Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1955/56 till fångvården m. m. jämte i ämnet väckt motion.

1955-05-17 · 31 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 30 av 31 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1955:142, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1955/56 till fångvården m. m. jämte i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr H2 år 1955

Nr 142

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa

anslag för budgetåret 1955/56 till fångvården m. m.

jämte i ämnet väckt motion.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under andra huvudtiteln, punkterna

34—37 och 40, föreslagit riksdagen att i avbidan på särskild proposition

i ämnet beräkna till Fångvardsanstalterna: Avlöningar och Omkostnader

två förslagsanslag av 16 400 000 och 7 800 000 kronor, till Fångvårdsanstalterna:

Maskin- och verktygsutrustning m. m. och Inventarier m. m. för

fångkolonier två reservationsanslag av 600 000 och 50 000 kronor samt till

Ersättning för vård av fångar på anstalter, som ej tillhöra fångvården m. m.

ett förslagsanslag av 56 000 kronor.

I samma proposition har Kungl. Maj:t beträffande kapitalbudgeten föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret

1955/56 såsom investeringsanslag beräkna dels under statens affärsverksfonder

(bilaga 23, punkten 1) till Förvärv av fångkolonier 500 000

kronor, dels ock under statens allmänna fastighetsfond (bilaga 23, punkterna

2—7) till Ombyggnad vid äldre fångvårdsanstalter, till Om- och tillbyggnad

av arbetslokaler vid fångvårdsanstalter in. m„ till Nybyggnad av

arbetslokaler vid fångvårdsanstalter in. in., till Nybyggnad av personalbostäder

vid fångvårdsanstalter in. in., till Utbyggnad av fångvårdsanstalten

på Hall samt till Nybyggnad av fångvårdsanstalter m. in. 500 000, 412 000,

610 000, 800 000, 1 200 000 samt 1 500 000 kronor.

Därefter har Kungl. Maj :t i propositionen nr 140, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för

den 25 februari 1955, framlagt de förslag, som framgår av den följande redogörelsen.

Driftbudgeten

Andra huvudtiteln

1:°) Fångvårdsanstalterna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkten 1, s.

2—129) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga

de ändringar i fångvårdsanstalternas personalförteckning, som föreslagits av

departementschefen, dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat

för fångvårdsanstalterna, att tillämpas under budgetåret 1955/56,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 142 år 1955 9

dels ock till Fångvårdsanstalterna: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa

ett förslagsanslag av 16 587 400 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 15 927 000 kronor.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 april 1954 har departementschefen

tillkallat sakkunniga för att utreda frågan om förnyelse av

anstaltsbeståndet inom fångvården samt framställa härav påkallade rekommendationer

och förslag. De sakkunniga, som antog benämningen fångvårdsbyggnadsutredningen,

har den 8 december 1954 överlämnat förslag

angående dels anstalter för fångvårdens ungdomsklientel och dels anstalter

för förvarade och internerade. Förslagen har varit föremål för remissbehandling.

I statsrådsprotokollet lämnas (s. 3—41) en redogörelse för fångvårdsbyggnadsutredningens

förslag angående anstalter för fångvårdens ungdomsklientel

jämte däröver avgivna yttranden. Vidare redogöres (s. 42—

48) för säkerhetsanstaltsutredningens förslag till vårdorganisation för förvarade

och internerade samt (s. 48—88) för fångvårdsbyggnadsutredningens

förslag angående anstalter för förvarade och internerade jämte avgivna

vttranden. Ytterligare redovisas (s. 89—110) under rubriken Övriga frågoi

vissa andra aktuella spörsmål, främst fångvårdsstyrelsens anslagsäskanden

för nästa budgetår. Härutinnan får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet.

Departementschefen lämnar inledningsvis en redogörelse för det aktuella

läget inom fångvården och anför följande.

Inom fångvården pågår sedan några år tillbaka ett omfattande nybyggnads-

och reformarbete. Detta har till syfte att skapa en bättre och meia

ändamålsenlig behandling av de intagna, och det sammanhänger sålunda

med en ändrad uppfattning om fångvårdens uppgifter. Tidigare nöjde man

sig med att fångvården skulle, i huvudsakligen straffande syfte, omhändeitaga

de dömda. Numera har man fatt klart för sig att en sa beskaffad fångvård

ger ett dåligt resultat i kampen mot brottsligheten, och man eftersträvar

alltmera att genom en individuell behandling av de intagna främja

deras återanpassning i samhället och motverka återfall i brott. Härigenom

ställes ökade krav på fångvården, både på dess personalorganisation och pa

dess materiella resurser. . ..

I ett interpellationssvar rörande fångvården, som jag lämnade i törsta

kammaren den 24 mars 1954, redogjorde jag för det pågående arbetet med

fångvårdens nydaning. Jag vill därför hänvisa till denna utförliga framställning,

och jag skall här uppehålla mig endast vid det aktuella läget.

Såsom jag vid flera tillfällen anmält för riksdagen har under de senaste

åren avsevärda förbättringar gjorts i behandlingen. Efter ingående förberedelser

har under år 1954, i enlighet med riksdagens tidigare beslut, anstaltsgruppering

genomförts beträffande anstalter för vanligt fångförvar. För

manliga intagna har skapats fyra anstaltsgrupper med Långholmen, Malmo,

Härianda och Härnösand såsom centralanstalter; för kvinnor har Vaxjo

med tillhörande koloni inrättats såsom en anstaltsgrupp. Denna anstaltsgruppering

bygger på ett förslag av 1951 års fangvårdsutredning att genom

decentralisering enligt en s. k. räjongplan åstadkomma eu enklare band
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 1 h2 år 1955

läggning av administrativa ärenden och en mera effektiv behandling av de

intagna.

De erfarenheter, som hittills vunnits av anstaltsgrupperingen, synes vara

goda. Särskilt har införandet av regelbundna sammankomster mellan befattningshavarna,

s. k. behandlingskollegier, möjliggjort att behandlingen

kan bättre än tidigare anpassas efter de intagnas personliga förhållanden.

Då frågan om anstaltsgruppering behandlades vid 1953 års riksdag, lämnades

ungdoms- och säkerhetsanstalterna tillsvidare åsido. Frågan om ett genomförande

av anstaltsgrupperingen vid dessa anstalter torde vid lämplig

tidpunkt få upptagas och övervägas med ledning av vunna erfarenheter.

Mycket viktiga frågor, som ur olika synpunkter kräver överväganden och

åtgärder, gäller de intagnas frigivning och vad därmed äger samband. Dessa

frågor har anknytning både till förhållandena under anstaltsvistelsen och

till de anordningar för hjälp och tillsyn som kan vidtagas därefter. Betydelsen

av behandlingskollegiernas verksamhet ligger icke minst däri, att den

intagnes förhållanden vid frigivningen kan i god tid övervägas. Genom flera

andra speciella åtgärder har man sökt inrikta anstaltsbehandlingen så, att

den skall kunna främja den intagnes återanpassning efter frigivningen. Den

långt framskridna upprustningen av arbetsdriften har i delta hänseende sin

givna betydelse. Utredning pågår rörande arbetspremierna och deras fördelning,

och vidare är självfallet den pågående utbyggnaden av skyddskonsulentorganisationen

av den största vikt för arbetet med att hjälpa de frigivna.

En framgångsrik fångvård kräver ändamålsenliga lokaler. På längre sikt

är fångvårdens möjligheter att väl fylla sin uppgift beroende av att det omfattande

nybyggnadsprogram, som riksdagen i princip godkänt, blir successivt

fullföljt. För fångvårdens verksamhet finnes för närvarande 60 anstalter

av olika slag med tillhopa 3 430 platser. Antalet intagna har under de

senaste åren ökats och utgjorde 3 392 den 1 februari 1955. Särskilt under

åren 1948—1953 är denna fortskridande ökning påfallande. Den synes emellertid

icke i samma grad ha fortsatt under år 1954. Tvärtom visar det senare

halvåret 1954 en lägre beläggning än det närmast föregående året. Den nyss

angivna beläggningssiffran för den 1 februari 1955 är å andra sidan högre

än något år tidigare. Huruvida den är ett uttryck för en fortsatt mera allmän

ökning av antalet intagna kan ännu icke bedömas. Det bör hållas i minnet

att de första månaderna under året regelbundet brukar uppvisa den

högsta beläggningen. Under våren brukar beläggningen efter hand sjunka

och en lägsta beläggning brukar varje år förekomma under sommarmånaderna.

Den högsta beläggningen har under senare år visat sig ligga ungefär

300 intagna över medelbeläggningen för året. En statistisk undersökning för

att närmare klargöra beläggningsförhållandena pågår i syfte att möjliggöra

ett övervägande, på vad sätt en jämnare beläggning skali kunna åstadkommas.

Då man bedömer den föreliggande situationen bör beaktas att vissa reserver

är outnyttjade. Sålunda finnes medel anslagna till tre nya kolonier, två

på 50 platser vardera och en på 15 platser. Vissa förslag att anskaffa två av

dessa kolonier har upprättats av fångvårdsstyrelsen. Vidare anslog riksdagen

föregående budgetår medel till provisoriska förläggningar, som hade till

syfte att möta överbeläggningen och sålunda skulle kunna hastigt sättas upp

vid en plötsligt påkommen stegring i beläggningen. Av de sju provisoriska

förläggningar, för vilka medel beviljats, har tre inrättats. Framställning om

en fjärde har inkommit från fångvårdsstyrelsen och torde föranleda beslut

inom kort. Möjlighet finnes alltså för närvarande att — inräknat den sist

angivna förläggningen — inrätta fyra provisoriska förläggningar på sammanlagt

120 platser. Härtill kommer att verksamheten vid den nya ung
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1955

11

domsanstalten Roxtuna blivit igångsatt och att överförande av ungdomselever

till denna anstalt torde frigöra motsvarande utrymme, eller salunda

ett 70-tal platser, på andra anstalter. ,

De flesta av de anstalter som finnes inom fångvården ar foraldrade och

olämpliga för modern fångvård. Flertalet av de slutna anstalterna har tillkommit

under 1800-talet och är inrättade för behandlingsformer, som nu ar

övergivna. Det har icke varit möjligt att, trots de förbättringar som vidtagits,

försätta dem i sådant skick att de motsvarar de ansprak, som bor ställas

på moderna anstalter. Därför pågår också i anslutning till besluten vid

1945 och 1950 års riksdagar en planmässig nybyggnad. En jämförelse mellan

investeringarna under de senaste tre 1 O-årsperioderna visar hur denna

nybyggnad bedrives med ökad snabbhet. Anslagen till ny-, om- och tillbyggnader

inom fångvården samt till förvärv av kolonier utgjorde för budgetåren

1925/26—1934/35 tillhopa 1 055 000 kronor. Budgetaren 193o/<5b—

1944/45 hade denna siffra stegrats till 5 955 000 kronor, och for 10-årsperioden

1945/46—1954/55 utgör motsvarande investering 17 707 000 kronor.

Den närmare innebörden av de senaste tio årens tillskott till fångvårdens

anstaltsbestånd framgår vid en jämförelse med de anstalter som fanns den

1 februari 1945. Antalet slutna platser av olika slag var da 2 762, medan de

nu är 2 370. Antalet öppna platser utgjorde 321, varav 193 ingick i ungdomsanstalterna.

De öppna platserna utgör nu 1 060, varav 108 tillhor ungdomsanstalterna.

Det kan alltså sägas att den upprustning av fångvårdens

anstaltsbestånd som skett under de senaste tio åren — förutom byggandet

av den moderna ungdomsanstalten Roxtuna — bestått i anskaffande av en

rad öppna anläggningar. I stället har fångvården avstått ifrån ett antal äldre

häkten och länsfängelser, vilka var föga ägnade for en andamalsenlig fang
vård»

...

För den nybyggnad som bedrives har riksdagen år 1950 fastställt riktlinjer.

Med hänsyn till den betydande omfattningen av fångvårdens nydaning bestämde

riksdagen, att denna skulle ske i etapper och att även utredningsarbetet

borde bedrivas i etapper. Den första etappen skulle avse de unga lagöverträdarna,

den andra etappen de abnorma eller eljest svårskötta och den

tredje slutligen det ordinära fångklientelet. Detta program byggde pa en

bedömning av vad som var mest angeläget och anslöt sig till tanken att i

första hand åstadkomma en kvalitativ förstärkning av fångvårdens behandlingsresurser.

