Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa ändringar i statens allmänna avlöningsreglemente m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1955-05-13 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1955:134, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa ändringar i statens allmänna avlöningsreglemente m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 13b år 1955

Nr 134

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

vissa ändringar i statens allmänna avlöningsreglemente

m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(5:e avd.)

I propositionen nr 171 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över civilärenden för den 31 mars 1955, föreslagit

riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga ändringar i

statens allmänna avlöningsreglemente den 30 juni 1948 (nr 436) i huvudsaklig

överensstämmelse med det såsom bilaga vid statsrådsprotokollet i

ärendet fogade författningsförslaget, att vidtaga ändringar i avlöningsreglementet

för folkskolan den 30 juni 1948 (nr 437), avlöningsreglementet för

övningslärare den 9 juni 1950 (nr 386), prästlönereglementet den 29 juni

1951 (nr 577) samt kungörelsen den 22 juni 1951 (nr 586) angående statsbidrag

till centrala verkstadsskolor i huvudsaklig överensstämmelse med

vad i statsrådsprotokollet under II förordats, att utfärda de övergångsbestämmelser,

som kan bli erforderliga i anledning av förenämnda förslag,

att meddela bestämmelser angående beredskapsersättning till kryptoulbildade

kanslibiträden vid Sydkustens och Västkustens marindistrikt i huvudsaklig

överensstämmelse med vad i statsrådsprotokollet under III förordats

samt att utfärda ändrade bestämmelser angående avlöningsförmåner

för befattningshavare i statens tjänst vid deltagande i kurser i företagsdemokrati

m. in. i huvudsaklig överensstämmelse med vad i statsrådsprotokollet

under IV förordats, dels ock godkänna av Kungl. Maj:t meddelade

beslut angående ersättning för beredskapstjänstgöring till dels kryptoutbildat

kanslibiträde vid Ostkustens marindistrikt och dels förrådsmästare

vid vissa marinens drivmedelsförråd.

Propositionen

För årets riksdag har i tidigare propositioner framlagts förslag, som föranleder

ändringar i vissa statliga avlöningsreglementen m. fl. författningar.

Främst gäller detta prop. 1955: 25 angående lönegradsplaceringen för vissa

tjänster m. m., prop. 1955:98 angående vissa frågor rörande tjänstebostäderna

för folkskolans lärare och prop. 1955: 148 angående avstängning av

domare. Vissa ytterligare ändringar föranledes av vid 1954 års riksdag fat
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 13b år 1955

11

tade beslut i fråga om undervisning och vård av psykiskt efterblivna och

om formerna för överförande av beställningshavare på disponibilitetsstat.

Inom civildepartementet har härutöver varit föremål för beredning vissa

andra frågor, som för sin lösning påkallar ändringar i avlöningsreglemenien

eller som eljest är av natur att böra underställas riksdagen. Det sistnämnda

gäller bl. a. fråga om vidgad rätt till löneförmåner för deltagare i

kurser i företagsdemokrati.

I förevarande proposition föreslås, att riksdagen måtte bemyndiga Kungl.

Maj :t att, i huvudsaklig överensstämmelse med såsom bilaga till statsrådsprotokollet

i ärendet fogat författningsförslag, vidtaga ändringar i statens

allmänna avlöningsreglemente. Därjämte begäres riksdagens bemyndigande

att vidtaga vissa ändringar i avlöningsreglementet för folkskolan, avlöningsreglementet

för övningslärare och prästlönereglementet ävensom i

statsbidragskungörelsen för de centrala verkstadsskolorna samt att utfärda

ändrade bestämmelser angående löneförmåner vid deltagande i kurser i företagsdemokrati.

Slutligen underställes riksdagens prövning frågor om beredskapsersättning

i vissa fall.

Beträffande detaljerna i propositionsförslaget tillåter sig utskottet hänvisa

till de olika avsnitten av propositionen.

I anledning av föreliggande motionsyrkanden får utskottet här återge

departementschefens yttrande i fråga om förhöjning av bostadsavdrag för

prästerliga tjänstebostäder.

1 förut omförmälda prop. 1955: 98 har framlagts förslag till höjning av de i

21 § boställsordningen för folkskolans lärare upptagna hyresavdragen för

tjänstebostäder. De föreslagna hyreshöjningarna utgör ett provisorium i avvaktan

på de ställningstaganden i tjänstebostadsfrågorna, som kan bli en

följd av 1952 års tjänstebostadsutrednings kommande förslag.

Angivna förslag har jag funnit aktualisera frågan om en höjning jämväl

av de i 33 § prästlönereglementet upptagna bostadsavdragen, vilka i likhet

med hyresavdragen för folkskolans lärare fastställts på grundval av uppgifter

från 1945 års hyresräkning.

Svenska prästförbundet, som beretts tillfälle att framföra sina synpunkter

på frågan, har härvid uttalat bl. a., att förbundet, enär kännedoin om

saken erhållits för sent, icke haft möjlighet att taga ställning till frågan

samt att förbundet anser, att en justering av bostadsavdragens storlek bör

föregås av en utredning, som tar hänsyn till bostädernas standard, deras användning

i församlingsarbetet och övriga faktorer, som i detta fall måste

beaktas.

