Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa avlöningsm. fl. anslag för budgetåret 1955/56 under fjärde huvudtiteln m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1955-05-13 · 75 sidor, varav 73 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 73 av 75 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1955:128, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa avlöningsm. fl. anslag för budgetåret 1955/56 under fjärde huvudtiteln m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 128—130

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1955

1

Nr 128

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående

vissa avlönings- m. fl. anslag för budgetåret

1955/56 under fjärde huvudtiteln m. m. jämte i ämnet

väckta motioner.

(1 :a avd.)

1 :o) Ändrad organisation av kavalleriet m. in. I propositionen nr 110

har Kungl. Maj:t (punkt 1, s. 3—13 och 19 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över försvar särenden för den 4 mars 1955) föreslagit riksdagen

att, såvitt nu är i fråga, godkänna vad departementschefen i berörda statsrådsprotokoll

föreslagit beträffande kavalleriets organisation in. in.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Alfred Nilsson m. fl. (I: 44) och den andra inom andra kammaren

av herr von Seth m. fl. (II: 30), i vilka hemställts, att riksdagen måtte i

skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om en allsidig och grundlig utredning

angående de konsekvenser för armé, civilförsvar och näringsliv, vartill en

avhästning av armén under fredstid kan leda, varvid särskilt möjligheterna

av att vid mobilisering eller under krig uppbringa för landet nödvändigt

hästmaterial böra beaktas,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Domö m. fl. (I: 418) och den andra inom andra kammaren av herr

Gustafson i Dädesjö m. fl. (11:527), i vilka hemställts, att riksdagen vid

behandlingen av Kungl. Maj :ts proposition nr 110 måtte besluta, att den

föreslagna omorganisationen av kavalleriet samt indragandet av ridskolan

i Ström sholm och remontdepåerna skola i likhet med handläggningen av

överbefälhavarens förslag i övrigt genomföras först när en säkrare grund

för frågornas bedömande föreligger,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Nils Elowsson m. fl. (I: 427) och den andra inom andra kammaren

av herr Ekdahl m. fl. (II: 542), i vilka hemställts, att riksdagen i samband

med behandlingen av proposition nr 110 måtte hemställa hos Kungl. Maj:t

att vid en eventuell avveckling av Herrevadsklosters remontdepå åtgärder

måtte vidtagas i enlighet med vad som i motionerna antytts för att i möjligaste

mån eliminera skadeverkningarna, som indragningen av remontdepån

eljest skulle innebära för Riseberga kommun,

1—879 65 Bihang till riksdagens protokoll 1955. G samt. Nr 128—130

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 12S år 1955

dels ock en inom andra kammaren av herrar Senander och Johansson i

Stockholm väckt motion (II: 540), vari hemställts, att riksdagen måtte avslå

Kungl. Maj :ts proposition nr 110, i vad den avser bibehållandet av K 1

för paradändamål.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

hänvisas till motionerna 11:30, 1:418, 11:542 och 11:540.

Chefen för armén har framlagt förslag rörande omorganisation av Norrlands

dragonregemente (K 4), Livregementets husarer (K 3) och Livgardesskvadronen

(Kl), minskning av arméns bestånd av varmblodiga hästar,

indragning av Herrevadsklosters, Gudhems och Utnäslöts remontdepåer

samt indragning av ridskolan.

K 4

K 4 skall enligt arméchefens förslag omorganiseras till bataljon, varvid

administrationen sammanslås med Västerbottens regemente (120). Vid

bataljonen skall årligen utbildas omkring 325 beridna jägare och omkring

75 jägare på motorcykel och cykel. Därjämte skall vid bataljonen finnas

en rid- och körskola för utbildning av fast anställt befäl (instruktörer) och

hovslagare. Vidare skall anskaffning och utbildning av remonter äga rum

vid bataljonen.

Antalet stamridhästar har beräknats till 360 (nu 400).

Den nya organisationen föreslås skola genomföras från och med budgetåret

1958/59, dock att förenämnda rid- och körutbildning förutsättes skola

bedrivas vid K 4 från och med budgetåret 1956/57 respektive budgetåret

1957/58.

K 3

K 3 skall omorganiseras till bataljon, varvid administrationen sammanslås

med Skaraborgs pansarregemente (P4). Vid bataljonen skall årligen

utbildas omkring 150 jägare på motorcykel och cykel samt omkring 200

fältpoliser, varvid den för närvarande till Svea livgarde (II) förlagda fältpolisutbildningen

förutsättes skola upphöra.

Vid bataljonen bör bibehållas 15 stamridhästar (nu 432) för att bereda

officerarna tillfälle att vidmakthålla sin ridskicklighet för krigsplacering vid

jägarskvadronerna.

Omorganisationen beräknas skola genomföras från och med budgetåret

1956/57.

K 1

Enligt arméchefens förslag bör Livgardesskvadronen bibehållas såsom

ett delvis beridet garnisonsförband. Arméchefen har till stöd härför anfört

i huvudsak följande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 dr 1955

3

Behovet av högvaktstrupp i Stockholm kan icke tillgodoses ur regementena

under tid då inneliggande åldersklass bedriver förbandsutbildning,

under det värnpliktsfria uppehållet och under första delen av åldersklassens

utbildning. Även under övriga delar av året erfordras särskild trupp för

garnisonstjänst för att störningarna i utbildningsverksamheten skall kunna

begränsas. Ett särskilt garnisonsförband måste således finnas. Om K 1 etablissement

icke användes för förläggning av detta förband måste I 1 utbyggas

med lokaler för 125 man. Medel härför, minst en miljon kronor,

finns icke disponibla och har ej heller inräknats i överbefälhavarens utredning.

Det är därför nödvändigt att ta i anspråk förläggningsutrymmet vid

K 1 för förläggning av garnisonsförbandet i Stockholm.

Till Iv 1 etablissement måste Stockholms stabskompani förläggas. Garnisonsförbandet

och stabskompaniet bör sammanföras under enhetlig ledning.

Livgardesskvadronen med Stockholms stabskompani bör alltjämt i administrativt

hänseende vara ansluten till IV. militärbefälsstaben.

De värnpliktiga vid garnisonsförbandet skall utbildas i infanteritjänst

och specialutbildas för garnisonstjänst (högvaktstjänst, ordningshållning

m. in.). Genom specialutbildning för vakttjänst blir personalen lämplig för

krigsplacering i vaktplutoner in. in. i högre staber.

Garnisonsförbandet bör göras delvis beridet. Det är sålunda betydelsefullt

att vidmakthålla det fast anställda och värnpliktiga befälets kunskaper

i hästtjänst, då anspända förband alltjämt skall ingå i arméns krigsorganisation.

Inom Centralförbundet för befälsutbildning bedrives frivillig utbildning

i ledning, körning, klövjning, stalltjänst och hästsjukvårdstjänst.

Förbundets lietydande rekrytering i Stockholm har medfört att en stor del

av denna utbildning förlagts till K 1. Allmänhetens intresse för ceremonier

vid större högtidligheter är stort. De beridna förbanden uppskattas särskilt.

Många av Stockholms ledande män har under hand uttalat en önskan att

K 1 bibehålies som beridet förband. Det kan knappast råda någon tvekan

om att en väl disciplinerad beriden paradtrupp har sin betydelse, vilket

synes beaktat i många länder. Framhållas bör även den betydelse som K 1

har såsom centrum för ridsporten i Stockholm.

Vid K 1 bör enligt arméchefens förslag utbildas omkring 125 man. Behovet

av stamridhästar har angivits till 60 (nu 177). Kostnaderna för

nämnda 60 hästar har -— med utgångspunkt i en genomsnittlig årskostnad

av 2 600 kronor per häst •—- beräknats till omkring 155 000 kronor per år.

Den nya organisationen förutsättes skola genomföras från och med budgetåret

1957/58.

Minskning av a mulet varmblodiga hästar, indragning

av remontdepaerna och ridskolan

Arméchefen utgår från att arméns krigsorganisation skall omfatta ett

i förhållande till nuläget reducerat antal jägarskvadroner, beridna på för

utbildningen erforderliga stamridhästar och i övrigt på uttagna varm- eller

kallblodiga hästar. I den nya organisationen bortfaller behovet av varmblodiga

ackordridhästar, stamdraghästar och ackorddraghästar. Frcdsutbildningen

förutsättes fr. o. in. budgetåret 1956/57 skola bedrivas endast

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1955

vid Iv 4. Det totala antalet stamridhästar (nu 1 455) beräknas i slutläget

(budgetåret 1959/60) ha nedgått till 435, varav 360 för K 4 (jämte arméns

rid- och körskola), 15 för K 3 och 60 för K 1. Behovet av hästar vid repetitionsövningar

förutsättes skola tillgodoses med stamridhästar och kallblodiga

ackordridhästar.

Remonterna inköpes för närvarande såsom treåringar och utbildas under

två år, varav det första året som depåremonter och det andra som stamremonter.

Chefen för armén föreslår, att remonterna från och med år 1957

inköpes såsom fyraåringar och att utbildningen begränsas till ett år. —

Det antal remonter, som i och för sig behöver inköpas för att tillgodose

arméns behov, beräknas av arméchefen till 92 vartdera året 1955 och 1957

samt 65 varje följande år. Under år 1956 skulle icke några remonter behöva

inköpas. Remontutbildningen föreslås från och med budgetåret 1957/58

äga rum vid K 4.

Enligt statsmakternas beslut skall emellertid under vartdera av åren

1955 och 1956 inköpas 450 treåriga varmblodiga hästar. Antalet övertaliga

remonter under åren 1955 och 1956 skulle således uppgå till sammanlagt

808. Möjligheterna att försälja dessa hästar odresserade på öppna marknaden

inom landet och för export bedömes mycket små. Företagen undersökning

rörande möjligheterna att mot en skälig summa överlåta remonterna

har visat, att vid sådan överlåtelse flertalet av remonterna skulle

slaktas. Med hänsyn till den knapphet på hästar inom det civila näringslivet,

som redan nu kan skönjas och som under 1960-talet på grund av

den pågående föråldringen av hästbeståndet torde bli betydligt mera framträdande,

måste det anses olämpligt att förstöra den tillgång, som dessa

hästar utgör. Den enda möjligheten att förhindra en sådan utveckling synes

vara att utbilda hästarna så att de kan utnyttjas såsom rid- eller draghästar.

Sådan utbildning kan äga rum vid remontdepåerna. Efter ett års

utbildning kan remonterna utackorderas som reservstamhästar, vilken utackordering

icke medför några kostnader för armén utöver kostnader

för besiktning och redovisning av hästarna. Hästarna tillhör armén,

tillfaller icke fodervärd samt kan tas i anspråk vid mobilisering och i övrigt

då så påfordras. Den föreslagna utbildningen av de övertaliga remonterna

beräknas dra en kostnad av 3 400 kronor per häst, d. v. s. totalt omkring

2 750 000 kronor. Eftersom utbildningen främst tillgodoser det civila

näringslivet, synes kostnaderna icke böra belasta fjärde huvudtiteln.

I anslutning till sitt förslag om utbildningen av de övertaliga remonterna

räknar arméchefen med att remontdepåerna indras, Gudhems remontdepå

från och med budgetåret 1956/57 samt Herrevadsklosters och Utnäslöts remontdepåer

från och med budgetåret 1957/58. Verksamheten vid ridskolan

bör enligt arméchefen bedrivas intill dess den föreslagna rid- och körskolan

vid K 4 kan övertaga ridskolans kvarstående uppgifter. Arméchefen föreslår

därför att ridskolan indras från och med budgetåret 1957/58.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1955

5

Beträffande körutbildningen har chefen för armén vidare anfört följande.

Från skogsbrukare- och jordbrukarekretsar har intresse anmälts att behålla

en körskola i förening med hingstdepå vid Strömsholm. Med hänsyn

till att armén inom överskådlig tid fortfarande kommer att ha behov

av hästkunnig personal och av lämpliga kärr- och klövjehästar, ligger det

i försvarets intresse att en körskola för civila elever jämte tillhörande

hingstdepå för nordsvenska hästar kommer till stånd. En samordning av

den civila och militära körutbildningen synes önskvärd. Denna fråga

bör närmare utredas och beslut i frågan fattas i god tid innan ridskolan

indras.

För den händelse en civil körskola med hingstdepå kommer till stånd

kan det visa sig fördelaktigt att fortfarande inköpa remonterna som treåringar

och bibringa dem två års remontutbildning. I så fall skulle det

första årets utbildning förläggas till remontdepå i anslutning till den civila

körskolan.

Genom den föreslagna minskningen av stamhästbeståndet blir — utöver

de förut nämnda 808 remonter, som inköpes under åren 1955 och 1956 —

tillhopa 1 381 hästar övertaliga. Av dessa är 311 depåremonter — inköpta

år 1954 — och övriga stamhästar eller stamremonter. Depåremonter na bör

utackorderas för att fylla behovet av kallblodiga ackorddraghästar. Ackordersättningen,

250 kronor, förutsättes ej vidare utgå. I den mån hästarna

icke kan utackorderas anses de böra försäljas. Av övriga hästar kan enligt

arméchefen 72 avvecklas sommaren 1955, 426 sommaren 1956, 270 sommaren

1957 och 302 sommaren 1959. Dessa hästar bör enligt arméchefen

användas enligt i huvudsak följande riktlinjer. För fältbruk oanvändbara

hästar försäljes till slakt. Till andra förband överföres det antal, som erfordras

för att vid dessa ersätta för fältbruk oanvändbara hästar. Möjligheterna

till försäljning till liv inom och utom landet tillvaratages i största

möjliga utsträckning. Återstående hästar, sannolikt det övervägande antalet,

föreslås utackorderade såsom reservstamhästar enligt i det föregående

angivna villkor.

Fortsatt behov av varmblodiga ackordridhästar föreligger icke på längre

sikt. Befintliga ackordridhästar föreslås dock skola bibehållas och utnyttjas

för krigsorganisationen och repetitionsövningar. Anskaffning av kallblodiga

ackordridhästar kan på grund härav anstå tills vidare. Remontering

av varmblodiga ackordridhästar upphör från och med år 1955.

Do par tom o ut sch o fou

Enligt gällande krigsorganisation uppsättes av kavalleriet ryttarskvadroner,

avsedda för fjärrspanings- och jägaruppgifter. För samma uppgifter

organiseras vidare olika slag av jägarförband, såsom jägarbataljoner, självständiga

jägarplutoner och fallskärmsjägarplutoner.

Arméchefen har i sitt förslag till ändrad organisation av kavalleriet be
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1955

handlat frågan om behovet av förband för fjärrspanings- och jägaruppgifter.

Han har därvid kommit till den slutsatsen att i Norrland, med dess skogrika

och vägfattiga terräng, ifrågavarande uppgifter icke kan lösas av

motoriserade förband. Där erfordras i stället jägarförband såväl till häst

som till fots. Inom mellersta och södra Sverige, där terrängförhållandena

är annorlunda, kan motsvarande uppgifter däremot lösas av motorcvkeloch

cykelförband. Arméchefen anser vidare att i såväl de norra som de

södra delarna av landet bör i krigsorganisationen tillkomma fördelningsjägarkompanier

på motorcykel och cykel, vilka förband avses stå till fördelningschefernas

direkta förfogande för fjärrspanings- och jägaruppgifter.

I anslutning härtill föreslår arméchefen en reducering av det antal ryttarskvadroner,

som skall ingå i krigsorganisationen. Hästarna i krigsorganisationens

skvadroner — som föreslås i fortsättningen skola benämnas

jägarskvadroner — skall enligt arméchefen utgöras av de för utbildningen

erforderliga varmblodiga stamhästarna samt i övrigt av uttagna hästar,

varm- eller kallblodiga. I den föreslagna organisationen bortfaller behovet

av varmblodiga ackordridhästar, ackorddraghästar och stamdraghästar

samt reduceras behovet av varmblodiga stamridhästar betydligt.

För egen del finner departementschefen att övertygande skäl framlagts

för uppfattningen att i krigsorganisationen icke längre erfordras beridna

förband i södra och mellersta Sverige. Däremot synes det, med hänsyn till

de särskilda förhållandena i Norrland, nödvändigt att sådana förband bibehålies

där. Med hänsyn härtill och då betydande ekonomiska fördelar

uppkommer genom den föreslagna reduceringen av kavalleriet, anser departementschefen

sig böra tillstyrka annéehefens ifrågavarande förslag.

Såsom arméehefen föreslagit bör i krigsorganisationen tillkomma fördelningsjägarkompanier

på motorcykel och cykel.

Fredsutbildningen av jägarskvadronerna och f ör delnings jägar kom panierna

torde, i enlighet med arméchefens förslag, böra förläggas till K 4

i Umeå i vad avser jägarskvadronerna och de för norra Sverige avsedda fördelningsjägarkompanierna

samt till Iv 3 i Skövde i vad avser de för södra

och mellersta Sverige avsedda f ö r d el n i n gs j ä gark o in p a n i e r n a. Till K 3 synes

vidare lämpligen böra förläggas utbildningen av fältpoliser, vilken utbildning

för närvarande bedrives vid I 1.

K 4 och K 3 torde i enlighet med arméchefens förslag böra omorganiseras

till bataljoner med gemensam administration med I 20 respektive P 4.

Vid anmälan till 1949 års riksdag av frågan om indragning av Livregementet

till häst förordade föredragande departementschefen (prop. 1949:

135) att en skvadron av regementet, Livgardesskvadronen, behölls i huvudstaden

eller dess närhet. Departementschefen tillstyrkte därvid, utan att därmed

taga ställning till frågan om skvadronens slutliga förläggning, att densamma

tills vidare förlädes till Livregementets etablissement. Riksdagen

beslöt i enlighet med departementschefens förslag.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1955

7

Enligt det av arméchefen nu framlagda förslaget slcall Livgardesskvadronen

i fortsättningen utgöra ett garnisonsförband. Behov av sådant förband

för Stockholm anses nämligen alltjämt föreligga. Detta förband bör enligt

chefen för armén vara förlagt i det av K 1 nu disponerade etablissementet,

enär i annat fall omfattande nybyggnader erfordras. Förbandet föreslås bli

delvis beridet och viss utbildning i ridning avses äga rum där. Samma etablisseinent

bör vidare liksom nu disponeras för Stockholms stabskompani.

Livgardesskvadronen och Stockholms stabskompani föreslås bilda en administrativ

enhet.

Med hänsyn till de skäl, som chefen för armén anfört till stöd för sitt

förslag i denna del, anser departementschefen sig böra godtaga förslaget.

Departementschefens ståndpunkt innebär således, bland annat, att K 1 bibehålies

såsom beridet förband. Departementschefen erinrar i detta sammanhang

om att kostnaderna för att vid K 1 bibehålla ett begränsat antal

stamridhästar i enlighet med arméchefens förslag är förhållandevis ringa.

I likhet med arméchefen räknar departementschefen med att arméns

totala behov av varmblodiga hästar vid genomförd organisation skall ha

nedgått till 500 hästar, varav 435 stamridhästar och 65 stamremonter. En

omfattande avveckling av arméns nuvarande bestånd av varmblodiga hästar

måste därför genomföras.

Arméchefen har i sin framställning berört de problem, som kommer att

uppstå vid en dylik avveckling, och framlagt förslag rörande hur avvecklingen

bör genomföras. Mot arméchefens förslag i denna del synes i princip

intet vara att erinra. Departementschefen framhåller i detta sammanhang

angelägenheten av att de under åren 1955 och 1956 inköpta övertaliga remonterna

erhåller viss utbildning vid remontdepå. Kostnaderna härför

torde få belasta fjärde huvudtiteln. Vidare understryker departementschefen

att försäljning till slakt av fullt tjänstdugliga hästar bör tillgripas

först sedan alla andra avsättningsmöjligheter prövats. Det torde få ankomma

på Ivungl. Maj :t att närmare bestämma angående här ifrågavarande

avveckling.

Arméchefen har vidare föreslagit att remontutbildningen från och med

budgetåret 1957/58 skall äga rum vid K 4, varvid förutsatts att remonterna

från och med år 1957 inköpes såsom fyraåringar och att utbildningen begränsas

till ett år. Enligt förslaget skall vidare till K 4 förläggas en rid- och

körskola för utbildning av fast anställt befäl (instruktörer) och hovslagare.

I anslutning härtill kan remontdepåerna och ridskolan vid Strömsholm

indragas. Departementschefen har icke något att erinra mot vad arméchefen

sålunda föreslagit.

Vad härefter angår tidpunkten för genomförandet av den ändrade organisationen

av kavalleriet in. in. i enlighet med av departementschefen i det

föregående förordade riktlinjer räknar departementschefen med att omorganisationen

av K 3 och Iv 1 skall genomföras från och med hudgetåret

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 128 dr 1955

1956/57 respektive budgetåret 1957/58. Omorganisationen av K 4 bör genomföras

från och med budgetåret 1958/59. Utbildningen av beridna jägare

bör emellertid, med hänsyn till att den ändrade organisationen av Iv 3 förutsättes

skola genomföras från och med budgetåret 1956/57, förläggas till

K 4 redan från och med sistnämnda budgetår. Av remontdepåerna torde

Gudhems remontdepå böra indragas från och med budgetåret 1956/57 samt

indragningen av Herrevadsklosters remontdepå genomföras från och med

budgetåret 1957/58. Indragningen av ridskolan vid Strömsholm och Utnäslöts

remontdepå bör ske från och med budgetåret 1957/58, i samband

varmed körutbildningen vid K 4 kan påbörjas.

Därest framdeles, såsom chefen för armén anfört, en civil körskola för

skogs- och jordbrukets behov skulle inrättas, torde frågan om en eventuell

samordning av verksamheten vid skolan med den militära verksamheten

på förevarande område få upptagas till prövning.

De av departementschefen sålunda förordade organisationsförändringarna

kommer att medföra avsevärda utgiftsminskningar. Departementschefen

räknar sålunda med att den totala besparingen i fråga om personal,

hästar och expenser m. in. under tioårsperioden 1955/56—1964/65 skall

uppgå till i runt tal 45 miljoner kronor.

Departementschefen framhåller till sist, att hans i det föregående angivna

ståndpunkt i fråga om kavalleriets omorganisation m. in. icke innebär,

att han tagit slutlig ställning till storleken av den kapitalinvestering,

som kan erfordras för att omorganisationen skall kunna genomföras.

Utskottet

Kungl. Maj :ts föreliggande förslag innebär, bland annat, en reduceringav

det antal ryttarskvadroner, som skola ingå i krigsorganisationen. Dessa

skvadroner, med benämning jägarskvadroner, föreslås skola vara beridna

på för utbildningen erforderliga stamridhästar och i övrigt på uttagna

varm- eller kallblodiga hästar. I den av departementschefen nu föreslagna

nya organisationen skulle behovet av varmblodiga ackordridhästar, stamdraghästar

och ackorddraghästar bortfalla, varjämte behovet av varmblodiga

stamridhästar komme att betydligt reduceras.

Det föreliggande förslaget utgör ett led i pågående rationaliseringar och

besparingar i fredsorganisationen. Utskottet finner angeläget, att alla möjliga

utgiftsminskningar vidtagas och anser sig kunna i princip godtaga den

föreslagna begränsningen av arméns hästbestånd. Utskottet vill dock i anslutning

härtill framföra vissa synpunkter.

Då år 1950 fråga var att minska arméns hästbestånd, framhöll chefen

för armén, på sätt framgår av propositionen 1950: 110, att en plötslig nedskärning

av stamhästbeståndet kunde komma att rubba balansen mellan

krigsorganisationens behov och tillgången, av vilken ridstamhästarna ut
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 ur 1955

9

gjorde en viktig del. Föredragande departementschefen framhöll i samma

proposition, att, för att den då föreslagna begränsningen skulle kunna genomföras,

särskilda åtgärder erfordrades för att säkerställa merbehovet

av ridbara hästar vid bk a. kavalleriets repetitionsövningar. Utskottet

anser, att vad då anfördes alltjämt äger giltighet.

Det har under ärendets beredning i utskottet särskilt från skogs- och

jordbrukarhåll uttalats farhågor för att den nu föreslagna kraftiga beskärningen

av hästbeståndet skulle få omfattande verkningar beträffande möjligheterna

att i händelse av mobilisering eller krig tillgodose näringslivets

behov av hästar. Med hänsyn till det stöd för hästaveln, som arméns hästhållning

i fred utgör, anses förslaget även kunna få sekundära återverkningar

bl. a. genom att intresset för hästaveln koinme att sjunka, detta

icke endast i fråga om varmblodshästarna. Liknande synpunkter ha kommit

till uttryck i vissa under förevarande punkt väckta motioner, i vilka

särskilt understrykas farhågorna för att krigstillgången på hästar för, förutom

näringslivet, armén och civilförsvaret skulle komma att äventyras.

Återverkningarna i nu angivna avseenden ha icke berörts i den föreliggande

propositionen. Ej heller framgår av densamma, i vilken omfattning

den föreslagna reduceringen av hästbeståndet skall kompenseras genom nyanskaffning

av maskiner och lagring av importerade drivmedel. Kostnadsberäkningar

härför saknas också, varför utskottet icke har möjlighet att

ekonomiskt bedöma det framlagda förslaget.

Utskottet finner angeläget, att dessa vitala spörsmål — ej minst ur synpunkten

av de befarade konsekvenser, till vilka den föreslagna starka beskärningen

av fredshästbeståndet kan komma att leda — av Kungl. Maj :t

tagas under närmare övervägande och att i avvaktan på resultatet härav

reduceringen av antalet hästar liksom antalet remonter för arméns räkning

icke forceras i den snabba takt, som Kungl. Maj :ts förslag innebär.

