Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar om anslag för budgetåret 1955/56 till Lunds universitet: Avlöningar jämte i ämnet väckta motioner.
1955-05-17 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1955:135, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar om anslag för budgetåret 1955/56 till Lunds universitet: Avlöningar jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Nr 135—136 Statsutskottets utlåtande nr 135 år 1955
1
Nr 135
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar om
anslag för budgetåret 1955/56 till Lunds universitet:
Avlöningar jämte i ämnet väckta motioner.
(2:a avd.)
Kungl. Maj:t har i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln (punkt
83, s. 145—160) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att,
med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1955/56, vidtaga de
ändringar i personalförteckningen för Lunds universitet, som föranledes av
vad departementschefen anfört, dels godkänna av departementschefen angiven
avlöningsstat för Lunds universitet, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1955/56, dels ock till Lunds universitet: Avlöningar
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 9 870 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalvdande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Anderberg m. fl. (I: 24) och den andra inom andra kammaren av
herr Blidfors m.fl. (11:31), i vilka hemställts, att en personlig professur
vid Lunds universitet i medicin, särskilt njursjukdomar, inrättas för forskardocenten
i praktisk medicin Nils Alwall fr. o. m. budgetåret 1955/56
och att för ändamålet erforderliga medel anvisas under Lunds universitets
avlöningsanslag för budgetåret 1955/56,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Holmqvist m. fl. (I: 23) och den andra inom andra kammaren av herr
Netzén m. fl. (II: 33), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att
preceptoratet i ekonomisk historia vid Lunds universitet fr. o. m. kommande
budgetår förändras till professur samt att nuvarande innehavaren av
den befintliga preceptorsbefattningen utan ledigförklarande av professuren
utnämnes till densammas förste innehavare,
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Ohlon (I: 94) och den andra inom andra kammaren av herr
Braconier m.fl. (11:117), i vilka hemställts, att från och med budgetåret
1955/56 vid Lunds universitet inrättas en personlig laboratorsbefattning i
elektronik för docenten Lennart Stigmarlc samt att från budgetåret 1955/56
medel beviljas för nämnda ändamål.
I den mån redogörelse i det följande icke lämnas för innehållet i nämnda
motioner hänvisas till motionerna II: 31, II: 33 och I: 94.
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1055. 6 samt. Nr 135—136
2
Statsutskottets utlåtande nr 135 år 1955
Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag- innebär —
förutom vissa automatiska utgiftsökningar — beträffande personalorganisationen
m. m. i huvudsak följande.
1) Benämningarna å de båda professurerna i anatomi ändras, den ena
till professur i anatomi och den andra till professur i histologi.
2) Inrättande av ytterligare en professur inom ämnesområdet psykologi
och pedagogik; de två professurerna benämnes, den ena professur i psykologi
och den andra professur i pedagogik och pedagogisk psykologi. Innehavaren
av den nuvarande professuren i psykologi och pedagogik bör medgivas välja
vilket av de två ämnesområdena han önskar företräda, varefter den andra
professuren bör ledigförklaras i sedvanlig ordning.
3) Anvisande av medel för den fr. o. in. den 1 juli 1955 inrättade professuren
i biokemi.
4) Inrättande vid biokemiska institutionen av en befattning som förste
amanuens och en laboratoriebiträdestjänst i Ce 11. ,
5) Inrättande av en laboratur i numerisk analys.
6) Inrättande av ett pedagogiskt universitetslektorat i tyska språket.
7) Inrättande av en befattning som biträdande lärare i vartdera av ämnena
zoologi och systematisk botanik.
8) Anvisande av 6 000 kronor till experimentalpsykologisk assistens vid
psykiatriska kliniken.
9) Inrättande av en befattning som förste amanuens vid rättsmedicinska
institutionen.
10) Inrättande vid universitetsbiblioteket av en befattning som fotograf
i Ce 12.
