Sök i Ratio Lex

Statsutskottets utlåtande nr 111 år 1955

1955-04-29 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1955:111, Statsutskottets utlåtande nr 111 år 1955

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 111 år 1955

9

Nr 111

Utlåtande i anledning

Fastrup.

av väckt motion om pension

(5 :e

åt Hilda

avd.)

I en inom andra kammaren av fru Löfqvist väckt motion (II: 404) har

hemställts, att riksdagen ville tillerkänna Hilda Fastrup tjänstepension

med belopp, som riksdagen må pröva skäligt.

Till stöd för ifrågavarande förslag anföres i motionen följande.

Hilda Fastrup erhöll anställning såsom vägvakt vid Blekinge kustbanor

den 1 oktober 1936. Då ifrågavarande järnvägar övertogos av statens järnvägar

den 1 juli 1943, överfördes Hilda Fastrup till samma järnvägar såsom

vägvakt med en månatlig lön av 125 kronor. Hilda Fastrup, som är

ensamstående, avgick på grund av åldersbestämmelser med utgången av

september månad 1946, enär hon den 7 i samma månad uppnådde 63 år.

Då hop vid ifrågavarande tidpunkt hade uppnått en anställningstid av endast

10 år, kom hon icke i åtnjutande av pension från statens järnvägar.

Hilda Fastrup, som är ensamstående och sjuklig samt i anledning därav

har stora regelbundna utgifter, har för sin existens allenast folkpension.

Densamma är emellertid av angivna skäl otillräcklig för Hilda Fastrups

nödtorftiga existens. På den grund och då ett med förevarande fall likartat

förefinnes synes skäligt, att hon beredes en tjänstepension som står

i proportion till den tid hon varit i järnvägstjänst. Åsyftade fall utgöres av

Karl Bernhard Forssander, som tidigare varit barberare men därefter under

senaste världskrig var hamnpolis i Karlshamn och därpå erhöll anställning

vid statens järnvägar.

Över förevarande motion har, efter därom i vederbörlig ordning gjord

framställning, järnvägsstyrelsen avgivit utlåtande av följande lydelse.

Hilda Fastrup, som är född den 7 september 1883, anställdes vid före

detta Karlshamn—Vislanda—Bolmens järnväg den 1 oktober 1937 såsom

vägvakt. Ehuru hon vid statens övertagande den 1 juli 1943 av sagda järnväg

icke uppnått 60 års ålder, blev hon dock på grund av bestämmelserna

i 2 § Kungl. Maj :ts kungörelse den 30 juni 1942 (nr 695) med föreskrifter

rörande tillämpning av 1942 års tjänste- och familjepensionsreglementen

för arbetare in. m. undantagen från tillämpningen av 1942 års tjänstepensionsreglemente

för arbetare. Vid sin avgång ur statens järnvägars tjänst

med utgången av oktober månad 1952 kunde hon icke heller komma i åtnjutande

av pension enligt kungl. kungörelsen den 30 juni 1947 (nr 490)

med föreskrifter angående pensionering av viss arbetarpersonal i statens

tjänst, enär hon under endast 9 år före fyllda 63 år innehaft anställning

i den enskilda järnvägens och statens järnvägars tjänst. Beträffande den

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 111 år 1955

i motionen omnämnde August Bernhard Forssander får styrelsen meddela,

att denne, som är lödd den 12 juni 1894, anställdes vid statens järnvägar

som vägvakt den 1 januari 1947. Forssander blev i vederbörlig ordning

underkastad bestämmelserna i 1947 års tjänstepensionsreglemente

för arbetare den 1 december 1948 och avgick ur statens järnvägars tjänst

med utgången av augusti månad 1954 (vid 60 års ålder) med rätt att från

och med den 1 september 1954 komma i åtnjutande av tjänstepension

(ålderspension) enligt föreskrifterna i sagda reglemente.

Med hänsyn till de icke önskvärda konsekvenser, som ett bifall till motionen

skulle medföra, kan styrelsen icke tillstyrka densamma.

Utskottet. Såsom av järnvägsstyrelsens utlåtande framgår har Fastrup

aldrig blivit underkastad 1942 års tjänstepensionsreglemente för arbetare;

inte heller har hon vid sin avgång ur tjänst kunnat erhålla pension enligt

de s. k. summariska arbetarpensionsbestämmelserna, enär hon endast

kunnat räkna nio tjänstår före uppnådd ålder av 63 år. Vid angivna förhållanden

kan utskottet icke tillstyrka, att Fastrup genom särskilt beslut

av riksdagen skulle tillerkännas en pension av statsmedel. Ett beslut i sådan

riktning skulle, såsom järnvägsstyrelsen påpekat, vara ägnat att medföra

icke önskvärda konsekvenser.

I anledning av den i motionen gjorda jämförelsen med en manlig f. d.

anställningshavare vid statens järnvägar må allenast framhållas att denne,

såsom framgår av järnvägsstyrelsens utlåtande, till skillnad från Fastrup

varit underkastad vederbörligt tjänstepensionsreglemente för arbetare.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att motionen II: 404 icke må av riksdagen bifallas.

Stockholm den 29 april 1955

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Närvarande: se under utlåtandet nr 108.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.