Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa markförvärv för försvaret m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1955-05-13 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1955:129, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa markförvärv för försvaret m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande nr 129 dr 1955

Nr 129

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

vissa markförvärv för försvaret m. m. jämte i

ämnet väckta motioner.

(1 :a avd.)

Försvarets fastighetsfond

Arméns delfond

1 :o) Vissa markförvärv för armén. Sedan Kungl. Maj :t i propositionen

nr 1 under kapitalbudgeten (bil. 25, punkt 9) föreslagit riksdagen att, i

avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1955/56 beräkna ett investeringsanslag av 3 500 000 kronor, har

Kungl. Maj :t i propositionen nr 109 (punkt 1, s. 3—18 av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över försvar särenden för den 18 februari 1955) föreslagit

riksdagen att till samma ändamål för nämnda budgetår anvisa ett

investeringsanslag av 4 200 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Norling och Helmer Persson (I: 430) och den andra inom andra

kammaren av herr Senander m. fl. (11:536), i vilka hemställts, att riksdagen,

under uttalande av att det befintliga pansarskjutfältet i Ravlunda

i enlighet med ortsbefolkningens önskemål snarast möjligt avvecklas, måtte

besluta att avslå Kungl. Maj :ts proposition nr 109, punkt 1, Vissa markförvärv

för armén,

dels en inom första kammaren av herrar Karl Persson och Gustaf Elofsson

väckt motion (1:429), vari hemställts, att riksdagen avslår punkt 1 i

Kungl. Maj :ts proposition nr 109 om utvidgning av Ravlunda skjutfält och

att ny utredning verkställes, varvid även överväges lämpligheten av gemensamt

övningsfält för pansarvapnen i södra och mellersta Sverige,

dels ock en inom andra kammaren av herrar Kristensson i Osby och

Netzén väckt motion (11:530), vari hemställts, att riksdagen beslutar avslå

Kungl. Maj:ts begäran om ett investeringsanslag av 4,2 miljoner kronor

under titeln Vissa markförvärv för armén för budgetåret 1955/56 och i

stället hos Kungl. Maj:t hemställer om en förnyad utredning om pansarvapnets

skjutfält och möjligheter att finna områden, som bättre än Ravlundafältet

svarar mot moderna krav.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 129 år 1955

77

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

hänvisas till motionerna II: 536, I: 429 och II: 530.

Utvidgning av Ravlunda pansar skjutfält. Departementschefen har till

en början något redogjort för de krav som ur militär synpunkt bör

uppställas på ett för moderna stridsvagnar användbart pansarskjutfält.

Departementschefen har därvid framhållit, att fältet icke får ligga på

för stort avstånd från vederbörande truppförbands förläggningsplats.

Om möjligt bör det ligga inom ett avstånd av 10 mil från förläggningsplatsen

för att alltför tidsödande och kostnadskrävande förflyttningar

skall kunna undvikas. Fältet måste vidare vara betryggande ur

säkerhetssynpunkt. Riskområdets storlek är avgörande för hur stort

fältet bör vara. Vid förläggning utan anslutning till något vattenområde

bör fältet ha minst 2,5 mils längd och 2 mils bredd. Därest riskområdet

förlägges över vatten kan det erforderliga markområdet minskas

avsevärt såväl i djupled som i sidled. Fältet bör dock medgiva uttagande

av skjutavstånd mot mål på land av minst 2 000 meter ävensom tillåta

gruppering i sidled och ge möjlighet att verkställa framryckning från utgångsgruppering.

Slutligen bör terrängen vara omväxlande och i huvudsak

lättframkomlig för bandfordon. Marken bör icke vara stenbunden och

risken för skogsbrand bör vara begränsad. Vid skjutfält som gränsar mot

vatten bör fiske och sjötrafik icke förekomma i större utsträckning inom

riskområdet.

Det nuvarande skjutfältet för Skånska pansarregementet vid Ravlunda

uppfyllde de militära krav som år 1943, då fältet anskaffades, uppställdes

på ett pansarskjutfält. Sedan regementet numera tillförts den nya långskjutande

centurionstridsvagnen medgiver emellertid skjutfältet icke längre

uttagande av tillräckliga skjutavstånd på land, vartill kommer att fältet

icke heller i erforderlig utsträckning tillåter gruppering i sidled och skjutning

under framryckning. Fortifikationsförvaltningen har därför föreslagit

att det nuvarande skjutfältet skall väsentligt utvidgas.

