Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående införande av ett andra program i den svenska rundradion samt anslagsbehovet för rundradioanläggningar under budgetåret 1955/56 m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1955-05-10 · 23 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 23 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1955:125, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående införande av ett andra program i den svenska rundradion samt anslagsbehovet för rundradioanläggningar under budgetåret 1955/56 m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 125 år 1955

1

Nr 125

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående

införande av ett andra program i den svenska

rundradion samt anslagsbehovet för rundradioanläggningar

under budgetåret 1955/56 m. m. jämte i ämnet

väckta motioner.

(4:e avd.)

1 :o) Rundradioanläggningar m. m. I propositionen nr 1 har Kungl.

Maj :t under kapitalbudgeten (bil. 27, punkt 4) bl. a. föreslagit riksdagen

att i avbidan på särskild proposition i ämnet för Rundradioanläggningar

för budgetåret 1955/56 beräkna ett investeringsanslag av 10 000 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj :t i propositionen nr 146 (punkt 1, s. 2—69

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för

den 25 februari 1955) dels berett riksdagen tillfälle att avgiva yttrande i

anledning av ett av föredragande departementschefen framlagt förslag angående

införande av ett andra program i den svenska rundradion, dels ock

föreslagit riksdagen att till Rundradioanläggningar för budgetåret 1955/56

under televerkets fond anvisa ett investeringsanslag av 10 000 000 kronor.

De programmässiga och tekniska förutsättningarna för införandet av

flera samtidiga program i den svenska rundradion behandlades av 1947

års riksdag (prop. 1947:41, SU 51, Rskr. 117) med anledning av 1943 års

rundradioutrednings betänkande (SOU 1946: 1), varom erinras å s. 2—4

i propositionen.

I gemensam skrivelse till chefen för kommunikationsdepartementet den

18 september 1952 framförde telestyrelsen och AB Radiotjänst vissa synpunkter

på frågan om införande av mer än ett program i den svenska rundradion.

Under hänvisning till bl. a. vad som anförts i frågan i rundradioutredningens

betänkande och vid riksdagsbehandlingen av detta konstaterades,

att det existerande riksprogrammet icke gjorde det möjligt att

tillmötesgå många av de anspråk, som senare tiders lyssnare rättvisligen

kunde framställa. Kravet på en snar utvidgning av programverksamheten

befanns därför icke längre kunna tillbakavisas. Tekniken hade under tiden

efter det betänkandet framlades väsentligt utvecklats både på mottagar- och

sändarsidan. För en rationell planering av rundradionätets utbyggnad på

längre sikt ansågs eu utredning av de tekniska förutsättningarna för flera

program nödvändig. Möjligheten att nedbringa kostnaderna härför genom

en kombination med utbyggnaden av ett blivande televisionsnät borde där1—857

55 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 6 saml. Nr 125

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 125 år 1955

vid särskilt undersökas. Det vore självfallet nödvändigt att med särskild

omsorg bedöma de påräkneliga kostnaderna för den ifrågasatta utökningen

av rundradioverksamheten.

Telestyrelsen och Radiotjänst förklarade sig beredda att själva svara för

utredningsarbetet, som dock lämpligen ansågs böra utföras under medverkan

av en därtill förordnad opartisk ordförande. Kungl. Maj:t biföll

förslaget och uppdrog genom beslut den 31 oktober 1952 åt f. d. regeringsrådet

H. Fransen att vara ordförande för den gemensamma utredningen

rörande de programmässiga, tekniska och ekonomiska förutsättningarna

för införande av ett dubbelprogram i rundradion.

Utredningen, för vilken antagits benämningen dubbelprogramutredningen,

framlade sitt betänkande den 20 januari 1955. I detta har Radiotjänst

svarat lör det avsnitt, som rör programproduktionens utbyggnad,

och telestyrelsen för avsnittet om de distributionstekniska förutsättningarna

för sändning av flera program samt för sammanställningen av kostnadsberäkningarna.

Såväl försvarsintressena som radioindustrien har beretts

tillfälle att redan på utredningsstadiet framlägga sina synpunkter på

distributionsfrågorna. Detsamma gäller professorn i teleteknik vid Chalmers

tekniska högskola H. Wallman. I betänkandet har intagits en skrivelse

från Svenska radioindustriföreningen med synpunkter på avvägningen

mellan trådradio och FM. Ordföranden har i ett särskilt avsnitt

framlagt sina kommentarer till utredningsmaterialet och sina förslag på

grundval av detta.

Radiotjänst konstaterar beträffande programproduktionen att utvecklingen

sedan år 1946, då rundradioutredningen framlade sitt betänkande,

ytterligare accentuerat behovet av en väsentlig utbyggnad av radions sändningstider.

Det säges vara främst tre huvudönskemål, som medverkat därtill.

Utan ställningstagande till önskemålens inbördes gradering anges

dessa som ökat utrymme för samhälleliga och allmänkulturella frågor,

ökad kurs- och studieverksamhet samt mer underhållning och lättillgänglig

musik. Radiotjänst anser, att nytillkommande programtimmar dels bör

användas för en utbyggnad av det nuvarande riksprogrammet och dels för

uppbyggnad av ett andra program.

Den årliga sändningstiden omfattar f. n. cirka 5 100 timmar. Under

en fyraårsperiod anses den böra ökas med 2 900 timmar, motsvarande 55

timmar per vecka. Av programtillskottet anses 10 veckotimmar böra ägnas

åt att fylla ut det nuvarande riksprogrammet måndagar—fredagar mellan

kl. 15.00 och 17.00. Det framhålles att dessa timmar måste betraktas som

en mycket god lvssningstid för stora grupper, varför utökningen bör

komma till stånd redan under första utbyggnadsåret.

Dubbelprogrammet föreslås starta med 20 timmar per vecka och med

sändningstider samtliga veckodagar mellan kl. 19.30 och 22.15. Under andra

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 125 år 1955

3

året tillkommer 10 veckotimmar (söndagsmorgnar och söndagseftermiddagar),

tredje året 5 timmar (lördagseftermiddagar) och fjärde året 10 timmar

(måndagar—fredagar mellan kl. 17 och 19).

Beträffande kompositionen av programmen avvisar Radiotjänst en

programfördelning av typerna lättare -— tyngre och tal •— musik och

anser, att båda programmen bör vara varierade men komponeras i ständig

relation till varandra på så sätt, att den enskilde lyssnaren får möjlighet

att vid varje tidpunkt välja mellan två programpunkter av såvitt möjligt

kontrasterande natur. Den, som t. ex. bara vill lyssna till inte alltför krävande

musik en hel kväll, kan därigenom beredas möjlighet att i stor utsträckning

få detta önskemål tillgodosett.

Radiotjänst framhåller vidare att vare sig man för distributionen av

programmen väljer ultrakortvågsprincipen eller en kombination av ultrakortvåg

och trådradio, så kommer man vid total teknisk utbyggnad att

ha dels en »enkelkanal» inom de nuvarande lång- och mellanvågsbanden

och dels en »dubbelkanal», erhållen genom anordningar för sändning på

enbart ultrakortvåg eller på ultrakortvåg och trådradio. Det blir då dubbelkanalen,

som kommer att tas i anspråk för dubbelprogrammet, eftersom

den kommer att bli tekniskt överlägsen enkelkanalen. I det läget

aktualiseras frågan, vad man skall sända på denna kvarvarande enkelkanal.

Under tider på dagen, då dubbelkanalen sänder ett gemensamt

»tvåspaltigt» program, bör man sända samma program även på enkelkanalen,

eftersom det alltjämt kommer att finnas ett visst behov av mottagning

på lång- och mellanvåg. När dubbelkanalen sänder två olika, samtidiga

program skulle man på enkelkanalen kunna sända ett tredje program,

som då antingen är ett »specialprogram» med kurser etc. eller också

ett program sammansatt av inslag, som tidigare utsänts i dubbelkanalerna.

Med hänsyn till att enkelkanalen i motsats till dubbelkanalen når utanför

landets gränser med sina sändningar, synes det riktigast att icke låta

enkelkanalen bli distributionsmediet för ett tredje program av undervisningskaraktär

utan i stället bli en sammanställning av program ur dubbelkanalens

inslag. De undervisande inslagen skall alltså placeras in i

dubbelkanalens båda »spalter».

Radiotjänst har slutligen (s. 7 och 8 i propositionen) lämnat vissa uppgifter

rörande ökningen av årskostnaderna för programproduktionen under

eu tioårsperiod, varav bl. a. framgår att nämnda kostnader beräknas öka

från nuvarande 18,2 till 34,7 milj. kr., d. v. s. med 16,5 milj. kr. Av detta

belopp faller 9,4 milj. kr. på riksprogrammet och 7,i milj. kr. på andra

programmet.

