Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1955156 till universitetssjukhusen m. m.
1955-05-03 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1955:115, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1955156 till universitetssjukhusen m. m.
Dokumentets text
32
Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1955
Nr 115
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
vissa anslag för budgetåret 1955156 till universitetssjukhusen
m. m.
(3:e avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t under elfte huvudtiteln, punkterna
55 och 68, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, för budgetåret 1955/56 såsom reservationsanslag beräkna till Karolinska
sjukhuset: Utrustning 200 000 kronor och till Bidrag till vissa byggnadsarbeten
vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund in. m.
1 816 000 kronor.
I samma proposition har Kungl. Maj :t beträffande kapitalbudgeten under
statens allmänna fastighetsfond (bilaga 32, punkterna 4 och 5) föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret
1955/56 beräkna till Utbyggande av karolinska sjukhuset ett investeringsanslag
av 4 390 000 kronor samt till Utbyggande av akademiska sjukhuset
i Uppsala ett investeringsanslag av 725 000 kronor.
Därefter har Kungl. Maj :t i propositionen nr 133, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 25
februari 1955, framlagt de förslag, vilka framgår av den följande redogörelsen.
l:o) Reglering av frågan om de biträdande överläkarnas vid karolinska
sjukhuset och serafimerlasarettet rätt till privatpraktik inom sjukhusen.
Kungl. Maj :t har (s. 4—6) föreslagit riksdagen att bemyndiga Kungl.
Maj:t att efter prövning i varje särskilt fall medgiva biträdande överläkare
vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet rätt till privatpraktik
inom sjukhusen.
Vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet finnes f. n. sexton biträdande
överläkare. Dessa läkare, vilka samtliga är deltidsanställda med
en arbetstid av 27 timmar per vecka, är jämlikt för nämnda sjukhus gällande
reglemente skyldiga att biträda vederbörande överläkare vid fullgörande
av de åligganden, som åvilar denne, samt att under överläkaren
ombesörja och hava tillsyn över de sjukas behandling och vård.
I proposition nr 242/1952 underställdes riksdagens prövning en mellan
representanter för statsverket och Sveriges yngre läkares förening träffad
33
Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1955
överenskommelse angående bl. a. arvodesreglering för de biträdande över
läkarna vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet, enligt vilken
dessa läkare skulle erhålla en arvodeshöjning med 3 000 kronor om året.
Liksom dittills skulle rätt till privatpraktik inom sjukhusen icke tillkomma
de biträdande överläkarna, överenskommelsen godkändes av riksdagen.
Direktionen för karolinska sjukhuset har numera hemställt om bemyndigande
att få meddela biträdande överläkare tillstånd att å direktionen
underlydande sjukhus anordna mottagning för öppen vård på de villkor,
som av direktionen bestämmes. Direktionen anser det vara till fördel för
sjukvården, om biträdande överläkare medgives rätt att i viss utsträckning
utöva dylik privatpraktik. Detta är särskilt angeläget beträffande patienter
som vårdats av vederbörande läkare å sjukhusen och sedermera behöver
återkomma för efterbehandling eller i andra därmed likställda fall.
Genom ett medgivande av ifrågavarande innebörd kommer aven vederbörande
läkare att vara tillgänglig för sjukhusens patienter en storre del
av dagen än om han i full utsträckning nödgas förlägga sin privatpraktik
utom sjukhusen. Ett upprätthållande av det nuvarande förbudet i hela
dess stränghet kan därför enligt direktionen i många fall direkt motverka
sjukhusens eget välförstådda intresse.
Departementschefen anser, att de skäl som direktionen åberopat till
stöd för sin framställning motiverar, att frågan om de biträdande överläkarnas
rätt till privatpraktik nu upptages till förnyad prövning. I likhet
med lönenämnden ställer sig departementschefen tveksam till en generell
uppmjukning av det i den tidigare träffade överenskommelsen om bl. a.
de biträdande överläkarnas löneförmåner intagna förbudet för dessa läkare
att utöva privatpraktik inom sjukhusen. Fall kan emellertid förekomma,
då ett upprätthållande av förbudet framstår som ur sjukvårdens
synpunkt olämpligt och hinderligt. Möjlighet bör därför enligt departementschefen
föreligga att i det enskilda fallet medgiva vederbörande läkare
rätt till öppen mottagning på sjukhuset. Det anses lämpligen böra få ankomma
på Kungl. Maj :t att medgiva dylikt tillstånd efter prövning i varje
särskilt fall. Departementschefen förutsätter därvid, att tillstånd till utövande
av privatpraktik icke kommer att lämnas i andra fall an da »meddelande
av dylikt tillstånd uppenbarligen är ägnat att befrämja sjukvården
och av direktionen tillstyrkes som ur sjukvårdens synpunkt önskvärt. En
ytterligare förutsättning för meddelande av tillstånd bör vara, att lokaler
finnes tillgängliga eller utan kostnad för statsverket kan ställas till förfogande
samt att vederbörande läkare för rätten till öppen mottagning
lämnar ersättning, som minst svarar mot sjukhusets kostnader för lokal,
personal och material.
Utskottet vill erinra att chefen för inrikesdepartementet, efter det itrågavarande
proposition avläts, genom beslut den 2 april 1955 tillkallat säi;i—Ilihang
till riksdagens protokoll 1955. 6 sand. Nr 114 115
34
Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1955
skilda sakkunniga för att inom inrikesdepartementet biträda med utredning
angående de frågor rörande läkarorganisationen och då i synnerhet
överläkarorganisationen vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet
ävensom angående de vid karolinska sjukhuset, serafimerlasarettet och akademiska
sjukhuset i Uppsala anställda underordnade läkarnas allmänna anställnings-,
arbets- och avlöningsförhållanden och därmed sammanhängande
spörsmål, som av departementschefen hänskjutes till dem för handläggning.
