Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar om anslag för budgetåret 1955/56 till Lunds universitet: Avlöningar jämte i ämnet väckta motioner.

1955-05-17 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1955:135, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar om anslag för budgetåret 1955/56 till Lunds universitet: Avlöningar jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 135—136 Statsutskottets utlåtande nr 135 år 1955

1

Nr 135

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar om

anslag för budgetåret 1955/56 till Lunds universitet:

Avlöningar jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

Kungl. Maj:t har i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln (punkt

83, s. 145—160) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att,

med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1955/56, vidtaga de

ändringar i personalförteckningen för Lunds universitet, som föranledes av

vad departementschefen anfört, dels godkänna av departementschefen angiven

avlöningsstat för Lunds universitet, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1955/56, dels ock till Lunds universitet: Avlöningar

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 9 870 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalvdande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Anderberg m. fl. (I: 24) och den andra inom andra kammaren av

herr Blidfors m.fl. (11:31), i vilka hemställts, att en personlig professur

vid Lunds universitet i medicin, särskilt njursjukdomar, inrättas för forskardocenten

i praktisk medicin Nils Alwall fr. o. m. budgetåret 1955/56

och att för ändamålet erforderliga medel anvisas under Lunds universitets

avlöningsanslag för budgetåret 1955/56,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Holmqvist m. fl. (I: 23) och den andra inom andra kammaren av herr

Netzén m. fl. (II: 33), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att

preceptoratet i ekonomisk historia vid Lunds universitet fr. o. m. kommande

budgetår förändras till professur samt att nuvarande innehavaren av

den befintliga preceptorsbefattningen utan ledigförklarande av professuren

utnämnes till densammas förste innehavare,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Ohlon (I: 94) och den andra inom andra kammaren av herr

Braconier m.fl. (11:117), i vilka hemställts, att från och med budgetåret

1955/56 vid Lunds universitet inrättas en personlig laboratorsbefattning i

elektronik för docenten Lennart Stigmarlc samt att från budgetåret 1955/56

medel beviljas för nämnda ändamål.

I den mån redogörelse i det följande icke lämnas för innehållet i nämnda

motioner hänvisas till motionerna II: 31, II: 33 och I: 94.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1055. 6 samt. Nr 135—136

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 135 år 1955

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag- innebär —

förutom vissa automatiska utgiftsökningar — beträffande personalorganisationen

m. m. i huvudsak följande.

1) Benämningarna å de båda professurerna i anatomi ändras, den ena

till professur i anatomi och den andra till professur i histologi.

2) Inrättande av ytterligare en professur inom ämnesområdet psykologi

och pedagogik; de två professurerna benämnes, den ena professur i psykologi

och den andra professur i pedagogik och pedagogisk psykologi. Innehavaren

av den nuvarande professuren i psykologi och pedagogik bör medgivas välja

vilket av de två ämnesområdena han önskar företräda, varefter den andra

professuren bör ledigförklaras i sedvanlig ordning.

3) Anvisande av medel för den fr. o. in. den 1 juli 1955 inrättade professuren

i biokemi.

4) Inrättande vid biokemiska institutionen av en befattning som förste

amanuens och en laboratoriebiträdestjänst i Ce 11. ,

5) Inrättande av en laboratur i numerisk analys.

6) Inrättande av ett pedagogiskt universitetslektorat i tyska språket.

7) Inrättande av en befattning som biträdande lärare i vartdera av ämnena

zoologi och systematisk botanik.

8) Anvisande av 6 000 kronor till experimentalpsykologisk assistens vid

psykiatriska kliniken.

9) Inrättande av en befattning som förste amanuens vid rättsmedicinska

institutionen.

10) Inrättande vid universitetsbiblioteket av en befattning som fotograf

i Ce 12.

11) Uppförande på universitetets stat av en tjänst som byggnadsingenjör

i Ce 27 för övervakande av underhållet av universitetets institutionsbyggnader.

12) Ombildande av gymnastiklärartjänsten i Cg 23 till extra ordinarie

i samma lönegrad.

13) Inrättande av en befattning som laboratoriebiträde i Ce 11 vid radiofysiska

laboratoriet.

14) Inrättande av en befattning som konserveringsbiträde i Ce 11 i stället

för en andre amanuens vid konstmuseet och arkivet för dekorativ konst.

15) Inrättande av en tjänst som laboratoriebiträde i Cell vid kemiska

institutionen, närmast för biträde åt laboratorn i fysikalisk kemi.