11) Uppförande på universitetets stat av en tjänst som byggnadsingenjör
i Ce 27 för övervakande av underhållet av universitetets institutionsbyggnader.
12) Ombildande av gymnastiklärartjänsten i Cg 23 till extra ordinarie
i samma lönegrad.
13) Inrättande av en befattning som laboratoriebiträde i Ce 11 vid radiofysiska
laboratoriet.
14) Inrättande av en befattning som konserveringsbiträde i Ce 11 i stället
för en andre amanuens vid konstmuseet och arkivet för dekorativ konst.
15) Inrättande av en tjänst som laboratoriebiträde i Cell vid kemiska
institutionen, närmast för biträde åt laboratorn i fysikalisk kemi.
16) Anvisande av 4 000 kronor för biträdeshjälp vid historiska institutionen.
17) Inrättande vid medicinska fakulteten av fyra befattningar som djurvårdare
i Cg 10, varav en befattning för var och en av de histologiska,
fysiologiska och farmakologiska institutionerna samt en befattning gemensam
för de patologiska och bakteriologiska institutionerna.
18) Omvandling av en befattning som maskinist i Ca 12 till en befattning
som maskinist i Ca 13.
19) Förstärkning av medicinska fakultetens personalorganisation — såsom
en konsekvens av Kungl. Maj:ts av riksdagen godkända proposition
1954: 212 angående reformering av läkarutbildningen vid medicinska fa
-
Statsutskottets utlåtande nr 135 år 1955
3
kulteten i Lund samt det ökade studentintaget vid samma fakultet — med
följande befattningar:
Docent, företrädesvis för medicinsk fysik.
Andre assistent vid anatomiska institutionen.
Förste amanuens för medicinsk fysik.
Arvode för undervisning i medicinsk statistik (kostnad 1 700 kronor).
Arvode för undervisning i medicinsk genetik (kostnad 1 200 kronor).
Arvode för undervisning jämte förhör i psykologi (kostnad 2 450 kronor).
Laboratoriebiträde i högst Ce 13 vid histologiska institutionen.
Laboratoriebiträde i högst Ce 13 vid medicinsk-kemiska institutionen.
Anvisande av 4 000 kronor till flyttning av histologiundervisningen till
ett tidigare skede av det morfologiska året, varav 3 000 kronor för en biträdande
lärare med uppdrag att giva en halv föreläsningskurs och 1 000
kronor för viss amanuenspersonal under två månader.
Förste amanuens vid anatomiska institutionen.
Förste amanuens vid histologiska institutionen.
Tredje amanuens vid fysiologiska institutionen.
Tredje amanuens vid medicinsk-kemiska institutionen.
20) Arvode å 1 008 kronor åt en studierektor vid medicinska fakultetens
undervisningsnämnd.
Med hänsyn till angelägenheten av att de nya lärarbefattningarna i professors
och laborators (motsvarande) ställning, vilka i propositionen
1954: 212 föreslagits skola inrättas, måtte redan från början bli besatta
med ordinarie innehavare begär Kungl. Maj:t — i enlighet med kanslerns
förslag — riksdagens bemyndigande att få medgiva att ifrågavarande befattningar
ledigförklaras tidigast ett år innan de enligt den i propositionen
angivna planen skall komma till stånd.
Beträffande universitetsbiblioteket har från universitetets
sida framlagts förslag om en betydande förstärkning av bibliotekets personal.
Kanslern har för sin del förordat en successiv utökning av antalet
befattningar vid biblioteket; kanslerns förslag för nästa budgetår omfattar
två nya tjänster.
Departementschefen har allenast tillstyrkt inrättandet från och med nästa
budgetår av den ovan under 10) redovisade befattningen. I detta sammanhang
har departementschefen framhållit att ett ytterligare ställningstagande
från statsmakternas sida till bibliotekets personalbehov syntes lämpligen
böra föregås av en organisationsundersökning beträffande biblioteket, varför
departementschefen förutsatte att, innan nya äskanden i frågan framlades
från universitetets sida, överbibliotekarien i samråd med statens organisationsnämnd
verkställde en översyn av bibliotekets organisation.