För folkskolans tjänstebostäder hade de sakkunniga för översyn av vissa

statsbidrag på skolväsendets område i sitt betänkande (SOU 1954: 27) funnit

en generell hyreshöjning med omkring 25 procent böra ske. Detta procenttal

hade valts med hänsyn till att bostadsposten i levnadskostnadsindex

höjts med ungefär detta tal från år 1945 till juni 1954. Det i förenämnda

proposition framlagda förslaget innefattar emellertid en i två hänseenden

differentierad hyreshöjning. Större höjningar föreslås sålunda till en början

för bättre bostäder än för sämre, så att höjningen skall utgöra ungefär 30

procent för A-bostäder, 25 procent för B-bostäder och 15 procent för C-bostäder.

Vidare föreslås ett högre procenttal för nybyggda A-bostäder — bo
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Statsutskottets utlåtande nr 134 år 1955

städer som tagits i bruk som tjänstebostäder efter utgången av år 1950 __

än för äldre dylika bostäder. I medeltal för samtliga nu befintliga tjänstebostäder

utgör den föreslagna hyreshöjningen ungefär 25 procent.

För de prästerliga tjänstebostäderna är bostadsavdragen ej differentierade

etter bostadskvaliteten på sätt som skett vid folkskolan. För de olika hyresgrupperna

är fastställda ett bostadsavdragsbelopp för domprostar, kyrkoherdar

m. fl. och ett för komministrar m. fl. Bostadsavdragen är beräknade

med utgångspunkt från en såsom normal ansedd bostad om sex rum och

kök för kyrkoherde samt fem rum och kök för komminister, exklusive expeditionsrum.

Prästerliga tjänstebostäder finns — till skillnad mot vid folkskolan

— jämväl i hyresgrupp 5.

Jämväl kyrkoherde- och komministerbostädernas hyror torde komma att

bli föremål för övervägande av tjänstebostadsutredningen, varför en nu företagen

höjning liksom i fråga om folkskolan måste utgöra ett provisorium.

Med hänsynstagande till de i viss mån särpräglade förhållandena beträffande

de prästerliga tjänstebostäderna har jag funnit mig böra föreslå, att

tills vidare bostadsavdragen, såvitt avser hyresgrupperna 1—4, uppräknas

med ungefär 25 p.rocent och att härigenom framkommande avdrag för hvresgrupp

4 göres tillämpliga jämväl för bostäder i hyresgrupp 5. Därest riksdagen

ej har något att erinra häremot, bör ändring av angivna innebörd

företagas i 33 § 5 mom. prästlönereglementet.

Motioner in. m.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två i anledning

av propositionen väckta likalydande motioner, den ena inom första

kammaren av herr Bror Nilsson m. fl. (I: 509) och den andra inom andra

kammaren av herr Neländer m. fl. (II: 633), i vilka hemställts att riksdagen

måtte avslå Kungl. Maj :ts förslag i fråga om höjning av bostadsavdragen

för prästerliga tjänstebostäder samt i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa

att utredning verkställes angående de ifrågavarande bostädernas standard,

deras användning i församlingsarbetet och övriga faktorer som i detta

fall bör beaktas och att nytt förslag förelägges riksdagen, sedan förhandlingar

på grundval av utredningsresultatet förts med vederbörande personalorganisationer.

Därjämte har utskottet upptagit följande vid riksdagens början väckta motioner,

nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

heri Bror Nilsson m. fl. (I: 260) och den andra inom andra kammaren av

herr Håstad m. fl. (II: 376), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta

om ändrad lydelse av 28 § statens allmänna avlöningsreglemente så att

med tjänstledighet på grund av i tjänsten ådragen smittsam sjukdom, vilken

enligt gällande epidemi- och epizootilagar skall anmälas till vederbörande

myndighet, jämställes tjänstledighet på grund av annan smittsam

sjukdom, som ådragits i sysselsättning vid laboratorium, där arbete med

smittämnet bedrives;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 13b år 1955

13

fru Hamrin-Thorell (1:301) och den andra inom andra kammaren av fröken

Ager (11:333), i vilka hemställts, att riksdagen ville besluta att till

föreståndarinnan för undervisning i sömnad vid fackskolan för huslig ekonomi

i Uppsala anvisa ett arvode av 550 kronor utöver henne tillkommande

lön som lärare;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Arrhén och Sunne (1:305) och den andra inom andra kammaren

av herrar Håstad och Cassel (11:391), i vilka hemställts, att riksdagen

måtte besluta bemyndiga Kungl. Maj :t att på sätt som i 6 § 2 mom.

a) Saar anges medgiva, att ordinarie eller extra ordinarie statlig tjänst må

förenas med befattning vid kommunalt gymnasium.

I fråga om motiveringen för ifrågavarande motionsyrkanden får utskottet

hänvisa till motionerna 11:633, 11:376, 11:333 och 11:391.

Över förenämnda, vid riksdagens början väckta motioner har, efter därom

i vederbörlig ordning gjord framställning, vissa myndigheter avgivit utlåtanden,

på sätt av det följande framgår.

Beträffande motionerna 1:260 och 11:376

Medicinalstyrelsen har anfört följande.

Medicinalstyrelsen har i ärendet hört föreståndaren för statens bakteriologiska

laboratorium, som till styrelsen inkommit med i avskrift bifogat

yttrande.

Styrelsen vill i anledning härav anföra följande.

