Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående införande av ett andra program i den svenska rundradion samt anslagsbehovet för rundradioanläggningar under budgetåret 1955/56 m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
1955-05-10 · 23 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 23 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1955:125, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående införande av ett andra program i den svenska rundradion samt anslagsbehovet för rundradioanläggningar under budgetåret 1955/56 m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 125 år 1955
1
Nr 125
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående
införande av ett andra program i den svenska
rundradion samt anslagsbehovet för rundradioanläggningar
under budgetåret 1955/56 m. m. jämte i ämnet
väckta motioner.
(4:e avd.)
1 :o) Rundradioanläggningar m. m. I propositionen nr 1 har Kungl.
Maj :t under kapitalbudgeten (bil. 27, punkt 4) bl. a. föreslagit riksdagen
att i avbidan på särskild proposition i ämnet för Rundradioanläggningar
för budgetåret 1955/56 beräkna ett investeringsanslag av 10 000 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj :t i propositionen nr 146 (punkt 1, s. 2—69
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för
den 25 februari 1955) dels berett riksdagen tillfälle att avgiva yttrande i
anledning av ett av föredragande departementschefen framlagt förslag angående
införande av ett andra program i den svenska rundradion, dels ock
föreslagit riksdagen att till Rundradioanläggningar för budgetåret 1955/56
under televerkets fond anvisa ett investeringsanslag av 10 000 000 kronor.
De programmässiga och tekniska förutsättningarna för införandet av
flera samtidiga program i den svenska rundradion behandlades av 1947
års riksdag (prop. 1947:41, SU 51, Rskr. 117) med anledning av 1943 års
rundradioutrednings betänkande (SOU 1946: 1), varom erinras å s. 2—4
i propositionen.
I gemensam skrivelse till chefen för kommunikationsdepartementet den
18 september 1952 framförde telestyrelsen och AB Radiotjänst vissa synpunkter
på frågan om införande av mer än ett program i den svenska rundradion.
Under hänvisning till bl. a. vad som anförts i frågan i rundradioutredningens
betänkande och vid riksdagsbehandlingen av detta konstaterades,
att det existerande riksprogrammet icke gjorde det möjligt att
tillmötesgå många av de anspråk, som senare tiders lyssnare rättvisligen
kunde framställa. Kravet på en snar utvidgning av programverksamheten
befanns därför icke längre kunna tillbakavisas. Tekniken hade under tiden
efter det betänkandet framlades väsentligt utvecklats både på mottagar- och
sändarsidan. För en rationell planering av rundradionätets utbyggnad på
längre sikt ansågs eu utredning av de tekniska förutsättningarna för flera
program nödvändig. Möjligheten att nedbringa kostnaderna härför genom
en kombination med utbyggnaden av ett blivande televisionsnät borde där1—857
55 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 6 saml. Nr 125
2
Statsutskottets utlåtande nr 125 år 1955
vid särskilt undersökas. Det vore självfallet nödvändigt att med särskild
omsorg bedöma de påräkneliga kostnaderna för den ifrågasatta utökningen
av rundradioverksamheten.
Telestyrelsen och Radiotjänst förklarade sig beredda att själva svara för
utredningsarbetet, som dock lämpligen ansågs böra utföras under medverkan
av en därtill förordnad opartisk ordförande. Kungl. Maj:t biföll
förslaget och uppdrog genom beslut den 31 oktober 1952 åt f. d. regeringsrådet
H. Fransen att vara ordförande för den gemensamma utredningen
rörande de programmässiga, tekniska och ekonomiska förutsättningarna
för införande av ett dubbelprogram i rundradion.
Utredningen, för vilken antagits benämningen dubbelprogramutredningen,
framlade sitt betänkande den 20 januari 1955. I detta har Radiotjänst
svarat lör det avsnitt, som rör programproduktionens utbyggnad,
och telestyrelsen för avsnittet om de distributionstekniska förutsättningarna
för sändning av flera program samt för sammanställningen av kostnadsberäkningarna.
Såväl försvarsintressena som radioindustrien har beretts
tillfälle att redan på utredningsstadiet framlägga sina synpunkter på
distributionsfrågorna. Detsamma gäller professorn i teleteknik vid Chalmers
tekniska högskola H. Wallman. I betänkandet har intagits en skrivelse
från Svenska radioindustriföreningen med synpunkter på avvägningen
mellan trådradio och FM. Ordföranden har i ett särskilt avsnitt
framlagt sina kommentarer till utredningsmaterialet och sina förslag på
grundval av detta.
Radiotjänst konstaterar beträffande programproduktionen att utvecklingen
sedan år 1946, då rundradioutredningen framlade sitt betänkande,
ytterligare accentuerat behovet av en väsentlig utbyggnad av radions sändningstider.
Det säges vara främst tre huvudönskemål, som medverkat därtill.
Utan ställningstagande till önskemålens inbördes gradering anges
dessa som ökat utrymme för samhälleliga och allmänkulturella frågor,
ökad kurs- och studieverksamhet samt mer underhållning och lättillgänglig
musik. Radiotjänst anser, att nytillkommande programtimmar dels bör
användas för en utbyggnad av det nuvarande riksprogrammet och dels för
uppbyggnad av ett andra program.
Den årliga sändningstiden omfattar f. n. cirka 5 100 timmar. Under
en fyraårsperiod anses den böra ökas med 2 900 timmar, motsvarande 55
timmar per vecka. Av programtillskottet anses 10 veckotimmar böra ägnas
åt att fylla ut det nuvarande riksprogrammet måndagar—fredagar mellan
kl. 15.00 och 17.00. Det framhålles att dessa timmar måste betraktas som
en mycket god lvssningstid för stora grupper, varför utökningen bör
komma till stånd redan under första utbyggnadsåret.
Dubbelprogrammet föreslås starta med 20 timmar per vecka och med
sändningstider samtliga veckodagar mellan kl. 19.30 och 22.15. Under andra
Statsutskottets utlåtande nr 125 år 1955
3
året tillkommer 10 veckotimmar (söndagsmorgnar och söndagseftermiddagar),
tredje året 5 timmar (lördagseftermiddagar) och fjärde året 10 timmar
(måndagar—fredagar mellan kl. 17 och 19).
Beträffande kompositionen av programmen avvisar Radiotjänst en
programfördelning av typerna lättare -— tyngre och tal •— musik och
anser, att båda programmen bör vara varierade men komponeras i ständig
relation till varandra på så sätt, att den enskilde lyssnaren får möjlighet
att vid varje tidpunkt välja mellan två programpunkter av såvitt möjligt
kontrasterande natur. Den, som t. ex. bara vill lyssna till inte alltför krävande
musik en hel kväll, kan därigenom beredas möjlighet att i stor utsträckning
få detta önskemål tillgodosett.
Radiotjänst framhåller vidare att vare sig man för distributionen av
programmen väljer ultrakortvågsprincipen eller en kombination av ultrakortvåg
och trådradio, så kommer man vid total teknisk utbyggnad att
ha dels en »enkelkanal» inom de nuvarande lång- och mellanvågsbanden
och dels en »dubbelkanal», erhållen genom anordningar för sändning på
enbart ultrakortvåg eller på ultrakortvåg och trådradio. Det blir då dubbelkanalen,
som kommer att tas i anspråk för dubbelprogrammet, eftersom
den kommer att bli tekniskt överlägsen enkelkanalen. I det läget
aktualiseras frågan, vad man skall sända på denna kvarvarande enkelkanal.
Under tider på dagen, då dubbelkanalen sänder ett gemensamt
»tvåspaltigt» program, bör man sända samma program även på enkelkanalen,
eftersom det alltjämt kommer att finnas ett visst behov av mottagning
på lång- och mellanvåg. När dubbelkanalen sänder två olika, samtidiga
program skulle man på enkelkanalen kunna sända ett tredje program,
som då antingen är ett »specialprogram» med kurser etc. eller också
ett program sammansatt av inslag, som tidigare utsänts i dubbelkanalerna.
Med hänsyn till att enkelkanalen i motsats till dubbelkanalen når utanför
landets gränser med sina sändningar, synes det riktigast att icke låta
enkelkanalen bli distributionsmediet för ett tredje program av undervisningskaraktär
utan i stället bli en sammanställning av program ur dubbelkanalens
inslag. De undervisande inslagen skall alltså placeras in i
dubbelkanalens båda »spalter».
Radiotjänst har slutligen (s. 7 och 8 i propositionen) lämnat vissa uppgifter
rörande ökningen av årskostnaderna för programproduktionen under
eu tioårsperiod, varav bl. a. framgår att nämnda kostnader beräknas öka
från nuvarande 18,2 till 34,7 milj. kr., d. v. s. med 16,5 milj. kr. Av detta
belopp faller 9,4 milj. kr. på riksprogrammet och 7,i milj. kr. på andra
programmet.