Sammanlagt innebär Kungl. Maj :ts förslag en anslagshöjning med 340 000
kronor.
Med anledning av det i motionerna I: 94 och II: 117 framställda yrkandet
torde få erinras om att kanslern efter förslag av vederbörande myndigheter
gjort framställning om bl. a. en laboratur i elektronik.
4
Statsutskottets utlåtande nr 135 år 1955
Till stöd för det i motionerna I: 24 och II: 31 framställda yrkandet om
en personlig professur för docenten Nils Alwall har anförts bland annat
följande.
Docenten Nils Alwall är sedan 1950 forskardocent. Hans förordnande
härpå utgår 1955. Alwall är en mycket högt meriterad forskare med stort
internationellt anseende. Han har en mycket omfattande vetenskaplig produktion,
där han sedan 1947 framför allt ägnat sig åt studiet av njursjukdomarna,
och har därvid genom sin konstruktion av en s. k. konstgjord
njure gjort sitt namn väl känt inom den medicinska världen. Behandlingen
med artificiell njure har de senaste åren fått allt större betydelse vid olika
njursjukdomar, som lett till upphävd eller betydligt nedsatt njurfunktion.
Malmöhus läns landsting har från första början på allt sätt stött Alwalls
arbete. Efter hand har sålunda både läkare, sjuksköterskor och en teknisk
assistent ställts till hans förfogande utöver vad som i vanliga fall erfordras
i fråga om personal för en vanlig medicinavdelning. Tre mindre laboratorier
har också inretts för att möjliggöra hans vetenskapliga verksamhet. Sedan
1953 har en provisorisk specialavdelning för njursjukdomar formellt varit
inrättad vid medicinska kliniken.
Under de gångna åren har tillströmningen av svåra njurfall till kliniken
ökat. Därigenom har givetvis stor erfarenhet insamlats av behandling både
på »medicinsk väg» och med konstgjord njure. Kliniken är den enda i landet,
som är utrustad med en dylik apparatur. Så var t. ex. totala antalet
njurfall vid Lunds lasarett år 1946, då behandlingen med konstgjord njure
började, 200, varav 16 utomlänspatienter, men 1953 däremot 366 respektive
79. Antalet med konstgjord njure behandlade patienter är omkring 150,
varav inte mindre än omkring 4/r, varit utomlänspatienter. Dessa har till
största delen utgjorts av sådana som fått akut njurkomplikation i anslutning
till operationer, barnsbörd, olyckshändelser o. s. v. och som, när de
hjälpts över den livshotande njurskadan, genom klinikens olika resurser
kunnat återvinna fullständig hälsa.
Vid denna klinik har under årens lopp bedrivits en framgångsrik vetenskaplig
forskning, och vetenskapsmän från utlandet avlägger ofta besök för
att taga del av klinikens erfarenheter. Docent Alwall är också ofta inbjuden
som föredragshållare vid kongresser etc. Alwalls konstgjorda njure har också
under senaste tiden anskaffats till allt flera större sjukhus i utlandet. Det
är säkerligen ingen överdrift att säga, att lundaavdelningen är den ledande
i Europa och en av de främsta i världen.
Beträffande Alwalls vetenskapliga kvalifikationer må framhållas, att av
professorerna H. Berglund, B. von Bonsdorff, A. Kristenson och N. Svartz
1949 i sakkunnigutlåtande angående den då lediga professuren i praktisk
medicin vid Lunds universitet två av de sakkunniga uppfört honom på
första förslagsrummet, en på andra och en på tredje. I yttranden, som fogats
till medicinska fakultetens petitaskrivelse 1954, har prof. B. von Bonsdorff,
prof. K. Br0ckner-Mortensen, dr J. P. Merill samt prof. N. Svartz uttalat
sig om Alwalls vetenskapliga arbeten och har därvid betonat dessa arbetens
höga internationella klass.