Styrelsen delar den i motionen framförda uppfattningen att det icke synes

motiverat att de i 28 § SAAR intagna föreskrifterna angående löneförmåner

vid i tjänsten ådragen smittsam sjukdom fått tillämpningen begränsad

till allenast sådan sjukdom som enligt gällande epidemi- eller epizootilag

skall anmälas till vederbörande myndighet. En dylik begränsning synes

dessutom icke förenlig med de principer, som lagfästs i kungl. kungörelsen

den 29 oktober 1954 (nr 644) med föreskrifter enligt 6 § 1 st. c) lagen om

yrkesskadeförsäkring (nr 243/1954). I nyssnämnda kungörelse hänföres

nämligen till yrkesskada bland annat genom smitta framkallad sjukdom,

som ådragits i sysselsättning vid laboratorium, där arbete med smittämne

bedrives.

För närvarande komma olika ekonomiska förmåner att gälla allteftersom

yrkesskadan utgör sjukdom, som skall anmälas enligt endera av epidemi-

och epizootilagarna, eller skadan är sjukdom, som ej är anmälningspliktig

enligt nyssnämnda lagar. Fall av t. ex. tuberkulos, Coxsackieinfektioner

och toxoplasmos, uppkomna efter infektion i arbetet, skulle således

icke få bibehålla lön om sjukdomstiden understiger 90 dagar. Varar sjukdomen

längre tid, få sådana fall först i efterskott ersättning för under

samordningstiden förlorade förmåner. De av laboratorieföreståndaren anförda

exemplen på sådana vid laboratoriet inträffade sjukdomsfall understryka

angelägenheten av en snar ändring av ifrågavarande bestämmelser.

Under åberopande av vad ovan anförts vill medicinalstyrelsen — ur de

synpunkter styrelsen har att företräda — tillstyrka bifall till såväl motionen

som det i laboratorieföreslåndarens yttrande framförda önskemålet

om att den föreslagna författningsändringen måtte få retroaktiv verkan

och således träda i kraft från den 1 januari 1955.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 134 år 1955

Föreståndaren för statens bakteriologiska laboratorium har i sitt ovan berörda

yttrande anfört följande.

I dessa motioner påpekas, att bestämmelserna i 28 § statens allmänna

ayiomngsreglemente angående löneförmåner vid i tjänsten ådragen smittsam

sjukdom för den s. k. samordningstiden begränsats till sådan sjukdom, som

enhg-t gallande epidemi- och epizootilag skall anmälas till vederbörande

myndighet och sålunda icke ha samma avfattning som kungl. kungörelsen

den 29 oktober 1954 (nr fi44) med föreskrifter enligt 6 § första stvcket c )

agen om yrkesskadeförsäkring (nr 243/1954). I sagda kungörelse har nämligen

till yrkesskada bland annat hänförts genom smitta framkallad sjukdom,

som ådragits i sysselsättning vid laboratorium, där arbete med smittämnet

bednves. På detta sätt komma olika ekonomiska förmåner att gälla

beroende på om yrkesskadan utgör sjukdom, som skall anmälas enligt endera

epidemi- eller epizootilagarna, eller sjukdom, som ej är anmälnin«spliktig

enligt dessa lagar.

...1 motionen diskuteras de skäl, som kunna tänkas ha föranlett den genomförda

distinktionen mellan dessa båda grupper av smittsamma sjukdomar.

Vagon skillnad dem emellan, som skulle kunna motivera särskiljandet har

därvid emellertid ej framkommit.

Genom kungl. kungörelsen den 29 oktober 1954 (nr 644) infördes bestammeiser,

som gåvo personalen tillfredsställande ekonomiska förmåner

vid adragen laboratoneinfektion utan hänsyn till infektionens art. Inte minst

viktigt tedde det sig att smitta med tuberkulos härigenom kom att räknas

såsom yrkesskada. Denna sjukdom har nämligen under senare år intagit

en framskjuten plats bland laboratorieinfektionerna. Under åren 1945&- 1953 inträffade sålunda vid statens bakteriologiska laboratorium inte mindre

an 34 fall av tuberkulos, av vilka flertalet torde ha ådragit sig sjukdomen

under laboratoriearbete. Den enda utvägen att bereda dessa fall ersättning för

forlorade löneförmåner har varit att laboratoriet hos Kungl. Maj :t i varje enskilt

fall hemställt att de måtte få likställas med yrkessjukdom. Dessa framställningar

ha utan undantag vunnit nådigt bifall.

De nya bestämmelserna i § 28 avlöningsreglementet komma att hindra

ett sadant tillvägagångssätt. I fortsättningen få alltså fall av t. ex. tuberkulos,

Coxsackieinf ek tioner och toxoplasmos, uppkomna efter infektion i

arbetet, ej bibehållen lön, om sjukdomstiden understiger 90 dagar. Varar

sjukdomen längre tid, få de först i efterskott ersättning för förlorade förmaner

under samordningstiden.

Olägenheterna av dessa bestämmelser ha redan gjort sig gällande Två

under innevarande år nyupptäckta fall av tuberkulos vid statens bakteriologiska

laboratorium ha sålunda fått vidkännas minskade löneförmåner,

trots att sjukdomen ådragits i tjänsten. I åtminstone det ena av dessa fall —

en befattningshavare med stor försörjningsbörda — ha ekonomiska svårigheter

uppkommit. Det är givet, att rekryteringsproblem följa efter dylika

händelser. På de avdelningar av laboratoriet, där arbete med tuberkelbakteriehaltigt

material pågår, har det redan i flera år varit svårt att placera erforderligt

antal befattningshavare.