För att få förslaget så allsidigt belyst som möjligt har yttranden

inhämtats från länsstyrelsen i Kristianstads län, skogsstyrelsen, Samfundet

för hembygdsvård, Svenska naturskyddsföreningen samt försvarets

ifastighetsnämnd. Genom länsstyrelsens försorg har härjämte

vid två tillfällen särskilda möten anordnats för att bereda ortsbor

och representanter för kommuner m. fl. tillfälle att framföra sina synpunkter.

Länsstyrelsen har i sitt yttrande förklarat att styrelsen ej

vill motsätta sig en utvidgning av skjutfältet i enlighet med vad som

föreslagits av fortifikationsförvaltningen, ehuru länsstyrelsen framhåller

att stora civila intressen därvid uppoffras. Skogsstyrelsen har förklarat

att hinder ur skogsvårdssynpunkt ej föreligger mot att fältet utvidgas.

Samfundet och naturskyddsföreningen har i sina yttranden föreslagit att

eu utredning vcrkställes om möjligheterna att flytta skjutfältet till annan

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande nr 129 år 1955

ort. Jämväl representanter för de av utvidgningsförslaget närmast berörda

kommunerna har föreslagit att skjutfältet ersättes av ett nytt sådant fält,

beläget på annan plats. Försvarets fastighetsnämnd slutligen tillstyrker

utvidgningsförslaget. Nämnden, som har en sådan sammansättning att

såväl militära som civila intressen är representerade, har bland annat till

uPP8''ft, att> då fråga uppkommer om förvärv av större markområden för

försvaret, utreda förvärvets lämplighet och därvid även tillse att civila

synpunkter på markens eventuella användning beaktas.

Beträffande möjligheterna att förlägga skjutfältet till annan plats har

ingående undersökningar gjorts genom arméstabens försorg. För resultaten

av dessa undersökningar har närmare redogjorts i fastighetsnämndens

yttrande. Av redogörelsen framgår att sedan 1938 ett mycket stort antal

områden såväl i Skåne som i angränsande landskap undersökts. De områden,

som undersökts i de inre delarna av landet, har visat sig olämpliga

bland annat med hänsyn till de mycket stora markområden, cirka 50 000

hektar, som i så fall ur säkerhetssynpunkt måste inköpas. Dessa områden

genomkorsas dessutom av vägar och järnvägar, varjämte marken, i de fall

den icke består av myr- och mossmark, är mycket stenbunden och olämplig

för bandfordon. Fastighetsnämnden har i sitt yttrande uttalat, att de

gjorda undersökningarna visar att Ravlunda är det enda för pansarskjutning

lämpliga området i sydligaste Sverige. Nämnden har således kommit

till samma uppfattning som dåvarande departementschefen givit uttryck för

i samband med förvärvet av det ursprungliga skjutfältet. Föredragande

departementschefen delar helt denna uppfattning. Några skäl att vidtaga

ytterligare undersökningar om möjligheterna att förlägga skjutfältet till

annat område anser departementschefen icke föreligger.

Från olika håll har framhållits att den föreslagna utvidgningen innebär

ett djupt ingrepp i förhållandena i bygden och medför att åtskilliga personer

måste lämna sina boplatser och yrken. Inom utvidgningsområdet är

för närvarande mantalsskrivna 48 personer, av vilka 36 i Knäbäcks by.

Länsstyrelsen har under hösten 1954 anordnat två sammanträden med

ortsbor och representanter för av utvidgningen berörda kommuner m. fl.

Vid dessa möten har även fastighetsnämnden närvarit. Nämnden har därvid

ansett sig kunna konstatera att fiskarena i Knäbäcks hy med tillfredsställelse

ser fram mot tidpunkten för inlösen av deras fastigheter. Däremot

torde övriga fastighetsägare icke vara villiga att frivilligt avstå från sin

egendom. Nämnden anser dock att ur sociala synpunkter några vägande

skäl mot utvidgningsförslaget icke kan andragas. Departementschefen ansluter

sig till denna uppfattning. Hade skjutfältet förlagts till annan plats

än Ravlunda skulle enligt departementschefens mening olägenheterna ur

social synpunkt säkerligen ha blivit väsentligt större.