Hans vetenskapliga produktion gäller flera betydelsefulla områden inom
medicinen och omfattar betydligt över hundratalet publicerade skrifter,
varav ett 30-tal sedan de sakkunnigas utlåtande avgavs. Dessutom har Alwall,
vilket framhållits av de sakkunniga, en utomordentlig arbetsförmåga
och ett levande vetenskapligt intresse. Sina undersökningar har han utfört
Statsutskottets utlåtande nr 135 år 1955
5
med tillhjälp av tillfälliga anslag från olika fonder och från statens medicinska
forskningsråd. Men på grund av otillräckliga anslag har ej sällan
försöksserier måst avbrytas. Under en lång tid fick han själv bekosta de dyrbara
apparater, som använts vid försök och behandling av patienter med
konstgjord njure.
För den fortsatta utvecklingen inom den viktiga del av invärtesmedicinen,
som njursjukdomarna utgör, är det synnerligen angeläget, att docenten Alwall
även i fortsättningen beredes möjlighet att vid lundakliniken kunna
bedriva sin framgångsrika forskning inom det område, där hans insatser varit
av den största betydelse både ur teoretisk och ur praktisk-klinisk synpunkt.
Förordnandet som forskardocent utgår som tidigare framgått med
år 1955. Det är sålunda angeläget, att Alwall fastare knytes till universitetet
och att bättre arbetsförhållanden beredes honom för att hans forskarbegåvning
helt skall komma till sin rätt.
I motionerna 1:23 och II: 33, i vilka yrkats omvandling av preceptoratet
i ekonomisk historia till professur har anförts bland annat följande.
De unga studenter vid Lunds universitet, som ämnar studera historia har
att välja mellan någon av de båda historieprofessorerna, vilka företräder
den traditionella historielinjen, och preceptorn, som företräder den nvare,
mera samhällsvetenskapligt inriktade historielinjen. Vid sådant förhållande
väljer det stora flertalet studenter helt naturligt att studera för en professor,
vars inflytande i universitetsinstanserna är ofantligt mycket större
än preceptorns. Men på så vis kommer den ekonomisk-historiska linjen i
den lägre läroverkslärarutbildningen att, tvärtemot statsmakternas intentioner,
rekryteras vida mindre än vad som annars torde ha blivit fallet.
På högstadiet, lektorsutbildningen, då studenterna äger större andlig mognad
och självständighet, har dock ett betydande antal dugande elever engagerat
sig i ekonomisk-historiska studier, trots att de har att dragas med
större svårigheter än deras kamrater på samma nivå i andra ämnen. En
medverkande orsak härtill har naturligtvis varit förhoppningen, att preceptoratet
skall omändras till professur, såsom ursprungligen varit meningen.
Statsutskottet har också vid föregående ovan åberopade tillfällen ställt sig
mycket positivt till en dylik omvandling av preceptoratet, något som självfallet
verkat uppmuntrande på de studerande.
Belysande för det stora intresset på högstadiet bland de studerande i
Lund är, att Lunds filosofiska fakultets humanistiska sektion våren 1954
utdelade 3 doktorandstipendier och 3 licentiandstipendier för läsåret 1954—
1955 till preceptorns elever — vid vårt lands övriga lärosäten fanns då sammanlagt
endast ett lieentiandstipendium i ekonomisk historia (eller ekonomisk-historiska
linjen). Detta är så mycket märkligare, som det finns professurer
i ämnet både i Stockholm (där lärarutbildning enligt ekonomiskhistoriska
linjen inte sker) och i Göteborg.