Beträffande telestyrelsens redogörelse rörande distributionsmöjligheter,

erforderlig utbyggnadstid för skilda system jämte anläggnings- och årskostnader

för desamma m. in., torde få hänvisas till propositionen (s. 8—

27). Beträffande distributionsnätets utbyggnad säger sig telestyrelsen utgå

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 125 år 1955

från att det vid densamma är ofrånkomligt att man överallt i första hand

erbjuder den för abonnenten ekonomiskt gynnsammaste distributionsmetoden.

Den av styrelsen framlagda utredningen anses visa att trådradio

är det system som för abonnenten medför de lägsta investerings- och årskostnaderna.

Det kan, säger styrelsen, mot trådradion invändas att abonnenterna inte

helt kan bestämma tidpunkten för anslutningen till dubbelprogrammet.

De måste nämligen vänta i tur och ordning på monteringen av trådradioanslutning

och väntetiden kan i vissa fall bli relativt lång. Trådradion

medger inte samma flyttbarhet av mottagarna inom en bostad som trådlös

distribution o. s. v. Även om detta senare skäl med tanke på abonnenternas

genomsnittliga bostadsförhållanden inte kan anses väga särskilt

tungt, anses det dock att det måste tillmätas en viss betydelse.

Det förefaller, enligt styrelsen, som om det största intresset för FMsändningar

närmast är att finna i storstäderna. Då anläggningskostnaderna

för en FM-station räknade per abonnent är relativt små i utpräglade

tätorter, säges det bli relativt billigt att ta hänsyn till de angivna invändningarna.

Man anser sig kunna räkna med att en stor del av de

abonnenter, som anskaffar FM-mottagare, bortfaller som trådradioabonnenter.

Härigenom reduceras kostnaderna för trådradiodistributionen på

grund av bortfallet av filter och heminstallationer.

Det säges naturligtvis vara svårt att beräkna de verkliga investeringsoch

årskostnaderna för ett distributionsnät där abonnenterna i tätbygdsområdena

har valfrihet mellan trådradio och FM, eftersom man inte kan förutse

fördelningen mellan trådradio- och FM-abonnenter. Investeringen i 19

FM-stationer för tätbygdsområdena är 20 milj. kr. Den merkostnad, som

FM-stationerna skulle medföra, reduceras som nämnts på grund av bortfall

av kostnaderna för filter och heminstallationer för de abonnenter, som

väljer FM-alternativet. Sålunda skulle t. ex. ett bortfall av ungefär 600 000

trådradioabonnenter helt kunna kompensera anläggnings- och årskostnaderna

för FM-stationerna. Även om bortfallet av trådradioabonnenter

skulle stanna vid en lägre siffra, säger man sig dock våga anta att kostnaderna

inte kommer att avvika mycket från dem som beräknats för distributionsalternativet

med enbart trådradio i hela landet. De abonnenter,

som inte önskar trådradioanslutning utan av olika skäl föredrar FM-mottagning,

anses själva böra stå för kostnaderna för anskaffning av nya mottagare.

Under hänvisning till den framlagda utredningen säger sig telestyrelsen

vilja anföra den uppfattningen, att det för abonnenten från ekonomisk

synpunkt fördelaktigaste distributionssystemet -— trådradio — bör i första

hand överallt göras tillgängligt. Där det med rimliga ekonomiska insatser

är möjligt att dessutom införa FM, bör abonnenten ha möjlighet att välja

detta system i stället för trådradio. Av utredningen anses framgå att så

kan bli fallet endast i tätbygderna.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 125 år 1955

5

Telestyrelsen föreslår därför att rundradions distributionsnät byggs ut

på följande sätt.

Glesbygderna — trådradionät för samtliga radioabonnenter. Inom glesbygderna

blir under alla förhållanden trådradio den enda distributionsmöjligheten

för ungefär en tredjedel av de där boende abonnenterna.

Tätbygderna — dels ett nät av sändar- och förstärkaranläggningar för

trådradio på samtliga telefonstationer med möjlighet för de radioabonnenter

som så önskar att få trådradioanslutning och dels ett nät av förslagsvis

19 FM-stationer för att bereda möjlighet till FM-mottagning för de

abonnenter som så önskar.

Utbyggnaden av distributionsnätet för flera program anses böra bedrivas

på ett sådant sätt, att den utbyggnad som är nödvändig för att skapa acceptabla

mottagningsförhållanden i glesbygderna icke därigenom eftersätts.

Telestyrelsen har uppskattat investeringskostnaderna för enbart riksprogrammet,

om goda mottagningsförhållanden för detta skall uppnås, till

sammanlagt 88,i milj. kr., varav 30,5 milj. kr. avser de planerade radiohusen

i Stockholm och Göteborg, 21,9 milj. kr. en erforderlig utbyggnad av

sändarna för lång- och mellanvåg och 35,7 milj. kr. utbyggnad av trådradionätet

i glesbygderna.

Investeringskostnaderna för distributionen av det andra programmet

har styrelsen beräknat enligt tre alternativ, nämligen dels FM-distribution

i hela landet kompletterad med trådradio för de radioabonnenter, som inte

kan nås med FM-sändningar, dels trådradio i hela landet och dels FM-distribution

i tätbygderna och trådradio i glesbygderna.

I tabeller å s. 29—31 i propositionen redovisas av telestyrelsen beräknade

kostnader enligt skilda alternativ och förutsättningar.

Svenska radioindustriföreningen sammanfattar sin ståndpunkt beträffande

distributionssystemet på följande sätt:

Det kan ej vara rationellt att i ett land som vårt bygga ut ett trådnät

för rundradio ungefär samtidigt som ett radionät för television skall anläggas.

-— Distributionen av det andra rundradioprogrammet och förbättring

av lyssningsmöjligheterna för riksprogrammet där mottagningsmöjligheterna

är otillfredsställande bör därför ske genom utbyggnad av ett FMnät

för hela landet i kombination med ett TV-nät i enlighet med stockholmsplanen.

— För sådana platser där de lokala förhållandena, av geografisk,

bebyggelse-, störnings- eller annan natur, gör trådradiomottagningen

mer ändamålsenlig än FM bör trådradio fortfarande komma till användning.

-— En plan över den byggnadstakt och den byggnadsordning

som skall följas vid utbyggnad av FM- och TV-stationerna bör utarbetas.

Denna plan bör offentliggöras så snart ske kan, så att radioindustrien med

ledning av densamma kan igångsätta tillverkning av radioapparater för

FM-mottagning i rätt omfattning och allmänheten anpassa sina inköp av

nya radiomottagare i enlighet med den kommande utvecklingen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 125 år 1955

Utredningsordförandens förslag innebär sammanfattningsvis följande:

Programproduktionen utbygges i huvudsak enligt Radiotjänsts förslag,

ehuru med något större beaktande av möjligheterna till uppdelning på

samtidiga program. Det förutsättes därvid att radiohusen i Stockholm och

Göteborg förverkligas utan dröjsmål.

Lång- och mellanvågsstationerna moderniseras och ombygges enligt

telestyrelsens förslag.

Trådradionätet utsträckes över hela landet, därvid anslutningsavgift

uttages såsom varande en mycket måttlig ersättning för den förnämliga

antennservice trådradio erbjuder. Det hittills utbyggda trådradionätet (glesbygderna)

kompletteras, i den mån endast två kanaler står till buds, med

en tredje kanal. Härigenom skulle tre kanaler stå till förfogande i hela

landet (en lång- eller mellanvågskanal och två trådradiokanaler i tätbygder

samt tre trådradiokanaler i glesbygder), och programproduktionen skulle

därefter kunna inriktas på tre samtidiga program.

Ett FM-nät utbygges, i princip över hela landet men i verkligheten med

undantag för de delar av glesbygderna som är oåtkomliga för FM. Det blir

därmed tillgängligt för 87 % av landets abonnenter. I tätbygderna samt

de delar av glesbygderna, som demografiskt är att betrakta som tätbygder,

utbygges FM-nätet ofördröjligen, d. v. s. utan att avvakta beslut om införande

av television. I övriga delar av glesbygderna, där FM-sändning

över huvud är möjlig att förverkliga, göres FM-utbyggnaden beroende av

att televisionen införes.

Den erforderliga höjningen av licensavgiften genomföres lämpligen i två

etapper, exempelvis till 20 kr. efter ett par år och till 24 kr. efter ungefär

fem år.

Yttranden ha avgivits av Radiotjänst, telestgrelsen, Svenska radioindustriföreningen,

försvarsstaben, professor Wallman, statskontoret och

riksräkenskapsverket (s. 50—61).

Departementschefen framhåller inledningsvis följande.