Vid sådant förhållande synes frågan om de biträdande överläkarnas
vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet rätt till privatpraktik
inom sjukhusen lämpligen böra upptagas till slutlig prövning i det större
sammanhang, som nämnda sakkunniga har att utreda. Utskottet vill emellertid
inte motsätta sig, att riksdagen nu bemyndigar Kungl. Maj :t att
meddela biträdande överläkare vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet
tillstånd till privatpraktik inom sjukhusen. Härvid förutsätter
utskottet dock, att dylikt tillstånd i avbidan på resultatet av nämnda sakkunnigas
arbete kommer att meddelas endast i strängt begränsad omfattning.
Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,
att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva tillkänna
vad utskottet anfört i anledning av Kungl. Maj :ts
förevarande förslag.
2:o) Karolinska sjukhuset: Utrustning. Kungl. Maj :t har (s. 6—10) föreslagit
riksdagen alt dels medgiva, att utrustning till lungklinikerna vid
karolinska sjukhuset må beställas till ett värde av högst 1 000 000 kronor,
att gäldas tidigast under budgetåret 1956/57, dels ock till Karolinska sjukhuset:
Utrustning för budgetåret 1955/56 under elfte huvudtiteln anvisa
ett reservationsanslag av 200 000 kronor.
Något anslag för detta ändamål har icke upptagits i riksstaten för innevarande
budgetår.
Direktionen för karolinska sjukhuset har hemställt dels om godkännande
av ett till 4 596 000 kronor kostnadsberäknat förslag till utrustning av
lungklinikerna, dels ock om anvisande för nästa budgetår av 250 000
kronor för utrustningsarbetets påbörjande.
Närmare utformat förslag till utrustning av lungklinikerna framlades
första gången den 9 januari 1950 av kommittén för karolinska sjukhusets
fortsatta utbyggande. Därvid åberopades en av numera intendenten vid
sjukhuset O. F. Johansson utförd detaljerad beräkning. Denna beräkning,
som uppgjorts med utgångspunkt från prisförhållandena i oktober månad
1949, slutade på ett belopp av 3 200 000 kronor. Kommittén ansåg för sin
del, att kostnaderna borde kunna begränsas till 2 717 000 kronor genom
viss reducering av anskaffningsprogrammet. I proposition nr 123/1951,
35
Statsutskottets utlåtande nr 115 ur 1955
vari anslag till byggnadsföretaget begärdes, togs icke ställning till frågan
om utrustningskostnaderna.
Enligt den nu föreliggande, av direktionen upprättade utrustningsplanen
uppskattas totalkostnaderna till drygt 4 500 000 kronor. Den avseväida
kostnadsökningen i förhållande till tidigare beräkningar torde delvis vara
att hänföra till inträffad kostnadsstegring och till den utveckling mot alltmer
kostnadskrävande apparatur, som under senare år ägt rum inom
thoraxkirurgien. Den i direktionens förslag beräknade utrustningskostnaden
per vårdplats utgör cirka 17 675 kronor, hrånräknas kostnaden för
dispensärerna blir kostnaden per vårdplats 16 251 kronor, vilket belopp
måste betraktas som anmärkningsvärt högt i jämförelse med motsvarande
kostnad vid utrustning av tidigare uppförda kliniker även om hänsyn tages
till den speciella art av medicinsk verksamhet, varom här är fråga. Departementschefen
är väl medveten om, att det är förenat med avsevärda svårigheter
att göra en på längre sikt riktig avvägning mellan de naturliga
önskemålen att se ifrågavarande kliniker så välutrustade som möjligt och de
ofrånkomliga kraven på sparsamhet, och anser självfallet inga hinder böra
läggas i vägen för anskaffande av för ändamålet erforderlig utiustning.
Det synes departementschefen dock icke uteslutet, att en översyn av föreliggande
utrustningsförslag kan leda till besparingar utöver dem å cirka
780 000 kronor, som föranletts av den av centrala sjukvårdsberedningen
verkställda granskningen. Departementschefen anser därför, att en dylik
översyn bör föregå ett slutligt ställningstagande till den föreliggande beräkningen
av kostnaderna för lungklinikernas utrustning. I detta sammanhang
framhålles, att kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande
i dagarna hemställt om direktionens för karolinska sjukhuset
yttrande, huruvida numera vunna erfarenheter rörande vårdbehovet för
tuberkulos kan giva anledning till någon förändring av vårdavdelningarnas
vid den medicinska tuberkuloskliniken planerade utformning. Det är uppenbart,
att ett eventuellt ianspråktagande av vissa utrymmen inom lungklinikerna
för andra specialiteter än tuberkulos kan komma att påverka
utrustningsbehovet. Med ett definitivt ställningstagande till det nu framlagda
utrustningsförslaget bör även av detta skäl tills vidare ansta. Den
av departementschefen i det föregående förordade översynen av föreliggande
utrustningsförslag anses lämpligen böra anförtros åt en särskild
utruslningskommitté. Det förutsättes, att kommittén vid sin överarbetning
av utrustningsförslaget vinnlägger sig om att begränsa utgifterna så långt
detta är möjligt samt att kommittén för budgetåret 1956/57 skall kunna
redovisa på verkställd översyn grundade beräkningar rörande totalkostnaden
för utrustning av ifrågavarande kliniker. Kostnaderna för kommitténs
verksamhet anses åtminstone tills vidare böra bestridas från förevarande
anslag.
Vidkommande medelsbehov och beställningsbemyndigande under nästa
36
Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1955
budgetår beräknar departementschefen en medelsanvisning av 200 000 kronor.
Vidare föreslås, med hänsyn till att långa leveranstider måste beräknas
för en betydande del av utrustningen, att kommittén bemyndigas att
beställa utrustning för lungklinikerna till ett sammanlagt värde av högst
1 000 000 kronor, att gäldas tidigast under budgetåret 1956/57. Departementschefen
förutsätter emellertid, att kommittén icke utan en mycket
ingående prövning av utrustningsfrågan kommer att fullt utnyttja detta
bemyndigande.