Beträffande telestyrelsens redogörelse rörande distributionsmöjligheter,
erforderlig utbyggnadstid för skilda system jämte anläggnings- och årskostnader
för desamma m. in., torde få hänvisas till propositionen (s. 8—
27). Beträffande distributionsnätets utbyggnad säger sig telestyrelsen utgå
4
Statsutskottets utlåtande nr 125 år 1955
från att det vid densamma är ofrånkomligt att man överallt i första hand
erbjuder den för abonnenten ekonomiskt gynnsammaste distributionsmetoden.
Den av styrelsen framlagda utredningen anses visa att trådradio
är det system som för abonnenten medför de lägsta investerings- och årskostnaderna.
Det kan, säger styrelsen, mot trådradion invändas att abonnenterna inte
helt kan bestämma tidpunkten för anslutningen till dubbelprogrammet.
De måste nämligen vänta i tur och ordning på monteringen av trådradioanslutning
och väntetiden kan i vissa fall bli relativt lång. Trådradion
medger inte samma flyttbarhet av mottagarna inom en bostad som trådlös
distribution o. s. v. Även om detta senare skäl med tanke på abonnenternas
genomsnittliga bostadsförhållanden inte kan anses väga särskilt
tungt, anses det dock att det måste tillmätas en viss betydelse.
Det förefaller, enligt styrelsen, som om det största intresset för FMsändningar
närmast är att finna i storstäderna. Då anläggningskostnaderna
för en FM-station räknade per abonnent är relativt små i utpräglade
tätorter, säges det bli relativt billigt att ta hänsyn till de angivna invändningarna.
Man anser sig kunna räkna med att en stor del av de
abonnenter, som anskaffar FM-mottagare, bortfaller som trådradioabonnenter.
Härigenom reduceras kostnaderna för trådradiodistributionen på
grund av bortfallet av filter och heminstallationer.
Det säges naturligtvis vara svårt att beräkna de verkliga investeringsoch
årskostnaderna för ett distributionsnät där abonnenterna i tätbygdsområdena
har valfrihet mellan trådradio och FM, eftersom man inte kan förutse
fördelningen mellan trådradio- och FM-abonnenter. Investeringen i 19
FM-stationer för tätbygdsområdena är 20 milj. kr. Den merkostnad, som
FM-stationerna skulle medföra, reduceras som nämnts på grund av bortfall
av kostnaderna för filter och heminstallationer för de abonnenter, som
väljer FM-alternativet. Sålunda skulle t. ex. ett bortfall av ungefär 600 000
trådradioabonnenter helt kunna kompensera anläggnings- och årskostnaderna
för FM-stationerna. Även om bortfallet av trådradioabonnenter
skulle stanna vid en lägre siffra, säger man sig dock våga anta att kostnaderna
inte kommer att avvika mycket från dem som beräknats för distributionsalternativet
med enbart trådradio i hela landet. De abonnenter,
som inte önskar trådradioanslutning utan av olika skäl föredrar FM-mottagning,
anses själva böra stå för kostnaderna för anskaffning av nya mottagare.
Under hänvisning till den framlagda utredningen säger sig telestyrelsen
vilja anföra den uppfattningen, att det för abonnenten från ekonomisk
synpunkt fördelaktigaste distributionssystemet -— trådradio — bör i första
hand överallt göras tillgängligt. Där det med rimliga ekonomiska insatser
är möjligt att dessutom införa FM, bör abonnenten ha möjlighet att välja
detta system i stället för trådradio. Av utredningen anses framgå att så
kan bli fallet endast i tätbygderna.
Statsutskottets utlåtande nr 125 år 1955
5
Telestyrelsen föreslår därför att rundradions distributionsnät byggs ut
på följande sätt.
Glesbygderna — trådradionät för samtliga radioabonnenter. Inom glesbygderna
blir under alla förhållanden trådradio den enda distributionsmöjligheten
för ungefär en tredjedel av de där boende abonnenterna.
Tätbygderna — dels ett nät av sändar- och förstärkaranläggningar för
trådradio på samtliga telefonstationer med möjlighet för de radioabonnenter
som så önskar att få trådradioanslutning och dels ett nät av förslagsvis
19 FM-stationer för att bereda möjlighet till FM-mottagning för de
abonnenter som så önskar.
Utbyggnaden av distributionsnätet för flera program anses böra bedrivas
på ett sådant sätt, att den utbyggnad som är nödvändig för att skapa acceptabla
mottagningsförhållanden i glesbygderna icke därigenom eftersätts.
Telestyrelsen har uppskattat investeringskostnaderna för enbart riksprogrammet,
om goda mottagningsförhållanden för detta skall uppnås, till
sammanlagt 88,i milj. kr., varav 30,5 milj. kr. avser de planerade radiohusen
i Stockholm och Göteborg, 21,9 milj. kr. en erforderlig utbyggnad av
sändarna för lång- och mellanvåg och 35,7 milj. kr. utbyggnad av trådradionätet
i glesbygderna.
Investeringskostnaderna för distributionen av det andra programmet
har styrelsen beräknat enligt tre alternativ, nämligen dels FM-distribution
i hela landet kompletterad med trådradio för de radioabonnenter, som inte
kan nås med FM-sändningar, dels trådradio i hela landet och dels FM-distribution
i tätbygderna och trådradio i glesbygderna.
I tabeller å s. 29—31 i propositionen redovisas av telestyrelsen beräknade
kostnader enligt skilda alternativ och förutsättningar.
Svenska radioindustriföreningen sammanfattar sin ståndpunkt beträffande
distributionssystemet på följande sätt:
Det kan ej vara rationellt att i ett land som vårt bygga ut ett trådnät
för rundradio ungefär samtidigt som ett radionät för television skall anläggas.
-— Distributionen av det andra rundradioprogrammet och förbättring
av lyssningsmöjligheterna för riksprogrammet där mottagningsmöjligheterna
är otillfredsställande bör därför ske genom utbyggnad av ett FMnät
för hela landet i kombination med ett TV-nät i enlighet med stockholmsplanen.
— För sådana platser där de lokala förhållandena, av geografisk,
bebyggelse-, störnings- eller annan natur, gör trådradiomottagningen
mer ändamålsenlig än FM bör trådradio fortfarande komma till användning.
-— En plan över den byggnadstakt och den byggnadsordning
som skall följas vid utbyggnad av FM- och TV-stationerna bör utarbetas.
Denna plan bör offentliggöras så snart ske kan, så att radioindustrien med
ledning av densamma kan igångsätta tillverkning av radioapparater för
FM-mottagning i rätt omfattning och allmänheten anpassa sina inköp av
nya radiomottagare i enlighet med den kommande utvecklingen.
6
Statsutskottets utlåtande nr 125 år 1955
Utredningsordförandens förslag innebär sammanfattningsvis följande:
Programproduktionen utbygges i huvudsak enligt Radiotjänsts förslag,
ehuru med något större beaktande av möjligheterna till uppdelning på
samtidiga program. Det förutsättes därvid att radiohusen i Stockholm och
Göteborg förverkligas utan dröjsmål.
Lång- och mellanvågsstationerna moderniseras och ombygges enligt
telestyrelsens förslag.
Trådradionätet utsträckes över hela landet, därvid anslutningsavgift
uttages såsom varande en mycket måttlig ersättning för den förnämliga
antennservice trådradio erbjuder. Det hittills utbyggda trådradionätet (glesbygderna)
kompletteras, i den mån endast två kanaler står till buds, med
en tredje kanal. Härigenom skulle tre kanaler stå till förfogande i hela
landet (en lång- eller mellanvågskanal och två trådradiokanaler i tätbygder
samt tre trådradiokanaler i glesbygder), och programproduktionen skulle
därefter kunna inriktas på tre samtidiga program.
Ett FM-nät utbygges, i princip över hela landet men i verkligheten med
undantag för de delar av glesbygderna som är oåtkomliga för FM. Det blir
därmed tillgängligt för 87 % av landets abonnenter. I tätbygderna samt
de delar av glesbygderna, som demografiskt är att betrakta som tätbygder,
utbygges FM-nätet ofördröjligen, d. v. s. utan att avvakta beslut om införande
av television. I övriga delar av glesbygderna, där FM-sändning
över huvud är möjlig att förverkliga, göres FM-utbyggnaden beroende av
att televisionen införes.
Den erforderliga höjningen av licensavgiften genomföres lämpligen i två
etapper, exempelvis till 20 kr. efter ett par år och till 24 kr. efter ungefär
fem år.
Yttranden ha avgivits av Radiotjänst, telestgrelsen, Svenska radioindustriföreningen,
försvarsstaben, professor Wallman, statskontoret och
riksräkenskapsverket (s. 50—61).
Departementschefen framhåller inledningsvis följande.
