Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställning angående anslag för budgetåret 1955/56 till ökad utbildning av läkare jämte i ämnet väckta motioner.

1955-05-17 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1955:136, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställning angående anslag för budgetåret 1955/56 till ökad utbildning av läkare jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 136 år 1955

Nr 136

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställning angående

anslag för budgetåret 1955/56 till ökad utbildning

av läkare jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

Kungl. Maj:t har i propositionen nr 142, (punkt 2, s. 8—15), under åberopande

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 4 mars 1955, föreslagit riksdagen att till Ökad utbildning av läkare

för budgetåret 1955/56 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 180 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom andra kammaren av fru Eriksson i Stockholm och herr

Henriksson väckt motion (II: 310), vari hemställts, att riksdagen måtte

hos Kungl. Maj:t be om en prövning av möjligheterna att dubblera utbildningen

till medicine kandidatexamen vid karolinska institutet i Stockholm,

dels ock en inom andra kammaren av herr Gustafson i Göteborg och

fru Sjöstrand väckt motion (II: 584), vari — såvitt här är i fråga — hemställts,

att riksdagen måtte vid ställningstagandet till den i proposition

nr 142 behandlade frågan om ökad utbildning av läkare förorda, att 30

svenska medicine studerande får utbildning i Schweiz och att anslaget

höjes med erforderligt belopp.

Beträffande den närmare motiveringen för de motions vis gjorda yrkandena

hänvisas — i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande

— till motionerna.

Enligt i propositionen 1954:212 angående reformering av läkarutbildningen

framlagt förslag, vilket biträtts av riksdagen, skall det årliga intaget

av medicine studerande från och med läsåret 1955/56 ökas från 310

till 342, innebärande en ökning vid karolinska institutet med 6 till 118,

vid universitetet i Uppsala med 16 till 80 och vid universitetet i Lund med

10 till 74.

Medicinska fakulteten i Lund, som under hand anmodats inkomma med

uppgift om möjligheterna att ytterligare öka det årliga intaget av medicine

studerande vid universitetet, har i skrivelse till Kungl. Maj:t den 21 februari

1955 anmält, att det är möjligt att öka antalet studerande till Ilo i de

ämnen, som ingår i medicine kandidatexamen enligt den nya studieord
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Statsutskottets utlåtande nr 136 år 1955

ningen. Dessa ämnen är anatomi, histologi, allmän kemi, medicinsk kemi,

medicinsk fysik, fysiologi, medicinsk statistik, medicinsk genetik och psykologi.

Däremot har fakulteten icke funnit möjligt att för närvarande bedöma

förutsättningarna för en utökning i Lund av antalet medicine studerande

under det propedeutiska året (det tredje studieåret).

En årlig utbildning i Lund av 110 medicine studerande fram till medicine

kandidatexamen beräknas medföra följande merkostnader:

Årliga kostnader

Anatomiska institutionen

Personal

1 förste assistent .............................

1 förste amanuens............................

2 tredje amanuenser..........................

1 vaktmästare, tillika djurvårdare i Cg 10......

Materiel m. m. (5 400—2 000, som nu utgå för djurvård

från materielanslaget)....................

Kronor

12 000

6 000

4 008

7 632

Kronor

29 640

3 400

Histologiska institutionen

Personal

1 förste assistent ..........................

1 mekaniker (arvode) .....................

Materiel m. ................................

12 000

5 000

17 000

5 400

Medicinsk-kemiska institutionen

Personal

2 biträdande lärare (å 13 800 kr.) ..............

2 förste amanuenser ..........................

1 tredje amanuens ...........................

1 laboratoriebiträde (11 lönegraden) ............

Materiel m. ...................................

Kronor

27 600

12 000

2 004

7 968

Kronor

49 572

16 500

Fysiologiska institutionen

Personal

1 biträdande lärare (docentkompetent) ......

Kronor

____ 19 860

____ 12 000

Kronor

1 andre assistent.........................

____ 10 008

6 012

1 laboratoriebiträde (11 lönegraden) ........

____ 7 968

55 848

16 000

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 136 år 1955

Medicinsk statistik

Ökat arvode åt lärare ..........................

Medicinsk genetik

Ökat arvode åt lärare ............