För statens bakteriologiska laboratoriums del är det därför ett synnerligen

viktigt önskemål att bestämmelserna i 28 § avlöningsreglementet ändras

till överensstämmelse med kungl. kungörelsen den 29 oktober 1954.

Med hänsyn till att denna kungörelse trädde i kraft den 1 januari 1955 synes

det vidare önskvärt att denna ändring får retroaktiv verkan intill den 31

december 1954.

Sammanfattningsvis vill jag sålunda livligt tillstyrka det i motionerna

framlagda förslaget om ändring av avlöningsreglementets bestämmelser be
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 13b år 1955

15

träffande tjänstledighet på grund av i tjänsten ådragen smittsam sjukdom

och tillika understryka vikten av att denna ändring får gällande kraft från

den 1 januari 1955.

Beträffande motionerna 1:301 och 11:333

Statens lönenämnd har anfört följande.

Såvitt lönenämnden kunnat finna, kunna för medgivandet av här ifrågavarande

arvode av 550 kronor för år till huvudlärarinnan i sömnad vid fackskolan

anföras enahanda skäl, som föranlett att dylikt arvode tillerkänts

huvudlärarinnan i sömnad vid seminariet för huslig utbildning i Umeå. På

grund härav och då, enligt vad lönenämnden inhämtat, undervisningen i

sömnad har större omfattning vid fackskolan än vid seminariet, har lönenämnden

intet att erinra mot bifall till motionerna.

Beträffande motionerna 1:305 och 11:391

Skolöverstyrelsen har anfört följande.

Överstyrelsen har i yttrande den 29 mars 1955 till Kungl. Maj :t med anledning

av vissa ordinarie adjunkters besvär över entledigande från förordnande

som lektor vid kommunalt gymnasium, vilket yttrande bifogas denna

skrivelse,1 närmare utvecklat de skäl, varpå överstyrelsens beslut att icke

medgiva förening av ordinarie statlig tjänst med kommunal lektorstjänst

grundar sig.

Åberopande de synpunkter, som kommit till uttryck i nämnda yttrande,

avstyrker överstyrelsen motionerna.

Statens lönenämnd har anfört följande.

Lönenämnden har från skolöverstyrelsen under hand inhämtat, att av de

sexton statligt anställda lärare, som genom skolöverstyrelsens beslut den 10

december 1954 entledigats från förordnande såsom kommunala lektorer

räknat från och med den 1 juli 1955, tolv anfört besvär över ifrågavarande

beslut. Besvären äro alltjämt föremål för Kungl. Maj :ts prövning. Då sålunda

rättsfrågan, huruvida hinder för här avsedd tjänsteförening föreligger enligt

gällande bestämmelser, icke är avgjord, anser lönenämnden att motionerna

icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd’.

Slutligen har utskottet i detta sammanhang upptagit en till utskottet från

civildepartementet inkommen, den 18 april 1955 dagtecknad promemoria

angående vidgad möjlighet att bevilja semester i vissa fall. I denna anföres

följande.

Enligt 29 § A 1 mom. Saar er hålles semester å tid, som prövas lämplig

med hänsyn till göromålens behöriga gång, antingen under det löpande kalenderåret

eller, om detta på grund av tjänstgöringsförhållandena icke kunnat

ske eller vederbörande myndighet i annat fall finner skäl därtill lämna

medgivande, under liden 1 januari—31 maj nästpåfoljande år. Semester

måste således uttagas senast under maj månad året efter det, under vilket

semestern intjänats. Från denna huvudprincip gäller, såvitt avser tjänstemän

i allmänhet, undantag allenast i fråga om tjänstemän, stationerade å

orter inom riket, där kallortstillägg utgår. Dessa tjänstemän kan av vederbörande

myndighet medgivas erhålla semester under det nästpåföljandc

1 Här uteslutet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 134 år 1955

året i följd med semester för detta år. Någon dispensmöjlighet för Kun«l.

Maj :t inrymmes icke i stadgandet.

Genom beslut vid 1954 års riksdag bemyndigades Kungl. Maj:t att meddela

bestämmelser för viss personal vid domänverket och skogsvårdsstyrelserna

i fråga om semester, som belöpte på år 1953. Med anledning därav

meddelade Kungl. Maj :t den 4 juni 1954 föreskrifter av innehåll, att domänstyrelsen

och vissa skogsvårdsstyrelser bemyndigades att, utan hinder av

föreskrifterna i 29 § 1 mom. Saar, medgiva sådana tjänstemän vid domänverket

resp. hos skogsvårdsstyrelserna, vilka genom ökning i arbetsbördan

i anledning av den omfattande stormfällningen av skog i januari 1954 icke

kunnat före utgången av maj samma år utfå återstående del av på år 1933

belöpande semester, rätt att åtnjuta dylik semester efter utgången av nämnda

månad i följd med semester för år 1954.

I skrivelse den 2 april 1955 har domänstyrelsen hemställt, att ovannämnda

bemyndigande måtte förnyas för innevarande år. Till stöd härför har styrelsen

framhållit bl. a., att stormfällningen av skog i januari 1954 inom vissa

av domänverkets revir var av sådan omfattning, att man ännu icke på lån«t

när lyckats avsluta arbetet med den stormfällda skogen, och att det därför

icke syntes möjligt^ att bereda personalen inom de stormhärjade reviren

tillfälle att före utgången av maj detta år uttaga från år 1954 kvarstående

semester.