Det är sålunda klart, att eu förstärkning av don ekonomiska historiens
representation vid Lunds universitet är nödvändig ur såväl lärarutbildningens
som forskningens synpunkt. Enligt vår mening bör detta ske genom
en omedelbar omvandling av preceptoratet i ekonomisk historia till professur
samt att därvid den nuvarande innehavaren av preceptoratet utan ledigförklarande
av professuren utnämnes till densammas förste innehavare. Det må
nämnas, att preceptorn vid Lunds universitet O. Bjurling blev t. f. preceptor
den 1 september 1947 och utnämndes till ordinarie innehavare av befattningen
den 1 februari 1949. Sistnämnda är uppfördes han på förslag till
6
Statsutskottets utlåtande nr 135 år 1955
professor i ämnet vid Stockholms högskola. De då samtidigt föreslagna är
redan utnämnda till professorer. Sedan ifrågavarande år har preceptorn utvecklat
en livlig lärar- och forskarverksamhet. Humanistiska sektionen
uppförde honom i sina till detta års riksdag avgivna petita i andra rummet
efter begärd uppdelning av professuren i pedagogik och psykologi. Större
konsistoriet i Lund uppförde likaledes omändring av preceptoratet i ekonomisk
historia till professur såsom den andra önskade ordinarie professuren.
Till stöd för det i motionerna I: 9Jh och 11:117 gjorda yrkandet om inrättande
av en personlig laboratur för docenten Lennart Stigmark har anförts
huvudsakligen följande.
Vad som under och efter det andra världskriget framför allt satt sin
prägel på den vetenskapliga teknikens utveckling är den vidsträckta användning,
som elektroniska mätmetoder och anordningar fått inom snart
sagt varje naturvetenskaplig och medicinsk forskningsgren.
Elektronikens betydelse för fysiken framgår därav, att av 22 licentiander
och doktorander på den fysiska institutionen i Lund 19 använda någon
form av elektronisk apparatur som hjälpmedel för sina undersökningar.
Det kan här vara fråga om förstärkare och mätanordningar för kärnfysiska
undersökningar, radiosändare för exciterande av speciella optiska spektra,
fotometrisk apparatur för mesonundersökningar, 35-miljonervolts elektronaccelerator
för gammastrålningsförsök och mycket annat.
Astronomerna behöva elektroniska metoder för ljusstyrkemätningar, för
tidmätning och för radioastronomiska undersökningar. Botanisterna studera
växters näringsupptagning och transpiration med elektroniska hjälpmedel.
Geologerna uppspåra och undersöka radioaktiva material. Kemisterna påvisa
märkta atomer och utföra noggranna titreringar med hjälp av elektronik.
Matematikerna använda elektroniska matematikmaskiner, histologerna
elektronmikroskop, neurologer och hjärtspecialister förstärka svaga nervpotentialer
och använda den nyutvecklade ultraljudmetoden för hjärtundersökningar,
radioterapeuterna mäta strålningsdoser och använda med
elektroniska metoder åstadkommen radioaktiv strålning. Till stor del kommer
det här att gälla nykonstruktions- och utvecklingsarbete.
Det föreligger sålunda vid universiteten ett utomordentligt starkt behov
av elektronisk expertis av hög klass, och frånvaron härav innebär en svår
belastning när det gäller att höja forskningens och undervisningens effektivitet.
Lunds universitet har därför gjort upprepade framställningar om inrättandet
av en laboratorsbefattning i elektronik. Redan 1947, då framställning
gjordes om eu befattning med likartade uppgifter, uttalade ecklesiastikministern
i proposition 272/47: »Jag förutsätter att vederbörande universitetsmyndiglieter
ägna denna fråga uppmärksamhet och framdeles framlägga
det förslag i ärendet, som må påkallas av omständigheterna.» Uppskovet
motiverades vid detta tillfälle med att institutionens byggnadsfråga inte
var löst. Nybyggnaden togs sedermera i bruk ht 1950. Trots detta ha framställningar
1952 och 1953 inte lett till något resultat. Även år 1954 har universitetet
yrkat på denna befattning och yrkandet har nu som tidigare
understötts av universitetskanslern.
