Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av ett sjöfartsverk m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1955-05-20 · 71 sidor, varav 71 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 71 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1955:146, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av ett sjöfartsverk m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr U6—U7

Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1955

1

Nr 140

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande

av ett sjöfartsverk m. m. jämte i ämnet väckta

motioner.

(l:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1955/56 beräkna följande

anslag, nämligen

Kronor

under fjärde huvudtiteln (punkt 130)

till Sjökarteverket: Avlöningar................................. 1 091 000

» » Omkostnader............................... 440 000

» » Mätnings- och rekognosceringsverksamhet..... 900 000

» » Bidrag till internationella hydrografiska byrån. 23 000

» » Ombyggnad av sjömätningsfartyg............ 350 000

under tionde huvudtiteln (punkterna 9, 10, 56, 64 och 69)

till Fartygsinspektionen: Avlöningar............................ 620 600

» » Omkostnader.......................... 102 000

» Skeppsmätningsväsendet: Avlöningar ........................ 280 000

» » Omkostnader...................... 30 000

» Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare hos lotsstyrelsen 690 000

» » Avlöningar till befattningshavare å lots- och fyrstaten

....................................... 16 157 000

» » Omkostnader.................................. 4 680 000

» » Säkerhetsanstalter för sjöfarten.................. 2 920 000

» Statens isbrytarverksamhet................................ 3 096 000

» Kostnader för handelssjöfartens dirigering................... 20 000

samt under kapitalbudgeten, (bil. 31, punkterna 3 och 5)

till Säkerhetsanstalter för sjöfarten............................. 480 000

» Lotsverkets båtlånefond................................... 500 000

Därefter har Kungl. Maj :t i propositionen nr 124, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 4 mars

1955, föreslagit riksdagen att

I. godkänna av departementschefen framlagt förslag om inrättande från

och med den 1 januari 1956 av ett sjöfartsverk;

II. bemyndiga Kungl. Maj:t att, i enlighet med av departementschefen

framlagda förslag, fastställa personalförteckningar för sjöfartsstyrelsen och

1 Ilihang till riksdagens protokoll 1955. 6 samt. Nr 146—147

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr H6 år 1955

fartygsinspektionen m. m. ävensom vidtaga ändringar i personalförteckningen

för lots- och fyrstaten;

III. godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för sjöfartsstyrelsen,

att tillämpas under tiden 1 januari—30 juni 1956;

IV. godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för fartygsinspektionen

m. m., att tillämpas under tiden 1 januari—30 juni 1956;

V. godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för lots- och

fyrstaten, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1955/56;

VI. godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för sjökarteverket,

att tillämpas under tiden 1 juli—31 december 1955;

VII. godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för fartygsinspektionen,

att tillämpas under tiden 1 juli—31 december 1955;

VIII. godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för skeppsmätningsväsendet,

att tillämpas under tiden 1 juli—31 december 1955;

IX. godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för lotsstyrelsen,

att tillämpas under tiden 1 juli—31 december 1955;

X. å driftbudgeten under fjärde huvudtiteln för budgetåret 1955/56 anvisa

till

a) Sjökarteverket: Avlöningar ett förslagsanslag av 552 000 kronor

b) Sjökarteverket: Omkostnader ett förslagsanslag av 220 000 kronor

c) Sjökarteverket: Mätnings- och rekognosceringsverksamhet ett reservationsanslag

av 856 000 kronor

d) Sjökarteverket: Bidrag till internationella hydrografiska byrån ett förslagsanslag

av 23 000 kronor

e) Sjökarteverket: Ombyggnad av sjömätningsfartyg ett reservationsanslag

av 350 000 kronor;

XI. å driftbudgeten under tionde huvudtiteln för budgetåret 1955/56 anvisa

till

a) Sjöfartsstyrelsen: Avlöningar ett förslagsanslag av 1 688 000 kronor

b) Sjöfartsstyrelsen: Omkostnader ett förslagsanslag av 440 600 kronor

c) Fartygsinspektionen m. m.: Avlöningar ett förslagsanslag av 483 700

kronor

d) Fartygsinspektionen m. m.: Omkostnader ett förslagsanslag av 68 000

kronor

e) Lots- och fyrstaten: Avlöningar ett förslagsanslag av 16 151 700 kronor
f)

Lots- och fyrstaten: Omkostnader ett förslagsanslag av 4 513 000 kronor
g)

Lotsverket: Säkerhetsanstalter för sjöfarten ett reservationsanslag av

2 890 000 kronor

h) Statens isbrytarverksamhet ett förslagsanslag av 3 096 000 kronor

i) Kostnader för handelssjöfartens dirigering ett förslagsanslag av 20 000

kronor

j) Fartygsinspektionen: Avlöningar ett förslagsanslag av 310 300 kronor

k) Fartygsinspektionen: Omkostnader ett förslagsanslag av 51 500 kronor

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr li6 år 1955

3

1) Skeppsmätningsväsendet: Avlöningar ett förslagsanslag av 140 900 kronor
in)

Skeppsmätningsväsendet: Omkostnader ett förslagsanslag av 15 800

kronor

n) Lotsstyrelsen: Avlöningar ett förslagsanslag av 344 400 kronor

o) Lotsstyrelsen: Omkostnader ett förslagsanslag av 77 500 kronor;

XII. å kapitalbudgeten för budgetåret 1955/56 såsom investeringsanslag

anvisa

a) under Statens allmänna fastighetsfond till Säkerhetsanstalter för sjöfarten

480 000 kronor

b) under Statens utlåningsfonder till Lotsverkets båtlånefond 500 000

kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Gustaf Karlsson m. fl. (I: 482) och den andra inom andra kammaren

av herr Johansson i öckerö m. fl. (II: 596), i vilka hemställts, att riksdagen,

med ändring av vad Kungl. Maj :t föreslagit i propositionen nr 124, ville besluta

dels att sjöfartsverket skall utrustas med två lokala hamnavdelningar,

en för västkusten och en för syd- och ostkusten, varvid verket självt äger

att besluta om förläggningsorter och verksamhetsområde för dessa avdelningar,

och dels att avdelningarna förses med löneplansplacerad personal i tillräcklig

omfattning,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Hällgren och Rikard Svensson (1:483) och den andra inom andra

kammaren av herr Andersson i Ronneby m. fl. (II: 598), i vilka hemställts,

att riksdagen vid behandling av Kungl. Maj :ts proposition nr 124 måtte dels

besluta bibehålla distriktsavdelningar för sjöfartsverkets byggnadsverksamhet,

dels ock i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om överväganden rörande

förläggning till Karlskrona av sjöfartsstyrelsens eller i varje fall en betydande

del av sjöfartsverkets verksamhet,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Bergh m. fl. (I: 484) och den andra inom andra kammaren av herr Cassel

m. fl. (II: 593), i vilka hemställts, dels att riksdagen måtte avslå Kungl.

Maj:ts proposition nr 124 samt i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om

förnyad utredning rörande inrättande av ett tekniskt sjöfartsverk, slutförd

i så god tid att proposition i ärendet kan föreläggas 1956 års riksdag, dels ock

att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till de anslagsjämkningar

för berörda verk som skulle föranledas av bifall till yrkandet om avslag å

propositionen,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Björnberg m. fl. (I: 485) och den andra inom andra kammaren av herr

Kollberg m. fl. (II: 594), i vilka hemställts, att riksdagen vid behandlingen

av propositionen nr 124 måtte besluta

1. att det i propositionen såsom alternativ I betecknade organisationsförslaget

för sjöfartsverket skall genomföras fr. o. m. den 1 januari 1956;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 1A6 år 1955

2. att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla att Kungl. Maj:t ägnar särskild

uppmärksamhet åt att det nya verket icke fungerar så alt näringslivet därigenom

orsakas olägenheter;

3. att följande tjänster, som av departementschefen föreslagits överflyttade

till sjöfartsverket, tills vidare skall kvarbliva hos kommerskollegium,

nämligen 2 kommerseråd i Ca 37, 2 överinspektörer i Ca 33, 3 byrådirektörer

i Ca 31, 1 förste byråinspektör, 2 förste byråsekreterare, varav en på

övergångsstat, och 1 konsulent i Ca 29, 1 förste byråinspektör och 2 förste

byråsekreterare i Ca 27, 2 byråsekreterare i Ca 25, 1 förste kansliskrivare i

Ca 17, 1 kansliskrivare i Ca 15, 2 kontorister i Ca 13, 5 kanslibiträden i Ca 11,

1 expeditionsvakt i Ca 10 och 2 kontorsbiträden i Ca 8, 1 sjöåldagare och 1

överinspektör i Ca 33, 1 förste byråsekreterare och 1 förste skeppsmätningskontrollör

i Ce 27, 1 förste byråsekretare i Cg 27, 2 byråinspektörer i Ce 25,

1 skeppsmätningskontrollör i Cg 25, 3 byråsekreterare eller amanuenser i

reglerad befordringsgång, 1 assistent i Ce 23, 1 expeditionsvakt i Cg 8 samt

5 kontorsbiträden i reglerad befordringsgång;

4. att vidtaga de jämkningar i den av departementschefen föreslagna personalförteckningen

för sjöfartsstyrelsen, vilka påkallas av ett bifall till förslagen

under 3;

5. att vidtaga de jämkningar i den av departementschefen föreslagna avlöningsstaten

för sjöfartsstyrelsen, vilka påkallas av ett bifall till förslagen

under 1 och 3;

6. att under tionde huvudtiteln för budgetåret 1955/56 anvisa till

a) Sjöfartsstyrelsen: Avlöningar ett förslagsanslag av 1 310 200 kronor,

b) Sjöfartsstyrelsen: Omkostnader ett förslagsanslag av 386 100 kronor

samt

7. att bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de jämkningar i övrigt beträffande

i propositionen nr 124 framlagda förslag, vilka påkallas av ett bifall

till förslaget under 1,

dels en inom andra kammaren av herr Nyberg väckt motion (II: 597), vari

hemställts, att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj :ts proposition nr

124 måtte besluta, att den ekonomiska sektionen i sjöfartsstyrelsen omvandlas

till en ekonomisk byrå och att till denna byrå överföres den sjöfartsstatistiska

sektionen inom kommerskollegii statistiska byrå,

dels ock en inom andra kammaren av herr Svensson i Göteborg väckt motion

(II: 599), vari hemställts, att riksdagen måtte dels föreskriva att handelsflottans

välfärdsfond skall förvaltas av det föreslagna ämbetsverket, dels

besluta intaga handelsflottans välfärdsråds kanslipersonal på det föreslagna

sjöfartsverkets personalstat, dels i samband därmed ordinariebilda tjänsterna

som idrottssekreterare och kanslibiträde, dels ock uppflytta tjänsten

som idrottssekreterare från lönegrad Ca 25 till Ca 27.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas

till motionerna II: 596, I: 483, I: 484, II: 594, II: 597 och II: 599.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1955

5

Inrättande av ett sjöfartsverk

Sedan lång tid tillbaka har en rad skiftande uppgifter på sjöfartens område

ombesörjts av samhällets organ. Dessa uppgifter är fördelade på ett

flertal olika myndigheter. Sålunda svarar sjökarteverket för sjömätning och

utarbetande av sjökort, lotsverket för fyrbelysning och utprickning av farleder

samt för lotsningstjänsten, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för anläggning

av vissa hamnar och farleder samt kommerskollegium bl. a. för

fartygsinspektion och skeppsmätning, vissa sociala, juridiska och ekonomiska

frågor, sjöbefälsskolor och sjömanshus samt — gemensamt med marinförvaltningen

— för isbrytartjänsten. De nu nämnda myndigheterna omhänderhar

den alldeles övervägande delen av de uppgifter på sjöfartens område

som åvilar staten. Härutöver handlägges vissa speciella frågor av

andra myndigheter, såsom konsulaten, handels- och industrikommissionen,

valutakontoret och handelsflottans pensionsanstalt.