Med anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 41 till 1947 års riksdag

angående riktlinjerna för rundradions framtida verksamhet uttalade riksdagen

i vad gällde flerprogramfrågan bl. a., att riksdagen i likhet med 1943

års rundradioutredning och departementschefen ansåg, att den fortsatta

planeringen för rundradion i vårt land borde inriktas på en övergång till

flera samtidiga program. Riksdagen anförde vidare, att övervägande skäl

talade för att detta problem tekniskt löstes genom att ett högfrekvent

trådradionät utbyggdes i enlighet med utredningens förslag. Detta ståndpunktstagande

skulle dock icke utesluta, att även andra metoder för lösning

av flerprogramfrågan prövades, därest den fortsatta tekniska utvecklingen

skulle komma att påvisa sådana. Tills vidare borde utbyggnaden av

trådradion för dem, som icke kunde avlyssna trådlös sändning tillfredsställande,

fullföljas i den utsträckning som omständigheterna medgav.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 125 år 1955

7

Den i propositionen och riksdagens skrivelse förordade utbyggnaden av

rundradioanläggningarna för övergång till flera samtidiga program har hittills

av kända skäl icke kunnat realiseras. Under de första åren efter beslutet

lade knappheten på arbetskraft och material hinder i vägen för någon

väsentlig utvidgning av rundradioinvesteringarna och därefter ifrågasattes,

om icke de tekniska förutsättningarna för införande av ett andra program

så ändrats, att en ny prövning av föreliggande möjligheter borde vidtagas.

Sedan frågan nu gemensamt utretts av telestyrelsen och Radiotjänst under

ledning av en av Kungl. Maj :t förordnad opartisk ordförande, synes

emellertid läget ha klarnat så, att ett definitivt ställningstagande till flerprogramfrågan

bör vara möjligt.

Departementschefen återger härefter (s. 62—64 i propositionen) sammanfattningsvis

innebörden av de skilda förslag som framlagts i frågan

samt framhåller vidare beträffande de statliga investeringskostnaderna och

den tekniska lösningen av distributionsfrågorna följande.

Hur de statliga investeringskostnaderna skulle gestalta sig vid olika

distributionsalternativ, framgår av följande sammanställning.

Beräkn.

statliga

Telever-

Radioin-

Ordföran-

Departe-

kostnader

kets för-

dustriens

dens för-

ments-

för resp.

alternativ

slag

förslag

slag

chefen

miljoner kronor

1. Riksprogrammet

A. Radiohus i Stockholm och Göte-

borg ........................

35,5

35,5

35,5

35,5

35,5

B. Lång- och mellanvågsstationer..

21,9

21,9

21,9

21,9

21,9

2. Andra programmet

A. FM i hela landet kompi. med TR

för 250 000 abonnenter........

62,0

—

62,0

—

—

B. Enbart TR i hela landet......

C. TR i dåliga mottagningsområden

94,1

—

~

och valfri FM eller TR i övrigt

94,1 1

94,1

—

35,8 2

—

D. TR i dåliga mottagningsområden

och FM i övrigt..............

E. Tillägg därest FM-utbyggnaden

55,7

—

—

—

55,7

icke kombineras med televisionen

(19 FM-stationer).............

6,8

6,8

6,8

6,8

Summa kronor

158, s

126,2

100,0

119,9

1 Kostnaderna beräknas bli desamma som i B, beroende på att så många TR-abonnen- ter förutses falla bort, att de härigenom minskade anslutningskostnaderna ungefär motsvarar

de tillkommande kostnaderna för FM-stationerna.

2 Då ordföranden föreslår att avgifter skall uttagas på TR-anslutningarna, kommer de

statliga kostnaderna att begränsas til

20 milj. kr. för 19

FM-stationer och 15,8 milj. kr.

för TR-sändare eller -förstärkare vid samtliga telefonstationer.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att de tekniska förutsättningarna

för sändning av flera samtidiga program numera kan anses klarlagda. Enligt

min mening bör därför åtgärder vidtagas för att så snabbt som våra

resurser medger genomföra det principbeslut som statsmakterna fattade

år 1947.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 125 år 1955

Utbyggnaden av rundradioanläggningarna bör i första hand inriktas på

erforderliga åtgärder för att förbättra mottagningsförhållandena i de delar

av vårt land, där avlyssningen av det nuvarande riksprogrammet av olika

skäl är försvårad. Med den kombination av TR- och FM-systemen, som jag

i det följande förordar, bör det emellertid vara möjligt att samtidigt bereda

i stort sett alla abonnenter tillgång till ett andra program. I likhet med

Radiotjänst anser jag däremot, att ställningstagandet till frågan om ett

tredje program tills vidare bör uppskjutas.

Det av Radiotjänst framlagda förslaget rörande utökningen av programtiden

har icke givit mig anledning till någon erinran. I överensstämmelse

med vad min företrädare uttalade i 1947 års proposition, har jag utgått

ifrån, att ansvaret för programmens detaljutformning och sändningarnas

fördelning på riks- och andra programmen framgent liksom hittills självfallet

bör åvila programledningen. Jag har därför i detta sammanhang

ansett mig kunna avstå från att diskutera dessa frågor.

Så när som på den uppfattning, som företrädes av professor Wallman,

synes enighet i huvudsak råda mellan ordföranden och remissinstanserna

om att den tekniska lösningen av de nu aktuella distributionsfrågorna

ligger i en kombination av FM- och TR-systemen. Skiljaktigheterna gäller

den utsträckning, i vilken vartdera systemet bör utnyttjas, och de båda

systemens inbördes ordningsföljd under utbyggnadsperioden. I sistnämnda

hänseende kommer även frågan om avgifter på TR-anslutningarna in.

Vid min prövning av de olika förslag, som sålunda framförts, har jag

utgått ifrån den uppdelning av abonnenterna med hänsyn till lyssningsmöjligheterna

i olika delar av vårt land, till vilken förslagen i allmänhet

anknyter. Jag har därvid i vad avser de områden, som redan nu har goda

mottagningsförhållanden och där sålunda distributionen av det nuvarande

riksprogrammet kan anses tillfredsställande, kommit till att utbyggnaden

i första hand bör inriktas på FM-systemet, varvid stationerna i sitt definitiva

utförande bör utrustas för sändning på två kanaler och planeras så,

att en blivande utbyggnad för televisionen underlättas. Något TR-nät bör

däremot tills vidare icke anläggas i dessa områden. Skälet härför är bl. a.,

att de krav som under de närmaste åren kan förutses bli ställda på våra

investeringsresurser, gör en begränsning av utbyggnadsprogrammet nödvändig.

Då vidare en avgiftsbeläggning av TR-anslutningarna i varje fall

bör undvikas beträffande de abonnenter som nu har otillfredsställande avlyssningsmöjligheter,

och jag för närvarande icke är beredd att förorda,

att anslutningsavgift införes för övriga TR-abonnenter, skulle en valfrihet

mellan de båda systemen för de i lvssningshänseende bättre ställda abonnenterna

sannolikt i första hand inbjuda till TR-abonnemang, varvid en

mängd TR-anslutningar skulle behöva utföras som sedermera, om abonnenterna

övergår till FM-mottagning, skulle visa sig överflödiga. Det är icke

uteslutet, att den totala statliga investeringskostnaden därmed skulle

komma att närma sig summan av kostnaderna för vartdera systemet. För

att undvika denna utveckling har jag funnit mig böra förorda, att utbyggnaden

tills vidare inriktas på ett system. Att jag därvid valt FMsystemet

beror bl. a. på att en utbyggnad av detta i alla händelser förr

eller senare måste komma att aktualiseras i och med att beslut fattas om

televisionens intörande. Därtill kommer att FM-systemet enligt min

mening har den väsentliga fördelen, att det icke på samma sätt som TR

begränsar abonnenternas möjligheter att fritt välja plats för avlyssningen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 125 år 1955

9

Å andra sidan har jag icke förbisett, att FM-sändningarna för abonnenternas

del antingen kräver FM-tillsatser till redan förefintliga mottagare

eller också anskaffning av nya apparater, för vilka kostnaderna kan bli

betydande. De har av televerket uppskattats till ca 130 milj. kr. och av

radioindustrien till ca (55 milj. kr. Då kostnaderna, vilken beräkning som

än kan anses riktigast, får tänkas fördelade över flera år, har jag dock

icke funnit dem utgöra något avgörande skäl emot valet av FM-systemet,

särskilt som de årliga anskaffningarna av radioapparater redan synes ligga

på hög nivå. Enligt de uppgifter, som utredningen lämnat rörande försäljningen,

uppgick nämligen den totala anskaffningen under år 1953 till ca

200 000 apparater, beträffande vilka medelpriset för ca 90 000 uppgick

till 210 kr., för ca 60 000 till 350 och för ca 50 000 till 750 kr. Med en

årsanskaffning av denna omfattning och sammansättning kan man förutse,

att mottagare med FM-utrustning så småningom kommer att anskaffas i

stor utsträckning, även om abonnenterna erbjuds möjligheten att välja TR.