I enlighet därmed har, såsom ett första led i nybyggnaden,

ett^ högvärdigt instrument för bekämpande av ungdomsbrottsligheten tillförts

fångvården i den nya ungdomsanstalten Roxtuna. Planer har upprättats

för fullbordande av den första byggnadsetappen och för uppförande

av erforderliga nybyggnader inom den andra etappen. Utredningsarbete

pågår för närvarande även beträffande nybyggnader inom den tredje

etappen. Den år 1954 tillkallade fångvårdsbyggnadsutredningen har sålunda

i uppdrag att utreda frågan om ersättningsbyggnad för Långholmen och

för centralanstalterna i Malmö, Göteborg och Härnösand. Det nybyrggnadsliehov

som föreligger inom fångvården är betydande och man måste räkna

med att det kommer att ta en avsevärd tid innan detta kan anses tillgodosett.

..

Det är uppenbart, att de största vinsterna kan göras genom att ansträngningarna

inriktas i första band på det yngre klientelet. Utredningar har

visat att de ungdomar, som kommer till ungdomsanstalterna, i de flesta fall

haft mycket svåra uppväxtförhållanden och tidigt dragits in i kriminalitet.

Det är av största vikt, att effektiva åtgärder insättes för att så långt det är

möjligt hejda deras utveckling till fortsatt brottslighet. Härtill kommer

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1955

att man vid en realistisk bedömning måste räkna med en ökad ungdomsbrottslighet

under det närmaste årtiondet. Ett av skälen härtill är befolkningsutvecklingen.

De förhållandevis stora barnkullarna från början av

1940-talet kommer då i den ålder, när ungdomskriminaliteten kulminerar.

Såsom bilaga till detta protokoll (Bilaga A) har fogats en statistisk utredning,

som belyser detta förhållande. Den prognos för antalet ovillkorliga

frihetsberövanden i olika åldrar, som framlägges i denna utredning, har gjorts

med två metoder. Den ena utgår ifrån brottslighetsvolymen 1952 och tilllämpar

på denna de väntade förändringarna i folkmängdssiffrorna för olika

åldrar. Den andra metoden tillfogar jämväl den ökning av brottsligheten,

som kunnat konstateras under senare år. Det gäller alltså i viss mån schematiska

uträkningar, vari prognosen för brottsligheten endast i fråga om

befolkningsutvecklingen bygger på kända förhållanden och beträffande

brottslighetsvolymen självfallet är mera osäker. Klart är emellertid att man

redan på grund av de stigande folkmängdssiffrorna för de yngsta åldersgrupperna

i straffbar ålder måste räkna med att större anspråk kommer att

ställas på fångvårdens resurser. Det torde dock även vara anledning att

beakta den stigande brottsligheten. Vad denna beror på kan väl icke" med

någon säkerhet angivas. Såsom viktiga faktorer av brottslighetsbefrämjande

art har man att räkna ändrade bosättningsförhållanden, varvid framför allt

den starka inflyttningen till städerna och särskilt till de största städerna är

betydelsefull. En annan faktor ligger självfallet i den ekonomiska och tekniska

utvecklingen. Det stora tillskottet av motorfordon de senaste åren

har, såsom kunde väntas, dragit med sig en ökad brottslighet.

Såväl allmänna överväganden av vad som måste anses mest nödvändigt

som en prognos för den kommande utvecklingen leder alltså till att den första

}3yoonadsetappen bör fullbordas i första hand. Därjämte bör byggnadsarbeten

igångsättas inom den andra etappen. Ställning bör tagas till de olika planer,

som här föreligger, och arbeten påbörjas och bedrivas i den takt, som kan

ifrågakomma under nästa budgetår. Inom den tredje etappen föreligger

ännu icke några byggnadsplaner till bedömande. I avbidan på de pågående

utredningarna bör därför inom denna etapp endast vissa kompletteringar

göras av de öppna anstalterna. Jag -väll emellertid betona att, i fråga om

den andra och den tredje etappen, byggnadsobjekten icke kan strängt särhållas.

Om man bortser från specialanstalter, t. ex. för medicinsk behändig-

kan fångvårdsanstalter inom vida gränser komma till användning för

ohka klientel alltefter föreliggande behov. Varje nybyggnad medför alltså

eu torbattrmg av anstaltsbeståndet för fångvården i''des-s helhet.

I det följande ingår departementschefen närmare på de förslag, som framlägges

nedan.

Anstalter för ungdomsklientel

För närvarande disponeras för det manliga klientel, som ådömts ungdomsfängelse,

de slutna anstalterna i Uppsala, Ystad och Nyköping, den

öppna anstalten Skenäs samt kolonien Hildero och övergångshemmet Björka.

Dessa anstalter har — utöver i förekommande fall häktesplatser — tillhopa

219 platser, vartill kommer 6 platser, som upplåtits för detta klientel på

sinnessjukavdelningen vid fångvårdsans tälten i Malmö. Den genomsnittliga

beläggningen av ungdomsfängelseklientel utgjorde under vart och ett av

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 142 år 1955

13

åren 1949—1953 resp. 206, 208, 189, 185 och 169. Ingångssiffrorna för de

nio första månaderna 1954 var lägst 164 och högst 174. Fångvårdsbyggnadsutredningen

uttalar med hänvisning till beläggningssiffrorna, att 175 platser

nu skulle täcka behovet. Utredningen tillägger emellertid, att det icke är

möjligt att med någon grad av tillförlitlighet förutsäga, huruvida beläggningen

kommer att förbli konstant, stiga eller sjunka. Med hänsyn härtill föreslår

utredningen, att platsantalet inom ungdomsfängelseorganisationen göres

på så sätt elastisk, att ett visst reservutrymme skapas vid sidan av de för

ändamålet direkt avsedda anstalterna.

Utredningen uttalar vidare, att Skenäs, som redan från början byggts för

att motta ungdomsfängelseklientel, och den nya specialanstalten för särskilt

svårbehandlade, Roxtuna, bör utgöra kärnan i den nya organisationen. Härjämte

bör Hildero och Björkahemmet behållas. I Göteborg eller dess närhet

bör ett övergångshem inrättas. Slutligen föreslås att i en i Färjestaden, 3 km

från Skenäs belägen fastighet inrättas ett annex till sistnämnda anstalt. De

sålunda i organisationen ingående anstalterna och övergångshemmen skulle

komma att erhålla 174 ordinära platser samt 30 mottagnings-, sjuk- och

isoleringsplatser, vartill skulle komma 6—12 reservplatser vid Roxtuna. Genom

tillkomsten av den nya organisationen skulle de slutna anstalterna i

Uppsala, Ystad och Nyköping bli disponibla för annat ändamål.

För egen del undanstryker departementschefen till en början att frågan

om hur mycket anstaltsutrymme, som framdeles kan behövas för ungdomsfängelse,

icke kan besvaras med någon större säkerhet. Å ena sidan har man,

såsom nyss framhållits, att räkna med att befolkningsutvecklingen under

det närmaste årtiondet och även den brottslighetsutveckling som hittills

kunnat iakttagas leder til! en ökning av antalet intagna på ungdomsanstalterna.

Den pågående upprustningen av dessa anstalter kan även tänkas medföra

en något större benägenhet hos domstolarna att begagna denna behandlingsform

i stället för vanligt frihetsstraff. Man måste emellertid å andra

sidan också ta hänsyn till att förstärkningen av anstalterna, särskilt deras

utrustande med heltidsarbetande psykiatrer och annan högt kvalificerad personal,

bör medföra att behandlingsresultat kan vinnas snabbare och möjligheter

alltså erbjuda sig att i många fall nedbringa behandlingstiden. Departementschefen

finner sig dock böra utgå från utredningens förslag att organisationen

skall omfatta i runt tal 175 platser, förutom vissa specialplatser.

Därvid bör doek anstalter, som närmast är avsedda för yngre åldersgrupper

bland det vanliga fångvårdsklientelet, betraktas som reservutrymme för ungdomsanstalterna.

Vad beträffar frågan om reservutrymmet understryker departementschefen,

att ett sammanförande av ungdomsfängelseelever med

vanligt fångvårdsklientel på samma anstalt icke bör ske. Till frågor rörande

de olika anstalterna återkommer departementschefen i det följande.

Beträffande de yngre åldersgrupperna av det ordinära manliga fångvårdsklientelet

innebär utredningens förslag, att samtliga till tidsbestämt straff

dömda fångar, som vid straffverkställighetens början icke uppnått 22 års

ålder, skall omhändertagas i särskilda anstalter. Beträffande behandlingen

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 742 år 1955

av dessa bär man söka att tillgodogöra sig de erfarenheter, som vinnes pa

ungdomsanstalterna av ett klientel i samma ålder. Enligt uppgifter, som

införskaffats av utredningen, utgjorde den 10 september 1954 antalet intagna

manliga straff- och fängelsefångar under nyssnämnda ålder 198. För nu ifrågavarande

klientel skall enligt förslaget följande anstalter (platsantal utöver

häktesplatser angives inom parentes) avdelas, nämligen anstalten i Västerås

(39), som redan nu mottar yngre klientel, samt de nuvarande ungdomsanstalterna

i Uppsala (48), Ystad (35) och Nyköping (29). För att tillgodose

behovet av öppna platser skall till envar av anstalterna anslutas en

mindre koloni (15 + 20 + 20 -1- 15). Sammanlagt skall organisationen sålunda

förfoga över 221 platser. I mån av platstillgång skall även dömda ur

närmast högre åldersgrupper efter prövning från fall till fall kunna hänvisas

till anstalterna i fråga. Vad beträffar omfattningen av det klientel,

som skulle intagas i säranstalterna för unga fångar, har några remissorgan

ställt sig avvisande till utredningens förslag. Sålunda hävdar fångvårdsstyrelsen,

att de som har strafftider upp till tre månader borde intagas på kolonier

i olika delar av landet. För dem som har mellan tre och sex månaders

strafftid skulle strafftidens längd icke medge, att de sammanfördes till specialanstalter

och bland långtidsklientelet funnes dels sådana som icke borde

sammanföras med mera belastad ungdom dels ock sådana som på grund avsärskilt

vårdbehov eller av andra skäl borde hållas utanför ett ungdomskollektiv.

Enligt departementschefens mening torde så goda möjligheter till

differentiering av klientelet mellan de olika anstalterna komma att föreligga,

att några olägenheter av betydelse ur vårdsynpunkt icke är att befara. Härvid

bortser departementschefen från sådana intagna, som av medicinska skäl

måste intagas på specialanstalt, t. ex. på Håga. Beträffande de övriga intagna

i angivna åldersgrupper ansluter departementschefen sig i princip till

utredningens förslag, som skapar möjlighet att få till stånd en för det yngre

klientelet avpassad behandling. Till speciella frågor, som berör de enskilda

anstalterna, återkommer departementschefen i det följande.

Utredningen har såsom nyss angivits räknat med att som ungdomsanstalter

skall användas endast Skenäs och Roxtuna jämte vissa mindre anläggningar

men att visst reservutrymme skall finnas utanför denna organisation.

Därvid har utredningen utgått ifrån att reservutrymme skall behöva tillgripas

endast om antalet elever överstiger det beräknade 175. En förutsättning

för att denna beräkning skall hålla är emellertid, att Skenäs kan motta 72

intagna. För närvarande finns på anstalten tillhopa 83 platser. Beläggningen

på anstalten har på senare år icke kunnat hållas så hög. Medeltalet intagna

ungdomsfängelseelever utgjorde sålunda under år 1954 endast 48. Den 1

februari 1955 fanns på Skenäs 54 intagna. Samtidigt fanns på de äldre slutna

anstalterna i Uppsala och Ystad med tillhopa 83 platser 79 intagna och på

Nyköping, som i huvudsak är mottagningsanstalt med 29 platser, 24 intagna.

Att Skenäs sålunda utnyttjas endast till två tredjedelar av sin kapacitet,

medan de äldre slutna anstalterna är praktiskt taget fullbelagda, samman
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr lå2 år 1955

15

hänger med att ett mera svårskött klientel hänvisas till ungdomsanstalterna,

än vad man räknade med, då Skenäs anlades.

Det är enligt departementschefen uppenbarligen icke ekonomiskt försvarligt,

att Skenäs icke kan utnyttjas till fullo. Det är därför påkallat, att

man eftersträvar en sådan förstärkning av anstaltens organisation, att denna

kan fylla sin uppgift. Enligt utredningens förslag bör detta ske genom

att klientelet fördelas i mindre grupper, vilket förutsätter vissa ombyggnadsarbeten

samt någon utökning av personalen. Härigenom möjliggöres

en mera framgångsrik fostran och påverkan av de intagna. En ytterligare

förbättring av anstalten med samma syfte skulle enligt förslaget ske genom

att en öppen anläggning vid Färjestaden fogades till anstalten som ett annex.