År 1950 tillkallades sakkunniga för att utreda frågan om den statliga förvaltningsorganisationen

på sjöfartens område. Utredningens uppdrag, vilket

år 1953 i viss mån utvidgades, avsåg enligt de slutgiltiga direktiven väsentligen

att pröva möjligheterna att organisatoriskt och administrativt samordna

hela den statliga verksamhet på sjöfartens område, som nu ankommer

på olika centrala verk och likartade organ. Utredningen har i juli 1954

avgivit ett betänkande om inrättande av ett sjöfartsverk. I betänkandet har

till en början konstaterats, att en tillräckligt effektiv samordning icke kan

åstadkommas annorledes än genom en mer eller mindre omfattande sammanslagning

av olika organisatoriska enheter. Utredningen har framlagt

två alternativa organisationsförslag. Alternativ I innebär att de sjöfartens

hjälporgan, som svarar för sjövägarna och framkomstmöjligheterna till

sjöss, sammanslås till ett verk, vilket skulle omfatta sjökarteverket, lotsverket,

väg- och vattenbyggnadsverket, i vad detta handhar hamn- och farledsanläggningar,

samt isbrytarverksamheten. Ett sjöfartsverk enligt alternativ

II skulle, utöver de uppgifter som ingår i alternativ I, även överta

flertalet av de förvaltningsuppgifter på sjöfartens område, som kommerskollegium

nu handhar. Härvid skulle sålunda till sjöfartsverket överföras

fartygsinspektionen, skeppsmätningsväsendet, sjöåklagarväsendet, fartygsregistreringen,

sjöfartssociala frågor samt vissa andra, huvudsakligen juridiska

sjöfartsfrågor. Däremot skulle sjöfartens kommersiella frågor och

spörsmålen om sjöfartsnäringens ekonomiska förhållanden bevakas inom

kommerskollegium. Utredningens förslag innebär med avseende på de årliga

kostnaderna för personalorganisationen att en besparing uppnås, jämtört

med nuvarande organisation. Denna besparing är större vid alternativ

II än vid alternativ I och överstiger i det förstnämnda fallet 200 000 kronor.

Generellt förklarar utredningen, att den finner alternativ II vara förbundet

med så väsentliga fördelar alt den vill förorda detta alternativ.

I de yttranden som avgivits över utredningens betänkande har med få

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr tb6 år 1955

undantag den uppfattningen hävdats, att man bör söka undanröja den nuvarande

splittringen av de statliga sjöfartsorganen och att skapa en mera

rationell organisation. Några remissinstanser, huvudsakligen statliga myndigheter,

gör icke något uttryckligt val mellan de två alternativ, som framlagts

av utredningen. Till alternativ I ansluter sig, med vissa förbehåll,

kommerskollegiets majoritet och Sveriges redareförening, vidare flertalet

handelskammare och företagarorganisationer samt några få statliga myndigheter.

Alternativ II har tillstyrkts av lotsstyrelsen och en rad statliga

myndigheter, av de anställdas organisationer och några tekniska sammanslutningar.

En särskild grupp utgör slutligen några remissutlåtanden, där

man förordat en utvidgning av alternativ II i så måtto att alla sjöfartsärenden

i kommerskollegium överföres till det nya verket.

För egen del vill departementschefen till en början uttala, alt han funnit

det klart ådagalagt både av utredningen och i en rad remissyttranden, att

ett behov att samordna de statliga sjöf artsorganen föreligger. Det kan inte

med framgång bestridas, att den mycket starka splittring, som nu förekommer

med avseende å sjöfartsärendenas handläggning och som exemplifierats

även av tidigare utredningar, t. ex. 1944 års hamnutredning i vad angår

hamnärendena, hindrar en önskvärd överblick och minskar möjligheterna

att sammanhålla besläktade ärenden. Det måste vidare av lätt insedda skäl

bli svårt att sörja för planmässighet och kontinuitet vid ställningstagandet

till sjöfartens angelägenheter, så länge ärendegrupperna är uppdelade på så

många organ, bl. a. fyra olika centrala ämbetsverk.

Vad sedan angår den lösning, som bör väljas till vinnande av en bättre

tingens ordning, vill departementschefen först allmänt ta ståndpunkt till

utredningens båda huvudförslag och ämnar därefter återkomma till olika

detaljspörsmål. Beträffande utredningens alternativ I må till en början

framhållas, att förslaget att sammanföra lotsverket och sjökarteverket ter

sig välmotiverat. Det är helt naturligt, att sjömätning och kartering av farleder

föres samman med den direka dirigering genom farlederna, som lotsverket

svarar för. Det synes vidare ändamålsenligt att denna verksamhet

samordnas med anläggandet av hamnar och farleder. För väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

utgör hamn- och farledsanläggningar en förhållandevis

liten del av verkets arbete, som ligger vid sidan av den egentliga verksamheten.

Samtidigt bör beaktas, att lotsstyrelsens anläggningsarbeten visserligen

kan väntas växa i omfattning men ändock för närvarande har så förhållandevis

blygsam omfattning att en rationell arbetsdrift och rekrytering

försvåras. Genom att hamnbyråns och lotsstyrelsens byggnadsuppgifter, som

till stor del är av likartad eller besläktad karaktär, slås samman, åstadkommes

en mera slagkraftig arbetsenhet. Den berörda byggnadsverksamheten

får genom den gemensamma organisationen ett bättre personellt underlag;

rekrytering av kvalificerade tekniker kan då ske lättare än i skilda

mindre enheter. Enligt alternativ I skall vidare isbrytningen överföras till

det föreslagna nya verket. Även detta synes ha starkt fog för sig, eftersom

isbrytningsverksamheten i likhet med sjömätning och lotsning avser framkomstmöjligheterna

till sjöss och sålunda i huvudsak är av teknisk- nautisk

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1955

7

karaktär. Den kontakt med företrädare för näringslivet, som kan erfordras

för isbrytarledningen, bevaras genom att isbrytarnämnden överföres till sjöfartsverket.

Alternativ II innebär, som förut nämnts, att ytterligare en rad frågor flyttas

till det nya verket, nämligen de tekniska, juridiska och sociala sjöfartsärenden,

som nu handläggs i kommerskollegium. Däremot skulle enligt utredningen

de ekonomiska frågorna stanna inom kollegium. Den kritik, som

anförts mot alternativ II främst av kommerskollegiets majoritet och redarorganisationerna,

innebär i korthet följande. Några olägenheter har ej påvisats,

som borde föranleda att man flyttade hithörande frågor från kommerskollegium.

Dessa ärenden har ofta nog nära samband med de ekonomiska

frågorna, som enligt utredningen skulle kvarbliva hos kollegium. De

bör därför primärt behandlas av det verk, som bär ansvaret för sjöfartens

ekonomiska spörsmål. Om de tekniska och sociala ärendena flyttas, bortfaller

en väsentlig del av det praktiska material, som erfordras för att

kommerskollegium skall kunna ta ställning till sjöfartens ekonomiska angelägenheter.

Följden härav skulle bli dubbelarbete och gränsdragningen

mellan de båda verkens uppgifter skulle bli oklar. Om befattningen med

sjöfartsnäringens praktiska frågor berövades kommerskollegium, skulle verket

vidare i viss mån mista underlaget för sin uppgift att som statens centrala

verk följa utvecklingen av olika näringsgrenar och beakta deras inbördes

samband.

Vad först angår synpunkten att det ej påvisats några olägenheter av att

låta de ifrågavarande tekniska, sociala och juridiska sjöfartsfrågorna kvarbliva

i kommerskollegium, må först erinras, att det knappast råder delade

meningar om att man bör söka så långt möjligt undanröja den nu rådande

splittringen av sjöfartsärendenas handläggning. Den riktiga frågeställningen

synes då bliva, huruvida berörda ärendegrupper — exempelvis fartygsinspektionsärendena,

skeppsmätningsfrågorna, de sjöfartssociala spörsmålen

— har ett närmare sammanhang med övriga sjöfartsfrågor, nu hemmahörande

hos lotsverket, sjökarteverket eller hamnbyrån men avsedda att

sammanföras i det nya verket, än med kommerskollegiets andra ämnesområden.

Det synes departementschefen icke råda tvivel om att de omstridda

ärendegrupperna har det starkaste sakliga sammanhanget med de

angelägenheter, som utan egentlig meningsskiljaktighet redan enligt alternativ

I ansetts böra föras till sjöfartsverket. 1 princip synes därför starka

skäl tala för eu överföring av de tekniska, sociala och juridiska sjöfartsfrågorna,

och denna torde alltså böra komma till stånd, såframt ej speciella

praktiska olägenheter kan tänkas förenade med en sådan lösning.

Praktiska betänkligheter av antydd art har av kommerskollegiets majoritet

och redareföreningen ansetts föreligga i så måtto, att kommerskollegium

ju även enligt alternativ II skulle behålla en del ekonomiska sjöfartsärenden

och att dessas riktiga bedömande skulle försvåras om kollegiet ej hade

den praktiska erfarenhetsgrund, som sysslandet med andra sjöfartsärenden

kan innebära. Denna invändning torde icke kunna frånkännas ett visst fog.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1955

För att råda bot härför föreligger uppenbarligen två möjligheter, antingen att

välja utredningens alternativ I eller att — som några remissinstanser föreslagit

— ta steget fullt ut och från kommerskollegium till det nya verket

överföra samtliga sjöfartsfrågor, sålunda även de ekonomiska. För den senare

lösningen talar enligt departementschefens mening starka skäl. Till en

början måste det anses ytterst önskvärt att det verk, som skall svara för anläggning

och kontinuerlig tillsyn av farleder och hamnar, också får resurser

att bedöma behovet av hamnar och farleder och deras förläggning. Detta kan

icke gärna ske utan att verket har god kännedom om sjöfartens allmänna

utveckling och sjöfartsnäringens ekonomiska läge. Det ter sig därför välmotiverat,

att det verk, som skall planera och genomföra den ständigt fortgående

utbyggnaden av olika serviceanordningar till sjöfartens fromma, också

sysslar med sjöfartsnäringens ekonomiska angelägenheter. Denna mening

vinner f. ö. ett visst stöd i kollegiemajoritetens bestämda uttalande, att det

icke är möjligt att, såsom utredningen tänkt sig, flytta flertalet med sjöfartsfrågor

sysselsatta tjänstemän från ämbetsverket och låta 3—4 tjänstemän

kvarstanna för att handlägga ekonomiska sjöfartsfrågor. Kommerskollegium

skulle efter en sådan åderlåtning icke vara i stånd att tillfredsställande

sköta de här avsedda uppgifterna. År detta, som departementschefen

är benägen antaga, riktigt, synes det emellertid samtidigt innebära,

att om det övervägande flertalet befattningshavare på kollegiets sjöfartsavdelning

flyttar till ett annat verk, så får detta verk därmed goda förutsättningar

att svara för kollegiets nuvarande sjöfartsuppgifter.