Beträffande de nu ur mottagningssynpunkt missgynnade delarna av

vårt land har jag ansett mig böra förorda, att den på grundval av statsmakternas

beslut år 1947 påbörjade utbyggnaden av ett TR-nät fullföljes

och att den därvid inriktas på att möjliggöra för abonnenterna att taga

emot båda de framtida programmen. Det antal abonnenter, som det här

rör sig om, har uppskattats till ca en tredjedel av samtliga eller i runt

tal 850 000, av vilka 300 000 över huvud taget icke utan extraordinära

kostnader anses kunna nås med andra sändningar än via TR. Hur dessa

abonnenter fördelar sig över olika delar av landet, framgår av den kartskiss,

som redovisats i det föregående och som även visar belägenheten

av de TR-anläggningar, som vid mitten av innevarande år beräknas vara

utförda för ca 150 000 abonnenter. Ett väsentligt skäl för att TR i första

hand bör väljas för ifrågavarande områden är, att vid detta system såväl

riks- som andra programmet kan avlyssnas utan större extra kostnader

för abonnenterna. FM-systemet skulle däremot i samma områden kräva

extra kostnader redan för att riksprogrammet skulle kunna avlyssnas.

Vidare torde det med hänsyn till de krav, som för närvarande ställes på

våra investeringsresurser, icke vara möjligt att under det nu förestående

utbyggnadsstadiet införa båda distributionssystemen.

Telestyrelsen har angivit det i FM-bygderna erforderliga antalet sändare

till 19 st. Såsom utredningens ordförande anfört kan det emellertid visa

sig lämpligt att något utöka detta antal, beroende på hur gränsen kan

komma att dragas mellan FM- och TR-bygderna. Frågan därom synes

emellertid kunna avgöras från fall till fall under arbetenas fortskridande.

På grund av önskvärdheten av att snabbt kunna ställa andra programmet

till så många lyssnares förfogande som möjligt, synes det vidare angeläget,

att samtidigt med utbyggnaden av definitiva sändare provisoriska sådana

anlägges i huvudsaklig överensstämmelse med den plan därför, som telestyrelsen

framlagt i sitt avsnitt av utredningen. I vad gäller TR-bygderna

synes utbyggnaden i den utsträckning, som är förenlig med en ur

arbetssynpunkt rationell planering, böra i första hand koncentreras till de

i mottagningshänseende sämst ställda områdena.

Som jag nämnt i det föregående, bör var och en av do definitiva FM-stationerna

utrustas för sändning på de två kanaler, som i stockholmsplanen

avsetts för dem. Därmed blir det möjligt alt över dessa stationer sända

båda de blivande radioprogrammen, vilket ansetts önskvärt för att program
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 125 år 1955

men för FM-lyssnarna skall bli likvärdiga i mottagningshänseende. Emellertid

bör det ena programmet såsom ett riksprogram liksom hittills även

sändas över lång- och mellanvågsstationerna för att icke de abonnenter, som

tills vidare icke anser sig böra anskaffa apparater för FM-mottagning,

skall ställas utanför de svenska sändningarna.

Vid sidan av de utbyggnader, som jag nu berört och som enligt telestyrelsens

beräkningar kan väntas draga eu investeringskostnad av mellan

00 och 65 milj. kr., är det även önskvärt, att de för Stockholm och Göteborg

planerade radiohusen kan påbörjas under de närmaste åren. Kostnaderna

härför har tills vidare av Radiotjänst uppskattats till 35,5 milj. kr.

Därjämte måste arbetena på de nya rundradiostationerna i Nacka och

Östersund fullföljas och den ombyggnad och förstärkning av motalastationen,

som jag förordat i årets statsverksproposition, genomföras. Tillika

med de investeringar, som i moderniserings- och rationaliseringssyfte anses

böra vidtagas i övriga befintliga rundradiostationer, har kostnaderna för

dessa arbeten beräknats till närmare 22 milj. kr. Totalt föreligger därmed

ett investeringsprogram för de under de närmaste åren mest angelägna utbyggnaderna

av rundradioanläggningarna om ca 120 milj. kr.

Vad angår finansieringsfrågan anför departementschefen följande.

Det är uppenbart, att redan investeringarna i TR- och FM-näten skulle

kräva avsevärd tid för sitt realiserande, därest de skulle konkurrera med

mängden av andra statliga investeringsändamål av hög angelägenhetsgrad

om det utrymme, som statsfinansiellt sett kan väntas föreligga under de

närmaste åren. För att rundradioinvesteringarna skall kunna genomföras

utan alltför stor tidsutdräkt, har jag därför funnit det nödvändigt föreslå,

att kostnaderna för dem bestrides med licensmedel. Det kan ske genom

att förutsättningar skapas för ökade extra avsättningar till värdeminskningskontona

för de byggnader och anläggningar, varom nu är fråga.

Finansieringsmetoden innebär, att i stället för avskrivningar med ungefär

10 % per år av anläggningarnas nuvärden, anläggningskostnaderna

omedelbart avskrives när de uppkommer. Metoden resulterar omedelbart

1 ökade krav på licensmedel men i framtiden i en lägre årlig ökning av

distributionskostnaderna än som eljest skulle uppstå. Den erforderliga

höjningen synes tills vidare kunna begränsas till 5 kr. För en första etapp

av utbyggnadsprogrammet, omfattande arbeten under de närmaste tre

åren, skulle denna höjning i kombination med den förutsedda uppgången

av antalet radiolicenser, vara tillräcklig för att täcka både den beräknade

ökningen av rundradions produktions- och distributionskostnader och för

att bestrida investeringsutgifter om mellan 30 och 40 milj. kr. Jag avser

att sedermera föreslå Kungl. Maj:t, att höjningen vidtages från ingången

av år 1956, och förordar nu, att riksdagens yttrande därom inhämtas.

Av det totala investeringsprogram, vars huvuddrag jag berört, skulle

uppförandet av radiohusen ankomma på byggnadsstyrelsen och anläggningarna

i övrigt på telestyrelsen. I vad gäller de förra föreligger än så

länge ett definitivt förslag endast beträffande radiohuset i Göteborg, vilket

dock på grund av läget på byggnadsmarknaden tills vidare har måst anstå.

Beträffande telestyrelsens del av investeringsprogrammet har styrelsen

meddelat, att därest erforderliga medel ställes till förfogande, den

skulle kunna genomföras under en period av sex år, räknat från och med

nästa budgetår.

För investeringsprogrammets påbörjande under det kommande budgetåret

synes det investeringsanslag av 10 milj. kr. till rundradioanlägg
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 125 år 1955

11

ningar, som jag preliminärt förordat i årets statsverksproposition, vara

tillräckligt. Av beloppet beräknas ca 1 milj. kr. komma att användas för

FM-anläggningar, ca 8 milj. kr. för fullföljande av redan i gång varande

arbeten på lång- och mellanvågsstationerna och för påbörjande av den nya

motalastationen samt återstoden, ca 6 milj. kr., för fortsatt utbyggnad av

TR-nätet enligt de riktlinjer jag i det föregående förordat. För de fortsatta

investeringarna torde det få ankomma på telestyrelsen att i samband med

äskandena för budgetåret 1956/57 framlägga en plan, siktande till programmets

realiserande under en sexårsperiod. Den närmare prövningen av

de delar av investeringsprogrammet, som icke blir aktuella under det

kommande budgetåret, torde få anstå till dess denna plan föreligger.

Vid slutet av innevarande år beräknas mellan 150 000 och 200 000 abonnenter

ha anslutits till TR-nätet. Vid den tidpunkten anses nätet ha hunnit

kompletteras med anordningar, som gör det möjligt att över detsamma

distribuera andra programmet till större delen av de anslutna abonnenterna.