16) Anvisande av 4 000 kronor för biträdeshjälp vid historiska institutionen.

17) Inrättande vid medicinska fakulteten av fyra befattningar som djurvårdare

i Cg 10, varav en befattning för var och en av de histologiska,

fysiologiska och farmakologiska institutionerna samt en befattning gemensam

för de patologiska och bakteriologiska institutionerna.

18) Omvandling av en befattning som maskinist i Ca 12 till en befattning

som maskinist i Ca 13.

19) Förstärkning av medicinska fakultetens personalorganisation — såsom

en konsekvens av Kungl. Maj:ts av riksdagen godkända proposition

1954: 212 angående reformering av läkarutbildningen vid medicinska fa
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 135 år 1955

3

kulteten i Lund samt det ökade studentintaget vid samma fakultet — med

följande befattningar:

Docent, företrädesvis för medicinsk fysik.

Andre assistent vid anatomiska institutionen.

Förste amanuens för medicinsk fysik.

Arvode för undervisning i medicinsk statistik (kostnad 1 700 kronor).

Arvode för undervisning i medicinsk genetik (kostnad 1 200 kronor).

Arvode för undervisning jämte förhör i psykologi (kostnad 2 450 kronor).

Laboratoriebiträde i högst Ce 13 vid histologiska institutionen.

Laboratoriebiträde i högst Ce 13 vid medicinsk-kemiska institutionen.

Anvisande av 4 000 kronor till flyttning av histologiundervisningen till

ett tidigare skede av det morfologiska året, varav 3 000 kronor för en biträdande

lärare med uppdrag att giva en halv föreläsningskurs och 1 000

kronor för viss amanuenspersonal under två månader.

Förste amanuens vid anatomiska institutionen.

Förste amanuens vid histologiska institutionen.

Tredje amanuens vid fysiologiska institutionen.

Tredje amanuens vid medicinsk-kemiska institutionen.

20) Arvode å 1 008 kronor åt en studierektor vid medicinska fakultetens

undervisningsnämnd.

Med hänsyn till angelägenheten av att de nya lärarbefattningarna i professors

och laborators (motsvarande) ställning, vilka i propositionen

1954: 212 föreslagits skola inrättas, måtte redan från början bli besatta

med ordinarie innehavare begär Kungl. Maj:t — i enlighet med kanslerns

förslag — riksdagens bemyndigande att få medgiva att ifrågavarande befattningar

ledigförklaras tidigast ett år innan de enligt den i propositionen

angivna planen skall komma till stånd.

Beträffande universitetsbiblioteket har från universitetets

sida framlagts förslag om en betydande förstärkning av bibliotekets personal.

Kanslern har för sin del förordat en successiv utökning av antalet

befattningar vid biblioteket; kanslerns förslag för nästa budgetår omfattar

två nya tjänster.

Departementschefen har allenast tillstyrkt inrättandet från och med nästa

budgetår av den ovan under 10) redovisade befattningen. I detta sammanhang

har departementschefen framhållit att ett ytterligare ställningstagande

från statsmakternas sida till bibliotekets personalbehov syntes lämpligen

böra föregås av en organisationsundersökning beträffande biblioteket, varför

departementschefen förutsatte att, innan nya äskanden i frågan framlades

från universitetets sida, överbibliotekarien i samråd med statens organisationsnämnd

verkställde en översyn av bibliotekets organisation.

Sammanlagt innebär Kungl. Maj :ts förslag en anslagshöjning med 340 000

kronor.

Med anledning av det i motionerna I: 94 och II: 117 framställda yrkandet

torde få erinras om att kanslern efter förslag av vederbörande myndigheter

gjort framställning om bl. a. en laboratur i elektronik.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 135 år 1955

Till stöd för det i motionerna I: 24 och II: 31 framställda yrkandet om

en personlig professur för docenten Nils Alwall har anförts bland annat

följande.

Docenten Nils Alwall är sedan 1950 forskardocent. Hans förordnande

härpå utgår 1955. Alwall är en mycket högt meriterad forskare med stort

internationellt anseende. Han har en mycket omfattande vetenskaplig produktion,

där han sedan 1947 framför allt ägnat sig åt studiet av njursjukdomarna,

och har därvid genom sin konstruktion av en s. k. konstgjord

njure gjort sitt namn väl känt inom den medicinska världen. Behandlingen

med artificiell njure har de senaste åren fått allt större betydelse vid olika

njursjukdomar, som lett till upphävd eller betydligt nedsatt njurfunktion.