Med anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 41 till 1947 års riksdag
angående riktlinjerna för rundradions framtida verksamhet uttalade riksdagen
i vad gällde flerprogramfrågan bl. a., att riksdagen i likhet med 1943
års rundradioutredning och departementschefen ansåg, att den fortsatta
planeringen för rundradion i vårt land borde inriktas på en övergång till
flera samtidiga program. Riksdagen anförde vidare, att övervägande skäl
talade för att detta problem tekniskt löstes genom att ett högfrekvent
trådradionät utbyggdes i enlighet med utredningens förslag. Detta ståndpunktstagande
skulle dock icke utesluta, att även andra metoder för lösning
av flerprogramfrågan prövades, därest den fortsatta tekniska utvecklingen
skulle komma att påvisa sådana. Tills vidare borde utbyggnaden av
trådradion för dem, som icke kunde avlyssna trådlös sändning tillfredsställande,
fullföljas i den utsträckning som omständigheterna medgav.
Statsutskottets utlåtande nr 125 år 1955
7
Den i propositionen och riksdagens skrivelse förordade utbyggnaden av
rundradioanläggningarna för övergång till flera samtidiga program har hittills
av kända skäl icke kunnat realiseras. Under de första åren efter beslutet
lade knappheten på arbetskraft och material hinder i vägen för någon
väsentlig utvidgning av rundradioinvesteringarna och därefter ifrågasattes,
om icke de tekniska förutsättningarna för införande av ett andra program
så ändrats, att en ny prövning av föreliggande möjligheter borde vidtagas.
Sedan frågan nu gemensamt utretts av telestyrelsen och Radiotjänst under
ledning av en av Kungl. Maj :t förordnad opartisk ordförande, synes
emellertid läget ha klarnat så, att ett definitivt ställningstagande till flerprogramfrågan
bör vara möjligt.
Departementschefen återger härefter (s. 62—64 i propositionen) sammanfattningsvis
innebörden av de skilda förslag som framlagts i frågan
samt framhåller vidare beträffande de statliga investeringskostnaderna och
den tekniska lösningen av distributionsfrågorna följande.
Hur de statliga investeringskostnaderna skulle gestalta sig vid olika
distributionsalternativ, framgår av följande sammanställning.
Beräkn.
statliga
Telever-
Radioin-
Ordföran-
Departe-
kostnader
kets för-
dustriens
dens för-
ments-
för resp.
alternativ
slag
förslag
slag
chefen
miljoner kronor
1. Riksprogrammet
A. Radiohus i Stockholm och Göte-
borg ........................
35,5
35,5
35,5
35,5
35,5
B. Lång- och mellanvågsstationer..
21,9
21,9
21,9
21,9
21,9
2. Andra programmet
A. FM i hela landet kompi. med TR
för 250 000 abonnenter........
62,0
—
62,0
—
—
B. Enbart TR i hela landet......
C. TR i dåliga mottagningsområden
94,1
—
~
och valfri FM eller TR i övrigt
94,1 1
94,1
—
35,8 2
—
D. TR i dåliga mottagningsområden
och FM i övrigt..............
E. Tillägg därest FM-utbyggnaden
55,7
—
—
—
55,7
icke kombineras med televisionen
(19 FM-stationer).............
6,8
6,8
6,8
6,8
Summa kronor
158, s
126,2
100,0
119,9
1 Kostnaderna beräknas bli desamma som i B, beroende på att så många TR-abonnen- ter förutses falla bort, att de härigenom minskade anslutningskostnaderna ungefär motsvarar
de tillkommande kostnaderna för FM-stationerna.
2 Då ordföranden föreslår att avgifter skall uttagas på TR-anslutningarna, kommer de
statliga kostnaderna att begränsas til
20 milj. kr. för 19
FM-stationer och 15,8 milj. kr.
för TR-sändare eller -förstärkare vid samtliga telefonstationer.
Av den lämnade redogörelsen framgår, att de tekniska förutsättningarna
för sändning av flera samtidiga program numera kan anses klarlagda. Enligt
min mening bör därför åtgärder vidtagas för att så snabbt som våra
resurser medger genomföra det principbeslut som statsmakterna fattade
år 1947.
8
Statsutskottets utlåtande nr 125 år 1955
Utbyggnaden av rundradioanläggningarna bör i första hand inriktas på
erforderliga åtgärder för att förbättra mottagningsförhållandena i de delar
av vårt land, där avlyssningen av det nuvarande riksprogrammet av olika
skäl är försvårad. Med den kombination av TR- och FM-systemen, som jag
i det följande förordar, bör det emellertid vara möjligt att samtidigt bereda
i stort sett alla abonnenter tillgång till ett andra program. I likhet med
Radiotjänst anser jag däremot, att ställningstagandet till frågan om ett
tredje program tills vidare bör uppskjutas.
Det av Radiotjänst framlagda förslaget rörande utökningen av programtiden
har icke givit mig anledning till någon erinran. I överensstämmelse
med vad min företrädare uttalade i 1947 års proposition, har jag utgått
ifrån, att ansvaret för programmens detaljutformning och sändningarnas
fördelning på riks- och andra programmen framgent liksom hittills självfallet
bör åvila programledningen. Jag har därför i detta sammanhang
ansett mig kunna avstå från att diskutera dessa frågor.
Så när som på den uppfattning, som företrädes av professor Wallman,
synes enighet i huvudsak råda mellan ordföranden och remissinstanserna
om att den tekniska lösningen av de nu aktuella distributionsfrågorna
ligger i en kombination av FM- och TR-systemen. Skiljaktigheterna gäller
den utsträckning, i vilken vartdera systemet bör utnyttjas, och de båda
systemens inbördes ordningsföljd under utbyggnadsperioden. I sistnämnda
hänseende kommer även frågan om avgifter på TR-anslutningarna in.
Vid min prövning av de olika förslag, som sålunda framförts, har jag
utgått ifrån den uppdelning av abonnenterna med hänsyn till lyssningsmöjligheterna
i olika delar av vårt land, till vilken förslagen i allmänhet
anknyter. Jag har därvid i vad avser de områden, som redan nu har goda
mottagningsförhållanden och där sålunda distributionen av det nuvarande
riksprogrammet kan anses tillfredsställande, kommit till att utbyggnaden
i första hand bör inriktas på FM-systemet, varvid stationerna i sitt definitiva
utförande bör utrustas för sändning på två kanaler och planeras så,
att en blivande utbyggnad för televisionen underlättas. Något TR-nät bör
däremot tills vidare icke anläggas i dessa områden. Skälet härför är bl. a.,
att de krav som under de närmaste åren kan förutses bli ställda på våra
investeringsresurser, gör en begränsning av utbyggnadsprogrammet nödvändig.
Då vidare en avgiftsbeläggning av TR-anslutningarna i varje fall
bör undvikas beträffande de abonnenter som nu har otillfredsställande avlyssningsmöjligheter,
och jag för närvarande icke är beredd att förorda,
att anslutningsavgift införes för övriga TR-abonnenter, skulle en valfrihet
mellan de båda systemen för de i lvssningshänseende bättre ställda abonnenterna
sannolikt i första hand inbjuda till TR-abonnemang, varvid en
mängd TR-anslutningar skulle behöva utföras som sedermera, om abonnenterna
övergår till FM-mottagning, skulle visa sig överflödiga. Det är icke
uteslutet, att den totala statliga investeringskostnaden därmed skulle
komma att närma sig summan av kostnaderna för vartdera systemet. För
att undvika denna utveckling har jag funnit mig böra förorda, att utbyggnaden
tills vidare inriktas på ett system. Att jag därvid valt FMsystemet
beror bl. a. på att en utbyggnad av detta i alla händelser förr
eller senare måste komma att aktualiseras i och med att beslut fattas om
televisionens intörande. Därtill kommer att FM-systemet enligt min
mening har den väsentliga fördelen, att det icke på samma sätt som TR
begränsar abonnenternas möjligheter att fritt välja plats för avlyssningen.
Statsutskottets utlåtande nr 125 år 1955
9
Å andra sidan har jag icke förbisett, att FM-sändningarna för abonnenternas
del antingen kräver FM-tillsatser till redan förefintliga mottagare
eller också anskaffning av nya apparater, för vilka kostnaderna kan bli
betydande. De har av televerket uppskattats till ca 130 milj. kr. och av
radioindustrien till ca (55 milj. kr. Då kostnaderna, vilken beräkning som
än kan anses riktigast, får tänkas fördelade över flera år, har jag dock
icke funnit dem utgöra något avgörande skäl emot valet av FM-systemet,
särskilt som de årliga anskaffningarna av radioapparater redan synes ligga
på hög nivå. Enligt de uppgifter, som utredningen lämnat rörande försäljningen,
uppgick nämligen den totala anskaffningen under år 1953 till ca
200 000 apparater, beträffande vilka medelpriset för ca 90 000 uppgick
till 210 kr., för ca 60 000 till 350 och för ca 50 000 till 750 kr. Med en
årsanskaffning av denna omfattning och sammansättning kan man förutse,
att mottagare med FM-utrustning så småningom kommer att anskaffas i
stor utsträckning, även om abonnenterna erbjuds möjligheten att välja TR.
