Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställning angående anslag för budgetåret 1955/56 till ökad utbildning av läkare jämte i ämnet väckta motioner.
1955-05-17 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1955:136, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställning angående anslag för budgetåret 1955/56 till ökad utbildning av läkare jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
12
Statsutskottets utlåtande nr 136 år 1955
Nr 136
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställning angående
anslag för budgetåret 1955/56 till ökad utbildning
av läkare jämte i ämnet väckta motioner.
(2:a avd.)
Kungl. Maj:t har i propositionen nr 142, (punkt 2, s. 8—15), under åberopande
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 4 mars 1955, föreslagit riksdagen att till Ökad utbildning av läkare
för budgetåret 1955/56 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 180 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels en inom andra kammaren av fru Eriksson i Stockholm och herr
Henriksson väckt motion (II: 310), vari hemställts, att riksdagen måtte
hos Kungl. Maj:t be om en prövning av möjligheterna att dubblera utbildningen
till medicine kandidatexamen vid karolinska institutet i Stockholm,
dels ock en inom andra kammaren av herr Gustafson i Göteborg och
fru Sjöstrand väckt motion (II: 584), vari — såvitt här är i fråga — hemställts,
att riksdagen måtte vid ställningstagandet till den i proposition
nr 142 behandlade frågan om ökad utbildning av läkare förorda, att 30
svenska medicine studerande får utbildning i Schweiz och att anslaget
höjes med erforderligt belopp.
Beträffande den närmare motiveringen för de motions vis gjorda yrkandena
hänvisas — i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande
— till motionerna.
Enligt i propositionen 1954:212 angående reformering av läkarutbildningen
framlagt förslag, vilket biträtts av riksdagen, skall det årliga intaget
av medicine studerande från och med läsåret 1955/56 ökas från 310
till 342, innebärande en ökning vid karolinska institutet med 6 till 118,
vid universitetet i Uppsala med 16 till 80 och vid universitetet i Lund med
10 till 74.
Medicinska fakulteten i Lund, som under hand anmodats inkomma med
uppgift om möjligheterna att ytterligare öka det årliga intaget av medicine
studerande vid universitetet, har i skrivelse till Kungl. Maj:t den 21 februari
1955 anmält, att det är möjligt att öka antalet studerande till Ilo i de
ämnen, som ingår i medicine kandidatexamen enligt den nya studieord
-
13
Statsutskottets utlåtande nr 136 år 1955
ningen. Dessa ämnen är anatomi, histologi, allmän kemi, medicinsk kemi,
medicinsk fysik, fysiologi, medicinsk statistik, medicinsk genetik och psykologi.
Däremot har fakulteten icke funnit möjligt att för närvarande bedöma
förutsättningarna för en utökning i Lund av antalet medicine studerande
under det propedeutiska året (det tredje studieåret).
En årlig utbildning i Lund av 110 medicine studerande fram till medicine
kandidatexamen beräknas medföra följande merkostnader:
Årliga kostnader
Anatomiska institutionen
Personal
1 förste assistent .............................
1 förste amanuens............................
2 tredje amanuenser..........................
1 vaktmästare, tillika djurvårdare i Cg 10......
Materiel m. m. (5 400—2 000, som nu utgå för djurvård
från materielanslaget)....................
Kronor
12 000
6 000
4 008
7 632
Kronor
29 640
3 400
Histologiska institutionen
Personal
1 förste assistent ..........................
1 mekaniker (arvode) .....................
Materiel m. ................................
12 000
5 000
17 000
5 400
Medicinsk-kemiska institutionen
Personal
2 biträdande lärare (å 13 800 kr.) ..............
2 förste amanuenser ..........................
1 tredje amanuens ...........................
1 laboratoriebiträde (11 lönegraden) ............
Materiel m. ...................................
Kronor
27 600
12 000
2 004
7 968
Kronor
49 572
16 500
Fysiologiska institutionen
Personal
1 biträdande lärare (docentkompetent) ......
Kronor
____ 19 860
____ 12 000
Kronor
1 andre assistent.........................
____ 10 008
6 012
1 laboratoriebiträde (11 lönegraden) ........
____ 7 968
55 848
16 000
14
Statsutskottets utlåtande nr 136 år 1955
Medicinsk statistik
Ökat arvode åt lärare ..........................