Då departementschefen inte heller denna gång sett sig i stånd att uppta
laboratorsbefattningen i elektronik i årets proposition, måste man söka
finna en annan lösning av denna för Lunds universitet ytterst betydelsefulla
fråga.
Statsutskottets utlåtande nr 135 år 1955
7
Docenten Lennart Stigmark, som 1952 disputerade på en avhandling
behandlande ett elektroniskt ämne, arbetade t. o. m. vårterminen vid fysiska
institutionen. Stigmark har en utomordentligt gedigen och omfattande sakkunskap
i elektroniska frågor och hjälpte inte blott institutionens egna
forskare och studerande med råd, anvisningar och skickliga nykonstruktioner
utan bistod också ett stort antal forskare från andra institutioner inom.
de filosofiska och medicinska fakulteterna. Han gav dessutom kurser i
elektronik.
Stigmark, som är född 1913 och har familj, såg sig med hänsyn härtill
nödsakad att söka ordinarie befattning och tillträdde den 1 juli 1952 eu
lektorstjänst i fysik vid Malmö högre tekniska läroverk. I den man det
har varit honom möjligt har Stigmark även efter det han tillträtt sitt lektorat
ställt sig till förfogande som rådgivare i elektronikfrågor. Dessutom
gav docent Stigmark vt 1953 en kurs i elektronik med över 80 deltagare för
dem som i sitt forskningsarbete behövde använda elektroniska metoder.
Den övervägande delen av deltagarna hade avlagt högre akademisk examen
och många voro akademiska lärare. Hans arbetsbörda, som lektor i ett
skrivningsämne, är emellertid så betungande att denna hans frivilliga verksamhet
inte på långt när kan motsvara det föreliggande behovet. Detta är
så mycket allvarligare som många licentiander och doktorander för sitt
arbete äro beroende av sådan elektronisk apparatur, som måste speciellt
konstrueras eller anpassas efter deras arbetsuppgift. Det innebär en avsevärd
fördröjning av deras utbildning att behöva lägga ned tid och arbete
på att i detalj sätta sig in i saker, som i allmänhet ligga helt vid sidan av
deras egentliga uppgift. Denna fördröjning kan i många fall medföra en
förlängning av utbildningstiden med ett halvår.
Länder nuvarande omständigheter skulle denna betydelsefulla fråga kunna
lösas på ett för universitetet tillfredsställande sätt genom att en personlig
laboratorsbefattning i elektronik inrättas för Stigmark. En sådan befattning
skulle inte medföra nya behov av assistenter eller teknisk personal.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts under förevarande punkt
framställda förslag och har icke något att erinra mot att de nya befattningarna
i professors och laborators (motsvarande) ställning, vilka i propositionen
1954: 212 angående reformering av läkarutbildningen föreslagits
skola inrättas, ledigförklaras tidigast ett år innan de enligt den i propositionen
angivna planen skola komma till stånd.
T motionerna 1:24 och 11:31 har hemställts att en personlig professur
vid Lunds universitet i medicin, särskilt njursjukdomar, skall inrättas för
docenten i praktisk medicin Nils Alvvall från och med budgetåret 1955/56.
A hvall är för närvarande innehavare av en forskardocenttjänst. Förordnande;
för Alwall å denna befattning utgår den 1 januari 1956. Utskottet
delar motionärernas uppfattning om betydelsen av att Alvvall — som redan
ar 1949 förklarats professorskornpetent och vars vetenskapliga och medicinska
verksamhet åtnjuter högt anseende såväl inom som utom landets
gränser — även i fortsättningen beredes möjlighet att vid lasarettets i Lund
njurklinik bedriva sin framgångsrika forskning inom det område, där hans
insatser varit och är av den största betydelse ur både teoretiska och prak
-
8
Statsutskottets utlåtande nr 135 år 1955
tisk-kliniska synpunkter. Med hänsyn härtill talar enligt utskottets mening
mycket starka skäl för att ifrågavarande personliga professur för
Alwall inrättas redan från och med nästa budgetår. Emellertid har frågan
om professurens inrättande samband med vissa andra spörsmål angående
klinikens personella och materiella utrustning och kostnaderna härför.