Utskottet vill i anslutning härtill hänvisa till vad överbefälhavaren i sitt

den 11 februari innevarande år avgivna yttrande över betänkande med

förslag till stuteristatens organisation framhållit, nämligen att det är av

väsentlig betydelse, att avelsverksamheten totalt i landet får en sådan omfattning

och inriktning, att såväl näringslivets fredsekonomiska synpunkter

som totalförsvarets behov av hästar i krig kunna tillgodoses. Överbefälhavaren

framhåller i anslutning härtill, att, då krigsmakten även i fortsättningen

har behov av hästar i krig, dessa härigenom alltjämt komma att

undandragas näringslivet i en situation, då hästens värde som dragkraft

inom detta område är störst. Det förtjänar vidare omnämnas, att chefen för

armén i sitt yttrande den 3 februari detta år över förenämnda betänkande

uttalat, atl, eftersom antalet skvadroner i krigsorganisationen endast förutsättes

skola minskas med 30 %, behovet av uttagna ridhästar till följd

av den föreslagna reduceringen kommer att stiga med ca 50 %. Det är

önskvärt, framhåller chefen för armén, att delta behov i största utsträck
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 128 är 1955

ning kan tillgodoses med varmblodiga ridhästar, enär kallblodiga ridhästar

i jägarskvadronerna medföra en viss kvaiitetsförsämring. Med anledning

härav tillstyrkte annéchefen, att åtgärder måtte vidtagas för att om möjligt

bibehålla den varmblodiga häststammen inom landet i nuvarande omfattning.

I anslutning till vad i det föregående anförts torde en förutsättning för

att arméns remontering skall kunna nedbringas på föreslaget sätt vara, att

det för krigsbehovet nödvändiga antalet hästar säkerställes. Det bör emellertid

härvid beaktas, att systemet med varmblodiga ackorddraghästar, som

avser hållandet under fredstid av en nödvändig krigsreserv av varmblodiga

hästar, medför icke oväsentliga merkostnader för statsverket. I sitt av

föregående års riksdag godkända utlåtande nr 4 framhöll utskottet i anslutning

härtill, att fjärde huvudtiteln i princip icke borde belastas med

dessa kostnader. Utskottet ansåg, att denna fråga borde tagas under övervägande

och ifrågasatte, om icke en del av dessa merkostnader lämpligen

borde bestridas av anslag under nionde huvudtiteln eller av statens hästavelsfond,

som av totalisatormedel avsatts för hästavelns främjande. Utskottet

finner alltjämt skäl tala för en samordning av olika åtgärder för tillgodoseendet

av krigsmaktens och näringslivets behov av hästar och anser

fortfarande angeläget, att denna fråga ingående prövas. Det är önskvärt,

att resultatet av en sådan undersökning om möjligt förelägges nästa års

riksdag.

Enligt det föreliggande förslaget skola remontdepåerna och ridskolan vid

Strömsholm indragas. Remontutbildningen föreslås skola från och med

budgetåret 1957/58 äga rum vid K 4 i Umeå, varvid förutsättes, att remonterna

från och med år 1957 inköpas som 4-åring''ar och att utbildningen begränsas

till ett år. Arméchefen har emellertid framhållit, att, sedan från

skogs- och jordbrukarkretsar intresse anmälts för hållande av en civil körskola

för skogs- och jordbrukets behov och då armén fortfarande inom

överskådlig tid kommer att ha behov av hästkunnig'' personal och av lämpliga

kärr- och ldövjehästar, en samordning av den militära och civila körutbildningen

är önskvärd. Under sådana förhållanden kan det enligt arméchefen

visa sig fördelaktigt att även i fortsättningen inköpa remonterna

som 3-åringar och bibringa dem två års remontutbildning, varav det första

året vid remontdepå i anslutning till den civila körskolan. Överbefälhavaren

har uttalat, att, om en närmare undersökning härutinnan skulle leda

till ett positivt resultat, till en sådan körskola i Strömsholm kunde anslutas

viss stuteriverksamhet för kallblodsavel. Enligt vad utskottet inhämtat

har utredning i ämnet numera igångsatts. Med hänsyn till vad

sålunda förekommit bör frågan om indragning av ridskolan i Strömsholm

anstå i avvaktan på resultatet av denna utredning.

För den händelse de vid Utnäslöt och Strömsholm befintliga stallutrymmena

behöva helt tagas i anspråk för en skola för den civila och militära

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1955

11

körutbildningen jämte tillhörande hingstdepå för nordsvenska hästarf kan

det ifrågasättas, om icke arméns remonter böra placeras på endera av Gudhems

eller Herrevadsklosters remontdepåer tillsammans med de remonter,

som inköpas av medel från statens hästavelsfond i överensstämmelse

med vad utskottet anfört i sitt förberörda utlåtande 1954: 4. Vid ett sådant

förfarande torde det böra övervägas, vilken av dessa båda remontdepåer

bör indragas. Skulle härvidlag Herrevadsklosters remontdepå bibehållas,

komma de i motionerna 1:427 och 11:542 uttalade farhågorna från Riseberga

kommun att bortfalla. I vart fall förutsätter utskottet, att Kungl.

Maj :t ägnar uppmärksamhet åt de olägenheter för vederbörande kommuner,

som förekommande indragningar medföra i ekonomiskt hänseende.

Med detta uttalande torde ifrågavarande båda motioner icke böra påkalla

någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

Då utskottet har anledning förutsätta, att Kungl. Maj :t låter vidtaga

närmare undersökningar av i det föregående berörda spörsmål, torde det

huvudsakliga syftet i motionerna 1:44 och 11:30 samt 1:418 och 11:527

bliva tillgodosett.

Utskottet har tidigare, då fråga varit om avveckling av arméns hästbestånd,

framhållit, att försäljning till slakt av fullt tjänstdugliga hästar bör

tillgripas först sedan alla andra avsättningsmöjligheter prövats. Utskottet

vill därför understryka departementschefens uttalande i detta avseende.

Enligt departementschefens förslag skola K 4 och K 3 omorganiseras till

bataljoner med gemensam administration med 120 respektive P 4. Utskottet

finner i anslutning till vad utskottet i det föregående uttalat icke

något vara att erinra häremot. Utskottet vill vidare tillstyrka, att K 1 bibehålies

som ett delvis beridet garnisonsförband. Såsom departementschefen

framhållit äro kostnaderna för att vid K 1 bibehålla ett begränsat antal

stamridhästar i enlighet med arméchefens förslag förhållandevis ringa.

Härav följer, att utskottet icke biträder motionen II: 540.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och

motionerna 1: 44 och II: 30, I: 418 och II: 527, I: 427 och

II: 542 samt med avslag å motionen II: 540, under av utskottet

angivna förutsättningar godkänna vad departementschefen i

statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 4 mars 1955

föreslagit beträffande kavalleriets organisation in. in.

2 :o) Ändrad organisation av Upplands regemente in. fl. förband. Kungl.

Maj :t har föreslagit riksdagen tpunkt 1, s. 13—19) att, såvitt nu är i fråga,

godkänna vad departementschefen i statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för den 4 mars 1955 föreslagit beträffande omorganisation av

Upplands regemente in. fl. förband.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 128 är 1955

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Osvald och fru Hamrin-Thorell (1:426) och den andra

inom andra kammaren av herrar Jacobsson i Tobo och Munktell (II: 539),

hemställts, att riksdagen måtte besluta, att den föreslagna omorganisationen

av 18, P 3, Ing 1, SI och SignS skall anstå i avvaktan på ytterligare

utredning.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen II: 539.

Arméchefens förslag

Arméchefens förslag innebär i korthet dels att utbildningen vid pansartrupperna

koncentreras till Göta pansarlivgarde (Pl), Skånska pansarregementet

(P2) och Skaraborgs pansarregemente (P 4) samt att därjämte

viss pansarutbildning förlägges till Norrland och Gotland, vilken

fråga arméchefen avser att upptaga i annat sammanhang, dels att nuvarande

P 3 ombildas till regemente för pansarinfanteriutbildning och att i

samband därmed nuvarande infanteriutbildning vid I 8 upphör, dels att

S 1 och SignS flyttas till Uppsala och övertager de av I 8 nu disponerade

anläggningarna därstädes, dels ock att Ing 1 övertager de nuvarande för

S 1 avsedda anläggningarna i Solna. Regementena i Uppsala och Strängnäs

skall enligt förslaget efter omorganisationen benämnas Upplands signalregemente

respektive Södermanlands regemente.

Förslaget är resultatet av omfattande utredningar inom arméledningen,

vilkas mål bland annat varit att anpassa fredsorganisationen efter den förändrade

krigsorganisationen, att ge utbildningsenheterna en ändamålsenlig

storlek, att på bästa sätt utnyttja nuvarande tillgångar på mark och

byggnader samt att genom ytterligare koncentrering av utbildningsverksamheten

åstadkomma kostnadsminskningar. Under utredningsarbetet har

olika möjligheter att lösa förevarande organisationsfrågor undersökts, men

den föreslagna organisationen har befunnits vara den ur såväl militär som

ekonomisk synpunkt mest fördelaktiga.

Förläggningsutrymmen och utbildningsmöjligheter

För att erhålla lämpliga utbildningsenheter anser arméchefen det fördelaktigt

att koncentrera utbildningen vid pansartrupperna till P 1, P 2

och P 4. Genom eu sådan koncentrering frigöres P 3 för annan utbildning.

Förbandets etablissement har en förläggningskapacitet, som motsvarar behovet

vid en utbildningsanstalt för pansarinfanteri. Härvid förutsattes att

arméns motorskola liksom för närvarande är förlagd till P 3.

SignS är lör närvarande förlagd till förhyrda lokaler vid Marieberg på

Kungsholmen i Stockholm. Byggnadsstyrelsen har emellertid framställt

önskemål om att få disponera lokalerna för civila statliga myndigheter.

Styrelsen önskar disponera lokalerna snarast. Skolans lokalfråga måste

därför omgående lösas.

Redan under budgetåret 1955/56 föreligger för Ing 1 eu brist i fråga

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 är 1955

13

om förläggningsutrymmen på 250 platser och för S 1 en brist på 100 platser.

De ökade behoven av ingenjörutbildning medför att Ing 1, om inga

förändringar vidtages i arméns utbildningsorganisation, under budgetåret

1956/57 bär en brist på 400 förläggningsplatser och att bristen till budgetåret

1962/63 stigit till 600 platser.

Om förläggningsbehovet för ingenjör- och signaltrupperna skulle tillgodoses

genom nybyggnader, skulle kostnaderna härför uppgå till minst

sju miljoner kronor. Härtill kommer kostnaderna för nya lokaler för

SignS samt kostnader för erforderliga kompletteringar av övningsfälten.

Med hänsyn till de begränsade anslag för investeringar, som kan påräknas,

anser arméchefen att alla möjligheter att tillgodose dessa behov utan nyinvesteringar

måste undersökas.

Handövningsfältet vid 18 har begränsad användbarhet. Regementets

skjutfält uppfyller icke de krav, som ur säkerhets- och utbildningssynpunkt

ställes på ett skjutfält för ett infanteriregemente. Möjligheter att utvidga

fältet så att en effektiv stridsutbildning kan bedrivas föreligger icke. Uppsala

stads tillväxt torde snarare medföra att möjligheterna till övningar

på fältet efter hand försämras. Det är därför även av dessa skäl icke

försvarbart att bibehålla infanteriutbildning vid I 8 om gynnsammare utbildningsmöjligheter

kan skapas genom organisationsförändringar. Uppsala

stad och landstinget i Uppsala län har i skrivelser till chefen för

försvarsdepartementet föreslagit att I 8 bibehålies som infanteriregemente

och att ett nytt etablissement uppföres i närheten av staden. En sådan

lösning kan arméchcfen av investeringsskäl icke förorda. Av Uppsala

stads skrivelse framgår vidare, att de civila intressena önskar disponera

marken mellan akademiska sjukhuset och Ulleråkers sjukhus. För att

detta skall vara möjligt måste nya etablissement anskaffas även för arméns

underofficersskola och försvarets läroverk. Detta medför ytterligare

krav på investeringsmedel och byggnadskvot.

Handövningsfältet vid P 3 är ett av arméns bästa övningsfält för infanteriutbildning

och för samövning med pansarförband. Ett lämpligt

stridsskjutningsområde för ett (pansar-)infanteriregemente kan anskaffas

i närheten av kasernerna. Under förutsättning av att detta stridsskjutningsområde

anskaffas lämpar sig P 3 mycket väl för pansarinfanteriutbildning.

Genom en förläggning av pansarinfanteriutbildning till Strängnäs

kan P 1 och P 3 bilda ett lag för de erforderliga, betydelsefulla sarnövningarna

mellan pansar och pansarinfanteri.

En förflyttning av Ing 1 till Strängnäs skulle medföra försämrad utbildningseffekt

på grund av svårigheterna att där åstadkomma lika lämpliga

och välbelägna utbildningsanordningar som de, vilka disponeras inom det

nuvarande etablissementet.

Strängnäs är icke heller gynnsamt som förläggningsort för S 1 och

SignS med hänsyn till att samverkan med televerket försvåras och att er
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1955

forderliga lärare icke kan erhållas lika lätt som i Stockholm eller Uppsala.

Förläggning av S 1 med SignS till Uppsala är ur utbildningssynpunkt

lämplig. Redan nu bedrives stabstjänstutbildning i anslutning till

arméns underofficersskola och en förläggning av vissa skolor till Uppsala

överväges. Utbildningen i stabstjänst underlättas om ett signalförband är

förlagt till samma plats. SignS bör administrativt anslutas till SI. Därest

S 1 och SignS förlägges till Uppsala kan vidare — enär behovet av övningsområde

för signalförband är mindre än för ett infanteriregemente — betydande

områden, tillhopa omkring 250 hektar, av övningsfälten i Uppsala

avstås för civilt ändamål.

Bristerna i förläggningsutrymme vid Ing 1 och S 1 kan sålunda täckas,

ny förläggning för SignS ordnas, en effektiv utbildningsorganisation åstadkommas

och vissa områden avstås för civilt ändamål om P 3 utnyttjas för

pansarinfanteriutbildning, Ing 1 utökas med det nuvarande av S 1 disponerade

etablissementet samt S 1 och SignS flyttas till Uppsala.

Under förutsättning av principbeslut vid 1955 års riksdag kan pansarinfanteriutbildning

påbörjas vid P 3 våren 1957. Lokalerna i Uppsala kan

göras i ordning för signalutbildning budgetåret 1957/58. Flyttningen av

S 1 och SignS kan vara genomförd våren 1958.

Budgetåret 1957/58 kan således de angivna behoven av utökat förläggningsutrymme

tillgodoses. Redan budgetåret 1956/57 har dock bristerna

vid Ing 1 och S 1, såsom tidigare anförts, stigit till sammanlagt 500 platser.

Personalförhållanden

Arméchefen behandlar vidare frågan om lämpliga åtgärder för att begränsa

de svårigheter, som i samband med omorganisationen beräknas

uppstå för därav berörd, fast anställd personal. Huvuddelen av den civila

och civilmilitära personalen vid I 8, P 3 och S 1 anses utan svårighet kunna

beredas anställning vid sina tidigare arbetsplatser även efter organisationsförändringarna.

Beträffande den fast anställda militära personalen anses

förhållandena vara mera komplicerade. Arméchefen anför, att principen

bör vara att all militär personal, som kan beredas plats och som så önskar,

skall få stanna på tidigare tjänstgöringsorter och erhålla erforderlig omskolning.

övrig militär personal avses skola beredas transport till andra

förband, varvid all rimlig hänsyn bör tagas till vederbörandes personliga

önskemål. De nödvändiga omflyttningarna anses icke kunna detaljplaneras

förrän principbeslut föreligger beträffande organisationsförändringarna.

Arméchefen framhåller vidare, att vid fredsorganisatoriska förändringar

hänsyn måste tagas till personalens kåranda och förbandens traditioner,

vilka är av stor betydelse för god utbildning och fast disciplin. I

detta hänseende anföres bland annat följande.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1955

15

Upplands regemente har gamla traditioner och en fast anknytning till

bygden. Detta är värden, som icke får förstöras, men å andra sidan måste

målsättningen för förbandet anpassas efter den tekniska utvecklingen. Det

nuvarande Upplands regemente bör därför omvandlas till Upplands signalregemente.

Förbandets samhörighet med bygden bör säkerställas genom

att dess värnpliktiga till övervägande del rekryteras från Uppland. Vidareförande

av traditionerna underlättas genom att en del av de nuvarande

personalkårerna bör kunna stanna kvar vid regementet även efter omorganisationen.

Kostnadsberäkningar

De sammanlagda kostnaderna för ifrågavarande organisationsförändringar

beräknas till cirka 7,7 miljoner kronor, fördelade med 6,7 miljoner

kronor på kapitalbudgeten och en miljon kronor på driftbudgeten. Av

nämnda belopp 6,7 miljoner kronor hänför sig 3,o miljoner kronor till anskaffning

av stridsskjutningsområde vid Strängnäs samt 3,7 miljoner kronor

till vissa nybyggnader och ändringsarbeten, som i anledning av omorganisationen

erfordras vid nuvarande I 8, P 3 och SI. Angiven kostnad

å driftbudgeten avser i samband med omorganisationen uppkommande

flyttningskostnader.

De sålunda beräknade kostnaderna kommer att delvis kompenseras

genom försäljning av tidigare omnämnda markområden i Uppsala.

Till jämförelse med angivna kostnadsberäkningar andrar arméchefen,

att ett tillgodoseende av de överhängande lokalbehoven vid Ing 1 och S 1

medelst nybyggnader skulle draga en kostnad av 7,o miljoner kronor, vartill

kommer kostnaderna, beräknade till 5,o miljoner kronor, för anskaffande

av nya lokaler för SignS.

Den förenkling av administrationen, som förslaget innebär, beräknas

vid fullt genomförd organisation medföra en årlig besparing av cirka 0,65

miljon kronor.

yttrande

I skrivelse den 3 februari 1955 har överbefälhavaren tillstyrkt arméchefens

förevarande förslag rörande omorganisationen av 18, P 3, Ing 1,

S 1 och SignS.

Departementschefen

Enligt vad som framgår av det föregående råder vid såväl Ing 1 som

S 1 en överhängande brist på förläggningsutrymmen. Vidare erfordras de

byggnader, som nu disponeras av SignS, för annat ändamål. Frågan om

förläggningsutrymmen för Ing 1, S 1 och SignS måste sålunda snarast

erhålla sin lösning. Andra frågor, som i detta sammanhang bar betydelse,

är de av arméchefen påtalade bristfälligheterna beträffande övningsfälten

vid I 8 samt de önskemål, som uttalats av Uppsala läns landsting och Upp
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1955

sala stad i fråga om den framtida användningen för civilt ändamål av Upplands

regementes och arméns underofficersskolas anläggningar och övningsmark.

Arméchefens förslag innebär i korthet följande. Pansarutbildningen vid

P 3 förlägges till andra pansarförband och i stället utnyttjas P 3 för pansarinfanteriutbildning.

Den nuvarande infanteriutbildningen vid I 8 kan därvid

upphöra. De härigenom i Uppsala frigjorda utrymmena utnyttjas för förläggning

av S 1 och SignS. Ing 1 bibehåller sin nuvarande förläggning och

övertager därjämte de lokaler, som nu disponeras av SI.

Med arméchefens förslag tillgodoses ifrågavarande lokalbehov utan större

investeringskostnader och problemen i fråga om övningsfälten vid I 8 bortfaller.

Vidare kan vissa områden av nämnda övningsfält avyttras för tillgodoseende

av de civila markintressena i Uppsala.

Arméchefens förslag bygger på förutsättningen att pansarutbildningen

kan koncentreras huvudsakligen till P 1, P 2 och P 4 samt att P 3 därigenom

kan frigöras för annan utbildning. Företagen utredning våsar att så med

fördel kan ske. Departementschefen vill därför tillstyrka arméchefens

förslag i denna del.

Enligt arméchefens förslag skall anläggningarna i Strängnäs utnyttjas

för pansarinfanteriutbildning. Andra tänkbara möjligheter är att flytta

endera Ing 1 eller S 1 och SignS till Strängnäs och att låta det i Solna kvarvarande

förbandet disponera de för Ing 1 och S 1 nu avsedda anläggningarna

därstädes. Med en dylik anordning skulle visserligen lokalbehoven bli tillgodosedda,

men ur utbildningssynpunkt är det icke lämpligt att förlägga

vare sig Ing 1 eller S 1 och SignS till Strängnäs. En dylik organisation är

vädare ur ekonomisk synpunkt mindre fördelaktig än den av arméchefen

föreslagna. Däremot är det ur utbildningssynpunkt synnerligen lämpligt att

P 3 utnyttjas för pansarinfanteriutbildning. Departementschefen vill här

endast erinra om det för en dylik utbildning särskilt lämpliga handövningsfältet

vid P 3 samt om möjligheterna att anskaffa ett lämpligt stridsskjutningsfält

vid Strängnäs. Vidare bör framhållas att, om utvecklingen framdeles

skulle gå dithän att en utvidgning av pansarvapnet skulle bli erforderlig,

en återgång till pansarutbildning i Strängnäs icke skulle innebära

några större svårigheter, därest P 3 nu ombildas till regemente för pansarinfanteriutbildning.

Arméchefens förslag innebär att, därest pansarinfanteriutbildning förlägges

till P 3, nuvarande infanteriutbildning vid I 8 upphör. Förbandets

möjligheter i fråga om infanteriutbildning är med hänsyn till berörda bristfälligheter

beträffande övningsfälten mindre goda och en fortsatt infanteriutbildning

i Uppsala skulle nödvändiggöra en väsentlig utvidgning av förbandets

stridsskjutningsområde. Arméchefens utredning våsar emellertid att

S 1 och SignS ur utbildningssynpunkt med fördel kan förläggas till Uppsala.

Signalförbandens behov av övningsmark är väsentligt mindre än infanteri
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1955

17

regementets, och med den föreslagna organisationen skulle, såsom redan

framhållits, ganska betydande områden kunna avyttras för civila ändamål.

— Med denna lösning skulle Ing 1 kvarbli i Solna och jämväl övertaga de

nu för S 1 avsedda anläggningarna därstädes. En sådan anordning synes

lämplig, enär de nuvarande utbildningsmöjligheterna vid Ing 1 är mycket

goda och en flyttning av förbandet därför om möjligt bör undvikas.

För egen del anser departementschefen att vägande skäl tala för arméchefens

förslag och finner sig därför böra tillstyrka detsamma. För att närmare

studera förhållandena har departementschefen personligen besökt de

av omorganisationen berörda förbanden. Den av honom sålunda förordade

organisationen ter sig ur utbildningssynpunkt synnerligen ändamålsenlig

och tillgodoser dessutom överhängande lokalbehov utan att några omfattande

nybyggnader behöver vidtagas. Dessa fördelar uppnås med jämförelsevis

låga kostnader, i vilket sammanhang jämväl bör beaktas de ekonomiska

fördelar för kronan, som uppkommer genom eventuell försäljning

av en del av försvarets mark i Uppsala. Då departementschefen finner det

angeläget att i möjligaste mån tillmötesgå berättigade civila anspråk på

förvärv av mark från försvaret, framhåller departementschefen att den av

honom förordade lösningen är den enda som, med rimliga kostnader för

staten, medger ett sådant tillmötesgående.

Departementschefen vill framhålla att hans ställningstagande icke innebär

att han tagit slutlig ståndpunkt i frågan rörande storleken av de kapitalinvesteringar,

som erfordras för omorganisationens genomförande.

Vissa svårigheter torde uppkomma för den av omorganisationen berörda

personalen. Man bör enligt departementschefen härvidlag visa största möjliga

hänsyn och i fråga om nödvändiga förflyttningar söka tillmötesgå den

enskildes önskemål, såvitt detta är möjligt.

Genom att den nya organisationen medför en minskning av antalet administrativa

enheter uppkommer betydande årliga besparingar.

Under förutsättning att riksdagen godkänner förslaget kommer erforderliga

detaljplaneringar för dettas genomförande att verkställas under

nästa budgetår. Frågan om medelsanvisning för ändamålet blir aktuell

tidigast för budgetåret 1956/57.

Utskottet

Av den i ärendet verkställda utredningen framgår, att ett trängande behov

föreligger av ökade förläggningsmöjligheter för Svea ingenjörkår och

Signalregementet. Vidare kräver arméns signalskolas lokalfråga sin omedelbara

lösning. Skolan är nämligen förlagd till förhyrda lokaler i Stockholm,

vilka snarast behövas för civila ämbetsverk samt bostäder. Härtill

kommer, att det av Upplands regemente disponerade skjutfältet icke uppfyller

de krav, som måste kunna ställas på ett för ett infanteriregemente

avsett skjutfält. Möjligheter föreligga icke heller att utvidga detsamma

2—879 55 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 6 samt. Nr 128—130

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1955

så, att en effektiv stridsutbildning där kan bedrivas. Kompletteringar av

övningsfälten och uppförande av nya lokaler för signalskolan skulle draga

betydande kostnader. Enbart för Signalregementet och Svea ingenjörkår

har investeringsbehovet uppskattats till minst 7 miljoner kronor. För anskaffande

av nya lokaler för signalskolan ha kostnaderna beräknats till

5 miljoner kronor. En nybyggnad för Upplands regemente skulle draga

en kostnad av mellan 30 och 35 miljoner kronor.