Engångsanslag

Anatomiska institutionen ................

Histologiska institutionen................

Medicinsk-kemiska institutionen..........

Fysiologiska institutionen ...............

Sammanlagt beräknas sålunda de årliga merkostnaderna till 193 760

kronor, varav för avlönande av personal 152 460 kronor och för materiel

in. in. 41 300 kronor, samt engångskostnaderna till 142 518 kronor.

Genom beslut den 3 december 1954 uppdrog Kungl. Maj:t åt generaldirektören

och chefen för medicinalstyrelsen A. Engel och professorn vid

universitetet i Uppsala B. Rexed att såsom sakkunniga företaga en resa till

Schweiz under högst fjorton dagar för att undersöka möjligheterna att beleda

ett begränsat antal sadana svenska studenter och med dem likställda,

vilka uppfyllde behörighetsvillkoren för vinnande av inträde vid svensk

medicinsk fakultet, grundläggande medicinsk utbildning vid ifrågakommande

läroanstalter i Schweiz samt att med vederbörande schweiziska

myndigheter och institutioner upptaga förhandlingar härom. Tillika anbefalldes

de sakkunniga att skyndsamt och om möjligt före den 20 februari

1955 till ecklesiastikdepartementet inkomma med redogörelse för undersökningen,

innefattande jämväl förslag till de åtgärder, som de sakkunniga

funne undersökningen böra föranleda.

IMed skrivelse den 22 februari 1955 inkommo de sakkunniga med utredning

och förslag i ämnet.

Efter att ha lämnat en ingående redogörelse för läkarutbildningen i

Schweiz och sina undersökningar på ort och ställe uttalar de sakkunniga,

att de funnit förutsättningar föreligga för att anordna en grundläggande

läkarutbildning av svenska studerande vid vissa universitet i Schweiz. De

sakkunniga anför härom sammanfattningsvis huvudsakligen följande.

Under hänvisning till den framlagda utredningen finner vi, att en grundläggande

läkarutbildning av svenska studerande kan anordnas vid universiteten

i Hem, Basel och Ziirich. En sådan utbildning skulle omfatta ämnena

anatomi, histologi, fysiologi och medicinsk kemi under den schweiziska

studieplanens 3:e—5:e terminer, varjämte särskild undervisning i

medicinsk statistik och genetik samt psykologi anordnas. Examen, likställd

med medicine kandidatexamen, avlägges vid respektive schweiziska fakul
-

15 000

35 518

47 000

45 000 142 518

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Statsutskottets utlåtande nr 136 år 1955

teter, varefter den studerande återgår till studier i Sverige. Lämpligt och

med hänsyn till fördelningen på schweiziska medicinska fakulteter möjligt

är att sända 30 studerande årligen till sådana studier. De studerande,

som alla bör börja studierna på hösten, kan första gången sändas till

Schweiz redan hösten 1955. De studerande skall fylla fordringarna för

intagning vid medicinsk fakultet i Sverige och bör med hänsyn till studentbetygets

kvalitet ligga på samma nivå som de som antas till medicinska

studier i Sverige. Kanslern för rikets universitet bör hänvisa studerande

till utbildning i Schweiz. Under vissa förutsättningar skulle en utbildning

av latinstudenter utan kompletteringsstudier kunna ske i Schweiz med

början av deras studier redan under den schweiziska utbildningens första

termin.

De sakkunniga finner det motiverat, att staten vid utbildning av medicine

studerande i Schweiz ikläder sig de egentliga merkostnaderna jämfört

med studier i Sverige. Endast härigenom kan man, anför de sakkunniga,

förhindra, att utbildning därstädes skulle försiggå under ett ekonomiskt

handikap, som ogynnsamt kunde påverka urvalet av de studerande. De

sakkunniga föreslår därför, att årligen 30 statsstipendier å 4 400 kronor

inrättas för ändamålet, därest ifrågavarande utbildning anses böra anordnas

samt att dessa stipendier utlämnas i tre poster till de studerande förslagsvis

med 1 500 kronor den 1 september första studieåret, 1 000 kronor

nästföljande 1 mars och resten 1 900 kronor den därpå följande 1 oktober

för det sista studieåret. Beträffande de sakkunnigas beräkning av de föreslagna

statsstipendiernas storlek m. m. hänvisas till den a s. 11 och 12 i

propositionen nr 142 lämnade redogörelsen.