Malmöhus läns landsting har från första början på allt sätt stött Alwalls

arbete. Efter hand har sålunda både läkare, sjuksköterskor och en teknisk

assistent ställts till hans förfogande utöver vad som i vanliga fall erfordras

i fråga om personal för en vanlig medicinavdelning. Tre mindre laboratorier

har också inretts för att möjliggöra hans vetenskapliga verksamhet. Sedan

1953 har en provisorisk specialavdelning för njursjukdomar formellt varit

inrättad vid medicinska kliniken.

Under de gångna åren har tillströmningen av svåra njurfall till kliniken

ökat. Därigenom har givetvis stor erfarenhet insamlats av behandling både

på »medicinsk väg» och med konstgjord njure. Kliniken är den enda i landet,

som är utrustad med en dylik apparatur. Så var t. ex. totala antalet

njurfall vid Lunds lasarett år 1946, då behandlingen med konstgjord njure

började, 200, varav 16 utomlänspatienter, men 1953 däremot 366 respektive

79. Antalet med konstgjord njure behandlade patienter är omkring 150,

varav inte mindre än omkring 4/r, varit utomlänspatienter. Dessa har till

största delen utgjorts av sådana som fått akut njurkomplikation i anslutning

till operationer, barnsbörd, olyckshändelser o. s. v. och som, när de

hjälpts över den livshotande njurskadan, genom klinikens olika resurser

kunnat återvinna fullständig hälsa.

Vid denna klinik har under årens lopp bedrivits en framgångsrik vetenskaplig

forskning, och vetenskapsmän från utlandet avlägger ofta besök för

att taga del av klinikens erfarenheter. Docent Alwall är också ofta inbjuden

som föredragshållare vid kongresser etc. Alwalls konstgjorda njure har också

under senaste tiden anskaffats till allt flera större sjukhus i utlandet. Det

är säkerligen ingen överdrift att säga, att lundaavdelningen är den ledande

i Europa och en av de främsta i världen.

Beträffande Alwalls vetenskapliga kvalifikationer må framhållas, att av

professorerna H. Berglund, B. von Bonsdorff, A. Kristenson och N. Svartz

1949 i sakkunnigutlåtande angående den då lediga professuren i praktisk

medicin vid Lunds universitet två av de sakkunniga uppfört honom på

första förslagsrummet, en på andra och en på tredje. I yttranden, som fogats

till medicinska fakultetens petitaskrivelse 1954, har prof. B. von Bonsdorff,

prof. K. Br0ckner-Mortensen, dr J. P. Merill samt prof. N. Svartz uttalat

sig om Alwalls vetenskapliga arbeten och har därvid betonat dessa arbetens

höga internationella klass.

Hans vetenskapliga produktion gäller flera betydelsefulla områden inom

medicinen och omfattar betydligt över hundratalet publicerade skrifter,

varav ett 30-tal sedan de sakkunnigas utlåtande avgavs. Dessutom har Alwall,

vilket framhållits av de sakkunniga, en utomordentlig arbetsförmåga

och ett levande vetenskapligt intresse. Sina undersökningar har han utfört

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 135 år 1955

5

med tillhjälp av tillfälliga anslag från olika fonder och från statens medicinska

forskningsråd. Men på grund av otillräckliga anslag har ej sällan

försöksserier måst avbrytas. Under en lång tid fick han själv bekosta de dyrbara

apparater, som använts vid försök och behandling av patienter med

konstgjord njure.

För den fortsatta utvecklingen inom den viktiga del av invärtesmedicinen,

som njursjukdomarna utgör, är det synnerligen angeläget, att docenten Alwall

även i fortsättningen beredes möjlighet att vid lundakliniken kunna

bedriva sin framgångsrika forskning inom det område, där hans insatser varit

av den största betydelse både ur teoretisk och ur praktisk-klinisk synpunkt.

Förordnandet som forskardocent utgår som tidigare framgått med

år 1955. Det är sålunda angeläget, att Alwall fastare knytes till universitetet

och att bättre arbetsförhållanden beredes honom för att hans forskarbegåvning

helt skall komma till sin rätt.

I motionerna 1:23 och II: 33, i vilka yrkats omvandling av preceptoratet

i ekonomisk historia till professur har anförts bland annat följande.