Inom det nuvarande skjutfältet finns områden med ovanligt vacker och

säregen natur. De av fortifikationsförvaltningen nu till förvärv föreslagna

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 129 år 1955

79

områdena är däremot icke lika värdefulla ur naturskyddssynpunkt. Fastiglietsnämnden

anser sig efter sina besök vid Ravlunda kunna konstatera

att de ojämförligt vackraste partierna redan befinner sig inom skjutfältets

gränser. Samma uppfattning har Skånes naturskyddsförening givit uttryck

åt i sitt i det föregående återgivna yttrande till Svenska naturskyddsföreningen.

Några ur naturskyddssynpunkt omistliga värden torde därför icke

gå förlorade om områdena införlivas med skjutfältet. Departementschefen

vill i detta sammanhang erinra om att föredragande departementschefen i

propositionen 1943: 302 uttalade att ett militärt utnyttjande av området icke

behövde medföra, att dess säregna karaktär spolierades. Vidare framhöll

han att man vid ett militärt förvärv av området kunde räkna med att detta

jämväl i framtiden komme att få bibehålla sin karaktär av hedlandskap

medan det i annat fall måste vara en tidsfråga när de öppna vidderna

ändrat karaktär genom skogsplantering eller när området tagits i anspråk

för villabebyggelse. Departementschefen anser sig kunna konstatera att erfarenheterna

från de gångna tio åren sedan skjutfältet anskaffades bestyrkt

att de främst från naturskyddshåll framförda farhågorna att den säregna

naturen skulle spolieras visat sig betydligt överdrivna. Om det nu föreliggande

förslaget till utvidgning genomföres kan de ömtåligaste delarna av nuvarande

fältet ytterligare skonas genom att större möjligheter skapas att förlägga

övningar till mera oömma delar av området. — Inom utvidgningsområdena

finnes inga fasta fornlämningar. De byggnader inom områdena som

äger kulturhistoriskt intresse bör om möjligt bibehållas. De regler, som hittills

tillämpats beträffande vården av det nuvarande skjutfältet, bör även

gälla för skötseln av de nya områdena. Möjligheterna att utnyttja skjutfältet

som fritidsområde är icke alltför begränsade. Under sommarmånaderna

äger nämligen skjutningar rum i mindre omfattning än under andra tider

av året, och som regel pågår skjutningar icke alls under veckohelgerna.

Ur militär synpunkt är det, fortsätter departementschefen, av vital betydelse

att det framlagda förslaget till utvidgning av Ravlundafältet genomföres.

Någon effektiv skjututbildning med den nya stridsvagnsmaterielen

torde eljest icke kunna anordnas. Någon möjlighet alt förflytta skjutfältet

till annan plats inom sydligaste Sverige finns såsom förut framhållits

icke. Såsom vidare framhållits tidigare kan ur sociala synpunkter

eller ur naturskyddssynpunkt några vägande skäl mot utvidgningen

icke anföras. Den föreslagna utvidgningen bedömes tillfyllest för tillgodoseende

av nu kända eller skönjbara krav på ett pansarskjutfält. Departementschefen

föreslår därför att det nuvarande skjutfältet utvidgas i enlighet

med fortifikationsförvaltningens förslag.

Såsom förut nämnts har i årets statsverksproposition under förevarande

anslag beräknats ett belopp av 3 500 000 kronor för nästa budgetår. Av

nämnda belopp har 3 400 000 kronor avsetts för genomförandet av utvidgningen

av Ravlunda skjutfält. Beräkningen grundade sig på en av fortifi
-

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande nr 129 år 1955

kationsförvaltningen överslagsvis gjord uppskattning av medelsbehovet.

Sedan detaljvärderingar numera utförts räknar ämbetsverket med en något

högre kostnad eller totalt 4 100 000 kronor.

Oförutsedda utgifter. Under senare år har som regel ett särskilt belopp

beräknats för att möta oförutsedda utgifter i samband med markförvärv. I

de fall där expropriation måste tillgripas kan det inträffa att den fastställda

expropriationsersättningen överstiger det vid anslagsberäkningen uppskattade

värdet av expropriationsföremålet. Dessutom kan prisstegringar inträffa

under den ofta ganska långa tid som förflyter innan förvärvet kan

genomföras. Genom att särskilda medel anvisats för att möta oförutsedda

utgifter har det i många fall blivit möjligt att undvika att varje brist i en

anslagspost för markförvärv måste föranleda särskilt riksdagsäskande.