Utskottet. Självfallet bör några hinder inte läggas i vägen för anskaffande
av för ifrågavarande kliniker erforderlig utrustning. Å andra sidan är,
som departementschefen framhållit, den av direktionen för karolinska
sjukhuset beräknade utrustningskostnaden per vårdplats anmärkningsvärt
hög. Utskottet tillstyrker därför departementschefens förslag att åt
en särskild utrustningskommitté anförtros att verkställa en översyn av
direktionens utrustningsförslag samt att vid denna översyn söka tillgodose
de ofrånkomliga kraven på sparsamhet. Utskottet har inte heller något att
erinra mot att kommittén bemyndigas att, med beaktande av vad departementschefen
anfört om återhållsamhet, beställa utrustning för lungklinikerna
till ett sammanlagt värde av högst 1 000 000 kronor.
Under åberopande av det anförda och då beräkningen av medelsbehovet
kan av utskottet godtagas får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) medgiva, att utrustning till lungklinikerna vid
karolinska sjukhuset må beställas till ett värde av högst
1 000 000 kronor, att gäldas tidigast under budgetåret
1956/57;
b) till Karolinska sjukhuset: Utrustning för budgetåret
1955/56 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 200 000 kronor.
3:o) Utbyggande av karolinska sjukhuset. Kungl. Maj:t har (s. 10—22)
föreslagit riksdagen att dels medgiva, att lärarkollegiet vid karolinska
institutet erhåller bemyndigande att mottaga en av Knut och Alice Wallenbergs
stiftelse gjord donation å en miljon kronor som bidrag till den
endokrinologiska forskningen i Sverige, dels ock till Utbyggande av karolinska
sjukhuset för budgetåret 1955/56 under statens allmänna fastighetsfond
anvisa ett investeringsanslag av 4 390 000 kronor.
Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag
av 3 330 000 kronor.
Kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande har hemställt
om anslag av 4 390 000 kronor för vissa byggnadsarbeten. Vidare
Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1955
37
har kanslern för rikets universitet hemställt om bemyndigande för
lärarkollegiet vid karolinska institutet att mottaga en av Knut och Alice
Wallenbergs stiftelse gjord donation å 1 miljon kronor till bidrag till
den endokrinologiska forskningen i Sverige.
Det förslag till nybyggnad för centrallaboratorierna, som nu framlagts
av byggnadskommittén, avser att tillgodose det bakteriologiska centrallaboratoriets
och blodgivarcentralens lokalbehov samt innebär sålunda
endast delvis ett förverkligande av 1951 års principbeslut till lösning av
centrallaboratoriernas lokalfråga. Anledningen härtill är att t rågan om en
lösning på längre sikt av de fysiologiska och kemiska centrallaboratoriernas
lokalproblem ansetts äga sådant samband med besparingssakkunnigas
översyn av verksamheten vid sjukhusets central- och rutinlaboratorier, att
resultatet av denna översyn borde avvaktas. Därjämte har kommittén framhållit,
att ett ställningstagande från statsmakternas sida till frågan om
garnisonsavdelningarnas kvarblivande vid sjukhuset utgör en förutsättning
för att utredningsarbetet rörande de fysiologiska och kemiska centrallaboratoriernas
lokalfrågor skall kunna fullföljas efter tidigare uppdragna
riktlinjer.
Departementschefen har tidigare i andra sammanhang framhållit, att
centrallaboratorierna vid karolinska sjukhuset icke motsvarar de krav,
som man i dag måste ställa på sådana laboratorier vid ett modernt undervisnings-
och forskningssjukhus. Till följd av bl. a. bristande lokala resurser
har ifrågavarande laboratorier kommit att verka som en flaskhals
för den löpande verksamheten vid sjukhuset. De nuvarande lokalerna är
därjämte otillräckliga för att tillgodose undervisningens och forskningens
behov. En snar lösning av centrallaboratoriernas lokalproblem har därför
med tiden framstått som en allt angelägnare fråga. Byggnadskommittén
har emellertid icke ansett sig kunna nu framlägga ett definitivt förslag
till lösning av de fysiologiska och kemiska centrallaboratoriernas lokalfråga.
De skäl, som kommittén åberopat till stöd för sitt ställningstagande
härutinnan, måste enligt departementschefens mening godtagas. Departementschefen
delar sålunda uppfattningen, att klarhet först måste vinnas
såväl i fråga om möjligheten att frigöra de nuvarande garnisonsavdelningarna
vid sjukhuset som beträffande frågan, hur den kemiska laboratorieverksamheten
vid sjukhuset för framtiden lämpligen bör organiseras. Det
är departementschefens avsikt att utverka Kungl. Maj :ts uppdrag åt kommissionen
för förhandlingar rörande karolinska sjukhusets utbyggande
att upptaga förhandlingar med Stockholms stad och Stockholms län angående
eu avveckling av förenämnda garnisonsplatser.
Den omständigheten, att det f. n. icke är möjligt att framlägga förslag
till lösning av samtliga centrallaboratoriers lokalproblem, får emellertid
enligt departementschefens mening icke föranleda, att jämväl frågan om
det bakteriologiska centrallaboratoriets och blodgivarcentralens utbyggan
-
38
Statsutskottets utlåtande nr Ilo år 1955
de skjutes på framtiden. Den bakteriologiska verksamheten vid karolinska
sjukhuset är f. n. koncentrerad till det bakteriologiska centrallaboratoriet,
till vilket flertalet undersökningar från samtliga kliniker måste förläggas.