De unga studenter vid Lunds universitet, som ämnar studera historia har

att välja mellan någon av de båda historieprofessorerna, vilka företräder

den traditionella historielinjen, och preceptorn, som företräder den nvare,

mera samhällsvetenskapligt inriktade historielinjen. Vid sådant förhållande

väljer det stora flertalet studenter helt naturligt att studera för en professor,

vars inflytande i universitetsinstanserna är ofantligt mycket större

än preceptorns. Men på så vis kommer den ekonomisk-historiska linjen i

den lägre läroverkslärarutbildningen att, tvärtemot statsmakternas intentioner,

rekryteras vida mindre än vad som annars torde ha blivit fallet.

På högstadiet, lektorsutbildningen, då studenterna äger större andlig mognad

och självständighet, har dock ett betydande antal dugande elever engagerat

sig i ekonomisk-historiska studier, trots att de har att dragas med

större svårigheter än deras kamrater på samma nivå i andra ämnen. En

medverkande orsak härtill har naturligtvis varit förhoppningen, att preceptoratet

skall omändras till professur, såsom ursprungligen varit meningen.

Statsutskottet har också vid föregående ovan åberopade tillfällen ställt sig

mycket positivt till en dylik omvandling av preceptoratet, något som självfallet

verkat uppmuntrande på de studerande.

Belysande för det stora intresset på högstadiet bland de studerande i

Lund är, att Lunds filosofiska fakultets humanistiska sektion våren 1954

utdelade 3 doktorandstipendier och 3 licentiandstipendier för läsåret 1954—

1955 till preceptorns elever — vid vårt lands övriga lärosäten fanns då sammanlagt

endast ett lieentiandstipendium i ekonomisk historia (eller ekonomisk-historiska

linjen). Detta är så mycket märkligare, som det finns professurer

i ämnet både i Stockholm (där lärarutbildning enligt ekonomiskhistoriska

linjen inte sker) och i Göteborg.

Det är sålunda klart, att eu förstärkning av don ekonomiska historiens

representation vid Lunds universitet är nödvändig ur såväl lärarutbildningens

som forskningens synpunkt. Enligt vår mening bör detta ske genom

en omedelbar omvandling av preceptoratet i ekonomisk historia till professur

samt att därvid den nuvarande innehavaren av preceptoratet utan ledigförklarande

av professuren utnämnes till densammas förste innehavare. Det må

nämnas, att preceptorn vid Lunds universitet O. Bjurling blev t. f. preceptor

den 1 september 1947 och utnämndes till ordinarie innehavare av befattningen

den 1 februari 1949. Sistnämnda är uppfördes han på förslag till

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 135 år 1955

professor i ämnet vid Stockholms högskola. De då samtidigt föreslagna är

redan utnämnda till professorer. Sedan ifrågavarande år har preceptorn utvecklat

en livlig lärar- och forskarverksamhet. Humanistiska sektionen

uppförde honom i sina till detta års riksdag avgivna petita i andra rummet

efter begärd uppdelning av professuren i pedagogik och psykologi. Större

konsistoriet i Lund uppförde likaledes omändring av preceptoratet i ekonomisk

historia till professur såsom den andra önskade ordinarie professuren.

Till stöd för det i motionerna I: 9Jh och 11:117 gjorda yrkandet om inrättande

av en personlig laboratur för docenten Lennart Stigmark har anförts

huvudsakligen följande.

Vad som under och efter det andra världskriget framför allt satt sin

prägel på den vetenskapliga teknikens utveckling är den vidsträckta användning,

som elektroniska mätmetoder och anordningar fått inom snart

sagt varje naturvetenskaplig och medicinsk forskningsgren.

Elektronikens betydelse för fysiken framgår därav, att av 22 licentiander

och doktorander på den fysiska institutionen i Lund 19 använda någon

form av elektronisk apparatur som hjälpmedel för sina undersökningar.

Det kan här vara fråga om förstärkare och mätanordningar för kärnfysiska

undersökningar, radiosändare för exciterande av speciella optiska spektra,

fotometrisk apparatur för mesonundersökningar, 35-miljonervolts elektronaccelerator

för gammastrålningsförsök och mycket annat.

Astronomerna behöva elektroniska metoder för ljusstyrkemätningar, för

tidmätning och för radioastronomiska undersökningar. Botanisterna studera

växters näringsupptagning och transpiration med elektroniska hjälpmedel.