Såsom ett led i förbättringen av Skenäs har utredningen vidare förordat

en utbyggnad av verkstadsorganisationen, så att utbildningen på Skenäs

och Roxtuna blir likartad. För att dessa båda anstalter skall kunna samverka

på det sätt som avsågs vid tillskapandet av Roxtuna, är det nämligen

nödvändigt, att utbildningen vid anstalterna göres i huvudsak likformig. En

förstärkning av Skenäs skulle vidare ske genom förslaget att tillföra anstalten

en specialpaviljong, försedd med mottagnings-, sjuk- och isoleringsavdelningar.

Genom de olika anordningarna som sålunda föreslagits, torde

anstalten bli i stånd att väsentligt bättre än för närvarande fylla sin uppgift

inom organisationen. Det är självfallet en avvägningsfråga, hur långt

man därvid bör gå och vilka kostnader man sålunda bör nedlägga på anstaltens

utbyggnad och drift. Det torde emellertid icke vara nödvändigt att

i detta sammanhang ta slutlig ställning till denna fråga. I samband med

detaljplaneringen torde möjligheten att genom ökat utnyttjande eller på

annat sätt nedbringa vårdkostnaden vid Skenäs jämte Färjestaden böra

undersökas. Dessa detaljöverväganden inverkar emellertid icke på frågan

om lämpligheten att i stort sett vidtaga en sådan utbyggnad och förstärkning

av Skenäs som utredningen föreslagit. Departementschefen förordar

därför att om- och nybyggnadsarbeten kommer till utförande och att beslut

fattas om förvärv av den fastighet i Färjestaden för 150 000 kronor,

varom utredningen träffat preliminärt avtal. Enligt av byggnadsstyrelsen

gjorda beräkningar skulle byggnadskostnaderna, däri inräknade kostnaderna

för uppförande av 16 personalbostäder, uppgå till 2 800 000 kronor.

Inrednings- och utrustningskostnaderna vid Skenäs har beräknats till 85 000

kronor och inventariekostnaderna för anstaltens annex i Färjestaden till

30 000 kronor. På grund av omfattningen av byggnadsarbetena anses desamma

böra uppdelas på budgetåren 1955/56 och 1956/57. Till det senare

budgetåret torde därvid bland annat böra uppskjutas anordnandet av personalbostäder,

då behovet av sådana bättre kan bedömas. Medelsanvisningen

för budgetåret 1955/56 för byggnadsarbetena vid Skenäs anses kunna

begränsas till 1 500 000 kronor. För inrednings- och utrustningskostnader

vid Skenäs bör för nästa budgetår beräknas 30 000 kronor. Samma belopp

bör äskas för inventarier till anstaltens annex. Då byggnadsarbetena sålunda

icke kommer att avslutas under nästa budgetår, torde det kunna anstå

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 142 år 1955

med framläggandet av förslag i personalfrågor i vad avser Skenäs. För

anstaltens annex däremot bör från och med den 1 juli 1955 medel finnas

beräknade för fyra tjänster, förslagsvis en som uppsyningsman i Cg 16,

en som överkonstapel i Cg 14 och två som vaktkonstaplar i Cg 12. Såsom

utredningen föreslagit, bör överläkaren vid Roxtuna anlitas för psykiatrisk

rådgivning och behandling vid Skenäs. Hans tjänstgöring vid sistnämnda

anstalt med annexet i Färjestaden torde få bestämmas att omfatta i genomsnitt

minst ett besök i veckan och i övrigt besök vid uppkommande

behov. Arvodet för uppdraget torde få bestämmas till 4 000 kronor för år.

Anstalterna i Uppsala, Nyköping, Ystad och Västerås är alla av ålderdomlig

typ. De har visserligen på senare år upprustats och förbättrats

men är dock opraktiska och relativt dyra i drift. Någon utbyggnad och ytterligare

förbättring av anstalterna, som alla ligger på ganska små tomter,

anses icke böra göras. Däremot anses en utväg vara att, såsom utredningen

föreslagit, för den följd av år de alltjämt måste vara i bruk förbättra deras

kapacitet genom att till envar av dem för samverkan med den slutna anstalten

knyta en mindre koloni. Med hänsyn till klientelets art bör kolonierna

icke avses för mer än 15—20 intagna. För Västeråsanstaltens vidkommande

anslogs medel till inköp av en sådan koloni av 1954 års riksdag.

Kolonien i fråga har dock ännu icke upprättats. Medel bör nu äskas för

förvärv av ytterligare tre kolonier. Kostnaderna härför beräknas till 200 000

kronor per koloni. För inventarie- och klädesutrustning torde få räknas med

engångsbelopp av 90 000 kronor resp. 50 000 kronor för de tre kolonierna

tillhopa. Vad beträffar personalen förordas, att envar av nu ifrågavarande

kolonier erhåller samma organisation som avsetts för Västeråskolonien,

nämligen 1 föreståndare i Ce 21, 1 yrkesmästare i Ce 16, 1 yrkesmästare i

Ce 14, 1 överkonstapel i Ce 14, 2 vaktkonstaplar i Cg 12 och 1 ekonomibiträde

i Cg 8. Med hänsyn till att det är ovisst, vid vilken tidpunkt ifrågavarande

tre kolonier kan anskaffas och tagas i bruk, anses det icke behövligt

att för desamma beräkna medel till avlöningar för mer än förslagsvis

halva budgetåret.

Med utgångspunkt från departementschefens ställningstagande i skilda

hänseenden och då departementschefen icke är beredd att i anledning av

fångvårdsbyggnadsutredningens förslag i denna del till nästa budgetår

framlägga förslag beträffande några andra frågor än de i det föregående

berörda, föreslår departementschefen under särskilda punkter att medel

anvisas för följande ändamål, nämligen dels under punkten [7] 750 000

kronor för förvärv av en fastighet i Färjestaden och tre kolonier, dels under

punkten [8] 1 500 000 kronor till om- och nybyggnader vid Skenäs, dels ock

under punkten [4] 30 000 kronor för inredning och utrustning vid Skenäs,

120 000 kronor för inventarieanskaffning till anstaltsannexet i Färjestade

och tre kolonier samt 50 000 kronor till klädesutrustning vid nyssnämnda

kolonier.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 142 år 1955

17

Anstalter för förvarade och internerade

Anstaltsorganisationen för förvarade och internerade omfattar för närvarande

anstalterna å Hall (114 platser) samt i Norrköping (92 platser,

varav 12 för häktade), Karlstad (63 platser, varav 10 för häktade), Kalmar

(65 platser, varav några kan disponeras för häktade) och Västervik (51

platser, som utnyttjas för förvarade, straffriförklarade, sinnessjuka fångar

och undersökningsfält), vartill kommer kolonierna Sjöboda (15 platser)

och Orretorp (23 platser). Det sammanlagda disponibla platsantalet för förvarade

och internerade utgör omkring 400.

Medeltalet förvarade och internerade på samtliga fångvårdsanstalter har

under vart och ett av åren 1950—1954 uppgått till resp. 367, 393, 418, 435

och 437.

1 sitt på hösten 1953 avgivna betänkande (SOU 1953:32) föreslog säkerhetsanstaltsutredningen,

att anstaltsorganisationen för förvarade och internerade

skulle beräknas för 470 platser samt att det erforderliga platsantalet

skulle utvinnas genom en utbyggnad av Hallanstalten. I många av remissyttrandena

framfördes starka betänkligheter mot att till Hall sammanföra

ett så stort antal abnorma brottslingar som föreslagits. Själv tog departementschefen

den ställningen, redovisad i propositionen nr 170 till 1954 års

riksdag, att det icke vore tillrådligt att nu i ett sammanhang binda sig för

en så betydande utbyggnad av anstalten som utredningen föreslagit. I stället

borde man pröva sig fram och i första hand göra en mera begränsad utbyggnad

av Hall med en sluten avdelning för 72 intagna. Sedan erfarenhet

härav vunnits, borde man vid en senare tidpunkt lättare kunna bedöma,

hur långt utbyggnaden av anstalten borde drivas. Departementschefen uttalade

vidare, att frågorna om anordnande av verkstäder, om uppförande av

ett par öppna avdelningar vid Hall och om anordnandet av utrymmen för

sjuka, mottagningsfall och isolerade skulle ytterligare utredas av särskilda

sakkunniga och förslag härom framläggas till 1955 års riksdag. I direktiven

för dessa sakkunniga (fångvårdsbyggnadsutredningen) uttalade departementschefen,

bland annat, att man, för att det skulle bli möjligt att ta slutlig

ställning till säkerhetsanstaltsutredningens förslag, måste äga kännedom

om de alternativ, som kunde komma ifråga. Utredningsarbetet borde

därför inriktas på att även upprätta förslag till en eller flera sidoanstalter

till Hall. Dessa sidoanstalter borde så utformas, att de kunde användas för

vanligt fångförvar, därest det vid en senare tidpunkt kunde visa sig lämpligt

att fortsätta utbyggnaden av Hall och där koncentrera förvarings- och

interneringsklientelet.

Fångvårdsbyggnadsutredningens nu framlagda förslag till anstalter för

förvarade och internerade, vilket är så utformat, att dess realiserande icke

skall utgöra hinder för en eventuell fortsatt framtida utbyggnad av anstalten

på Hall, går i huvudsak ut på följande.

Vad först beträffar Hall föreslås utbyggnaden ske på följande sätt. öster

om och i anslutning till det nuvarande muromgärdade området (på den som

2 llihang till riksdagens protokoll 1955. 6 saml. Nr 140—144

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 142 år 1955

Bilaga B till statsrådsprotokollet fogade skissen betecknat med A), där för

närvarande finns bland annat en sluten avdelning, skall skapas ett inuromslutet

område (B), avsett för verkstadsbebyggelse m. m. Vidare skall i sin

tur omedelbart öster om sistnämnda område bildas ett likaledes muromgärdat

området (C), där den av 1954 års riksdag beviljade nya avdelningen

för 72 intagna föreslås uppförd. Alla dessa tre områden skall sålunda erhålla

en gemensam, rektangulär yttermur och skiljas från varandra genom tvärgående

innermurar. Härigenom kan yttei bevakningen av murarna göras

gemensam och koncentreras till motstående vakttorn i två murhörn. De nya

verkstäderna för mekaniskt arbete, träindustri, tvätteri, tryckeri och arbetsterapi

på område B är avsedda att utnyttjas för intagna, som är förlagda

till såväl A- som C-området. Dessa sistnämnda båda områden kan, om så

befinnes lämpligt, framdeles utbyggas med ytterligare bostadsavdelningar.

Härutöver skall till anstalten höra en särskild, nyuppförd byggnad, innehållande

administrationslokaler samt mottagnings-, sjuk- och isoleringsavdelningar

med tillhopa 75 platser ävensom behandlingsavdelningar. Till denna

byggnad, som föreslås placerad ett hundratal meter norr om gränsen mellan

områdena A och B, skall huvudentrén till anstalten vara förlagd. Från entrén

skall kulvertförbindelse finnas till de innanför murarna belägna bostadsavdelningarna

och verkstäderna, varigenom behovet av bevakningspersonal

kan begränsas. Helt fristående från tidigare nämnda byggnader skall enligt

förslaget uppföras två öppna avdelningar för tillhopa 40 intagna. För dessa

avdelningar och redan befintliga öppna avdelningar skall anordnas gemensamma

verkstäder och idrottsplan m. in. I samband med ombyggnad av centralköket

skall en i denna byggnad anordnad avdelning för 10 intagna bortfalla.

Enligt förslaget skall Hallanläggningens totala kapacitet sålunda öka

från 114 till 291 platser. Personalen skall omfatta 163 anställda.

Utredningen har vidare föreslagit uppförande av två sidoanstalter till

Hall, vardera med plats för 90 intagna. Den ena anstalten föreslås förlagd

till kronoegendomen Bondängen i Mariefred och den andra till kronoegendomen

Berga inom Hällby kommun nära Eskilstuna. Varje anstalt skall bestå

av fyra bostadspaviljonger, envar för 20 intagna, innanför ett med mur

eller stängsel omslutet område samt en öppen paviljong utanför inhägnaden

lör 10 intagna. På det slutna området skall vidare finnas verkstäder, administrations-

och ekonomilokaler. Personalen har beräknats till 49 befattningshavare

vid envar av anstalterna.

Slutligen föreslår utredningen inrättande av ett inackorderingshem för

säkerhetsanstaltsklientelet i Stockholm eller dess närhet. I fråga om verksamheten

vid Håga sjukhus anser utredningen att någon förändring icke

för närvarande bör äga rum.

Säkerhetsanstalterna bör enligt utredningens uppfattning för samverkan

sammanföras till en anstaltsgrupp med Hall som centralanstalt.