Till följd av otillräckliga lokala resurser kan laboratoriet icke utföra samtliga
för sjukhuset eforderliga undersökningar. Utrymmena för disk, sterilisering
och substratberedning är otillräckliga och nuvarande lokaler för
tuberkulosundersökningar för små för att arbetet skall kunna bedrivas på
ett hygieniskt och för personalen betryggande sätt. Antalet undersökningar,
som måste utföras vid andra laboratorier utanför sjukhuset, har
ständigt ökat. Förutom de nackdelar, som ur sjukvårdens synpunkt är förenade
härmed genom bl. a. fördröjda undersökningsresultat, åsamkas sjukhuset
genom en utläggning av undersökningarna betydande kostnader, vilka
för budgetåret 1954/55 uppgått till 75 000 kronor. Såväl ur sjukvårdens synpunkt
som av allmänna driftekonomiska skäl framstår det därför som
angeläget, att större lokaler kan ställas till laboratoriets förfogande. Ifråga
om blodgivarcentralen är det nödvändigt, att centralens utbyggnad är klar
senast vid tidpunkten för lungklinikernas färdigställande med hänsyn till
den stora ökning i förbrukningen av transfusionsblod, som kan väntas inträffa,
när dessa kliniker tages i bruk. Av det nu sagda framgår, att åtgärder
snarast bör vidtagas för att tillgodose det bakteriologiska centrallaboratoriets
och blodgivarcentralens utrymmesbehov. Med hänsyn härtill tillstyrker
departementschefen kommitténs förslag om uppförande i en första
byS§nadsetapp av en nybyggnad för dessa institutioner. Vid detta ställningstagande
har beaktats, att byggnadskommitténs förslag så utformats,
att detsamma icke hindrar en framtida rationell lösning jämväl av det kemiska
centrallaboratoriets lokalfråga. Departementschefen anser sig sålunda
i huvudsak kunna godtaga det principförslag till nybyggnad, som framlagts
av byggnadskommittén. Med hänsyn till att enligt den av 1951 års
riksdag godkända planen utrymme jämväl skall beredas för forskningslaboratorium,
förutsättes, att byggnadskommittén vid det fortsatta utredningsarbetet
beaktar behovet av tillräckliga lokaler för detta ändamål. Synpunkter
i denna del har framförts av lärarkollegiet vid karolinska institutet,
och dessa bör prövas vid det fortsatta utredningsarbetet. I detta sammanhang
erinras om att i lungklinikerna avses skola inrymmas bakteriologiska
laboratorier om cirka 170 in2. Det synes departementschefen vara
av vikt, att kommittén vid planeringen av den föreslagna nybyggnaden beaktar
den inverkan dessa nytillkommande laboratorier kan få vid bedömningen
av lokalbehovet. Departementschefen utgår från att vid det fortsatta
utredningsarbetet samråd äger rum med besparingssakkunniga och
lärarkollegiet i syfte att inom den beräknade kostnaden vinna en såväl
ur sjukvårdens som forskningens och undervisningens synpunkt så lämplig
utformning av byggnaden som möjligt. Kostnaden för nybyggnaden har
beräknats till 4 600 000 kronor. Departementschefen förordar att för upp
-
39
Statsutskottets utlåtande nr 115 är 1955
görande av huvudritningar och andra förberedande arbeten samt för påbörjande
av byggnadsarbetet för nästa budgetår anvisas ett belopp av
300 000 kronor.
Vad angår byggnadskommitténs övriga anslagsäskanden för nästa budgetår
anser sig departementschefen kunna biträda desamma. Sålunda anses
följande belopp böra stå till förfogande för nästa budgetår, nämligen 420 000
kronor för anordnande av kulvertförbindelse mellan lungklinikerna och
panncentralen, 2 400 000 kronor för fullföljande av byggnadsarbetena på
lungklinikerna, 1 130 000 kronor för slutförande av utbyggnad av ångpanneoch
elektricitetscentralerna, 50 000 kronor för ombyggnad av läkarmatsalen
i centralblocket, 40 000 kronor för ombyggnad av köksanläggningens ångkök
samt 50 000 kronor för kommitténs fortsatta arbete. Det sammanlagda
medelsbehovet för nästa budgetår skulle alltså utgöra 4 390 000 kronor.
Av den tidigare lämnade redogörelsen framgår, att Knut och Alice Wallenbergs
stiftelse beslutat att till karolinska institutet överlämna 1 000 000
kronor såsom bidrag till den endokrinologiska forskningen i vårt land.
Donationen är avsedd att täcka kostnaderna för uppförande och inredning
av en endokrinologisk forskningsinstitution. Stiftelsen har förutsatt, att
docenten vid karolinska institutet, biträdande överläkaren vid serafimerlasarettet
Rolf Luft skall bli föreståndare för den nya institutionen.
Endokrinologien har under det senaste årtiondet erhållit allt större betydelse
inom såväl forskning som den kliniska medicinen. Det praktiskmedicinska
värdet av endokrinologisk behandling av rubbningar i de hormonproducerande
organen är stort och den kliniska endokrinologien har
erhållit en erkänd ställning i ett flertal kulturländer. Som universitetskanslern
framhållit intager svensk forskning på detta område en framskjuten
plats. Att tillskapa ökade möjligheter för tillvaratagande av olika
forskningsinitiativ och skapa utrymme för intensifierade personliga insatser
på området är givetvis angeläget. Det är enligt departementschefen uppenbart,
att den endokrinologiska forskningen skulle erhålla väsentligt förbättrade
forskningsbetingelser genom tillkomsten av den föreslagna institutionen.
Vid ett ställningstagande till frågan om institutionens tillkomst
måste emellertid även beaktas de kostnader, som staten ikläder sig genom
att mottaga den erbjudna donationen. Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att kostnaden för institutionens uppförande och inredning helt kommer
att bestridas av donationsmedel. Vad angår driftkostnaderna har från
institutionens verksamhet härflytande inkomster beräknats överstiga utgifterna.