Det av chefen för armén framlagda av departementschefen biträdda förslaget

innebär i huvudsak, att Södermanlands pansarregemente ombildas

till regemente för pansarinfanteriutbildning och att i samband därmed nuvarande

infanteriutbildning vid Upplands regemente upphör. Härigenom

skulle Signalregementet och arméns signalskola kunna flyttas till Uppsala

och övertaga de av regementet därstädes nu disponerade anläggningarna

samt Svea ingenjörkår kunna övertaga de nuvarande för Signalregementet

avsedda anläggningarna i Solna.

Det föreliggande förslaget är resultatet av omfattande utredningar, därvid

olika möjligheter undersökts att lösa här avsedda organisationsfrågor.

Genom de förordade anordningarna skulle enligt utskottets mening överhängande

lokalbehov tills vidare kunna tillgodoses på ett rationellt och

ekonomiskt sätt. En väsentlig fördel härvidlag är, att signal- och ingenjörtruppernas

förläggningsutrymmen skulle kunna ordnas utan nybyggnader.

De till ca 7,7 miljoner kronor beräknade kostnaderna för omorganisationen

skulle till en del kunna kompenseras genom eventuell försäljning

av värdefull kronomark i Uppsala. Stadens behov av mark för sin

utvidgning skulle härigenom kunna tillgodoses, om också icke i den omfattning

som synes vara erforderlig på längre sikt. Kravet på nyinvesteringar

och byggnadskvot kan vidare avsevärt begränsas. Även utbildningsmässiga

fördelar skulle stå att vinna.

Det har motionsvis framhållits, att det föreliggande organisationsförslaget

lämpligen bör behandlas först i samband med statsmakternas ställningstagande

till frågan om den allmänna försvarsavvägningen enligt den

av överbefälhavaren verkställda utredningen. Utskottet kan icke finna förslaget,

som avser att åstadkomma rationalisering och besparing i krigsmaktens

fredsorganisation, vara av sådan natur, att det kan anses föregripa

ett kommande principbeslut beträffande försvarets fortsatta utformning.

Utskottet vill i samband härmed erinra om att överbefälhavaren tillstyrkt

förslaget i fråga. Utskottet kan icke biträda de i ämnet väckta

motionerna.

Utskottet, som genom besök i Uppsala och även i övrigt inhämtat närmare

upplysningar i ämnet, anser, att Kungl. Maj :ts förslag är förenat

med sådana fördelar, att utskottet är berett tillstyrka detsamma. Utskottet

förutsätter dock, att vid projektering för ytterligare eventuella lokalbehov

för försvarets räkning i området mellan Akademiska sjukhuset och Uller
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1955

19

åkers sjukhus i Uppsala hänsyn, så långt möjligt är, tages till att såväl

universitetets som Akademiska sjukhusets framtida markbehov tryggas.

Med hänsyn till att vissa svårigheter torde uppkomma för den av omorganisationen

berörda personalen anser utskottet i likhet med departementschefen,

att man härvidlag bör visa största möjliga hänsyn och i fråga

om nödvändiga förflyttningar i görligaste mån söka tillmötesgå den enskildes

önskemål.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna 1: 426 och II: 539, godkänna vad

departementschefen i statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för den 4 mars 1955 föreslagit beträffande omorganisation

av Upplands regemente in. fl. förband.

3 ro) Tygstatens reservorganisation. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen

(punkt 2, s. 19—24) att godkänna vad departementschefen i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 4 mars 1955 föreslagit beträffande

utbyggnad av tygstatens reserv.

Med skrivelse den 21 januari 1954 har chefen för armén överlämnat en

inom arméledningen verkställd utredning rörande behovet av tygstatspersonal

i krigsorganisationen. På grundval av nämnda utredning föreslår

arméchefen, att tygstatens nuvarande reservorganisation utbygges med förtidsavgången,

reservanställd och övergångsanställd personal.

Arméchefens utredning

Behovet av reservpersonal m. m.

I den av arméchefen åberopade utredningen framhålles, att den fortskridande

motoriseringen och den avsevärda utökningen av teknisk materiel

vid armén ställer ökade krav på tillgången på bland annat kvalificerad

mekanikerpersonal (arbetsledare, chefsmekaniker) särskilt för motor-,

signal-, vapen- och radarmateriel. För att lösa kvalificerade reparationsuppgifter

beträffande dessa materielslag användes i första hand aktiv tygstatspersonal.

Av kostnads- och rekryteringsskäl kan emellertid den aktiva tygstatskadern

icke utbyggas i sådan omfattning, att krigsorganisationens behov

av tygstatspersonal därigenom helt tillgodoses. Även f. d. aktiv tygstatspersonal

utnyttjas i viss utsträckning för de befattningar, varom här är

fråga. Denna personal — såväl pensionsavgången personal som ock sådan

personal, som före pensionsålderns inträde tagit avsked från aktiv tjänst

och följaktligen icke inträtt i reserv — anses emellertid icke vara användbar

för krigsplacering annat än i begränsad utsträckning och under kortare

tid efter avskedet. Med hänsyn till att här ifrågavarande materiel i regel

icke har någon motsvarighet på det civila området anses ej heller värnpliktiga

i övrigt kunna utom i undantagsfall utnyttjas annat än såsom bilmekaniker.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1955

Då krigsorganisationens behov av kvalificerade mekaniker icke kan

täckas genom ianspråktagande av nu angivna kategorier personal, anses det

nödvändigt att bristen fylles genom att tygsfcatens reserv utbygges dels med

förtidsavgången f. d. aktiv personal och dels med reservanställd personal.

Vid beräkningen av behovet av reservpersonal utgår utredningen från nu

gällande pensionsåldrar för aktiv personal och från att tygstatens aktiva del

utbygges i enlighet med arméchefens därom framlagda plan. Under angivna

förutsättningar beräknas tygstatens reserv böra omfatta — förutom pensionsavgången

personal — 68 förtidsavgångna och 86 reservanställda tekniker.

Denna personal antages komma att i medeltal fördela sig på 10 tygverkmästare

(förtidsavgångna), 20 tyghantverkare (i huvudsak förtidsavgångna)

och 124 armétekniker (i huvudsak reservanställda). Utredningen

räknar med att ifrågavarande reservpersonal skall behöva utnyttjas endast

för tillgodoseende av behovet av vapen-, markpjäs-, stridsvagns-, bil-(maskin-)

och luftvärnsinstrumentmekaniker. Behovet av luftvärnspjäsmekaniker,

instrumentmekaniker (optiker), signalmekaniker och radarmekaniker

beräknas däremot bli i huvudsak tillgodosett med anlitande av pensionsavgången

personal och förtidsavgången, icke reserven tillhörande personal.

Rekrytering och utbildning in. m.

Den förtidsavgångna reservpersonalen inom tvgstaten kommer

att omfatta tygverkmästare, tyghantverkare och armétekniker. Anställning

avses skola ske efter prövning i varje särskilt fall med hänsyn till krigsbehov

och lämplighet. Förtidsavgångna tygverkmästare och tyghantverkare

erhåller i regel anställning som ingenjörer m. m. rid militära förvaltningar

och blir då icke disponibla för krigsplacering vid fältreparationsförband

och krigsverkistäder. De bör emellertid enligt förslaget beredas tillfälle att

inträda i reserven i den mån de blir disponibla för krigsplacering i därför

avsedda befattningar. Antalet torde bli begränsat. Vidare bör enligt förslaget

armétekniker, som avgår från aktiv stat, beredas tillfälle att inträda

i reserven under förutsättning att de dels tillhör sådan mekanikerkategori,

för vilken behov av reservpersonal föreligger, dels ock är lämpliga som

arbetsledare. Sådan armétekniker, som vid avskedet genomgått föreskriven

utbildning för befordran till tyghantverkare, föreslås skola efter lämplighetsprövning

rinna anställning såsom tyghantverkare. Förordnande som

tyghantverkare skall dock få ske först sedan armétekniker på aktiv stat

med samma anställningstid vunnit befordran. Intill dess så skett anställes

vederbörande såsom armétekniker i reserven. — Vad angår frågan huruvida

furir vid tygstaten vid avgång bör erhålla anställning i reserven anföres

i utredningen, att avgörande härför synes vara kravet att vederbörande

skall kunna användas som kvalificerad arbetsledare (chefsmekaniker)

i fält. Furirer, som har en sammanlagd tjänstetid av minst sex år

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 är 1955

21

och som vid förtidsavskcd på grund av eventuellt försämrade befordringsförhållanden

icke vunnit befordran till armétekniker på aktiv stat, anses

ha erforderliga kvalifikationer och bör därför i första hand ifrågakomma

för anställning i reserven. Det synes emellertid motiverat att i andra hand

låta särskilt dugliga furirer med sammanlagt minst fyra års tjänstetid vinna

anställning i reserven. Härvid anses dock lämpligheten böra prövas enligt

personalkårchefens närmare bestämmande. Förtidsavgångna furirer föreslås

bliva över gångsans tällda vid avskedet och befordrade till armétekniker

först sedan de furirer på aktiv stat, som tillhör samma kurs,

vunnit befordran.

Av reservanställd personal vid tygstaten bör fordras att personalen

har de kunskaper och färdigheter, som är nödvändiga för krigsplacering

i avsedda befattningar. Den erforderliga utbildningen anses, främst av

kostnadsskäl, böra göras så kort som möjligt. Med hänsyn härtill kräves

av den, som avser att genomgå denna utbildning, dels fullgjord första tjänstgöring

vid armén, varigenom den rent militära utbildningen för reservanställning

kan inskränkas, dels ock genomgången civil yrkesutbildning

lämplig för respektive mekanikerkategori. Meriterande praktisk tjänstgöring

kan dock ersätta dylik yrkesutbildning. Med utgångspunkt i nämnda

fordringar och efter jämförelse med nuvarande beställningsmannautbildning

beräknas den särskilda utbildningen för reservanställning till tolv

månader, uppdelad med åtta och en halv månader på materielkunskap och

reparationstjänst, en och en halv månad på underhållstjänst och befälsutbildning

samt två månader på praktik vid truppförband och verkstäder. I

förslaget förordas att eleverna under utbildningstiden anställes såsom extra

tjänstemän i 12 lönegraden. Efter godkänd utbildning och under förutsättning

att en levnadsålder av högst 28 år uppnåtts anställes elev som armétekniker

i reserven.

Utbildning av arméteknikeraspiranter avses skola äga rum under sex

på varandra följande år. Därigenom beräknas behovet av reservanställd

personal bli fyllt. Till frågan om hur den kontinuerliga tillförseln av reservanställd

personal därefter skall äga rum har ställning icke tagits i utredningen.

Detta spörsmål sammanhänger både med frågan om hur pensionsåldern

för den aktiva tygstatspersonalen i framliden bestämmes och med

frågan huruvida beräkningen av tillgången på förtidsavgången tygstatspersonal

visar sig hållbar.

Tjänstgöringsskyldighet in. in.

Beträffande tjänstgöringsskyldighet och löneförmåner i reserven och avgång

ur reserven förutsättes alt de bestämmelser, som enligt 1943 års

reservbefälskungörelse för armén gäller för civilmilitär personal, skall ges

motsvarande tillämpning beträffande nu ifrågavarande reservpersonal. I

fråga om pension förutsättes att tygverkmästare och tyghantverkare erhåller

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1955

pension i överensstämmelse med underofficer. För armétekniker föreslås

samma pensionsbelopp, som nu gäller för reservanställd flygtekniker.

Befordran inom tygstatens reserv bör enligt förslaget tills vidare i princip

icke äga rum i annan ordning än som framgår av det föregående.

Frågan om de reservanställdas befordran till tyghantverkare anses icke

bli aktuell förrän om cirka 10—12 år och särskilda befordringskurser skulle

därför i avvaktan på erfarenheterna av den nya reservorganisationen tills

vidare icke anordnas. Det förutsättes dock att i undantagsfall armétekniker

med särskild lämplighet skall kunna befordras till tyghantverkare efter

arméchefens bestämmande för varje särskilt fall.

Kostnadsberäkningar

I utredningen uppskattas kostnaderna för utbildning av ifrågavarande

86 arméteknikeraspiranter till 908 000 kronor. Som nyss anfördes beräknas

utbildningen äga rum successivt under sex år. De beräknade årskostnaderna

i samband med utbildningen varierar mellan 85 000 kronor och 193 500

kronor. Kostnaderna för aspirantlöner under de första utbildningsåren föreslås

skola bestridas genom ianspråktagande av lönemedel för vakanta armétekniker-

och furirsbeställningar, i den mån tillgången på dylika beställningar

så medger.

De årliga kostnaderna för löner och pensioner in. m. åt tygstatens reservpersonal

beräknas till cirka 253 000 kronor vid fullt utbyggd organisation.

Departementschefen

Den fortskridande motoriseringen inom armén och den allt mer ökade

användningen av teknisk materiel medför, såsom arméchefen framhållit,

ett ökat behov av teknisk personal för kvalificerade mekanikeruppgifter.

En väsentlig utbyggnad av tygstatens aktiva personal har också

till följd av riksdagsbeslut ägt rum sedan budgetåret 1947/48. Såsom framgår

av propositionen 1954: 110 (s. 65—67) har arméchefen lagt fram en

plan för ytterligare utbyggnad av tvgstatens aktiva kader.

Den aktiva personalen, som är avpassad för att tillgodose behovet av tekniker

i fred, kan icke förslå för att täcka behovet av kvalificerad mekanikerpersonal

i krigsorganisationen. Den av arméchefen framlagda utredningen

synes ge belägg för att detta behov under nuvarande förhållanden ej heller

kan tillgodoses med anlitande av f. d. aktiv tvgstatspersonal och värnpliktiga

mekaniker. Det torde därför vara ofrånkomligt att, såsom arméchefen

föreslagit, tygstatens reserv utbygges med förtidsavgången f. d. aktiv

personal och reservanställd personal.

Det av chefen för armén framlagda förslaget i ämnet synes departementschefen

välgrundat och han kan i huvudsak tillstyrka detsamma. Departementschefen

föreslår således att tygstatens reserv, med början under

budgetåret 1955/56, utbygges med högst 154 man, av vilka högst 86 bör

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1955

23

vara reservanställda och återstoden förtidsavgångna tekniker. Denna personal

beräknas på lång sikt komma att fördela sig på i medeltal 10 tygverkmästare,

20 tyghantverkare och 124 armétekniker. — Mot arméchefens

förslag i fråga om villkoren för att antagas och befordras i reserven har

departementschefen icke något att erinra. I vad angår tjänstgöringsskyldighet

och löneförmåner i reserven samt avgång ur reserven bör bestämmelserna

om civilmilitär personal i 1943 års reservbefälskungörelse för armén

i tillämpliga delar ges motsvarande tillämpning.

Reservpensionen till tygverkmästare och tyghantverkare bör utgå med

samma belopp som utgår till underofficer enligt reservbefälskungörelsen

för armén. För armétekniker bör enligt departementschefens mening

reservpensionen bestämmas till samma belopp, som gäller för flygtekniker

i reserven.

Departementschefen har icke något att erinra mot att den personal, som

avses skola reservanställas såsom armétekniker, genomgår särskild utbildning

under omkring 12 månader. Då det synes angeläget att bristen på

kvalificerad personal i krigsorganisationen fylles utan allt för stor tidsutdräkt

tillstyrker departementschefen att den för ifrågavarande 86 armétekniker

erforderliga särskilda utbildningen meddelas inom loppet av omkring

sex år. Av samma skäl anser departementschefen det nödvändigt

att arméteknikeraspiranterna under denna utbildning erbjudes ekonomiska

villkor, som garanterar tillräcklig rekrytering. Departementschefen föreslår

därför att aspiranterna under ifrågavarande utbildningsperiod anställes

såsom civilmilitära beställningshavare med placering i lönegrad

Cg 12. Lönekostnaderna bör kompenseras genom att vakanta beställningar

vid tygstaten tages i anspråk i erforderlig omfattning.

Till frågan om kontinuerlig tillförsel av reservanställd personal för tid

efter det att den nu avsedda utbildningen genomförts torde ställning få

tagas sedan erfarenhet vunnits om utfallet av rekryteringen till den nya

reservorganisationen.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i reservbefälskungörelsen

för armén, som föranledes av vad departementschefen

i det föregående föreslagit, ävensom att meddela de bestämmelser i övrigt,

som kan erfordras för genomförande av förslagen.

Utskottet

Utskottet vill erinra om att reserv för tygstaten inrättades genom 1943

års reservbefälskungörelse för armén. Reserven omfattar endast personal,

som med pension avgått från aktiv stat. Den fortskridande inotoriseringen

och den avsevärda utökningen av teknisk materiel vid armén ställa ökade

krav på tillgången av härför avsedd personal.

Den av chefen för armén verkställda utredningen ger vid handen, att

krigsorganisationens behov av kvalificerade mekaniker icke längre kan

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 128 ur 1955

tillgodoses genom ianspråktagande av aktiv och f. d. aktiv tygstatspersonal

samt värnpliktiga mekaniker. Det synes därför nödvändigt, att åtgärder

vidtagas för att fylla denna brist. Utskottet har icke något att

erinra mot att detta sker genom att tygstatens reserv utbygges med förtidsavgången

f. d. aktiv personal och med reservanställd personal liksom

ej heller mot att reserven får omfatta högst 154 man, av vilka högst 86

böra vara reservanställda och återstoden förtidsavgångna tekniker.

Departementschefens förslag om antagning, befordran, avgång och pensionsförmåner

finner utskottet sig böra tillstyrka.

Enligt förslaget skall personal, som avses skola reservanställas såsom

armétekniker, genomgå särskild utbildning under omkring 12 månader

inom loppet av omkring 6 år. Då motivet härför är att utan alltför stor tidsutdräkt

fylla bristen på kvalificerad personal i krigsorganisationen, vill

utskottet tillstyrka jämväl detta förslag. Ur rekryteringssynpunkt synes

det utskottet välbetänkt, att de blivande arméteknikerna under utbildningstiden

anställas som extra tjänstemän. Erinras må, att en liknande anordning

tillämpas beträffande flygteknilceraspiranter. Utskottet har icke något

att invända mot att aspiranterna under denna tid anställas såsom civilmilitära

beställningshavare i lönegrad Cg 12.

Nu ifrågavarande förslag föranleder ändringar i reservbefälskungörelsen

för armén. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att vidtaga desamma.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må godkänna vad departementschefen i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 4 mars 1955 föreslagit

beträffande utbyggnad av tygstatens reserv.

4:o) Marinens tekniska personal. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 3, s. 24—43) att godkänna vad departementschefen i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 4 mars 1955 föreslagit beträffande

utbyggnad av mariningenjörkåren in. m.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Åman och Bergh (I: 425) och den andra inom andra kammaren

av herr Nyberg m. fl. (II: 541), hemställts, att riksdagen i avvaktan

på resultatet av pågående befälsutredningar m. m. måtte besluta låta anstå

med handläggningen av vad som i propositionen nr 110 anföres beträffande

marinens tekniska personal.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen 11:541.

Genom beslut den 22 augusti 1952 tillkallades direktören vid AB Götaverken

i Göteborg R. A. Lindén för att verkställa utredning angående marinens

tekniska personal. Utredningen verkställdes under hösten samma år.

Den 4 december 1952 överlämnade Lindén betänkande med förslag i

ämnet.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1955

25

Utredningsmannens förslag

Utredningsmannen har funnit att läget inom den tekniska tjänsten

karakteriseras av teknikens kraftiga utveckling och bristen på lämpligt

utbildad teknisk personal. Denna personalbrist bär förorsakat fördyringar

och förseningar i materielanskaffningen. Personalbristen har vidare tvingat

marinens myndigheter att i allt större utsträckning anlita den privata industriens

personalresurser. Härigenom har ytterligare kostnader uppkommit.

Materielens underhåll har under senare år måst eftersättas. Detta

är särskilt betänkligt med hänsyn till att den moderna, mera komplicerade

materielen fordrar mer underhåll än den äldre materielen. Bristen på lämpliga

tekniker för tjänstgöring ombord på flottans fartyg har medfört att

materielunderhållet i större utsträckning än tidigare utföres vid örlogsvarv.

Detta har haft till följd att underhållskostnaderna stigit och stridsberedskapen

sjunkit. Det har i det rådande läget varit svårt att sätta rätt man

på rätt plats. Mariningenjörer har ej sällan placerats i befattningar för vilka

de saknat tillräckliga erfarenheter och praktiska kunskaper. Täta omplaceringar

har orsakat besvärligheter av skilda slag för såväl personalen som

tjänsten. Svårigheterna att rätt bedriva den tekniska tjänsten har accentuerats

av den stora avgång, som under senare år ägt rum bland marinens

tekniska personal. De viktigaste orsakerna härtill anser utredningsmannen

vara bristen på tjänster i högre löneställning samt de ringa möjligheterna

för lägre personal att avancera till högre befattningar. Utredningsmannen

berör betydelsen av att maskin- och hantverksunderbefäl vidareutbildas

till mariningenjörer.

För att överbrygga avståndet mellan de högskoleutbildade mera teoretiskt

inriktade mariningenjörerna och underofficerarna med deras stora praktiska

erfarenhet men otillräckliga teoretiska underbyggnad föreslår utredningsmannen

att organisationen utökas med en grupp ingenjörer, som förenar

praktisk erfarenhet med teoretiskt kunnande. Ifrågavarande ingenjörer

bör avses för tjänst på fartyg, i marinförvaltningen, vid örlogsvarven

m. m. Arbetsuppgifterna motiverar, att de innehar officers ställning. Liksom

för officer bör studentexamen eller motsvarande kompetens krävas

åtminstone i ämnena historia, geografi, psykologi, samhällslära och modersmål.

Studentkompetens bör vidare fordras i ett av engelska och tyska

språken. Den teoretiska utbildningen bör främst vara inriktad på marinens

materiel och leda till kompetens som är likvärdig med examen ''vid

tekniskt gymnasium. Utbildningen bär bedrivas i marinens regi. En del av

utbildningen kan dock förläggas till tekniskt gymnasium. Den praktiska

utbildningen, som för denna grupp är av särskild betydelse, bör bedrivas

vid särskilda skolor eller skolförband i form av bland annat yikeskurser

av det slag som för närvarande förekommer inom marinen. Den nya ingenjörkategorien

bör rekryteras bland den fast anställda personalen samt

bland personer som avlagt examen vid tekniskt gymnasium eller student
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1955

examen vid allmänt läroverk. Den sammanlagda utbildningstiden — underbefälsutbildningen

inberäknad — för den förra kategorien av elever beräknas

till cirka tolv år. Den senare kategorien av elever beräknas kunna

utbildas på fem år. De nya mariningenjörerna bör tillhöra den nuvarande

mariningenjörkåren men bilda egen befordringsenhet. Mariningenjör tillhörande

den nya kategorien (mariningenjör KSS) bör efter viss tids utbildning

\id teknisk högskola kunna övergå till den äldre kategorien (mariningenjör

TH). Mariningenjör KSS bör normalt kunna uppnå kaptens

tjänsteklass. Mariningenjör KSS, som avlagt studentexamen eller motsvarande,

bör efter avslutad ingenjörutbildning inplaceras i lönegrad Ce 16

och tilläggas fänriks tjänsteklass (marinunderingenjör). Efter två tjänstår

bör befordran ske till mariningenjör av 2. graden i Ca eller Ce 19 och uppflyttning

ske till löjtnants tjänsteklass. Mariningenjör av 2. graden bör

inplaceras i Ca 23 efter sex tjänstår och befordras till mariningenjör av 1.

graden i Ca 27 — med kaptens tjänsteklass — i mån av tillgång på lediga

beställningar. Mariningenjör KSS, som rekryterats bland den fast anställda

personalen, bör efter ingenjörexamen tillhöra Cg 19 under två år och däreftei

erhålla extra ordinarie eller ordinarie beställning i sannna lönegrad.

Befordran bör därefter ske enligt samma grunder som föreslagits beträffande

övriga mariningenjörer KSS.

Den nuvarande underofficerskåren föreslås skola ersättas med en ny

personalgrupp, benämnd mästarkåren, som skall bestå av mästare och

flaggmästare. Utbildningen av ifrågavarande nya personal bör uppdelas så,

att vederbörande först genomgår en mästarskola och därefter, sedan viss

tids tjänst fullgjorts i mästargraden, en flaggmästarskola. Den nya kategorien

mariningenjörer bör, i den utsträckning den rekryteras från stampersonalen,

i princip rekryteras bland mästarna. Flaggmästargraden är

slutgrad inom mästarkåren. Undantagsvis bör flaggmästare kunna uttagas

tör utbildning till mariningenjör KSS. Mästare och flaggmästare, som

önskar avgå ur tjänst, bör beredas möjlighet att erhålla civil kompetens

genom utbildning på statens bekostnad.

De nu skisserade vägarna för utbildning av de nya mariningenjörerna

bär icke hindra, anser utredningsmannen, att andra vägar hålles öppna.

I princip bör varje person utnyttjas på det sätt som bäst tillgodoser såväl

marinens behov som hans egna intressen.

De nya personalgruppernas reserver föreslås rekryterade med personer,

som avgår från beställning på aktiv stat eller som icke kunnat beredas

anställning på aktiv stat eller som från utbildningens början avsett att

vinna anställning i reserven. Även värnpliktiga bör efter särskild utbildning

kunna beredas reservanställning.