Det vid 1954 års riksdag lämnade bemyndigandet avsåg endast uttagande

av återstående del av på ar 1953 belöpande semester. Detta bemyndigande

omfattar sålunda ej i förevarande framställning avsedd semester, nämligen

kvarstående semester, som belöper på år 1954.

Domänstyrelsens framställning har inkommit för sent för att kunna beaktas

i proposition nr 171 till årets riksdag angående vissa ändringar i statens

allmänna avlöningsreglemente m. in., vilken proposition avlåtits den 31

mars 1955.

Som emellertid framställningen synes i och för sig skälig, torde frågan

böra bringas till statsutskottets kännedom. Enligt vad som upplysts från

skogsstyrelsen är saken för innevarande år icke aktuell för skogsvårdsstyrelsernas

del.

Utskottet

Vad först angår de föreslagna ändringarna i statens allmänna

avlöningsreglemente har vad i propositionen och vissa motioner

anförts givit utskottet anledning till följande uttalanden.

Under erinran om att utskottet i sitt utlåtande nr 128 tillstyrkt inrättande

av beställningar för flygnavigatörer har utskottet inte något att erinra

mot att de i avlöningsreglementet meddelade bestämmelserna om fältflygare

utsträckes att gälla jämväl flygnavigatörer. Vad nu anförts avser bestämmelserna

om tjänsters inrättande och lönegrads placering (4 §) m. fl.

förfat tningsrum.

Frågan om förening av lönegradsplacerade tjänster (6 §) har inte särskilt

berörts i förevarande proposition. Emellertid föreligger i detta avseende

ett yrkande i motionerna I: 305 och II: 391. I dessa hemställes, att riksdagen

måtte bemyndiga Kungl. Maj:t att, på sätt i 6 § 2 mom. a) anges,

medge att ordinarie eller extra ordinarie statlig tjänst må förenas med befattning

vid kommunalt gymnasium.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 134 år 1955

17

Den i motionerna berörda frågan avser närmast förening av ordinarie

statlig adjunktstjänst med lektorstjänst vid kommunalt gymnasium. Ifrågavarande

förening av två tjänster avser det samtidiga innehavet av tjänsterna;

fråga är sålunda ej om utövning av mer än den kommunala tjänsten,

vilken är högre. Enligt det i motionerna åberopade stadgandet i avlöningsreglementet

må tjänsteförening av detta slag ej ske, med mindre Kungl.

Maj :t med stöd av riksdagens beslut för visst fall därtill lämnat medgivande;

motionsyrkandet innebär i anslutning härtill, att den formella förutsättningen

för ett sådant medgivande skulle åstadkommas, så vitt på riksdagen

ankommer.

Av motionerna framgår att skolöverstyrelsen beslutat entlediga ett antal

statliga adjunkter från förordnanden såsom kommunala lektorer fr. o. m.

den 1 juli 1955. Motiveringen härför är — enligt vad som framgår av handlingarna

i förevarande ärende — att de kommunala lektorstjänsterna så

väsentligt ändrat karaktär, att de numera ansetts i det hela fullt jämförliga

med motsvarande statliga tjänster och att tjänsteförening fördenskull ej borde

medges, över ''skolöverstyrelsens ifrågavarande beslut har i vissa fall anförts

besvär, vilka f. n. är föremål för Kungl. Maj :ts prövning. Enligt vad

som framgår av handlingarna har Kungl. Maj :t redan tidigare, nämligen

genom beslut den 25 oktober 1954 i ett avskedsärende och den 17 december

1954 i ett ärende om vikariatslöneförordnande, för sin del givit uttryck

åt den uppfattningen, att här avsedd tjänsteförening inte bör ifrågakomma.

1 sina yttranden över förevarande motioner har såväl skolöverstyrelsen

som statens lönenämnd avstyrkt motionerna, ehuru med olika motivering.

Utskottet finner tillräckliga skäl inte föreligga för att riksdagen för egen del

och utan något förslag av Kungl. Maj :t skulle besluta om införande av en

generell rätt till tjänsteförening av ifrågavarande slag i enlighet med motionsyrkandet.

Utskottet finner sig därför böra avstyrka motionerna. Enligt

vad utskottet inhämtat föreligger emellertid i vissa fall i det tidigare omnämnda

besvärsmålet sådana omständigheter, att en tjänsteförening kan

framstå såsom motiverad som en övergångsanordning under en kortare tid,

bl. a. med hänsyn till kontinuiteten i undervisningen. I den mån så anses

påkallat bör Kungl. Maj :t äga i fall av detta slag vidtaga de åtgärder i ifrågavarande

avseende, som kan anses erforderliga för en tillfredsställande

reglering av frågan.

I fråga om de fält då löneavdrag skall tillämpas (28 §) har i propositionen

föreslagits vissa föreskrifter i anslutning till ett i propositionen nr 148

till årets riksdag framlagt förslag till lag om avstängning av domare. Under

erinran om att riksdagen numera bifallit nämnda lagförslag får utskottet anföra,

att utskottet tillstyrker de nu ifrågavarande författningsbestämmelserna.