Geologerna uppspåra och undersöka radioaktiva material. Kemisterna påvisa

märkta atomer och utföra noggranna titreringar med hjälp av elektronik.

Matematikerna använda elektroniska matematikmaskiner, histologerna

elektronmikroskop, neurologer och hjärtspecialister förstärka svaga nervpotentialer

och använda den nyutvecklade ultraljudmetoden för hjärtundersökningar,

radioterapeuterna mäta strålningsdoser och använda med

elektroniska metoder åstadkommen radioaktiv strålning. Till stor del kommer

det här att gälla nykonstruktions- och utvecklingsarbete.

Det föreligger sålunda vid universiteten ett utomordentligt starkt behov

av elektronisk expertis av hög klass, och frånvaron härav innebär en svår

belastning när det gäller att höja forskningens och undervisningens effektivitet.

Lunds universitet har därför gjort upprepade framställningar om inrättandet

av en laboratorsbefattning i elektronik. Redan 1947, då framställning

gjordes om eu befattning med likartade uppgifter, uttalade ecklesiastikministern

i proposition 272/47: »Jag förutsätter att vederbörande universitetsmyndiglieter

ägna denna fråga uppmärksamhet och framdeles framlägga

det förslag i ärendet, som må påkallas av omständigheterna.» Uppskovet

motiverades vid detta tillfälle med att institutionens byggnadsfråga inte

var löst. Nybyggnaden togs sedermera i bruk ht 1950. Trots detta ha framställningar

1952 och 1953 inte lett till något resultat. Även år 1954 har universitetet

yrkat på denna befattning och yrkandet har nu som tidigare

understötts av universitetskanslern.

Då departementschefen inte heller denna gång sett sig i stånd att uppta

laboratorsbefattningen i elektronik i årets proposition, måste man söka

finna en annan lösning av denna för Lunds universitet ytterst betydelsefulla

fråga.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 135 år 1955

7

Docenten Lennart Stigmark, som 1952 disputerade på en avhandling

behandlande ett elektroniskt ämne, arbetade t. o. m. vårterminen vid fysiska

institutionen. Stigmark har en utomordentligt gedigen och omfattande sakkunskap

i elektroniska frågor och hjälpte inte blott institutionens egna

forskare och studerande med råd, anvisningar och skickliga nykonstruktioner

utan bistod också ett stort antal forskare från andra institutioner inom.

de filosofiska och medicinska fakulteterna. Han gav dessutom kurser i

elektronik.

Stigmark, som är född 1913 och har familj, såg sig med hänsyn härtill

nödsakad att söka ordinarie befattning och tillträdde den 1 juli 1952 eu

lektorstjänst i fysik vid Malmö högre tekniska läroverk. I den man det

har varit honom möjligt har Stigmark även efter det han tillträtt sitt lektorat

ställt sig till förfogande som rådgivare i elektronikfrågor. Dessutom

gav docent Stigmark vt 1953 en kurs i elektronik med över 80 deltagare för

dem som i sitt forskningsarbete behövde använda elektroniska metoder.

Den övervägande delen av deltagarna hade avlagt högre akademisk examen

och många voro akademiska lärare. Hans arbetsbörda, som lektor i ett

skrivningsämne, är emellertid så betungande att denna hans frivilliga verksamhet

inte på långt när kan motsvara det föreliggande behovet. Detta är

så mycket allvarligare som många licentiander och doktorander för sitt

arbete äro beroende av sådan elektronisk apparatur, som måste speciellt

konstrueras eller anpassas efter deras arbetsuppgift. Det innebär en avsevärd

fördröjning av deras utbildning att behöva lägga ned tid och arbete

på att i detalj sätta sig in i saker, som i allmänhet ligga helt vid sidan av

deras egentliga uppgift. Denna fördröjning kan i många fall medföra en

förlängning av utbildningstiden med ett halvår.

Länder nuvarande omständigheter skulle denna betydelsefulla fråga kunna

lösas på ett för universitetet tillfredsställande sätt genom att en personlig

laboratorsbefattning i elektronik inrättas för Stigmark. En sådan befattning

skulle inte medföra nya behov av assistenter eller teknisk personal.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts under förevarande punkt

framställda förslag och har icke något att erinra mot att de nya befattningarna

i professors och laborators (motsvarande) ställning, vilka i propositionen

1954: 212 angående reformering av läkarutbildningen föreslagits

skola inrättas, ledigförklaras tidigast ett år innan de enligt den i propositionen

angivna planen skola komma till stånd.