Även om de gjorda kostnadsberäkningarna icke kan göia anspråk
på fullständighet, synes någon större kostnadsökning för statsverket icke
uppkomma genom donationens mottagande. Departementschefen anser sig
därför böra förorda, att karolinska institutet bemyndigas alt å statens vägnar
mottaga den erbjudna donationen, som utgör ett förnyat bevis på stiftelsens
städse visade intresse för främjande av den medicinska forskningen
40
Statsutskottets utlåtande nr 115 år 11)55
i vårt land. Såvitt nu kan bedömas torde den planerade institutionen icke
kunna tagas i bruk förrän tidigast fr. o. m. budgetåret 1956/57. Med en prövning
av frågan om personalstat för institutionen anses med hänsyn härtill
böra tills vidare anstå. I detta sammanhang erinras om att karolinska sjukhuset
med stöd av beslut vid 1954 års riksdag fr. o. m. budgetåret 1954/55
övertagit driften av det inom sjukhusets kvinnoklinik inrymda hormonlaboratoriet.
Den vid detta laboratorium bedrivna verksamheten och den
verksamhet, som avses skola bedrivas vid den planerade endokrinologiska
forskningsinstitutionen, torde ha starka beröringspunkter. Det synes departementschefen
med hänsyn härtill icke uteslutet, att vissa besparingar
ifråga om personal och materiel skulle kunna vinnas genom en samordning
av verksamheten vid de båda institutionerna. Det synes departementschefen
lämpligt, att besparingssakkunniga erhåller i uppdrag att verkställa utredning
härom, vilken utredning bör bedrivas med sådan skyndsamhet, att på
densamma grundade förslag kan prövas i samband med direktionens anslagsäskanden
för budgetåret 1956/57.
Förslaget angående institutionens anordnande föranleder ingen invändning
från departementschefens sida. Ej heller har i ärendet företedda ritningar
till den planerade institutionen givit departementschefen anledning
till erinran. Frågan om institutionens närmare utformning anses böra anförtros
kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande.
Utskottet. Av departementschefens redogörelse framgår, att en förutsättning
för att utredningsarbetet rörande de fysiologiska och kemiska centrallaboratoriernas
lokalfrågor skall kunna fullföljas är, att statsmakterna får
tillfälle taga ställning till frågan om garnisonsavdelningarnas kvarblivande
vid karolinska sjukhuset. Även utskottet finner det därför angeläget att
förhandlingar utan dröjsmål upptages med Stockholms stad och Stockholms
läns landsting angående en avveckling av dessa garnisonsplatser.
Departementschefens förslag om uppförande i en första byggnadsetapp
av en nybyggnad för det bakteriologiska centrallaboratoriet och blodgivarcentralen
föranleder inte annat uttalande än att utskottet med hänsyn till
den höga kostnaden för nybyggnaden — 4 600 000 kronor — förutsätter att
byggnadskommittén And det fortsatta utredningsarbetet tillvaratar alla möjligheter
att vinna besparingar. Övriga förslag till byggnadsarbeten, vilka
till större delen avser fullföljande av tidigare beslutade åtgärder, har inte
heller givit utskottet anledning till erinran.
Förslaget att karolinska institutet skall bemyndigas att å statens vägnar
mottaga en donation av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse på 1 000 000
kionor, avsedd att täcka kostnaderna för uppförande av en endokrinologisk
forskningsinstitution, tillstyrkes av utskottet, som understryker vad departementschefen
anfört om önskvärdheten av att en utredning kommer
till stånd om möjligheterna att samordna verksamheten vid kvinnoklini
-
Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1955
41
kens hormonlaboratorium med verksamheten vid den planerade endokrinologiska
forskningsinstitutionen. Tillsättning av den blivande föreståndartjänsten
synes utskottet böra ske i anslutning till eljest föreskriven ordning.
Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) medgiva, att lärarkollegiet vid karolinska institutet
erhåller bemyndigande att mottaga en av Knut och Alice
Wallenbergs stiftelse gjord donation å en miljon kronor
som bidrag till den endokrinologiska forskningen i Sverige;
b) till Utbyggande av karolinska sjukhuset för budgetåret
1955/56 under statens allmänna fastighetsfond anvisa
ett investeringsanslag av 4 390 000 kronor.
4 ro) Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala. Kungl. Maj :t har
(s. 22—27) föreslagit riksdagen att till Utbyggande av akademiska sjukhuset
i Uppsala för budgetåret 1955/56 under statens allmänna fastighetsfond
anvisa ett investeringsanslag av 375 000 kronor.
Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag
av 1 960 000 kronor.
I proposition nr 212/1954 har framhållits, att en förutsättning för genomförande
i Uppsala av den nya undervisningsordningen i neurologi och
dermato-venereologi är, att lokaler anordnas för undervisningens igångsättande
i dessa ämnen. Med hänsyn härtill och då ett genomförande av
sjukhusets utbyggnad i enlighet med föreliggande generalplan under nuvarande
förhållanden måste antagas bli en fråga på lång sikt, anser departementschefen
sig böra förorda en provisorisk lösning av lokalfrågan för
förenämnda ämnen i enlighet med byggnadskommitténs förslag. Mot de
föreliggande kostnadsberäkningarna för de föreslagna byggnadsarbetena
har departementschefen icke funnit anledning till erinran. Av den beräknade
totalkostnaden, 350 000 kronor, bör den ena hälften bestridas av
landstinget och den andra hälften av statsmedel. Det erforderliga statsanslaget
uppgår alltså till 175 000 kronor.
För fortsatt utredning och uppgörande av definitivt förslag beträffande
en ny panncentral samt för kommitténs arbete i övrigt föreslås för nästa
budgetår skola anvisas ett belopp av 200 000 kronor.
Utskottet, som understryker angelägenheten, inte minst ur synpunkten
av förbättrade möjligheter till läkarutbildning, av att riksdagen så snart
som omständigheterna det medger beredes tillfälle taga ställning till frågan
om panncentralens förläggning, har inte funnit anledning till erinran mot
Kungl. Maj :ts förslag.