Enligt av byggnadsstyrelsen gjorda preliminära beräkningar skulle byggnadskostnaderna

utgöra, för den nu föreslagna utvidgningen av Hallanstalten

11 600 000 kronor och för de båda sidoanstalterna sammanlagt

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 742 dr 1955

19

9 200 000 kronor. Inrednings- och utrustningskostnaderna har uppskattats

till 2 150 000 kronor vid Hall och 1 300 000 kronor för två sidoanstalter. Totalkostnaderna

för uppförande av tjänstebostäder vid de tre anstalterna har

uppskattats till 8 300 000 kronor. Enligt av utredningen träffade preliminära

avtal skall arrendatorn på Bondängen erhålla ersättning med 25 000 kronor

för sitt förtidiga frånträde av arrendet och 160 000 kronor i lösensumma

för honom tillhöriga åbyggnader samt arrendatorn på Berga en engångsersättning

med 2 140 kronor för vissa å området nedlagda kostnader samt inlill

arrendetidens utgång den 14 mars 1965 en årlig avgäld av 3 500 kronor.

De årliga personalkostnaderna vid Hall med sidoanstalter har av utredningen

beräknats komma att överstiga kostnaderna vid de nuvarande säkerhetsanstalterna

med i runt tal 425 000 kronor. I fråga om de löpande omkostnaderna

däremot har utredningen icke räknat med någon höjning.

Fångvårdsbyggnadsutredningens nu ifrågavarande förslag har i mycket

stor utsträckning mötts av instämmanden men även av vissa erinringar. Sålunda

har, bland annat, flera remissorgan uttalat betänkligheter mot en så

omfattande utvidgning av Hallanläggningen som föreslagits, under det att i

några yttranden ur ekonomiska synpunkter förordats en längre gående utbyggnad.

I fråga om byggnadernas utformning och placering vid denna

anstalt har i några yttranden förslag till andra lösningar förekommit.

Såsom flera gånger tidigare framhållits är en mera ändamålsenlig vård och

behandling särskilt påkallad för förvarings- och interneringsklientelet, som

är omhändertaget på längre tid. Säkerhetsanstaltsutredningens förslag i ämnet

gick ut på att hela klientelet skulle koncentreras till Hallanstalten. Vid

anmälan till riksdagen föregående år av detta förslag uttalade departementschefen,

att man borde gå försiktigare fram. Det av fångvårdsbyggnadsutredningen

framlagda förslaget är så utformat, att det motsvarar eu mera försiktig

utbyggnad. Om Hallanläggningen nu utbygges enligt fångvårdsbyggnadsutredningens

förslag, kvarstår likväl möjligheten att, om så befinnes

lämpligt, vid en senare tidpunkt fortsätta utbyggnaden till den av säkerhetsanstaltsutredningen

förordade omfattningen och att därvid kunna tillgodogöra

sig den kostnadsbesparing, som icke varit möjlig att uppnå vid en mera

begränsad utbyggnad. Vad nu anförts äger icke tillämpning på fångvårdsstyrelsens

förslag, som innebär en sammanträngning av byggnaderna och

icke på samma sätt lämnar möjligheterna öppna för en framtida fortsatt utbyggnad

av anstalten. Även i andra hänseenden måste fångvårdsstyrelsens

byggnadsförslag anses innebära praktiska olägenheter. Sålunda har byggnadsstyrelsen,

efter granskning av fångvårdsstyrelsens förslag, under hand

framhållit, att detta förslag icke tillgodoser de tekniska säkerhetskrav som

bör ställas på en anstalt för förvarings- och interneringsklientelet. Härtill

kan fogas att förslaget även ur vårdsynpunkt är mindre tillfredsställande.

Vad beträffar svenska fångvårdssällskapets förslag innehåller det vissa

praktiska uppslag, som kunde förtjäna att övervägas. Även detta förslag innebär

emellertid en sammanträngning av byggnaderna, som måste medföra

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr H2 år 1955

betydande olägenheter. Den föreslagna förläggningen av administrationsbyggnaden

till område B anser sig departementschefen sålunda icke kunna

förorda.

Mot bakgrunden av det anförda torde enligt departementschefen den

principståndpunkten till anstaltens utbyggnad böra tagas, att den nya redan

beslutade bostadspaviljongen förlägges till område C och att vid iordningställande

av kulvertar och dragning av ledningar räknas med att på område

B skall anordnas verkstäder samt att utanför omslutningsmuren skall uppföras

en administrationsbyggnad av den storlek utredningen föreslagit med

anslutna specialavdelningar. Den närmare utformningen och placeringen av

sistnämnda byggnad torde få övervägas av byggnadsstyrelsen under det att

arbetet med uppförandet av den nya paviljongen pågår. Vid planeringen för

vatten- och avloppsledningar samt andra för anläggningen gemensamma anordningar

bör, även om det skulle medföra vissa ökade kostnader, tillses att

dessa erhåller sådan kapacitet, att en framtida utbyggnad av anstalten i huvudsaklig

överensstämmelse med säkerhetsanstaltsutredningens förslag icke

uteslutes. Beträffande arbetsdriften har utredningen stannat vid att föreslå

gemensamma verkstäder för klientelet på såväl A- som C-områdena. Utredningen

har därmed avvisat ett förslag att anordna separat arbetsdrift för

varje område. Som en tredje möjlighet kan man tänka sig en delvis gemensam

arbetsdrift. Flertalet remissutlåtanden stöder utredningsförslaget. Att

praktiska fördelar står att vinna med en gemensam arbetsorganisation ligger

i öppen dag. Driftsekonomien blir bättre och klientelets möjligheter att

tå lämpligt arbete större. Nackdelarna består i vissa säkerhetsrisker och

olägenheten av att sammanföra alltför många intagna. Med hänsyn till de

goda erfarenheter, som man hittills synes ha haft inom fångvården även av

mycket stora verkstäder, finner sig departementschefen närmast kunna biträda

utredningens förslag. Departementschefen utgår emellertid därvid från

att de som arbetar i Halls verkstäder delas upp i mindre grupper. Skulle

olägenheter uppstå av sammanförandet, torde det inte möta några svårigheter

att framdeles uppföra någon verkstad på C-området för dem som

lämpligen bör avskiljas från de övriga. Departementschefen delar fångvårdsstyrelsens

uppfattning att vid Hall icke bör uppföras några ytterligare

öppna paviljonger eller verkstäder för öppenklientelet utan att dessa frågor

bör ställas på framtiden. Detsamma gäller i fråga om för dessa avdelningar

avsedd idrottsplats och bastuanläggning. Behovet av öppna platser torde få

tillgodoses på lämpliga kolonier. Enligt vad departementschefen under hand

inhämtat från byggnadsstyrelsen, kan de byggnadskostnader som bortfaller,

om de öppna avdelningarna och verkstäder in. in. för dem icke anordnas,

uppskattas till 1 425 000 kronor. Härtill kommer att avdrag kan göras för

de inrednings- och utrustningskostnader, som belöper på dessa byggnader

med 280 000 kronor. Med undantag av de öppna avdelningarna och därtill

hörande anläggningar torde alltså utbyggnaden av Hall böra komma till

stånd i huvudsak enligt fångvårdsbyggnadsutredningens förslag.

Med den ståndpunkt departementschefen sålunda tagit till frågan om ut
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr H2 år 1955

21

byggnad av Hall, kommer denna anstalt att kunna bereda plats för ca 250

intagna. Såsom tidigare angivits uppgick medeltalet förvarade och internerade

på samtliga fångvårdsanstalter under föregående år till 437. Enligt säkerhetsanstaltsutredningens

förslag avsågs, såsom tidigare nämnts, att

hela förvarings- och interneringsklientelet skulle sammanföras till Hall, när

denna anstalt blivit slutligt utbyggd. Det torde bli nödvändigt att för hithörande

klientel annorstädes ställa till förfogande ytterligare omkring 200

platser. De övriga slutna anstalter, som för närvarande är avsedda för förvarade

och internerade, nämligen anstalterna i Norrköping, Karlstad, Kalmar

och Västervik, är synnerligen omoderna och måste anses helt olämpliga

för de vårdformer, som de skall betjäna. Det bör därjämte beaktas att,

även om hela förvarings- och interneringsklientelet icke sammanföres till

Hall, det likväl är angeläget, att denna anstalts medicinska vårdresurser kan

utnyttjas för hela klientelet. De ytterligare anstalter, som är erforderliga,

bör därför vara förlagda på ett icke alltför långt avstånd från Hall. Utredningens

förslag om uppförande av två särskilda anstalter, den ena i Mariefred

och den andra utanför Eskilstuna, tillgodoser nu angivna synpunkter.

Anstalterna synes vara väl ägnade för den avsedda uppgiften, nämligen att

fungera som sidoanstalter till Hall för ett mellangradsklientel. Om klientelet

inom detta vårdområde i framtiden skulle minska starkt eller en ytterligare

utbyggnad av Hall skulle komma till stånd, kan dessa båda anstalter eller

en av dem utan olägenhet motta fångklientel av annat slag. De båda sidoanstalterna

bör alltså uppföras enligt fångvårdsbyggnadsutredningens förslag.

Vad beträffar bostadsfrågan för personalen har utredningen ifrågasatt,

att densamma i ganska stor utsträckning skall lösas genom uppförandet av

tjänstebostäder. Kostnaderna härför vid Hall med sidoanstalter har såsom

tidigare angivits uppskattats till 8 300 000 kronor. Såsom riksdagen tidigare

uttalat vid behandlingen av enahanda fråga vid Roxtunaanstalten bör i princip

dylika bostäder uppföras endast för den personal, som på grund av sin

tjänst måste bo vid anstalten. Departementschefen har därför för avsikt att

låta ytterligare utreda möjligheterna att på annat sätt bereda den övervägande

delen av personalen bostäder. I avvaktan härpå bör ställning icke nu

tagas till frågan om anordnandet av tjänstebostäder vid ifrågavarande

anstalter.

Då det gäller att ta ställning till vilka byggnadsobjekt som i första hand

hör komma till utförande bör beaktas, att byggnadsverksamheten vid Hall

icke lämpligen kan så forceras, att arbetet inriktas på ett samtidigt utbyggande

av hela anstalten. Det torde vara lämpligt att i en första etapp inrikta

sig på alt uppföra den nya paviljongen på område C, att förse detta område

med en mur, att uppföra ett reningsverk och utföra vissa lednings- och planeringsarbeten.

För att emellertid inom en snar framtid tillföra fångvården

ett välbehövligt tillskott på slutna platser bör planering och byggande av de

båda sidoanstalterna påbörjas under det kommande budgetåret. Vid det fortsatta

projekteringsarbetet bör, såsom byggnadsstyrelsen förutsatt, bland an
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr H2 år 1955

nät undersökas om i kostnadsbesparande syfte vissa byggnader lämpligen

kan uppföras av fabrikstillverkade betongelement.

Under tiden intill den 1 juli 1956 torde högst så stor del av byggnadsprogrammet

kunna antagas bli genomfört, som motsvarar en ungefärlig kostnad

av 1 600 000 kronor vid Hall och 1 700 000 kronor vid sidoanstalterna.

Sedan 1954 års riksdag för utbyggnad av Hall anvisat ett anslag av 1 200 000

kronor, torde för budgetåret 1955/56 under statens allmänna fastighetsfond

å kapitalbudgeten böra upptagas ett belopp av 2 100 000 kronor. För att

täcka förut angivna kostnader av engångsnatur, i runt tal 187 500 kronor,

enligt de med vissa arrendatorer träffade preliminära avtalen, vilka synes

böra godtagas, föreslås i det följande under punkten [6], att ett särskilt

anslag äskas. Den årliga avgäld å 3 500 kronor, som enligt avtalet skall utgå

till arrendatorn vid Berga, torde däremot få bestridas från den å statens allmänna

fastighetsfond (fångvårdsstyrelsens delfond) upptagna posten till

reparations- och underhållskostnader in. in. Då den nya avdelningen vid

Hall samt de båda sidoanstalterna icke kan väntas bli färdiga under nästa

budgetår, är det icke erforderligt att nu äska medel för avlöningar till ytterligare

personal eller för inredning och utrustning. Ej heller i övrigt är departementschefen

beredd att i anledning av fångvårdsbyggnadsutredningens

förslag för nästa budgetår framlägga förslag beträffande några andra frågor

än de i det föregående berörda.