Vid början av nästa år förutses vidare provisoriska FM-sändare

kunna komma i gång i Stockholm, Göteborg, Malmö och Örebro. Hur

många lyssnare, som därigenom kommer att kunna avlyssna andra programmet,

är svårt att avgöra. Med en definitiv sändare i Stockholm och

provisoriska i de övriga tre städerna beräknas hela antalet möjliga lyssnare

— alltså oavsett om de skaffat erforderlig FM-apparatur eller ej —

uppgå till ca 600 000. I inledningsskedet måste man givetvis räkna med

betydligt färre lyssnare. Antalet anses emellertid tillsammans med TRlyssnarna

bli tillräckligt stort för att motivera, att sändningarna av andra

programmet igångsättes omkring årsskiftet. Det torde få ankomma på

Radiotjänst att närmare bestämma den lämpliga tidpunkten härför.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels en inom andra kammaren av fru Johansson i Skövde m. fl. väckt

motion (II: 592), vari hemställts att riksdagen vid behandlingen av förevarande

proposition måtte beakta vad i motionen anförts;

dels en inom andra kammaren av herr Rimmerfors väckt motion

(II: 608), vari hemställts att riksdagen i händelse av bifall till Kungl. Maj :ts

förenämnda proposition måtte besluta om undantag från förhöjd licensavgift

för folkpensionärer med eget hushåll, däri innefattade även innehavare

av invalid- och sjukpension;

dels en inom andra kammaren av herr Edberg in. fl. väckt motion

(11:609), vari hemställts att riksdagen måtte uttala att FM-systemet snarast

bör kompletteras med möjligheter för de abonnenter som så önskar att

välja trådradio och att samtidigt förberedelser vidtas för att kunna ge de

svenska rundradioabonnenterna ett utvidgat flerprogram i stort sett efter i

motionen skisserade linjer;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Magnusson (I: 498) och den andra inom andra kammaren av herrar

Edström och Munktell (II: 610), i vilka hemställts alt riksdagen måtte vid

behandlingen av Kungl. Maj:ts förenämnda proposition dels uttala att telestyrelsen

bör bemyndigas att, med beaktande av vad i motionerna framhållits,

mot lämplig avgift och för lämpligt antal år uthyra sändningstid i det

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 125 år 1955

andra rundradioprogram som planeras, dels avstyrka förslaget om höjning

av radiolicensavgifterna.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden torde

få hänvisas till motionerna II: 592, II: 608, II: 609 och II: 610.

Utskottet. Enligt de riktlinjer som vid 1947 års riksdag fastställdes för

rundradions framtida verksamhet i vårt land skulle den fortsatta planläggningen

inriktas på en övergång till flera samtidiga program. Anledningen

till att rundradioanläggningarna icke sedermera kommit att utbyggas i angivet

syfte är bl. a., såsom departementschefen erinrat, den ovisshet som

varit rådande rörande de tekniska förutsättningarna för införande av ett

andra program. Genom den utredning som telestyrelsen och radiotjänst

gemensamt utfört under en av Kungl. Maj:t förordnad opartisk ordförande

kunna emellertid dessa förutsättningar nu anses vara klarlagda. Utskottet

delar också departementschefens uppfattning, att med hänsyn härtill åtgärder

böra vidtagas för att så snabbt våra resurser medgiva genomföra det

principbeslut i flerprogramfrågan som statsmakterna fattade redan för

åtta år sedan. Vid detta sitt ställningstagande har utskottet särskilt beaktat,

att förverkligandet av nyssnämnda beslut icke endast skulle göra det möjligt

för allmänheten att i viss utsträckning träffa ett val mellan två samtidiga

program utan även skapa ökade förutsättningar för ett tillgodoseende

av olika aktuella önskemål beträffande det nuvarande riksprogrammcts utformning.

Den del av förenämnda utredning som avser själva programverksamhetens

utbyggnad har utarbetats av radiotjänst. Ifrågavarande förslag, som

icke givit departementschefen avdelning till erinran, innebär att programutbyggnaden

påbörjas under den kommande hösten. Under fyra år framåt

utökas sändningstiden successivt med sammanlagt 55 timmar i veckan, fördelade

med 10 timmar på riksprogrammet och med 45 timmar på det andra

programmet. Härigenom skulle sändningstiden per år komma att stiga från

ca 5 100 timmar för närvarande till ca 8 000 timmar under det fjärde året.

Den sålunda förutsatta utökningen av programproduktionen finner jämväl

utskottet lämplig.

Med anledning av det i motionen 11:592 framförda yrkandet, vilket

närmast torde åsyfta att riksdagen skulle understryka vikten av

att de religiösa programinslagen beredas ökat utrymme i samband

med omläggningen till dubbelprogram, vill utskottet erinra om att statsmakterna

hittills intagit den ståndpunkten, att ansvaret för radioprogrammens

detaljutformning bör åvila programledningen. Då, såsom ock departementschefen

framhållit, denna princip uppenbarligen bör följas även

för framtiden och det således icke bör ankomma på riksdagen att ingå på

spörsmål av förevarande art, avstyrker utskottet bifall till nämnda motion.

Detta behöver självfallet icke hindra, att de av motionärerna åberopade

lyssnargrupperna få sina önskemål prövade i vederbörlig ordning.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 125 år 1955

13

Beträffande det tekniska system som bör utnyttjas för distributionen av

det andra programmet ha, såsom av den i propositionen lämnade redogörelsen

framgår, vissa skiljaktiga uppfattningar kommit till uttryck. Frågan

gäller närmast i vilken utsträckning trådradio (TR) respektive frekvensmodulerad

ultrakortvåg (FM) bör komma till användning. Telestyrelsen

har sålunda föreslagit, att ett TR-nät anlägges inom alla de områden

där det nuvarande riksprogrammet icke kan tillfredsställande avlyssnas

samt att abonnenterna i övrigt få möjlighet att själva välja mellan TR och

FM genom att samtliga telefonstationer i landet förses med sändar- eller

förstärkaranläggningar för TR och genom att förslagsvis 19 av de i den s. k.

stockholmsplanen medgivna 50 FM-stationerna uppföras. Anslutningarna

till TR-nätet skulle liksom hittills bekostas med licensmedel. Svenska radioindustriföreningen,

som beretts tillfälle att redan på utredningsstadiet framlägga

sina synpunkter på förevarande spörsmål, har däremot ansett att distributionen

av det andra programmet och förbättringen av möjligheterna att

avlyssna riksprogrammet inom de områden där inottagningsförhållandena

äro otillfredsställande böra ske genom att ett FM-nät för hela landet utbygges

i kombination med ett televisionsnät enligt stockholmsplanen. För

sådana områden där TR med hänsyn till mottagningsförhållandena är mer

ändamålsenlig än FM skulle den dock fortfarande komma till användning.

Utredningens ordförande slutligen har funnit angeläget, att den pågående

utbyggnaden av TR-nätet inom områden med dåliga avlyssningsmöjligheter

fullföljes så snabbt som tillgängliga resurser medgiva. Ett beslut om uppförande

av FM-stationer i dessa områden anses däremot i huvudsak böra

anstå, till dess frågan om televisionen avgöres. För övriga områden förordar

ordföranden i likhet med telestyrelsen, att FM-sändare för två programkanaler

anläggas men att abonnenterna beredas tillfälle att välja

mellan FM- och TR-avlyssning. TR-nätet skulle således även enligt detta

alternativ utbredas över hela landet. För att emellertid endast de mera angelägna

anslutningarna till nätet skulle behöva göras, föreslås särskilda

avgifter skola uttagas av samtliga i framtiden tillkommande TR-abonnenter.

Departementschefen har för sin del intagit den ståndpunkten, att det av

bl. a. investeringspolitiska skäl icke är möjligt att i varje fall för närvarande

införa båda de ifrågavarande distributionssystemen över hela landet. Beträffande

valet dem emellan har departementschefen vidare gjort eu åtskillnad

mellan, å ena sidan, de områden som redan ha goda mottagningsförhållanden

och inom vilka distributionen av det nuvarande riksprogrammet

sålunda kan anses tillfredsställande samt, å andra sidan, de ur mottagningssynpunkt

nu missgynnade delarna av vårt land. För de förstnämnda

områdena föreslås att utbyggnaden i första hand inriktas på FMsystemet,

varvid stationerna i sitt definitiva utförande böra utrustas för

sändning på två programkanaler och planeras så, att eu blivande utbyggnad

för televisionen underlättas. Något TR-nät anses däremot tills vidare icke

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 125 år 1955

böra anläggas i dessa områden. För de ur mottagningssynpunkt nu missgynnade

delarna av vårt land återigen förordar departementschefen, att den

på grundval av statsmakternas beslut år 1947 påbörjade utbyggnaden av ett

TR-nät fullföljes och att den därvid inriktas på att möjliggöra för abonnenterna

att taga emot båda de framtida programmen. Ett väsentligt skäl föi

att TR i första hand bör väljas för ifrågavarande områden angives vara, alt

vid detta system såväl riksprogrammet som det andra programmet kunna

avlyssnas utan större extra kostnader för abonnenterna.

Intetdera av de båda nu ifrågavarande distributionssystemen är, såvitt

utskottet kan bedöma, i alla avseenden överlägset det andra. Det skulle

därför ur vissa synpunkter självfallet vara önskvärt, om båda systemen

kunde komma till utförande, så att radioabonnenterna finge möjlighet att

fritt välja dem emellan. Därest ett sådant val icke skall bli skenbart, fordras

emellertid att utbyggnaden av såväl TR-nät som FM-stationer sker samtidigt.