Hela kostnaden för statsverket för utbildning av 30 studerande under

två akademiska år i Schweiz blir enligt de sakkunnigas förslag (30 X

4 400 —) 132 000 kronor, varav 75 000 kronor skulle erfordras under det

första året.

De sakkunniga har framhållit, att, om det visar sig möjligt att utbilda

ett ökat antal medicine studerande vid svenska fakulteter, det för dem är

självfallet, att en sådan utväg bör föredragas.

Departementschefen har anfört följande.

För närvarande torde i vårt land finnas omkring 5 400 yrkesverksamma

läkare. Detta antal kommer successivt att ökas på grund av den ökade

intagning av medicine studerande, som skett sedan ar 194b. Vidare har vid

1954 års riksdag beslut fattats dels om vissa åtgärder, som syftar till att

förkorta studietiden, dels ock om en ytterligare ökning från och med nästa

läsår av den årliga intagningen av medicine studerande. De av fjolarets

riksdag sålunda beslutade åtgärderna påverkar emellertid tillgången pa läkare

först i början av 1960-talet. Enligt under hand från 1949 ars arbetskraftsutredning

erhållna uppgifter, vilka dock är av preliminär natur, beräknas

läkarbehovet av utredningen år 1965 utgöra minst 8 400. Häremot

skulle svara en tillgång av omkring 7 500 yrkesverksamma läkare, varför

bristen då skulle uppgå till minst 900 läkare. Med hänsyn härtill finner jag

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Statsutskottets utlåtande nr 136 år 1955

det påkallat, att ytterligare åtgärder nu vidtages för en ökad examination

av läkare.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgått föreligger dels möjlighet

att utöka antalet studerande i Lund med ej mindre än 36 per år i de

ämnen, som ingår i medicine kandidatexamen enligt den nya studicordmngen,

dels ock att ärligen ge ett 30-tal svenska studerande grundläggande

läkarutbildning vid vissa universitet i Schweiz av en omfattning, motsvarande

studierna för medicine kandidatexamen enligt sagda studieordning.

Hur den fortsatta utbildningen, som även vid utnyttjande av sistnämnda

möjlighet enligt de sakkunnigas mening måste ske i Sverige, lämpligen

skall kunna ordnas, är dock ej ännu klarlagt. Till denna fråga återkommer

jag i det följande. Av de angivna möjligheterna för ökad läkarutbildning

synes mig Lunda-alternativet i första hand böra utnyttjas. Jag förordar

därför — närmast som en provisorisk åtgärd i avvaktan på att möjligheter

om några år kommer att föreligga att öka intagningen av medicine studerande

vid universitetet i Göteborg från 70 till 120 per år — att det årliga

mtaget av medicine studerande vid universitetet i Lund ökas till Ilo från

och med nästa läsår.

Da det är angeläget att läkarbristen sa snart som möjligt bringas att

upphöra, finner jag det påkallat, att möjlighet beredes ytterligare ett 30- tal studerande att påbörja sin läkarutbildning under nästa läsår. Enligt

vad jag under hand inhämtat torde det vara möjligt att utöka antalet

studerande vid karolinska institutet — utöver vad tidigare beslutats —

med åtminstone 20 per år i de ämnen, som ingår i medicine kandidatexamen

enligt den nya studieordningen, under förutsättning att ökade personella

och materiella resurser ställes till förfogande för ändamålet. Jag har

för avsikt att låta undersöka, om intagningen vid institutet kan ökas därutöver,

om det är möjligt att ytterligare något öka intagningen vid universitetet

i Uppsala och om man redan nu kan vidtaga någon ökning av intagningen

vid universitetet i Göteborg, i syfte att vid dessa läroanstalter

ernå en ökad sammanlagd intagning — utöver tidigare beslutad — av omkring

30 medicine studerande från och med nästa läsår. Skulle det visa sig,

att möjligheterna begränsar sig till en ökad intagning av endast omkring

20, torde man jämväl böra bereda högst tio svenska studerande tillfälle

att nästa läsår påbörja grundläggande läkarutbildning i Schweiz i enlighet

med föreliggande förslag. Mot storleken av de för ändamålet föreslagna

statsstipendierna eller mot den föreslagna uppdelningen av stipendierna

på de två studieåren i Schweiz har jag icke funnit anledning till erinran.