T motionerna 1:24 och 11:31 har hemställts att en personlig professur

vid Lunds universitet i medicin, särskilt njursjukdomar, skall inrättas för

docenten i praktisk medicin Nils Alvvall från och med budgetåret 1955/56.

A hvall är för närvarande innehavare av en forskardocenttjänst. Förordnande;

för Alwall å denna befattning utgår den 1 januari 1956. Utskottet

delar motionärernas uppfattning om betydelsen av att Alvvall — som redan

ar 1949 förklarats professorskornpetent och vars vetenskapliga och medicinska

verksamhet åtnjuter högt anseende såväl inom som utom landets

gränser — även i fortsättningen beredes möjlighet att vid lasarettets i Lund

njurklinik bedriva sin framgångsrika forskning inom det område, där hans

insatser varit och är av den största betydelse ur både teoretiska och prak
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 135 år 1955

tisk-kliniska synpunkter. Med hänsyn härtill talar enligt utskottets mening

mycket starka skäl för att ifrågavarande personliga professur för

Alwall inrättas redan från och med nästa budgetår. Emellertid har frågan

om professurens inrättande samband med vissa andra spörsmål angående

klinikens personella och materiella utrustning och kostnaderna härför.

Dessa spörsmål synas utskottet böra bli föremål för ytterligare överväganden.

Utskottet är därför icke berett att biträda det i motionerna I: 24 och

II: 31 gjorda yrkandet om inrättande av en personlig professur för Alwall

redan från och med budgetåret 1955/56. Utskottet förutsätter emellertid

att Kungl. Maj:t, efter ytterligare beredning av ovannämnda särskilda frågor,

för 1956 års riksdag framlägger förslag om inrättande av professuren

från och med den 1 juli 1956. Enligt utskottets mening bör underhandlingar

komma till stånd mellan vederbörande universitetsmyndigheter och

direktionen för Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund rörande landstingets

medverkan i fortsättningen till understödjande av den av Alwall vid

lasarettet i olika avseenden bedrivna verksamheten. Utskottet utgår jämväl

från att genom universitetsmyndigheternas försorg utredning förebringas

rörande samtliga de med inrättandet av professuren för Alwall förbundna

kostnaderna. Då Alwalls förordnande som forskardocent utlöper

med utgången av år 1955, vill utskottet i anslutning till sitt nyss gjorda

ställningstagande uttala att hinder icke bör möta att Alwall under första

halvåret 1956 erhåller förlängt förordnande som forskardocent.

I motionerna I: 23 och II: 33 har hemställts att riksdagen måtte besluta

att preceptoratet i ekonomisk historia vid Lunds universitet från och med

budgetåret 1955/56 förändras till professur samt att nuvarande innehavaren

av preceptorsbefattningen utan ledigförklarande av professuren utnämnes

till innehavare av densamma.

Redan tidigare har utskottet haft att ta ställning till motionsvis gjorda

framställningar om inrättandet av en professur i ekonomisk historia vid

Lunds universitet. Vid sitt ställningstagande år 1953 (utlåtande 1953: 107)

avstyrkte utskottet inrättande av en professur i ämnet. Samtidigt konstaterade

likväl utskottet att ämnet ekonomisk historia kommit att intaga en

viktig plats inom modern forskning och undervisning. På grund härav

förutsatte utskottet, att Kungl. Maj:t med uppmärksamhet skulle följa

utvecklingen på detta område och därvid beakta det ökade behov av företrädare

för ämnet i professors ställning, som det växande intresset från de

studerandes sida och andra omständigheter kunde göra påkallat. Jämväl

år 1954 ställde sig utskottet avvisande till motioner av samma innebörd

som de nu föreliggande (utlåtande 1954: 8, p. 83). Därvid erinrade utskottet

om att Kungl. Maj:t för 1954 års riksdag icke ansett sig böra framlägga

förslag i ämnet och åberopade sitt vid 1953 års riksdag gjorda uttalande.

Kungl. Maj:t bär icke heller för innevarande års riksdag framlagt något

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Statsutskottets utlåtande nr 135 år 1955

förslag i ärendet. Med anledning av motionerna I: 23 och II: 33 vill utskottet,

som icke funnit sig berett att biträda det i motionerna gjorda yrkandet,

framhålla, att utskottet förutsätter liksom tidigare att utvecklingen

på detta område blir föremål för fortsatt uppmärksamhet från Kungl.