Till stöd för tanken att överföra också de ekonomiska sjöfartsfrågorna till

det nya verket må vidare erinras att det av företrädare för sjöfartens organisationer

ofta framhållits, att staten ägnar alltför litet intresse åt sjöfartens

problem. Bland dem som avgivit yttrande över betänkandet har bl. a. fartygsbefälsföreningen

menat, att sjöfartsnäringen genom splittringen av sjöfartsfrågor

på skilda statsorgan kommit att intaga en i förhållande till sin

ställning undanskymd plats. Enligt departementschefens mening bör tillskapandet

av ett sjöfartsverk, som har befogenhet att till behandling uppta i

stort sett alla väsentliga sjöfartsfrågor, innebära en klar förbättring i nu

berörda hänseende, över huvud måste det vara en vinst att även komplicerade

sjöf artsproblem kan få en allsidig belysning inom ett och samma verk,

som har tillgång till både teknisk, nautisk, ekonomisk, juridisk och social

sakkunskap. Även ur rent praktisk synpunkt bör det kunna innebära en viss

lättnad för redare, sjöfolk och andra till sjöfartsnäringen anknutna kategorier

att ej behöva vända sig till flera olika ämbetsverk utan kunna ta upp

skiftande frågor med en enda myndighet.

Det har slutligen hävdats, att det skulle vara en mycket beaktansvärd fördel

både för kommerskollegium såsom ekonomiskt verk och för sjöfarten, att

sjöf artsfrågorna stannade inom kollegium och där behandlades i sammanhang

med andra näringar, icke minst handeln. Redarorganisationerna och

handelskamrarna har särskilt understrukit det värde, som anses ligga i kommerskollegiets

samlade bevakning av skilda näringars ekonomiska problem.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Statsutskottets utlåtande nr U6 år 1955

I anledning härav bör emellertid till en början framhållas, att på de betydelsefulla

områdena jordbruk, skogsbruk och transportväsen till lands det allmännas

uppgifter i huvudsak åvilar andra statliga myndigheter än kommerskollegium.

Tyngdpunkten i fråga om kollegiets bevakning av handelns och

industriens ekonomiska frågor ligger nu, frånsett kollegiets statistiska byrå,

rent praktiskt på den monopol- och kartellövervakning, som verkets monopolutredningsbyrå

svarar för, samt ärenden avseende bergsbruket och elkraftområdet.

Det kan näppeligen med fog göras gällande, att sjöfartsfrågorna

vinner något väsentligt på att behandlas i nära sammanhang med

sistnämnda frågor. En överflyttning av de ekonomiskt-kommersiella sjöfartsärendena

till det nya verket utgör givetvis inget hinder för att kollegiets

allmänna sakkunskap även i fortsättningen utnyttjas i den formen, att verkets

uppfattning i viktigare sjöfartsekonomiska frågor inhämtas genom vanligt

remissförfarande. Det kan helt visst tänkas önskvärt att stärka den erfarenhetsbas,

som praktiska näringspolitiska förvaltnings- och utredningsuppgifter

utgör för kommerskollegium, och härvidlag ligger det nära till

hands också ur allmän rationaliseringssynpunkt att överväga, huruvida ej

en del av det arbete, som nu bedrives inom handels- och industrikommissionen

och som kan anses vara av mera permanent art, överflyttas till kollegium.

En sådan överflyttning kommer otvivelaktigt att betyda mer för kollegiets

allmänt näringspolitiska insats än frånskiljandet av sjöfartsfrågorna.

Vad sjöfartens intressen angår kommer enligt departementschefens mening

det nya verket att, om den föreslagna organisationen godtages, vara mer

allsidigt rustat alt samlat bevaka dessa intressen — tekniska och sociala

likaväl som ekonomiska — än de olika statsorgan, varå hithörande uppgifter

hittills varit uppdelade.

Av vad nu anförts torde framgå, att departementschefen icke anser värdet

av att bibehålla sjöfartsfrågorna i kommerskollegium väga tyngre än de

fördelar, som står att vinna genom att tillskapa ett sjöfartsverk, vars uppgifter

i huvudsak täcker hela sjöfarlsområdet. Departementschefen anser sig

sålunda böra förorda, att ett sjöfartsverk inrättas, som omfattar såväl de

med utredningens alternativ II avsedda uppgifterna som de sjöfartsekonomiska

frågorna.

I fråga om de olika arbetsuppgifter, som skulle åvila det föreslagna sjöfartsverket,

har i vissa remissyttranden framförts synpunkter, som bör tagas

upp till behandling.

Sålunda har Svenska teknologföreningen ifrågasatt, om icke s j ökarteverkets

jord in agnetiska avdelning borde inordnas i

rikets allmänna kartverk. Avdelningen har en relativt fristående ställning

och det synes därför icke helt otänkbart att förlägga den till det allmänna

kartverket. Emellertid har dess huvuduppgift — att genom vetenskapliga

metoder registrera den magnetiska missvisningen — såsom styrelsen

för sjökarteverket framhållit främst anknytning till sjökarteverksamheten

och till den kontroll av kompasser och andra nautiska instrument,

som sjökarteverket svarar för. Departementschefen anser därför övervägande

skäl tala för att avdelningen inordnas i sjöfartsverket.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1955

Några remissinstanser har ansett, att isbrytarledningen ej

borde överföras till det nya verket utan den nuvarande ordningen bibehållas.

Det närmaste chefskapet för isbrytarverksamheten utövas nu av statens

isbrytardirektör, som tjänstgör i marinstaben men är underställd

kommerskollegium i dess egenskap av chefsmyndighet för isbrytarverksamheten.

Till kollegiet är anknuten statens isbrytarnämnd med representanter

för olika näringsintressen. Såvitt departementschefen kan se finns

inga skäl, som kunde föranleda att isbrytarledningen icke med fördel skulle

kunna handhavas av ett sjöfartsverk. Departementschefen förutsätter härvid

i likhet med utredningen, att isbrytarnämnden skulle knytas till sjöfartsverket.

Samtidigt vill departementschefen framhålla, att ledningen av

isbrytarverksamheten ofta kräver snabba ingripanden från dag till dag och

stundom från timme till timme. Det väsentliga är därför, att den omedelbara

ledning, som isbrytardirektören har, kan utövas med tillräckligt kraft

och snabbhet. Det kan förtjäna att nämnas att marinledningen ej haft

nagon erinran mot att isbrytarledningen överflyttas till sjöfartsverket. Departementschefen

anser det sålunda klart att sjöfartsverket bör överta de

funktioner, som nu åvilar kommerskollegium på detta område.

Utredningen har föreslagit att sjöfartsverket självt skall ta vård om

den fartygs materiel, som verket disponerar. Marinledningen

och vissa andra remissinstanser har framfört den uppfattningen, att

marinförvaltningen är bättre rustad att svara för isbrytarfartygens vård och

underhåll. Marinförvaltningen har mångårig erfarenhet i dessa frågor och

kan åta sig att handha dem med en mindre personalförstärkning än som

skulle bli nödvändig för sjöfartsverkets del. Å andra sidan har några remissinstanser

ifrågasatt, om icke sjöfartsverket skulle ta hand om vården

av hela det statliga fartygsbeståndet hos civila myndigheter, alltså även

<ie fartyg som disponeras av tullverket, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

statens järnvägar och fiskeristyrelsen.

Enligt departementschefens mening kan det icke råda någon tvekan om

att en myndighet av det föreslagna sjöfartsverkets karaktär i princip bör ta

■vård om all den fartygsmateriel verket disponerar. Verket har givetvis självt

de hästa förutsättningarna att avgöra, vilka krav som bör ställas på fartygsbeståndet

med hänsyn till dess användning för olika syften. Inom verket

bör också finnas tillgång till nödig sakkunnskap på området. För huvuddelen

av fartygsbeståndet torde några svårigheter att ombesörja denna uppgift

icke vara att vänta. Vad särskilt gäller isbrytarfartygen bör man emellertid

icke bortse från att marinförvaltningens farhågor kan ha visst fog

för sig. Det är sålunda möjligt, att en viss personalförstärkning erfordras i

sjöfartsverket, om vården av isbrytarmaterielen överförs dit från marinförvaltningen.

Denna personalökning är svår att nu beräkna. Departementschefen

anser därför lämpligt att marinförvaltningen under en övergångstid,

förslagsvis till utgången av år 1957, behåller ansvaret för isbrvlarmaterielen.

Hithörande frågor bör givetvis handläggas i samråd med sjöfartsverket.

Förslaget att under sjöfartsverket lägga vården av fartyg, som dis
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Statsutskottets utlåtande nr 1A6 år 1955

poneras av andra statliga myndigheter, är departementschefen icke beredd

tillstyrka. Det kan möjligen bli anledning att framdeles återkomma till detta,

om det vid närmare undersökning skulle visa sig, att en dylik förändring

innebär påtagliga praktiska fördelar.

Vissa remissinstanser, särskilt kommerskollegium, har i samband med sin

kritik av utredningens alternativ II framställt invändningar mot utredningens

förslag att sammanföra fartygsinspektionen och skeppsmätningen.

Frågan hur dessa båda uppgifter bör organiseras kan emellertid

tas upp som ett fristående problem; därvid har det i och för sig ingen

betydelse om uppgifterna ligger i kommerskollegium eller i ett sjöfartsverk.

Spörsmålet kan alltså lösas alldeles oberoende av huvudfrågan om sjöfartsverkets

omfattning. Departementschefen återkommer härtill i samband med

redogörelsen för verkets organisation.

Länsstyrelsen i Norrbottens län har föreslagit att sjöåklagaren

skulle överflyttas till riksåklagarämbetet eller till stadsfiskalsorganisationen

i Stockholms stad. På grund av det inbördes sammanhanget mellan utredningar,

där bl. a. sjötekniske konsulenten biträder, och åtalsfrågorna anser

departementschefen icke tillräckliga skäl föreligga för en sådan ö\erflyttning.

Åtskilliga remissinstanser har beträffande handläggningen av

ekonomiska frågor framfört synpunkter, som i olika avseenden

avviker från utredningens förslag. Sålunda har bl. a. hamnförbundet och

teknologföreningen understrukit att det ej finns anledning att, såsom utredningen

synes ha avsett, skärpa den statliga granskningen av hamnprojekt i

sådana fall, där vederbörande kommun söker Kungl. Maj :ts tillstånd att

uppta lån för finansiering av hamnbygge. Den kommunala självbestämmanderätten

bör härvidlag icke beskäras. En skärpt statlig granskning av hamnlåneärenden

anses både onödig och olämplig. — I anledning harav vill departementschefen

framhålla, att det legat nära till hands för utredningen

att i vissa fall beröra principerna för handläggning av olika grupper av

ärenden; huvudintresset har emellertid självfallet varit att skapa en mer

rationell organisation, som med större effektivitet kan ombesörja de uppgifter

som föreligger. Enligt departementschefens mening kan det icke nu

bli tal om att närmare gå in på utformningen av den politik, som från samhällets

sida kan komma att föras i dessa frågor. Departementschefen förutsätter

alltså, att behandlingen av hamnlåne- och hamnbidragsärenden vid

tiden för sjöfartsverkets tillkomst skall ske efter i huvudsak samma materiella

principer som nu. Departementschefen vill i detta sammanhang erinra

om alt utredning pågår rörande statens ekonomiska medverkan vid

om- och utbyggnad av handelshamnar och farleder. När denna utredning

slutförts torde det bli anledning återkomma.