Dessa spörsmål synas utskottet böra bli föremål för ytterligare överväganden.
Utskottet är därför icke berett att biträda det i motionerna I: 24 och
II: 31 gjorda yrkandet om inrättande av en personlig professur för Alwall
redan från och med budgetåret 1955/56. Utskottet förutsätter emellertid
att Kungl. Maj:t, efter ytterligare beredning av ovannämnda särskilda frågor,
för 1956 års riksdag framlägger förslag om inrättande av professuren
från och med den 1 juli 1956. Enligt utskottets mening bör underhandlingar
komma till stånd mellan vederbörande universitetsmyndigheter och
direktionen för Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund rörande landstingets
medverkan i fortsättningen till understödjande av den av Alwall vid
lasarettet i olika avseenden bedrivna verksamheten. Utskottet utgår jämväl
från att genom universitetsmyndigheternas försorg utredning förebringas
rörande samtliga de med inrättandet av professuren för Alwall förbundna
kostnaderna. Då Alwalls förordnande som forskardocent utlöper
med utgången av år 1955, vill utskottet i anslutning till sitt nyss gjorda
ställningstagande uttala att hinder icke bör möta att Alwall under första
halvåret 1956 erhåller förlängt förordnande som forskardocent.
I motionerna I: 23 och II: 33 har hemställts att riksdagen måtte besluta
att preceptoratet i ekonomisk historia vid Lunds universitet från och med
budgetåret 1955/56 förändras till professur samt att nuvarande innehavaren
av preceptorsbefattningen utan ledigförklarande av professuren utnämnes
till innehavare av densamma.
Redan tidigare har utskottet haft att ta ställning till motionsvis gjorda
framställningar om inrättandet av en professur i ekonomisk historia vid
Lunds universitet. Vid sitt ställningstagande år 1953 (utlåtande 1953: 107)
avstyrkte utskottet inrättande av en professur i ämnet. Samtidigt konstaterade
likväl utskottet att ämnet ekonomisk historia kommit att intaga en
viktig plats inom modern forskning och undervisning. På grund härav
förutsatte utskottet, att Kungl. Maj:t med uppmärksamhet skulle följa
utvecklingen på detta område och därvid beakta det ökade behov av företrädare
för ämnet i professors ställning, som det växande intresset från de
studerandes sida och andra omständigheter kunde göra påkallat. Jämväl
år 1954 ställde sig utskottet avvisande till motioner av samma innebörd
som de nu föreliggande (utlåtande 1954: 8, p. 83). Därvid erinrade utskottet
om att Kungl. Maj:t för 1954 års riksdag icke ansett sig böra framlägga
förslag i ämnet och åberopade sitt vid 1953 års riksdag gjorda uttalande.
Kungl. Maj:t bär icke heller för innevarande års riksdag framlagt något
9
Statsutskottets utlåtande nr 135 år 1955
förslag i ärendet. Med anledning av motionerna I: 23 och II: 33 vill utskottet,
som icke funnit sig berett att biträda det i motionerna gjorda yrkandet,
framhålla, att utskottet förutsätter liksom tidigare att utvecklingen
på detta område blir föremål för fortsatt uppmärksamhet från Kungl.
Maj:ts sida.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har Lunds universitet och
kanslern för rikets universitet i sina anslagsäskanden för budgetåret
1955/56 hemställt om inrättande av en laboratur i elektronik. Departementschefen
har icke ansett sig böra biträda förslaget. Det i motionerna
1:94 och II: 117 gjorda yrkandet om inrättande av en personlig laboratorsbefattning
i elektronik för docenten Lennart Stigmark har samma syfte
som kanslerns ovannämnda förslag, nämligen att förstärka expertisen i
elektronik vid den 1950 färdigställda, med moderna tekniska hjälpmedel
och laboratorier utrustade, fysiska institutionen vid universitetet. Vad i
motionerna anförts om den snabba utvecklingen inom elektroniken och
dess stora betydelse för olika grenar av naturvetenskap finner utskottet
beaktansvärt. Utskottet har dock icke ansett sig böra biträda det i motionerna
I: 94 och II: 117 framställda yrkandet, men förutsätter att Kungl.