42
Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1955
Utskottet hemställer därför,
att riksdagen må till Utbyggande av akademiska sjukhuset
i Uppsala för budgetåret 1955/56 under statens allmänna
fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag av
375 000 kronor.
5: o) Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund m. m. Kungl. Maj :t har (s. 28—34) föreslagit riksdagen
att till Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund m. m. för budgetåret 1955/56 under elfte huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 1 137 000 kronor.
För detta ändamål är i gällande riksstat uppfört ett reservationsanslag
av 1 627 400 kronor.
Enligt beslut av Malmöhus läns landsting skall vid lasarettet i Lund uppföras
ett s. k. centralblock. Byggnadskomplexet skall bestå av fem byggnadsdelar,
vilka tänkes skola inrymma dels ambulansintag, intagningsavdelning
och blodgivarcentral (block A), dels kirurgiska och medicinska
polikliniker jämte specialpolikliniker (block B), dels operationsavdelningar,
röntgendiagnostiska avdelningar m. m. (block C), dels vårdavdelningar
för medicinska, kirurgiska, neurokirurgiska och neuromedicinska klinikerna
samt centrallaboratorium och lasarettskontor in. m. (block D), dels ock
laboratorier för kemi och fysiologi m. in. (block E). Antalet vårdplatser
skall utgöra 599, varav 182 vid den medicinska kliniken, 273 vid den
kirurgiska kliniken, 64 vid den neurokirurgiska kliniken, 68 vid den neuromedicinska
kliniken samt 12 vid en postoperativ avdelning. Centralblocket
omfattar en byggnadsvolym av 227 000 m3 och har kostnadsberäknats till
42 347 000 kronor. Byggnaden är avsedd att uppföras i etapper och byggnadstiden
har beräknats till cirka åtta år.
I proposition nr 148/1952 underställdes riksdagens prövning frågan om
statens nidrag till kostnaderna för centralblockets uppförande. I sitt av
1952 års riksdag godkända utlåtande nr 217 tillstyrkte statsutskottet, att
staten skulle bidraga med hälften av de framtida kostnaderna för centralblockets
uppförande. I anslutning härtill uttalade utskottet, att det fortsatta
utredningsarbetet i första hand borde inriktas på att åstadkomma så
rationella lösningar som möjligt. Problemet om det för varje särskild klinik
lämpligaste platsantalet borde sålunda ytterligare genomarbetas. Vidare
borde alla möjligheter att utnyttja utrymmena så effektivt som möjligt
omsorgsfullt tillvaratagas. Av vikt vore, att medicinalstyrelsen och centrala
sjukvårdsberedningen bereddes tillfälle att under fortlöpande kontakt följa
det fortsatta utredningsarbetet, så att av dessa myndigheter godkända ritningar
med tillhörande kostnadsberäkningar avseende jämväl utrustningsbehovet
i sinom tid kunde underställas riksdagen för prövning.
Landstingets hälso- och sjukvårdsberedning har nu framlagt förslag
Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1955
43
till centralblockets uppförande i en första byggnadsetapp. Enligt det aktuella
förslaget avses i denna etapp skola uppföras block A och B. Denna byggnadsdel
omfattar cirka 35 000 in3 och har kostnadsberäknats till 6 603 000 kronor.
Huvudritningar har upprättats och byggnadsföretaget är avsett att påbörjas
hösten 1955. Byggnadstiden har beräknats till cirka två år. För att tillgodose
det trängande vårdbehovet inom de neurokirurgiska och neurologiska disciplinerna
är avsikten, att block A och B i avbidan på tillkomsten av centralblockets
övriga delar provisoriskt skall utnyttjas för neurokirurgi och neuromedicin.
Byggnaden tänkes härvid skola utgöra en enhet med 61 resp. 58
vårdplatser för neurokirurgi och neuromedicin med därtill hörande operations-
och arbetslokaler, laboratorier och röntgen. Till följd härav tillkommer,
då byggnaden framdeles tages i anspråk för sitt egentliga ändamål,
vissa kostnader för ombyggnadsarbeten, vilka uppskattats till 595 000
kronor.
Behov av förbättrade vårdmöjligheter inom neurokirurgi och neurologi
har förelegat vid Lunds lasarett sedan lång tid tillbaka. Vid besök på platsen
har departementschefen konstaterat de i hög grad otillfredsställande lokalförhållanden,
varunder dessa discipliner f. n. måste arbeta. Den neurokirurgiska
kliniken med sammanlagt 40 vårdplatser har f. n. vissa lokaler
i olika delar av kirurgiska klinikens byggnad, vilken för detta ändamål bl. a.
erhållit en baracktillbyggnad. Den neurologiska kliniken med 24 vårdplatser
är helt otillräcklig och nödgas arbeta i två olika byggnader å norra lasarettsområdet,
nämligen de medicinska och ortopediska avdelningarna. Ett tillgodoseende
av ifrågavarande klinikers lokalbehov framstår ur sjukvårdens
och undervisningens intresse som en trängande angelägenhet. Det måste
med hänsyn härtill enligt departementschefens mening hälsas med tillfredsställelse,
att möjlighet nu yppat sig att avhjälpa rådande missförhållanden
genom ett tillfälligt ianspråktagande av block A och B för neurokirurgisk
och neuromedicinsk vård. Departementschefen tillstyrker därför
det framlagda förslaget i denna del, trots de merkostnader för statsverket,
som till följd härav framdeles uppkommer. Då fråga endast är om en
provisorisk lösning, synes det departementschefen icke nödvändigt att nu
taga definitiv ställning till antalet vårdplatser för ifrågavarande vårdgrenar
utan anses att med ett ställningstagande i denna fråga kan tills vidare
anstå. Förslaget till slutgiltig användning av block A och B ansluter sig i
huvudsak till det principförslag, som tidigare underställts riksdagens prövning.