Ej heller har utskottet funnit anledning till erinran mot de föreslagna

ändringarna i de för försvaret meddelade särskilda bestämmelserna.

Beträffande de i detta sammanhang aktuella motionerna 1:260 och II:

376, i vilka yrkas viss ändring av förevarande paragraf, för utskottet anföra

följande. Såsom i ärendet är upplyst föreligger i viss utsträckning en

2 Bihang till riksdagens protokoll 1999. 6 samt. Nr 133 — 134

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 134 år 1955

skillnad mellan de ekonomiska förmåner, som enligt 28 § avlöningsreglementet

i olika fall tillförsäkrats tjänstemän vid tjänstledighet på grund av

i tjänsten ådragen smittsam sjukdom. Om sjukdomen är en sådan som skall

anmälas enligt endera av epidemi- eller epizootilagarna, gäller sålunda förmånligare

bestämmelser än om sjukdomen inte är anmälningsplikt^ enligt

nämnda lagar. Vad nu sagts gäller i fråga om den s. k. samordningstiden,

d. v. s. den tid av 90 dagar då sjukförsäkringen och yrkesskadeförsäkringen

är samordnade. De i motionerna omnämnda fall, då gällande bestämmelser

sålunda medför olika resultat i fråga om löneförmåner under tjänstledighet,

avser genom smitta framkallad sjukdom, som ådragits i sysselsättning

vid laboratorium där arbete med smittämnet bedrives. Någon motsvarande

skillnad mellan enligt epidemi- eller epizootilagarna anmälningspliktiga

sjukdomar och andra i tjänsten ådragna smittsamma sjukdomar

föreligger däremot icke när det gäller själva avgörandet, huruvida i visst

fall yrkesskada föreligger eller ej. Syftet med motionerna är att åstadkomma

likhet mellan angivna båda fall även när det gäller löneförmånerna.

Enligt vad som framgår av föreståndarens för statens bakteriologiska laboratorium

yttrande i förevarande ärende har före den 1 januari 1955, då

de nya bestämmelserna trädde i kraft, Kungl. Maj:t i ett stort antal fall

medgivit tjänstemän, som ådragit sig laboratorieinfektioner, enahanda förmåner

under tjänstledighet som vid normala fall av yrkessjukdom. Detta

har skett med stöd av 27 § avlöningsreglementet, enligt vilket författningsruin

Kungl. Maj:t med hänsyn till särskilda omständigheter äger för visst

fall bestämma undantag från reglementets bestämmelser om löneavdrag vid

tjänstledighet. Enligt utskottets mening bör, åtminstone tills vidare, en

reglering av den i motionerna berörda frågan alltjämt kunna ske med tilllämpning

av nämnda bestämmelse i avlöningsreglementet. I nuvarande läge

synes det inte nödvändigt att ändra gällande bestämmelser på förevarande

område, och utskottet anser sig därför inte böra tillstyrka motionsyrkandet

att riksdagen skulle besluta om sådan ändring. I anledning av vad i ärendet

förekommit vill utskottet emellertid framhålla, att utskottet förutsätter att

Kungl. Maj.:t följer ifrågavarande spörsmål med uppmärksamhet och, i den

mån så finnes påkallat, i lämpligt sammanhang upptar frågan om ändrade

bestämmelser till övervägande. Utskottet föreslår att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t ger tillkänna vad utskottet i detta ärende anfört.

I fråga om semester (29 §) innehåller förevarande proposition inte något

förslag. I den förenämnda promemorian från civildepartementet den 18

april 1955 har emellertid upptagits den efter propositionens avlåtande väckta

frågan om möjlighet för domänstyrelsen att, utan hinder av föreskrifterna

i 29 § 1 mom., medge tjänstemän vid domänverket, vilka genom ökning i arbetsbördan

i anledning av stormfällningen av skog i januari 1954 inte kan

före utgången av maj 1955 utfå återstående del av på år 1954 belöpande semester,

rätt att uttaga dylik semester efter utgången av sistnämnda månad.

Motsvarande bemyndigande lämnades i fjol, efter riksdagens hörande, med

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 13i år 1955

19

avseende på återstående semester för år 1953. Utskottet har för sin det intet

att erinra mot att den ifrågavarande anordningen tillämpas jämväl i fråga

om kvarstående semester för år 1954 och gör i det följande hemställan av

denna innebörd.

De under särskilda ersättningar (33 §) föreslagna ändringarna i nuvarande

bestämmelser rörande barnbidrag till utomlands stationerade tjänstemän

__vilka bidrag infördes år 1939 i syfte att bereda utlandstjänste
männen

samma möjligheter som de i hemlandet stationerade att ge sina

barn svensk uppfostran — har inte givit utskottet anledning till erinran,

liksom ej heller vad departementschefen i samband därmed anfört.

Vad angår övriga avlönings reglementen innebär Kungl.

Maj :ts förslag beträffande avlöningsreglementet för folkskolan en ändring

av nuvarande bestämmelser angående anställnings- och avlöningsvillkor för

småskollärare m. fl. vid uppehållande av folkskollärartjänst. Förslaget, som

avser en mera tillfredsställande reglering än för närvarande, bl. a. i pensionshänseende,

synes ändamålsenligt och har inte givit utskottet anledning

till erinran. Under framhållande av att riksdagen numera bifallit Kungl.