En samordning av detta slag torde emellertid stöta på stora praktiska

svårigheter och icke minst i vad avser de radiomässiga glesbygderna

verka fördröjande på lösningen av flerprogramfrågan. Därtill komma de

avsevärda merkostnader som skulle uppstå genom en dylik dubbel utbyggnad.

Jämväl av konjunkturpolitiska skäl synes en begränsning av de statliga

investeringarna på förevarande område nödvändig. Utskottet delar

därför departementschefens uppfattning, att de båda distributionssystemen

böra kombineras på lämpligt sätt, och finner det förslag härutinnan som

framlagts i propositionen vara väl avvägt. Med hänsyn till dels att utbyggnaden

av ett TR-nät redan påbörjats inom de ur mottagningssynpunkt

missgynnade delarna av vårt land och dels att dessa områden hysa ett

mycket betydande antal abonnenter som över huvud taget icke utan extraordinära

kostnader anses kunna nås med andra sändningar än via TR framstår

det sålunda såsom naturligt, att beträffande ifrågavarande områden

distributionen av det planerade andra programmet baseras på TR-systemet.

I övriga delar av vårt land däremot ligga förhållandena annorlunda till,

varför här delvis andra synpunkter måste bli avgörande för valet av distributionssystem.

Särskild betydelse synes därvidlag böra tillmätas den av

departementschefen åberopade omständigheten, att en utbyggnad av FM i

alla händelser förr eller senare måste komma att aktualiseras i och med att

beslut fattas om televisionens införande. Då vidare FM-systemet genom

sin mindre bundenhet vid ett ledningsnät erbjuder radioabonnenterna stora

praktiska fördelar och ur ljudsynpunkt får anses stå på höjdpunkten av

modern radioteknik, finner utskottet det framsynt att i första hand nämnda

system kommer till utförande inom de områden som redan ha goda mottagningsförhållanden.

Av propositionen framgår att departementschefen icke är främmande

för tanken, att framdeles båda distributionssystemen kunna komma att

utbyggas över hela landet. I motionen 11:609 har emellertid hemställts,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 125 år 1955

15

att riksdagen måtte uttala att FM-systemet snarast bör kompletteras med

möjligheter för de abonnenter som så önska att välja trådradio och att

samtidigt förberedelser vidtagas för att ge de svenska rundradioabonnenterna

ett utvidgat flerprogram efter vissa i motionen skisserade riktlinjer.

Såsom utskottet redan i det föregående framhållit kunna flera tungt

vägande skäl åberopas mot eu utbyggnad nu av båda distributionssystemen

över hela landet. Ytterligare må här erinras om att just televerket ställts

inför särskilda svårigheter genom den hittillsvarande begränsningen av den

statliga investeringsverksamheten, vilket bl. a. tagit sig uttryck i att antalet

abonnenter som icke kunna få telefon installerad inom rimlig tid starkt

vuxit på sistone. I vad mån konjunkturläget kan komma att medgiva någon

mera väsentlig utvidgning av televerkets investeringsram för de närmaste

åren ter sig alltjämt ovisst. Skulle i enlighet med motionärernas förslag

beslut fattas om att TR-nätet skall utbyggas över hela landet, kan därför

den möjligheten icke lämnas obeaktad, att även en ko av väntande TRabonnenter

kommer att uppstå, något som ju synes föga önskvärt. Vid nyss

angivna förutsättning kan vidare befaras, att många abonnenter komma att

till en början välja TR för att sedermera, i den mån som byte av radioapparat

sker, övergå till FM-mottagning. Staten skulle därmed åsamkas

betydande kostnader för investeringar, vilka efter hand skulle visa sig helt

onödiga. Dylika felinvesteringar kunde måhända åtminstone i viss omfattning

undvikas, därest på sätt motionärerna förordat särskild avgift utginge

för anslutning till TR inom de radiomässiga lätbygderna, de områden

alltså som enligt departementschefens förslag skola utrustas med FMstationer.

Då någon i geografisk mening skarpt markerad gräns icke föreligger

mellan radiomässiga tätbygder och glesbygder, skulle emellertid uppdelningen

av TR på en fri och en avgiftsbelagd sektor stöta på stora praktiska

svårigheter, och utskottet kan för sin del icke tillstyrka en sådan

anordning. Icke minst med hänsyn till den fortskridande tekniska utvecklingen

synes det vidare välbetänkt, att erfarenheterna från den av departementschefen

förordade utbyggnaden avvaktas, innan än mera vittgående

åtgärder vidtagas eller beslutas.

Enligt utskottets mening föreligger så mycket större anledning att dröja

med införandet av TR i de radiomässiga tätbygderna som motionärernas

huvudargument, nämligen att FM icke skulle lämna utrymme för mer än

två samtidiga program, ger en skev bild av de faktiska förhållandena. Beaktas

må sålunda alt den distributionskanal som representeras av de nuvarande

lång- och mellanvågssändarna alltjämt kommer att finnas tillgänglig

utöver de båda i FM-systemet ingående distributionskanalerna.

Någon svårighet att efter utbyggnaden av sistnämnda system ordna exempelvis

ett trippelprogram är därför icke för handen. Det är vidare tekniskt

möjligt alt för sändning utnyttja ytterligare ell ultrakortvågsband, även om

detta särskilt för abonnenterna skulle medföra nya kostnader. Å andra

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 125 år 1955

sidan lärer icke heller TR kunna utbyggas för distribution av fyra å fem

samtidiga program utan avsevärda kostnader. Ett flerprogram enligt de

av motionärerna antydda riktlinjerna torde för övrigt i dagens läge knappast

äga aktualitet, helst som de av motionärerna särskilt åberopade

nordiska programinslagen synas kunna beredas avsevärt ökat utrymme

redan inom ramen för det andra programmet och självfallet än mera inom

ramen för ett eventuellt kommande tredje program. Ställningstagandet till

Irågan om sistnämnda program bör emellertid, såsom departementschefen

framhållit, tills vidare uppskjutas.

Mot bakgrunden av nu anförda omständigheter anser sig utskottet böra

avstyrka bifall till motionen II: 609.

Den av departementschefen förordade och av utskottet tillstyrkta utby§8na<ien

av det för sändningen av ett andra program erforderliga distributionsnätet

väntas komma att draga en kostnad av mellan 60 och 65

milj. kronor. Härutöver har departementschefen funnit önskvärt, att de

för Stockholm och Göteborg planerade radiohusen — kostnadsberäknade

till sammanlagt 35,5 milj. kronor — kunna påbörjas under de närmaste

åren. Därjämte anses arbetena på de nya rundradiostationerna i Nacka

och Östersund böra fullföljas samt motalastationen undergå viss ombyggnad

och förstärkning. Tillika med de investeringar som i moderniseringsoch

rationaliseringssyfte befunnits böra vidtagas i övriga befintliga rundradiostationer

ha kostnaderna för dessa arbeten uppskattats till närmare

22 milj. kronor. Totalt föreligger därmed, såsom departementschefen framhållit,

ett investeringsprogram för de under de närmaste åren mest angelägna

utbyggnaderna av rundradioanläggningarna om ca 120 milj. kronor.

Jämväl i nu berörda delar anser sig utskottet kunna biträda Kungl.

Maj :ts förslag. I enlighet härmed tillstyrker utskottet, att för den första

etappen av ifrågavarande utbyggnadsprogram anvisas ett investeringsanslag

av 10 milj. kronor, varav ca 1 milj. kronor avses skola disponeras för

FM-anläggningar, ca 3 milj. kronor för fullföljande av redan i gång varande

arbeten på lång- och mellanvågsstationerna och för påbörjande av den nya

motalastationen samt återstoden eller ca 6 milj. kronor för fortsatt utbyggnad

av TR-nätet. Vad beträffar de fortsatta investeringarna finner utskottet

ändamålsenligt att åt telestyrelsen uppdrages att i samband med

äskandena för budgetåret 1956/57 framlägga en plan, siktande till programmets

förverkligande under en sexårsperiod. Utskottet förutsätter att detta

kan ske utan att fördenskull televerkets investeringsverksamhet i övrigt

behöver inskränkas. Vidare önskar utskottet understryka departementschefens

uttalande, att utbyggnaden av TR-nätet synes i den utsträckning

som är förenlig med en ur arbetssynpunkt rationell planering böra i första

hand koncentreras till de i mottagningshänseende sämst ställda områdena.