De i det föregående omnämnda förslagen kan icke genomföras omedelbart.

Vissa övergångsanordningar erfordras för att tillvarataga nu befintlig

och under utbildning varande personal. Utredningsmannen föreslår, att för
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 ur 1955

27

valtare, flaggunderofficerare och underofficerare av 2. graden tillhörande

marinens tekniska yrkesgrenar efter prövning uttages för utbildning till

mariningenjörer KSS. Tiden för denna utbildning bör göras kortare än den

normala och variera efter vederbörandes kvalifikationer. Om möjligt bör

utbildningen bedrivas på vederbörandes egen förläggningsort. De underofficerare

som av olika skäl icke befordrats till mariningenjörer KSS kvalstår

såsom underofficerare och för dessa upptages beställningar i sådan

omfattning, att nuvarande befordringsmöjligheter bibehålies.

För att fylla vakanserna bland de nuvarande mariningenjörerna och

för att få ett visst tillskott till mariningenjörer KSS bör civil ingenjörpersonal

inom marinförvaltningen och marinens lokalförvaltningar efter

prövning kunna uttagas för vidareutbildning. Likaledes bör värnpliktiga

mariningenjörer med examen från teknisk högskola kunna efter lämplig

utbildning intagas i mariningenjörkåren. Även officerare med fallenhet för

teknisk tjänst bör efter omskolning kunna intagas i kåren, främst för användning

inom vapentjänstgrenarna.

Utredningsmannen föreslår, att vissa högre beställningar tillkommer avsedda

för mariningenjörer med utbildning vid teknisk högskola. Han föreslår

dessutom vissa förändringar av mariningenjörkårens statsammansättning.

Behovet av beställningar för den föreslagna personalorganisationen bär

beräknats på grundval av det materielläge, som förväntas uppkomma sedan

nu löpande materielplaner genomförts, samt den organisation av marinförvaltningen,

som marinledningen föreslagit i yttrande över 1946 års militära

förvaltningsutrednmgs betänkande. Utredningsmannen har vidare räknat

med att högbåtsmän enligt vissa grunder skall uppflyttas till mästare. Antalet

beställningar, som erfordras år 1958, uppskattas med angivna utgångspunkter

till 300 för mariningenjörer KSS, 275 för flaggmästare, 375 för

mästare, 235 för högbåtsmän och 375 för furirer.

Merkostnaderna för den föreslagna organisationen i vad den avser

mariningenjörer KSS, underofficerare och underbefäl i förhållande till nuvarande

organisation beträffande underofficerare och underbefäl har beräknats

till cirka 212 000 kronor per år. Härvid har hänsyn icke tagits till

inbesparade avskedspremier in. m. För mariningenjörer med högre teknisk

utbildning har någon motsvarande kostnad icke kunnat beräknas.

Marinchefens förslag

I det följande lämnas eu sammanfattande redogörelse för marinchefens

ståndpunkt i förevarande fråga.

Marinchefen bestyrker det stora behovet av den nya kategori ingenjörer,

som enligt utredningsmannens förslag bör tillkomma. Åtgärder bör

snarast vidtagas för att ingenjörteknisk personal med föreslagna kvalifikationer

och arbetsuppgifter tillföres marinen. Ifrågavarande personal

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1955

böi tillhöia mariningenjörkåren men bilda en från nuvarande mariningenjörer

skild befordringsenhet. De nya ingenjörerna bör benämnas mariningenjörer,

linje B, och de nuvarande mariningenjörerna anses i konsekvens

härmed böra benämnas mariningenjörer, linje A. Marinchefen avstyrker

förslaget att ersätta de nuvarande underofficerarna med mästare

och flaggmästare. Marinchefen räknar med att befälspersonalen inom

marinens tekniska tjänst liksom för närvarande skall hänföras till tre

kategorier, nämligen mariningenjörer, underofficerare och underbefäl. De

nya mariningenjörerna bör rekryteras bland den fast anställda personalen

inom marinen samt, när särskilda skäl därtill föreligger, bland personer,

som avlagt examen vid tekniskt läroverk eller sjöbefälsskola. Vidareutbildningen

bör bedrivas inom marinen och förläggas till sjökrigsskolan.

Utbildningen bör ske i huvudsak enligt de riktlinjer som utredningsmannen

angivit. Avlagd examen vid sjökrigsskolans linje för mariningenjörer

bör berättiga till anställning vid mariningenjörkåren som marinundermgenjör

i lönegrad Ce 16 med fänriks tjänsteklass. Efter två år i denna

anställningsform bör befordran ske till mariningenjör av 2. graden i lönegrad

Ca 19/23 eller, om ordinarie beställning icke finnes disponibel, lönegrad

Ce 19/23. Mariningenjör av 2. graden tillägges löjtnants tjänsteklass.

Uppflyttning från 19 till 23 lönegraden bör ske enligt de grunder

som för närvarande gäller för löjtnant. Slutgraden för här ifrågavarande

mariningenjörer bör vara mariningenjör av 1. graden i lönegrad Ca 27 med

kaptens tjänsteklass. Mariningenjör, linje B, bör ha möjlighet att under

sin tjänst inom marinen komplettera till kompetens motsvarande civilingenjörsexamen

och övergå till mariningenjör, linje A. Efter förhandlingar

med berörda personalorganisationer föreslår marinchefen, att

mariningenjör, linje B, pensioneras vid 55 års ålder. Marinchefen

har beräknat behovet av mariningenjörer, linje B, med utgångspunkt i

krigsorganisationen i fråga om flottan och fredsorganisationen beträffande

kustartilleriet. Enligt marinchefens förslag bör befattningar

för fartygsingenjörer på jagare och ubåtar, tjänstegrenschefer för de

skeppstekniska tjänstegrenarna på kryssare och jagare, maskinvaktschefer

på kryssare av typ Tre Kronor samt vissa befattningar inom vapentjänstgrenarna

ombord och i land besättas med mariningenjörer, linje B.

De av marinchefen föreslagna befattningarna för mariningenjörer, linje B,

ersätter i huvudsak nu befintliga befattningar för mariningenjörer och

underofficerare. För att bereda mariningenjörer, linje A, tillfälle att inhämta

erforderliga praktiska kunskaper bör de kunna placeras i befattningar

avsedda för mariningenjörer, linje B. De mariningenjörer, linje B,

som i fredstid icke erfordras för tjänst ombord på flottans fartyg avses

placeras i marinförvaltningen och vid övriga organ i land. Under krigsförhållanden

skall ifrågavarande landbefattningar uppehållas av värnpliktiga

ingenjörer och mariningenjörer i reserven. Härigenom anses behovet

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1955

29

av civila tekniker kunna begränsas. Marinchefen föreslår att 179 beställningar

för mariningenjörer, linje B, tillkommer samt att 188 beställningar

och tjänster för mariningenjörer, underofficerare och civila tekniker utgår.

Vad marinchefen i övrigt anfört rörande behovet av mariningenjörer,

linje B, är i huvudsak av sådan natur att en redogörelse härför icke kan

lämnas i förevarande sammanhang. Handlingarna i ärendet kommer att

överlämnas till riksdagens vederbörande utskott.

Av bilagorna 1—4 framgår nuvarande organisation och den av marinchefen

föreslagna organisationen i fråga om ledningen av den tekniska

tjänsten ombord på vissa av flottans fartyg.

Enligt marinchefens förslag skall den nya kadern av mariningenjörer

övergångsvis rekryteras bland nuvarande underofficerare. Underofficerare

med en levnadsålder, som ligger mellan 40 och 53 år, bör kunna överföras

utan ytterligare utbildning men efter prövning, som avser att kontrollera

att deras färdigheter är tillfyllest för anställning i mariningenjörkåren.

Underofficerare i åldersläget 35—40 år bör efter inträdesprov genomgå en

orienterande utbildning som avslutas med examen. Den som godkänts i

nämnda examen skall kunna anställas som mariningenjör, linje B. Lnderofficer,

som är yngre än 35 år, bör genomgå grundlig utbildning med examen

innan han kan komma i fråga för anställning såsom mariningenjör.

Genom de minskningar av antalet beställningar för underofficerare tillhörande

maskin- och hantverksavdelningarna vid flottan, som följer av

den nya organisationen, kommer befordringsmöjligheterna för underofficerarna

tillhörande nämnda yrkesavdelningar att förändras. Således kommer

möjligheterna för maskinunderofficerare att nå förvaltarbeställning

att minska med i runt tal 50 procent. Å andra sidan kommer möjligheterna

för vissa hantverksunderofficerare att befordras till förvaltare att öka

med i runt tal 15 procent. Det framhålles att maskinunderofficerarnas befordringsmöjligheter

trots den beräknade försämringen kommer att vara

bättre än vad för närvarande gäller för underofficerarna tillhörande däcksavdelningen.

Förmåner till fast anställd personal vid utbildning till mariningenjör

Under de senaste tio åren har ett mindre antal underbefäl och underofficerare

påbörjat vidareutbildning till mariningenjör. Utbildningen har omfattat

studier vid försvarets läroverk, där studentexamen avlagts, samt vid

tekniska högskolan i Stockholm i och för avläggande av civilingenjörsexamen.

Eleverna har antagits till aspiranter och kadetter enligt de bestämmelser

som gäller för Övriga blivande mariningenjörer. Under sommaruppehållen

vid nämnda utbildningsanstalter har eleverna genomgått

särskild utbildning inom marinen. Sistnämnda utbildning har till större

delen varit gemensam för samtliga mariningenjörskadetter. Tidigare har

de underbefäl och underofficerare, vilka påbörjat har avsedd utbildning

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1955

till mariningenjör, medgivits att uppbära oavkortad lön i innehavande beställning

under hela utbildningstiden. De bär därigenom kommit i åtnjutande

av samma förmån i berörda avseende som enligt Kungl. Maj:ts

brev den 29 juni 1945 utgår till underofficer eller underbefäl som genomgår

officers- eller reservofficersutbildning. Frågan om löneförmåner m. m.

till fast anställd personal, som genomgår utbildning till mariningenjör, har

närmare prövats av försvarets skolutredning, som den 25 augusti 1951

avgivit förslag i ämnet. I avvaktan på resultatet av den omprövning av

frågan som aktualiserats genom skolutredningens förslag har fast anställd,

som antagits för utbildning till mariningenjör, medgivits att uppbära

oavkortad lön i innehavande beställning under första årskursen vid

teknisk högskola. Skolutredningens förslag jämte däröver avgivna yttranden

redovisas å s. 36 och 37 i statsrådsprotokollet.

Sedermera har inom försvarsdepartementet upprättats en promemoria

rörande ifrågavarande spörsmål. Däri har framlagts förslag av följande

innebörd. Underofficer eller underbefäl, som antages för här avsedd mariningenjörsutbildning,

bör medgivas att uppbära oavkortad lön i innehavande

beställning under första studieåret vid teknisk högskola. Under den återstående

studietiden bör vederbörande erhålla tjänstledighet med C-avdrag

å lönen, dock endast under tidsperioder, då undervisningen vid den

tekniska högskolan pågår (läsåret). För att kompensera inkomstbortfallet

bör vederbörande från och med det andra studieåret kunna erhålla lån för

att bestrida levnadsomkostnader m. m. Lånen, som bör vara räntefria, bör

utgå efter behovsprövning och bestämmas till ett högsta belopp av 6 000

kronor för underofficer och 5 000 kronor för underbefäl. Lånen bör, på sätt

statens lönenämnd föreslagit, återbetalas genom tjänstgöring som mariningenjör

under viss tid efter det att utbildningen avslutats. För varje lån

bör fastställas en amorteringsplan, av vilken bör framgå hur stort belopp

som skall avskrivas för varje fullgjort tjänstår eller del därav. Vederbörande

bör äga rätt att, om han före amorteringstidens utgång vilt lämna

anställningen, återbetala resterande skuldbelopp. Med hänsyn till att lånen

skall återbetalas genom tjänstgöring anses det lämpligast att de finansieras

av medel som disponeras av försvarets myndigheter. Härvid anses det ligga

närmast till hands att lånen utgår från värnpliktslånefonden. Nu gällande

bestämmelser angående lån från värnpliktslånefonden (SFS 1945:494)

torde emellertid icke kunna tillämpas i förevarande sammanhang. Låneverksamheten

har bedömts bli av relativt ringa omfattning. Om värnpliktslånefonden

kommer till användning bör lånen beviljas och administreras

av försvarets socialbyrå i samråd med försvarets civilförvaltning. — Terminsavgifterna

vid de tekniska högskolorna är i enlighet med beslut av

1953 och 1954 års riksdagar föremål för en successiv avveckling. För närvarande

erlägges terminsavgifter endast av studerande i de båda lägre årskurserna.

I statsverkspropositionen för innevarande år (bil. 10, s. 312) för
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1955

31

ordas att terminsavgifterna från och med nästa budgetår avskaffas för

ordinarie studerande i andra årskursen. Under förhandenvarande omständigheter

anses icke några särskilda anordningar beträffande de militära

elevernas terminsavgifter böra vidtagas. — Särskild ersättning för utgifter

för anskaffande av studie- och arbetsmateriel anses icke böra utgå.

över departementspromemorian har yttranden avgivits av försvarets

civilförvaltning, försvarets socialbyrå, statskontoret, riksräkenskapsverket

och försvarsväsendets underbefälsförbund. Remissmyndigheterna har i

princip tillstyrkt förslaget. Riksräkenskapsverket har yttrat sig allenast beträffande

frågan om de föreslagna studielånens finansiering. Redogörelse

för yttrandena lämnas å s. 38 i statsrådsprotokollet.

Departementschefen

Enligt nuvarande organisation utgöres marinens tekniska personal av

högskoleutbildade mariningenjörer, av underofficerare, underbefäl och

meniga tillhörande maskin- och hantverksavdelningarna, av officerare

med teknisk utbildning samt av civila tekniker av skilda slag. Erfarenheterna

från det senaste världskriget har visat att vissa olägenheter vidlåder

ifrågavarande personalorganisation. Betydande vakanser har under

en följd av år förefunnits inom marinens tekniska personalkårer. Bristerna

inom förevar ande tjänsteområde föranledde dåvarande departementschefen

att föranstalta om en sakkunnigutredning rörande maskinbefälsorganisationen

inom marinen. På grundval av de förslag som ifrågavarande

sakkunniga — marinens underofficerssakkunniga — avgav genomfördes

1951 betydande förbättringar i befordrings- och lönehänseende för flottans

tekniska underofficerare. Sedermera bär även kustartilleriets motsvarande

underofficerare och mariningenjörkårens personal erhållit bättre anställningsvillkor.

Nämnda åtgärder synes emellertid icke vara tillräckliga för

att häva bristen på maskinbefäl. Marinledningen har anmält, att personalbristen

och det förhållandet att vissa maskinbefälsgrupper icke äger de

kvalifikationer som numera erfordras med hänsyn till den tekniska utvecklingen

har till följd att organisationen icke fungerar tillfredsställande.

Sedan dåvarande marinchefen under hand till departementschefen framfört

vissa nya synpunkter på förevarande fråga föreslog departementschefen

att en förnyad utredning av hela spörsmålet borde verkställas. Ifrågavarande

utredning, som verkställts av särskilt tillkallad utredningsman och

sedermera kompletterats av marinchefen, är numera slutförd och remissbeliandlad

i vanlig ordning.

Utredningsmannens förslag innebär i huvudsak följande. Mariningenjörkåren

bör utökas med ingenjörer, som har avlagt examen vid tekniskt

läroverk eller genomgått motsvarande utbildning samt därutöver besitter

de för ledningen av den tekniska tjänsten inom marinen särskilda kunskaperna.

Den nya kategorien mariningenjörer bör rekryteras bland stam
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1955

personalen samt bland värnpliktiga med nyssnämnd examen eller motsvarande

kunskaper. Utbildningstiden beräknas till tolv år för stampersonalen

— underbefälsutbildningen inräknad — och fem år för ifrågavarande

värnpliktiga. Underofficerarna tillhörande maskin- och hantverksavdelningarna

bär ersättas med en mästarkår. De nya mariningenjörerna

bör avses för befattningar, som enligt nu gällande grunder bestrides

av mariningenjörer eller tekniska underofficerare. Ifrågavarande kategorier

kan härigenom minskas.

Med hänsyn till pågående utredningar rörande befälsordningen är departementschefen

icke beredd att nu tillstyrka åtgärder, som ändrar befälsstrukturen.

Departementschefen räknar därför med att nuvarande personalkårer

tills vidare skall bestå och kan således icke biträda förslaget

att ersätta vissa underofficerare med en mästarkår. Förslaget rörande utbyggnaden

av mariningenjörkåren påverkar icke befälsordningen. Det

framlagda utredningsmaterialet visar, att vissa förbättringar i fråga om

den tekniska tjänsten inom marinen bör kunna uppnås om förslaget beträffande

mariningenjörkåren genomföres. Departementschefen tillstyrker därför

att mariningenjörkåren utbygges i princip enligt det avgivna förslaget.

Departementschefen har emellertid i vissa speciella frågor en annan uppfattning

än utredningsmannen och anför därom följande.

Departementschefen kan icke biträda de framlagda förslagen rörande

benämning av de nya ingenjörerna. Enligt departementschefens mening

bör sådan ingenjör oberoende av löneställning benämnas mariningenjör..

De nya mariningenjörerna bör i första hand avses för befattningar inom

ledningen av den tekniska tjänsten ombord på flottans fartyg. Departementschefen

räknar med att nyexaminerad mariningenjör av här avsett

slag anställes i 16 lönegraden och tillägges fänriks tjänsteklass. Den som

efter två års anställning i nämnda lönegrad förklaras lämplig för fortsatt

anställning som mariningenjör uppflyttas till 19 lönegraden och tillägges

löjtnants tjänsteklass. Efter sex tjänstår i 19 lönegraden uppflyttas vederbörande

till 23 lönegraden. Härigenom nås överensstämmelse med nu gällande

ordning beträffande löjtnanter. Departementschefen räknar slutligen

med att beställningar för här avsedda mariningenjörer inrättas i 25

och 27 lönegraderna. Befordran till sistnämnda lönegrader bör ske i mån

av tillgång på beställning. Vid uppflyttning till 27 lönegraden tillägges

mariningenjören kaptens tjänsteklass.

Vid bedömandet av de nya mariningenjörernas löneförhållanden har

departementschefen utgått från att ledningen av den tekniska tjänsten på

vissa av flottans fartyg i princip utformas enligt följande. På kryssare av

typ Tre Kronor bör maskin-, elektro- och skyddstjänsterna lyda under en

far tygsingenjör, som är marindirektör av 2. graden. Närmast ansvariga för

nämnda tjänsteområden bör vara tre mariningenjörer, nämligen maskin-,

elektro- och skyddsingenjörerna, samtliga tillhörande 27 lönegraden.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1955

33

Maskiningenjören bör till sitt förfogande ha två mariningenjörer i högst

23 lönegraden såsom vaktbefälhavare i maskinrum. Elektro- och skyddsingenjörerna

bör närmast biträdas av mariningenjörer i högst 23 lönegraden.

För teletjänsten räknar departementschefen med en mariningenjör i

27 lönegraden samt en biträdande mariningenjör i högst 23 lönegraden.

Artilleriofficeren på ifrågavarande kryssare bör biträdas av en eldledningsingenjör

och en artilleriingenjör, båda mariningenjörer i 25 lönegraden.

På jagare av typ Halland bör far tygsingenjören vara högskoleutbildad

mariningenjör av 1. graden. Under honom bör lyda en maskiningenjör,

en elektroingenjör och en skyddsingenjör, vilka bör vara mariningenjörer

i 25 lönegraden. För artilleritjänsten på ifrågavarande jagare räknar departementschefen

med, förutom artilleriofficeren, en artilleriingenjör och

en eldledningsingenjör, båda mariningenjörer i högst 23 lönegraden. Till

förbindelseofficerens förfogande bör ställas en teleingenjör som är mariningenjör

i högst 23 lönegraden. För den tekniska tjänsten på jagare av

typ Öland räknar departementschefen med enbart mariningenjörer av den

nya typen. På ett sådant fartyg bör således finnas en mariningenjör i 27

lönegraden som fartygsingenjör samt en maskiningenjör, en elektroingenjör

och en skyddsingenjör, samtliga mariningenjörer i högst 23 lönegraden.

Vad slutligen beträffar jagare av typ Visby räknar departementschefen

med två ingenjörer av den nya typen, nämligen en mariningenjör i 25 lönegraden

(fartygsingenjör) och en mariningenjör i högst 23 lönegraden

(elektroingenjör). — Departementschefen vill betona, att den nu gjorda

värderingen av befattningar allenast utgör en beräkningsgrund. Av olika

skäl kan i det föregående upptagen befattning komma att bestridas av

mariningenjör i annan löneställning än här angivits.

Marinchefen har med anledning av de svårigheter som råder att placera

äldre befattningshavare närmare prövat frågan om de nya mariningenjörernas

pensionsålder. Efter diskussioner med berörda personalorganisationer

har marinchefen föreslagit att ifrågavarande personal pensioneras

vid 55 års ålder. Vid sin bedömning av förevarande fråga beaktar departementschefen

dels att flertalet av de befattningshavare, som för närvarande

bestrider de tjänsteuppglfter som skall tilldelas de nya ingenjörerna pensioneras

vid 60 års ålder, dels ock att möjligheter torde föreligga att placera

äldre mariningenjörer på befattningar inom marinförvaltningen och

vid övriga landorgan. Departementschefen förordar därför att de nya

mariningenjörerna i likhet med nuvarande mariningenjörer pensioneras

vid 60 års ålder.

I likhet med utredningsmannen och chefen för marinen räknar departementschefen

med att den nya ingenjörkadern bygges upp i första hand med

utnyttjande av nu befintliga underofficerare. Underofficer tillhörande teknisk

avdelning, som efter prövning beräknas kunna inhämta den merutbild3—879

55 Bihang till riksdagens protokoll 1955. G saml. Nr 128—130

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1955

ning som erfordras för anställning såsom mariningenjör av här avsett slag,

bör uttagas för sådan utbildning. Utbildningen bör differentieras med hänsyn

till de skillnader i kompetensläge som är en följd av, bland annat, inhämtade

kunskaper under praktisk tjänstgöring. Före anställning som

mariningenjör skall vederbörande styrka att han äger för befattningen erforderlig

kompetens. Departementschefen kan således icke biträda marinchefens

förslag om överföring av vissa underofficerare från nuvarande anställning

till mariningenjörsanställning. För att inhämta erfarenheter till

ledning för organisationen m. m. av ifrågavarande vidareutbildning har

Kungl. Maj:t genom beslut den 5 november 1954 medgivit att högst tio

underofficerare vid flottan efter frivilligt åtagande får uttagas för försöksvis

ytterligare utbildning och meddelat vissa närmare bestämmelser för

ifrågavarande verksamhet. Enligt vad departementschefen under hand inhämtat

har tio underofficerare numera uttagits och utbildningen har påbörjats.

Det torde få ankomma pa Kungl. Maj it att med ledning av erfarenheterna

från nyssnämnda försök närmare utforma för ändamålet erforderlig

utbildningsorganisation.

Sedan den nya organisationen genomförts torde rekrytering och utbildning

av ifrågavarande mariningenjörer böra ske i huvudsaklig överensstämmelse

med marinchefens förslag. Detta innebär, att huvuddelen av

ifrågavarande mariningenjörer kommer att rekryteras bland den fast anställda

personalen. Om sa befinnes nödvändigt och lämpligt bör rekrytering

få äga rum bland personer som avlagt examen vid tekniskt läroverk

eller sjöbefälsskola. Utbildningen torde böra bedrivas i marinens regi och

förläggas till sjökrigsskolan.

Med hänsyn till att den nya ingenjörkadern i första hand skall byggas

upp med utnyttjande av nu befintliga beställningshavare torde endast i

undantagsfall fråga uppkomma att inrätta beställningar utöver det antal

som nu finnes. Principen bör vara den att beställningar för mariningenjörer

inrättas i utbyte mot nu befintliga beställningar. Genom att vissa

befattningar sammanslås med andra bör den nya organisationen kunna

genomföras utan kostnadsökningar. Man bör räkna med att en del av de

underofficerare som anställes såsom mariningenjörer innehar ordinarie

beställningar i 19, 21 eller 23 lönegraden. Ifrågavarande underofficerare

bör inplaceras i den nya mariningenjörkadern enligt särskilda grunder,

som det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att fastställa. Under nästa

budgetår uppkommer intet behov av beställningar för mariningenjörer av

den nya typen.

Beträffande frågan om förmåner till fast anställd personal under utbildning

till mariningenjör bör enligt departementschefen underofficer eller

underbefäl, som antages för ifrågavarande utbildning, medgivas rätt att

uppbära oavkortad lön i innehavande beställning under första studieåret.

Under återstoden av utbildningstiden bör han beviljas tjänstledighet med

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 ur 1955

35

C-avdrag å lönen, dock endast för tid då undervisningen pågår. Från och

med det andra studieåret bör möjligheter förefinnas att erhålla studielån

på sätt i förenämnda promemoria angivits. Med hänsyn till lånens syfte

anser departementschefen det rimligt, att underofficer kan erhålla högre

lånebelopp än underbefäl. Departementschefen förordar att lånebeloppen

för nämnda kategorier bestämmes till högst 6 000 kronor respektive högst

5 000 kronor. Lånen bör utgå efter behovsprövning och avskrivas i enlighet

med vad som angivits i promemorian. Särskild ersättning för terminsavgifter

och studiemateriel bör icke utgå. Riksräkenskapsverket anser, att

medel för här avsedda lån bör anvisas under ett särskilt anslag. Då låneverksamheten

kan väntas få ganska ringa omfattning, anser departementschefen

att värnpliktslånefonden tills vidare bör tagas i anspråk för ändamålet.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela erforderliga

bestämmelser rörande amortering, lånens förvaltning in. in.