Som förut antytts anser departementschefen angeläget att såväl den tekniska

som den samhällsekonomiska och transportpolitiska bedömningen av

hamn- och farledsfrågor koncentreras till ett verk. Härigenom vinnes bättre

överblick och dessutom bör anläggningen av ärendena kunna ske snabbare.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Statsutskottets utlåtande nr U6 år 1955

Denna uppfattning delas av flera remissinstanser. Särskilt kraftigt har Föreningen

för inre vattenvägar betonat vikten av att det föreslagna verket ej

blott får resurser att bevaka den tekniska sidan av sjöfarts- och hamnproblemen

utan även får svara för den allmänt transportpolitiska prövningen.

Sålunda bör bl. a. ärenden rörande hamntaxor, hamnordningar, kanalreglementen

o. d. handläggas av det nya verket. Departementschefen delar föreningens

åsikt härutinnan.

I några remissyttranden har ifrågasatts om icke den samhällsekonomiska

och näringspolitiska bedömningen av behovet av fiskehamnar

bör flyttas från fiskeristyrelsen till kommerskollegium. Enligt departementschefens

mening bör den tekniska och allmänt ekonomiska granskningen av

fiskehamnsprojekt ske inom sjöfartsverket; den speciella bedömningen med

hänsyn till fiskerinäringens behov bör emellertid ske hos fiskeristyrelsen.

Departementschefen kan sålunda icke tillstyrka att fiskeristyrclsens medinflytande

här skulle bortfalla.

Kommerskollegium har i sitt remissyttrande uttalat att utredningen icke

helt kunnat råda bot på den rådande splittringen inom sjöfartsförvaJtningen.

Det finns sålunda flera av utredningen ej behandlade s~j öfartsorgan.

Härvid åsyftar kollegium bl. a. konsulatens och utrikesdepartementets

verksamhet i sjöfartsfrågor, handelsflottans pensionsanstalt,

sjomansförmedlingen och sjömansskolorna. I betänkandet saknas — erinrar

kommerskollegium vidare — också antydan hur utredningen tänkt sig att

den statliga handläggningen av frågor rörande sjöförsäkringsväsendet och

skeppsklarerareinstitutionen skulle ske i fortsättningen.

I anledning härav vill departementschefen framhålla, att utrikesdepartementets

uppgifter på sjöfartens område ej torde behöva rubbas genom att

ett sjöfartsverk inrättas. Departementschefen förutsätter härvid, att det

samarbete, som hittills ägt rum mellan utrikesdepartementet och kommerskollegium,

kommer att fortgå när sjöfartsverket inträder i kommerskollegiets

funktioner. Handelsflottans pensionsanstalt omhänderhar självständigt

det speciella pensioneringssystem, som gäller för sjöfolket. Det vore i

och för sig icke otänkbart att lägga in denna uppgift under ett sjöfartsverk

men då den är av mycket speciell karaktär och synes väl kunna utföras av

ett fristående organ, anser departementschefen sig icke nu böra påyrka någon

ändring härvidlag. — Sjomansförmedlingen är f. n. inordnad under

arbetsmarknadsstyrelsen och det finns enligt departementschefens uppfattning

icke anledning att avskilja sjöfolkets arbetsmarknadsfrågor från övriga

sådana ärenden. Sjömansskolorna administreras av överstyrelsen för yrkesutbildning.

Här är det otvivelaktigt önskvärt att ett nära samarbete

kommer till stånd mellan överstyrelsen och den mvndighet, som har huvudansvaret

för sjöfartsfrågorna. Det kan också finnas skäl att överväga en

organisationsändring men då överstyrelsen tills vidare torde ha bättre möjligheter

ur pedagogiskt-administrativ synpunkt att svara för denna verksamhet,

anser departementschefen sig icke f. n. böra framlägga något förslag

om ändring. Beträffande sjöförsäkringsväsendet utövas statlig till
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Statsutskottets utlåtande nr lb6 år 1955

syn av försäkringsinspektionen; någon ändring härutinnan aktualiseras ej

genonr tillkomsten av ett sjöfartsverk. De sjöförsäkringsfrågor, varmed

kommerskollegium tagit befattning, bör givetvis gå över till sjöfartsstyrelsen.

Den auktorisation av skeppsklarerare, som nu meddelas av kommerskollegium,

torde liksom övriga kollegium åvilande uppgifter med anknytning

till sjöfartsnäringen böra överföras till det nya verket.

I detta sammanhang vill departementschefen vidare erinra, att kommerskollegium

ombesörjer utarbetande av sjöfartsstatistik. I likhet med utiedningen

anser departementschefen övervägande skäl tala för att sjöfartsstatistiken

ej utbrytes från den näringsstatistik, som kommerskollegium

handhar.

Slutligen vill departementschefen uttala, att han icke f. n. ifrågasätter

någon ändring i de åligganden på sjöfartsområdet, som handels- och industrikommissionen,

valutakontoret och riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap

nu utövar i direkt sammanhang med sina allmänna arbetsuppgifter.

Med stöd av vad nu anförts vill departementschefen föreslå, att till ett

sjöfartsverk sammanföres samtliga de uppgifter som nu åvilar lotsverket

och sjökar teverket, vidare väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, i vad avser

hamn- och farledsfrågor, samt kommerskollegium, i vad gäller sjöfartsfrågor

med undantag av sjöfartsstatistiken. En mera i detalj gående specifikation

av verkets arbete lämnas i det följande.

I fråga om verkets namn anser departementschefen i likhet med utredningen

att verket i sin helhet, d. v. s. inbegripet lokalstater, bör kallas sjöfartsverket,

och att den centrala styrelsen skall kallas sjöf artsstyrelsen. Då

till förberedelserna för att inrätta verket bör beräknas en tidrymd, som ej

understiger ett halvt år, föreslår departementschefen, att verket träder i

funktion den 1 januari 1956.

Vad angår den departementala handläggningen av sjöfartsfrågorna

bör nämnas att för närvarande de ärenden, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

ombesörjer, handläggs i kommunikationsdepartementetet;

sj ökar teverkets ärenden åter handläggs i försvarsdepartementet, medan

lotsverkets och kommerskollegiets ärenden bereds i handelsdepartementet.

I och med sjöfartsverkets tillkomst synes lämpligt, att det departement, som

för närvarande svarar för huvuddelen av sjöfartsfragorna, nämligen handelsdepartementet,

övertar även de övriga till sjöfartsverket hänförliga ärendena.

Därigenom synes inom Kungl. Maj :ts kansli en motsvarande rationalisering

kunna åstadkommas som på ämbetsverksplanet avses med tillskapandet

av sjöfartsverket.

Vad slutligen angår förläggnings-och lokalspörsmålen har

utredningen förutsatt, att sjöfartsstyrelsen skall förläggas till Stockholm,

och vidare framhållit som önskvärt att lokaler kan beredas inom en och

samma fastighet eller i angränsande fastigheter. Vid remissbehandlingen

har arbetsmarknadsstyrelsen uttalat, att lokaliseringsfrågan hör bli föremål

för en förutsättningslös undersökning, varvid även andra lokaliseringsmöj
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr U6 år 1955

ligheter än Stockholm bör övervägas. Vidare har byggnadsstyrelsen föreslagit,

att plats reserveras för sjöfartsstyrelsen i en av byggnadsstyrelsen tilltänkt

ämbetsbyggnad vid Karlaplan i Stockholm. Om sjöfartsstyrelsen organiseras,

innan denna byggnad uppföres, kan enligt byggnadsstyrelsen utrymme

beredas för hela sjöfartsstyrelsen utom sjökartebyrån i de s. k.

bankohusen vid Skeppsbron, där bland annat lotsstyrelsen f. n. har sina

lokaler. Flera remissinstanser har understrukit vikten av att det nya verkets

olika avdelningar kan samlas under ett tak.

I fråga om sjöfartsstyrelsens förläggning vill departementschefen i anslutning

till arbetsmarknadsstyrelsens uttalande framhålla, att han anser

skäl tala för att någon ort utanför Stockholm väljes. Departementschefen

tänker härvid främst på önskvärdheten av att från huvudstaden avlasta sådan

verksamhet, även inom den statliga sektorn, som utan alltför betydande

olägenheter kan bedrivas på annat håll. I den offentliga debatten har vid

olika tillfällen med rätta framhållits, att en alltför stark koncentration av offentliga

förvaltningsorgan till huvudstaden icke bör främjas. Benägenheten

att koncentrera huvudorganen för mångfaldiga verksamhetsarter till Stockholm

är icke lycklig utan bör i möjligaste mån motverkas. Departementschefen

vill också erinra om att statsmakterna under senare år i olika sammanhang

sökt verka för att företag och institutioner inom den enskilda sektorn

förlagts annorstädes än till Stockholm, där anhopningen redan skapat allvarliga

problem. Motsvarande hänsyn gör sig uppenbarligen gällande i fråga

om offentliga institutioner och det finns speciell anledning att beakta desamma

när det gäller ett sjöfartsverk, som även i andra större kuststäder kan

få en naturlig anknytning till sjöfartsnäringen. Att den kontakt, som sjöfartsstyrelsen

bör hålla med andra centrala myndigheter — de militära likaväl

som ekonomiska och sociala organ — försvåras genom en förläggning

utanför huvudstaden, kan visserligen inte förnekas, men sådana olägenheter

minskar dock i samma mån som olika kommunikationsmedel utvecklas.

Depaiteinentschefen har påbörjat en utredning rörande möjligheterna att

lägga verket på annan ort men ännu ej kommit till något resultat.

De preliminära undersökningarna har närmast gällt möjligheten att i olika

storre kuststäder erhålla en lämplig, centralt belägen tomt för styrelsens

Bjggnad, vidare tomt och kaj för förråd och fartyg samt slutligen bostäder

for tjänstemännen. Man torde icke kunna räkna med att på kortare tid än

ca 4 år få byggnad och övriga anordningar i sådant skick att inflyttning

kan ske. Departementschefen har härmed velat anmäla, att han överväger

frågan och har för avsikt att till 1956 års riksdag återkomma till saken.

Man måste således under alla omständigheter räkna med att verket till

cn början förläggs till Stockholm. Även om möjligheter funnes att nu inrymma

verket i provisoriska lokaler på annan ort, ter det sig av praktiska

skäl ogörligt att organisera upp verket på annan plats än i Stockholm, där

de myndigheter hör hemma, som helt eller delvis skall ingå i det nya verkct-

Byggnadsstyrelsen har uttalat att lokaler kan anskaffas i de s. k. bankohusen

vid Skeppsbron och departementschefen har under hand inhämtat

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr H6 år 1955 15

från styrelsen att dessa utrymmen kan iordningställas i sådan tid, att huvuddelen

av verket kan flytta in den 1 januari 1956. Departementschefen utgår

sålunda från att nu angivna lokaler kommer att kunna disponeras av

verket från och med dess tillkomst.

Sjöfartsstyrelsens organisation

Allmänt angående styrelsen och byråindelningen

Utredningen har föreslagit, att sjöfartsstyrelsen organiseras som ett kollegialt

ämbetsverk med en generaldirektör i Cp 19 som chef. Vissa remissinstanser

har uttalat, att i styrelsen lämpligen även bör ingå representanter

för andra ämbetsverk samt för olika sjöfarts- och näringsintressen. Sistnämnda

förslag anser departementschefen sig icke böra biträda, då departementschefen

i likhet med utredningen förutsätter, att erforderliga kontakter

med statliga och enskilda organ kan äga rum utan en dylik anordning. Av

samma anledning kan departementschefen icke tillstyrka förslag från chefen

för försvarsstaben om inrättande av ett rådgivande organ för behandling

av sjökartefrågor. Däremot anser departementschefen önskvärt, att ledningen

för verket förstärks med ytterligare en chefstjänsteman, som bör erhålla

överdirektörs ställning (Cp 15). Departementschefen anser nämligen

i likhet med några remissinstanser, att i ett verk med så mångskiftande och

betydelsefulla uppgifter en biträdande chef bör finnas.