I detta sammanhang vill utskottet slutligen i likhet med departementschefen

framhålla angelägenheten av att det ena av de båda program som

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 125 år 1955

17

avses skola distribueras över FM-stationerna sändes isåsom ett riksprogram

liksom hittills även över lång- och mellanvågsstationerna, så att icke de

abonnenter som tills vidare icke anse sig böra anskaffa apparater för FMmottagning

komma att ställas utanför de svenska sändningarna.

För att rundradioinvesteringarna skola kunna genomföras utan alltför

stor tidsutdräkt har departementschefen funnit det nödvändigt föreslå, att

kostnaderna för dem bestridas med licensmedel. Den sålunda förordade

finansieringsmetoden, vilken innebär att anläggningskostnaderna helt avskrivas

efter hand som de uppkomma, resulterar omedelbart i ökade krav

på licensmedel men för framtiden i en lägre årlig ökning av distributionskostnaderna

än som eljest skulle uppstå. Den erforderliga höjningen av

licensavgiften, avsedd att vidtagas från ingången av år 1956, synes enligt

departementschefen tills vidare kunna begränsas till 5 kronor. För en

första etapp av utbyggnadsprogrammet, omfattande arbeten under de

närmaste tre åren, skulle denna höjning i kombination med den förutsedda

uppgången av antalet radiolicenser vara tillräcklig såväl för att täcka den

beräknade ökningen av rundradions produktions- och distributionskostnader

som för att bestrida investeringsutgifter om mellan 30 och 40 milj.

kronor.

I de båda likalydande motionerna I: 493 och II: 610 har hemställts, att

riksdagen vid behandlingen av förevarande proposition måtte dels uttala,

att telestyrelsen borde bemyndigas att med beaktande av vad i motionerna

framhållits mot lämplig avgift och för lämpligt antal år uthyra sändningstid

i det andra rundradioprogram som planeras, dels avstyrka förslaget

om höjning av radiolicensavgifterna.

Såvitt framgår av den motivering som förebragts av motionärerna hysa

dessa tydligen den uppfattningen, att förslaget om höjning av licensavgiften

är föranlett uteslutande av de merkostnader som införandet av det andra

programmet beräknas få till följd. Detta är emellertid ingalunda fallet.

De i propositionen på s. 30 och 31 intagna tabellerna ge sålunda vid handen,

att de totala produktions-, distributions- och investeringskostnaderna

för två program under de närmaste tre budgetåren enligt det av departementschefen

förordade alternativet kunna beräknas till (36,o + 40,i + 42,8

+ 9,3 + 12,4 + 14,4 =) 155,o milj. kronor, medan motsvarande kostnader för

allenast ett program uppgå till (35,o + 37,9 + 39,2 + 8,i + 10,9 + 11,8 =)

142,9 milj. kronor. De sammanlagda inkomsterna under samma tidsperiod

kunna vid oförändrad licensavgift av 15 kronor uppskattas till (10,2 + 36,6

+ 37,2 + 38,1 =) 122,i milj. kronor. Sistnämnda belopp förslår uppenbarligen

icke ens för att täcka kostnaderna för den utbyggnad som det nuvarande

riksprogrammet gör påkallad och ännu mindre för att täcka kostnaderna

för det planerade dubbelprogrammet. Bristen belöper sig till i

förra fallet 20,8 och i senare fallet 32,9 milj. kronor. Till skillnad från

motionärerna kan utskottet därför icke finna omotiverat att radiolicensav
2—857

55 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 0 samt. Nr 125

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 125 år 1955

giften höjes redan från den 1 januari 1956 utan tillstyrker departementschefens

förslag härutinnan.

Såsom ovan anförts ha motionärerna vidare ansett lämpligt, att telestyrelsen

bemyndigas att enligt vissa regler uthyra sändningstid i det andra

programmet till intresserade företagare eller institutioner. Dessa skulle

i sin tur skaffa sig intäkter genom att till näringslivet upplåta för reklam

avsedd sändningstid. I anslutning därtill ha motionärerna uttalat, att frågan

om reklam i svensk radio icke närmare granskats sedan radiosändningarna

lämnade försöksstadiet. Utskottet vill emellertid erinra om att

denna fråga var före så sent som vid 1947 års riksdag. I sitt över Kungl.

Maj :ts proposition angående rundradion i Sverige då avgivna utlåtande

nr 51 framhöll sålunda utskottet, att utskottet vore ense med departementschefen

om att försäljning av programtid för kommersiell reklam

icke borde ifrågakomina. Någon anledning att uppgiva denna av riksdagen

godkända princip anser utskottet icke föreligga. Även motionärernas förslag

i övrigt finner utskottet föga genomtänkt. Det synes sålunda oklart,

om utomstående företag skulle tillåtas hyra allenast viss sändningstid i

det andra programmet eller om de i konkurrens med radiotjänst skulle

helt övertaga ansvaret för utformningen av detta program. I senare och i

viss mån även i förra fallet bleve det nödvändigt att organisera helt nya

företag för programproduktion, exempelvis efter amerikanskt mönster.

Vårt land torde emellertid vara alltför folkfattigt för att lämpa sig för

ett dylikt system, som närmast komme att leda till ökade administrationskostnader

för den samlade rundradioverksamheten.

Av nu anförda skäl anser sig utskottet böra avstyrka bifall till motionerna

1:493 och 11:610.

Vad slutligen beträffar det i motionen II: 608 framställda yrkandet vill

utskottet framhålla, att det knappast generellt kan göras gällande att just

folkpensionärer med eget hushåll skulle ha svårare än varje annan befolkningskategori

att bära den föreslagna höjningen av licensavgiften. Då

den av motionären förutsatta differentieringen av radioabonnenterna dessutom

skulle leda till ett icke oväsentligt administrativt merarbete, kan utskottet

icke tillstyrka bifall till motionen.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att motionen II: 592 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

II. att motionen II: 608 icke må bifallas av riksdagen;

III. att motionen II: 609 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

IV. att motionerna I: 493 och II: 610, såvitt de avse frågan

om försäljning av sändningstid i ett andra radioprogram, icke

må föranleda någon riksdagens åtgärd;

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 125 år 1955

19

V. att riksdagen må med avslag på motionerna 1: 493 och

11:610, såvitt de avse frågan om höjning av licensavgiften,

i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet

anfört;

VI. att riksdagen må till Rundradioanläggningar för budgetåret

1955/56 under televerkets fond anvisa ett investeringsanslag

av 10 000 000 kronor.

2 :o) Förvärv av mark för radiohuset i Göteborg. I propositionen nr 1

har Kungl. Maj :t under kapitalbudgeten (bil. 27, punkt 9) föreslagit riksdagen

att i avbidan på särskild proposition i ämnet till Förvärv av mark

för radiohuset i Göteborg för budgetåret 1955/56 beräkna ett investeringsanslag

av 800 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 146 (punkt 2, s. 70 och

71) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna ett

mellan byggnadsstyrelsen och Göteborgs stad ingånget avtal om försäljning

till kronan av två markområden för uppförande av ett radio- och televisionshus

m. in., dels ock till Förvärv av mark för radiohuset i Göteborg

för budgetåret 1955/56 under statens allmänna fastighetsfond anvisa ett

investeringsanslag av 800 000 kronor.

Med skrivelse den 21 februari 1955 har byggnadsstyrelsen för godkännande

överlämnat ett den 17 december 1954 och 8 februari 1955 ingånget

avtal, enligt vilket Göteborgs stad för en köpeskilling av 800 000 kr. till

kronan försäljer dels ett område om 30 700 m2 av stadsägan 10 479 B i

stadsdelen Torp och dels ett område om ca 3 450 in2 av tomten nr 1 i kvarteret

Törnskatan i stadsdelen Johanneberg. Området i stadsdelen Torp

är avsett att användas för radiohuset och området i Johanneberg för en

sändareanläggning.

Staden upplåter därjämte för en tid av 25 år visst område under markytan

å stadsägan 10 479 B för anordnande av ett bergrum, vilket förutsättes

bli anslutet till radiohuset med en tunnel. Å den del av stadsägan,

vilken icke omfattas av försäljningen, skall kronan vidare, om så visar

sig erforderligt, äga uppsätta en televisionsinast. Den årliga hyresavgiften

för de upplåtna delarna av stadsägan skall, under förutsättning att bergrummet

utnyttjas för skyddsrumsändamål, utgå med 10 kr.

Avtalet har den 17 februari 1955 godkänts av stadsfullmäktige i Göteborg.

Departementschefen, som förklarar sig icke ha något att erinra mot det

av styrelsen framlagda förslaget till avtal om förvärv av erforderlig mark

för radiohuset och tillhörande anläggningar, erinrar om att byggnadsstyrelsen

i skrivelse den 31 augusti 1954 föreslagit, alt byggnadsarbetena

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 125 år 1955

för radiohuset i Göteborg skall påbörjas under nästa budgetår. Styrelsen

har sålunda för ändamålet hemställt om ett begynnelseanslag av 2 milj. kr.