Utskottet

Utskottet vill erinra om att genom beslut av 1951 års riksdag genomfördes

vissa förbättringar i bafordrings- och lönehänseenden för flottans

tekniska underofficerare. Även kustartilleriets motsvarande underofficerare

och mariningenjörkårens personal ha under senare år erhållit förbättrade

anställningsvillkor. Den i ämnet verkställda utredningen ger emellertid vid

handen, att dessa åtgärder icke varit tillräckliga för att häva bristen på

kvalificerat maskinbefäl.

Departementschefen bär på grundval av verkställd utredning, som överarbetats

av marinchefen, framlagt förslag i syfte att åstadkomma en förbättring

i fråga om den tekniska tjänsten vid marinen. Förslaget innebär,

att mariningenjörkåren skall utbyggas med en helt ny mellangrupp av

ingenjörspersonal med högre teoretisk-teknisk utbildning än den som i

nuläget meddelas underofficerare vid marinen.

Med hänsyn till rådande förhållanden synes det utskottet angeläget, att

åtgärder snarast vidtagas för att avhjälpa den förekommande bristen på

kvalificerad teknisk personal. Vid sin granskning av ifrågavarande förslag

har utskottet funnit detsamma innebära en betydelsefull cffeklivitetsförstärkning

av den tekniska tjänsten. Utskottet vill därför tillstyrka, att föreslagen

utbyggnad av mariningenjörkåren kommer till stånd.

Det har i föreliggande motioner gjorts gällande, att ett bifall till förslaget

skulle föregripa pågående utredning av frågan om ny befälsordning

ävensom andra överväganden rörande försvaret. Utskottet vill häremot

framhålla, att den av departementschefen föreslagna utbyggnaden icke i

princip påverkar det nuvarande befälssystemet. Det är alltså här icke fråga

om någon förändring av befälsstrukturen inom de tekniska yrkesgrenarna

vid flottan, vars personal liksom hittills skall hänföras till de tre kategori
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1955

erna mariningenjörs-, underofficers- och underbefälskategorierna. Utskottet

kan alltså icke biträda yrkandet i de förberörda motionerna.

Utskottet vill tillstyrka, att de nya ingenjörerna benämnas mariningenjörer

och att de i första band avses för befattningar inom ledningen av den

tekniska tjänsten ombord på flottans fartyg. Vad departementschefen anfört

i fråga om de nya mariningenjörernas löneställning finner utskottet

sig böra godtaga. Detsamma gäller pensionsåldern.

Utskottet finner skäl tala för att den nya ingenjörkadern i första band

rekryteras ur den nuvarande underofficerskåren och ansluter sig till vad

departementschefen härutinnan förordat.

Beträffande rekrytering och utbildning av ifrågavarande mariningenjörer,

sedan organisationen genomförts, tillstyrkes förslaget jämväl i denna

del. Frågan om förmåner till fast anställd personal under utbildning till

mariningenjör synes lämpligen böra lösas i enlighet med departementschefens

förslag. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda erforderliga

bestämmelser i angivna avseenden.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna 1:425 och 11:541, godkänna vad

departementschefen i statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för den 4 mars 1955 föreslagit beträffande utbyggnad

av mariningenjörkåren in. in.

5:o) Flottans underbefälsorganisation. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

besluta (punkt 4, s. 43—48), att flottans personalorganisation med

avseende på underbefäl och meniga skall utformas i enlighet med vad departementschefen

i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 4

mars 1955 föreslagit.

Marinchefens förslag

De år 1953 beslutade ändringarna av underbefäisorganisationen och den

ökade fredsutbildningstiden för värnpliktiga har föranlett marinchefen att

verkställa översyn av flottans freds- och krigsbesättningslistor. Marinchefen

har därvid eftersträvat att ersätta stamunderbefäl med värnpliktigt

underbefäl. För att åstadkomma ett bättre utnyttjande av avgångna furirer

och förtidsavgångna högbåtsmän har marinchefen undersökt möjligheterna

att tillföra reservorganisationen ifrågavarande underbefäl. Marinchefen har

slutligen prövat frågan att slopa anställning enligt kontrakt och att i samband

därmed utbyta den för vissa av flottans korpraler och meniga tilllämpade

anställningsformen med biandlön mot anställning enligt kontantlöneprincipen.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1955

37

Sedan den särskilda staten för övertaliga underofficerare vid flottan avvecklats

kommer, enligt marinchefens beräkningar, flottans underbefälsorganisation

enligt nu gällande principer att bestå av bland annat 820

högbåtsmän och 1 52G furirer. Genom att i större utsträckning än vad för

närvarande är fallet täcka underbefälsbehovet med värnpliktigt underbefäl

har marinchefen funnit det möjligt att minska sammanlagda antalet högbåtsmän

och furirer på aktiv stat till sammanlagt 1 650 beställningar. Av

sistnämnda antal bör 1 000 avses för högbåtsmän och 650 för furirer. Härigenom

erhålles lämpliga befordringsförhållanden och varje menig kan nå

pensionsberättigande beställning. Dessa åtgärder förväntas vidare medföra

att underbefälsyrket ej längre kommer att betraktas som ett genomgångsvrke.

Det ökade behovet av värnpliktigt underbefäl erfordrar en ökning av

flottans årliga värnpliktskontingent med 300 man.

För att tillgodose krigsorganisationens behov av underbefäl föreslår

marinchefen att furir på aktiv stat, som avgår ur tjänst efter minst tre

års väl vitsordad tjänstetid som furir, skall kunna reservanställas som högbåtsman.

Vidare föreslås att högbåtsman som avgår ur tjänst före uppnådd

pensionsålder skall tillföras reservorganisationen. Pensionsavgången högbåtsman

tillhör reserven visst antal år enligt nu gällande grunder. Marinchefen

föreslår att reservanställd och förtidsavgången högbåtsman kvarstår

i reserven till och med det kalenderår varunder han fyller 38 år samt

att vederbörande fullgör eu repetitionsövning om 60 dagar för varje hel

lemårsperiod. Det har beräknats att reservkadern av högbåtsmän kommer

att utökas med 50 man årligen i anledning av marinchefens i det föregående

omnämnda förslag. Fullt utbyggd beräknas reservorganisationen

omfatta 700 reservanställda och förtidsavgångna högbåtsmän. Från och

med det kalenderår, då f. d. reservhögbåtsman fyller 56 år, bör han, därest

han fullgjort fastställt antal repetitionsövningar, åtnjuta reservpension

med belopp, som beräknas enligt de grunder som tillämpas för bestämmande

av reservpension för officerare och underofficerare. Reservpension

till högbåtsman bör kunna utbetalas med kapitaliserat belopp. Under tid

då högbåtsman som här avses tillhör reserven bör han åtnjuta ekiperingshjälp.

Marinchefen anför att det från personalhåll vid flera tillfällen uttalats

att den nuvarande anställningsformen för korpraler och meniga — kontrakt

för viss tid och biandlön — icke är tillfredsställande ur de anställdas

synpunkt. Då det ur tjänstens synpunkt icke innebär några nackdelar att

slopa biandlönesystemet vill marinchefen för sin del icke motsätta sig att

befälselever, stam, erhåller kontantlön och inplaceras i lönegrader å löneplan

1 som närmast motsvarar Mha 2 respektive Mhal. Vid de diskussioner

i förevarande fråga som ägt rum med försvarsväsendets underbefälsförbund

har förbundet föreslagit inplacering i lönegrad 6. Därest biandlönen

ersättes med kontantlön bör, enligt marinchefens förslag, anställ
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1955

ningsformen med kontrakt slopas och vederbörande anställas genom antagningsbevis

med tre månaders ömsesidig uppsägningsrätt.

I förhållande till nuvarande personalorganisation inom förevarande område

innebär marinchefens förslag en kostnadsminskning av i runt tal

7,5 miljoner kronor. Härvid har förutsatts att personalkadrarna är fyllda.

Med utgångspunkt i den föreslagna organisationen föreslår marinchefen

för nästa budgetår en utökning av antalet beställningar för högbåtsmän

med 19 till 670 samt en minskning av antalet beställningar för furirer i

Me 11 eller Me 10 med 876 till 650, för korpraler med 230 till 400 och för

meniga med 869 till 400. Antalet beställningar för furirsaspiranter i Mf 7/8

föreslås till 300.

Departementschefen

Underbefälsorganisationen vid flottan prövades av 1953 års riksdag.

Vid anmälan av propositionen i ämnet framhöll departementschefen önskvärdheten

av att flottans underbefälsorganisation utformades efter de riktlinjer

som legat till grund för utformningen av motsvarande organisation

vid armén, d. v.s. kontraktsanställningen borde avskaffas och underbefälet

rekryteras bland de värnpliktiga. Med hänsyn till vad marinchefen anfört

i frågan ville departementschefen emellertid icke motsätta sig att underbefälsrekryteringen

vid flottan tills vidare skedde såväl värnpliktsvägen

som enligt kontraktssystemet. Departementschefen förutsatte emellertid att

frågan om flottans underbefälsorganisation upptogs till förnyad prövning

sedan ytterligare erfarenhet vunnits rörande de olika rekryteringssystemen.

Marinchefens nu avgivna förslag innebär att nuvarande system i princip

bibehålies. Kontraktsanställningen föreslås dock bli slopad. Den anställde

bör erhålla antagningsbevis, vari tre månaders uppsägningstid föreskrives.

Biandlön bör ersättas med kontantlön. Slutligen föreslås att statsammansättningen

för flottans underbefäl och meniga ändras samt att en ny reservkader

av högbåtsmän inrättas.

Departementschefen kan icke tillstyrka marinchefens förslag beträffande

anställnings- och avlöningsvillkor för ynglingar som önskar genomgå

utbildning vid flottan för att kunna antagas som furirsaspiranter.

Departementschefen föreslår, att ifrågavarande be.fälselever anställes

medelst kontrakt för så lång tid som enligt nu gällande grunder normalt

erfordras för att nå kompetens för befordran till korpral, d. v. s. 15 månader.

Under kontraktstiden bör eleven uppbära lön enligt lönegrad Mha 1.

Vid kontraktstidens utgång bör elev, som med godkännande vitsord genomgått

föreskriven utbildning, anställas som furirsaspirant i lönegrad Mf 7/8.

För sin del har departementschefen intet att invända mot all antalet

underbefäl och meniga på aktiv stat begränsas samt att värnpliktiga placeras

i befattningar som för närvarande avses för personal på aktiv stat.

Det torde ankomma på Kungl. Maj :t att fastställa den mindre utökning av

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 är 1955

39

flottans värnpliktskontingent som erfordras för att genomföra nyssnämnda

förändring. Enligt departementschefens uppfattning torde den aktiva

kadern av högbåtsmän och ifurlrer kunna bestämmas till sammanlagt 1 600

man. Av detta antal bör 900 vara högbåtsman i lönegrad Ma 14 och 700

furirer i lönegrad Me 11 eller Me 10. Enligt personalförteckningen för innevarande

budgetår finnes 651 beställningar för högbåtsmän och 161 beställningar

för övertaliga underofficerare. Under förutsättning att ifrågavarande

beställningar vid ledigblivande utbytes mot beställningar för högbåtsmän

erfordras (900 — 651 — 161 =) 88 beställningar för högbåtsmän för att

behovet enligt det nyss anförda skall vara täckt. Departementschefen föreslår

att ifrågavarande 88 beställningar för högbåtsmän i Ma 14 nu inrättas.

För närvarande finnes 1 526 beställningar för furirer i Me 11 eller Me 10.

Departementschefen föreslår att ifrågavarande antal minskas med (1 526 —

700 =) 826 beställningar. För furirsaspiranter räknar departementschefen

med 700 beställningar i Mf 7 (8) och för meniga 400 beställningar i Mha 1.

Förslaget innebär att 630 beställningar för korpraler i Mha 2 och 869 beställningar

för meniga i Mha 1 kan utgå.

Departementschefen är icke nu beredd att taga ställning till det a\ marinchefen

framlagda förslaget rörande utökning av reservkadern av högbåtsmän.

Utskottet

Enligt beslut av 1953 års riksdag ändrades i vissa avseenden flottans

underbefälsorganisation. Beslutet innebar, att underbefälet vid flottan numera

skall rekryteras dels bland kontraktsanställd personal och dels bland

värnpliktiga, som uttagits för underbefälsutbildning. Kontraktstiden utgör

2 år för stamanställda befälselever, tillhörande däcks- och ekonomiavdelningarna,

och 2 år 3 månader för motsvarande elever, tillhörande maskinoch

hantverksavdelningarna.

I sitt av nämnda års riksdag godkända utlåtande nr 136 framhöll utskottet,

att det enligt utskottets mening hade varit önskvärt, om kontraktsanställningen,

som finge anses vara både otidsenlig och svårrekryterad, hade

kunnat avvecklas och organisationen alltså kunnat anpassas efter det vid

armén tillämpade systemet, som helt byggde på värnpliktslinjen.

Det av departementschefen nu framlagda förslaget får anses utgöra ett

led i riktning mot ett sålunda åsyftat rekryteringssystem. Utskottet vill

därför tillstyrka, att de stamanställda befälselevcrna bibehållas vid kontrakt

och biandlön allenast för tid, som enligt nu gällande grunder normalt

erfordras för att nå kompetens för befordran till korpral, d. v. s. 15 månader,

samt att de, som med godkännande vitsord genomgått föreskriven

utbildning, därefter som furirsaspiranter placeras i lönegrad Mf 7/8.

Vad departementschefen föreslagit beträffande underbefälskaderns storlek

och sammansättning har icke givit utskottet anledning till erinran. Det

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1955

torde få ankomma på Kungl. Maj :t att fastställa den mindre utökning av

flottans varnpliktskontingent, som erfordras för att placera värnpliktiga

i befattningar, som för närvarande avses för personal på aktiv stat.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må besluta, att flottans personalorganisation

med avseende på underbefäl och meniga skall utformas i

enlighet med vad departementschefen i statsrådsprotokollet

över för svar särenden för den 4 mars 1955 föreslagit.

6:o) Flygvapnets underbefälsorganisation m. m. Kungl. Maj:t har (föreslagit

riksdagen besluta (punkt o, s. 49—56), att flygvapnets personalorganisation,

i vad den avser underbefäl m. fl., skall utformas i enlighet

med \ad departementschefen i statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för den 4 mars 1955 föreslagit.

Fältflygare

Chefens för flygvapnet förslag

Flygvapenchefen föreslår att fältflygarna erhåller aspirantanställning

i lönegrad Mf 7/8 efter genomgången grundläggande flygutbildning (GFU)

med godkännande betyg. Med hänsyn till att endast yngre personer kan

fullgöra sådan flygtjänst som åvilar fältflygare måste anställningen vara

av relativt kortvarig natur. Kontraktsystemet i dess nuvarande utformning

anses därför böra bibehållas.

Trupputbildare

Chefens för flygvapnet förslag

Tiden för furirsutbildningen föreslås bliva begränsad från tre år till två

år. Kontraktsanställningen bör slopas. Eleverna bör bibringas sådana kunskaper

och färdigheter under det första utbildningsåret att de vid detta

års utgång kan krigsplaceras. Härigenom kan årskullarna under utbildning

minskas från tre till två, varigenom kostnadsbesparingar uppnås. Efter ett

års utbildning bör eleven befordras till korpral och erhålla lön enligt lönegrad

Mf 7/8. Efter två års utbildning bör eleven befordras till fiurir. Chefens

för flygvapnet förslag beträffande beställningar avsedda för trupputbildare

innebär att 29 beställningar i Mf 7/8 för korpraler skall tillkomma samt att

30 beställningar i Mha 2 för korpraler och 39 beställningar i Mha 1 för vicekorpraler

och meniga skall utgå.

Signalister

Chefens för flygvapnet förslag

Utvecklingen av den flygburna radio- och radarutrustningen har medfört

att utbildningen av mark- och flygsignalister bör åtskiljas. Den nu
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1955

41

varande utbildningen av marksignalister har i stor utsträckning förlorat

sitt värde för dem som senare blir flygsignalister. Detta förhållande kommer

att bli än mer framträdande efterhand som attack- och spaningsförbamden

tillföres ny flygmateriel.

Flygvapenchefen föreslår, att signalistutbilningen uppdelas på två linjer,

en för marksignalister (signalister) och en för dem som skall tjänstgöra

som andre män i attack-, nattjakt- och spaningsflygplan (preliminärt benämnda

flygnavigatörer).

Kontraktsanställningen bör slopas för den nya kategorien signalister

och utbildning, befordran m. m. ske enligt ett närmare angivet schema.

Den nya kategorien flygnavigatörer bör utgöras dels av korttidsanställd

personal motsvarande nuvarande fältflygare, dels av underofficerare

rekryterade från ifrågavarande korttidsanställda personal. Fältflygare, som

skiljes från den grundläggande flygutbildningen, bör kunna utbildas till

flygnavigatör.

Sjukvårdsunderbefäl

Chefen för flygvapnet föreslår att nuvarande 19 beställningar för sjukvårdsfurirer

i Me 11 eller Me 10 utbytes mot beställningar för överfurirer

i Ma 14.

Departementschefen

Som framgår av den lämnade redogörelsen behöver flygvapnets personalorganisation

i vad den avser underbefäl och meniga ändras på vissa punkter

för att motsvara de krav som numera föreligger. Åtgärder behöver vidare

vidtagas för att minska omsättningen inom ifrågavarande personalgrupper.

Departementschefen framlägger i det följande sina förslag till ändringar i

nämnda hänseenden. Förslagen grundar sig på chefens för flygvapnet framställning

och däröver avgivna yttranden.

Med hänsyn till att värnpliktiga icke utbildas i de yrkesgrenar varom nu

är fråga anser departementschefen, i likhet med chefen för flygvapnet, det

icke möjligt att rekrytera underbefälet bland de värnpliktiga. Rekryteringen

torde således liksom för närvarande få ske bland ynglingar som ansöker

om anställning vid flygvapnet. Vissa modifikationer i anställningsvillkoren

bör dock kunna genomföras. Departementschefen återkommer härtill i

det följande.

Beträffande kategorien fält flygare räknar departementschefen i

likhet med flygvapenchefen endast med den ändringen att fältflygare av

3. graden inplaceras i lönegrad Mf 7/8.

I fråga om kategorien trupp utbildare tillstyrker departementschefen

förslaget att minska tiden för furirsutbildningen från tre år

till två år. Enligt departementschefens mening bör yngling, som önskar

genomgå utbildning till trupputbildare, anställas medelst kontrakt för

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1955

så lång tid som erfordras för att genomgå korpralskola. Under kontraktstiden

skall eleven tillhöra lönegrad Mha 1. Volontär, som erhållit godkännande

betyg i den utbildning som bedrivits under kontraktstiden, befordras

till furirsaspirant (korpral) i lönegrad Mf 7/8 och får genomgå

furirskola. Därefter sker befordran till ifiurir. Furir, som fullgjort minst

tre års praktisk tjänstgöring som furir, må befordas till överfurir.

Med hänsyn till vad som anförts till stöd för förslaget att uppdela den nuvarande

kategorien signalister i två kategorier tillstyrker departementschefen

detsamma. Av de nya kategorierna bör en utgöras av signalister och

en av flygnavigatörer. För de nya signalisterna bör tillämpas samma

anställnings- och avlöningsvillkor, som departementschefen i det föregående

förordat beträffande trupputbildare. Flygnavigatörerna bör kontraktsanställas,

utbildas och befordras efter i huvudsak samma grunder som

tältflygare. Flygnavigatörerna bör erhålla civilanställningsutbildning i

likhet med fältflygare samt tjänstepreanier med belopp som oippgår till

80 % av vad som utgår till fältflygare. Departementschefen tillstyrker slutligen

att flygnavigatörerna skall fullgöra repetitionsövningar och tilldelas

preanier härför enligt samma grunder som nu tillämpas beträffande fältflygare.

Chefen för flygvapnet har föreslagit att en reservorganisation inrättas

för sågnalistunderbefäl. Departementschefen är icke beredd att nu taga

ställning till förslaget.

Flygvapenchefens förslag beträffande sju k vårdsunderbefälet vid

flygvapnet föranleder ingen åtgärd från departementschefens sida.

Beträffande personalstaterna förordas att på personalförteckningarna

för här avsedd personal uppföres följande beställningar från och med nästa

budgetår (inom parentes anges ökning eller minskning i förhållande till

nuvarande antal), nämligen beställningar för 120 (+ 40) förste fältflygare

och förste flygnavigatörer i Me 16, 130 (+ 26) överfurirer i Ma 14, 100

(+ 40) fältflygare av 1. graden och flygnavigatörer av 1. graden i Me 14,

575 (—-150) furirer, fältflygare av 2. graden och flygnavigatörer av 2. graden

i Me 11 eller Me 10, 124 (+ 124) furirsaspiranter, fältflygare av 3. graden

och flygnavigatörer av 3. graden i Mf 7/8, 70 (— 136) korpraler i Mha 2

samt 154 (—96) vicekorpraler och meniga i Mha 1. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj:t att om så erfordras fördela ifrågavarande beställningar på

yrkesgrenar.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela de närmare bestämmelser,

som kan erfordras för genomförande av vad departementschefen

sålunda föreslagit.

Utskottet

Departementschefen har under förevarande punkt framlagt förslag till

vissa ändringar av flygvapnets underbefälsorganisation.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1955

43

Beträffande fältflygareleverna föreslås, att de efter genomgången grundläggande

flygutbildning i stället för nuvarande anställning med biandlön

beredes aspirantanställning i lönegrad Mf 7/8. Med hänsyn till att anställningen

som ifältflygare är av relativt kortvarig natur anses lämpligt, att

kontraktssystemet i dess nuvarande utformning bibehålies. Utskottet tillstyrker

detta förslag.

I fråga om trupputbildarna gäller för närvarande en furirsutbildningstid

av tre år. Enligt det nu föreliggande förslaget skall utbildningen koncentreras

så, att befordran till furir liksom vid armén kan äga rum redan

efter två år. Härigenom kunna årskullarna under utbildning minskas och

kostnadsbesparingar till iföljd härav uppnås. Utskottet har icke något att

erinra mot att denna ändring vidtages. I överensstämmelse med vad som

förordats i fråga om motsvarande personal vid marinen tillstyrker utskottet,

att trupputbildareleverna bibehållas vid kontrakt och biandlön allenast

för så lång tid, som erfordras för att genomgå korpralskola, och att de,

som med godkännande vitsord genomgått föreskriven utbildning, därefter

som furirsaspiranter placeras i lönegrad Mf 7/8.

Med hänsyn till den tekniska utvecklingen och de ändrade krav, som

uppstått beträffande användningen av signalistutbildad personal i flygtjänst,

vill utskottet tillstyrka, att yrkesgrenen signalister uppdelas på två

linjer, en för signalister, avsedda för marktjänst, och en för flygnavigatörer.

Utskottet har icke något att erinra mot för dessa båda kategorier

föreslagna anställnings- och avlöningsvillkor. Detta innebär, bland annat,

att flygnavigatörerna skola erhålla premier med belopp, som uppgå till

80 % av vad som utgår till fältflygare, och att de under repetitionsövning

tilldelas premier härför enligt samma grunder, som nu tillämpas beträffande

fältflygare.

Mot de av departementschefen förordade personalstaterna har utskottet

icke något att erinra.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må besluta, att flygvapnets personalorganisation,

i vad den avser underbefäl in. fl., skall utformas i enlighet

med vad departementschefen i statsrådsprotokollet över

försvarsärenden för den 4 mars 1955 föreslagit.

7 ;o) Den militärpsykologiska verksamheten inom försvaret. Ivungl.

Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 6, s. 57—67) att dels medgiva inrättande,

enligt i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 4 mars

1955 angivna grunder, av ett psykologiskt institut för försvaret, benämnt

militärpsykologiska institutet, dels fastställa av departementschefen föiordad

personalförteckning för militärpsykologiska institutet, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1955/56, dels fastställa av departementschefen

förordad avlöningsstat för militärpsykologiska institutet, att

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 128 dr 1955

tillämpas tills vidare från och med nämnda budgetår, dels till Militärpsykologiska

institutet: Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 229 000 kronor, dels ock till Militärpsykologiska institutet: Omkostnader

för likaledes samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 95 000

kronor.

Försvarets personalbehandlingsutredning framlade med skrivelser den

3 oktober 1950 och den 24 november 1952 betänkande med förslag rörande

personalvårdens regionala och lokala organisation (SOU 1951: 2) respektive

betänkande rörande den militärpsykologiska verksamhetens uppgifter och

oiganisation (SOU 1952: 40). I sistnämnda betänkande framlades även förslag

till central organisation för försvarets personaltjänst.

Vid anmälan av proposition 1953: 110 (p. 3) lämnade departementschefen

en redogörelse för det år 1950 avgivna betänkandet samt föreslog

vissa förstärkningar av personalvårdsorganisationen.

Departementschefen upptager nu till behandling utredningens år 1952

avgivna betänkande i vad detsamma avser den militärpsykologiska verksamheten.

Nuvarande verksamhet och organisation in. in.