Maj:ts i propositionen nr 98 framställda förslag i fråga om lärares skyldighet

att mottaga tjänstebostad tillstyrker utskottet jämväl att härav föranledda

ändringar vidtages i avlöningsreglementet för folkskolan.

I fråga om avlöningsreglementet för övningslärare har utskottet inte funnit

anledning till erinran mot vad departementschefen anfört beträffande

ändringar i anledning av den av årets riksdag bifallna propositionen nr 25

samt resekostnadsersättning m. m. till vissa lärare i övningsämnen.

Enligt föreskrifter i nämnda avlöningsreglemente med tilläggsbestämmelser

utgår, utöver lön såsom lärare, särskilt arvode med 550 kronor för

år till vissa huvudlärarinnor (motsvarande) vid fackskolan för huslig ekonomi

i Uppsala och seminariet för huslig utbildning i Umeå. I motionerna

1:301 och II: 333 yrkas att enahanda arvode måtte tillerkännas jämväl föreståndarinnan

för sömnadsundervisningen vid nämnda fackskola. Utskottet

vill i anledning härav erinra om årets riksdags beslut om lönegradsplacering

av övnings- och facklärartjänster av olika slag i anledning av den

nyssnämnda propositionen nr 25. Den i motionerna berörda frågan om särskilt

arvode till den lärarinna vid fackskolan för huslig ekonomi, som är

föreståndarinna för sömnadsundervisningen, har enligt vad utskottet inhämtat

inte varit föremål för behandling i samband med de förhandlingar

med personalorganisationerna, som låg till grund för förslagen i nämnda

proposition. Ehuru det enligt utskottets mening hade varit naturligare om

förevarande fråga kommit under prövning i nämnda sammanhang, vill

utskottet med hänsyn till vad statens lönenämnd anfört inte motsätta sig

ett medgivande i enlighet med det i motionerna framställda yrkandet. Arvodet

bör härvid utgå enligt samma grunder som gäller för övriga arvoden av

motsvarande slag. Utskottet gör i det följande hemställan i anslutning till

det nu anförda.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 13b år 1955

Beträffande prästlönereglementet har utskottet — under hänvisning till

vad utskottet i det föregående anfört under 33 § statens allmänna avlöningsreglemente

— intet att erinra mot vad i propositionen föreslagits i fråga

om barntillägg till kyrkoherde i svensk församling i utlandet.

Med avseende å bostadsavdrag för prästerliga tjänstebostäder föreslår

Kungi. Maj :t — i anslutning till i annat sammanhang föreslagen höjning

av hyresavdragen för folkskolans lärare — en uppräkning av de nuvarande

beloppen. Höjningen, som avses skola vara ett provisorium med hänsyn till

pågående utredning, föreslås utgöra ungefär 25 procent, varvid avdraget

för hyresgrupp 4 skall gälla jämväl för bostäder i grupp 5. I motionerna

I: 509 och II: 633 yrkas avslag på Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag samt

att nytt förslag förelägges riksdagen efter utredning och förhandlingar

med vederbörande personalorganisationer.

Utskottet anser i likhet med departementschefen att frågan om en höjning

av de prästerliga tjänstebostadsavdragen lämpligen bör upptagas i förevarande

sammanhang, mot bakgrunden av de åtgärder som i ifrågavarande

avseende vidtagits inom andra förvaltningsområden. Såsom av propositionen

framgår utgör förslaget ett provisorium i avvaktan på resultatet av 1952 års

tjänstebostadsutrednings kommande förslag. Då utskottet ej funnit anledning

till erinran mot detaljerna i ifrågavarande förslag tillstyrker utskottet

detsamma och avstyrker sålunda motionerna I: 509 och II: 633.

Beträffande frågan om beredskapsersättning i vissa fall

har utskottet funnit sig kunna tillstyrka att riksdagen godkänner vissa

Kungl. Maj :ts i statsrådsprotokollet omnämnda beslut i detta avseende och

har i övrigt intet att erinra mot vad i detta sammanhang anförts.

Med avseende å löneförmåner till deltagare i kurser i

företagsdemokrati innebär Kungl. Maj :ts förslag att den generella

rätten för kursdeltagare att erhålla oavkortad lön tills vidare begränsas till

tre dagar — f. n. avser den två dagar. Enligt förslaget bör Kungl. Maj :t kunna

efter framställning från myndighet medge förlängning av nämnda tid. I

den mån kurser framdeles kommer till stånd i ökad utsträckning och ytterligare

erfarenheter vinnes förutsättes Kungl. Maj:t dessutom skola kunna

genom ändrade bestämmelser antingen generellt höja antalet kursdagar eller

upphäva den generella begränsningen. Utskottet har funnit sig kunna tillstyrka

vad sålunda föreslagits.