Med hänsyn till det förutsebara läget på byggnadsmarknaden under det

kommande budgetåret har departementschefen emellertid icke ansett sig

kunna tillstyrka, att radiohuset påbörjas under 1955/56. Tomtfrågan anses

däremot böra lösas nu.

Utskottet. Mot Kungl. Maj:ts förslag har utskottet icke funnit anledning

till erinran. Utskottet hemställer alltså,

I. att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna

det mellan byggnadsstyrelsen och Göteborgs stad den 17 december

1954 och den 8 februari 1955 ingångna avtalet om

försäljning till kronan av två markområden för uppförande

av ett radio- och televisionshus m. m.;

II. att riksdagen må till Förvärv av mark för radiohuset i

Göteborg för budgetåret 1955/56 under statens allmänna fastighetsfond

anvisa ett investeringsanslag av 800 000 kronor.

Stockholm den 10 maj 1955

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Ohlon,

Leander, fröken Andersson, herrar Näsström, Pålsson, Hesselbom, Sundelin,

Gustaf Andersson, Einar Persson, Birger Andersson, Ragnar Persson,

Nils Theodor Larsson och Jacobsson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Malmborg i

Skövde, Bergström, Andersson i Malmö, Lindholm, Svensson i Ljungskile,

Åkerström, Hoppe, Staxäng, fröken Elmén, herrar Johansson i Mysinge,

Thapper, Onsjö, Nihlfors och Almgren.

Reservationer

vid punkten 1 (Rundradioanläggningar m. in.)

1) av herrar Karl Andersson, Leander, Näsström, Pålsson, Nils Theodor

Larsson, Johansson i Mysinge och Onsjö, vilka ansett

dels att utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

»I förevarande proposition, som grundar sig på dubbelprogramutredningens

betänkande angående förutsättningarna för införande av dubbel
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 125 år 1955

21

program i den svenska rundradion, föreslås att sändningar av ett andra

radioprogram påbörjas omkring instundande årsskifte och att sändningstiden

successivt utbygges under en fyraårsperiod. För distributionen av

det nya programmet anses frekvensmodulerad ultrakortvåg (FM) böra utnyttjas

för de delar av landet som redan nu ha goda mottagningsförhållanden

i fråga om riksprogrammet. För landet i övrigt, där det gäller att

jämväl förbättra möjligheterna att lyssna på nuvarande program, förutsättes

distributionsnätets utbyggnad komma att inriktas på högfrekvent

trådradio (TR). Kostnaderna för utbyggnaden uppskattas till totalt 60

å 65 milj. kr., vartill komma ca 22 milj. kr. för modernisering av de nuvarande

lång- och mellanvågsstationerna samt ca 35 milj. kr. för radiohusen

i Stockholm och Göteborg. För att finansiera de ökade investeringarna

för rundradioverksamheten förordas i propositionen, att licensavgiften

höjes med 5 kr. fr. o. m. ingången av år 1956. Medelsbehovet för nästa

budgetår beräknas till 10 milj. kr. Av nämnda anslagsbelopp avses ca 1

milj. kr. skola disponeras för FM-anläggningar, ca 3 milj. kr. för fullföljande

av redan i gång varande arbeten på lång- och mellanvågsstationerna

och för påbörjande av den nya motalastationen samt återstoden eller

ca 6 milj. kr. för fortsatt utbyggnad av TR-nätet.

Bakgrunden till Kungl. Maj :ts förslag är det beslut som fattades vid

1947 års riksdag angående riktlinjerna för rundradions framtida verksamhet

i vårt land. Därvid förutsattes nämligen att den fortsatta planläggningen

skulle inriktas på eu övergång till flera samtidiga program.

Någon utbyggnad av rundradioanläggningarna i syfte att möjliggöra en sådan

övergång har dock icke sedermera skett. Anledningen härtill har av

departementschefen angivits vara dels den under de första åren efter ovannämnda

beslut rådande knappheten på arbetskraft och materiel, dels den

ovisshet som därefter kommit till uttryck rörande de tekniska förutsättningarna

för införande av ett andra program. Genom den förut omförmälda

utredningen har emellertid enligt departementschefens mening läget klarnat

så, att ett definitivt ställningstagande i flerprogramfrågan nu bör vara

möjligt.

Utskottet kan för sin del icke biträda denna uppfattning. Det är visserligen

riktigt att problemet rent tekniskt sett numera får anses vara tillräckligt

belyst, men å andra sidan synes knappast med fog kunna göras

gällande, att de samhällsekonomiska förutsättningarna för den av det

andra programmet betingade utbyggnaden skulle ha undergått en lika

påtaglig förbättring. Konjunkturläget har under senare år tvärtom skärpts

i inflatorisk riktning, vilket nödvändiggjort en betydande begränsning av

den statliga investeringsverksamheten. Icke minst televerket har berörts

av denna restriktiva politik, vilken bl. a. lett till uppkomsten av en på

sistone starkt växande ko av abonnenter som icke kunna få telefon installerad

inom rimlig tid. Eu annan ogynnsam följd härav är, att den

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 125 är 1955

vid 1947 års riksdag beslutade utbyggnaden av TR för dem som icke ha

möjlighet att tillfredsställande avlyssna ens det nuvarande riksprogrammet

kunnat ske endast i blygsam omfattning. Att i denna situation fatta

beslut om en kostnadskrävande och vittsyftande investeringsplan för införande

av ett andra program i den svenska rundradion finner utskottet

icke välbetänkt. Utskottet avstyrker därför Kungl. Maj:ts förslag i flerprogramfrågan.

Denna utskottets ståndpunkt innebär, förutom det att

radiosändningarna tills vidare böra begränsas till liksom nu ett enda program,

att några FM-stationer icke för närvarande böra anläggas. Med

hänsyn till angelägenheten av att felinvesteringar undvikas på förevarande

område bör enligt utskottets mening beslut rörande de nämnda stationerna

icke fattas, förrän ställning tagits till frågan om televisionens införande

i vårt land.

Övriga delar av Kungl. Maj :ts utbyggnadsplan ha icke givit utskottet

anledning till erinran. Här avsedda investeringar torde böra komma till

utförande så snabbt våra resurser medgiva, varvid ansträngningarna i första

hand böra inriktas på en utbyggnad av TR-nätet inom de i mottagningshänseende

sämst ställda områdena av vårt land. Utskottet tillstyrker

vidare Kungl. Maj :ts förslag att till rundradioanläggningar anvisas ett investeringsanslag

av 10 milj. kr. för nästa budgetår, dock med den fördelning

av nämnda belopp att ca 3 milj. kr. disponeras för fullföljande av

redan i gång varande arbeten på lång- och mellanvågsstationerna och för

påbörjande av den nya motalastationen samt återstoden eller ca 7 milj. kr.

för fortsatt utbyggnad av TR-nätet.

Såsom tidigare omnämnts har departementschefen räknat med att framdeles

jämväl hithörande investeringar skola finansieras genom licensmedel,

vilket ansetts nödvändiggöra en höjning av licensavgiften med 5 kr. från

ingången av år 1956. Med hänsyn till valet av tidpunkt för höjningen torde

kunna förutsättas, att nuvarande finansieringsmetod kommer att tillämpas

ännu under nästa budgetår. Den av utskottet förordade begränsningen av

utbyggnadsplanen får ytterligare en reducering av anspråken på licensmedlen

till följd. Då dessutom ett överskott av sådana medel på 10,2 milj.

kr. föreligger, synes det utskottet uppenbart att anledning till höjning avlicensavgiften

åtminstone för närvarande saknas. Enligt utskottets mening

bör därför en sådan åtgärd tills vidare icke vidtagas.

Denna utskottets åsikt sammanfaller med vad som i berörda avseende

uttalats i de båda likalydande motionerna I: 493 och II: 610. Det yrkande

i övrigt som framställts i nämnda motioner anser sig utskottet icke behöva

närmare beröra, eftersom det direkt sammanhänger med Kungl.

Maj:ts av utskottet avstyrkta förslag om övergång till dubbelprogram.

Detsamma gäller om motionerna II: 592, II: 608 och II: 609. Ifrågavarande

framställningar synas sålunda icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

»

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 125 år 1955

23

dels ock att utskottets hemställan under V. bort ha följande lydelse:

»V. att riksdagen må med bifall till motionerna I: 493 och

II: 610, såvitt de avse frågan om höjning av licensavgiften, i

skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet anfört;»
2)

av fröken Andersson, herrar Skoglund i Doverstorp och Staxäng.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1955:288 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående införande av ett andra program i den svenska rundradion samt anslagsbehovet för rundra a1 i texten