Militärpsykologisk verksamhet började organiseras i vårt land under

det senaste världskriget. Den bedrives nu främst i form av personalprövning,

som går ut på att genom olika prov in. m. söka fastställa värnpliktigas,

stampersonals in. tl. lämplighet för olika utbildningslinjer, yrkesgrenar

in. in. Verksamheten berör vidare bl. a. det pedagogiska området,

främst i form av rådgivning rörande utbildningsmetodiska frågor, samt det

socialpsykologiska området, där anpassningsproblem under militärtjänst

in. in. är föremål för bearbetning. Ledningen av den militärpsykologiska

verksamheten utövas främst av personalprövningsdetaljen inom centrala

värnpliktsbyrån. Vid sidan härav finnes för marinens del inrättat ett särskilt

organ för sådan verksamhet, marinstabens militärsociala detalj.

Denna sysslar med olika frågor rörande den marina personalens placering

inom olika yrkesgrenar, socialpsykologiskt inriktad forskning rörande

anpassnings- och ledarskapsproblem in. in.

Utredningens förslag

Utredningen har i sitt betänkande utförligt redogjort för arbetsuppgifterna

på militärpsykologiens huvudområden. I anslutning till denna redogörelse

har utredningen undersökt i vad män den militärpsykologiska

verksamheten bör ges större utrymme än som är möjligt med nuvarande

organisation. Utredningen påtalar vidare i sitt betänkande vissa brister i

den nuvarande centrala organisationen för den militärpsykologiska verksamheten.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1955

45

Föi’ alt avhjälpa de konstaterade bristerna hos nuvarande organisation

iöreslår utredningen inrättande av ett för försvaret gemensamt organ,

benämnt försvarets psykologiska institut. I detta skall enligt förslaget de

nuvarande militärpsykologiska organen — centrala värnpliktsbyråns personalprövningsdetalj

och marinstabens militärsociala detalj — uppgå,

varjämte en viss förstärkning av resurserna i övrigt bör komma till stånd.

Institutet bör få en organisatoriskt fristående ställning men genom

chefen för försvarsstaben underställas överbefälhavaren. Institutet bör stå

under ledning av en vetenskapsman på det psykologiska området. Frågor

av större principiell betydelse eller eljest av större räckvidd bör dock

prövas av chefen för försvarsstaben, som i förekommande fall skall ha att

underrätta överbefälhavaren. Det skall åligga institutet att på anmodan

av överbefälhavaren, försvarsgrenschef eller försvarsstabschefen verkställa

undersökningar eller vidtaga åtgärder.

Institutet bör enligt utredningen äga att direkt samarbeta med försvarsgrenscheferna

och deras staber samt med andra centrala myndigheter och

institutioner inom och utom försvaret. Institutet bör i fackliga och metodiska

frågor ha viss direktiv- och inspektionsrätt gentemot lokala militära

myndigheter.

Utredningen har vidare föreslagit att till det psykologiska institutet

knytes ett försvarets psykologiska råd på 12 medlemmar med uppgift

huvudsakligen att följa verksamheten vid institutet, föreslå upptagande

av nya forskningsobjekt, arbetsuppgifter eller metoder. I rådet bör ingå

representanter för bland annat försvarsgrensledningarna, försvarsstaben,

centrala värnpliktsbyrån samt forskningen vid universitet och högskolor

inom psykologi, pedagogik och sociologi m. m.

I fråga om institutets interna organisation och personalbehov har utredningen

framlagt förslag, som återfinnas å s. 60 och 61 i statsrådsprotokollet.

Departementschef en

Personalbehandlingsutredningen har i sitt år 1952 avgivna betänkande

behandlat den militärpsykologiska verksamheten vid försvaret samt frågan

om den centrala organisationen för personalvården inom krigsmakten.

Departementschefen är icke beredd att taga ställning till utredningens

förslag i fråga om personalvårdens centrala organisation.

Den hittillsvarande verksamheten på det militärpsykologiska området

i vårt land har klart visat behovet av att psykologiska metoder kommer

till användning vid den militära personalens utväljande och placering på

olika utbildningslinjer. Den av personalbehandlingsutredningen givna översikten

över militärpsykologiens nuvarande läge och arbetsuppgifter bestyrker

detta och även angelägenheten av att en konsolidering och effektivisering

av verksamheten kommer till stånd. De erfarenheter som utred
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1955

ningen i sitt betänkande redovisat från länder som deltagit i krig pekar

i samma riktning.

Även i fråga om befälets skolning i psykologisk personalbehandling

och pedagogik synes en mera omfattande och enhetligt ledd verksamhet

vara påkallad. Detsamma gäller andra närliggande områden, där den utbildningsmetodiska,

arbetspsykologiska, socialpsykologiska och kliniskpsykologiska

forskningen gjort landvinningar, som kan utnyttjas av militärpsykologien.

En ökad verksamhet på det militärpsykologiska området kan på längre

sikt medföra avsevärda besparingar i fråga om utbildningskostnader. Sådana

besparingar vinnes exempelvis genom en effektivisering av möjligheterna

till förhandsgallring av elever med bristande förutsättningar att

tillgodogöra sig kvalificerad militär utbildning. Möjligheterna till kostnadsbesparingar

är särskilt framträdande inom flygvapnet med detta

vapens höga utbildningskostnader.

Utredningen har föreslagit att den militärpsykologiska verksamhet, som

nu bedrives vid centrala värnpliktsbyråns personalprövningsdetalj och marinstabens

militärsociala detalj, skall sammanföras till ett särskilt för försvaret

gemensamt organ, benämnt försvarets psykologiska institut. De

myndigheter och organisationer, som yttrat sig i denna fråga, har tillstyrkt

att ett sådant sammanförande kommer till stånd. Statskontoret har

emellertid för sin del föreslagit att den centrala ledningen för militärpsykologien

skall samordnas med ledningen för personalvården i en enda

central institution.

För egen del biträder departementschefen förslaget att sammanföra den

nuvarande vid centrala värnpliktsbyrån och marinstaben bedrivna militärpsykologiska

verksamheten till en för försvaret gemensam organisationsenhet.

Vad angår frågan huruvida detta organ skall givas en fristående

ställning eller, såsom statskontoret föreslagit, samordnas med ett centralt

organ för personalvården, har departementschefen vid sina överväganden

i frågan kommit till den slutsatsen, att en sådan samordning icke bör ske.

De båda ATerksamhetsgrenarna synes departementschefen ha alltför olikartad

karaktär och inriktning för att eu sådan sammanslagning skall vara

rationell.

Institutet, som bör benämnas militär psykologiska institutet, torde lämpligen

böra underställas överbefälhavaren.

Vad angår institutets organisation i övrigt kan departementschefen av

ekonomiska skäl icke tillstyrka en personaluppsättning av den omfattning

utredningen föreslagit. Organisationen torde således böra icke oväsentligt

begränsas i förhållande till utredningens förslag. Med hänsyn till det anförda

föreslår departementschefen att institutet organiseras på sätt framgår

av det följande.

Institutet bör lämpligen arbeta på två sektioner, forskningssektionen

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 12S år 1955

47

och tillämpningssektionen. Enligt departementschefen bör den statistiska

verksamheten inordnas i forskningssektionen. Föreståndaren för institutet,

som tillika bör vara chef för forskningssektionen, placeras i lönegrad Ce 37.

Antalet tjänster för militärpsykologer begränsas till tre. Av dessa bör två

avses för forskningssektionen och en för tillämpningssektionen. En av psykologerna

vid forskningssektionen bör placeras i lönegrad Ce 31 med

tjänstcbenämningen förste militärpsykolog medan den andre psykologen

vid forskningssektionen och psykologen vid tillämpningssektionen bör inplaceras

i respektive lönegrad Ce 29 och lönegrad Ce 27 med tjänstebenämningen

militärpsykolog. Chef för tillämpningssektionen bör vara en major

eller kommendörkapten av 2. graden i lönegrad Ma 30. För institutet

synes vidare erfordras tre amanuenser i reglerad befordringsgång, två för

forskningssektionen och en för tillämpningssektionen, ävensom tre konlorsbiträden

med motsvarande fördelning på sektionerna. För dessa biträden

räknar departementschefen med en tjänst i lönegrad Ca 8, medan två av

biträdena torde få anställas i reglerad befordringsgång. Dessutom erfordras

ett kanslibiträde i lönegrad Ce fl för expeditionsgöromål m. in. Departementschefen

räknar vidare med att vid institutet skall tjänstgöra tre kommenderade

kompaniofficerare ävensom värnpliktig personal i erforderlig

utsträckning. Utöver vad departementschefen nu anfört räknar han icke

med någon personal vid institutet.

I kameralt hänseende torde institutet få anslutas till försvarsstaben.

Förslaget att till institutet knyta ett särskilt psykologiskt råd kan departementschefen

icke biträda.

Såsom framgår av det förut anförda skall den nuvarande verksamheten

vid personalprövningsdetaljen inom centrala värnpliktsbyrån och den militärsociala

detaljen i marinstaben övertagas av det nya institutet. Till följd

härav minskas organisationen med ett antal tjänster vid centrala värnpliktsbyrån

respektive marinen. Sålunda kan vid centrala värnpliktsbyrån

utgå en befattning för pensionerad officer med arvode enligt löneklass

1: 32 samt tjänster för en psykolaborator i lönegrad Ce 33, två psykoassistenter

i lönegrad Ce 27 respektive lönegrad Cg 27, ett kanslibiträde i

lönegrad Cell och ett kontorsbiträde i lönegrad Ca 8. För marinstabens

del innebär omorganisationen, att en beställning för kommendörkapten av

2. graden i lönegrad Ma 30 på flottans stat dragés in samt att tjänster fölen

psykoassistent i lönegrad Cg 25, ett kanslibiträde i lönegrad Cg 11 och

ett biträde för skriv- och kontorsgöromål i lönegrad Cg 8 utgår.

Institutet bör träda i verksamhet från och med budgetåret 1955/56.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela erforderliga föreskrifter

för verksamhetens bedrivande.

Det nya institutet kan av naturliga skäl icke börja sin verksamhet i

full utsträckning redan vid ingången av nästa budgetår. Under tiden intill

dess institutet blivit upporganiserat torde den nuvarande verksamheten

inom centrala värnpliktsbyråns personalprövningsdetalj och marinstabens

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 128 är 1955

militärsociala detalj övergångsvis få fortgå i erforderlig utsträckning. Det

torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela de övergångsbestämmelser,

som kan visa sig erforderliga.

För nästa budgetår bör på riksstaten uppföras särskilda anslag till

militärpsykologiska institutets avlöningar och omkostnader. Ehuru, såsom

framgår av det föregående, man måste räkna med att verksamheten -sid

institutet kan komma i gång i full utsträckning först så småningom under

budgetåret och att till följd därav den nuvarande verksamheten -vid centrala

värnplikt sby råns personalprövningsdetalj och vid marinstabens militärsociala

detalj måste övergångsvis pågå även under samma budgetår, anser

departementschefen det dock lämpligt att vid anslagsberäkningarna

bortse från detta förhållande. Med hänsyn härtill upptager departementschefen

institutets avlöningsanslag för nästa budgetår till 229 000

kronor. Därvid utgår departementschefen från att i vissa fall högre löneklass

skall komma i fråga än den lägsta inom tillämplig lönegrad. I beloppet

är inräknade 45 000 kronor för arvoden åt sakkunniga vid personalprövningar

och för bestridande av utgifter för .särskilda forskningsuppdrag.

För omkostnader beräknar departementschefen ett belopp av 95 000 kronor

vara erforderligt, varav 2 000 kronor för sjukvård, 40 000 kronor för reseersättningar,

25 000 kronor för expenser och 28 000 kronor för publikationstryck.

Den av institutets inrättande föranledda kostnadsökningen kan beräknas

till i runt tal 50 000 kronor.

Till hemställan i anledning av de anslags- och personalförändringar Aid

centrala värnpliktsbyrån och marinstaben, som föranledes av vad departementschefen

i det föregående anfört, återkommer departementschefen

vid behandlingen i det följande av centrala vämpliktshyråns avlönings- och

omkostnadsanslag samt marinens anslag till avlöningar till aktiv personal

m. fl.

Utskottet

Ledningen av den nuvarande militärpsykologiska verksamheten utövas

främst av personalprövningsdetalj en inom centrala värnpliktsbyrån. Vid

sidan härav finnes för marinens del inrättat ett särskilt organ för sådan

verksamhet, marinstabens militärsociala detalj. Verkställd utredning har

givit vid handen, att ifrågavarande verksamhet fyller en betydelsefull uppgift

och bör ges större utrymme än som är möjligt med nuvarande organisation.

Enligt det föreliggande förslaget skall verksamheten vid förenämnda

personalprövningsdetalj och militärsociala detalj sammanföras till ett särskilt

för försvaret gemensamt organ. Utskottet finner en sådan sammanslagning

vara ägnad att åstadkomma åsyftad konsolidering och effektivisering

och tillstyrker alltså förslaget. Organet med benämning militärpsykologiska

institutet synes på sätt föreslagits böra få en organisatoriskt

fristående ställning och underställas överbefälhavaren.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1955

49

I fråga om institutets interna organisation och personalbehov vill utskottet

tillstyrka, att detsamma uppdelas på två sektioner, forskningssektionen

och tillämpningssektionen. Mot föreslagen personaluppsättning

har utskottet icke något att erinra. Detsamma gäller personalens löneställningar.

Härav följer, att utskottet tillstyrker, att föreståndaren för institutet,

som tillika skall vara chef för förstnämnda sektion, placeras i

Ce 37 samt att chefen för tillämpningssektionen skall vara major eller

kommendörkapten av 2. graden i Ma 30.

Då den nuvarande verksamheten vid centrala värnpliktsbyråns personalprövningsdetalj

och marinstabens militärsociala detalj skall övertagas av

det nya institutet, kommer organisationen att minskas med ett antal tjänster

vid centrala värnpliktsbyrån och marinstaben. Vad departementschefen

härutinnan föreslagit finner utskottet sig böra godtaga dock med följande

avvikelse. För marinstabens del skulle omorganisationen innebära, bland

annat, att eu beställning för kommendörkapten av 2. graden på flottans

stat i Ma 30 indrages, d. v. s. den beställning, vars innehavare för närvarande

är kommenderad som chef för den militärsociala detaljen. Utskottet

vill med anledning härav framhålla, att vid den revision av flottans

personalorganisation, som våren 1954 inleddes, chefen för marinen räknat

med att den militärsociala detaljen, så länge den kvarstår a marinstaben,

skall förestås av en kapten. I krigsorganisationen avses denna detalj skola

förestås av en reservofficer. Härtill kommer att enligt vad utskottet inhämtat

en betydande brist för närvarande råder inom marinens krigsorganisation

på kommendörkaptener av 2. graden. En indragning av ifrågavarande

beställning skulle medföra en ytterligare försämring av krigsorganisationens

personalläge i fråga om den viktiga kategorien beställningshavare i

Ma 30, d. v. s. förbands- och fartygschefer samt sekonder på kryssare. På

anförda skäl anser utskottet sig icke böra biträda förslaget om indragning

av berörda beställning på flottans stat. Härom gör utskottet hemställan i

det följande under marinens anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl.

Mot den verkställda beräkningen av anslagen till institutets avlöningar

och omkostnader har utskottet icke funnit något vara att erinra. Den av

departementschefen förordade personalförteckningen synes böra godtagas.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva inrättande, enligt i statsrådsprotokollet över

försvarsärenden för den 4 mars 1955 angivna grunder, av ett

psykologiskt institut för försvaret, benämnt militärpsykologiska

institutet;

b) fastställa följande personalförteckning för militärpsykologiska

institutet, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1955/56:

4—879 sr. Rihanq till riksdagens protokoll 1955. 0 samt. Nr 128—130

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 128 dr 1955

Personalförteckning

Befattning (Beställning) Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat

1 major eller kommendörkapten av 2. graden ...... Ma 30

1 kontorsbiträde ............................................. Ca 8

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce 25

1 föreståndare ................................................ Ce 37

1 förste militärpsykolog .................................... Ce 31

1 militärpsykolog ............................................. Ce 20

1 militärpsykolog ............................................. Ce 27

c) fastställa följande avlöningsstat för militärpsykologiska

institutet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 27 900

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t ................................................ 45 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............... 132 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 24 100

Summa kronor 229 000

d) till Militär psykologiska institutet: Avlöningar för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 229 000 kronor;

e) till Militär psykologiska institutet: Omkostnader för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 95 000 kronor.

8:o) Rationaliserings verk samhet inom försvaret. Departementschefen

har (punkt 7, s. 67 och 68) lämnat en översikt över det aktuella läget beträffande

den rationaliseringsverksamhet inom försvaret, som bedrives

genom statens organisationsnämnds försorg. Härutinnan torde få hänvisas

till propositionen.

Departementschefen framhåller, att i den mån det skulle visa sig möjligt

att tidigare än nu beräknats ändra organisationen även vid andra enheter

än som för närvarande kan förutses komma att organiseras före

utgången av nästa budgetår bör sådana möjligheter tillvaratagas. Departementschefen

förutsätter därför att — liksom varit fallet för innevarande

och tidigare budgetår — Kungl. Maj:t skall äga att jämväl för budgetåret

1955/56 vidtaga de jämkningar i vederbörliga personalorganisationer som

blir erforderliga i anledning av beslut om organisationsändring, dock givetvis

alltjämt icke såvitt avser peronalstaterna för ordinarie personal, samt

att bereda särskild ersättning åt personal som med bibehållen löneställning

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 är 1955

51

bestrider göromål som i en ny organisation ankommer på innehavare av

högre tjänst.

Utskottet anser i likhet med departementschefen, att, liksom fallet varit

för innevarande och tidigare budgetår, Kungl. Maj:t bör äga möjlighet att

jämväl under budgetåret 1955/56 vidtaga av departementschefen avsedda

jämkningar i vederbörliga personalorganisationer samt att bereda särskild

ersättning åt personal i de fall, som departementschefen har angivit.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva tillkänna

vad utskottet an/fört.

9:o) Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar. Sedan Kungl. Maj:t i

propositionen nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 10) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Fortifikationsförvaltningen:

Avlöningar för budgetåret 1955/56 beräkna ett förslagsanslag

av 2 600 000 kronor, har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 110

(punkt 8, s. 68—74) föreslagit riksdagen att dels fastställa av departementschefen

förordad avlöningsstat för fortifikationsförvaltningen, att tilllämpas

tills vidare från och med nämnda budgetår, dels ock till Fortifikationsförvaltningen:

Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 2 100 000 kronor.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första

kammaren av herr Magnusson m. fl. (1:428) och den andra inom andra

kammaren av herrar Ahlberg och Boi jo (II: 538), hemställts, att riksdagen

vid behandlingen av Kungl. Maj :ts proposition nr 110 måtte beakta de förslag,

som framlagts av 1954 års militära fastighetsförvaltningsutredning.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen 1: 428.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 112 000 kronor.

Departementschefen har erinrat om att han den 25 februari 1955 i statsrådet

anmälde ett av 1954 års militära fastighetsförvaltningsutredning den

15 december 1954 avgivet betänkande med förslag till huvudlinjer för organisationen

av försvarets fastighetsförvaltning.

Vid anmälan av nämnda fråga förklarade departementschefen sig för

egen del anse, att det av olika skäl icke var möjligt att framlägga något på

utredningens betänkande grundat förslag i ämnet. De invändningar, som

de militära myndigheterna vid remissbehandlingen framfört mot den av

utredningen föreslagna organisationsformen med helt självständiga byggnadsavdelningar

inom samtliga militärområden utom VII:de oavsett militärområdenas

betydelse ur beredskapssynpunkl, ansåg departementschefen

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1955

så vägande att han för sin del icke ansåg tillrådligt att förorda utredningens

förslag till lösning av organisationsfrågan. Vidare erinrade departementschefen

om att fullständiga personal- och kostnadsberäkningar alltjämt

saknades. Den i statsmakternas principbeslut föregående år förutsatta utredningen

avseende de fastighetsförvaltande organen såväl i central

som regional och lokal instans — borde därför enligt departementschefens

mening fullföljas samt bedrivas efter då fastställda allmänna riktlinjer och

med beaktande i huvudsak av den uppfattning rörande fördelningen

av aihetsuppgifterna mellan befästnings- och byggnadsavdelningarna, som

lortifikationstörvaltningen framfört i sitt yttrande över utredningens förslag.

I övrigt borde utredningens i betänkandet redovisade synpunkter

beaktas i den mån de var förenliga med de allmänna principerna för utredningens

bedrivande.

På departementschefens hemställan uppdrog Kungl. Maj:t åt fortifikationsförvaltningen

att — under beaktande av vad departementschefen anfÖl

t i ämnet verkställa fortsatt utredning rörande den regionala och

lokala fastighetsförvaltningen inom försvaret in. m.

Vad angår medelsbehovet under förevarande anslag för nästa budgetår

hemställer fortifikationsförvaltningen att anslaget höjes med 498 100

kronor.

Såsom framgår av det föregående kommer något förslag rörande den

närmare utformningen av den år 1954 i princip beslutade organisationen

för de fastighetsförvaltande organen inom försvaret icke att nu föreläggas

riksdagen. Departementschefen vill emellertid erinra om att han, då principförslaget

rörande fastighetsförvaltningen framlades, uttalade att det

syntes vara möjligt att påbörja genomförandet av den nya organisationen

med utnyttjande av den personal, som nu finnes för ifrågavarande ändamål.

Personal vid de av fortifikationsförvaltningen organiserade regionala

organen, vilka enligt principbeslutet skall utgå ur organisationen, bör sålunda

kunna tagas i anspråk för militärbefälsstabernas fastighetsförvaltande

organ. Även andra provisoriska åtgärder bör kunna vidtagas, därest

så visar sig lämpligt.

Departementschefen föreslår, att en extra tjänst i 29 lönegraden inrättas

för utförande av kostnadsberäkningar. I övrigt innebär förslaget allenast

automatiska kostnadsändringar.

Med hänsyn till att även den lägre extra ordinarie personalen vid fortifikationsförvaltningen

upptages i personalförteckning, som fastställes av

Kungl. Maj:t, torde anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal även för nästa budgetår kunna betecknas förslagsvis. Posten bör

emellertid enligt departementschefen liksom hittills maximeras av Kungl.

Maj :t.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1955

5,''S

Utskottet vill erinra om alt föregående års riksdag godkände vissa principförslag

i fråga om organisationen av försvarets regionala och lokala

fastighetsförvaltning. Därvid förutsattes, att, med utgående från de av

riksdagen godtagna allmänna riktlinjerna för omorganisationen, utredning

skulle verkställas rörande detaljerna i organisationens utformning in. in.

I anledning härav tillsattes 1954 års militära fastighetsförvaltningsutredning,

som nyligen avgivit betänkande med förslag till huvudlinjer för organisationen

av försvarets fastighetsförvaltning. Detta betänkande innehåller

i huvudsak riktlinjer för arbetsuppgifternas fördelning mellan militär och

civil byggnadsteknisk personal samt vissa förslag i fråga om den regionala

instansens utformning. I betänkandet ha vidare uppdragits riktlinjer för

arbetsfördelningen mellan olika instanser, varjämte vissa synpunkter framlagts

på frågan, om byggnadsarbeten böra utföras på entreprenad eller i

egen regi. Under det att enligt 1954 års förenämnda riksdagsbeslut frågan,

huruvida befästnings- och byggnadsavdelningarna skulle sammanföras till

en enhetlig fortifikationssektion under fortifikationsofficerens ledning,

skulle lösas så, att i vart fall inom vissa ur mobiliseringssynpunkt särskilt

viktiga militärområden borde finnas en fortifikationssektion, medan inom

övriga miltärområden det i princip icke ansågs nödvändigt att sammanslå

befästnings- och byggnadsavdelningarna till en sektion, bar utredningen

i stället föreslagit en organisationsform med helt självständiga byggnadsavdelningar

inom samtliga militärområden utom VII :e, oavsett militärområdenas

betydelse ur beredskapssynpunkt.

I de lvu föreliggande motionerna hemställes, att riksdagen måtte beakta

vad fastighetsförvaltningsutredningen sålunda föreslagit. Med anledning bärav

vill utskottet framhålla, att, såsom av det föregående framgår, »utredningen

i vissa avseenden frångått statsmakternas förberörda principbeslut, vilket

mött invändningar från ett flertal remissinstanser, som ansett dessa avvikelser

icke motiverade. Denna uppfattning delas även av departementschefen,

som framhållit, att Kungl. Maj :t nyligen uppdragit åt fortifikationsförvaltningen

att verkställa fortsatt utredning rörande den regionala och

lokala fastighetsförvaltningen inom försvaret in. m.

Då föreliggande fråga alltså är föremål för fortsatt utredning och något

förslag rörande den närmare utformningen av den av 1954 års riksdag i

princip beslutade organisationen »för de fastighetsförvaltande organen inom

försvaret icke förelägges årets riksdag, saknar utskottet nu anledning alt

ingå på något bedömande av de synpunkter, som framförts av 1954 års

militära f a s t igh e t »torv a I In i n g su t r e d n i n g. Motionerna torde alltså icke böra

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Mot den verkställda beräkningen av fortifikationsförvaltningens avlöningsanslag

har utskottet icke något alt erinra liksom ej heller mot vad

departementschefen i samband därmed anfört.