Under åberopande av det anförda och då vad propositionen i övrigt innehåller

inte givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande hemställer

utskottet,

A. att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj :t att

1) vidtaga ändringar i statens allmänna avlöningsreglemente

den 30 juni 1948 (nr 436) i huvudsaklig överensstämmelse

med det såsom bilaga vid statsrådsprotokollet över

civilärenden för den 31 mars 1955 fogade författningsförslaget,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 134 år 1955

21

2) vidtaga ändringar i avlöningsreglementet för folkskolan

den 30 juni 1948 (nr 437), avlöningsreglementet för övningslärare

den 9 juni 1950 (nr 386) samt kungörelsen den

22 juni 1951 (nr 586) angående statsbidrag till centrala verkstadsskolor

i huvudsaklig överensstämmelse med vad i statsrådsprotokollet

under II förordats;

B. att riksdagen må i vad avser barntillägg till kyrkoherde

> svensk församling i utlandet bemyndiga Kungl. Maj:t att

vidtaga i statsrådsprotokollet förordad ändring i prästlönereglementet

den 29 juni 1951 (nr 577);

C. att riksdagen må i vad avser höjning av bostadsavdragen

för prästerliga tjänstebostäder, med bifall till Kungl.

Maj:ts förslag samt med avslag å motionerna 1:509 och

II: 633, bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga i statsrådsprotokollet

förordad ändring i prästlönereglementet den 29 juni

1951 (nr 577);

D. att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj :t att

1) utfärda de övergångsbestämmelser, som kan bli erforderliga

i anledning av förenämnda förslag,

2) meddela bestämmelser angående beredskapsersättning

till kryptoutbildade kanslibiträden vid Sydkustens och Västkustens

marindistrikt i huvudsaklig överensstämmelse med

vad i statsrådsprotokollet under III förordats,

3) utfärda ändrade bestämmelser angående avlöningsförmåner

för befattningshavare i statens tjänst vid deltagande i

kurser i företagsdemokrati m. m. i huvudsaklig överensstämmelse

med vad i statsrådsprotokollet under IV förordats;

E. att riksdagen må godkänna av Kungl. Maj :t meddelade

beslut angående ersättning för beredskapstjänstgöring till

dels kryptoutbildat kanslibiträde vid Ostkustens marindistrikt

och dels förrådsmästare vid vissa marinens drivmedelsförråd;
F.

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva tillkänna

vad utskottet anfört i anledning av motionerna 1:260

och II: 376;

G. att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet

med vad utskottet anfört meddela bestämmelser för

tjänstemän vid domänverket i fråga om semester, som belöper

på år 1954;

H. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 301 och

II: 333, besluta, att den lärarinna vid fackskolan för huslig

ekonomi i Uppsala, som är föreståndarinna för sömnadsun
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 13i år 1955

dervisningen* skall äga åtnjuta särskilt arvode utöver lön

med 550 kronor för år;

I. att motionerna I; 305 och II: 391 icke må av riksdagen

bifallas.

Stockholm den 13 maj 1955

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Närvarande: se under utlåtandet nr 133; dock att herr Gustafsson i Stockholm

deltagit i stället för herr Åkerström och herr Hansson i Skegrie i stället

för herr Johansson i Mysinge.

Reservationer

1) beträffande höjning av bostadsavdraget för prästerliga tjänstebostäder

av fröken Andersson, herrar Sundelin, Alfred Nilsson, Aastrup och fröken

Ager, vilka ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 20, som börjar med »Utskottet

anser» och slutar med »motionerna 1: 509 och II: 633», bort ha följande lydelse:
»Utskottet

är i och för sig inte främmande för tanken på en höjning av de

nuvarande bostadsavdragen för de prästerliga tjänstebostäderna; tvärtom

får en höjning anses befogad med hänsyn till vad som skett inom andra förvaltningsområden.

Emellertid har utskottet uppmärksammat att någon lika

ingående beredning av frågan om de prästerliga tjänstebostadsavdragen ej

skett som av motsvarande spörsmål beträffande exempelvis folkskollärarna.

Detta framgår redan av propositionen och bekräftas f. ö. av föreliggande

uppgifter. Utskottet har under hand inhämtat, att 1952 års tjänstebostadsutredning

?ftnnolikt kan väntas avlämna principbetänkande under innevarande

år. Frågan om prästernas tjänstebostadsavdrag synes med hänsyn härtill

inte böra avgöras nu utan böra upptagas till prövning på grundval av

det sålunda väntade betänkandet och föreläggas nästa års riksdag. Skulle

något betänkande ej hinna framläggas i år, torde möjlighet likväl föreligga

att efter erforderlig utredning ändå underställa riksdagen frågan nästa år.

Härvid torde hinder ej möta att reglera ifrågavarande spörsmål med retroaktiv

verkan, varigenom if rågakommande höjningar kan tillämpas från

samma tidpunkt som enligt Kungl. Maj :ts förevarande förslag.»

dels ock utskottets hemställan under C. bort ha följande lydelse:

»C. att riksdagen må i vad avser höjning av bostadsavdragen

för prästerliga tjänstebostäder, med avslag å Kungl.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 134 år 1955

23

Maj:ts förslag samt i anledning av motionerna 1:509 och

11:633, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva tillkänna vad utskottet

anfört;»

2) beträffande särskilt arvode till en lärarinna vid fackskolan för huslig

ekonomi i Uppsala av herrar Thun, Eriksson i Sandby, Thapper och Gustafsson

i Stockholm, som ansett att utskottet bort av.styrka det i motionerna

I: 301 och II: 333 gjorda yrkandet och att därför utskottets hemställan under

H. bort ha följande lydelse:

»H. att motionerna I: 301 och II: 333 icke må av riksdagen

bifallas;»

550921 Stockholm 1955. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1955:306 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående dels ombyggnad av järnvägen å sträckan Sölvesborg—Hörviken till normalspår m. m. och dels anslag a1 i texten