Vad angår byråindelningen har utredningen förordat, att ärendena i styrelsen

vid alternativ I fördelas på 6 byråer, benämnda nautiska byrån, sjökartebyrån,

fyr- och elektrobyrån, byggnadsbyrån, fartygsbyrån och administrativa

byrån, samt enligt alternativ II på ytterligare 2 byråer, benämnda

juridiska byrån och sociala byrån, jämte, i båda alternativen, ett törsvarskontor.

Då departementschefen redan i det föregående föreslagit en omfattning

av styrelsen, som närmast ansluter sig till alternativ II, avser departementschefen

att i fortsättningen ej närmare beröra utredningens organisalionsförslag

enligt alternativ I utan torde därvidlag få hänvisas till betänkandet.

Vid remissbehandlingen har olika jämkningar i byråindelningen påyrkats.

För egen del avser departementschefen att, i anslutning till vad bland annat

statskontoret och socialstyrelsen uttalat, föreslå, att de juridiska och sociala

ärendena sammanförs till en byrå. Departementschefen återkommer senare

till denna fråga. Departementschefen har tidigare förutsatt, att även de ekonomiska

sjöfartsärendena skall överföras till sjöfartsstyrelsen. Då dessa

betydelsefulla frågor icke gärna kan handläggas inom någon av de av utredningen

föreslagna byråerna, bör enligt departementschefens mening för

dessa ärenden upprättas en fristående sektion. I övrigt har departementschefen

icke någon erinran mot utredningens förslag till byråindelning enligt

alternativ II.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr H6 år 1955

Av marinledningen upptagen fråga om försvarskontorets instruktionsmässiga

ställning anser departementschefen sig icke nu böra ta ståndpunkt

till. Frågan torde närmare få övervägas i samband med att Kungl. Maj:t

framdeles utfärdar instruktion för sjöfartsverket.

I åtskilliga remissyttranden har förslag framlagts dels om att sjöfartsstyrelsen

skall få ytterligare personal för olika uppgifter, dels att personalen

erhåller ändrad löneställning. Departementschefen vill redan nu göra det

allmänna uttalandet, att ett väsentligt motiv för den sammanslagning av

olika statsorgan, som bildandet av ett sjöfartsverk innebär, är att med oförändrad

eller om möjligt minskad personaluppsättning erhålla en mera rationell

organisation och därmed bättre effekt i arbetet. Departementschefen

kan därför icke annat än i rena undantagsfall, där speciella skäl kan åberopas,

förorda inrättande av nya befattningar. Beträffande framställda yrkanden

om ändrad löneställning vill departementschefen i huvudsaklig anslutning

till vad lönenämnden anfört framhålla, att en mera ingående prövning

av lönegradsplaceringen för de olika tjänsterna icke nu kan ske. Det

torde icke låta sig göra att på förhand ange de exakta uppgifterna för varje

enskild befattningshavare; detta skulle innebära, att man på papperet satte

upp en organisation, där varje tjänstemans åligganden i detalj preciseras.

I stället bör vid verkets tillkomst de nuvarande lönegradsplaceringarna i allmänhet

bibehållas. Först sedan det i praktiken blivit klarlagt om anledning

till ändrad löneställning föreligger bör dessa frågor tas upp till behandling.

I avvaktan på en översyn av löneställningen torde frågor angående återbesättande

av ledigblivna tjänster böra underkastas Kungl. Maj:ts prövning.

Med nu angivna utgångspunkter har departementschefen i det följande ej

anledning att annat än mera summariskt behandla spörsmål av nu antydd

art.

Nautiska byrån

Utredningen. Den nautiska byrån bör organiseras på två sektioner, varjämte

statens isbrytardirektör skall handha vissa arbetsuppgifter inom

byrån.

I första hand bör byrån tillföras huvuddelen av de arbetsuppgifter, som

nu åvilar lotsbyrån i lotsstyrelsen. Lotsbyråns befattning med personalärenden

och fartygstekniska ärenden bör dock överflyttas till de särskilda

byråer inom sjöfartsstyrelsen, som föreslås för dylika uppgifter.

Nautiska byrån bör också ombesörja utgivning av de nu genom sjökarteverkets

försorg publicerade »Underrättelser för sjöfarande» och »Svensk

lots». Här nämnda uppgifter och andra av liknande art bör handläggas å en

särskild sektion inom byrån, förslagsvis benämnd nautiska sektionen.

På nautiska sektionen bör alltså ankomma ärenden, som avser:

1) allmänna sjövägar och deras förseende med säkerhetsanordningar för

sjöfarten;

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1955

17

2) prickrullor, dock ej avseende militär- och krigsleder;

3) sjötrafikens framkomlighet i samband med framdragning av överoch

undervattensledning samt byggande i vatten;

4) navigationsvarningar;

5) redigering och utgivning av publikationerna »Underrättelser för sjöfarande»,

»Svensk lots» och »Svensk fyrlista»;

6) lotsledsförteckning;

7) utbildningsföreskrifter för lotspersonalen;

8) sjöräddningsväsende;

9) arkivering av utländska sjökort och seglingsbeskrivningar;

10) frågor i allmänhet av nautisk beskaffenhet.

Den andra sektionen inom nautiska byrån avses skola bildas av sjökarteverkets

jordmagnetiska avdelning. Denna sektion skall alltså handlägga

ärenden angående jordmagnetisk forskning och kartläggning, svara för det

jordmagnetiska observatoriet på Lovö samt handha kontrollväsendet för

fartygslanternor och kompasser. Den föreslås skola benämnas jordmagnetiska

sektionen.

Till nautiska byrån bör vidare från kommerskollegium överflyttas de

ärenden, som avser isbrytarverksamheten och issignal tjänsten. Dessa ärenden

skall handhavas av statens isbrytardirektör. Utredningen har föreslagit,

att ansvaret för underhåll och vård av isbrytarmaterielen skall övergå

från marin förvaltningen till sjöf artsstyrelsen. Sådana ärenden avses skola

handläggas på sjöfartsstyrelsens fartygsbyrå. I övrigt innebär emellertid

överflyttningen av isbrytarärendena från kommerskollegium till sjöfartsstyrelsen

icke någon förändring i förhållande till marinen; bl. a. förutsättes

isbrytardirektören sålunda alltjämt skola vara placerad i marinstaben. I isbry

tar nämnden är enligt nuvarande bestämmelser chefen för kommerskollegiets

sjöfartsbyrå ordförande; utredningen förordar, att ordförandeskapet

vid överflyttningen av isbrytarärendena till sjöf artsstyr elsen uppdrages

åt generaldirektören i styrelsen eller den han i sitt ställe förordnar. Det bör

vidare i fortsättningen ankomma på sjöf artsstyrelsen i stället för kommerskollegium

att föreslå ledamöter i nämnden. En representant för kommerskollegium

bör dock alltjämt ingå i nämnden.

Antalet befattningshavare på nautiska byrån beräknas, såsom framgår av

efterföljande sammanställning, till 14, utom isbrytardirektören med underställd

personal.

Chefsbefattningen motsvaras i nuvarande organisation av befattningen

som chef för lotsbyrån. För nautiska sektionens chef — vilken skall vara

nautiskt utbildad — bör inrättas en befattning som byråinspektör i Ca 27

i stället för en nu i lotsstyrelsen inrättad förste byråsekreterartjänst i samma

lönegrad, vilken tjänst i detta sammanhang bör utgå. Den befattningshavare

vid sjökar teverket med nautisk utbildning, som ombesörjer redigeringen

av publikationerna »Underrättelser för sjöfarande» och »Svensk

lots», har tjänstebenämningen redaktör. Benämningen föreslås ändrad till

2 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 6 samt. Nr 146—147

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr H6 år 1955

Befattning

Nuvarande personal

Föreslagen personal

Antal

Lönegrad

Antal

Lönegrad

NAUTISKA BYRÅN

Sjöfartsråd (nu byråchef)...................

1

Ca 37

1

Ca 37

Summa

I

1

Nautiska sektionen

Byråinspektör ................................

_

_

1

Ca 27

Förste byråsekreterare ........................

1

Ca 27

_

Byråinspektör (nu redaktör)....................

1

Ca 27

1

Ca 27

Byråassistent..................................

1

Ce 25

1

Ce i''5

Amanuens..............................

1

bef.gång

1

bef.gång

Assistent......................................

1

Ca 19

1

Ca 19

Kansliskrivare................................

1

Ca 15

1

Ca 15

Kontorsbiträde................................

1

bef.gång

1

bef.gång

Summa

7

7

jordmagnetiska sektionen

Byrådirektör...............................

i

Ca 33

1

Ca 33

Statshydrograf................................

t

Ca 27

1

Ca 27

Amanuens.................................

i

bef.gång

1

bef.gång

Kontorist ....................................

i

Ce 13

1

Ce 13

Tekniskt biträde (för Lovöobservatoriet)........

i

Ce 11

1

Ce 11

Kontorsbiträde................................

i

bef.gång

1

bef.gång

Summa

6

6

Summa totalt

14

14

byråinspektör. Av de andra befattningarna på nautiska sektionen överflyttas

amanuens- och assistenttjänsterna från lotsstyrelsen samt de övriga från

sjökartevcrket. Kostnaderna för avlöning till isbrytardirektören jämte viss

biträdespersonal bestrides för närvarande från marinens avlöningsanslag

medan kostnaderna för en tjänstgörande officer uppdelas mellan nämnda

anslag och isbrytaranslaget under tionde huvudtiteln. Utredningen förutsätter

ingen förändring härutinnan.

Departementschefen. Utredningens förslag i fråga om nautiska byråns arbetsuppgifter

tillstyrkes av departementschefen.

Enligt den av utredningen föreslagna personalorganisationen skall en nu

befintlig förste byråsekreter ar tjänst utbytas mot en byråinspektörstjänst

i Ca 27. Förslaget biträdes av departementschefen med den ändringen att

den nya tjänsten bör placeras i Ce 27. Vidare bör tjänstebenämningen å

denna tjänst och den nuvarande redaktör stjänsten ändras till förste byråmspektör.

Utredningens övriga förslag beträffande personalorganisationen

å byrån föranleder ingen erinran från departementschefens sida.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1955

19

Sjökartebyrån

Utredningen. Huvuddelen av sjökarteverkets nuvarande uppgifter, d. v. s.

de göromål, som handlägges å verkets sjökortsavdelning och sjömätningsavdelning,

bör sammanföras till en byrå, sjökartebyrån. Hit hör sålunda

ärenden, som avser:

1) geodetiska mätningar och beräkningar;

2) fotogrammetriska arbeten;

3) vattenståndsberäkningar;

4) planläggning och utförande av hydrografiska mätningar;

5) utförande av militärledsmätningar;

6) utarbetande av reprodulctionskoncept till allmänna och militära sjökort;
7)

upprättande av militära seglingsbeskrivningar;

8) reproduktion av allmänna och militära sjökort;

9) komplettering och revidering av allmänna och militära sjökort samt

militära seglingsbeskrivningar;

10) lagerhållning av allmänna och militära sjökort samt militära seglingsbeskrivningar

;

11) anskaffning, underhåll och vård av erforderliga instrument för geodetiska

och hydrografiska mätningar;

12) arkivering av geodetiska, hydrografiska och fotogrammetriska handlingar

och kartor ävensom tryckplåtar till allmänna sjökort;

13) arkivering av militära sjökort och seglingsbeskrivningar ävensom

tryckplåtar till militära sjökort;

14) utbildning av mätningsförrättare;

15) samarbete med internationella hydrografiska byrån.