Utskottet hemställer,

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1955

I. att riksdagen må

a) tastställa följande avlöningsstat för fortifikationsförvaltningen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1955/56:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 510 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefatt
ningar,

förslagsvis ....................................... 178 000

3- Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis................................. g 840

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

...................................................... 1 246 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 286 160

Summa kronor 2 230 000

Särskilda uppbördsmedel

Pensionsmedel, förslagsvis ................................. 130 000

Nettoutgift kronor 2 100 000

b) till Fortifikations förvaltningen: Avlöningar för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 2 100 000 kronor;

II. att motionerna I: 428 och II: 538 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

10 :o) Fortifikations förvaltningen: Omkostnader. Sedan Kungl. Maj:t

i propositionen nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 10) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Fortifikationsför\altndngen:

av 295 000 kronor, har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 110 (punkt 9,

s. 74 och 75) föreslagit riksdagen att till samma ändamål för nämnda

budgetår anvisa ett förslagsanslag av 295 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 295 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, vilket innebär oförändrad

medelsanvisning, och hemställer alltså,

att riksdagen må till Fortifikationsförvaltningen: Omkostnader

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av

295 000 kronor.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1955

55

11 :o) Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. Sedan Kungl. Maj:t

i propositionen nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 31) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1955/56 beräkna ett förslagsanslag av 181 000 000 kronor,

har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 110 (punkt 10, s. 75—106)

föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl, Maj :t att vidtaga av departementschefen

förordade ändringar i personalförteckningarna för ordinarie

tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattningar vid

armén, dels bemyndiga Kungl, Maj:t att med avseende på personalförteckningarna

meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga delar samma innehåll

som innefattas i de särskilda bestämmelser som genom Kungl. Maj :ts

brev den 4 juni 1954 fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen

av arméns personalförteckningar för budgetåret 1954/5o, dels bemyndiga

Kungl. Maj :t att i avseende å staterna för militära och civilmilitära kårer

vid armén vidtaga av departementschefen förordade provisoriska åtgärder,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för arméns

anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret

1955/56, dels ock till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för

budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 181 700 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 180 500 000 kronor.

Utskottet lämnar i det följande en kortfattad redogörelse i huvudsak

endast för de av departementschefen förordade ändringarna i personalförteckningarna

för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i

arvodesbefattningar. Vid framställningen följer utskottet den punktindelning,

som använts i propositionen. För närmare kännedom om de av departementschefen

framställda förslagen torde få hänvisas till propositionen.

2, Departementschefen tillstyrker att vid luftvärnet inrättas en kaptensbeställning

i Ma 27, avsedd för arméns radarskola.

3. Departementschefen föreslår att en viss utbyggnad av signaltruppernas

organisation kommer till stånd. Antalet nya beställningar anses dock

för närvarande böra begränsas till sex, nämligen en för major i Ma 30,

avsedd för signalofficer vid IV. militärhefälsistaben, två för kaptener i

Ma 27, avsedda den ena för arméstaben och den andra för biträdande signalofficer

vid 1. militärbefälsstaben, samt tre för löjtnanter i Ma 23/19, avsedda

för signalförbanden. De nya beställningarna bör uppföras på signaltruppernas

stat.

5. Utbyggnaden av tygstaten bör enligt departementschefen fortsätta.

Departementschefen föreslår att tygstaten för nästa budgetår tillföres ytterligare

beställningar för en förste tygverkmästare i Ca 22, en tygverkmästare

i Ca 21, fyra förste tyghantverkare i Ca 19, tre tyghantverkare i Ca 17 samt

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 128 av 1955

12 armétekniker i Ca 14, de sistnämnda i utbyte mot samma antal beställningar

för furirer på tygstaten. Departementschefen tillstyrker vidare all

BO ordinarie funrsbeställningar vid truppförbanden överföres till tygstalen,

varvkl samma antal extra ordinarie furirsbeställningar vid tvgstaten överföres

till förbandens stater.

7. Den nuvarande skillnaden mellan lantmdlitära och marina försvarsområden

anses böra upphävas. Hemsö försvarsområde (fo 24) anses böra

sammanslås med Härnösand—Sundsvalls försvarsområde (fo 23/25) och

samtidigt södra delen av fo 23/25 — utgörande norra delen av Gävleborgs

lan överföras till Gävle försvarsområde (fo21). Vidare bör i princip

Göteborgs försvarsområde och Göteborgs skärgårds försvarsområde sammanföras.

En överfurir i Ma 14, en förrådsförman i Ca 13, en hemvärnsunderofficer

i 1: 22 och två förrådsmän i Ce 11 föreslås skola överföras till

to 21 från fo 23/25. Vidare föreslås att eu tjänst för biträde för skriv- och

kontorsgöromål vid fo 23/25 indrages.

8. Departementschefen tillstyrker att för personaldetaljen vid arméöverläkarens

expedition inrättas eu arvodesbefattning i 1: 22 för expedilionsundeiofficer.

Vidare föreslås skola tillkomma en arvodesbefattning i 1: 22

föi pensionerad underofficer, avsedd för artilleri- och ingenjörofficersskolans

expedition. I samband därmed bör tjänsterna för en kansliskrivare

i Ce 15 och en expeditionsvakt i Ca 10 vid skolan indras.

9. Arméchefen har föreslagit inrättande av sammanlagt 170 överfurirsbeställningar

i Ma 14, varav 112 beställningar i utbyte mot furirsbeställningar

i Ma (Me) 11 eller Ma (Me) 10. Med hänsyn till rådande vakansläge föreslår

departementschefen att antalet nya överfurirsbeställningar i Ma 14 för

nästa budgetår begränsas till 90, varav 34 för vaktchefer, sex för personal

tör tillsyn av uppehållsplatser och 50 för instruktörer. Departementschefen

räknar därvid med att 50 furirsbeställningar, varav 15 ordinarie och 35

extra ordinarie, skall utgå. Vidare föreslås sju beställningar för överfurir

i hovslagartjänst i Ma 14 skola utgå. Antalet beställningar för instruktörsaspiranter

(beställningsmaninaaspiranter) beräknas till oförändrat 700.

Under punkt 5 i det föregående har föreslagits att 60 ordinarie furirsbeställningar

vid truppförbanden överföres till tygstaten i utbyte mot

samma antal extra ordinarie furirsbeställningar.

Utgående från vad sålunda anförts föreslår departementschefen att

kadern av underbefäl och instruktörsaspiranter (beställ ningsmannaaspilanter),

med undantag av musikpersonal och furirer i beställuingsmannatjänst

vid tygstaten, för nästa budgetår fastställes på sätt framgår av följande

sammanställning.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1955

57

Budgetår

1954/55

1955/56

1 783

1 866

2 410

2 360

Instruktörsaspiranter (beställnings-

700

700

Summa

4 893

4 926

Civilförvaltningen har anmält att sammanlagt 94 innehavare av tjänster

för biträde för skriv- och kontorsgöromål under försvarsgrenarnas allmänna

avlöningsanslag beräknas komma att den 1 juli 1955 fylla de fordringar,

som enligt principerna för reglerad befordringsgång uppställts för

erhållande av kontorsbiträdestjänst i Ca 8. Med bänsyn till förefintliga

vakanser i fråga om ordinarie kontorsbiträdestjänster synes det av civilförvaltningen

anmälda behovet av ordinarie kontorsbiträdestjänster för

nästa budgetår böra tillgodoses genom ianspråktagande av valcanta kontorsbiträdestjänster.

Departementschefen räknar därför icke med att några

nya kontorsbiträdestjänster inrättas för nästa budgetår under försvarsgrenarnas

allmänna avlöningsanslag. Det förutsättes få ankomma på Rungl.

Maj:t att genom omdispositioner av förefintliga kontorsbiträdestjänster

tillgodose uppkommande behov av dylika tjänster och i samband därmed

i erforderliga fall ersätta ordinarie kontorsbiträdestjänst med icke-ordinarie

tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål.

För budgetåret 1954/55 har riksdagen bemyndigat Kungl. Maj :t att i

avseende å de under arméns och marinens allmänna avlöningsanslag redovisade

militära och civilmilitära kårerna samt den ordinarie personalen

vid flygvapnet vidtaga de provisoriska åtgärder —- såsom meddelande av

vikariatslöneförordnande, vakanssättningar m. m. — som betingas av övergången

till den nya organisationen av försvarets centrala tyg-, intendenturoch

civilförvaltning (prop. 1954: 110; SU 1954: 134; rd. skr. 1954: 320).

Såsom närmare utvecklats i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 26)

torde av riksdagen böra inhämtas bemyndigande att under budgetåret

1955/56 vidtaga motsvarande provisoriska åtgärder.

Det sammanlagda medelsbehovet under arméns anslag till avlöningar

Ull aktiv personal m. fl. skulle enligt departementschefens beräkningar

uppgå till sammanlagt 181 700 000 kronor eller 1 200 000 kronor mera än

det belopp, som anvisats för innevarande budgetår.

Utskottet. I enlighet med departementschefens förslag torde Kungl.

Maj :t böra bemyndigas att jämväl under budgetåret 1955/56 i avseende

å staterna för de under förevarande anslag redovisade militära och civil
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58 Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1955

militära kårerna vidtaga de provisoriska åtgärder, som betingas av övergången

till den nya organisationen av »försvarets centrala tyg-, intendenturoch

civilförvaltning.

Utskottet har vidare ansett sig kunna godtaga de ändringar i arméns

personalorganisation, som departementschefen förordat. Ej heller vad departementschefen

i övrigt anfört under förevarande punkt har givit utskottet

anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningarna

för ordinarie tjänstemän och för pensionerad

personal i arvodesbefattningar vid armén, som föranledas

av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över

försvarsärenden för den 4 mars 1955 föreslagit;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att med avseende på personalförteckningarna

meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga

delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser

som genom Kungl. Maj:ts brev den 4 juni 1954

fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av

arméns personalförteckningar för budgetåret 1954/55;

c) bemyndiga Kungl. Maj :t att i avseende å staterna för

militära och civilmilitära kårer vid armén vidtaga provisoriska

åtgärder i enlighet med vad departementschefen i förberörda

statsrådsprotokoll förordat;

d) godkänna följande avlöningsstat för arméns anslag till

avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret

1955/56:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis ......................................................... 99 110 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar,

förslagsvis ........................... 8 880 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj it, förslagsvis ........................ 1 250 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................................. 52 835 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 25 500 000

Summa kronor 187 575 000

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1955 59

Särskilda uppbördsmcdel

1. Pensionsmedel, förslagsvis ........................ 3 660 000

2. Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift,

förslagsvis ............................................. 2 215 000

Nettontgift kronor 181 700 000

e) till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. lör budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 181 700 000

kronor.

12:o) Armén: Remontering. Sedan Ivungl. Maj:t i propositionen ni 1

under fjärde huvudtiteln (punkt 54) föreslagit riksdagen att, i avbidan på

särskild proposition i ämnet, lill ifrågavarande ändamål lör budgetåret

1955/56 beräkna ed reservationsanslag av 100 000 kronor, har Kungl.

Maj:t i förberörda proposition nr 110 (punkt 11, s. 106—110) föreslagit

riksdagen att till samma ändamål för nämnda budgetår anvisa ed reservationsanlag

av 400 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 400 000 kronor.

Arméchefen har framlagt förslag om ändrad organisation av kavalleriet

och reducering av arméns bestånd av varmblodiga hästar. Departementschefen

har i huvudsak tillstyrkt arméchefens förslag.

Arméintendenturförvaltningen har, utgående (rån arméehefens törenämnda

förslag, för nästa budgetår beräknat bruttoutgifterna under förevarande

anslag till i runt tal 1 968 000 kronor samt inkomsterna till avrundat

741 000 kronor. Nettoutgifterna har således uppskattats till 1 227 000

kronor. Arméintendenturförvaltningen har vidare räknat med att taga i

anspråk vid utgången av budgetåret 1953/54 befintlig odisponerad reservationsbehållning,

i runt tal 500 000 kronor.

Inköpsbehovet av kallblodiga hästar under nästa budgetår beräknas till

326 hästar (nu 333).

För budgetåret 1954/55 beräknades medelinköpspriset för kallblodiga

hästar till 1 900 kronor, medan sanuna pris för varmblodiga hästar för budgetåret

1954/55, i överensstämmelse med uttalande av 1954 års riksdag,

bestämts till 2 200 kronor eller 300 kronor högre än för kallblodiga hästar.

På grund av stigande hästpriser beräknas medelinköpspriset på kallblodiga

hästar komma att uppgå till 2 000 kronor. Medelinköpspriset på varmblodiga

hästar beräknas med hänsyn till riksdagens förenämnda beslut till

2 300 kronor.

Såsom arméchefen föreslagit bör ackordsersättning till fodervärd för

mottagande av varmblodig ackorddraghäst icke vidare utgå vid utackordering

av nytillkommande sådana hästar. Vad angår de 750 hästar, som för

närvarande är utackorderade mot dylik ersättning, bör nuvarande ut
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr 128 är 1955

ackorderingssyslcm efter hand avvecklas och hästarna i ställcl utackorderas

ulan att ersättning utgår till fodervärd. Arméintendcnturförvaltningen

har vid sina anslagsberäkningar utgått från alt ackordscrsättning

under nästa budgetår skall utgå i full utsträckning för alla ifrågavarande

750 hästar och i enlighet härmed beräknat kostnaderna för berörda ersättningar

till 187 500 kronor. För egen del räknar departementschefen med

att avvecklingen av berörda utackorderingssystem bedrives i sådan takt

alt utgifterna för ackordsersättningar under nästa budgetår kan begränsas

till hälften av vad ämbetsverket i detta hänseende beräknat.

Vnd gäller inkomsterna för försålda hästar har arméintendenturförvaltningen

endast i ringa män räknat med att medel inflyter från försäljning

av övertaliga stamhästar. Antalet utrangerade stamhästar under budgetåret

lOoö/äö har sålunda beräknats till 194 eller 20 flera än under innevarande

budgetår. Det är, framhåller departementschefen, naturligtvis vanskligt att

bedöma i vilken utsträckning försäljning av sådana hästar kan komma alt

äga rum. Vid anslagsberäkningarna anser departementschefen sig emellertid

kunna utgå från ett något högre antal försålda stamhästar än ämbetsverket

beräknat.

Av det anförda framgår att vissa faktorer i anslagsberäkningarna för

nästa budgetår är ganska osäkra. Försiktigheten bjuder därför att icke beräkna

anslaget snävt. Med beaktande härav synes nettoutgifterna under anslaget

för nästa budgetår kunna uppskattas till 1 100 000 kronor. Såsom

arinéintendenturförvaltningen föreslagit kan av reservationsbehållningen

vid utgången av budgetåret 1953/54 ett belopp av 500 000 kronor disponeras

för att nedbringa medelsbehovet. För samma ändamål bär jämväl utnyttjas

ett belopp av i runt tal 200 000 kronor, som beräknas inflyta under budgetåret

1954/55 för exporterade remonter. Anslaget för nästa budgetår synes

departementschefen följaktligen kunna upptagas till 400 000 kronor eller

samma belopp som för innevarande budgetår.

Utskottet. Då vissa faktorer i beräkningen av förevarande anslag för

nästa budgetår är o ganska osäkra, bär departementschefen ansett försiktigheten

bjuda att icke beräkna anslaget för snävt. Under hänvisning till

vad utskottet under punkt 1 i det föregående anfört och föreslagit beträffande

ändrad organisation av kavalleriet och reducering av arméns bestånd

av varmblodiga hästar och med erinran om att vid utgången av budgetåret

1953/54 förefanns en reservationsbehållning under anslaget av inemot

1 500 000 kronor, varav ett belopp av 500 000 kronor föreslagits skola disponeras

för att nedbringa medelsbehovet för nästa budgetår, tillstyrker utskottet,

att anslaget nu uppföres med 400 000 kronor eller samma belopp

som för innevarande budgetår.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Armén: Remontering för budgetåret

1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kronor.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1955

61

13:o) Marinen: Avlöningar till akliv personal m. fl. Sedan Kungl.

Maj:t i propositionen nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 72) föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1955/56 beräkna ett förslagsanslag av 70 500 000

kronor, har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 110 (punkt 12, s. 110

—135) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga

av departementschefen förordade ändringar i personalförteckningen för

ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattningar

vid marinen, dels bemyndiga Kungl. Maj :t att med avseende på personalförteckningarna

meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga delar sannna

innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser, som genom Kungl.

Maj:ts brev den 4 juni 1954 fastställts att lända till efterrättelse för tilllämpningen

av marinens personalförteckningar för budgetåret 1954/55,

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i avseende å staterna för militära och

civilmilitära kårer vid marinen vidtaga av departementschefen förordade

provisoriska åtgärder, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för marinens anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl.,

att tillämpas under budgetåret 1955/56, dels ock till Marinen: Avlöningar

till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 68 800 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 70 500 000 kronor.

Utskottet lämnar i det följande en kortfattad redogörelse i huvudsak

endast för de av departementschefen förordade ändringarna i personalförteckningarna

för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i

arvodesbefattningar. Vid framställningen följer utskottet den punktindelning,

som använts i propositionen. För närmare kännedom om de av

departementschefen framställda förslagen torde få hänvisas till propositionen.

3. Departementschefen tillstyrker, att en tjänst för kontorsbiträde i Ca 8,

avsedd för marinöverläkarens expedition, uppflyttas till kanslibiträdestjänst

i Ca 11.

I det föregående har departementschefen vid behandlingen av den militärpsykologiska

verksamheten inom försvaret föreslagit inrättande av ett

militärpsykologiskt institut. I samband med institutets tillkomst kan vid

marinstaben indragas tjänster för en psykoassistent i Cg 25, ett kanslibiträde

i Cg 11 och ett biträde för skriv- och kontorsgöromål i Cg 8.

4. Departementschefen tillstyrker, att en beställning för kommendörkapten

av 1. graden (överstelöjtnant) eller kommendörkapten av 2. graden

(major) i Ma 33 eller Ma 30, avsedd för lärare i strategi vid sjökrigshögskolan,

tillkommer i utbyte mot eu beställning för kommendörkapten av

2. graden (major) eller kapten i Ma 30 eller Ma 27.

5. Departementschefen tillstyrker att Karlskrona örlogsstation avvecklas

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande nr 128 år

och ersättes med en utbildningsorganisation, benämnd Karlskronaskolorna.

Härigenom kommer besparingar att uppnås. I enlighet med marinchefens

förslag räknar departementschefen med att två beställningar på flottans

stat för kommendörkapten av 1. graden i Ma 33, avsedda för cheferna för

flottans sjömansskola och flottans värnpliklsskola, utbytes mot beställningar

för chef för Karlskronaskolorna i Ma 37 respektive kommendörkapten

av 2. graden i Ma 30, avsedd för regementsofficer till förfogande vid

nämnda skolor. Utbytet av beställningarna förutsättes få ske efter hand

som de personella förhållandena det medgiver. Den för stationschefen avsedda

beställningen för kommendör i Mo 14 erfordras ej längre. Det förutsattes

få ankomma på Kungl. Maj :t att närmare besluta i frågorna rörande

avvecklingen av örlogsstationen och organisationen av Karlskronaskolorna.

6. Kungl. Maj:t har den 26 november 1954 fastställt ändrad organisation

av stabs- och förvaltningstjänsten in. m. vid Bergaskolorna. I den nya

organisationen bör för chefen för skolorna — enligt organisationsbeslutet

eu regementsofficer ur flottan — inrättas en beställning i Mo 13. Beställningen

bör uppföras på stat för skolorna. Till samma stat bör överföras

en beställning för kommendörkapten av 2. graden i Ma 30 ur flottan, avsedd

för regementsofficeren till förfogande. Den nu befintliga beställningen

i Ma 33 för chefen för marinens underofficersskola kan utgå. Beställningen

i Ma 27 för souschef vid marinens underofficersskola bör återföras till

kustartilleriets stat såsom kaptensbeställning.

8. I anslutning till vad departementschefen anfört vid anmälan av anslaget

Försvarshögskolan: Avlöningar till årets statsverksproposition föreslås

en vakantsatt beställning för kommendörkapten av 1. graden i Ma 33

på flottans stat indragas. Till följd av att en särskild beställning på marinförvaltningens

stat inrättats för torpeddirektören från och med den 1 juli

1954 kan ytterligare en beställning för kommendörkapten av 1. graden i

Ma 33 på flottans stat indragas.

I anslutning till vad departementschefen anfört i det föregående vid

behandlingen av frågan om tillkomsten av ett militär''psykologiskt institut

föreslår departementschefen att eu beställning för kommendörkapten av

2. graden i Ma 30 på flottans stat indrages.

Chefen för handelsdepartementet avser att föreslå att till 1955 års riksdag

avlåtes proposition angående inrättande av ett sjöfartsverk in. in. Till

följd av nämnda förslag bör på flottans stat tillkomma en beställning för

kommendörkapten av 1. eller 2. graden i Ma 33 eller Ma 30, avsedd för det

tilltänkta försvarskontoret i sjöfartsverket.

Fm till följd av pensionsavgång ledig beställning för övertalig underofficer,

flaggunderofficer eller underofficer av 2. graden i Ma 19 eller Ma 16,

torde planenligt få utbytas mot eu beställning för högbåtsman i Ma 14.

1 det föregående har under särskild punkt behandlats förslag rörande

flottans underbefälsorganisation och därvid förordats vissa förändringar i

staterna för underbefälet.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1955

63

Vad angår kustartilleriet föreslår departementschefen för nästa budgetår

att tre beställningar för löjtnanter i Ma 23/19 utbytes mot samma antal

beställningar för kaptener i Ma 27, att beställningar tillkommer för två

flaggunderofficerare i Ma 19 och två underofficerare av 2. graden i Ma 16,

att 20 beställningar för furirer i Mall eller Ma 10 utbytes mot samma

antal beställningar för överfurirer i Ma 14 samt alt beställningar för 94

korpraler i Mha 2 samt 9 vicekorpraler och meniga i Mha 1 indrages.

1 enlighet med marinchefens förslag räknar departementschefen med att

fem arvodesbefattningar — varav två i 1: 30 avsedda för cheferna för

registerdetaljen vid Stockholms och Karlskrona örlogsstationer samt tre i

1: 22 avsedda för expeditionsunderofficerare vid Gotlands kustartilleriförsvar,

Karlskrona örlogsstation och Göteborgs kustartilleriförsvar — utgår

ur personalförteckningen. Dessutom kan ytterligare en dylik befattning i

1: 22, avsedd för expeditionsunderofficer vid Göteborgs örlogsstation, indragas

från och med nästa budgetår.

9. Enligt anmärkning till personalförteckningen skall två beställningar

för marindirektörer av 2. graden i Ca 31 indragas vid uppkommande

vakans. Innehavaren av en av dessa beställningar, avsedd för chefen för

byggnadsavdelningen vid Stockholms örlogsvarv, har under innevarande

budgetår avgått med pension. Beställningen kan i anledning härav indragas.

11. Under hänvisning till vad som anförts vid behandlingen av motsvarande

fråga för armén räknar departementschefen icke för nästa budgetår

med att nya ordinarie kontorsbiträdestjänster inrättas inom marinen.

12. Departementschefen räknar med indragning av en övergångsvis

kvarstående ordinarie kontorsbiträdestjänst vid sjukvårdsförvaltningen vid

Sydkustens marindistrikt.

För budgetåret 1954/55 har riksdagen bemyndigat Kungl. Maj :t att i avseende

å de under arméns och marinens allmänna avlöningsanslag redovisade

militära och civilmilitära kårerna samt den ordinarie personalen

vid flygvapnet vidtaga de provisoriska åtgärder — såsom meddelande av

vikariatslöneförordnande, vakanssättningar in. in. — som betingas av

övergången till den nya organisationen av försvarets centrala tyg-, intendentur-

och civilförvaltning (prop. 1954:111); SU 1954:134; rd. skr.

1954:320). Såsom närmare utvecklats i årets statsverksproposition (bil.

6, s. 26) anses av riksdagen böra inhämtas bemyndigande att under budgetåret

1955/56 vidtaga motsvarande provisoriska åtgärder.

Det sammanlagda medelsbehovet under marinens anslag till avlöningar

till aktiv personal in. fl. skulle enligt departementschefens beräkningar

uppgå till 68 800 000 kronor eller 1 700 000 kronor mindre än det belopp,

,som anvisats för innevarande budgetår.

Utskottet. Under punkt 5 i det föregående bär utskottet tillstyrkt, alt

flottans personalorganisation med avseende på underbefäl och meniga

skall utformas i enlighet med vad departementschefen förordat.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1955

Under hänvisning till vad utskottet under punkt 7 i det föregående anfört

beträffande frågan om tillkomsten av ett militärpsykologiskt institut,

kan utskottet icke tillstyrka departementschefens förslag om att en beställning

för kommendörkapten av 2. graden i Ma 30 på flottans stat indrages.

Någon omräkning av förevarande anslag i anledning härav torde

icke vara erforderlig.

Utskottet, som framdeles kommer att avgiva utlåtande i anledning av

Kungl. Maj:ts proposition 1955:124 angående inrättande av ett sjöfartsverk

m. in., kommer i samband därmed att taga ställning till förslaget om

inrättande på flottans stat av en beställning för kommendörkapten av 1.

eller 2. graden i Ma 33 eller Ma 30, avsedd för försvarskontoret i sjöfartsverket.

I enlighet med departementschefens förslag torde Kungl. Maj :t böra bemyndigas

att jämväl under budgetåret 1955/56 i avseende å staterna för

de under förevarande anslag redovisade militära och civilmilitära kårerna

vidtaga de provisoriska åtgärder, som betingas av övergången till den nya

organisationen av försvarets centrala tyg-, intendentur- och civilförvaltning.