Medicinsk genetik
Ökat arvode åt lärare ............
Engångsanslag
Anatomiska institutionen ................
Histologiska institutionen................
Medicinsk-kemiska institutionen..........
Fysiologiska institutionen ...............
Sammanlagt beräknas sålunda de årliga merkostnaderna till 193 760
kronor, varav för avlönande av personal 152 460 kronor och för materiel
in. in. 41 300 kronor, samt engångskostnaderna till 142 518 kronor.
Genom beslut den 3 december 1954 uppdrog Kungl. Maj:t åt generaldirektören
och chefen för medicinalstyrelsen A. Engel och professorn vid
universitetet i Uppsala B. Rexed att såsom sakkunniga företaga en resa till
Schweiz under högst fjorton dagar för att undersöka möjligheterna att beleda
ett begränsat antal sadana svenska studenter och med dem likställda,
vilka uppfyllde behörighetsvillkoren för vinnande av inträde vid svensk
medicinsk fakultet, grundläggande medicinsk utbildning vid ifrågakommande
läroanstalter i Schweiz samt att med vederbörande schweiziska
myndigheter och institutioner upptaga förhandlingar härom. Tillika anbefalldes
de sakkunniga att skyndsamt och om möjligt före den 20 februari
1955 till ecklesiastikdepartementet inkomma med redogörelse för undersökningen,
innefattande jämväl förslag till de åtgärder, som de sakkunniga
funne undersökningen böra föranleda.
IMed skrivelse den 22 februari 1955 inkommo de sakkunniga med utredning
och förslag i ämnet.
Efter att ha lämnat en ingående redogörelse för läkarutbildningen i
Schweiz och sina undersökningar på ort och ställe uttalar de sakkunniga,
att de funnit förutsättningar föreligga för att anordna en grundläggande
läkarutbildning av svenska studerande vid vissa universitet i Schweiz. De
sakkunniga anför härom sammanfattningsvis huvudsakligen följande.
Under hänvisning till den framlagda utredningen finner vi, att en grundläggande
läkarutbildning av svenska studerande kan anordnas vid universiteten
i Hem, Basel och Ziirich. En sådan utbildning skulle omfatta ämnena
anatomi, histologi, fysiologi och medicinsk kemi under den schweiziska
studieplanens 3:e—5:e terminer, varjämte särskild undervisning i
medicinsk statistik och genetik samt psykologi anordnas. Examen, likställd
med medicine kandidatexamen, avlägges vid respektive schweiziska fakul
-
15 000
35 518
47 000
45 000 142 518
15
Statsutskottets utlåtande nr 136 år 1955
teter, varefter den studerande återgår till studier i Sverige. Lämpligt och
med hänsyn till fördelningen på schweiziska medicinska fakulteter möjligt
är att sända 30 studerande årligen till sådana studier. De studerande,
som alla bör börja studierna på hösten, kan första gången sändas till
Schweiz redan hösten 1955. De studerande skall fylla fordringarna för
intagning vid medicinsk fakultet i Sverige och bör med hänsyn till studentbetygets
kvalitet ligga på samma nivå som de som antas till medicinska
studier i Sverige. Kanslern för rikets universitet bör hänvisa studerande
till utbildning i Schweiz. Under vissa förutsättningar skulle en utbildning
av latinstudenter utan kompletteringsstudier kunna ske i Schweiz med
början av deras studier redan under den schweiziska utbildningens första
termin.
De sakkunniga finner det motiverat, att staten vid utbildning av medicine
studerande i Schweiz ikläder sig de egentliga merkostnaderna jämfört
med studier i Sverige. Endast härigenom kan man, anför de sakkunniga,
förhindra, att utbildning därstädes skulle försiggå under ett ekonomiskt
handikap, som ogynnsamt kunde påverka urvalet av de studerande. De
sakkunniga föreslår därför, att årligen 30 statsstipendier å 4 400 kronor
inrättas för ändamålet, därest ifrågavarande utbildning anses böra anordnas
samt att dessa stipendier utlämnas i tre poster till de studerande förslagsvis
med 1 500 kronor den 1 september första studieåret, 1 000 kronor
nästföljande 1 mars och resten 1 900 kronor den därpå följande 1 oktober
för det sista studieåret. Beträffande de sakkunnigas beräkning av de föreslagna
statsstipendiernas storlek m. m. hänvisas till den a s. 11 och 12 i
propositionen nr 142 lämnade redogörelsen.