Beträffande de nu ur mottagningssynpunkt missgynnade delarna av
vårt land har jag ansett mig böra förorda, att den på grundval av statsmakternas
beslut år 1947 påbörjade utbyggnaden av ett TR-nät fullföljes
och att den därvid inriktas på att möjliggöra för abonnenterna att taga
emot båda de framtida programmen. Det antal abonnenter, som det här
rör sig om, har uppskattats till ca en tredjedel av samtliga eller i runt
tal 850 000, av vilka 300 000 över huvud taget icke utan extraordinära
kostnader anses kunna nås med andra sändningar än via TR. Hur dessa
abonnenter fördelar sig över olika delar av landet, framgår av den kartskiss,
som redovisats i det föregående och som även visar belägenheten
av de TR-anläggningar, som vid mitten av innevarande år beräknas vara
utförda för ca 150 000 abonnenter. Ett väsentligt skäl för att TR i första
hand bör väljas för ifrågavarande områden är, att vid detta system såväl
riks- som andra programmet kan avlyssnas utan större extra kostnader
för abonnenterna. FM-systemet skulle däremot i samma områden kräva
extra kostnader redan för att riksprogrammet skulle kunna avlyssnas.
Vidare torde det med hänsyn till de krav, som för närvarande ställes på
våra investeringsresurser, icke vara möjligt att under det nu förestående
utbyggnadsstadiet införa båda distributionssystemen.
Telestyrelsen har angivit det i FM-bygderna erforderliga antalet sändare
till 19 st. Såsom utredningens ordförande anfört kan det emellertid visa
sig lämpligt att något utöka detta antal, beroende på hur gränsen kan
komma att dragas mellan FM- och TR-bygderna. Frågan därom synes
emellertid kunna avgöras från fall till fall under arbetenas fortskridande.
På grund av önskvärdheten av att snabbt kunna ställa andra programmet
till så många lyssnares förfogande som möjligt, synes det vidare angeläget,
att samtidigt med utbyggnaden av definitiva sändare provisoriska sådana
anlägges i huvudsaklig överensstämmelse med den plan därför, som telestyrelsen
framlagt i sitt avsnitt av utredningen. I vad gäller TR-bygderna
synes utbyggnaden i den utsträckning, som är förenlig med en ur
arbetssynpunkt rationell planering, böra i första hand koncentreras till de
i mottagningshänseende sämst ställda områdena.
Som jag nämnt i det föregående, bör var och en av do definitiva FM-stationerna
utrustas för sändning på de två kanaler, som i stockholmsplanen
avsetts för dem. Därmed blir det möjligt alt över dessa stationer sända
båda de blivande radioprogrammen, vilket ansetts önskvärt för att program
-
10
Statsutskottets utlåtande nr 125 år 1955
men för FM-lyssnarna skall bli likvärdiga i mottagningshänseende. Emellertid
bör det ena programmet såsom ett riksprogram liksom hittills även
sändas över lång- och mellanvågsstationerna för att icke de abonnenter, som
tills vidare icke anser sig böra anskaffa apparater för FM-mottagning,
skall ställas utanför de svenska sändningarna.
Vid sidan av de utbyggnader, som jag nu berört och som enligt telestyrelsens
beräkningar kan väntas draga eu investeringskostnad av mellan
00 och 65 milj. kr., är det även önskvärt, att de för Stockholm och Göteborg
planerade radiohusen kan påbörjas under de närmaste åren. Kostnaderna
härför har tills vidare av Radiotjänst uppskattats till 35,5 milj. kr.
Därjämte måste arbetena på de nya rundradiostationerna i Nacka och
Östersund fullföljas och den ombyggnad och förstärkning av motalastationen,
som jag förordat i årets statsverksproposition, genomföras. Tillika
med de investeringar, som i moderniserings- och rationaliseringssyfte anses
böra vidtagas i övriga befintliga rundradiostationer, har kostnaderna för
dessa arbeten beräknats till närmare 22 milj. kr. Totalt föreligger därmed
ett investeringsprogram för de under de närmaste åren mest angelägna utbyggnaderna
av rundradioanläggningarna om ca 120 milj. kr.
Vad angår finansieringsfrågan anför departementschefen följande.
Det är uppenbart, att redan investeringarna i TR- och FM-näten skulle
kräva avsevärd tid för sitt realiserande, därest de skulle konkurrera med
mängden av andra statliga investeringsändamål av hög angelägenhetsgrad
om det utrymme, som statsfinansiellt sett kan väntas föreligga under de
närmaste åren. För att rundradioinvesteringarna skall kunna genomföras
utan alltför stor tidsutdräkt, har jag därför funnit det nödvändigt föreslå,
att kostnaderna för dem bestrides med licensmedel. Det kan ske genom
att förutsättningar skapas för ökade extra avsättningar till värdeminskningskontona
för de byggnader och anläggningar, varom nu är fråga.
Finansieringsmetoden innebär, att i stället för avskrivningar med ungefär
10 % per år av anläggningarnas nuvärden, anläggningskostnaderna
omedelbart avskrives när de uppkommer. Metoden resulterar omedelbart
1 ökade krav på licensmedel men i framtiden i en lägre årlig ökning av
distributionskostnaderna än som eljest skulle uppstå. Den erforderliga
höjningen synes tills vidare kunna begränsas till 5 kr. För en första etapp
av utbyggnadsprogrammet, omfattande arbeten under de närmaste tre
åren, skulle denna höjning i kombination med den förutsedda uppgången
av antalet radiolicenser, vara tillräcklig för att täcka både den beräknade
ökningen av rundradions produktions- och distributionskostnader och för
att bestrida investeringsutgifter om mellan 30 och 40 milj. kr. Jag avser
att sedermera föreslå Kungl. Maj:t, att höjningen vidtages från ingången
av år 1956, och förordar nu, att riksdagens yttrande därom inhämtas.
Av det totala investeringsprogram, vars huvuddrag jag berört, skulle
uppförandet av radiohusen ankomma på byggnadsstyrelsen och anläggningarna
i övrigt på telestyrelsen. I vad gäller de förra föreligger än så
länge ett definitivt förslag endast beträffande radiohuset i Göteborg, vilket
dock på grund av läget på byggnadsmarknaden tills vidare har måst anstå.
Beträffande telestyrelsens del av investeringsprogrammet har styrelsen
meddelat, att därest erforderliga medel ställes till förfogande, den
skulle kunna genomföras under en period av sex år, räknat från och med
nästa budgetår.
För investeringsprogrammets påbörjande under det kommande budgetåret
synes det investeringsanslag av 10 milj. kr. till rundradioanlägg
-
Statsutskottets utlåtande nr 125 år 1955
11
ningar, som jag preliminärt förordat i årets statsverksproposition, vara
tillräckligt. Av beloppet beräknas ca 1 milj. kr. komma att användas för
FM-anläggningar, ca 8 milj. kr. för fullföljande av redan i gång varande
arbeten på lång- och mellanvågsstationerna och för påbörjande av den nya
motalastationen samt återstoden, ca 6 milj. kr., för fortsatt utbyggnad av
TR-nätet enligt de riktlinjer jag i det föregående förordat. För de fortsatta
investeringarna torde det få ankomma på telestyrelsen att i samband med
äskandena för budgetåret 1956/57 framlägga en plan, siktande till programmets
realiserande under en sexårsperiod. Den närmare prövningen av
de delar av investeringsprogrammet, som icke blir aktuella under det
kommande budgetåret, torde få anstå till dess denna plan föreligger.
Vid slutet av innevarande år beräknas mellan 150 000 och 200 000 abonnenter
ha anslutits till TR-nätet. Vid den tidpunkten anses nätet ha hunnit
kompletteras med anordningar, som gör det möjligt att över detsamma
distribuera andra programmet till större delen av de anslutna abonnenterna.