Mot de av departementschefen i övrigt under förevarande punkt förordade

ändringarna i marinens personalorganisation har utskottet icke funnit

något vara att erinra.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för ordinarie tjänstemän och för pensionerad

personal i arvodesbefattningar vid marinen, som föranledas

av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över

försvarsärenden för den 4 mars 1955 föreslagit, dock med den

ändring, utskottet förordat;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att med avseende på personalförteckningarna

meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga

delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser,

som genom Kungl. Maj :ts brev den 4 juni 1954

fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av

marinens personalförteckningar för budgetåret 1954/55;

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att i avseende å staterna för

militära och civilmilitära kårer vid marinen vidtaga provisoriska

åtgärder i enlighet med vad departementschefen i förberörda

statsrådsprotokoll förordat;

d) godkänna följande avlöningsstat för marinens anslag

till avlöningar till aktiv personal in. fl., att tillämpas under

budgetåret 1955/56:

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1955

65

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

......................................................... 41 800 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
fattningar,

förslagsvis ................................. 1 260 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 585 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................ 16 800 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 9 125 000

Summa kronor 69 570 000

Särskilda uppbördsmedel

Pensionsmedel, förslagsvis .............................. 720 000

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift, förslagsvis

................................................... 50 000

Nettoutgift kronor 68 800 000

e) till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för

budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 68 800 000

kronor.

14:o) Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. Sedan Kungl.

Maj:t i propositionen nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 103) föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1955/56 beräkna ett förslagsanslag av 78 000 000

kronor, har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 110 (punkt 13, s.

136—156) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga

av departementschefen förordade ändringar i personalförteckningarna

för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattningar

vid flygvapnet, dels bemyndiga Kungl. Maj :t att med avseende å

personalförteckningarna meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga

delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser, som

genom Kungl. Maj:ts brev den 4 juni 1954 fastställts att lända till efterrättelse

för tillämpningen av flygvapnets personalförteckningar för budgetåret

1954/55, dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i avseende å ordinarie

personal vid flygvapnet vidtaga av departementschefen förordade provisoriska

åtgärder, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för flygvapnets anslag till avlöningar till akliv personal m. fl., att tilllämpas

under budgetåret 1955/56, dels ock till Flygvapnet: Avlöningar till

aktiv personal m. fl. för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av

79 000 000 kronor.

5—879 65 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 0 saml. Nr 128—130

opaginerad Kontrollera mot PDF

G6

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1955

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 77 000 000 kronor.

Utskottet lämnar i det följande en kortfattad redogörelse i huvudsak

endast för de av departementschefen förordade ändringarna för ordinarie

tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattningar. Vid framställningen

följer utskottet den punktindelning, som använts i propositionen.

För närmare kännedom om de av departementschefen framställda

förslagen torde få hänvisas till propositionen.

1. Vid anmälan av flygförvaltningens avlöningsanslag i årets statsverksproposition

har departementschefen tillstyrkt att medel för avlönande av

den pensionerade underofficer i arvodesbefattning (1:22), som är föreståndare

för den för försvarets myndigheter på Gärdet gemensamma budcentralen,

överföres till förevarande anslag.

2. Enligt beslut vid föregående års riksdag förstärktes luftbevakningens

och jaktstridsledningens organisation genom att den för förband och skolor

avsedda personalen utökades. Den sålunda påbörjade utbyggnaden bör

fullföljas. Departementschefen föreslår att för nästa budgetår beställningar

tillkommer för tre majorer och sju kaptener.

4. Chefen för flygvapnet har framlagt förslag om att införa utbildning

på reaflygplan vid krigsflygskolan. Förslaget motiveras av krigsflygplanens

utveckling, som gör det nödvändigt att skapa en smidigare övergång från

propellerdrivna skolflygplan till krigsflygplan. Därest utbildningen på

propellerflygplan bibehålies i nuvarande omfattning måste den totala utbildningstiden

för flygförarna förlängas. Den tid, under vilken flygförarna

kan vara krigsplacerade på sina befattningar, skulle följaktligen minskas,

vilket i sin tur skulle leda till ett ökat behov av flygförare.

De anförda skälen för att införa utbildning på reaflygplan vid krigsflygskolan

finner departementschefen bärande. Departementschefen förordar

att utbildningen omlägges i huvudsaklig överensstämmelse med det

framlagda förslaget. Därvid räknar departementschefen med att anskaffning

av ytterligare flygplan av typ J 28 C för krigsflygskolan sker inom

ramen för gällande plan för anskaffning av flygmateriel.

I fråga om krigsflygskolans organisation anser departementschefen sig

böra tillstyrka att den nuvarande stationsstyrkan utbrytes ur specialdivisionen

och delas upp på två stationsdivisioner, envar direkt underställd

chefen för krigsflygskolan. Cheferna för stationsdivisionerna bör vara kaptener.

För en av befattningarna bör utnyttjas den kaptensbeställning, som

nu avses för stationsstyrkan i specialdivisionen. För den andra befattningen

bör en beställning för kapten tillkomma; i stället kan den för specialdivisionens

utbildningspluton avsedda löjtnantsbeställningen utgå. Härutöver

räknar departementschefen icke med någon förändring beträffande

militär personal. Då emellertid arbetsuppgifterna för chefen för specialdivisionen

kommer att minska, bör denna befattningshavare utnyttjas jäm
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1955

67

väl i krigsflygskolans stab för att avlasta vissa arbetsuppgifter från chefen

för krigsflygskolan.

Den ökade flygtiden och övergången till reaktionsdrivna flygplan torde

vidare göra en viss utökning av den tekniska personalen vid krigsflygskolan

nödvändig. För nästa budgetår föreslår departementschefen att beställningar

tillkommer för en mästare i Ca 17 och fem flygtekniker i Ca 15.

5. Såsom departementschefen förutsatt vid anmälan av försvarshögskolans

avlöningsanslag i årets statsverksproposition torde två tidigare för

flygförvaltningen avsedda kaptensbeställningar få indragas.

Frågan om sammansättningen av personalstaterna i vad angår fältflygare

in. fl. har behandlats i ett särskilt avsnitt i det föregående.

7. Departementschefen tillstyrker att flottiljpolisorganisation införes

vid ytterligare ett förband och biträder därför förslag om att organisationen

utbygges med beställningar för en förste flottiljpolis i Ca 19, fem flottiljpoliser

i Ca 16 och åtta flottiljpoliser i Ca 14.

8. Beträffande meteorologpersonal föreslår departementschefen att 19

beställningar för meteorologer i Ce 27 ordinariesättes.

10. För skötsel och vård av nytillkomna transportflygplan anses ytterligare

tio beställningar för flygtekniker i Ca 15 böra inrättas.

Departementschefen föreslår att tre beställningar för förste mästare i

Ca 19 utbytes mot beställningar för verkmästare i Ca 21. Departementschefen

föreslår vidare att för nästa budgetår åtta beställningar för flygtekniker

i Ca 15 inrättas för att tillgodose det ökade behovet av teknisk

personal för den nytillkommande flygplantypen. Departementschefen har

därvid — utan att taga ställning till det totala personalbehovet i detta hänseende

— beaktat den takt, i vilken den nya flygplantypen kan beräknas

bli tillförd flottiljerna under nästa budgetår.

11. Vid anmälan av flygförvaltningens avlöningsanslag i årets statsverksproposition

har departementschefen föreslagit att en tjänst för förrådsförman

i Ca 13 vid flygvapnets centralförråd för intendenturmateriel

skall överföras till flygförvaltningens avlöningsanslag.

12. I enlighet med vad som anförts under arméns motsvarande anslag

förutsätter departementschefen att förefintliga vakanser å ordinarie kontorsbiträdestjänster

skall få utnyttjas för att tillgodose behovet av sådana

tjänster för befattningshavare, som enligt grunderna för den reglerade befordringsgången

för biträdespersonal bör erhålla ordinarie anställning.

För budgetåret 1954/55 har riksdagen bemyndigat Kungl. Maj:t att i avseende

å de under arméns och marinens allmänna avlöningsanslag redovisade

militära och civilmilitära kårerna samt den ordinarie personalen

vid flygvapnet vidtaga de provisoriska åtgärder —- såsom meddelande av

vikariatslöneförordnande, vakanssättningar in. m. — som betingas av övergången

till den nya organisationen av försvarets centrala tyg-, intendentur
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1955

och civilförvaltning (prop. 1954:110; SU 1954:134; rd. skr. 1954:320).

Såsom närmare utvecklats i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 26)

anses av riksdagen böra inhämtas bemyndigande att under budgetåret

1955/56 vidtaga motsvarande provisoriska åtgärder.

Det sammanlagda medelsbehovet under flygvapnets anslag till avlöningar

till aktiv personal m. fl. skulle enligt departementschefens beräkningar

uppgå till 79 000 000 kronor eller 2 000 000 kronor mera än det belopp,

som anvisats för innevarande budgetår.

Utskottet. Under punkt 6 i det föregående bar utskottet tillstyrkt, att

flygvapnets personalorganisation, i vad den avser underbefäl m. fl., skall

utformas i enlighet med vad departementschefen förordat.

I enlighet med departementschefens förslag torde Kungl. Maj:t böra

bemyndigas att jämväl under budgetåret 1955/56 i avseende å den ordinarie

personalen vid flygvapnet vidtaga de provisoriska åtgärder, som betingas

av övergången till den nya organisationen av försvarets centrala

tyg-, intendentur- och civilförvaltning.

Utskottet har ansett sig kunna godtaga de jämkningar i flygvapnets personalorganisation,

som departementschefen under förevarande punkt föreslagit.

De verkställda anslagsberäkningarna torde jämväl böra godtagas.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningarna

för ordinarie tjänstemän och för pensionerad

personal i arvodesbefattningar vid flygvapnet, som

föranledas av vad departementschefen i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 4 mars 1955 föreslagit;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att med avseende å personalförteckningarna

meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga

delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser,

som genom Kungl. Maj :ts brev den 4 juni 1954

fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av flygvapnets

personalförteckningar för budgetåret 1954/55;

c) bemyndiga Kungl. Maj :t att i avseende å ordinarie personal

vid flygvapnet vidtaga provisoriska åtgärder i enlighet

med vad departementschefen i förberörda statsrådsprotokoll

förordat;

d) godkänna följande avlöningsstat för flygvapnets anslag

till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under

budgetåret 1955/56:

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1955 69

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 47 400 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodtsbe
fattningar,

förslagsvis ................................. 1 375 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 475 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................ 21 500 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 10 230 000

Summa kronor 80 980 000

Särskilda uppbördsmedel

Pensionsmedel, förslagsvis .............................. 580 000

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift, förslagsvis

................................................... 1 400 000

Nettoutgift kronor 79 000 000

e) till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för

budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 79 000 000

kronor.

15 :o) Centrala värnpliktsbyrån: Avlöningar. Sedan Kungl. Maj :t i propositionen

nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 161) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1955/56 beräkna ett förslagsanslag av 715 000 kronor, har

Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 110 (punkt 14, s. 156—158) föreslagit

riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordade ändringar

i personalförteckningen för centrala värnpliktsbyrån, dels fastställa

av departementschefen förordad avlöningsstat för centrala värnpliktsbyrån,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1955/56, dels ock till Centrala

värnpliktsbyrån: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 597 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 715 000 kronor.

Såsom framgår av vad som anförts i det föregående vid behandlingen

av frågan om den militärpsykologiska verksamheten inom försvaret har

departementschefen föreslagit, att från och med budgetåret 1955/56 skall

inrättas ett militärpsykologiskt institut för försvaret. Enligt förslaget skall

den nuvarande verksamheten vid personalprövningsdctaljen inom centrala

värnpliktsbyrån övertagas av det nya institutet. Till följd härav räknar

departementschefen med alt vid centrala värnpliktsbyrån utgår en befattning

för pensionerad officer med arvode enligt löneklass 1:32 samt tjäns
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1955

ter för en psykolaborator i lönegrad Ce 33, två psykoassistenter i lönegrad

Ce 27 respektive lönegrad Cg 27, ett kanslibiträde i lönegrad Cell och ett

lcontorsbiträde i lönegrad Ca 8. Vidare föreligger icke längre behov av medel

för arvoden till sakkunniga in. fl. vid personalprövningsdetaljen, för

närvarande beräknade till 34 220 kronor.

Vid behandlingen av frågan om inrättande av det militärpsykologiska

institutet förutsatte departementschefen att verksamheten vid institutet

först så småningom under budgetåret 1955/56 kunde komma igång i full

utsträckning och att till följd därav den nuvarande verksamheten vid centrala

värnpliktsbyråns personalprövningsdetalj skulle i viss utsträckning

få fortgå övergångsvis även under budgetåret 1955/56. Departementschefen

anförde vidare, att man vid anslagsberäkningarna för nästa budgetår

lämpligen borde bortse från detta förhållande. De av verksamheten vid

personalprövningsdetaljen under nästa budgetår betingade kostnaderna

torde dock få bestridas från värnpliktsbyråns avlönings- respektive omlcostnadsanslag.

Kungl. Maj :t synes i anledning härav böra erhålla bemyndigande

att medgiva, att de i avlöningsstaten för värnpliktsbyrån upptagna

anslagsposterna till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj :t, och avlöningar till övrig icke-ordinarie personal får överskridas i erforderlig

utsträckning. Posterna torde lämpligen för nästa budgetår böra

upptagas förslagsvis.

Utskottet får, i anslutning till vad utskottet i det föregående anfört vid

behandlingen av frågan om den militärpsykologiska verksamheten inom

försvaret, tillstyrka de av departementschefen förordade personalförändringarna

vid centrala värnpliktsbyrån. Ej heller den verkställda anslagsberäkningen

och vad departementschefen i samband därmed anfört har

givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) från personalförteckningen för centrala värnpliktsbyrån

utesluta tjänster för en psykolaborator i lönegrad

Ce 33, en psykoassistent i lönegrad Ce 27 och ett kontorsbiträde

i lönegrad Ca 8;

b) fastställa följande avlöningsstat för centrala värnpliktsbyrån,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1955/56:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 177 500

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar,

förslagsvis

94 700

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1955

71

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 780

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

......................................................... 809 400

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 79 020

Summa kronor 661 400

Särskilda uppbördsmedel

Pensionsmedel, förslagsvis ................................. 64 400

Nettoutgift kronor 597 000

c) till Centrala vårnpliktsbyrån: Avlöningar för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 597 000 kronor.

16:o) Centrala vårnpliktsbyrån: Omkostnader. Sedan Kungl. Maj .t i

propositionen nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 161) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1955/56 beräkna ett förslagsanslag av 125 000 kronor,

har Kungl. Maj it i förberörda proposition nr 110 (punkt 15, s. 158 och

159) föreslagit riksdagen att till samma ändamål för nämnda budgetår anvisa

ett förslagsanslag av 69 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 125 000 kronor.

Vid anmälan i det föregående av frågan om inrättande av ett militärpsykologiskt

institut för försvaret har departementschefen föreslagit, att

den verksamhet, som nu bedrives vid centrala värnpliktsbyråns personalprövningsdetalj,

skall övertagas av det från och med nästa budgetår till

inrättande föreslagna institutet. Till följd härav minskar förevarande anslag

med de kostnader, som belöper på personalprövningsdetaljen. Dessa

kostnader kan enligt departementschefen beräknas till omkring 56 000 kronor,

till huvudsaklig del avseende reseersättningar och publikationstryck.

I anledning härav synes anslaget för nästa budgetår kunna uppföras med

(125 000 — 56 000 —) 69 000 kronor.

Utskottet, som i det föregående yttrat sig rörande inrättande av ett militärpsykologiskt

institut för försvaret, får, under hänvisning tillika till vad

som anförts under värnpliktsbyråns avlöningsanslag rörande bestridandet

under budgetåret 1955/56 av vissa övergångsvis uppkommande kostnader

för personalprövningsdetaljens verksamhet, tillstyrka den nu äskade medelsanvisningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Centrala vårnpliktsbyrån: Omkostnader

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av

69 000 kronor.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1955

17:o) Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militär,

tjänstgöring. Sedan Kungl. Maj :t i propositionen nr 1 under fjärde huvudtiteln

(punkt 188) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1955/56 beräkna

ett förslagsanslag av 14 000 000 kronor, har Kungl. Maj:t i förberörda proposition

nr 110 (punkt 16, s. 159 och 160) föreslagit riksdagen att till

samma ändamål för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av

14 000 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 14 000 000 kronor.

Departementschefen avser att senare under riksdagen på grundval av

riksförsäkringsanstalteus förslag framlägga särskild proposition om förhöjning

av vissa ersättningar till militärskadade. Den av höjningen föranledda

kostnadsökningen beträffande förevarande anslag låter sig emellertid

icke beräknas med någon större grad av säkerhet. Med beaktande av

belastningen på anslaget under budgetåret 1953/54 och med hänsyn till vad

av riksförsäkringsanstalten och socialbyrån anförts rörande medelsbehovet

vid oförändrade ersättningsgrunder föreslår departementschefen, att anslaget

för nästa budgetår uppföres med oförändrat belopp, 14 000 000

kronor.

Utskottet får erinra om att andra lagutskottet numera tillstyrkt Kungl.

Maj:ts proposition 1955: 179 med förslag till förordning om ändring i förordningen

den 2 juni 1950 (nr 262) angående omreglering av vissa ersättningar

i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, m. m.

Då beräkningen av förevarande anslag icke givit utskottet anledning till erinran,

får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Ersättning i anledning av kroppsskada,

ådragen under militärtjänstgöring, för budgetåret 1955/56 anvisa

ett förslagsanslag av 14 000 000 kronor.

Stockholm den 13 maj 1955

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Närvarande: se under utlåtandet nr 130.

Reservationer

1) vid punkten 2 (Ändrad organisation av Upplands regemente m. fl.

förband)

a) av herrar Aastrup, Malmborg i Skövde, Ståhl, fröken Elmén, herrar

Birke och Nihlfors, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna

1:426 och 11:539 och att därför utskottets yttrande och hemställan bort

ha följande lydelse:

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1955

73

»Det föreliggande förslaget avses vara ett led i pågående rationaliseringssträvanden

att åstadkomma besparingar i krigsmaktens fredsorganisation.

Utskottet, som finner det angeläget att alla möjligheter till kostnadsminskningar

tillvaratagas, är emellertid icke övertygat om att det föreliggande

ärendet är så berett, att ställning nu kan tagas till detsamma. På grund

av den bristande utredningen föreligger tvärtom risk, att beräknade besparingar

resultera i fördyringar.

Enligt chefens för armén framställning i ämnet, på vilken Kungl. Maj :ts

förslag helt bygger, skulle de sammanlagda kostnaderna för avsedda organisationsförändringar

uppgå till ca 7,7 miljoner kronor, vilka kostnader

anses komma att delvis kompenseras genom försäljning av vissa markområden

i Uppsala. Dessa kostnadsberäkningar undandraga sig utskottets bedömande.

Desamma synas icke heller ha närmare granskats av departementschefen,

eftersom han framhåller, att hans ställningstagande till organisationsförslaget

icke innebär, att han tagit slutlig ståndpunkt i frågan

om storleken av de kapitalinvesteringar, som erfordras för omorganisationens

genomförande.

Utskottet finner föga tillfredsställande, att då, såsom här är fallet, ett betydande

organisationsförslag framlägges för riksdagen, detsamma icke åtföljes

av för ärendets behandling behövliga kostnadskalkyler. Utskottet

saknar alltså härigenom möjlighet att bedöma de ekonomiska konsekvenserna

av förslaget. Redan av denna anledning torde riksdagen icke kunna

godtaga detsamma. Såsom exempel må framhållas, att för Signalregementets

förflyttning till Uppsala beräknade investeringskostnader på ca 5,s

miljoner kronor av arméledningen utan angiven motivering nedräknats till

2,7 miljoner kronor.

Vad särskilt Upplands regemente beträffar har utskottet genom besök

i Uppsala sökt skaffa sig närmare upplysningar i ämnet. Med hänsyn till

vad därvid framkommit och utskottet i övrigt inhämtat synes det utskottet

icke tillfredsställande, att ett så genomgripande och till sina konsekvenser

så vittgående förslag som det nu föreliggande framlagts utan att

detsamma föregåtts av några som helst förberedande överläggningar med

Uppsala stad, Uppsala läns landsting och universitetsmyndigheterna, vilkas

intressen äro i hög grad berörda av omorganisationen. Det framhålles i

propositionen, att, därest Signalregementet och arméns signalskola förläggas

till Uppsala, betydande områden, tillhopa omkring 250 hektar, av

övningsfälten i Uppsala kunna avstås för civila ändamål. Utskottet bär

kunnat konstatera, att mellan kronan och de civila myndigheterna icke

förekommit några förhandlingar rörande eventuellt köp av ifrågavarande

mark, än mindre vad en sådan försäljning ekonomiskt skulle kunna innebära.

Riksdagen saknar alltså uppgift i denna vitala fråga, vilket utskottet

måste beteckna som eu betänklig hrist i utredningen. Ännu mindre hai

övervägts, hur länge ett föreslaget signalregemente i Uppsala med hänsyn

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1955

till de lokala instansernas legitima markbehov kan beräknas bibehållas i

Upplands regementes nuvarande etablissement. Det är enligt utskottets

mening också märkligt, att i en markfråga av den räckvidd, som det här

gäller, ej ens byggnadsstyrelsen beretts tillfälle att anföra sina synpunkter

på nu föreliggande spörsmål. Det må erinras om att då år 1950 fråga var

om statsmakternas godkännande av generalplan för utbyggnad av Akademiska

sjukhuset i Uppsala byggnadsstyrelsen hade vissa värdefulla synpunkter

att andraga härutinnan.

Innevarande års riksdag har medgivit, att verkstadslokaler för Stockholms

tygstation må komma till utförande enligt ett av departementschefen

framlagt förslag. Enligt detta förslag avses den nya tygverkstaden skola

dimensioneras så, att den ersätter dels samtliga nu under Stockholms garnison

lydande verkstäder och dels vid truppförbanden inom Stockholms

garnison befintliga verkstäder så långt detta är möjligt. Av handlingarna

i ärendet framgår icke klart, hur Signalregementets och signalskolans föreslagna

förflyttning till Uppsala kommer att inverka på detta beslut.

Redan av det anförda följer, att sådana ekonomiska kalkyler icke ligga

till grund för det föreliggande organisationsförslaget, att detsamma rimligen

kan utgöra underlag för ett riksdagsbeslut.

Härutöver har utskottet uppmärksammat, att i bilaga till arméchefens

förberörda framställning i ämnet redovisats vissa militära synpunkter på

frågan om Upplands regementes förflyttning, vilka icke sakna intresse i

detta sammanhang. Sålunda må nämnas, att infanteriinspektören i fråga

om de utbildningstekniska möjligheterna vid regementet framhållit, att

något hinder för att regementet ur angivna synpunkt kvarligger i Uppsala

icke finnes men ansett, att med hänsyn till vad i ärendet förekommit en

expertutredning borde företagas, innan regementets stridsskjutningsområde

utdömdes. I yttrande över en sålunda företagen utredning har militärbefälhavaren

för IV militärområdet framhållit, att han anser utbildningsförhållandena

vid regementet i nuläget icke vara goda men dock godtagbara

i fråga om såväl stridsskjutning som förbandsutbildning och bättre än på

flera andra förband. Med hänsyn till vissa andra på frågan inverkande

faktorer har militärbefälhavaren funnit sig böra för närvarande bestämt

avstyrka regementets förflyttning till Strängnäs. Militärbefälhavaren har i

samma yttrande även framhållit, att han på grund av den korta tid, som

stått till hans förfogade, icke haft tillfälle till djupgående undersökningar

och därför vore tveksam beträffande lämpligheten att nu fastställa alltför

genomgripande förändringar. Med hänsyn till de sociala problem, som

ofrånkomligen sammanhänga med varje omflyttning av fredsförband,

måste enligt militärbefälhavaren sådan omflyttning, för att vara befogad,

medföra ovedersägliga förbättringar ur utbildningssynpunkt. Utskottet

anser, att dessa yttranden av infanteriinspektören och militärbefälhavaren

icke kunna förbigås vid ett allsidigt bedömande av omhandlade fråga.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 12S är 1955

75

Då enligt utskottets mening Kungl. Maj:ts förslag under förevarande

punkt icke är till alla delar utrett, anser utskottet nödvändigt, att, innan

riksdagen fattar beslut i principfrågan, ytterligare utredning verkställes

ej minst i syfte att klarlägga de ekonomiska konsekvenserna av ifrågavarande

förflyttningar. Utskottet är alltså icke nu berett att biträda Kungl.

Maj :ts föreliggande förslag.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med avslag å Kungl. Maj:ts förslag samt

med bifall till motionerna 1:426 och 11:539, besluta, att av

departementschefen i statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för den 4 mars 1955 förordad omorganisation av Upplands

regemente m. fl. förband skall anstå i avvaktan på

ytterligare utredning.»

b) av herr Eriksson i Sandby.

c) av herr Åkerström.

2) vid punkten i (Marinens tekniska personal) av herr Nililfors.

3) vid punkten 7 (Den militärpsykologiska verksamheten inom försvaret)

av herr Åkerström.

4) vid punkten 13 (Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl.) av

herr Åkerström.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1955:300 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts skrivelse med överlämnande av redogörelser från Nordiska rådets svenska delegation. s. 1 i texten