Hela kostnaden för statsverket för utbildning av 30 studerande under
två akademiska år i Schweiz blir enligt de sakkunnigas förslag (30 X
4 400 —) 132 000 kronor, varav 75 000 kronor skulle erfordras under det
första året.
De sakkunniga har framhållit, att, om det visar sig möjligt att utbilda
ett ökat antal medicine studerande vid svenska fakulteter, det för dem är
självfallet, att en sådan utväg bör föredragas.
Departementschefen har anfört följande.
För närvarande torde i vårt land finnas omkring 5 400 yrkesverksamma
läkare. Detta antal kommer successivt att ökas på grund av den ökade
intagning av medicine studerande, som skett sedan ar 194b. Vidare har vid
1954 års riksdag beslut fattats dels om vissa åtgärder, som syftar till att
förkorta studietiden, dels ock om en ytterligare ökning från och med nästa
läsår av den årliga intagningen av medicine studerande. De av fjolarets
riksdag sålunda beslutade åtgärderna påverkar emellertid tillgången pa läkare
först i början av 1960-talet. Enligt under hand från 1949 ars arbetskraftsutredning
erhållna uppgifter, vilka dock är av preliminär natur, beräknas
läkarbehovet av utredningen år 1965 utgöra minst 8 400. Häremot
skulle svara en tillgång av omkring 7 500 yrkesverksamma läkare, varför
bristen då skulle uppgå till minst 900 läkare. Med hänsyn härtill finner jag
16 Statsutskottets utlåtande nr 136 år 1955
det påkallat, att ytterligare åtgärder nu vidtages för en ökad examination
av läkare.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgått föreligger dels möjlighet
att utöka antalet studerande i Lund med ej mindre än 36 per år i de
ämnen, som ingår i medicine kandidatexamen enligt den nya studicordmngen,
dels ock att ärligen ge ett 30-tal svenska studerande grundläggande
läkarutbildning vid vissa universitet i Schweiz av en omfattning, motsvarande
studierna för medicine kandidatexamen enligt sagda studieordning.
Hur den fortsatta utbildningen, som även vid utnyttjande av sistnämnda
möjlighet enligt de sakkunnigas mening måste ske i Sverige, lämpligen
skall kunna ordnas, är dock ej ännu klarlagt. Till denna fråga återkommer
jag i det följande. Av de angivna möjligheterna för ökad läkarutbildning
synes mig Lunda-alternativet i första hand böra utnyttjas. Jag förordar
därför — närmast som en provisorisk åtgärd i avvaktan på att möjligheter
om några år kommer att föreligga att öka intagningen av medicine studerande
vid universitetet i Göteborg från 70 till 120 per år — att det årliga
mtaget av medicine studerande vid universitetet i Lund ökas till Ilo från
och med nästa läsår.
Da det är angeläget att läkarbristen sa snart som möjligt bringas att
upphöra, finner jag det påkallat, att möjlighet beredes ytterligare ett 30- tal studerande att påbörja sin läkarutbildning under nästa läsår. Enligt
vad jag under hand inhämtat torde det vara möjligt att utöka antalet
studerande vid karolinska institutet — utöver vad tidigare beslutats —
med åtminstone 20 per år i de ämnen, som ingår i medicine kandidatexamen
enligt den nya studieordningen, under förutsättning att ökade personella
och materiella resurser ställes till förfogande för ändamålet. Jag har
för avsikt att låta undersöka, om intagningen vid institutet kan ökas därutöver,
om det är möjligt att ytterligare något öka intagningen vid universitetet
i Uppsala och om man redan nu kan vidtaga någon ökning av intagningen
vid universitetet i Göteborg, i syfte att vid dessa läroanstalter
ernå en ökad sammanlagd intagning — utöver tidigare beslutad — av omkring
30 medicine studerande från och med nästa läsår. Skulle det visa sig,
att möjligheterna begränsar sig till en ökad intagning av endast omkring
20, torde man jämväl böra bereda högst tio svenska studerande tillfälle
att nästa läsår påbörja grundläggande läkarutbildning i Schweiz i enlighet
med föreliggande förslag. Mot storleken av de för ändamålet föreslagna
statsstipendierna eller mot den föreslagna uppdelningen av stipendierna
på de två studieåren i Schweiz har jag icke funnit anledning till erinran.