Vid början av nästa år förutses vidare provisoriska FM-sändare
kunna komma i gång i Stockholm, Göteborg, Malmö och Örebro. Hur
många lyssnare, som därigenom kommer att kunna avlyssna andra programmet,
är svårt att avgöra. Med en definitiv sändare i Stockholm och
provisoriska i de övriga tre städerna beräknas hela antalet möjliga lyssnare
— alltså oavsett om de skaffat erforderlig FM-apparatur eller ej —
uppgå till ca 600 000. I inledningsskedet måste man givetvis räkna med
betydligt färre lyssnare. Antalet anses emellertid tillsammans med TRlyssnarna
bli tillräckligt stort för att motivera, att sändningarna av andra
programmet igångsättes omkring årsskiftet. Det torde få ankomma på
Radiotjänst att närmare bestämma den lämpliga tidpunkten härför.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels en inom andra kammaren av fru Johansson i Skövde m. fl. väckt
motion (II: 592), vari hemställts att riksdagen vid behandlingen av förevarande
proposition måtte beakta vad i motionen anförts;
dels en inom andra kammaren av herr Rimmerfors väckt motion
(II: 608), vari hemställts att riksdagen i händelse av bifall till Kungl. Maj :ts
förenämnda proposition måtte besluta om undantag från förhöjd licensavgift
för folkpensionärer med eget hushåll, däri innefattade även innehavare
av invalid- och sjukpension;
dels en inom andra kammaren av herr Edberg in. fl. väckt motion
(11:609), vari hemställts att riksdagen måtte uttala att FM-systemet snarast
bör kompletteras med möjligheter för de abonnenter som så önskar att
välja trådradio och att samtidigt förberedelser vidtas för att kunna ge de
svenska rundradioabonnenterna ett utvidgat flerprogram i stort sett efter i
motionen skisserade linjer;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Magnusson (I: 498) och den andra inom andra kammaren av herrar
Edström och Munktell (II: 610), i vilka hemställts alt riksdagen måtte vid
behandlingen av Kungl. Maj:ts förenämnda proposition dels uttala att telestyrelsen
bör bemyndigas att, med beaktande av vad i motionerna framhållits,
mot lämplig avgift och för lämpligt antal år uthyra sändningstid i det
12
Statsutskottets utlåtande nr 125 år 1955
andra rundradioprogram som planeras, dels avstyrka förslaget om höjning
av radiolicensavgifterna.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden torde
få hänvisas till motionerna II: 592, II: 608, II: 609 och II: 610.
Utskottet. Enligt de riktlinjer som vid 1947 års riksdag fastställdes för
rundradions framtida verksamhet i vårt land skulle den fortsatta planläggningen
inriktas på en övergång till flera samtidiga program. Anledningen
till att rundradioanläggningarna icke sedermera kommit att utbyggas i angivet
syfte är bl. a., såsom departementschefen erinrat, den ovisshet som
varit rådande rörande de tekniska förutsättningarna för införande av ett
andra program. Genom den utredning som telestyrelsen och radiotjänst
gemensamt utfört under en av Kungl. Maj:t förordnad opartisk ordförande
kunna emellertid dessa förutsättningar nu anses vara klarlagda. Utskottet
delar också departementschefens uppfattning, att med hänsyn härtill åtgärder
böra vidtagas för att så snabbt våra resurser medgiva genomföra det
principbeslut i flerprogramfrågan som statsmakterna fattade redan för
åtta år sedan. Vid detta sitt ställningstagande har utskottet särskilt beaktat,
att förverkligandet av nyssnämnda beslut icke endast skulle göra det möjligt
för allmänheten att i viss utsträckning träffa ett val mellan två samtidiga
program utan även skapa ökade förutsättningar för ett tillgodoseende
av olika aktuella önskemål beträffande det nuvarande riksprogrammcts utformning.
Den del av förenämnda utredning som avser själva programverksamhetens
utbyggnad har utarbetats av radiotjänst. Ifrågavarande förslag, som
icke givit departementschefen avdelning till erinran, innebär att programutbyggnaden
påbörjas under den kommande hösten. Under fyra år framåt
utökas sändningstiden successivt med sammanlagt 55 timmar i veckan, fördelade
med 10 timmar på riksprogrammet och med 45 timmar på det andra
programmet. Härigenom skulle sändningstiden per år komma att stiga från
ca 5 100 timmar för närvarande till ca 8 000 timmar under det fjärde året.
Den sålunda förutsatta utökningen av programproduktionen finner jämväl
utskottet lämplig.
Med anledning av det i motionen 11:592 framförda yrkandet, vilket
närmast torde åsyfta att riksdagen skulle understryka vikten av
att de religiösa programinslagen beredas ökat utrymme i samband
med omläggningen till dubbelprogram, vill utskottet erinra om att statsmakterna
hittills intagit den ståndpunkten, att ansvaret för radioprogrammens
detaljutformning bör åvila programledningen. Då, såsom ock departementschefen
framhållit, denna princip uppenbarligen bör följas även
för framtiden och det således icke bör ankomma på riksdagen att ingå på
spörsmål av förevarande art, avstyrker utskottet bifall till nämnda motion.
Detta behöver självfallet icke hindra, att de av motionärerna åberopade
lyssnargrupperna få sina önskemål prövade i vederbörlig ordning.
Statsutskottets utlåtande nr 125 år 1955
13
Beträffande det tekniska system som bör utnyttjas för distributionen av
det andra programmet ha, såsom av den i propositionen lämnade redogörelsen
framgår, vissa skiljaktiga uppfattningar kommit till uttryck. Frågan
gäller närmast i vilken utsträckning trådradio (TR) respektive frekvensmodulerad
ultrakortvåg (FM) bör komma till användning. Telestyrelsen
har sålunda föreslagit, att ett TR-nät anlägges inom alla de områden
där det nuvarande riksprogrammet icke kan tillfredsställande avlyssnas
samt att abonnenterna i övrigt få möjlighet att själva välja mellan TR och
FM genom att samtliga telefonstationer i landet förses med sändar- eller
förstärkaranläggningar för TR och genom att förslagsvis 19 av de i den s. k.
stockholmsplanen medgivna 50 FM-stationerna uppföras. Anslutningarna
till TR-nätet skulle liksom hittills bekostas med licensmedel. Svenska radioindustriföreningen,
som beretts tillfälle att redan på utredningsstadiet framlägga
sina synpunkter på förevarande spörsmål, har däremot ansett att distributionen
av det andra programmet och förbättringen av möjligheterna att
avlyssna riksprogrammet inom de områden där inottagningsförhållandena
äro otillfredsställande böra ske genom att ett FM-nät för hela landet utbygges
i kombination med ett televisionsnät enligt stockholmsplanen. För
sådana områden där TR med hänsyn till mottagningsförhållandena är mer
ändamålsenlig än FM skulle den dock fortfarande komma till användning.
Utredningens ordförande slutligen har funnit angeläget, att den pågående
utbyggnaden av TR-nätet inom områden med dåliga avlyssningsmöjligheter
fullföljes så snabbt som tillgängliga resurser medgiva. Ett beslut om uppförande
av FM-stationer i dessa områden anses däremot i huvudsak böra
anstå, till dess frågan om televisionen avgöres. För övriga områden förordar
ordföranden i likhet med telestyrelsen, att FM-sändare för två programkanaler
anläggas men att abonnenterna beredas tillfälle att välja
mellan FM- och TR-avlyssning. TR-nätet skulle således även enligt detta
alternativ utbredas över hela landet. För att emellertid endast de mera angelägna
anslutningarna till nätet skulle behöva göras, föreslås särskilda
avgifter skola uttagas av samtliga i framtiden tillkommande TR-abonnenter.
Departementschefen har för sin del intagit den ståndpunkten, att det av
bl. a. investeringspolitiska skäl icke är möjligt att i varje fall för närvarande
införa båda de ifrågavarande distributionssystemen över hela landet. Beträffande
valet dem emellan har departementschefen vidare gjort eu åtskillnad
mellan, å ena sidan, de områden som redan ha goda mottagningsförhållanden
och inom vilka distributionen av det nuvarande riksprogrammet
sålunda kan anses tillfredsställande samt, å andra sidan, de ur mottagningssynpunkt
nu missgynnade delarna av vårt land. För de förstnämnda
områdena föreslås att utbyggnaden i första hand inriktas på FMsystemet,
varvid stationerna i sitt definitiva utförande böra utrustas för
sändning på två programkanaler och planeras så, att eu blivande utbyggnad
för televisionen underlättas. Något TR-nät anses däremot tills vidare icke
14
Statsutskottets utlåtande nr 125 år 1955
böra anläggas i dessa områden. För de ur mottagningssynpunkt nu missgynnade
delarna av vårt land återigen förordar departementschefen, att den
på grundval av statsmakternas beslut år 1947 påbörjade utbyggnaden av ett
TR-nät fullföljes och att den därvid inriktas på att möjliggöra för abonnenterna
att taga emot båda de framtida programmen. Ett väsentligt skäl föi
att TR i första hand bör väljas för ifrågavarande områden angives vara, alt
vid detta system såväl riksprogrammet som det andra programmet kunna
avlyssnas utan större extra kostnader för abonnenterna.
Intetdera av de båda nu ifrågavarande distributionssystemen är, såvitt
utskottet kan bedöma, i alla avseenden överlägset det andra. Det skulle
därför ur vissa synpunkter självfallet vara önskvärt, om båda systemen
kunde komma till utförande, så att radioabonnenterna finge möjlighet att
fritt välja dem emellan. Därest ett sådant val icke skall bli skenbart, fordras
emellertid att utbyggnaden av såväl TR-nät som FM-stationer sker samtidigt.