Liksom hittills varit fallet bör vidare de för oförutsedda utgifter anvisade

medlen kunna i enlighet med Kungl. Maj :ts beslut i varje särskilt fall utnyttjas

för att bestrida kostnader för smärre kompletteringar av fastighetsbeståndet.

Departementschefen föreslår att för detta ändamål anvisas

100 000 kronor för nästa budgetår.

Det sammanlagda medelsbehovet för här avsedda markförvärv skulle

enligt departementschefens beräkningar alltså uppgå till (4 100 000 +

100 000 =) 4 200 000 kronor.

Utskottet vill erinra om att det nuvarande skjutfältet för Skånska pansarregementet

inköptes genom beslut av 1943 års riksdag. Det visade sig

emellertid snart, att fältet i sin nuvarande omfattning var för litet. Redan

år 1949 framfördes krav på att fältet skulle utvidgas för att tillgodose de

ökade krav på övningsterräng, som den snabba tekniska utvecklingen

medfört. Genom att regementet numera tillförts de långskjutande centurionstridsvagnarna

har behovet av utvidgning ytterligare skärpts. För att

åstadkomma en effektiv skjututbildning med denna nya stridsvagnsmateriel

har det ansetts ofrånkomligt, att övningsfältet utvidgas. Ett alternativ

härtill är emellertid, att skjutfältet förlägges till annan ort.

I motionerna 1:429 och 11:530 har sistnämnda alternativ föreslagits

skola tagas under närmare övervägande. Såsom departementschefen framhållit

ha genom arméstabens försorg ingående undersökningar verkställts

beträffande möjligheterna att förlägga skjutfältet till annan plats inom

Skåne eller inom angränsande landskap. Därvid har emellertid icke framkommit

något annat område, som visat sig lämpligt och användbart såsom

pansarskjutfält. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att de omfattande

rekognosceringar, som i angivna syfte gjordes i samband med det

ursprungliga skjutfältets förvärvande beträffande ett stort antal områden

såväl inom Skåne som i angränsande län, ledde till samma resultat. Utskottet

anser sig icke nu böra föreslå, att ytterligare sådana undersökningar

vidtagas.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 129 år 1955

81

Det har motionsvis gjorts gällande, att Ravlundafältet även i sitt utvidgade

skick icke kommer att motsvara de krav, som, med hänsyn till den

allt fortgående tekniska utvecklingen, måste kunna ställas på ett modernt

pansarskjutfält. Utskottet vill med anledning härav hänvisa till att de militära

myndigheterna bedömt den föreslagna utvidgningen tillfyllest för tillgodoseende

av nu kända eller skönjbara krav på ett pansarskjutfält.

Det har framhållits, att den föreslagna utvidgningen skulle medföra, att

åtskilliga personer nödgas lämna sina boplatser och yrken. Inom utvidgningsområdet

äro mantalsskrivna 48 personer, av vilka 36 i Knäbäcks

by. Utskottet finner denna invändning vägande men vill i likhet med departementschefen

framhålla, att, om skjutfältet förlagts till annan plats än

Ravlunda, olägenheterna ur social synpunkt säkerligen hade blivit större.

Det kan härvid erinras om att av de 23 fastigheterna i Knäbäcks by 14

bebos året runt, medan återstoden blott utnyttjas som sommarbostäder.

Mot det iframlagda projektet har från flera håll — jämväl i de föreliggande

motionerna — rests invändningar ur naturskyddssynpunkt. Av

Skånes naturskyddsförenings yttrande i ärendet framgår emellertid, att

de delar av området, som ur nämnda synpunkt äro mest värdefulla, redan

befinna sig inom det nuvarande skjutfältet och att hittillsvarande erfarenheter

givit vid handen, att tidigare uttalade farhågor för att naturen skulle

utsättas för förstörelse i olika avseenden visat sig ogrundade. Såsom departementschefen

framhållit skulle genom den föreslagna utvidgningen de

ömtåligaste delarna av det nuvarande fältet kunna ytterligare skonas genom

att större möjligheter skapas att förlägga övningar till mera oömma delar

av området.