Hur den fortsatta utbildningen efter medicine kandidatexamen skall

kunna ordnas vid den förordade ökade läkarutbildningen utgör ett ej sä

lättlöst problem. Jag utgår emellertid från att det på ett eller annat sätt

skall kunna lösas till höstterminen 1957, då det ökade medicinarintaget

första gången kräver större platstillgång för utbildningen efter medicine

kandidatexamen. Jag vill i detta sammanhang erinra om att riksdagen i

skrivelse den 14 december 1954, nr 395, anhållit om en skyndsam och förutsättningslös

utredning rörande inrättande av en för den kliniska utbildningen

avsedd, till Norrland förlagd medicinsk läroanstalt. Jag har för

avsikt att inom en nära framtid utverka tillstånd att tillkalla sakkunniga

för att verkställa den av riksdagen begärda utredningen. I de sakkunnigas

uppgift bör även ingå att utreda frågan om fortsatt utbildning efter medicine

kandidatexamen av det ökade antal studerande, som enligt vad jag

nyss föreslagit skall påbörja sina medicinska studier nästa läsår.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136 år 1955

17

En utbildning i Lund av 110 medicine studerande per år fram till medicine

kandidatexamen har, såsom av den lämnade redogörelsen närmare

framgått, beräknats medföra årliga merkostnader av i runt tal 193 800

kronor, varav 152 500 kronor för avlönande av personal och 41 300 kronor

för materiel in. m., samt engångskostnader, huvudsakligen avseende anskaffning

av instrument och apparater samt undervisningsmateriel, å i runt

tal 142 500 kronor. Mot det beräknade ökade personalbehovet har jag icke

funnit anledning till erinran. I lönekostnaderna torde böra inräknas eu

höjning med 450 kronor av arvodet till läraren i psykologi. V idare bor medelsbehovet

för avlönande av två biträdande lärare vid medicinsk-kemisxa

institutionen enligt nu gällande arvodesgrunder beräknas till 30 480 kronor

i stället för i kostnadsberäkningen upptagna 27 600 kronor, lierakningen

av medelsbehovet för materierna, m. anser ]ag mig bora godtaga.

Jag tillstyrker likaså de föreslagna engångsanslagen.

En ökad utbildning vid karolinska institutet av ytterligare 20 studerande

per år fram till medicine kandidatexamen kan enligt vad jag under hand

inhämtat beräknas medföra årliga merkostnader av i runt tal 104 000 kronor

varav 68 000 kronor för avlönande av personal och 36 000 kronor tor

materiel in. in., samt engångskostnader, huvudsakligen avseende anskaffning

av instrument och apparater, å 40 000 kronor.

Under nästa budgetår berörs endast ämnena anatomi, histologi, medicinsk

statistik och medicinsk genetik av den ökade intagningen. Medelsbehovet

under sagda budgetår för den ökade intagningen vid universitetet

i Lund beräknar jag till 107 000 kronor, varav 47 700 kronor avscvnvloningskostnader,

8 800 kronor löpande utgifter för materiel m. in. och d0 o00

kronor engångsanslag. Härvid har jag räknat med att under universitetets

i Lund anslag till materiel in. in. nu beräknade medel till avlönande av

djurvårdare vid anatomiska institutionen vid bifall till förslaget om anställande

av en vaktmästare vid sagda institution skall tillgodoforas institutionens

anslagsmedel till materiel. Medelsbehovet under samma budgetår

för en intagning av ytterligare 20 medicine studerande vid karolinska

institutet uppskattar jag till 48 000 kronor Härutöver bor medel beraknas

för utbildning av ytterligare tio studerande. Sker utbildningen i Schweiz

uppgår medelsbehovet till 25 000 kronor, vilket belopp jamval torde rymma

kostnaderna, om utbildningen sker i Sverige. Da anslag till uppehållande

av verksamheten vid de medicinska lärosätena redan askats i arets statsverksproposition,

synes det mig lämpligt, att ett särskilt förslagsanslag

äskas för ifrågavarande ändamål under rubriken Okad utbildning av läkare

Anslaget torde böra uppföras med 180 000 kronor Lönekostnaderna

torde emellertid lämpligen böra få bestridas från vederbörliga, förslagsvis

betecknade anslagsposter i ifrågakommande lärosätens avlonmgsanslag. Om

så sker bör det förordade anslaget endast få tas i ansprak enligt lvungl.