En samordning av detta slag torde emellertid stöta på stora praktiska
svårigheter och icke minst i vad avser de radiomässiga glesbygderna
verka fördröjande på lösningen av flerprogramfrågan. Därtill komma de
avsevärda merkostnader som skulle uppstå genom en dylik dubbel utbyggnad.
Jämväl av konjunkturpolitiska skäl synes en begränsning av de statliga
investeringarna på förevarande område nödvändig. Utskottet delar
därför departementschefens uppfattning, att de båda distributionssystemen
böra kombineras på lämpligt sätt, och finner det förslag härutinnan som
framlagts i propositionen vara väl avvägt. Med hänsyn till dels att utbyggnaden
av ett TR-nät redan påbörjats inom de ur mottagningssynpunkt
missgynnade delarna av vårt land och dels att dessa områden hysa ett
mycket betydande antal abonnenter som över huvud taget icke utan extraordinära
kostnader anses kunna nås med andra sändningar än via TR framstår
det sålunda såsom naturligt, att beträffande ifrågavarande områden
distributionen av det planerade andra programmet baseras på TR-systemet.
I övriga delar av vårt land däremot ligga förhållandena annorlunda till,
varför här delvis andra synpunkter måste bli avgörande för valet av distributionssystem.
Särskild betydelse synes därvidlag böra tillmätas den av
departementschefen åberopade omständigheten, att en utbyggnad av FM i
alla händelser förr eller senare måste komma att aktualiseras i och med att
beslut fattas om televisionens införande. Då vidare FM-systemet genom
sin mindre bundenhet vid ett ledningsnät erbjuder radioabonnenterna stora
praktiska fördelar och ur ljudsynpunkt får anses stå på höjdpunkten av
modern radioteknik, finner utskottet det framsynt att i första hand nämnda
system kommer till utförande inom de områden som redan ha goda mottagningsförhållanden.
Av propositionen framgår att departementschefen icke är främmande
för tanken, att framdeles båda distributionssystemen kunna komma att
utbyggas över hela landet. I motionen 11:609 har emellertid hemställts,
Statsutskottets utlåtande nr 125 år 1955
15
att riksdagen måtte uttala att FM-systemet snarast bör kompletteras med
möjligheter för de abonnenter som så önska att välja trådradio och att
samtidigt förberedelser vidtagas för att ge de svenska rundradioabonnenterna
ett utvidgat flerprogram efter vissa i motionen skisserade riktlinjer.
Såsom utskottet redan i det föregående framhållit kunna flera tungt
vägande skäl åberopas mot eu utbyggnad nu av båda distributionssystemen
över hela landet. Ytterligare må här erinras om att just televerket ställts
inför särskilda svårigheter genom den hittillsvarande begränsningen av den
statliga investeringsverksamheten, vilket bl. a. tagit sig uttryck i att antalet
abonnenter som icke kunna få telefon installerad inom rimlig tid starkt
vuxit på sistone. I vad mån konjunkturläget kan komma att medgiva någon
mera väsentlig utvidgning av televerkets investeringsram för de närmaste
åren ter sig alltjämt ovisst. Skulle i enlighet med motionärernas förslag
beslut fattas om att TR-nätet skall utbyggas över hela landet, kan därför
den möjligheten icke lämnas obeaktad, att även en ko av väntande TRabonnenter
kommer att uppstå, något som ju synes föga önskvärt. Vid nyss
angivna förutsättning kan vidare befaras, att många abonnenter komma att
till en början välja TR för att sedermera, i den mån som byte av radioapparat
sker, övergå till FM-mottagning. Staten skulle därmed åsamkas
betydande kostnader för investeringar, vilka efter hand skulle visa sig helt
onödiga. Dylika felinvesteringar kunde måhända åtminstone i viss omfattning
undvikas, därest på sätt motionärerna förordat särskild avgift utginge
för anslutning till TR inom de radiomässiga lätbygderna, de områden
alltså som enligt departementschefens förslag skola utrustas med FMstationer.
Då någon i geografisk mening skarpt markerad gräns icke föreligger
mellan radiomässiga tätbygder och glesbygder, skulle emellertid uppdelningen
av TR på en fri och en avgiftsbelagd sektor stöta på stora praktiska
svårigheter, och utskottet kan för sin del icke tillstyrka en sådan
anordning. Icke minst med hänsyn till den fortskridande tekniska utvecklingen
synes det vidare välbetänkt, att erfarenheterna från den av departementschefen
förordade utbyggnaden avvaktas, innan än mera vittgående
åtgärder vidtagas eller beslutas.
Enligt utskottets mening föreligger så mycket större anledning att dröja
med införandet av TR i de radiomässiga tätbygderna som motionärernas
huvudargument, nämligen att FM icke skulle lämna utrymme för mer än
två samtidiga program, ger en skev bild av de faktiska förhållandena. Beaktas
må sålunda alt den distributionskanal som representeras av de nuvarande
lång- och mellanvågssändarna alltjämt kommer att finnas tillgänglig
utöver de båda i FM-systemet ingående distributionskanalerna.
Någon svårighet att efter utbyggnaden av sistnämnda system ordna exempelvis
ett trippelprogram är därför icke för handen. Det är vidare tekniskt
möjligt alt för sändning utnyttja ytterligare ell ultrakortvågsband, även om
detta särskilt för abonnenterna skulle medföra nya kostnader. Å andra
16
Statsutskottets utlåtande nr 125 år 1955
sidan lärer icke heller TR kunna utbyggas för distribution av fyra å fem
samtidiga program utan avsevärda kostnader. Ett flerprogram enligt de
av motionärerna antydda riktlinjerna torde för övrigt i dagens läge knappast
äga aktualitet, helst som de av motionärerna särskilt åberopade
nordiska programinslagen synas kunna beredas avsevärt ökat utrymme
redan inom ramen för det andra programmet och självfallet än mera inom
ramen för ett eventuellt kommande tredje program. Ställningstagandet till
Irågan om sistnämnda program bör emellertid, såsom departementschefen
framhållit, tills vidare uppskjutas.
Mot bakgrunden av nu anförda omständigheter anser sig utskottet böra
avstyrka bifall till motionen II: 609.
Den av departementschefen förordade och av utskottet tillstyrkta utby§8na<ien
av det för sändningen av ett andra program erforderliga distributionsnätet
väntas komma att draga en kostnad av mellan 60 och 65
milj. kronor. Härutöver har departementschefen funnit önskvärt, att de
för Stockholm och Göteborg planerade radiohusen — kostnadsberäknade
till sammanlagt 35,5 milj. kronor — kunna påbörjas under de närmaste
åren. Därjämte anses arbetena på de nya rundradiostationerna i Nacka
och Östersund böra fullföljas samt motalastationen undergå viss ombyggnad
och förstärkning. Tillika med de investeringar som i moderniseringsoch
rationaliseringssyfte befunnits böra vidtagas i övriga befintliga rundradiostationer
ha kostnaderna för dessa arbeten uppskattats till närmare
22 milj. kronor. Totalt föreligger därmed, såsom departementschefen framhållit,
ett investeringsprogram för de under de närmaste åren mest angelägna
utbyggnaderna av rundradioanläggningarna om ca 120 milj. kronor.
Jämväl i nu berörda delar anser sig utskottet kunna biträda Kungl.
Maj :ts förslag. I enlighet härmed tillstyrker utskottet, att för den första
etappen av ifrågavarande utbyggnadsprogram anvisas ett investeringsanslag
av 10 milj. kronor, varav ca 1 milj. kronor avses skola disponeras för
FM-anläggningar, ca 3 milj. kronor för fullföljande av redan i gång varande
arbeten på lång- och mellanvågsstationerna och för påbörjande av den nya
motalastationen samt återstoden eller ca 6 milj. kronor för fortsatt utbyggnad
av TR-nätet. Vad beträffar de fortsatta investeringarna finner utskottet
ändamålsenligt att åt telestyrelsen uppdrages att i samband med
äskandena för budgetåret 1956/57 framlägga en plan, siktande till programmets
förverkligande under en sexårsperiod. Utskottet förutsätter att detta
kan ske utan att fördenskull televerkets investeringsverksamhet i övrigt
behöver inskränkas. Vidare önskar utskottet understryka departementschefens
uttalande, att utbyggnaden av TR-nätet synes i den utsträckning
som är förenlig med en ur arbetssynpunkt rationell planering böra i första
hand koncentreras till de i mottagningshänseende sämst ställda områdena.
I detta sammanhang vill utskottet slutligen i likhet med departementschefen
framhålla angelägenheten av att det ena av de båda program som
Statsutskottets utlåtande nr 125 år 1955
17
avses skola distribueras över FM-stationerna sändes isåsom ett riksprogram
liksom hittills även över lång- och mellanvågsstationerna, så att icke de
abonnenter som tills vidare icke anse sig böra anskaffa apparater för FMmottagning
komma att ställas utanför de svenska sändningarna.