I delta sammanhang vill utskottet erinra om att föredragande departementschefen

i samband med det ursprungliga förvärvet av ifrågavarande

skjutfält anförde, att ett militärt utnyttjande av det till skjutfält föreslagna

området ingalunda behövde medföra, att dess säregna karaktär spolierades.

Den avskildhet, som hittills präglat dessa trakter, komme visserligen åtminstone

tidvis icke att förefinnas i och med att pansarförband toge terrängen

i besittning. Fornlämningarna komme emellertid att respekteras

och skyddas, varjämte hela området utmed Verkeåns dalgång — den ömtåligaste

delen av denna trakt — avsåges skola lämnas oberört. Utskottet

förutsätter, att någon ändring icke vidtages i nu gällande regler, enligt vilka

den s. k. Havängsdalen, som för närvarande till största delen är utarrenderad

och där den mest särpräglade naturen finnes, skall lämnas orörd av

militär verksamhet.

Utskottet förutsätter vidare, att liksom fallet är för det nuvarande skjutfältet

även för det nya utvidgningsområdet bestämmelser meddelas, som i

görligaste mån tillgodose naturskyddsintresset. Givetvis böra förefintliga

byggnader av kulturhistoriskt intresse om möjligt bibehållas.

Efter ingående överväganden bär utskottet funnit sig böra tillstyrka,

6—879 55 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 6 saml. Nr 128—130

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande nr 129 år 1955

att Ravlunda skjutfält utvidgas i enlighet med departementschefens förslag.

Härav följer, att utskottet avstyrker de i ämnet väckta motionerna.

Kostnaderna för utvidgningens genomförande ha uppskattats till totalt

4 100 000 kronor. Mot de till grund härför liggande beräkningarna har utskottet

icke något att invända.

Såsom departementschefen erinrat har under senare år ett särskilt belopp

beräknats för att möta oförutsedda utgifter i samband med markförvärv.

Utskottet tillstyrker, att för arméns del 100 000 kronor anvisas för

detta ändamål.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionerna I: 430 och II: 536 samt I: 429

och 11:530, till Vissa markförvärv för armén för budgetåret

1955/56 anvisa ett investeringsanslag av 4 200 000 kronor.

Marinens delfond

2:o) Vissa markförvärv för marinen. Sedan Kungl. Maj :t i propositionen

nr 1 under kapitalbudgeten (bil. 25, punkt 16) iföreslagit riksdagen att, i

avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1955/56 beräkna ett investeringsanslag av 250 000 kronor, bär

Kungl. Maj :t i förberörda proposition nr 109 (punkt 2, s. 19 och 20) föreslagit

riksdagen att till samma ändamal för nämnda budgetår anvisa ett

investeringsanslag av 250 000 kronor.

Förvärv av mark för förrådsanläggning för Stockholms kustartilleriförsvar.

Departementschefen föreslår att 100 000 kronor beräknas under

förevarande anslag för inköp av mark för ifrågavarande förrådsanläggning.

Inköpet avses även skola omfatta vissa byggnader, vilka lämpligen kan

iordningställas för förrådsändamål. Kostnaderna för denna del av förvärvet

bör emellertid enligt departementschefens mening bestridas från

det å fastighetsfonden under marinens delfond uppförda anslaget till

anordnande av vissa förråd och garage, under vilket anslag medel för

nästa budgetår beräknats för bland annat en förrådsanläggning för Stockholms

kustartilleriförsvar.

Oförutsedda utgifter. Av skäl som anförts vid behandlingen av motsvarande

anslag under arméns delfond bör enligt departementschefen medel

beräknas för oförutsedda utgifter. Dessa medel torde huvudsakligen komma

att användas för smärre kompletteringar av marinens fastighetsbestånd.

Fortifikationsförvaltningen bär sålunda vid beräkningen av denna

post anmält att behov av medel kommer att föreligga för att inlösa viss

tomtmark vid örlogsvarvet i Karlskrona och för förvärv av ett invid marina

anläggningar beläget mindre markområde för att förhindra att området

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Statsutskottets utlåtande nr 129 år 1955

exploateras för sommarstugebebyggelse. Departementschefen föreslår att

för oförutsedda utgifter beräknas ett belopp av 150 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet för här avsedda markförvärv skulle

enligt departementschefens beräkningar alltså uppgå till (100 000 +

150 000 = ) 250 000 kronor.