Övriga frågor

^ ad först angår de av fångvårdsstyrelsen föreslagna tjänsteförändringarna

tillstyrker departementschefen, att en läkare i Cg 29 vid anstalten på Långholmen

överföres till extra ordinarie stat. Likaså förordas uppflyttning av

föreståndartjänsten vid anstalten i Kalmar från Ca 19 till Ca 23 samt av

motsvarande tjänster vid kolonierna Orretorp, Hildero och Sjöboda från

resp. Ca 19, Ce 19 och Cg 19 till resp. Ca 21, Ce 21 och Cg 21. Nu utgående

provisoriska lönetillägg å 630 kronor bör i detta sammanhang bortfalla. Då

de särskilda förhallanden, som motiverat att förstnämnda föreståndartjänst

hållits obesatt, numera icke föreligger, torde tjänsten böra återbesättas med

ordinarie innehavare. Departementschefen anser sig vidare kunna förorda,

att 5 s. k. dagkonstaplar i Ca 12 uppflyttas till överkonstaplar i Ca 14 samt

att 25 vaktkonstaplar i Ce 12 överföres till ordinarie stat. Överkonstaplarna

avses placerade vid anstalterna i Kalmar, Nyköping, Svartsjö, Uppsala och

Ystad. Mot utbyte vid anstalten i Falun av en vaktkonstapel i Ce 12 mot en

yrkesmästare i Ce 16 har departementschefen icke något att erinra.

Styrelsens förslag om utbyte av vaktkonstaplar mot yrkesmästare — liksom

om inrättande av nya arbetsledartjänster — vid anstalten i Luleå samt

kolonierna Johannesberg och Mäshult sammanhänger med avsikten att på

dessa platser anordna verkstäder för sadelinakerireparationer för försvarsväsendet.

Med anledning härav erinras om att Kungl. Maj :t den 30 december

1954 beslutat, att överlämnande av sådana sadelmakeriarbeten till fång
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 142 år 1955

23

vården tills vidare icke skall ske. Behov av verkstäder för nyssnämnda

ändamål torde därför sannolikt icke komma att föreligga under det närmaste

budgetåret. Emellertid har fångvårdsstyrelsen på grund härav, såvitt angår

Luleåanstalten, under hand framhållit, att denna anstalt, som för näi varande

saknar ordnad sysselsättning, snarast måste förses med verkstadsarbete av

något slag. Enligt styrelsens mening skulle de intagna lämpligen fram till

övertagandet av arbetena för försvaret sysselsättas med sadelmakerireparationer

o. dyl. för andra statliga institutioner, främst postverket. Yrkandet

om utbyte av en vaktkonstapel i Ce 12 mot en yrkesmästare, placerad i

Ce 16, vidhålles därför av styrelsen. För egen del har departementschefen intet

att erinra mot att sysselsättningen vid anstalten i Luleå ordnas pa ifrågasatt

sätt. Departementschefen kan dock ej tillstyrka att yrkesmästartjänsten

placeras högre än i Ce 14.

Under kapitalbudgeten föreslås medel anvisade för uppförande av ny snickeriverkstad

vid kolonien Singeshult. I anslutning härtill bör vid denna koloni,

såsom fångvårdsstyrelsen föreslagit, en vaktkonstapel i Ce 12 utbytas

mot en yrkesmästare i Ce 14.

Vidare finner sig departementschefen kunna tillstyrka förändring av en

vaktkonstapelstjänst i Ce 12 vid vardera Håga sjukhus och anstalten i Karlstad

till tjänst som arbetsterapeut i Ce 14 liksom av en vaktkonstapelstjänst

i Cg 12 vid anstalten i Jönköping till tjänst som arbetsterapeut i Cg 14. Vad

angår frågan om ändrad löneställning för biträdespersonalen vid fångvårdens

sinnessjukavdelningar ansluter sig departementschefen till fångvårdsstyrelsens

förslag, enligt vilket 3 kontorsbiträden i Ca 8 bör uppflyttas till kanslibiträden

i Ca 11 samt 3 biträden i reglerad befordringsgång bör utbytas mot 3

kanslibiträden i Ce 11. I fråga om föreslagen ordinariesättning av vissa

kanslibiträdestjänster tillstyrkes, att 3 tjänster i Ce 11 överföres till ordinarie

stat.

Mot fångvårdsstyrelsens i annat sammanhang framlagda förslag om extra

ordinariesättning av tjänsterna som föreståndare i Cg 21 och överkonstapel

i Cg 14 vid kolonien Tenhult har departementschefen, vid bifall till förslaget

om förvärv av kolonien, intet att erinra.

I övrigt finner sig departementschefen icke kunna biträda styrelsens förslag

om ändrade lönegradsplaceringar.

Vad beträffar föreslagen förstärkning av personalen vid fångvårdens sinnessjukavdelningar

erinras om att Kungl. Maj:t den 17 september 1954 medgivit,

att 1 socialassistent i Cg 17 finge anställas vid anstalten å Långholmen

till budgetårets utgång. Denna tjänst torde fr. o. m. den 1 juli 1955 böra placeras

på extra ordinarie -stat. Förutom för nämnda tjänst bör i enlighet med

fångvårdsstyrelsens förslag medel nu beräknas för ett kan-slibiträde vid Håga

sjukhus och ett biträde med halvtidstjänstgöring vid anstalten i Växjö, f

båda dessa fall torde endast böra ifrågakomma anställning -såsom extra tjänstemän.

För eu ny mekanisk verkstad vid kolonien ödevata bör, såsom styrelsen

föreslagit, inrättas en yrkesmästartjänst i Ce 16. Vidare föreslås inrättande

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr H2 år 1955

av tjänster för 1 yrkesmästare i Ce 14 vid anstalten i Vänersborg och 2 arbetsterapeuter

i Ce 14, avsedda för anstalterna i Norrköping och Härnösand.

fångvårdsstyrelsens begäran om en ny tjänst såsom första sköterska vid

Håga sjukhus anses icke böra föranleda någon åtgärd.

3 tjänster för bilförare i lönegrad 11 föreslås inrättade. Tjänsterna bör

upptagas på extra ordinarie stat. Då behovet av dessa tjänster hittills kunnat

provisoriskt tillgodoses inom ramen för nuvarande anslag anses icke erforderligt

att bevilja särskilda medel för ändamålet.

Däremot bör i enlighet med styrelsens förslag för nästa budgetår beräknas

löner, sammanlagt uppgående till 250 716 kronor, för den av styrelsen angivna

personalen vid kolonien Lingatan, en 50-mannakoloni, den för Västeråsanstalten

avsedda kolonien och den i stället för kolonien Halmsjön inrättade

kolonien Tenhult (en vaktkonstapel). Föreståndaren, yrkesmästaren

och överkonstapeln vid kolonien Lingatan föreslås skola beredas extra ordinarie

anställning.

Såsom fångvårdsstyrelsen framhållit, måste det anses angeläget, att en

del av ansvaret för vården av de på sinnessjukavdelningen vid anstalten å

Långholmen intagna kan överflyttas från överläkaren på en av förste läkarna

vid nämnda avdelning. Härvid bör särskilt s. k. ställföreträdararvode utgå.

Departementschefen tillstyrker, att medel anvisas härför med föreslaget be1°PP,

1 440 kronor. Ett arvode av 3 960 kronor anses böra beviljas åt särskild

kroppssjukläkare vid anstalten i Härnösand.

I likhet med fångvårdsstyrelsen finner departementschefen angeläget, att

möjlighet beredes inom fångvården att i viss utsträckning kunna företaga

anlagsundersökningar även av andra intagna än sådana som dömts till ungdomsfängelse.

Det tillstyrkes därför, att arvodesposten nu uppräknas med

7 000 kronor för tillgodoseende av det mest framträdande behovet i detta hänseende.

I syfte att öka antalet sinnesundersökningar vid fångvårdens sinnessjukavdelningar,

varigenom väntetiderna för dem som skall undergå dylika undersökningar

kunde förkortas, har fångvårdsstyrelsen föreslagit, att särskild

ersättning skall utgå till överläkare för undersökningar som denne utför

utöver ett antal av 35 undersökningar per år och till förste läkare för undersökningar

som denne utför utöver ett antal av 40 per år. Ehuru det är synnerligen

angeläget att väntetiderna för sinnesundersökningar nedbringas och

de föreslagna ersättningarna ur denna synpunkt kan förefalla motiverade,

anser sig departementschefen med hänsyn till de principiella invändningar,

som statskontoret och lönenämnden anfört, icke kunna tillstyrka förslaget.

I den av statens organisationsnämnd framlagda utredningen angående expeditionspersonalen

vid tvångsarbets-, alkoholist- och fångvårdsanstalterna

å Svartsjö har bl. a. föreslagits utbyte av vissa befattningshavarkategorier,

som nu tages i anspråk för kontorsgöromål men som närmast är avsedda för

tillsynstjänst, mot tjänster i biträdeskarriären. Förslaget överensstämmer i

princip med den ordning, som enligt beslut av statsmakterna fastställts för

andra anstalter tillhörande fångvården. Departemenschefen tillstyrker i fråga

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 742 år 1955

25

om fångvårdsanstalten på Svartsjö förslaget om utbyte av en uppsyningsmanstjänst

i Ca 15 på övergångsstat mot en kontoristtjänst med den erinran

likväl, att sistnämnda tjänst bör vara placerad på extra ordinarie stat. Vidare

föreslås i huvudsaklig anslutning till vad organisationsnämnden anfört,

att den för fångvården f. n. avsedda assistenttjänsten i Cg 23 ersättes

med en ordinarie assistenttjänst i samma lönegrad. Nu utgående provisoriskt

lönetillägg bör därvid bortfalla.

Med hänsyn till vikten av att isoleringsavdelningarna vid centralanstalterna

i Malmö och Härnösand äger tillgång till den ytterligare personal i

befälsställning, som på grund av avdelningarnas karaktär visat sig nödvändig,

tillstyrkes att bevakningspersonalen vid vardera avdelningen förstärkes

med en överkonstapel, som bör placeras i Ce 14.

I sitt den 30 september 1954 överlämnade förslag till organisation för fångvårdsstyrelsen

erinrade fångvårdens organisationskommitté om att sedan

hösten 1953 gruppterapeutisk försöksverksamhet bedrivits av en expert bland

olika kategorier av kriminalvårdsklientelet. Kommittén, som ansåg önskvärt,

att denna verksamhet finge bedrivas i fastare former förordade, att till fångvårdsstyrelsens

.socialbyrå skulle stadigvarande knytas en psykologtjänst i

lönegrad 29. Departementschefen förordar, att ett belopp av 20 000 kronor

beräknas under fångvårdsanstalternas anslagspost till avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal för gruppterapeutisk försöksverksamhet.

I föregående års statsverksproposition förordades i samband med att

förslag framlades om vakantsättning av den ledigblivande befattningen såsom

förste pastor och överlärare i Ca 29 vid anstalten på Långholmen, att

i stället för lön å nämnda befattning skulle anvisas ett belopp av 6 000 kronor

till religionsvård å Långholmsanstalten. Riksdagen beslöt i enlighet härmed.

För att på bästa sätt tillvarataga de resurser, som inom fångvården

finnes tillgängliga för sådana ändamål, för vilka de prästerliga befattningshavarna

anlitats, har Ivungl. Maj :t sedermera, efter förslag av fångvårdsstyrelsen,

funnit lämpligt förordna, att innehavaren av tjänsten såsom pastor

och förste lärare i Ca 27 vid anstalten i Malmö skall tills vidare vara placerad

vid anstalten å Långholmen med Stockholm såsom stationeringsort. I

samband härmed har det för Långholmsanstalten beviljade beloppet å 6 000

kronor överförts till anstalten i Malmö, fördelat med 2 000 kronor till ieligionsvård

och 4 000 kronor till fritidsledare. Härom anses anmälan böra

göras till riksdagen.