Hur den fortsatta utbildningen efter medicine kandidatexamen skall
kunna ordnas vid den förordade ökade läkarutbildningen utgör ett ej sä
lättlöst problem. Jag utgår emellertid från att det på ett eller annat sätt
skall kunna lösas till höstterminen 1957, då det ökade medicinarintaget
första gången kräver större platstillgång för utbildningen efter medicine
kandidatexamen. Jag vill i detta sammanhang erinra om att riksdagen i
skrivelse den 14 december 1954, nr 395, anhållit om en skyndsam och förutsättningslös
utredning rörande inrättande av en för den kliniska utbildningen
avsedd, till Norrland förlagd medicinsk läroanstalt. Jag har för
avsikt att inom en nära framtid utverka tillstånd att tillkalla sakkunniga
för att verkställa den av riksdagen begärda utredningen. I de sakkunnigas
uppgift bör även ingå att utreda frågan om fortsatt utbildning efter medicine
kandidatexamen av det ökade antal studerande, som enligt vad jag
nyss föreslagit skall påbörja sina medicinska studier nästa läsår.
Statsutskottets utlåtande nr 136 år 1955
17
En utbildning i Lund av 110 medicine studerande per år fram till medicine
kandidatexamen har, såsom av den lämnade redogörelsen närmare
framgått, beräknats medföra årliga merkostnader av i runt tal 193 800
kronor, varav 152 500 kronor för avlönande av personal och 41 300 kronor
för materiel in. m., samt engångskostnader, huvudsakligen avseende anskaffning
av instrument och apparater samt undervisningsmateriel, å i runt
tal 142 500 kronor. Mot det beräknade ökade personalbehovet har jag icke
funnit anledning till erinran. I lönekostnaderna torde böra inräknas eu
höjning med 450 kronor av arvodet till läraren i psykologi. V idare bor medelsbehovet
för avlönande av två biträdande lärare vid medicinsk-kemisxa
institutionen enligt nu gällande arvodesgrunder beräknas till 30 480 kronor
i stället för i kostnadsberäkningen upptagna 27 600 kronor, lierakningen
av medelsbehovet för materierna, m. anser ]ag mig bora godtaga.
Jag tillstyrker likaså de föreslagna engångsanslagen.
En ökad utbildning vid karolinska institutet av ytterligare 20 studerande
per år fram till medicine kandidatexamen kan enligt vad jag under hand
inhämtat beräknas medföra årliga merkostnader av i runt tal 104 000 kronor
varav 68 000 kronor för avlönande av personal och 36 000 kronor tor
materiel in. in., samt engångskostnader, huvudsakligen avseende anskaffning
av instrument och apparater, å 40 000 kronor.
Under nästa budgetår berörs endast ämnena anatomi, histologi, medicinsk
statistik och medicinsk genetik av den ökade intagningen. Medelsbehovet
under sagda budgetår för den ökade intagningen vid universitetet
i Lund beräknar jag till 107 000 kronor, varav 47 700 kronor avscvnvloningskostnader,
8 800 kronor löpande utgifter för materiel m. in. och d0 o00
kronor engångsanslag. Härvid har jag räknat med att under universitetets
i Lund anslag till materiel in. in. nu beräknade medel till avlönande av
djurvårdare vid anatomiska institutionen vid bifall till förslaget om anställande
av en vaktmästare vid sagda institution skall tillgodoforas institutionens
anslagsmedel till materiel. Medelsbehovet under samma budgetår
för en intagning av ytterligare 20 medicine studerande vid karolinska
institutet uppskattar jag till 48 000 kronor Härutöver bor medel beraknas
för utbildning av ytterligare tio studerande. Sker utbildningen i Schweiz
uppgår medelsbehovet till 25 000 kronor, vilket belopp jamval torde rymma
kostnaderna, om utbildningen sker i Sverige. Da anslag till uppehållande
av verksamheten vid de medicinska lärosätena redan askats i arets statsverksproposition,
synes det mig lämpligt, att ett särskilt förslagsanslag
äskas för ifrågavarande ändamål under rubriken Okad utbildning av läkare
Anslaget torde böra uppföras med 180 000 kronor Lönekostnaderna
torde emellertid lämpligen böra få bestridas från vederbörliga, förslagsvis
betecknade anslagsposter i ifrågakommande lärosätens avlonmgsanslag. Om
så sker bör det förordade anslaget endast få tas i ansprak enligt lvungl.