Utskottet tillstyrker den äskade medelsanvisningen för inköp av mark

för en förrådsanläggning för Stockholms kustartilleriförsvar.

Utskottet anser sig vidare böra tillstyrka, att medel till oförutsedda utgifter

för markförvärv för marinen anvisas i enlighet med departementschefens

förslag.

Ej heller vad departementschefen i övrigt anfört under förevarande

punkt har givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Vissa markförvärv för marinen för

budgetåret 1955/56 anvisa ett investeringsanslag av 250 000

kronor.

Flygvapnets delfond

3:o) Vissa markförvärv för flygvapnet. Sedan Kungl. Maj :t i propositionen

nr 1 under kapitalbudgeten (bil. 25, punkt 23) föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1955/56 beräkna ett investeringsanslag av 3 500 000

kronor, har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 109 (punkt 3, s.

20 och 21) föreslagit riksdagen att till samma ändamål för nämnda budgetår

anvisa ett investeringsanslag av 3 500 000 kronor.

För innevarande budgetår har under förevarande anslag upptagits ett

belopp av 1 500 000 kronor.

För att möjliggöra en snabbare takt i utbyggnaden av flygfälten har

i årets statsverksproposition föreslagits en höjning av anslaget till flygfältsarbeten

från 25 till för nästa budgetår 30 miljoner kronor. I konsekvens

härmed bör enligt departementschefen ökade medel ställas till förfogande

för att genomföra de markförvärv som erfordras för flygfältsarbetena.

Dessa markförvärv kan komma att bli särskilt omfattande bland

annat därför att ett flertal banor i huvudsak måste läggas utanför de befintliga

fälten.

Under förevarande anslag synes departementschefen vidare medel böra beräknas

för markförvärv för bomb- och skjutplatser och för inlösen av

fastigheter inom det s. k. Eklundshovsområdet vid Södertörns flygflottilj.

Slutligen torde för att kunna genomföra smärre kompletteringar av flygvapnets

fastighetsbestånd och för att bestrida kostnader för tvångsinlösen

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtande nr 129 år 1955

av mark enligt byggnadslagen medel beräknas för oförutsedda utgifter i

likhet med vad som skett under arméns och marinens delfonder.

Enligt departementschefens uppskattning av medelsbehovet torde ett

belopp av 3 500 000 kronor förslå för att under nästa budgetår genomföra

de nödvändigaste markförvärven för här angivna ändamål. Det förutsättes

få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta om hur dessa medel skall

utnyttjas.

Utskottet tillstyrker den av departementschefen förordade medelsanvisningen

för markförvärv för flygvapnet. Det torde få ankomma på

Kungl. Maj :t att besluta om hur ifrågavarande medel skola utnyttjas.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Vissa markförvärv för flygvapnet för

budgetåret 1955/56 anvisa ett investeringsanslag av 3 500 000

kronor.

Försvarets fabriksfond

4:o) Uppförande av centrala tvätt- och reparationsanstalter. Anskaffning

av maskiner och annan utrustning för centrala tvätt- och reparationsanstalter.

Sedan Kungl. Maj :t i propositionen nr 1 under kapitalbudgeten

(bil. 25, punkterna 39 och 40) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, till Uppförande av centrala tvätt- och reparationsanstalter

och till Anskaffning av maskiner och annan utrustning för centrala

tvätt- och reparationsanstalter för budgetåret 1955/56 beräkna investeringsanslag

av 2 700 000 kronor respektive 1 000 000 kronor, har Kungl.

Maj :t i förberörda proposition nr 109 (punkterna 4 och 5, s. 22—26) föreslagit

riksdagen att till samma ändamål för nämnda budgetår anvisa investeringsanslag

av 2 700 000 kronor respektive 1 000 000 kronor.

Vidare har i en inom andra kammaren av herr Nyberg väckt motion

(11:537) hemställts, att riksdagen vid behandlingen av propositionen nr

109 måtte uttala att, därest möjligheter därtill skulle uppstå, f. d. skofabriksarbetare,

som erhållit arbete vid örlogsvarvet i Karlskrona, beredes

anställning vid den nya centrala tvätt- och reparationsanstalten i Karlskrona.

Beträffande motiveringen hänvisas till motionen.