Maj:ts närmare bestämmande för bestridande av löpande utgittei för materiel

in. m. och av den ökade läkarutbildningen föranledda engångskostnader

samt för eventuella statsstipcndier.

I motionen 11:310 bär anförts bland annat följande.

Tanken på eu ny fullständig medicinsk högskola har förts ur diskussionen

åtminstone tills vidare. Vid sådant förhållande är det angelaget att åt er

pröva resurserna för eu ökad intagning vid de nuvarande hogskolorna. Vid

karolinska institutet, som redan har den största intagningen, torde nnnas

2 — IIiluinij till riksdagens protokoll 1''Jkö. ti sand. Nr 1.lo—1.10

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Statsutskottets utlåtande nr 136 år 1955

möjligheter att med en relativt liten utökning av lärartjänsterna samt någon

nyanställning även av annan personal och erforderliga anslag till förbrukningsmaterial

kunna dubblera kurserna för medicine studerande fram

till med. kand.-examen.

Då det gäller en så viktig kulturell och social angelägenhet som att tillgodose

vårt läkarbehov, bör främst alla möjligheter att vinna snabba resultat

tillvaratagas vid våra egna utbildningsanstalter.

I motionen 11:584 — så vitt här är i fråga — har anförts bland annat

följande.

Enligt vad som anföres i proposition nr 142 har 1949 års arbetskraftsutredning

under hand lämnat preliminära uppgifter som visar att läkarbehovet

år 1965 utgör minst 8 400. Med nuvarande utbildningsmöjligheter

skulle endast omkring 7 500 yrkesverksamma läkare vara tillgängliga vid

den tidpunkten, varför bristen skulle uppgå till minst 900 läkare. I propositionen

diskuteras olika möjligheter att åstadkomma en ökad examination

av läkare. Departementschefen stannar inför följande förslag. Utbildningen

i Lund ökas med 36 medicine studerande per år, vid karolinska institutet

med 20. Dessutom föreslås ytterligare utbildning av 10 studerande, antingen

i Schweiz eller Sverige. Den totala ökningen av antalet medicine

studerande skulle därmed bli 66. Denna ökning av antalet studerande kan

icke väntas täcka den ovan redovisade bristen. Departementschefen räknar

därför bland annat med att »om några år» kunna öka intagningen vid universitetet

i Göteborg med 50 medicine studerande. Denna senare ökade intagning

torde knappast kunna resultera i ett ökat antal läkare förrän under

senare delen av 1960-talet. Man får också räkna med att inte alla som

påbörjar sina medicinska studier avslutar dem. Avbrott sker av olika anledningar.

Bland annat sker en viss övergång till tandläkarbanan. Nettotillskottet

yrkesverksamma läkare blir därför inte så stort som intagningssiffrorna

kunde ge vid handien.

Departementschefen har inte upptagit förslaget att låta 30 medicine studerande

erhålla grundläggande utbildning vid vissa universitet i Schweiz.

Mot bakgrunden av prognosen om läkarbristen synes det inte försvarligt

att avstå från denna möjlighet till utbildning i Schweiz. Kostnaderna anges

av departementschefen vara ungefär desamma som för utbildningen i Sverige.

Vi föreslår därför att riksdagen, oavsett om möjligheter finnes att

placera ytterligare 10 medicine studerande i Sverige, beslutar anslå medel

för utbildning av 30 svenska medicine studerande i Schweiz.