För att rundradioinvesteringarna skola kunna genomföras utan alltför
stor tidsutdräkt har departementschefen funnit det nödvändigt föreslå, att
kostnaderna för dem bestridas med licensmedel. Den sålunda förordade
finansieringsmetoden, vilken innebär att anläggningskostnaderna helt avskrivas
efter hand som de uppkomma, resulterar omedelbart i ökade krav
på licensmedel men för framtiden i en lägre årlig ökning av distributionskostnaderna
än som eljest skulle uppstå. Den erforderliga höjningen av
licensavgiften, avsedd att vidtagas från ingången av år 1956, synes enligt
departementschefen tills vidare kunna begränsas till 5 kronor. För en
första etapp av utbyggnadsprogrammet, omfattande arbeten under de
närmaste tre åren, skulle denna höjning i kombination med den förutsedda
uppgången av antalet radiolicenser vara tillräcklig såväl för att täcka den
beräknade ökningen av rundradions produktions- och distributionskostnader
som för att bestrida investeringsutgifter om mellan 30 och 40 milj.
kronor.
I de båda likalydande motionerna I: 493 och II: 610 har hemställts, att
riksdagen vid behandlingen av förevarande proposition måtte dels uttala,
att telestyrelsen borde bemyndigas att med beaktande av vad i motionerna
framhållits mot lämplig avgift och för lämpligt antal år uthyra sändningstid
i det andra rundradioprogram som planeras, dels avstyrka förslaget
om höjning av radiolicensavgifterna.
Såvitt framgår av den motivering som förebragts av motionärerna hysa
dessa tydligen den uppfattningen, att förslaget om höjning av licensavgiften
är föranlett uteslutande av de merkostnader som införandet av det andra
programmet beräknas få till följd. Detta är emellertid ingalunda fallet.
De i propositionen på s. 30 och 31 intagna tabellerna ge sålunda vid handen,
att de totala produktions-, distributions- och investeringskostnaderna
för två program under de närmaste tre budgetåren enligt det av departementschefen
förordade alternativet kunna beräknas till (36,o + 40,i + 42,8
+ 9,3 + 12,4 + 14,4 =) 155,o milj. kronor, medan motsvarande kostnader för
allenast ett program uppgå till (35,o + 37,9 + 39,2 + 8,i + 10,9 + 11,8 =)
142,9 milj. kronor. De sammanlagda inkomsterna under samma tidsperiod
kunna vid oförändrad licensavgift av 15 kronor uppskattas till (10,2 + 36,6
+ 37,2 + 38,1 =) 122,i milj. kronor. Sistnämnda belopp förslår uppenbarligen
icke ens för att täcka kostnaderna för den utbyggnad som det nuvarande
riksprogrammet gör påkallad och ännu mindre för att täcka kostnaderna
för det planerade dubbelprogrammet. Bristen belöper sig till i
förra fallet 20,8 och i senare fallet 32,9 milj. kronor. Till skillnad från
motionärerna kan utskottet därför icke finna omotiverat att radiolicensav
2—857
55 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 0 samt. Nr 125
18
Statsutskottets utlåtande nr 125 år 1955
giften höjes redan från den 1 januari 1956 utan tillstyrker departementschefens
förslag härutinnan.
Såsom ovan anförts ha motionärerna vidare ansett lämpligt, att telestyrelsen
bemyndigas att enligt vissa regler uthyra sändningstid i det andra
programmet till intresserade företagare eller institutioner. Dessa skulle
i sin tur skaffa sig intäkter genom att till näringslivet upplåta för reklam
avsedd sändningstid. I anslutning därtill ha motionärerna uttalat, att frågan
om reklam i svensk radio icke närmare granskats sedan radiosändningarna
lämnade försöksstadiet. Utskottet vill emellertid erinra om att
denna fråga var före så sent som vid 1947 års riksdag. I sitt över Kungl.
Maj :ts proposition angående rundradion i Sverige då avgivna utlåtande
nr 51 framhöll sålunda utskottet, att utskottet vore ense med departementschefen
om att försäljning av programtid för kommersiell reklam
icke borde ifrågakomina. Någon anledning att uppgiva denna av riksdagen
godkända princip anser utskottet icke föreligga. Även motionärernas förslag
i övrigt finner utskottet föga genomtänkt. Det synes sålunda oklart,
om utomstående företag skulle tillåtas hyra allenast viss sändningstid i
det andra programmet eller om de i konkurrens med radiotjänst skulle
helt övertaga ansvaret för utformningen av detta program. I senare och i
viss mån även i förra fallet bleve det nödvändigt att organisera helt nya
företag för programproduktion, exempelvis efter amerikanskt mönster.
Vårt land torde emellertid vara alltför folkfattigt för att lämpa sig för
ett dylikt system, som närmast komme att leda till ökade administrationskostnader
för den samlade rundradioverksamheten.
Av nu anförda skäl anser sig utskottet böra avstyrka bifall till motionerna
1:493 och 11:610.
Vad slutligen beträffar det i motionen II: 608 framställda yrkandet vill
utskottet framhålla, att det knappast generellt kan göras gällande att just
folkpensionärer med eget hushåll skulle ha svårare än varje annan befolkningskategori
att bära den föreslagna höjningen av licensavgiften. Då
den av motionären förutsatta differentieringen av radioabonnenterna dessutom
skulle leda till ett icke oväsentligt administrativt merarbete, kan utskottet
icke tillstyrka bifall till motionen.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att motionen II: 592 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd;
II. att motionen II: 608 icke må bifallas av riksdagen;
III. att motionen II: 609 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd;
IV. att motionerna I: 493 och II: 610, såvitt de avse frågan
om försäljning av sändningstid i ett andra radioprogram, icke
må föranleda någon riksdagens åtgärd;
Statsutskottets utlåtande nr 125 år 1955
19
V. att riksdagen må med avslag på motionerna 1: 493 och
11:610, såvitt de avse frågan om höjning av licensavgiften,
i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet
anfört;
VI. att riksdagen må till Rundradioanläggningar för budgetåret
1955/56 under televerkets fond anvisa ett investeringsanslag
av 10 000 000 kronor.
2 :o) Förvärv av mark för radiohuset i Göteborg. I propositionen nr 1
har Kungl. Maj :t under kapitalbudgeten (bil. 27, punkt 9) föreslagit riksdagen
att i avbidan på särskild proposition i ämnet till Förvärv av mark
för radiohuset i Göteborg för budgetåret 1955/56 beräkna ett investeringsanslag
av 800 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 146 (punkt 2, s. 70 och
71) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna ett
mellan byggnadsstyrelsen och Göteborgs stad ingånget avtal om försäljning
till kronan av två markområden för uppförande av ett radio- och televisionshus
m. in., dels ock till Förvärv av mark för radiohuset i Göteborg
för budgetåret 1955/56 under statens allmänna fastighetsfond anvisa ett
investeringsanslag av 800 000 kronor.
Med skrivelse den 21 februari 1955 har byggnadsstyrelsen för godkännande
överlämnat ett den 17 december 1954 och 8 februari 1955 ingånget
avtal, enligt vilket Göteborgs stad för en köpeskilling av 800 000 kr. till
kronan försäljer dels ett område om 30 700 m2 av stadsägan 10 479 B i
stadsdelen Torp och dels ett område om ca 3 450 in2 av tomten nr 1 i kvarteret
Törnskatan i stadsdelen Johanneberg. Området i stadsdelen Torp
är avsett att användas för radiohuset och området i Johanneberg för en
sändareanläggning.
Staden upplåter därjämte för en tid av 25 år visst område under markytan
å stadsägan 10 479 B för anordnande av ett bergrum, vilket förutsättes
bli anslutet till radiohuset med en tunnel. Å den del av stadsägan,
vilken icke omfattas av försäljningen, skall kronan vidare, om så visar
sig erforderligt, äga uppsätta en televisionsinast. Den årliga hyresavgiften
för de upplåtna delarna av stadsägan skall, under förutsättning att bergrummet
utnyttjas för skyddsrumsändamål, utgå med 10 kr.
Avtalet har den 17 februari 1955 godkänts av stadsfullmäktige i Göteborg.
Departementschefen, som förklarar sig icke ha något att erinra mot det
av styrelsen framlagda förslaget till avtal om förvärv av erforderlig mark
för radiohuset och tillhörande anläggningar, erinrar om att byggnadsstyrelsen
i skrivelse den 31 augusti 1954 föreslagit, alt byggnadsarbetena
20
Statsutskottets utlåtande nr 125 år 1955
för radiohuset i Göteborg skall påbörjas under nästa budgetår. Styrelsen
har sålunda för ändamålet hemställt om ett begynnelseanslag av 2 milj. kr.