I enlighet med det anförda uppräknas anslaget med 39 500 kronor för

nya tjänster vid det till Skenäsanstalten hörande annexet Färjestaden, med

103 800 kronor för nya tjänster under ett halvt år vid tre kolonier, avsedda

för ungdomligt klientel, med 19 027 kronor för föreslagna tjänsteförändringar

beträffande 1 läkare (Långholmen), 5 föreståndare (Kalmar, Orretorp,

Hildcro, Sjöboda, Tenhult), 1 överkonstapel (Tenhult), 5 dagkonstaplar

vid vissa anstalter samt 0 kontors- eller skrivbiträden vid fångvårdens

sinnessjukavdelningar, med 5 352 kronor för utbyte av 0 vaktkonstaplai

mot yrkesmästare (Falun, Luleå, Singeshult) och mot arbetsterapeuter (Hå
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr H2 år 1955

ga, Karlstad, Jönköping), med 23 328 kronor för 1 socialassistent (Långholmen),

1 kanslibiträde (Håga) och 1 kontorsbiträde med halvtidstjänstgöring

(Växjö), med 41 124 kronor för 2 yrkesmästare (Ödevata, Vänersborg)

och 2 arbetsterapeuter (Norrköping, Härnösand), med 20 160 kronor

för 2 överkonstaplar (isoleringsavdelningarna i Malmö och Härnösand),

med 250 716 kronor för personalen vid kolonien Lingatan, en ny 50-mannakoloni

och en för Västeråsanstalten avsedd ny koloni jämte en vaktkonstapel

(Tenhult), med 1 440 kronor för ställföreträdararvode åt 1 förste läkare

(Långholmen), med 3 960 kronor för kroppssjukläkare (Härnösand),

med 4 000 kronor till överläkaren vid Roxtunaanstalten för rådgivning vid

Skenäs och Färjestaden, med 7 000 kronor för anlagsundersökningar och

med 20 000 kronor för gruppterapeutisk försöksverksamhet. Därjämte bör

uppräkning ske med 1 100 kronor för automatisk anslagsförändring. Med

hänsyn till beslut av årets riksdag angående ersättning för tjänstgöring

på obekväm arbetstid in. in. (prop. nr 21; statsutsk. uti. nr 30) bör anslaget

ytterligare uppräknas med 170 000 kronor. A andra sidan anses anslaget

kunna nedräknas med 22 884 kronor för 1 direktörstjänst i Ca 30 å övergångsstat

och med 1 524 kronor i samband med utbyten av tjänster för

expeditionspersonal vid fångvårdsanstalten å Svartsjö. Sedan riksdagen numera

beslutat om inrättande hos fångvårdsstyrelsen av vissa tjänster i

utbyte mot en på fångvårdsanstalternas stat uppförd assistenttjänst i Ca 22

och en från samma stat avlönad yrkesmästartjänst i Cg 14 bör, i samband

med överförande av assistenttjänsten till övergångsstat, förevarande anslag

ytterligare nedräknas med tillhopa 25 692 kronor.

Anslaget höjes alltså med 660 407 kronor eller i runt tal 660 400 kronor.

De beslutade ändringarna av grundlönebeloppen föranleder en omräkning

av vissa anslagsposter.

I personalförteckningen bör vidtagas de ändringar, som erfordras

i anledning av vad departementschefen ovan anfört. Sålunda bör ökning

ske av antalet läkare i Ce 29 från 5 till 6, av antalet assistenter i

Ca 23 från 1 till 2, av antalet föreståndare i Ca 23 från 6 till 7, av antalet

föreståndare i Ca 21 från 14 till 15, av antalet överkonstaplar i Ca 14 från

67 till 72, av antalet vaktkonstaplar i Ca 12 från 402 till 422, av antalet kanslibiträden

i Ca 11 från 5 till 11 och av antalet kontorsbiträden i Ca 8 från

18 till 26. Samtidigt bör från förteckningen avföras 2 föreståndare i Ca 19.

Av de på ordinarie stat uppförda 6 assistenterna i Ca 22 bör 1 överföras

till övergångsstat. Enligt anmälan av fångvårdsstyrelsen kan vidare av de

å övergångsstat uppförda tjänsterna — förutom den förut omnämnda direktören

i Ca 30 — följande avföras från förteckningen, nämligen 1 direktör i

Ca 29, 4 direktörer i Ca 27, 2 assistenter i Ca 23, 5 assistenter i Ca 22,

4 assistenter i Ca 20, 5 föreståndare i Ca 20 och 11 föreståndare i Ca 19.

Därest den föreslagna nya tjänsten såsom assistent i Ca 23 vid fångvårdsanstalten

å Svartsjö skulle besättas med nuvarande extra assistent vid anstalten,

vilken assistent är innehavare av den å övergångsstat uppförda

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr H2 år 1955

tjänsten som uppsyningsman i Ca 15, bör jämväl sistnämnda tjänst utgå

ur personalförteckningen.

I en inom första kammaren av herr Göransson väckt motion (1:492) har

hemställts att riksdagen måtte dels besluta om de i motionen specificerade

ändringarna i fråga om anslagsbeloppen till Förvärv av fångkolonier och

till Vissa byggnadsarbeten för fångvården, dels i enlighet med de förslag

som framlagts i motionen besluta om inrättande av nya tjänster och om

uppflyttning av vissa tjänster i lönegradshänseende ävensom vidtaga den

uppräkning av anslaget till Fångvårdsanstalterna: Avlöningar som blir en

följd av dessa beslut, dels ock besluta om ytterligare utredning av frågan

om utbyggnad av Håga sjukhus ävensom av frågan om anstaltsvarden a\

ungdom som dömts till tidsbestämt straff.

Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas

till motionen.

Utskottet

Utskottets vederbörande avdelning har under hösten 1954 varit i tillfälle

att vid besök på fångvårdsanstalten i Härnösand ta något närmare kännedom

om hur anstaltsgrupperingen ter sig i praktiken. Ehuru räjongplanen

tillämpats alltför kort tid för att tillåta några säkra slutsatser, blev utskottets

allmänna intryck av den nya ordningen övervägande gynnsamt. Utskottet

har därför intet att erinra mot vad departementschefen anfört om att

frågan om ett genomförande av anstaltsgruppering även vid ungdoms- och

säkerhetsanstalterna vid lämplig tidpunkt upptas och övervägs med ledning

av vunna erfarenheter.

Departementschefen har som framgår av den lämnade redogörelsen funnit,

att den första byggnadsetappen enligt de riktlinjer för fångvårdens nydaning

som fastställdes av 1950 års riksdag — den avser de unga lagbrytarna

— bör fullbordas i första hand. Därjämte anses byggnadsarbeten inom

den andra etappen, som avser de abnorma eller eljest svårskötta, böra igångsättas.

Ställning bör enligt Kungl. Maj :ts förslag tas till de olika planer som

här föreligger, och arbeten skall påbörjas och bedrivas i den takt som kan

ifrågakomma under nästa budgetår. Då några byggnadsplaner inom den

tredje etappen ännu inte föreligger till bedömande bör, i avbidan på de pågående

utredningarna, endast vissa kompletteringar göras av de öppna anstalterna

inom denna etapp. Departementschefen betonar dock att byggnadsobjekten

inom den andra och tredje etappen inte kan strängt särhållas.

I motionen 1:492 utföres med utgångspunkt främst från statsfinansiella

och eljest ekonomiska överväganden ett resonemang, som utmynnar i uttalandet

att motionären anser att riksdagen, i vad avser förvarade och internerade

(den andra etappen), inte bör binda sig vid det i propositionen föreslagna

principprogrammet. Något yrkande om ändring av principprogram
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 142 år 1955

met som sådant har emellertid inte framställts i motionen. Utskottet finner

sig därför sakna anledning att till bedömande upptaga motionärens nyss

återgivna uttalande och den bakomliggande motiveringen.

För egen del har utskottet funnit det av departementschefen skisserade

allmänna programmet stå i god överensstämmelse med de av riksdagen tidigaie

fastställda riktlinjerna för utvecklingen av fångvårdens anstaltsorganisation.

Utskottet har därför intet att erinra mot vad departementschefen

härvidlag anfört. Därvid vill utskottet betona, att den omständigheten att

en anstalt enligt programmet uppföres för visst klientel inte utgör hinder

tör att den i en framtid används för omhändertagande av annat lämpligt

klientel, om så av utvecklingen påkallas.

Mot departementschefens beträffande anstalter för ungdomsfängelseklientel

framlagda förslag, vilkas närmare innebörd framgår av den tidigare

lämnade redogörelsen, har i motionen gjorts åtskilliga invändningar. Sålunda

har anförts, att förvärv av fastigheten i Färjestaden bör ske endast

under törutsättning att å Färjestaden anordnas en mottagningsavdelning för

sådana fall som från början anses kunna placeras på öppen anstalt. Motionären

har vidare föreslagit att man omedelbart anordnar två nya frigångshem

av samma kolonityp som Hildero och med samma personaluppsättning

med tillhopa 24 platser. Det belopp av 750 000 kronor som av departementschefen

äskats för förvärv av fastigheten i Färjestaden samt en mindre koloni

till envar av anstalterna i Uppsala, Nyköping och Ystad föreslås av motionären

skola disponeras för anskaffande av nyss angivna två frigångshem,

en mindre koloni till anstalten i Ystad samt fastigheten i Färjestaden

eller, om motionärens förslag till disposition av denna anläggning inte godtages,

den i propositionen föreslagna, till Nyköpingsanstalten anknutna kolonien.

Anstalterna i Nyköping och Ystad bör enligt motionären omedelbart

ombyggas, och för ombyggnaden föreslås ett anslag på 165 000 kronor. I

samband med medelsanvisningen bör enligt motionärens åsikt Kungl. Maj :t

erhålla bemyndigande som gör det möjligt att, om så i vissa fall finnes lämpligt,

förhyra i stället för förvärva fastighet. Beträffande Skenäs uttalas i

motionen att det är önskvärt att antalet ordinarie platser bestäms till 60

i stället för av fångvårdsbyggnadsutredningen föreslagna 72. Slutligen föreslås

i motionen, såvitt nu är i fråga, att för budgetåret 1955/56 skall anvisas

780 000 kronor till uppförande av tolv personalbostäder vid ungdomsanstalten

Roxtuna.

För att erhalla en närmare belysning av motiven för de sålunda divergerande

förslagen i propositionen och motionen har utskottets vederbörande

avdelning vid samtidigt sammanträffande med representant för justitiedepartementet

och chefen för fångvårdsstyrelsen dryftat några av de aktuella

frågorna. Av de upplysande svar, som utskottet därvid erhållit, har utskottet

närmast fått det intrycket att flertalet meningsskiljaktigheter i fråga

om byggnaderna för ungdomsfängelseklientel snarare är att hänföra till

detaljutformning och verkställighet än till det område, som bör bli föremål

för riksdagens prövning. Förslaget att för omedelbar ombvggnad av Nvkö
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 142 år 1955

29

pings- och Ystadsanslalterna anvisa ett anslag av 165 000 kronor avstyrktes

av utskottet, emedan ett bifall skulle kunna leda till en inte önskvärd splittring

av den samlade byggenskapen vid fångvårdsväsendet och slutlig ställning

först bör tagas till frågan om anstalternas framtida användning. I anledning

av förslaget om anvisande av 780 000 kronor till uppförande av

personalbostäder vid Roxtuna vill utskottet erinra att riksdagen vid behandlingen

av samma fråga år 1951 uttalat, att tjänstebostäder i princip bör

uppföras endast för den personal, som på grund av sin tjänst måste bo vid

anstalten. Under hänvisning härtill är utskottet inte berett tillstyrka detta

yrkande i motionen. Då, som utskottet nyss antytt, övriga motionsyrkanden

som avser ungdomsfängelseanstalterna i den mån de befinnas befogade

torde kunna tillgodoses vid genomförandet av den plan, till vilken riksdagen

nu har att ta ställning, finner utskottet skäl ej heller föreligga tillstyrka

dessa yrkanden.

Vad departementschefen anfört och föreslagit beträffande byggnader för

ungdomsfängelseklientel har inte givit utskottet anledning till annat uttalande

än att utskottet dels understryker att ett sammanförande av ungdomsfängelseelever

med vanligt fångvårdsklientel på samma anstalt inte bör äga

rum och dels framhåller att ytterligare investeringar i Skenäs inte bör ske,

förrän garantier kan anses ha vunnits att vattentillgången för anstalten kan

tryggas för rimlig kostnad.

Vad angår till tidsbestämt straff dömda fångar, som vid straffverkställighetens

början inte uppnått 22 års ålder, innebär departementschefens förslag

i princip, att dessa fångar, frånsett vissa specialkategorier, tills vidare

skall omhändertagas på de nuvarande ungdomsanstalterna i Uppsala, Ystad

och Nyköping samt fångvårdsanstalten i Västerås. För att envar av de tre

förstnämnda anstalterna skall ha tillgång till öppen vård, äskas medel för

förvärv av tre kolonier samt för inventarie- och klädesutrustning vid dem.

I motionen yrkas ytterligare utredning av frågan om anstaltsvården av ungdom

som dömts till tidsbestämt straff.

Mellan departementschefen och motionären råder enighet om att samtliga

tre nyssnämnda ungdomsanstalter på grund av sin ålderdomliga typ

inte i längden bör bibehållas. Fångvårdsbyggnadsutredningen har också anfört

att det måste anses högst angeläget att i varje fall Uppsalaanstallen, så

snart omständigheterna medger, friställes. Av departementschefens anförande

framgår, att anstalterna måste vara i bruk en följd av år. Utskottet

kan mot bakgrunden av dessa uttalanden inte dela motionärens uppfattning

att Kungl. Maj :ts förslag är att uppfatta som en definitiv lösning. Snarare

vill utskottet tolka förslaget så, att det innebär att en bättre ordning än den

rådande tillskapas intill dess omständigheterna medger en mera definitiv

lösning. Utskottet anser sålunda i likhet med motionären att Kungl. Maj:ts

förevarande förslag inte är i allo tillfredsställande, men hyser betänkligheter

mot att föreslå riksdagen begära ytterligare utredningar rörande fångvårdsförhållanden.