Utskottet. Departementschefen har angivit antalet för närvarande yrkesverksamma

läkare till 5 400. Den årliga intagningen av studerande vid

de medicinska lärosätena har sedan år 1948 successivt ökat och har senast

llPPgätt till ett antal av 310 per år. Härigenom kommer antalet yrkesverksamma

läkare även successivt att öka. Vid 1954 års riksdag fattades beslut

dels om vissa åtgärder till förkortande av studietiden, dels ock om en

ytterligare ökning från och med läsåret 1955/56 av den årliga intagningen

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Statsutskottets utlåtande nr 136 år 1955

av medicine studerande med sammanlagt 32 till 342 (därav 80 i Uppsala,

74 i Lund, 70 i Göteborg och 118 i Stockholm). Dessa åtgärder påverka

emellertid tillgången på läkare först i början av 1960-talet. Enligt av 1949

års arbetskraftsutredning lämnade uppgifter av preliminär natur beräknas

läkarbehovet år 1965 utgöra minst 8 400. Häremot skulle svara en tillgång

av omkring 7 500 yrkesverksamma läkare, varför bristen då skulle uppgå

till minst 900 läkare.

På grund härav har departementschefen funnit det påkallat, att ytterligare

åtgärder nu vidtagas för en ökning av examinationen av läkare.

Departementschefens förslag innebär dels att antalet medicine studerande

vid Lunds universitet och karolinska institutet ökas med respektive 36

och 20 per år i de ämnen som ingå i medicine kandidatexamen enligt den

nya studieordningen, dels ock att härutöver 10 studerande påbörja sin

läkarutbildning under nästa läsår antingen vid karolinska institutet, universitetet

i Uppsala eller universitetet i Göteborg eller också i Schweiz. Departementschefens

förslag innebär alltså att 408 studerande skola påbörja

sina medicinska studier nästa läsår.

Till frågan huru den fortsatta utbildningen efter medicine kandidatexamen

vid den av departementschefen ökade läkarutbildningen skall kunna

ordnas under det propedeutiska året och den efterföljande kliniska utbildningstiden

har departementschefen icke nu tagit ställning. Departementschefen

har framhållit, att detta utgjorde ett icke lättlöst problem, men utgått

från att det på ett eller annat sätt skulle kunna lösas till höstterminen

1957, då det ökade medicinarintaget första gången krävde större platstillgång

för utbildning efter medicine kandidatexamen.

Jämlikt bemyndigande av Kungl. Maj:t den 31 mars 1955 har chefen

för ecklesiastikdepartementet tillkallat särskilda sakkunniga för verkställande

av utredning och avgivande av förslag rörande utökning av antalet

propedeutiska och kliniska utbildningsplatser för medicinare. I direktiven

för utredningen har departementschefen framhållit, att de sakkunniga borde

i första hand utreda frågan om åtgärder för att bereda ytterligare ett

60-tal medicine studerande — utom vad som tidigare planerats tillgång

till utbildning under det propedeutiska året. Med hänsyn till att undervisning

i farmakologi ägde rum under sagda ar och da farmakologiska institutioner

endast funnes i Uppsala, Stockholm, Göteborg och Lund, syntes

det erforderligt att tillgodose behovet av ytterligare propedeutplatser genom

ökning av kapaciteten vid nuvarande medicinska lärosäten. Vad den

kliniska utbildningen beträffar borde de sakkunniga utreda, huru det ökade

behovet av kliniska utbildningsplatser lämpligen borde tillgodoses. Frågan

om inrättande av en för den kliniska utbildningen avsedd till Norrland

förlagd medicinsk läroanstalt, borde därvid komma under närmare bedömande.

De sakkunniga borde även uppmärksamma frågan om det fram
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Statsutskottets utlåtande nr 136 år 1955

tida läkarbehovet och den på längre sikt erforderliga utexaminationen av

läkare.

Utskottet är ense med departementschefen om angelägenheten av att

läkarbristen så snart som möjligt bringas att upphöra. Ur synpunkten härav

har utskottet funnit sig böra ansluta sig till det av departementschefen

framlagda förslaget. Utskottet är medvetet om att vissa svårigheter för

närvarande föreligga med avseende å de problem, som röra utbildningen

under det propedeutiska året och den därefter följande kliniska utbildningen.