Det synes även lämpligt, att byrån svarar för sjöfartsstyrelsens bibliotek.

För att ernå en lämplig organisation och ledning av arbetet bör sjökartebyrån

indelas i tre sektioner, nämligen en hydrografisk, en kartografisk och

en militärkartografisk.

Av följande sammanställning framgår, att antalet befattningshavare förblir

oförändrat 55. Lönegradsplaceringen föreslås även bli i huvudsak överensstämmande

med den nuvarande. Befattningen som chef för den nuvarande

sjökortsavdelningen är placerad i Ca 33; för chefen å kartografiska

sektionen föreslås emellertid Ca 31.

Befattningshavare med lönegradsbeteckningen Ma tillhör marinen och

skall avlönas från marinens anslag.

Departementschefen. Utredningens förslag i fråga om sjökar tebyråns arbetsuppgifter,

innebärande att huvuddelen av göromålen i det nuvarande

sjökarteverket överföres till denna byrå, biträdes av departementschefen.

I den av utredningen föreslagna personalorganisationen synes vissa smärre

ändringar böra vidtagas. Utredningen har föreslagit att för biträdesgöro
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr lh6 år 1955

Befattning

Nuvarande personal

Föreslagen personal

Antal

Lönegrad

Antal

Lönegrad

SJÖKARTEBYRÅN

Överdirektör..................................

1

Cp 15

Sjöfartsråd....................................

—

—

1

Ca 37

Summa

1

1

Hydrografiska sektionen

Tjänstgörande officer (nu byrådirektör) ........

1

Ma 33 el.

1

Ma 30

Ma 30

Statsgeodet....................................

1

Ca 29

1

Ca 29

Tjänstgörande officer..........................

1

Ma 27 +

1

Ma 27 +

arv.

arv.

Statshydrograf................................

1

Ca 27

1

Ca 27

Tjänstgörande officer..........................

1

Ma 27 el.

1

Ma 27 +

Ma 23/19

arv. el.

Ma 23/19

■+■ arv

Tjänstgörande underofficer ....................

1

Ma 19

1

Ma 19

Förste instrumentmakare......................

1

Ce 18

1

Ce 18

Förste arkivbiträde............................

1

Ce 17

1

Ce 17

Ritbiträde....................................

1

Ca 13

1

Ca 13

Kanslibiträde (för gemensamma uppgifter inom

byrån)........................................

—

—

1

Ce 11

Summa

9

10

Kartografiska sektionen

Byrådirektör..................................

1

Ca 33

1

Ca 31

Statshydrograf................................

1

Ca 27

—

Kartograf ....................................

2

Ca 23

2

Ca 23

Förste gravör ................................

1

Ca 21

1

Ca 21

Kartograf ....................................

4

Ca 21

4

Ca 21

Gravör ......................................

4

Ca 19

4

Ca 19

) .....

4

Ce 19

4

Ce 19

Kartograf ....................................

1

Ca 19

1

Ca 19

> .................T T t T , .

5

Ce 19

5

Ce 19

Laborant ....................................

1

Ca 19

1

Ca 19

Tryckeriförman ..............................

1

Ca 19

1

Ca 19

Förste ritbiträde ..............................

1

Ca 15

1

Ca 15

> laboratoriebiträde ......................

1

Ce 15

1

Ce 15

Koppartryckare ..............................

1

Ca 14

1

Ca 14

> ..................TTtr

2

Ce 14

2

Ce 14

Hantverkare..................................

1

Ce 12

i

Ce 12

Ritbiträde....................................

1

Ca 11

i

Ca 11

» ..................................

2

Ce 11

2

Ce 11

Tryckeribiträde................................

1

Ce 8

1

Ce 8

Lagerbiträde..................................

3

arv.

3

arv.

Summa

38

37

Mililärkarlografiska sektionen

Militärhydrograf..............................

1

Ca 27

1

Ca 27

Marinassistent ................................

1

Ma 27 +

1

Ma 27 +

arv.

arv.

Kartograf ....................................

1

Ca 23

1

Ca 23

Gravör ......................................

1

Ca 19

1

Ca 19

Kartograf ....................................

1

Ca 19

1

Ca 19

> .........................

1

Ce 19

1

Ce 19

Ritbiträde....................................

1

Ce 11

1

Ce 11

Summa

7

7

Summa totalt

55

55

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1955

21

mål å byrån inrättas en kanslibiträdestjänst i Ce 11 med placering å hydrografiska

sektionen. Motsvarande göromål handhaves nu av en kontorist i

Ca 13, vilken av utredningen placerats å administrativa byrån. Ifrågavarande

befattningshavare synes lämpligen böra överföras till sjökartebyrån och

kanslibiträdestjänsten utgå. I anslutning till de principiella synpunkter departementschefen

förut anfört rörande lönegradsplaceringen torde en tjänstgörande

officer å hydrografiska sektionen även i fortsättningen böra vara

placerad i Ma 30 eller alternativt Ma 33. Likaledes bör byrådirektören å

kartografiska sektionen liksom nu vara placerad i Ca 33. Å kartografiska

sektionen bör vidare med hänsyn till befattningshavarnas arbetsuppgifter

benämningen för två gravörtjänster i Ce 19 ändras till kartlitograftjänster.

Med anslutning till marinledningens förslag förordar departementschefen

att marinassistenten å militärkartografiska sektionen överflyttas till försvarskontoret.

Utredningens förslag att en tjänstgörande officer utöver nuvarande

löneförmåner skall tillerkännas arvode kan departementschefen ej

biträda. I övrigt godtager departementschefen utredningens förslag till personalorganisation

för sjökartebyrån.

Fyr- och elektrobyrån

Utredningen. Denna byrå avses skola bildas av fyringenjörkontorets i

lotsstyrelsen avdelning för fyr- och elektrotekniska ärenden. Kontorets nuvarande

uppgifter beträffande vatten- och husbyggnadsärenden bör överflyttas

till den föreslagna byggnadsbyrån, varjämte ledningen av det kontoret

underställda lotsverkets huvudförråd bör handhavas av fartygsbyrån. På

byrån bör i huvudsak ankomma ärenden, som avser:

1) fyr-, mistsignal-, radio och radaranordningar ävensom trafiksignalanläggningar

för sjöfarten;

2) teletekniska apparater och anläggningar i övrigt;

3) elektrisk kraftförsörjning för sjöfartsverkets anläggningar ävensom

elektriska kraft-, belysnings- och värmeinstallationer;

4) beskrivningar och instruktioner för skötsel och vård av sådan teknisk

materiel, som omfattas av byråns verksamhet;

5) utbildningsföreskrifter för fyrpersonalen;

6) frågor i allmänhet av fyrteknisk och elektroteknisk beskaffenhet.

Byråns arbetsuppgifter kan väntas tillväxa efterhand som användningen

av radionavigatoriska hjälpmedel ombord utvecklas samt radiofyrar och motsvarande

anordningar för radar m. m. därigenom påfordras i ökad grad.

För att rätt kunna förutse sjöfartens behov av säkerhetsanordningar på detta

område måste byrån i sin verksamhet ha ett starkt inslag av framtidsplanläggning,

vilket bland annat innebär, att byrån noggrant måste följa den

tekniska utvecklingen på området även inom främmande länders fyrväsen

med särskilt aktgivande på de senaste rönen. Byråns arbete är därför i hög

grad betingat av utvecklingen i nämnda hänseenden.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1955

Befattning

Nuvarande personal

Föreslagen personal

Antal

Lönegrad

Antal

Lönegrad

FYR- OCH ELEKTROBYRÅN

Sjöfartsråd (nu överfyringenjör)................

1

Cp 13

1

Cp 13

Summa

1

1

Fyr- och kraftsektionen

Byrådirektör..................................

—

—

1

Ce 31

Byråingenjör..................................

1

Ce 25

1

Ce 25

Ingenjör ......................................

1

Ca 23

1

Ca 23

> ......................................

1

arv.

1

Ce 23

Assistent ....................................

1

Ca 19

1

Ca 21

Elektrotekniker ..............................

1

Cg 16

1

Ce 17

Kanslibiträde ................................

1

eg 11

1

Ce 11

Summa

6

7

Telesektionen

Byrådirektör (nu förste fyringenjör)............

1

Ca 31

1

Ca 31

Byråingenjör (nu fyringenjör)..................

1

Ca 27

1

Ca 27

Ingenjör (deltidsanställd) ......................

1

arv.

—

—

> ......................................

1

eg 23

1

Ce 23

Assistent (nu instrumentuppbördsman)..........

1

Ce 19

1

Ce 19

Radioverkmästare ............................

1

Cg 19

1

Ce 19

Radiotekniker ................................

1

Cg 18

1

Ce 19

Radiomontör..................................

1

Ce 15

1

Ce 15

Summa

8

7

Summa totalt

15

15

Byrån bör organiseras på två sektioner, en fyr- och kraftsektion och en

telesektion, enligt ovanstående sammanställning.

Av den nuvarande personalen tjänstgör samtliga i lotsstyrelsen utom ingenjörerna,

assistenten och radiomontören på telesektionen, vilka tillhör sjökarteverket.

Befattningen som chef för telesektionen motsvaras i nuvarande

organisation av tjänsten som förste fyringenjör i Ca 31. Chefen för fyr- och

kraftsektionen måste vara högt kvalificerad. Med hänsyn härtill föreslås, att

på denna sektion inrättas en byrådirektörstjänst i Ce 31. Från sakanslag avlönas

de tjänster, vilka i sammanställningens uppgifter för nuvarande organisation

angivits med lönegradsbeteckningen Cg eller som arvodist; medel

för dessa tjänster bör i fortsättningen anvisas under sjöfartsstyrelsens avlöningsanslag.

I samband härmed bör tjänsterna erhålla extra ordinarie ställning

i närmast motsvarande lönegrad. En assistenttjänst på fyr- och kraftsektionen

bör uppflyttas från Ca 19 till Ca 21.

Departementschefen. De av utredningen föreslagna arbetsuppgifterna för

fyr- och elektrobyrån föranleder icke någon erinran från departementschefens

sida.

Sjöfartsrådet bör placeras i lönegraden Cs 13. Med hänsyn till arten och

omfattningen av fyr- och kraftsektionens arbetsuppgifter synes erforderligt

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1955 23

att såsom utredningen föreslagit sektionen tillföres en kvalificerad tekniker.

För ändamålet bör inrättas en byrådirektör stjänst med placering i Ca

31, motsvarande en nu befintlig tjänst som förste fyringenjör i lotsstyrelsen.

I enlighet med tidigare anförda principiella skäl anser departementschefen

sig icke kunna förorda en uppflyttning av assistentbefattningen från

Ca 19 till Ca 21. I fråga om personalen å fyr- och kraftsektionen förordar

departementschefen vidare att den nu arvodesanställde ingenjören kvaistår

i arvodesbefattningen och att elektroteknikern, som f. n. är placerad i Cg

17, bibehålies å extra stat. Förslaget att ett extra kanslibiträde erhåller

extra ordinarie anställning biträder departementschefen.