I likhet med i ärendet hörda myndigheter anser sig departementschefen
kunna biträda detsamma. Emellertid förutsättes, att de anmärkningar,
som av centrala sjukvårdsberedningen och byggnadsstyrelsen gjorts
vid granskningen av i ärendet företedda ritningar, beaktas vid det fortsatta
arbetet. Mot kostnadsberäkningarna har departementschefen icke funnit
anledning till erinran. Statens bidrag för nästa budgetår anses kunna
begränsas till 1 000 000 kronor. Departementschefen föreslår därför all för
44
Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1955
nästa budgetår för påbörjande av etapp I av centralblocket anvisas ett belopp
av 1 000 000 kronor.
Av statsutskottets förenämnda utlåtande framgår, att utskottet förutsatt,
att av centralblockets uppförande föranlett utrustningsbehov jämväl skall
underställas riksdagen för prövning. Detta uttalande måste enligt departementschefens
mening så förstås, att utskottet utgått från att staten, som
av hävd betalat hälften av kostnaderna för utrustning av särskild betydelse
för undervisning och forskning, skall bidraga till kostnaderna för utrustning
av centralblocket. Efter vilken fördelningsgrund detta skall ske framgår
icke av utskottsutlåtandet. Då det synes departementschefen angeläget,
att en bestämd norm vinnes för statens ifrågasatta medverkan, anses förhandlingar
härom böra komma till stånd mellan staten och landstinget.
Det är departementschefens avsikt att utverka Kungl. Maj :ts medgivande
att utse en kommission med uppdrag att upptaga förhandlingar med landstinget
i frågan.
Enligt avtal mellan byggnadsstyrelsen och landstinget skall landstinget
vid lasarettet i Lund uppföra en ny värmecentral. Till gäldande av kostnaderna
härför skall staten bidraga efter samma grunder, som gäller ifråga
om de byggnadsarbeten i allmänhet vid lasarettet, till vilka staten bidrager.
Kostnaden för anläggningen (etapp I) beräknades i proposition nr 148/1952
till cirka 7 640 000 kronor, varav hälften eller cirka 3 820 000 kronor skulle
belöpa på statsverket. Av sin del har staten hittills anvisat 400 000 kronor.
Landstinget har numera även hemställt om statsbidrag till uppförande av
en såsom etapp II av panncentralen benämnd nybyggnad. Byggnaden är
avsedd att inrymma grovförråd, garage, tvätt- och smörjhallar för ambulanser
lastbilar samt entrébyggnad med våganordningar och bensinstation.
Kostnaden för nybyggnaden har uppskattats till 1 358 000 kronor, varav
landstinget ansett hälften böra bestridas av staten. I likhet med i ärendet
hörda myndigheter ställer sig departementschefen tveksam till frågan, i
vilken utsträckning staten bör ekonomiskt understödja ifrågavarande byggnadsföretag.
Departementschefen anser det sålunda kunna ifrågasättas,
huruvida principen om lika fördelning av kostnaderna mellan staten och
landstinget med fog kan hävdas beträffande hela detta byggnadsföretag.
Av väsentlig betydelse vid ett ställningstagande härvidlag är i vilken utsträckning
de nybyggnadsarbeten, som är avsedda att komma till stånd,
omfattats av den byggnadsplan, som tidigare underställts riksdagens prövning.
Handlingarna i ärendet lämnar på denna punkt ingen ledning. Departementschefen
anser sig icke utan ytterligare utredning kunna tillstyrka, att
statsbidrag i förevarande fall utgår med det av landstinget ifrågasatta beloppet.
Departementschefen förordar därför, att förhandlingar upptages
med landstinget angående storleken av det belopp, som skäligen bör utgå
ur statsmedel till nu förevarande ändamål, vilka förhandlingar bör anförtros
den i det föregående omnämnda förhandlingskommissionen.
Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1955
45
Med anledning av sjukhusdirektionens framställning tillstyrkes att för
nästa budgetår anvisas ett belopp av 63 000 kronor för ombyggnad av hissar
m. m. inom ortopediska kliniken. Till om- och tillbyggnad av kirurgiska
kliniken beviljade 1952 års riksdag statsbidrag med 90 720 kronor. Arbetena
kostnadsberäknades då till 181 440 kronor. Hälso- och sjukvårdsberedningen
har sedermera medgivit vissa avvikelser från det ursprungliga
byggnadsprogrammet, som medfört en merkostnad av 147 226 kronor. Ehuru
departementschefen anser, att framställning om ytterligare statsbidrag bort
underställas statsmakternas prövning före byggnadsarbetenas igångsättande,
vill departementschefen icke motsätta sig, att återstoden av å staten
fallande del eller 73 613 kronor anvisas för nästa budgetår. Någon medelsanvisning
till bestridande av kostnaderna för yttre arbeten är departementschefen
icke beredd att nu förorda. Frågan, om och i vilken utsträckning
staten bör bidraga till kostnaderna för dessa arbeten, bör hänskjutas till förhandlingar
mellan staten och landstinget.
Vid bifall till vad i det föregående förordats skulle statsbidraget för
nästa budgetår uppgå till 1 136 613 kronor, vilket belopp föreslås avrundat
till 1 137 000 kronor.
Utskottet, som tillstyrker att en kommission utses med uppdrag att upptaga
förhandlingar med Malmöhus läns landsting angående de frågor, som
angivits av departementschefen, har inte heller i övrigt funnit anledning
till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag. På grund härav hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid
Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund m. m. för
budgetåret 1955/56 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 1 137 000 kronor.
6:o) Göteborgs universitet: Vissa ändringsarbeten inom kvinnoklinik I.
Kungl. Maj:t har (s. 34—37) föreslagit riksdagen att till Göteborgs universitet:
Vissa ändringsarbeten inom kvinnoklinik I för budgetåret 1955/56
under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 16 600 kronor.