Maj:ts närmare bestämmande för bestridande av löpande utgittei för materiel
in. m. och av den ökade läkarutbildningen föranledda engångskostnader
samt för eventuella statsstipcndier.
I motionen 11:310 bär anförts bland annat följande.
Tanken på eu ny fullständig medicinsk högskola har förts ur diskussionen
åtminstone tills vidare. Vid sådant förhållande är det angelaget att åt er
pröva resurserna för eu ökad intagning vid de nuvarande hogskolorna. Vid
karolinska institutet, som redan har den största intagningen, torde nnnas
2 — IIiluinij till riksdagens protokoll 1''Jkö. ti sand. Nr 1.lo—1.10
18 Statsutskottets utlåtande nr 136 år 1955
möjligheter att med en relativt liten utökning av lärartjänsterna samt någon
nyanställning även av annan personal och erforderliga anslag till förbrukningsmaterial
kunna dubblera kurserna för medicine studerande fram
till med. kand.-examen.
Då det gäller en så viktig kulturell och social angelägenhet som att tillgodose
vårt läkarbehov, bör främst alla möjligheter att vinna snabba resultat
tillvaratagas vid våra egna utbildningsanstalter.
I motionen 11:584 — så vitt här är i fråga — har anförts bland annat
följande.
Enligt vad som anföres i proposition nr 142 har 1949 års arbetskraftsutredning
under hand lämnat preliminära uppgifter som visar att läkarbehovet
år 1965 utgör minst 8 400. Med nuvarande utbildningsmöjligheter
skulle endast omkring 7 500 yrkesverksamma läkare vara tillgängliga vid
den tidpunkten, varför bristen skulle uppgå till minst 900 läkare. I propositionen
diskuteras olika möjligheter att åstadkomma en ökad examination
av läkare. Departementschefen stannar inför följande förslag. Utbildningen
i Lund ökas med 36 medicine studerande per år, vid karolinska institutet
med 20. Dessutom föreslås ytterligare utbildning av 10 studerande, antingen
i Schweiz eller Sverige. Den totala ökningen av antalet medicine
studerande skulle därmed bli 66. Denna ökning av antalet studerande kan
icke väntas täcka den ovan redovisade bristen. Departementschefen räknar
därför bland annat med att »om några år» kunna öka intagningen vid universitetet
i Göteborg med 50 medicine studerande. Denna senare ökade intagning
torde knappast kunna resultera i ett ökat antal läkare förrän under
senare delen av 1960-talet. Man får också räkna med att inte alla som
påbörjar sina medicinska studier avslutar dem. Avbrott sker av olika anledningar.
Bland annat sker en viss övergång till tandläkarbanan. Nettotillskottet
yrkesverksamma läkare blir därför inte så stort som intagningssiffrorna
kunde ge vid handien.
Departementschefen har inte upptagit förslaget att låta 30 medicine studerande
erhålla grundläggande utbildning vid vissa universitet i Schweiz.
Mot bakgrunden av prognosen om läkarbristen synes det inte försvarligt
att avstå från denna möjlighet till utbildning i Schweiz. Kostnaderna anges
av departementschefen vara ungefär desamma som för utbildningen i Sverige.
Vi föreslår därför att riksdagen, oavsett om möjligheter finnes att
placera ytterligare 10 medicine studerande i Sverige, beslutar anslå medel
för utbildning av 30 svenska medicine studerande i Schweiz.