Utskottet förutsätter emellertid att Kungl. Maj:t vidtager alla de

åtgärder för tillgodoseende av personalbehov, tillräckliga material- och

utrustningsanslag, tillgång till lokaler m. m., som visa sig nödvändiga och

möjliga för eliminerande av dessa svårigheter. Utskottet vill särskilt understryka

angelägenheten av att utbildningstiden för de studerande icke fördröjes

genom väntetider till olika kurser och eventuella kollisioner i undervisningen

mellan studerande, som bedriva sina studier enligt den gamla

och den nya studieordningen, vilka faktorer kunna medföra att syftet med

det ökade medicinarintaget äventyras.

Utskottet vill jämväl framhålla vikten av att prognoser fortlöpande uppgöras

för bedömande av den vid olika tidpunkter erforderliga utbildningskapaciteten

på detta område, varigenom man kan successivt anpassa intagningen

av medicine studerande efter det beräknade läkarbehovet.

Då de av departementschefen gjorda kostnadsberäkningarna icke givit

utskottet anledning till erinran, tillstyrker utskottet anvisande för nästa budgetår

av det för ifrågavarande ändamål av Kungl. Maj:t äskade anslaget.

Utskottet har icke funnit sig böra biträda det i motionen II: 584 framställda

yrkandet. Vad i motionen II: 310 hemställts har blivit tillgodosett

genom vad Kungl. Maj:t i förevarande ärende föreslagit, varför motionen

icke torde böra till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

1) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionen II: 584 — såvitt här är

i fråga — till Ökad utbildning av läkare för budgetåret

1955/56 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 180 000 kronor;

2) att motionen II: 310 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 17 maj 1955

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Närvarande: se under utlåtandet nr 135.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136 år 1955 21

Reservation

av herrar Ohlon, Axel Andersson, Arrhén, Skoglund i Doverstorp, Svensson

i Ljungskile, Widén, Cassel och fröken Vinge, vilka ansett att det stycke i

utskottets yttrande på s. 20, som börjar med »Utskottet är» och slutar

med »medicinarmtaget äventyras», bort ersättas med text av följande

lydelse:

»Utskottet är ense med departementschefen om angelägenheten av att

läkarbristen så snart som möjligt bringas att upphöra och har i och för sig

icke funnit anledning till erinran mot den av departementschefen föreslagna

ytterligare ökningen av det årliga intaget av medicine studerande. Emellertid

föreligga — såsom departementschefen framhållit — vissa svårigheter

med avseende å de problem, som röra utbildningen under det propedeutiska

året och den därefter följande kliniska utbildningen. Dessa problem

äro för närvarande föremål för utredning genom de för ändamålet

tillkallade sakkunniga. Enligt utskottets mening bjuder försiktigheten att

en viss smidighet tillämpas vid bestämmandet av in tagningsantalet i avvaktan

på att resultatet av de sakkunnigas utredning i första hand i vad

avser det propedeutiska året föreligger och vederbörande myndigheter samt

Kungl. Maj:t beretts tillfälle att närmare pröva förutsättningarna för det

ökade intagets genomförande. Detta synes särskilt angeläget med hänsyn

till vikten av att den beslutade nya studieordningen med integration i undervisningen

och med avsedd förkortning av studietiden kan upprätthållas.

Skulle utbildningstiden för de studerande fördröjas genom väntetider till

olika kurser och eventuella kollisioner i undervisningen uppstå mellan studerande,

som bedriva sina studier enligt den gamla och den nya studieordningen,

kommer syftet med det ökade medicinarintaget att äventyras.

På grund av de osäkerhetsmoment, som för närvarande föreligga i ovannämnda

avseenden, anser utskottet att det bör vara Kungl. Maj:t obetaget

att, i främsta rummet instundande höst, anpassa intaget av medicine studerande

efter föreliggande möjligheter att i fortsättningen bereda dem en

störningsfri utbildning. Utskottet förutsätter dock, att Kungl. Maj:t vidtager

alla de åtgärder för tillgodoseende av personalbehov, tillräckliga material-

och utrustningsanslag, tillgång till lokaler m. m., som visa sig nödvändiga

och möjliga för eliminerande av de svårigheter, som uppenbarligen

nu föreligga för det av departementschefen angivna programmets realiserande.

»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1955:308 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar om anslag för budgetåret 1955/56 till Lunds universitet: Avlöningar. a1 i texten