Maj:t har sin uppmärksamhet riktad på de i motionerna angivna spörsmålen.
Vidkommande universitetsbiblioteket vid Lunds universitet får utskottet
hänvisa till det uttalande utskottet i sitt den 19 april 1955 dagtecknade
utlåtande nr 8, punkt 5, gjort beträffande universitetsbiblioteket i Uppsala.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må
I. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag ävensom med
avslag å motionerna I: 24 och II: 31, I: 23 och II: 33 samt
I:94 och II: 117,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1955/56, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för Lunds universitet, som
föranledes av vad departementschefen anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för Lunds universitet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1955/56:
Avlöningsstat
Utgifter
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 3 608 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis .............. 2 491 000
10
Statsutskottets utlåtande nr 135 år 1955
3. Avlöningar till arbetare vid botaniska träd
-
gården, förslagsvis ...................... 78 500
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis .............................. 2 840 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 856 000
Summa kronor 9 873 500
Särskilda uppbördsmedel
Studentinskrivningspenningar och tillfälliga inkomster
................................ 3 500
Nettoutgift kronor 9 870 000
c) till Lunds universitet''. Avlöningar för budgetåret
1955/56 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 9 870 000 kronor;
II. i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet
anfört angående en personlig professur för docenten
Nils Alwall.
Stockholm den 17 maj 1955
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
Fid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson,
Ohlon, Iwar Anderson, Näsgård, Leander, Näsström, Hesselbom, Einar
Persson, Ragnar Persson, Axel Andersson, Nils Theodor Larsson, Elfving,
Arrhén och Jacobsson; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Malmborg i
Skövde, Bergström, Svensson i Ljungskile, Åkerström, Hoppe, Johansson i
Mvsinge, Widén, Thapper, Jansson i Kalix, Cassel, Blidfors, fröken Vinge,
fröken Olsson och herr Svensson i Stenkyrka.
Reservationer
1) beträffande motionerna I: 23 och II: 33 angående omvandling av
preceptorsbefattningen i ekonomisk historia till en professur i ämnet av
herr Blidfors och fröken Vinge, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka
bifall till motionerna och alltså att utskottets hemställan under I. bort ha
följande lydelse:
11
Statsutskottets utlåtande nr 135 år 1955
»I. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt med bifall
till motionerna 1:23 och II: 33 ävensom med avslag å
motionerna I: 24 och II: 31 samt I: 94 och II: 117,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1955/56, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för Lunds universitet, som
föranledes av vad utskottet anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för Lunds universitet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1955/56:
Avlöningsstat
Utgifter
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
.
................... 3 613 000
2.
3.
4.
5.
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis..............
Avlöningar till arbetare vid botaniska trädgården,
förslagsvis ......................
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ..............................
Rörligt tillägg, förslagsvis................
2 491 000
78 500
2 840 000
858 000
Summa kronor 9 880 500
Särskilda upphörd smedel
Studentinskrivningspenningar och tillfälliga inkomster
................................
3 500
Nettoutgift kronor 9 877 000
c) till Lunds universitet: Avlöningar för budgetåret
1955/56 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 9 877 000 kronor;»
2) beträffande motionerna I: 94 och II: 117 angående en personlig laboratorsbefattning
i elektronik för docenten Lennart Stigmark av herr Ohlon
och fröken Vinge.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1955:307 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar om anslag för budgetåret 1955/56 till Lunds universitet: Avlöningar. a1 i texten