Vad gäller befattningen som chef för telesektionen kan departementschefen

för närvarande ej tillstyrka högre placering än Ce 29. Tjänsten bör erhålla

benämningen förste byråingenjör. Departementschefen förordar att

ingenjören i Cg 23 överföres till extra ordinarie stat. Utredningens förslag

om överföring till extra ordinarie stat av en radioverkmästare och en radiotekniker,

vilka båda har en förhållandevis lång tjänstgöring i lotsstyielsen,

föranleder icke heller någon erinran från departementschefens sida; dock bölden

senare befattningshavaren vara placerad i 18 lönegraden liksom nu.

By ggnadsbyrån

Utredningen. Utredningen har föreslagit, att den tekniska granskningen

av byggnadsobjekt på hamn- och farledsområdet samt handhavandet av den

statliga byggnadsverksamheten på detta område skall överflyttas från vägoch

vattenbyggnadsverket till sjöfartsstyrelsen. Dessa ärenden bör handläggas

på en särskild byggnadsbyrå. Till denna byrå bör även föras de

byggnadsärenden avseende lotsverkets fasta anläggningar, som nu ankommer

på lotsstyrelsens fyringenjörkontor.

På sjöf artsstyrelsens byggnadsbyrå bör alltså handläggas ärenden som

avser:

1) utredningar rörande samt upprättande respektive granskning av arbetsplaner

för hamnar, farleder samt fyr- och husbyggnader;

2) statsbidrag till hamnar och farleder;

3) byggande av statliga och statsunderstödda fiskehamnar, statsunderstödda

mindre hamnar och farleder, statliga farleder, hamnar vid lots- och

fyrplatser, fyrar och fasta sjömärken ävensom hus för sjöfartsverkets behov;
4)

byggande enligt Kungl. Maj :ts medgivande av hamnar och farleder

m. in. för statliga och kommunala myndigheter ävensom enskilda;

5) kontroll av hamn- och farledsbyggnader, som utföres med statsbidrag;

6) underhåll av statens fiskehamnar och under sjöf artsstyrelsens förvaltning

stående farleder, hamnar vid lots- och fyrplatser, fyrbyggnader,

fasta sjömärken, hus in. in.;

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr HG år 1955

7) drift av statens fiskehamnar och under sjöfartsstyrelsens förvaltning

stående farleder;

8) kontroll av underhåll och drift av hamnar och farleder, utförda med

statsbidrag.

Inom väg- och vattenbyggnadsverket finnes en lokal organisation för

hamn- och farledsbyggande, nämligen de tre hamnavdelningarna i Stockholm,

Karlskrona och Göteborg. Inom lotsstyrelsen finnes däremot icke

någon motsvarighet till dessa lokala byggnadsorgan; ledningen av byggnadsarbetena

sker här centralt. Utredningen har vid prövning av denna fråga

kommit till den uppfattningen, att ett sammanförande till en central myndighet

av alla hithörande utrednings- och byggnadsfrågor är mest ändamålsenligt.

Den centrala myndigheten — sjöfartsstyrelsen — har då möjlighet

att effektivt utnyttja personalen på byggnadsbyrån för de byggnadsprojekt,

som vid olika tidpunkter är aktuella. Styrelsen bör även ha möjlighet

att organisera tillfälliga lokala kontor på byggnadsorten, där så med

hänsyn till arbetenas omfattning synes erforderligt. En central organisation

gör betydande personalinskränkningar möjliga.

För handhavande av här angivna uppgifter bör byrån organiseras på en

utredningssektion och en byggnadssektion enligt efterföljande sammanställning.

Av den nuvarande personalen tjänstgör inom lotsstyrelsen förste fyringenjören

i Ca 31, fyringenjören i Ca 27, två ingenjörer i Ce 23, verkmästarna

samt tre ritare (en i Ca, två i Cg 19); övriga befattningshavare tjänstgör

inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen eller förutnämnda hamnavdelningar.

Befattningen som sjöfartsråd motsvaras i nuvarande organisation av

byråchefstjänsten på väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnbyrå.

Med hänsyn till arbetsuppgifternas art och rådande löneläge för teknisk

personal anser utredningen, att för befattningarna som sektionschefer bör

nyinrättas två byrådirektör stjänster i Ca 33. I nuvarande organisation finnes

fem tjänster i 31 lönegraden, varav en benämnd förste fyringenjör och

de övriga vägingenjör. Ehuru sammanslagningen av lotsstyrelsens samt

väg- och vattenbyggnadsverkets organ för hithörande uppgifter innebär en

rationalisering, har utredningen icke ansett sig kunna förorda en beskärning

av antalet 31-gradstjänster. För att byråns arbete skall kunna bedrivas

effektivt är tillgång på kvalificerade, självständigt arbetande tekniker en

nödvändig förutsättning. Däremot synes det vid en sammanslagning och ett

slopande av de lokala organen — bl. a. med hänsyn till det arbete, som utan

säl skild personalförstärkning kan utföras inom sjöfartsstyrelsens övriga

byråer möjligt att i betydande utsträckning reducera ingenjörspersonalen

i lägre lönegrader. Utredningen har härvid förutsatt, att personalens indelning

på sektioner icke skall utgöra hinder för att befattningshavarna

smidigt utnyttjas för arbetsuppgifter inom byråns hela verksamhetsområde.

Vid bifall till den föreslagna organisationen av byrån ernås sålunda en avsevärd

minskning av lönekostnaderna. Antalet befattningar på bygsnads
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1955

25

Nuvarande personal

Föreslagen personal

Antal

Lönegrad

Antal

Lönegrad

1

Cp 13

1

Cp 13

1

1

1

Ca 33

1

Ca 31

3

Ca 31

1

Ca 29

1

Ca 29

2

Ce 29

—

—

2

Ce 27

2

Ce 27

1

Ca 25

1

Ca 25

4

Ce 25

1

Ce 25

1

Ce 23

2

Ce 23

2

Ce 19

2

Ce 19

1

Ca 11

1

Ca 11

3

bef.gång

2

bef.gång

18

16

1

Ga 33

3

Ca 31

2

Ca 31

1

Ce 31

—

—

1

Ce 29

2

Ce 29

1

Ca 27

—

—

3

Ce 27

2

Ce 27

4

Ce 25

2

Ce 25

1

Cg 25

—

—

1

Ce 23

2

Ce 23

5

Ce 21

—

—

1

Cg 21

—

—

1

Ce 21

2

Ce 21

1

Cg 21

—

—

1

Ca 19

1

Ca 19

2

Cg 19

1

Ce 19

2

Ce 17

—

—

4

bef.gång

2

bef.gång

32

17

51

34

Befattning

BYGGNADSBYRÅN

Sjöfartsråd (nu byråchef)..........

Utredningssektionen

Byrådirektör......................

> (nu förste fyringenjör)

Förste byråingenjör ..............

i > ..............

Byråingenjör......................

Ingenjör.......

Ritare.........

Kanslibiträde

Konlorsbiträde ,

Summa

Summa

Byggnadssektionen

Byrådirektör..............................

> (nu väging. vid hamnavdelningarna)

Vägingenjör ..............................

Förste byråingenjör........................

Fyringenjör ..............................

Byråingenjör..............................

Ingenjör ,

Verkmästare ...

> . . .

Ritare.........

i .........

Tekniker.......

Kontorsbiträde.

byrån beräknas sålunda nedgå med 17 i förhållande till nuvarande organisation.

Förslaget innebär i fråga om väg- och vattenbyggnadsverket, att

hamnbyrån upphör, att antalet tjänster minskas på konstruktionsbyrån med

fem (1 Ce 29, 3 Ce 25, 1 Ce 19) samt på byggnads- och underhållsbyrån med

två (1 Ce 27, 1 kontorsbiträde) samt att de tre lokala hamnavdelningarna

jämte vissa kontorsbiträdesbefatlningar avvecklas.

Antalet kontorsbiträdesbefattmngar, varmed de tre av organisationsändringen

berörda vägförvaltningarna enligt förslaget minskas, utgör fyra.

Utredningen förutsätter, att samtidigt med ovan angivna organisationsändring

till sjöfartsstyrelsen överflyttas för hamnbyggnadsverksamheten erforderligt

antal arbetsledare ävensom de maskinister och andra maskinskötare,

som nu är avdelade för driften av mudderverk och annan flytande materiel.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr lb6 år 1955

Även kollektivavtalsanställda arbetare, vilka är att anse såsom stadigvarande

knutna till hamnbyggnadsverksamheten, bör övergå i sjöfartsverkets

tjänst. Den nu nämnda personalen bör i fortsättningen liksom hittills avlönas

från sakanslag och har därför icke redovisats i personalsammanställningen

för byrån.

Departementschefen. Utredningens förslag innebär, att såväl väg- och

vattenbyggnadsverkets som lotsstyrelsens byggnadsverksamhet samt därtill

knutna utrednings- och konstruktionsuppgifter skall skötas av byggnadsbyrån.

Utredningens förslag i detta hänseende tillstyrkes av departementschefen.

Utredningens förslag innebär vidare att de nuvarande hamnavdelningarna

i Stockholm, Karlskrona och Göteborg slopas. Detta har av en del remissinstanser

ansetts vara förenat med nackdelar. Sålunda har det framhållits

att tjänstemännen vid en centraliserad organisation ej kan väntas besitta

samma lokalkännedom som befattningshavarna i lokalavdelningen. Vidare

medför centraliseringen ökat behov av resor. Försvarsberedskapsskäl anses

också tala för en lokal eller decentraliserad organisation. Länsstyrelserna

i Blekinge län och Göteborgs och Bohus län har tillagt, att det är av värde

för länsstyrelsen att ha tillgång till en hamnavdelning i länet.

I remissyttrandena har vidare uttryckts farhågor för att den personal,

som tilldelats byrån, är otillräcklig i förhållande till arbetsuppgifterna samt

att svårigheter kommer att uppstå, då det gäller rekryteringen av ingenj örspersonal.

I anledning av de kritiska synpunkter som anförts vill departementschefen

först framhålla att den nuvarande organisationen av hamnbyggnadsfrågor

inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen innebär en uppdelning av frågorna

dels inom styrelsen på ett flertal byråer, dels inom verket på den centrala

styrelsen och på fasta lokalavdelningar. Utredningens förslag innebär en

koncentration av dessa frågor till en starkare central arbetsenhet, vilket

torde främja möjligheten att få till stånd en översiktlig arbetsplanering och

arbetsledning.

Vad angår slopandet av hamnavdelningarna vill departementschefen framhålla

att skillnaden mellan nuvarande förhållanden och den av utredningen

rekommenderade ordningen ej torde vara så betydande som vissa remissinstanser

velat göra gällande. Utredningen förutsätter nämligen att, samtidigt

som de fasta hamnavdelningarna slopas, lokala arbetskontor upprättas i

mån av behov. Detta synes enligt departementschefens uppfattning innebära

en smidigare organisation än en fast distriktsorganisation, som lätt kan

bli överdimensionerad i förhållande till de tid efter annan växlande arbetsuPP§ifterna

inom distrikten. I sådant fall försvåras möjligheterna att effektivt

utnyttja den befintliga personalen. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

har avstyrkt indragning av hamnavdelningarna, men samtidigt uttalat att

frågan, huruvida de bör ligga kvar på nuvarande orter och om de bör ändras

till antal, bör bli beroende på arbetsuppgifternas omfattning och förläggning.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Statsutskottets utlåtande nr H6 år 1955

Sistnämnda uttalande ansluter sig såvitt departementschefen kan finna helt

till den av departementschefen förordade ordningen med lokala arbetskontor.