Gullberna sinnessjukhus, som är under uppförande i Karlskrona, beräknas

åtminstone delvis kunna tagas i bruk vid årsskiftet 1957—1958. För att

bl. a. tillgodose sjukhusets behov av tvätt har statens kommitté för sinnessjukvårdens

utbyggande i betänkande den 14 juni 1954 angående samordning

av den statliga tvättverksamheten m. m. föreslagit att en ny central tvätt
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 129 år 1955

85

anläggning uppföres i Karlskrona. Enligt förslaget är den nya anläggningen

avsedd, förutom för nämnda sjukhus, för statliga institutioner (främst försvarets)

och institutioner tillhörande landsting an. fl. inom Blekinge och

Kronobergs län samt södra delen av Kalmar län. Försvarets falbriksstyrelses

nuvarande tvättanstalt i Karlskrona, vilken är inrymd i provisoriska lokaler

som icke lämpar sig för utbyggnad, föreslås bli nedlagd då den nya anläggningen

kan tagas i bruk.

Fabriksstyrelsen har på anmodan av Kungl. Maj:t inkommit med förslag

till uppförande av den nya anläggningen. Förslaget innebär i huvudsak

att i Karlskrona uppföres en ny tvätt- och reparationsanstalt för en

kostnad, inberäknat maskiner och annan utrustning, av 4 310 000 kronor.

Anläggningen har dimensionerats för att utnyttjas i första hand av de

statliga sjukhusen Gullberna i Karlskrona och S:t Sigfrids i Växjö, de

militära förband som för närvarande är hänvisade till den nuvarande tvättoch

reparationsanstalten i Karlskrona samt Kronobergs regemente. Härjämte

bär preliminära överenskommelser träffats med förvaltningsutskotten

i Kronobergs läns landsting och Kalmar läns södra landsting om utnyttjande

för landstingens räkning av den nya tvättanstalten. Blekinge läns

landsting önskar däremot icke anlita anstalten.

I fråga om val av plats för anläggningen har fabriksstyrelsen i likhet

med kommittén funnit övervägande skäl tala för att anstalten förlägges till

Karlskrona. Styrelsen har med drätselkammaren i Karlskrona stad träffat

ett preliminärt avtal om upplåtelse av erforderlig mark och angående

vatten- och elförsörjning. Det markområde, omkring 19 800 kvadratmeter,

som erfordras, har staden erbjudit sig att utan ersättning överlåta på

kronan. Departementschefen anser även att Karlskrona är den ur de flesta

synpunkter lämpligaste platsen. Den preliminära överenskommelse som

fabriksstyrelsen träffat med Karlskrona stad om upplåtelse av mark in. in.

synes departementschefen därför kunna godkännas av Kungl. Maj:t.

Anläggningen synes departementschefen få utföras i huvudsak i enlighet

med fabriksstyrelsens förslag. Lokaler bör sålunda enligt departementschefens

mening på sätt föreslagits inrymmas för skoreparationer.

Detta synes nämligen vara den mest ekonomiska lösningen även om en

framtida omläggning av skoreparationsverksamheten skulle medföra att

verkstaden nedlägges eller flyttas.

Gentemot kostnadsberäkningarna synes departementschefen ej heller

vara något att invända. Kommittéförslaget upptager visserligen en något

lägre kostnad, cirka 3,7 miljoner kronor, men detta torde åtminstone delvis

sammanhänga med att kommittén räknat med eu anstalt med något

mindre kapacitet än vad fabriksstyrelsen föreslagit. Departementschefen

förutsätter emellertid att fabriksstyrelsen beaktar alla möjligheter att nedbringa

kostnaderna.

Departementschefen föreslår sålunda att en ny tvätt- och reparations
-

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets utlåtande nr 129 år 1955

anstalt driven i fabriksstyrelsens regi får uppföras i Karlskrona. Styrelsens

nuvarande tvättanstalt i Karlskrona liksom de till Kronobergs regemente

och S:t Sigfrids sjukhus anknutna mindre anläggningarna bör nedläggas

då den nya anläggningen kan tagas i bruk. Några nämnvärda personalproblem

torde icke behöva uppstå i samband därmed. Fabriksstyrelsen

räknar med att den genom centraliseringen friställda personalen i de flesta

fall skall kunna beredas anställning i den nya tvättanstalten.