Maj:ts sida.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har Lunds universitet och

kanslern för rikets universitet i sina anslagsäskanden för budgetåret

1955/56 hemställt om inrättande av en laboratur i elektronik. Departementschefen

har icke ansett sig böra biträda förslaget. Det i motionerna

1:94 och II: 117 gjorda yrkandet om inrättande av en personlig laboratorsbefattning

i elektronik för docenten Lennart Stigmark har samma syfte

som kanslerns ovannämnda förslag, nämligen att förstärka expertisen i

elektronik vid den 1950 färdigställda, med moderna tekniska hjälpmedel

och laboratorier utrustade, fysiska institutionen vid universitetet. Vad i

motionerna anförts om den snabba utvecklingen inom elektroniken och

dess stora betydelse för olika grenar av naturvetenskap finner utskottet

beaktansvärt. Utskottet har dock icke ansett sig böra biträda det i motionerna

I: 94 och II: 117 framställda yrkandet, men förutsätter att Kungl.

Maj:t har sin uppmärksamhet riktad på de i motionerna angivna spörsmålen.

Vidkommande universitetsbiblioteket vid Lunds universitet får utskottet

hänvisa till det uttalande utskottet i sitt den 19 april 1955 dagtecknade

utlåtande nr 8, punkt 5, gjort beträffande universitetsbiblioteket i Uppsala.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

I. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag ävensom med

avslag å motionerna I: 24 och II: 31, I: 23 och II: 33 samt

I:94 och II: 117,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1955/56, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för Lunds universitet, som

föranledes av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för Lunds universitet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1955/56:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................ 3 608 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis .............. 2 491 000

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 135 år 1955

3. Avlöningar till arbetare vid botaniska träd
-

gården, förslagsvis ...................... 78 500

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 2 840 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 856 000

Summa kronor 9 873 500

Särskilda uppbördsmedel

Studentinskrivningspenningar och tillfälliga inkomster

................................ 3 500

Nettoutgift kronor 9 870 000

c) till Lunds universitet''. Avlöningar för budgetåret

1955/56 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 9 870 000 kronor;

II. i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet

anfört angående en personlig professur för docenten

Nils Alwall.

Stockholm den 17 maj 1955

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Fid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson,

Ohlon, Iwar Anderson, Näsgård, Leander, Näsström, Hesselbom, Einar

Persson, Ragnar Persson, Axel Andersson, Nils Theodor Larsson, Elfving,

Arrhén och Jacobsson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Malmborg i

Skövde, Bergström, Svensson i Ljungskile, Åkerström, Hoppe, Johansson i

Mvsinge, Widén, Thapper, Jansson i Kalix, Cassel, Blidfors, fröken Vinge,

fröken Olsson och herr Svensson i Stenkyrka.

Reservationer

1) beträffande motionerna I: 23 och II: 33 angående omvandling av

preceptorsbefattningen i ekonomisk historia till en professur i ämnet av

herr Blidfors och fröken Vinge, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka

bifall till motionerna och alltså att utskottets hemställan under I. bort ha

följande lydelse:

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Statsutskottets utlåtande nr 135 år 1955

»I. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt med bifall

till motionerna 1:23 och II: 33 ävensom med avslag å

motionerna I: 24 och II: 31 samt I: 94 och II: 117,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1955/56, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för Lunds universitet, som

föranledes av vad utskottet anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för Lunds universitet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1955/56:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
.

................... 3 613 000

2.

3.

4.

5.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis..............

Avlöningar till arbetare vid botaniska trädgården,

förslagsvis ......................

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ..............................

Rörligt tillägg, förslagsvis................

2 491 000

78 500

2 840 000

858 000

Summa kronor 9 880 500

Särskilda upphörd smedel

Studentinskrivningspenningar och tillfälliga inkomster

................................

3 500

Nettoutgift kronor 9 877 000

c) till Lunds universitet: Avlöningar för budgetåret

1955/56 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 9 877 000 kronor;»

2) beträffande motionerna I: 94 och II: 117 angående en personlig laboratorsbefattning

i elektronik för docenten Lennart Stigmark av herr Ohlon

och fröken Vinge.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1955:307 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar om anslag för budgetåret 1955/56 till Lunds universitet: Avlöningar. a1 i texten