Ytterligare utredning av den fråga, som är på tal, torde

såvitt utskottet kan bedöma kunna åstadkommas genom att fångvårdsbyggnadsutredningen

inom ramen för sitt utredningsuppdrag överväger möjlig
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 142 år 1955

heterna att tillgodose behovet av mera tidsenliga platser för det unga fångvårdsklientelet

med tidsbestämt straff och därvid jämväl beaktar vad motionären

anfört. Hinder föreligger inte heller för fångvårdsstyrelsen att av

eget initiativ verkställa den utredning styrelsen finner erforderlig. Med hänsyn

till det anförda kan utskottet inte förorda en framställning från riksdagens

sida om ytterligare utredning i det avseende varom nu är fråga.

I motionen har såvitt angår anstalter för förvarade och internerade framförts

vissa erinringar mot den föreslagna utbyggnaden av Hall och framlagts

vissa motförslag. Motionären har yrkat dels att Kungl. Maj :ts hemställan

skall avslås såvitt den avser ett i anslaget till vissa byggnadsarbeten för

fångvården ingående belopp av 1 700 000 kronor för två sidoanstalter till

säkerhetsanstallen å Hall, dels anvisande av ett anslag av 700 000 kronor

lör uppförande av förslagsvis 10 lägenheter såsom tjänstebostäder vid Hall,

dels anvisande av ett anslag av 55 000 kronor till ombyggnadsarbeten vid

fångvårdsanstalten i Norrköping, dels ock att riksdagen skall besluta om

ytterligare utredning av frågan om utbyggnad av Håga sjukhus.

Av skäl, som anförts av departementschefen, tillstyrker utskottet att de

båda sidoanstalterna till Hall uppföres i enlighet med propositionens förslag.

Medel för uppförande av tjänstebostäder vid Hall synes inte böra anvisas

förrän för riksdagen redovisats resultatet av en utredning, avseende

möjligheterna att på annat sätt bereda den övervägande delen av personalen

bostäder. Det har inte varit möjligt för utskottet att utan tillgång till närmare

utredning bedöma, under hur lång tid fångvårdsanstalten i Norrköping

kan erfordras för nuvarande ändamål. Av det anförda följer, att utskottet

inte kan tillstyrka motionärens yrkanden beträffande medelsanvisning

under förevarande avsnitt. Däremot finner utskottet vad i motionen

anförts till stöd för yrkandet om ytterligare utredning rörande utbyggnad

av Håga sjukhus i viss mån beaktansvärt. Då utskottet utgår från att Kungl.

Maj :t i lämpligt sammanhang tar denna fråga under övervägande, finner

utskottet ett beslut i enlighet med motionärens yrkande inte vara påkallat.

Departementschefens förslag i fråga om personalen föranleder en personalförstärkning

med ett drygt 40-tal befattningshavare och en uppräkning

av fångvårdsanstalternas avlöningsanslag med mer än 660 000 kronor. I belysning

av dessa siffror finner sig utskottet i rådande läge inte kunna tillstyrka

motionärens under rubriken personalfrågor framlagda förslag, vilkas

närmare innebörd framgår av motionen.

Vad departementschefen i övrigt anfört och föreslagit föranleder, liksom

anslagsberäkningen under avlöningsanslaget, ej erinran eller särskilt uttalande

från utskottets sida.

Beträffande yrkandena i motionen gör utskottet hemställan även under

punkterna 7 och 8 i detta utlåtande.

Här hemställer utskottet, under åberopande av vad ovan anförts,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionen 1:492, såvitt den avser inrättande

av nya tjänster och uppflyttning av vissa tjänster i

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 1V2 år 1955

31

lönegradshänseende ävensom uppräkning av förevarande

anslag,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga i statsrådsprotokollet

över justitiedepartementsärenden för den 25 februari

1955 angivna ändringar i fångvårdsanstalternas personalförteckning;
b)

fastställa följande avlöningsstat för fångvårdsanstalterna,

att tillämpas under budgetåret 1955/56;

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

..................................... 6 865 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 368 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 7 229 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................. 2 124 400

Summa kronor 16 587 400

c) till Fångvårdsanstalterna: Avlöningar för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 16 587 400 kronor.

2:o) Fångvårdsanstalterna: Omkostnader. Kungl. Maj :t har (punkten 2,

s. 129—136) föreslagit riksdagen att till Fångvårdsanstalterna: Omkostnader

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 7 703 100 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 7 313 100 kronor.

Under punkten [7] i det följande föreslår departementschefen en utvidgning

av nuvarande anstaltsorganisation bl. a. genom förvärv av tre nya kolonier

och fastigheten Färjestaden. Vid bifall till detta förslag torde i fråga om

ett flertal av de under förevarande anslag upptagna posterna komma att

under nästa budgetår uppstå ett ökat medelsbehov, vartill hänsyn icke tagits

i fångvårdsstyrelsens anslagsframställning. En jämkning uppåt av de av

styrelsen yrkade beloppen anses därför i viss utsträckning böra ske.

Vad beträffar posten till reseersättningar föreslås en höjning med 57 000

kronor. Posten till bränsle, lyse och vatten anses kunna nedsättas med förslagsvis

140 000 kronor, medan posten till övriga expenser bör höjas med

28 000 kronor.

Vad beträffar posterna till inventarier samt till beklädnads- och sängutrustning,

erinras om att Kungl. Maj :t beslutat angående viss engångsanskaffning

av inventarier och persedlar för fångvården. Med beaktande av

ett av 1951 års riksdag gjort uttalande angående sättet för bestridande av

vissa erforderliga utrustningskostnader vid fångvårdsanstalterna har Kungl.

Maj:t därvid anbefallt fångvårdsstyrelsen att skyndsamt genom att, intill ett

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 142 år 1955

värde av 275 000 kronor, utan ersättning taga i anspråk varor ur förråd tillhöriga

fångvårdens arbetsdrift, verkställa en med hänsyn till nuvarande

fångantal erforderlig upprustning av anstalternas inventarie- och persedelförråd

i huvudsaklig överensstämmelse med ett av styrelsen på anmodan

framlagt förslag. Till den del de erforderliga persedlarna ej finnes i verkstadsdriftens

förråd skall de anskaffas för medel, som erhålles genom försäljning

av varor i detta förråd. Om detta Kungl. Maj :ts beslut anses i förevarande

sammanhang anmälan böra göras till riksdagen. Till följd av nämnda

beslut kan, enligt av fångvårdsstyrelsen lämnade uppgifter, medelsbehovet

beträffande inventarieposten och posten till beklädnad och sängutrustning

för nästa budgetår bestämmas till 175 000 kronor resp. 1 200 000 kronor

i stället för i anslagsframställningen beräknade 200 000 kronor resp.

1 300 000 kronor. Av förstnämnda belopp avser emellertid ca 25 000 kronor

engångsanskaffning av vissa inventarier in. in., som icke omfattas av Kungl.

Maj:ts förutnämnda beslut. Såvitt angår utgifter av löpande natur föreslås,

att under förevarande anslag anvisas till inköp och underhåll av inventarier

153 000 kronor och till beklädnad och sängkläder 1 200 000 kronor, innebärande

en minskning av den förra posten med 47 000 kronor och en höjning

av den senare med 80 000 kronor. Vad åter angår nyssnämnda, för viss engångsanskaffning

av inventarier in. in. anmälda behov av 25 000 kronor,

vilket jämväl bör tillgodoses, avser departementschefen att — i enlighet med

riksdagens år 1950 fattade beslut angående dylika kostnaders budgettekniska

redovisning — äska medel under särskilt anslag.

Under posten till inköp och underhåll av automobiler har för innevarande

budgetår beräknats medel för bl. a. inköp av en ny bil. Då departementschefen

för nästa budgetår kan tillstyrka anskaffning av endast en bil ytterligare,

bör denna post upptagas med oförändrat belopp.

Vad beträffar posterna till utspisning, till hälso- och sjukvård samt till

undervisning och fritidssysselsättning förordas en höjning med resp. 300 000

kronor, 100 000 kronor och 10 000 kronor.

Posten till diverse utgifter föreslås nedräknad med 8 000 kronor och posten

till tjänstedräkt åt befattningshavare höjd med 10 000 kronor.

I detta sammanhang erinras om att strafflagberedningen den 21 december

1954 avgivit en framställning angående omedelbara åtgärder till förbättrande

av eftervården efter frigivning och utskrivning från fångvårdsanstalt. I

framställningen, som varit föremål för remissbehandling, föreslås bl. a. höjning

av nuvarande arbetspremiers belopp, omprövning av grunderna för arbetsinkomstens

fördelning i besparade och disponibla medel samt utvidgning

av hjälpen med klädesutrustning in. in. Då erforderliga utredningar ännu

icke avslutats, är departementschefen icke beredd att nu taga upp strafflagberedningens

framställning till behandling. Med hänsyn till den diskussion,

som förekommit i ämnet, framhålles följande rörande de redan nu gällande

bestämmelserna.

Enligt 71 § 2 stycket verkställighetslagen gäller att vid den intagnes frigivning

må, i händelse han saknar andra tillgängliga medel, enligt fång
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 142 år 1955

33

vårdsstyrelsens bestämmande av hans besparade medel anvisas främst skäligt

belopp för hans uppehälle under den närmaste tiden samt därnäst vad

som åtgår till hans nödiga beklädnad. I vad mån den frigivne får bekosta

kläder av sina besparade medel blir enligt detta stadgande beroende på hur

man tolkar uttrycket »skäligt belopp för hans uppehälle under den närmaste

tiden». Vid lagens tillkomst synes något uttalande härom icke ha gjorts. Uppenbarligen

måste emellertid innebörden av bestämmelsen vara den, att

den frigivne skall ha möjlighet att komma igång med ett förvärvsarbete.

Som allmän regel bör alltså de besparade medlen i första hand tagas i anspråk

för vad som åtgår till nödvändigt uppehälle åt honom och hans familj

under tiden, till dess han kan påräkna en utbetalning av arbetsinkomst.

Beträffande beskaffenheten av de kläder, som utlämnas till de frigivna

och bekostas av anslaget, bör iakttagas att dessa är ändamålsenliga

med hänsyn till årstid och till den frigivnes förhållanden. Det bör icke få

förekomma, att kläderna och annan utrustning har en sådan enhetlig prägel

att den som känner förhållandena kan på den frigivnes utrustning se, att

han nyligen kommit från fångvårdsanstalt. Inom rimliga gränser bör den

frigivnes egna önskemål beträffande klädernas modell, utförande m. m. tillgodoses.

Anslaget bestämmes i enlighet med det anförda till 7 703 100 kronor.

Utskottet, som förutsätter att den av strafflagberedningen gjorda framställningen

om åtgärder till förbättrande av eftervården efter frigivning och

utskrivning från fångvårdsanstalt upptas till prövning så snart omständigheterna

det medger, ansluter sig till vad departementschefen anfört rörande

de redan nu gällande bestämmelserna i ämnet.

Under åberopande härav och då departementschefens förslag under denna

punkt icke givit utskottet anledning till annat uttalande, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fångvårdsanstalterna: Omkostnader

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 7 703 100

kronor.

3:o) Fångvårdsanstalterna: Maskin- och verktygsutrustning m. m. Kungl.

Maj :t har (punkten 3, s. 136 och 137) föreslagit riksdagen att till Fångvårdsanstalterna:

Maskin- och verktygsutrustning in. in. för budgetåret 1955/56

anvisa ett reservationsanslag av 489 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 600 000 kronor.

För fullständigande av utrustning vid vissa nya eller omändrade verkstäder

vid anstalterna å Långholmen, i Malmö, å Tygelsjö, å ödcvata, å Orretorp

och å Vångdalen — vilka samtliga verkstäder beräknas vara byggnadsmässigt

färdiga under nästa budgetår — föreslås skola anvisas tillhopa

263 000 kronor. För maskinutrustning m. in. till snickeriverkstad vid kolo
3

Bihang till riksdagens protokoll 1955. G samt Nr 140—144

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr U2 år 1955

nien Singeshult anses böra beviljas 53 000 kronor. För inköp av en personbuss

beräknas 23 000 kronor.

Liksom under föregående budgetår beräknas under anslaget ett belopp

av 150 000 kronor för sådana behov av komplettering av maskinutrustningar

vid olika verkstäder, som sammanhänger med den löpande tekniska översynen

och rationaliseringen.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Fångvårdsanstalterna: Maskin- och

verktygsutrustning m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett

reservationsanslag av 489 000 kronor.

4:o) Fångvårdsanstalterna: Engångsanskaffning av inventarier m. m.