Utskottet. Departementschefen har angivit antalet för närvarande yrkesverksamma
läkare till 5 400. Den årliga intagningen av studerande vid
de medicinska lärosätena har sedan år 1948 successivt ökat och har senast
llPPgätt till ett antal av 310 per år. Härigenom kommer antalet yrkesverksamma
läkare även successivt att öka. Vid 1954 års riksdag fattades beslut
dels om vissa åtgärder till förkortande av studietiden, dels ock om en
ytterligare ökning från och med läsåret 1955/56 av den årliga intagningen
19
Statsutskottets utlåtande nr 136 år 1955
av medicine studerande med sammanlagt 32 till 342 (därav 80 i Uppsala,
74 i Lund, 70 i Göteborg och 118 i Stockholm). Dessa åtgärder påverka
emellertid tillgången på läkare först i början av 1960-talet. Enligt av 1949
års arbetskraftsutredning lämnade uppgifter av preliminär natur beräknas
läkarbehovet år 1965 utgöra minst 8 400. Häremot skulle svara en tillgång
av omkring 7 500 yrkesverksamma läkare, varför bristen då skulle uppgå
till minst 900 läkare.
På grund härav har departementschefen funnit det påkallat, att ytterligare
åtgärder nu vidtagas för en ökning av examinationen av läkare.
Departementschefens förslag innebär dels att antalet medicine studerande
vid Lunds universitet och karolinska institutet ökas med respektive 36
och 20 per år i de ämnen som ingå i medicine kandidatexamen enligt den
nya studieordningen, dels ock att härutöver 10 studerande påbörja sin
läkarutbildning under nästa läsår antingen vid karolinska institutet, universitetet
i Uppsala eller universitetet i Göteborg eller också i Schweiz. Departementschefens
förslag innebär alltså att 408 studerande skola påbörja
sina medicinska studier nästa läsår.
Till frågan huru den fortsatta utbildningen efter medicine kandidatexamen
vid den av departementschefen ökade läkarutbildningen skall kunna
ordnas under det propedeutiska året och den efterföljande kliniska utbildningstiden
har departementschefen icke nu tagit ställning. Departementschefen
har framhållit, att detta utgjorde ett icke lättlöst problem, men utgått
från att det på ett eller annat sätt skulle kunna lösas till höstterminen
1957, då det ökade medicinarintaget första gången krävde större platstillgång
för utbildning efter medicine kandidatexamen.
Jämlikt bemyndigande av Kungl. Maj:t den 31 mars 1955 har chefen
för ecklesiastikdepartementet tillkallat särskilda sakkunniga för verkställande
av utredning och avgivande av förslag rörande utökning av antalet
propedeutiska och kliniska utbildningsplatser för medicinare. I direktiven
för utredningen har departementschefen framhållit, att de sakkunniga borde
i första hand utreda frågan om åtgärder för att bereda ytterligare ett
60-tal medicine studerande — utom vad som tidigare planerats tillgång
till utbildning under det propedeutiska året. Med hänsyn till att undervisning
i farmakologi ägde rum under sagda ar och da farmakologiska institutioner
endast funnes i Uppsala, Stockholm, Göteborg och Lund, syntes
det erforderligt att tillgodose behovet av ytterligare propedeutplatser genom
ökning av kapaciteten vid nuvarande medicinska lärosäten. Vad den
kliniska utbildningen beträffar borde de sakkunniga utreda, huru det ökade
behovet av kliniska utbildningsplatser lämpligen borde tillgodoses. Frågan
om inrättande av en för den kliniska utbildningen avsedd till Norrland
förlagd medicinsk läroanstalt, borde därvid komma under närmare bedömande.
De sakkunniga borde även uppmärksamma frågan om det fram
-
20 Statsutskottets utlåtande nr 136 år 1955
tida läkarbehovet och den på längre sikt erforderliga utexaminationen av
läkare.
Utskottet är ense med departementschefen om angelägenheten av att
läkarbristen så snart som möjligt bringas att upphöra. Ur synpunkten härav
har utskottet funnit sig böra ansluta sig till det av departementschefen
framlagda förslaget. Utskottet är medvetet om att vissa svårigheter för
närvarande föreligga med avseende å de problem, som röra utbildningen
under det propedeutiska året och den därefter följande kliniska utbildningen.