Medelsbehovet synes departementschefen i första hand böra täckas

genom att taga i anspråk odisponerade behållningar under anslagen Uppförande

av centrala tvätt- och reparationsanstalter och Anskaffning av

maskiner och annan utrustning för centrala tvätt- och reparationsanstalter,

vilka anslag anvisats under fabriksfonden för respektive budgetåren 1951/52

och 1950/51. De odisponerade medel som kan utnyttjas utgör under det

förstnämnda anslaget 446 200 kronor och under det sistnämnda 160 100

kronor eller sålunda sammanlagt 606 300 kronor. Härjämte föreslås för

nästa budgetår skola anvisas ett belopp av 3 700 000 kronor, varav 2 700 000

kronor för byggnadsarbeten under anslagsbenämningen Uppförande av

centrala tvätt- och reparationsanstalter och 1 000 000 kronor för maskinanskaffningar

m. m. under anslagsbenämningen Anskaffning av maskiner

och annan utrustning för centrala tvätt- och reparationsanstalter.

Utskottet. Statens kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande har i betänkande

den 14 juni 1954 angående samordning av den statliga tvättverksamheten

in. in. framhållit, att en centralisering av den statliga tvättoch

reparationsverksamheten skulle medföra betydande besparingar. Det

av Kungl Maj :t nu framlagda förslaget om uppförande av en ny central

tvättanläggning utgör ett led i denna centralisering. Anläggningen är avsedd

att utnyttjas i första hand av de statliga sjukhusen Gullberna i Karlskrona

och S:t Sigfrid i Växjö, de militära förband, som för närvarande

äro hänvisade till den nuvarande tvätt- och reparationsanstalten i Karlskrona,

samt Kronobergs regemente. Försvarets fabriksstyrelses nuvarande

tvättanstalt i Karlskrona samt de till Kronobergs regemente och

S:t Sigfrids sjukhus anknutna mindre anläggningarna förutsättas skola

nedläggas, då den nya anläggningen kan tagas i bruk.

Utskottet anser sig böra tillstyrka, att en ny tvätt- och reparationsanstalt,

driven i fabriksstyrelsens regi, uppföres i Karlskrona.

Kostnaderna för uppförande av anstalten samt för anskaffning av

maskiner och annan utrustning ha beräknats till sammanlagt i runt tal

(3 150 000 + 1 160 000 =) 4 310 000 kronor. Dessa beräkningar synas utskottet

kunna godtagas. Utskottet förutsätter emellertid i likhet med

departementschefen, att fabriksstyrelsen beaktar alla möjligheter att nedbringa

ifrågavarande kostnader.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 129 år 1955

87

Medelsbehovet har förutsatts skola i första hand tillgodoses genom ianspråktagande

av vissa reservationsbéhållningar. Häremot har utskottet

icke något att erinra. Utskottet tillstyrker vidare, att i enlighet med

departementschefens förslag för ifrågavarande ändamål för nästa budgetår

anvisas 2 700 000 kronor för byggnadsarbeten för den nya tvättanstalten

och 1 000 000 kronor för maskinanskaffningar m. m. för densamma.

Vad departementschefen i övrigt anfört under förevarande punkter

har icke givit utskottet anledning till erinran.

I den föreliggande motionen har uttalats önskvärdheten av att skoarbetare,

som förut varit anställda vid försvarets skofabrik i Karlskrona och

efter dennas nedläggande erhållit arbete vid örlogsvarvet i staden, beredes

anställning vid den föreslagna nya tvätt- och reparationsanstaltens skoreparationsavdelning.

Utskottet utgår från att, därest så skulle befinnas

lämpligt och ändamålsenligt, hinder icke bör möta mot en sådan anordning.

Då det närmast torde få ankomma på vederbörlig myndighet att härutinnan

besluta, torde motionen icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet hemställer,

I. att riksdagen må

a) till Upphörande av centrala tvätt- och reparationsanstalter

för budgetåret 1955/56 anvisa ett investeringsanslag av

2 700 000 kronor;

b) till Anskaffning av maskiner och annan utrustning för

centrala tvätt- och reparationsanstalter för budgetåret 1955/56

anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor;

II. att motionen II: 537 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 13 maj 1955

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Närvarande: se under utlåtandet nr 130.

Reservation

vid punkten 1 (Vissa markförvärv för armén) av herr Ståhl.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1955:301 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ls proposition angående vissa markförvärv för försvaret m. m. a1 i texten