Kungl. Maj :t har (punkten 4, s. 137 och 138) föreslagit riksdagen att till

Fångvårdsanstalterna: Engångsanskaffning av inventarier m. m. för budgetåret

1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 265 000 kronor.

I gällande riksstat har upptagits ett reservationsanslag å 150 000 kronor

till inventarier m. m. för fångkolonier. Beloppet är avsett för utrustning av

vissa planerade kolonier.

Under punkten [7] i det följande föreslår departementschefen, att anslag

anvisas under kapitalbudgeten för förvärv av bl. a. kolonierna Tenhult och

Mäshult. Vid bifall härtill bör medel anvisas även till inköp av vissa inventarier.

För Tenhult anses därvid i enlighet med fångvårdsstyrelsens förslag

böra beräknas 10 000 kronor, medan för Mäshult medelsanvisningen anses

kunna bestämmas till 30 000 kronor. Därjämte begäres för engångsanskaffning

av inventarier m. m., dels såvitt angår Skenäs, Färjestaden och tre nya

kolonier tillhopa 200 000 kronor, dels ock i vad avser fångvårdsanstalterna i

allmänhet 25 000 kronor.

Då samtliga nu berörda utgiftsändamål lämpligen bör sammanföras under

ett gemensamt anslag, föreslås viss jämkning av hittillsvarande anslagsbenämning.

Vid utgången av innevarande budgetår förefintlig reservation

å det i gällande riksstat upptagna reservationsanslaget till Fångvårdsanstalterna:

Inventarier m. m. för fångkolonier bör vid bifall till förslaget

överföras till nu förevarande anslag.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

och hemställer därför,

att riksdagen må till Fångvårdsanstalterna: Engångsanskaffning

av inventarier m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa

ett reservationsanslag av 265 000 kronor.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 142 år 1955

35

5:o) Ersättning för vård av fångar på anstalter, som ej tillhöra fångvården,

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkten 5, s. 138 och 139), vilket

innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning för vård av fångar på anstalter,

som ej tillhöra fångvården, m. m. för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 56 000 kronor.

6:o) Inlösen av vissa byggnader å kronojord m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkten 6, s. 139) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Inlösen av vissa byggnader å kronojord

m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 187 500 kronor.

Kapitalbudgeten

Statens affärsverksfonder

7:o) Förvärv av fångkolonier. Kungl. Maj:t har (punkten 7, s. 139—141)

föreslagit riksdagen att till Förvärv av fångkolonier för budgetåret 1955/56

anvisa ett investeringsanslag av 955 000 kronor.

För inköp av nya kolonier har investeringsanslag anvisats av 1945 och 1947

års riksdagar, vilka anslag i budgetredovisningen sammanförts till ett anslag.

Av detta återstod vid ingången av budgetåret 1952/53 odisponerat i runt

tal 237 000 kronor. För budgetåret 1953/54 anvisade riksdagen ytterligare

338 000 kronor, som tillsammans med nyssnämnda odisponerade belopp

skulle täcka kostnaderna för inköp av två kolonier, var och en för 50 intagna,

samt av egendomen Ödevata, som arrenderats av fångvården. 1954 års

riksdag har slutligen beviljat medel, 500 000 kronor, för anskaffande av

ännu en 50-mannakoloni och en koloni med omkring 15 platser, avsedd för

anstalten i Västerås.

Vad angår dispositionen av de av 1953 och 1954 års riksdagar anvisade

medlen till förvärv av fångkolonier erinrar departementschefen, att inköp

skelt av kolonien ödevata och en av de avsedda 50-mannakolonierna (Vångdalen).

Vidare har förslag framlagts av fångvårdsstyrelsen om förvärv av

vissa egendomar för anordnande av de återstående båda 50-mannakolonierna;

dessa framställningar är för närvarande föremål för Kungl. Maj :ts

prövning. En koloni har under hösten tillkommit på egendomen Lingatan.

Det antal öppenvårdsplatser, som finnes vid kolonierna Mäshult och Tenhult,

är oumbärligt. Med hänsyn härtill och till ifrågavarande egendomars

lämplighet för koloniändamål är det angeläget, att fångvården i fortsättningen

kan obehindrat förfoga över desamma. Departementschefen tillstyrker

fördenskull fångvårdsstyrelsens förslag om inköp av berörda fastigheter. I

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr H2 år 1955

samband dänned anses även det av styrelsen omnämnda, intill egendomen

Spexeryd gränsande området om 10 000 in2 böra förvärvas. Mot de angivna

köpeskillingarna, sammanlagt 205 200 kronor, anses intet vara att erinra.

Under åberopande av vad departementschefen under punkten [1] anfört

föreslås härjämte, att för förvärv av fastigheten Färjestaden samt ytterligare

tre nya kolonier beräknas tillhopa 750 000 kronor.

I enlighet med det anförda bör under förevarande punkt anvisas sammanlagt

955 200 kronor eller i runt tal 955 000 kronor.

Det förutsättes få ankomma på Kungl. Maj :t alt meddela erforderliga bestämmelser

angående redovisning av de nyförvärvade egendomarna under

vederbörliga fonder.

Utskottet, som inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts här

framlagda förslag, får under åberopande jämväl av vad utskottet anfört under

punkten 1 i detta utlåtande hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionen I: 492, såvitt den avser förevarande

anslag, till Förvärv av fångkolonier för budgetåret

1955/56 anvisa ett investeringsanslag av 955 000 kronor.

Statens allmänna fastighetsfond

8:o) Vissa byggnadsarbeten för fångvården. Kungl. Maj:t har (punkten 8,

s. 141—146) föreslagit riksdagen att till Vissa byggnadsarbeten för fångvården

för budgetåret 1955/56 anvisa ett investeringsanslag av 4 565 000 kronor.

Å kapitalbudgeten för innevarande budgetår har under statens allmänna

fastighetsfond anvisats följande investeringsanslag för fångvårdsändamål,

nämligen till

Ombyggnadsarbeten vid äldre fångvårdsanstalter .............. 500 000

Om- och tillbyggnad av arbetslokaler vid fångvårdsanstalter m. m. 412 000

Nybyggnad av arbetslokaler vid fångvårdsanstalter m. m....... 610 000

Nybyggnad av personalbostäder vid fångvårdsanstalter m. m..... 800 000

Utbyggnad av fångvårdsanstalten på Hall...................... 1 200 000

Departementschefen föreslår, att vid bifall till vad i det föregående under

punkten [1] förordats i fråga om utförande av vissa byggnadsföretag för

budgetåret 1955/56 medel anvisas för följande ändamål:

Om- och nybyggnadsarbeten vid ungdomsanstalten Skenäs...... 1 500 000

Utbyggnad av säkerhetsanstalten på Hall.................... 400 000

Två sidoanstalter till säkerhetsanstalten på Hall.............. 1 700 000

Summa kronor 3 600 000

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr H2 år 1955

37

Med hänsyn till att en betydande reservation beräknas uppkomma å det

för innevarande budgetår anvisade investeringsanslaget till Ombyggnadsarbeten

vid äldre fångvårdsanstalter och i avvaktan på den generalplan för

sådana arbeten som utarbetas av byggnadsstyrelsen och fångvårdsstyrelsen,

anses ytterligare medel för sådant ändamål icke nu böra beräknas. Därest

riksdagen icke framställer erinran häremot, bör dock hinder icke möta att

anlita ifrågavarande anslag även för om- och tillbyggnadsarbeten vid nyare

anstalter, där arbetena är av den mindre omfattning att de icke påverkai

fastighetsvärdet.

Departementschefen upptager härefter de anslagsfrågor som avser iståndsättande

av nyförvärvade kolonier samt uppförande av verkstadsbyggnad vid

kolonien Singeshult och personalbostäder.

Såsom fångvårdsstyrelsen framhållit, kräves i regel vid förvärv av fångkolonier

vissa om- och tillbyggnadsarbeten för att kolonierna skall kunna

effektivt utnyttjas. Det måste dårför anses angeläget, att medel står till

förfogande för utförande av sådana arbeten. Departementschefen vill därför

tillstyrka att för ändamålet beräknas ett belopp av 400 000 kronor. Det föreslås

få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela närmare bestämmelser om

dispositionen av dessa medel.

För att bereda de å kolonien Singeshult intagna tillfredsställande sysselsättningsmöjligheter

bör den nuvarande arbetsdriften vid kolonien (jordbruks-

och skogsarbete) kompletteras med verkstadsdrift. Ett belopp av

110 000 kronor föreslås anvisat för uppförande vid denna koloni av en verkstadsbyggnad

för snickeri. Vad gäller valet av byggnadskonstruktion anses

av byggnadsstyrelsen framställd erinran böra beaktas.

Bostadssituationen för fångvårdens personal är på flera håll mycket otillfredsställande.

För att åstadkomma en förbättring i detta hänseende har för

innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 800 000 kronor för

nybyggnad av personalbostäder in. m. Detta anslag har tagits i anspråk

för — förutom visst bostadsbygge vid Håga sjukhus — anordnande av två

lägenheter och två enkelrum vid envar av kolonierna Skogsgård och Sörbyn

samt en lägenhet och ett enkelrum vid envar av kolonierna Tygelsjö och

Ödevata. Då en ytterligare utökning av bostadsbeståndet vid fångkolonier

är angelägen, tillstyrkes, att även för nästa budgetår medel beräknas för

sådant ändamål med 375 000 kronor. Genom användande av fabrikstillverkade

byggnader synes möjligt att härför anordna fem familjebostäder om

tre rum och kök jämte några enkelrum. Utplaceringen av bostäderna på

olika kolonier föreslås få bestämmas av Kungl. Maj :t efter förslag av fångvårdsstyrelsen.

Såsom i det föregående under punkten [1] berörts har Kungl. Maj :t genom

beslut den 22 oktober 1954 förordnat, att den kronan tillhöriga egendomen

Lingatan i Stångenäs kommun skulle överföras till fångvårdsstyrelsens

förvaltning samt att å egendomen skulle vara anordnad en koloni

för vanligt fångförvar. Därvid förutsattes att vid den nyupprättade kolonien

skulle uppföras en enklare verkstadsbyggnad för en kostnad av högst 80 000

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Statsutskottets utlåtande nr U2 år 1955

kronor. Departementschefen föreslår, att medel här beräknas för att täcka

denna kostnad.

Sammanlagda medelsbehovet för nu angivna arbeten skulle alltså unpeå

till 4 565 000 kronor.

Föi att i fortsättningen åstadkomma en bättre överblick än hittills över

investeringsverksamhetens omfattning vid fångvården, förordas, att sådana

kapitalinvesteringar, varom här är fråga, sammanföres under ett gemensamt

anslag, benämnt Vissa byggnadsarbeten vid fångvården. I anslutning

härtill bör vid utgången av innevarande budgetår förefintliga behållningar

å de i gällande riksstat uppförda investeringsanslagen till Utbyggnad av

fångvårdsanstalten å Hall, till Om- och tillbyggnad av arbetslokaler vid

fångvårdsanstalter m. m„ till Nybyggnad av arbetslokaler vid fångvårdsanstalter

m. m. samt till Nybyggnad av personalbostäder vid fångvårdsanstalter

m. m. vid bifall till förslaget överföras till det nya anslaget. I det

angivna syftet bör vidare vid medelsäskandena för kommande budgetår

framläggas förslag till investeringsplan innehållande uppgifter rörande beräknad

medelsförbrukning för varje enskilt byggnadsföretag, som godkänts

av riksdagen. Beträffande nya företag, som föreslås upptagna i planen, bör

liksom hittills erforderliga redogörelser lämnas. Med avseende å den föreslagna

medelsanvisningen föreslås få gälla, att den i det föregående angivna

fördelningen icke skall vara i detalj bindande för medlens disposition. I den

mån så med hänsyn till sättet för byggnadsarbetenas rationella bedrivande

eller eljest ur ekonomiska synpunkter kan finnas lämpligt förutsättes enligt

Kungl. Maj :ts bestämmande en ökning av beräknad medelsdisposition för

visst, av riksdagen godkänt ändamål kunna ske under förutsättning dels att

medel finnes disponibla under anslaget och dels att den av statsmakterna

godkända kostnadsramen för ändamålet i fråga icke överskrides.

Utskottet får under hänvisning till vad utskottet anfört under punkten 1

i detta utlåtande med tillstyrkande jämväl av Kungl. Maj :ts under förevarande

punkt framlagda förslag hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionen 1: 492, såvitt den avser förevarande

anslag, till Vissa byggnadsarbeten för fångvården för budgetåret

1955/56 anvisa ett investeringsanslag av 4 565 000

kronor.

Stockholm den 17 maj 1955

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Närvarande: se under utlåtandet nr 141.

Reservation

vid punkten 8 (Vissa byggnadsarbeten för fångvården) av fröken Elmén.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.