Utskottet förutsätter emellertid att Kungl. Maj:t vidtager alla de
åtgärder för tillgodoseende av personalbehov, tillräckliga material- och
utrustningsanslag, tillgång till lokaler m. m., som visa sig nödvändiga och
möjliga för eliminerande av dessa svårigheter. Utskottet vill särskilt understryka
angelägenheten av att utbildningstiden för de studerande icke fördröjes
genom väntetider till olika kurser och eventuella kollisioner i undervisningen
mellan studerande, som bedriva sina studier enligt den gamla
och den nya studieordningen, vilka faktorer kunna medföra att syftet med
det ökade medicinarintaget äventyras.
Utskottet vill jämväl framhålla vikten av att prognoser fortlöpande uppgöras
för bedömande av den vid olika tidpunkter erforderliga utbildningskapaciteten
på detta område, varigenom man kan successivt anpassa intagningen
av medicine studerande efter det beräknade läkarbehovet.
Då de av departementschefen gjorda kostnadsberäkningarna icke givit
utskottet anledning till erinran, tillstyrker utskottet anvisande för nästa budgetår
av det för ifrågavarande ändamål av Kungl. Maj:t äskade anslaget.
Utskottet har icke funnit sig böra biträda det i motionen II: 584 framställda
yrkandet. Vad i motionen II: 310 hemställts har blivit tillgodosett
genom vad Kungl. Maj:t i förevarande ärende föreslagit, varför motionen
icke torde böra till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
1) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionen II: 584 — såvitt här är
i fråga — till Ökad utbildning av läkare för budgetåret
1955/56 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 180 000 kronor;
2) att motionen II: 310 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 17 maj 1955
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
Närvarande: se under utlåtandet nr 135.
Statsutskottets utlåtande nr 136 år 1955 21
Reservation
av herrar Ohlon, Axel Andersson, Arrhén, Skoglund i Doverstorp, Svensson
i Ljungskile, Widén, Cassel och fröken Vinge, vilka ansett att det stycke i
utskottets yttrande på s. 20, som börjar med »Utskottet är» och slutar
med »medicinarmtaget äventyras», bort ersättas med text av följande
lydelse:
»Utskottet är ense med departementschefen om angelägenheten av att
läkarbristen så snart som möjligt bringas att upphöra och har i och för sig
icke funnit anledning till erinran mot den av departementschefen föreslagna
ytterligare ökningen av det årliga intaget av medicine studerande. Emellertid
föreligga — såsom departementschefen framhållit — vissa svårigheter
med avseende å de problem, som röra utbildningen under det propedeutiska
året och den därefter följande kliniska utbildningen. Dessa problem
äro för närvarande föremål för utredning genom de för ändamålet
tillkallade sakkunniga. Enligt utskottets mening bjuder försiktigheten att
en viss smidighet tillämpas vid bestämmandet av in tagningsantalet i avvaktan
på att resultatet av de sakkunnigas utredning i första hand i vad
avser det propedeutiska året föreligger och vederbörande myndigheter samt
Kungl. Maj:t beretts tillfälle att närmare pröva förutsättningarna för det
ökade intagets genomförande. Detta synes särskilt angeläget med hänsyn
till vikten av att den beslutade nya studieordningen med integration i undervisningen
och med avsedd förkortning av studietiden kan upprätthållas.
Skulle utbildningstiden för de studerande fördröjas genom väntetider till
olika kurser och eventuella kollisioner i undervisningen uppstå mellan studerande,
som bedriva sina studier enligt den gamla och den nya studieordningen,
kommer syftet med det ökade medicinarintaget att äventyras.
På grund av de osäkerhetsmoment, som för närvarande föreligga i ovannämnda
avseenden, anser utskottet att det bör vara Kungl. Maj:t obetaget
att, i främsta rummet instundande höst, anpassa intaget av medicine studerande
efter föreliggande möjligheter att i fortsättningen bereda dem en
störningsfri utbildning. Utskottet förutsätter dock, att Kungl. Maj:t vidtager
alla de åtgärder för tillgodoseende av personalbehov, tillräckliga material-
och utrustningsanslag, tillgång till lokaler m. m., som visa sig nödvändiga
och möjliga för eliminerande av de svårigheter, som uppenbarligen
nu föreligga för det av departementschefen angivna programmets realiserande.
»
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1955:308 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar om anslag för budgetåret 1955/56 till Lunds universitet: Avlöningar. a1 i texten