Med hänsyn till det förutsebara läget på byggnadsmarknaden under det
kommande budgetåret har departementschefen emellertid icke ansett sig
kunna tillstyrka, att radiohuset påbörjas under 1955/56. Tomtfrågan anses
däremot böra lösas nu.
Utskottet. Mot Kungl. Maj:ts förslag har utskottet icke funnit anledning
till erinran. Utskottet hemställer alltså,
I. att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna
det mellan byggnadsstyrelsen och Göteborgs stad den 17 december
1954 och den 8 februari 1955 ingångna avtalet om
försäljning till kronan av två markområden för uppförande
av ett radio- och televisionshus m. m.;
II. att riksdagen må till Förvärv av mark för radiohuset i
Göteborg för budgetåret 1955/56 under statens allmänna fastighetsfond
anvisa ett investeringsanslag av 800 000 kronor.
Stockholm den 10 maj 1955
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Ohlon,
Leander, fröken Andersson, herrar Näsström, Pålsson, Hesselbom, Sundelin,
Gustaf Andersson, Einar Persson, Birger Andersson, Ragnar Persson,
Nils Theodor Larsson och Jacobsson; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Malmborg i
Skövde, Bergström, Andersson i Malmö, Lindholm, Svensson i Ljungskile,
Åkerström, Hoppe, Staxäng, fröken Elmén, herrar Johansson i Mysinge,
Thapper, Onsjö, Nihlfors och Almgren.
Reservationer
vid punkten 1 (Rundradioanläggningar m. in.)
1) av herrar Karl Andersson, Leander, Näsström, Pålsson, Nils Theodor
Larsson, Johansson i Mysinge och Onsjö, vilka ansett
dels att utskottets yttrande bort ha följande lydelse:
»I förevarande proposition, som grundar sig på dubbelprogramutredningens
betänkande angående förutsättningarna för införande av dubbel
-
Statsutskottets utlåtande nr 125 år 1955
21
program i den svenska rundradion, föreslås att sändningar av ett andra
radioprogram påbörjas omkring instundande årsskifte och att sändningstiden
successivt utbygges under en fyraårsperiod. För distributionen av
det nya programmet anses frekvensmodulerad ultrakortvåg (FM) böra utnyttjas
för de delar av landet som redan nu ha goda mottagningsförhållanden
i fråga om riksprogrammet. För landet i övrigt, där det gäller att
jämväl förbättra möjligheterna att lyssna på nuvarande program, förutsättes
distributionsnätets utbyggnad komma att inriktas på högfrekvent
trådradio (TR). Kostnaderna för utbyggnaden uppskattas till totalt 60
å 65 milj. kr., vartill komma ca 22 milj. kr. för modernisering av de nuvarande
lång- och mellanvågsstationerna samt ca 35 milj. kr. för radiohusen
i Stockholm och Göteborg. För att finansiera de ökade investeringarna
för rundradioverksamheten förordas i propositionen, att licensavgiften
höjes med 5 kr. fr. o. m. ingången av år 1956. Medelsbehovet för nästa
budgetår beräknas till 10 milj. kr. Av nämnda anslagsbelopp avses ca 1
milj. kr. skola disponeras för FM-anläggningar, ca 3 milj. kr. för fullföljande
av redan i gång varande arbeten på lång- och mellanvågsstationerna
och för påbörjande av den nya motalastationen samt återstoden eller
ca 6 milj. kr. för fortsatt utbyggnad av TR-nätet.
Bakgrunden till Kungl. Maj :ts förslag är det beslut som fattades vid
1947 års riksdag angående riktlinjerna för rundradions framtida verksamhet
i vårt land. Därvid förutsattes nämligen att den fortsatta planläggningen
skulle inriktas på eu övergång till flera samtidiga program.
Någon utbyggnad av rundradioanläggningarna i syfte att möjliggöra en sådan
övergång har dock icke sedermera skett. Anledningen härtill har av
departementschefen angivits vara dels den under de första åren efter ovannämnda
beslut rådande knappheten på arbetskraft och materiel, dels den
ovisshet som därefter kommit till uttryck rörande de tekniska förutsättningarna
för införande av ett andra program. Genom den förut omförmälda
utredningen har emellertid enligt departementschefens mening läget klarnat
så, att ett definitivt ställningstagande i flerprogramfrågan nu bör vara
möjligt.
Utskottet kan för sin del icke biträda denna uppfattning. Det är visserligen
riktigt att problemet rent tekniskt sett numera får anses vara tillräckligt
belyst, men å andra sidan synes knappast med fog kunna göras
gällande, att de samhällsekonomiska förutsättningarna för den av det
andra programmet betingade utbyggnaden skulle ha undergått en lika
påtaglig förbättring. Konjunkturläget har under senare år tvärtom skärpts
i inflatorisk riktning, vilket nödvändiggjort en betydande begränsning av
den statliga investeringsverksamheten. Icke minst televerket har berörts
av denna restriktiva politik, vilken bl. a. lett till uppkomsten av en på
sistone starkt växande ko av abonnenter som icke kunna få telefon installerad
inom rimlig tid. Eu annan ogynnsam följd härav är, att den
22
Statsutskottets utlåtande nr 125 är 1955
vid 1947 års riksdag beslutade utbyggnaden av TR för dem som icke ha
möjlighet att tillfredsställande avlyssna ens det nuvarande riksprogrammet
kunnat ske endast i blygsam omfattning. Att i denna situation fatta
beslut om en kostnadskrävande och vittsyftande investeringsplan för införande
av ett andra program i den svenska rundradion finner utskottet
icke välbetänkt. Utskottet avstyrker därför Kungl. Maj:ts förslag i flerprogramfrågan.
Denna utskottets ståndpunkt innebär, förutom det att
radiosändningarna tills vidare böra begränsas till liksom nu ett enda program,
att några FM-stationer icke för närvarande böra anläggas. Med
hänsyn till angelägenheten av att felinvesteringar undvikas på förevarande
område bör enligt utskottets mening beslut rörande de nämnda stationerna
icke fattas, förrän ställning tagits till frågan om televisionens införande
i vårt land.
Övriga delar av Kungl. Maj :ts utbyggnadsplan ha icke givit utskottet
anledning till erinran. Här avsedda investeringar torde böra komma till
utförande så snabbt våra resurser medgiva, varvid ansträngningarna i första
hand böra inriktas på en utbyggnad av TR-nätet inom de i mottagningshänseende
sämst ställda områdena av vårt land. Utskottet tillstyrker
vidare Kungl. Maj :ts förslag att till rundradioanläggningar anvisas ett investeringsanslag
av 10 milj. kr. för nästa budgetår, dock med den fördelning
av nämnda belopp att ca 3 milj. kr. disponeras för fullföljande av
redan i gång varande arbeten på lång- och mellanvågsstationerna och för
påbörjande av den nya motalastationen samt återstoden eller ca 7 milj. kr.
för fortsatt utbyggnad av TR-nätet.
Såsom tidigare omnämnts har departementschefen räknat med att framdeles
jämväl hithörande investeringar skola finansieras genom licensmedel,
vilket ansetts nödvändiggöra en höjning av licensavgiften med 5 kr. från
ingången av år 1956. Med hänsyn till valet av tidpunkt för höjningen torde
kunna förutsättas, att nuvarande finansieringsmetod kommer att tillämpas
ännu under nästa budgetår. Den av utskottet förordade begränsningen av
utbyggnadsplanen får ytterligare en reducering av anspråken på licensmedlen
till följd. Då dessutom ett överskott av sådana medel på 10,2 milj.
kr. föreligger, synes det utskottet uppenbart att anledning till höjning avlicensavgiften
åtminstone för närvarande saknas. Enligt utskottets mening
bör därför en sådan åtgärd tills vidare icke vidtagas.
Denna utskottets åsikt sammanfaller med vad som i berörda avseende
uttalats i de båda likalydande motionerna I: 493 och II: 610. Det yrkande
i övrigt som framställts i nämnda motioner anser sig utskottet icke behöva
närmare beröra, eftersom det direkt sammanhänger med Kungl.
Maj:ts av utskottet avstyrkta förslag om övergång till dubbelprogram.
Detsamma gäller om motionerna II: 592, II: 608 och II: 609. Ifrågavarande
framställningar synas sålunda icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.
»
Statsutskottets utlåtande nr 125 år 1955
23
dels ock att utskottets hemställan under V. bort ha följande lydelse:
»V. att riksdagen må med bifall till motionerna I: 493 och
II: 610, såvitt de avse frågan om höjning av licensavgiften, i
skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet anfört;»
2)
av fröken Andersson, herrar Skoglund i Doverstorp och Staxäng.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1955:288 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående införande av ett andra program i den svenska rundradion samt anslagsbehovet för rundra a1 i texten