Kvinnokliniken II är icke lämplig som undervisningsklinik. Det otillräckliga
patientmaterialet innebär ur undervisningssynpunkt stora nackdelar
varjämte klinikens isolerade belägenhet i förhållande till klinikerna och de
vetenskapliga institutionerna på eller i närheten av Sahlgrenska sjukhusets
område försvårar erforderligt vetenskapligt samarbete med övriga medicinska
discipliner. Det synes departementschefen angeläget, att undervisning
och forskning inom ämnet obstetrik och gynekologi erhåller så gynnsamma
arbetsbetingelser som möjligt. Med hänsyn härtill biträder departementschefen
det av organisationskommittén vid medicinska högskolan i
Göteborg framlagda förslaget och förordar sålunda, atl undervisningen i
nämnda ämne överflyttas till den inom Sahlgrenska sjukhusets område
46
Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1955
belägna kvinnokliniken. Tidpunkten härför torde få bli beroende av överenskommelser
mellan universitetet å ena samt staden och medicinalstyrelsen
å andra sidan. Den av departementschefen förordade överflyttningen
av undervisningen förutsätter ändring i gällande avtal angående anordnande
av en medicinsk högskola i Göteborg. Förhandlingar härom bör upptagas
med Göteborgs stad. Departementschefen har för avsikt att inom den
närmaste framtiden utverka Kungl. Maj :ts bemyndigande att utse en kommission
för förhandlingar med Göteborgs stad rörande frågor, som äger
samband med den medicinska undervisningens ordnande. Det bör ankomma
på denna förhandlingskommission att med staden upptaga de förhandlingar
varom här är fråga. Organisationskommitténs uppskattning av medelsbehovet
för erforderliga ändringsarbeten inom kvinnoklinik I har icke givit
departementschefen anledning till erinran. För ändamålet bör å riksstaten
för nästa budgetår upptagas ett anslag av reservationsanslags natur under
förut angivna rubrik. Detta anslag föreslås uppfört med 16 600 kronor.
Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,
att riksdagen må till Göteborgs universitet: Vissa ändringsarbeten
inom kvinnoklinik I för budgetåret 1955/56
under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av
16 600 kronor.
7:o) Göteborgs universitet: Uppförande av mikrobiologiska institutioner.
Kungl. Maj:t har (s. 37—40) föreslagit riksdagen att godkänna, att staten
skall bidraga till de framtida kostnaderna för uppförande av mikrobiologiska
institutioner i Göteborg.
Enligt gällande avtal mellan staten och Göteborgs stad angående anordnande
av en medicinsk högskola i Göteborg skall genom stadens försorg
och med bidrag av statsmedel vid Sahlgrenska sjukhuset uppföras ett
byggnadskomplex, den s. k. östra institutionsbyggnaden, inrymmande en
patologisk-anatomisk institution, en bakteriologisk institution ävensom
kapell och föreläsningssal. Den nu aktuella etappen av detta byggnadskomplex
avser uppförande av den bakteriologiska institutionen. Den ursprungliga
planen att förlägga denna institution inom Sahlgrenska sjukhusets
område har måst frångås beroende främst därpå, att den snabba
utvecklingen inom bakteriologi och virologi medfört behov av avsevärt
ökade utrymmen i förhållande till vad som från början ansetts erforderligt.
Avsikten är numera att utanför sjukhusets område uppföra ett byggnadskomplex,
de s. k. mikrobiologiska institutionerna, inrymmande förutom
institutioner för allmän och klinisk bakteriologi jämväl stadens bakteriologiska
och virologiska laboratorier. Kostnaderna för anläggningen har
beräknats till 14 500 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1955 47
Det nu framlagda förslaget till nybyggnader innebär en avsevärd utökning
av utrymmena i förhållande till det förslag, som tidigare underställts
riksdagen för prövning. Orsaken härtill är att söka i att utrymmesbehovet
vid mera ingående bearbetning visat sig vara större än vad den
tidigare beräkningen utvisade. Mot utformningen av det nu föreliggande
förslaget har departementschefen intet att erinra. Departementschefen
anser sålunda detsamma innebära en ur statens synpunkt godtagbar lösning
av undervisningens och forskningens i bakteriologi och virologi lokalbehov
och finner sig därför böra förorda förslagets genomförande. Departementschefen
är emellertid icke beredd att nu taga ställning i fråga om fördelningen
mellan staten och staden av de beräknade byggnadskostnaderna.
Det erinras om att staten enligt förslaget avses skola disponera endast
40 procent av utrymmena. Mot bakgrunden härav måste den i tidigare
avtal fastslagna hälftendelningen av kostnaderna få anses innebära en
för staden mycket förmånlig fördelningsgrund. Det synes departementschefen
böra kunna ifrågasättas, huruvida icke statens andel med hänsyn
till numera föreliggande förhållanden bör minskas. Förhandlingar härom
anses böra upptagas med staden i anslutning till de förhandlingar om
avtalsändring, som i övrigt påkallas av det nu framlagda, av departementschefen
biträdda förslaget. Den under föregående punkt omförmälda förhandlingskommissionen
torde lämpligen erhålla i uppdrag att med staden
upptaga dessa förhandlingar. Resultatet av förhandlingarna får sedan i
vanlig ordning anmälas för Kungl. Maj :t och underställas riksdagen för
prövning. Någon medelsanvisning för nästa budgetår anses, icke erforderlig.
Utskottet, som understryker att riksdagen framdeles bör få taga ställning
till frågan om kostnadernas fördelning, tillstyrker även i övrigt Kungl.
Maj :ts förslag.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må godkänna, att staten skall bidraga till
de framtida kostnaderna för uppförande av mikrobiologiska
institutioner i Göteborg.
Stockholm den 3 maj 1955
På statsutskottets vägnar:
KARL WARD
Närvarande: se under utlåtandet nr 114.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1955:268 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1955/56 till universitetssjukhusen m. m. a1 i texten