Den skillnad i ståndpunkter, som här kan föreligga, synes sålunda

inskränka sig till frågan huruvida lokalorganen skall vara mer eller mindre

rörliga. Som redan angivits anser departementschefen övervägande skäl tala

för ett system, som innebär att styrelsen utan större omgång skall kunna

ompröva och förändra den lokala organisationen i samma mån som byggnadsarbetenas

omfattning växlar på olika platser. Det bör i detta sammanhang

nämnas att de nuvarande hamnavdelningarna i Stockholm och Karlskrona

i betydande utsträckning kommit att syssla med andra aibeien än

hamnbyggnadsfrågor, bl. a. med brobyggnader. Det finns sålunda anledning

utgå från att de lokala arbetskontor, som i fortsättningen kan erfordras för

hamnärenden, kan bli mindre omfattande än de befintliga hamnavdelningarna.

Den av utredningen föreslagna byråorganisationen innebär å ena sidan

en förstärkning beträffande de högsta tjänsterna, vilkas innehavare skall

svara för de kvalitativt mest krävande uppgifterna, och å andra sidan en

viss minskning av lägre personal. Detta är en förskjutning, som torde vara

ägnad att medföra en kraftigare och mera kvalificerad ledning av verksamheten,

samtidigt som betydande personalbesparingar uppkommer. Vidare

ernås en förbättring av befordringsmöjligheterna för ingenjörspersonalen,

vilket bör påverka rekryteringen av sådan personal i förmånlig riktning.

I anledning av de farhågor, som framförts i vissa yttranden, för att per?

sonalen skulle bli otillräcklig vill departementschefen framhålla att byggnadsbyrån

ej dimensionerats för en utvidgad byggnadsverksamhet utan endast

för samma byggnadsvolym, som kommit till utförande under senaie år.

Departementschefen vill erinra om att utredning för närvarande pågåi angående

statens ekonomiska medverkan vid om- och utbyggnad av handelshamnar

och farleder. Det är därför angeläget att nu ej överdimensionera den

med denna verksamhet sysselsatta personalen. Såvitt departementschefen

kunnat finna får den organisation, som utredningen föreslagit, anses vara

väl avpassad med hänsyn till vad som nu kan förutses i fråga om byggnadsuppgifternas

omfattning. I händelse av en framtida mera avsevärd utvidgning

av byggnadsverksamheten måste man givetvis räkna med ökat personalbehov.

Vad angår detaljerna i fråga om personaluppsättningen på byggnadsbyrån

godlager departementschefen utredningens förslag i vad avser löneställningen

för de tre ledande befattningshavarna, d. v. s. sjöfartsrådet och

de båda sektionscheferna. Vad angår anställningsformen bör emellertid sjöfartsrådstjänsten

placeras i Cs 13 och tjänsten som chef för utredningssektionen

i Ce 33. I fråga om övriga befattningar på byrån kan departementschefen

i enlighet med tidigare åberopade principiella skäl ej tillstyrka lönegradsuppflyttningar

i den utsträckning utredningen föreslagit. Sålunda bör

på utredningssektionen närmast sektionschefen uppföras eu byrådirektör i Ca

31, eu förste byrådirektör i Ca 29 och två förste byråingenjörer i Ce 29, vil
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1955

ket svarar mot nu befintliga tjänster. Vidare bör i stället för två av utredningen

föreslagna ingenjörsbefattningar i Ce 23 upptagas en tjänst i Ce 23

och en i Ce 21. På byggnadssektionen bör uppföras en befattning som förste

byråingenjör i Ce 29 och tre tjänster som byråingenjör i Ce 27. Av de föreslagna

två tjänsterna som ingenjör i Ce 23 bör en placeras i Ce 23 och en i

Ce 21. Slutligen bör den ena av de föreslagna två verkmästartjänsterna i Ce

21 placeras i Cg 21. Beträffande den av utredningen i Ce 19 föreslagna ritartjänsten

bör vid inplacering i lönegrad den hos kommunikationsverken tilllämpade

befordringsgången för lägre ingenjörspersonal komma i fråga. I

övrigt biträder departementschefen utredningens förslag.

Fartygsbyrån

Utredningen. Sjöfartsverket självt bör anskaffa och underhålla för verksamheten

erforderliga fartyg. Sådana fartygsförvaltningsuppgifter ankommer

för närvarande förutom på lotsbyrån inom lotsstyrelsen samt sjökarteverkets

tekniska avdelning även på marinförvaltningen i fråga om isbrytarfartygen

samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vad beträffar ett antal båtar,

pråmar och mudderverk. För bland annat nu angivna ändamål bör inrättas

en fartygsbyrå; det bör emellertid i detta sammanhang erinras om att

större nybyggnadsprojekteringar och konstruktionsarbeten avses skola överlämnas

till marinförvaltningen, skeppsvarv eller konsulterande fartygsingenjörer.

Utredningen har på anförda skäl förordat, att fartygsinspektionsbyrån och

sjöfartsbyråns skeppsmätningssektion skall överflyttas från kommerskollegium

till en och samma enhet inom sjöfartsstyrelsen enligt alternativ II. Förslaget

innebär därjämte, att fartygsinspektionens och skeppsmätningsväsendets

lokala organ skall sammanslås. Utredningen har föreslagit, att fartygsinspektionens

och skeppsmätningsväsendets arbetsuppgifter vid alternativ II

skall inordnas under fartygsbyrån.

På byrån bör ankomma följande ärenden:

1) tillsyn å fartyg enligt lagen härom;

2) utfärdandet av föreskrifter rörande sjöfartssäkerheten;

3) upplysningsverksamhet rörande tillämpningen av gällande föreskrifter

om sjöfartssäkerheten;

4) bemanning av fartyg enligt tillsynslagen;

5) bostäder för ombordanställda;

6) omhänderhavande av skeppsmätningsväsendet;

7) projektering, anskaffning, reparation och underhåll av tjänstefartyg för

lotsdistrikten, sjömätnings- och isbrytarfartyg, fyrskepp och andra fartyg

ävensom mudderverk, pråmar, kuttrar och båtar, allt med utrustning och

inventarier;

8) anskaffning och underhåll av arbetsmaskiner och bojmateriel;

9) anskaffning och lagerhållning av förbrukningsartiklar.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 1A6 år 1955

29

Samarbete bör äga rum med socialbyrån i frågor av sjöfartssocial natur.

Då det kan förutsättas, att fartygsinspektionspersonalen efter en överflyttning

till sjöfartsverket lättare kan tagas i anspråk för inspektion och

besiktning m. m. av verkets fartygsbestånd, är det möjligt att i förhållande

till alternativ I reducera den personal, som sysslar med förvaltningen av

sjöfartsverkets eget fartygsbestånd och verkets flytande materiel i övrigt.

Utredningen vill särskilt framhålla, att man vid alternativ I måste ha två

tjänster i byråchef sgrad — en i kommerskollegium och en i sjöf artsstyr elsen

—• för de arbetsuppgifter, som vid alternativ II föreslås skola sammanföras

till fartygsbyrån. Vid alternativ II torde vidare en byr åingen jörsbefattning

i Ce 25 kunna inbesparas. Personalen på byrån framgår av efterföljande

sammanställning.

Av den närmast under sjöf artsrådet angivna nuvarande personalen tillhör

byrådirektören i Ca 31 (nu förste fyringenjör), byråingenjören och ingenjören

lotsstyrelsen, medan assistenten och en kontorist tjänstgör i sjökarte*

verket. Övriga befattningar är inrättade i kommerskollegium. Under huvud
-

Befattning

FARTYGSBYRÅN

Sjöfartsråd (nu kommerseråd)..................

Överinspektör (för skeppsmätningsärenden)......

Byrådirektör..................................

> (nu förste fyringenjör) ............

Förste byråinspektör ..........................

Förste byråsekreterare ........................

Förste byråinspektör ..........................

Förste skeppsmätningskontrollör................

Byråingenjör..................................

Byråinspektör ................................

Skeppsmätningskontrollör......................

Ingenjör......................................

Assistent (nu materialförvaltare)................

Kansliskrivare ................................

Kontorist ....................................

Kanslibiträde..................................

Kontorsbiträde................................

Summa

Huvudförrådet

Byråingenjör (nu ingenjör) ....................

Förvaltare....................................

Maskinmästare................................

Verkmästare..................................

Förrådsmästare................................

Maskinist ....................................

Kansliskrivare ................................

Hantverksförman (varav en nu båtsman) ......

Maskinist ....................................

Hantverkare..................................

Summa

Summa totalt

Nuvarande personal

Föreslagen personal

Antal

Lönegrad

Antal

Lönegrad

1

Ca

37

1

Cp

13

1

Ca

33

1

Ca

33

—

—

1

Ce

33

1

Ca

31

1

Ca

31

1

Ca

29

1

Ca

29

1

Ca

29

1

Ca

29

1

Ca

27

1

Ca

27

1

Ce

27

1

Ce

27

1

Cg

27

1

Ce

27

2

Ce

25

2

Ce

25

1

Ce

25

—

—

1

Ca

23

1

Ca

23

1

Ca

21

1

Ca

21

_

—

1

Ca

15

3

Ca

13

2

Ca

13

1

Ca

11

1

Ca

il

6

bef

•gång

6

bei

■gång

23

23

1

Ca

25

1

Ca

27

1

Ca

23

1

Ca

23

1

Ce

21

1

Ce

21

1

Ce

21

1

Ce

21

1

Ce

17

1

Ce

17

2

Ce

2

Ce

16

1

Ce

15

1

Ce

15

2

Ce

14

2

Ce

14

1

Ce

14

1

Ce

14

2

Ce

12

2

Ce

12

13

13

36

36

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1955

förrådet har i nuvarande organisation redovisats från lotsstyrelsen förvaltaren,

verkmästaren, förrådsmästaren och kansliskrivaren. Av de övriga befatlningarna,

vilka finns vid sjökarteverket, avlönas flertalet från sjökarteverkets

anslag till mätnings- och relcognosceringsverksamhet. Kostnaderna för

motsvarande befattningar i den nya organisationen bör bestridas från sjöfartsstyrelsens

avlöningsanslag. I sammanställningen har icke upptagits ett

10-tal arbetare vid lotsverkets huvudförråd med anställning enligt kollektivavtal;

avlöningen till dessa torde även i fortsättningen böra bestridas från

sakanslag. Med hänsyn till huvudförrådets och verkstadens omfattning, vilken

efter omorganisationen även torde bli väsentligt ökad, bör den byråingenjör,

som avses förestå förrådet, uppflyttas från Ca 25 till Ca 27.

Vid alternativ II motsvaras befattningen som sjöfartsråd av tjänsten såsom

chef för kommerskollegiets fartygsinspektionsbyrå. Enligt alternativ I förutsättes

sjöfartsrådet i huvudsak komma att syssla med fartygsförvaltningsfrågor.

Vid alternativ II måste sjöfartsrådet emellertid också taga befattning

med ett flertal andra ärenden, som angår fartygsinspektionen och skeppsmätningen,

samt därutöver uppgifter av samordnande art. Då sjöfartsrådet sålunda

icke kan följa fartygsinspektionsärendena i samma utsträckning, som chefen

för fartygsinspektionsbyrån inom kommerskollegium med den mindre och

helt på fartygsinspektionsärenden inriktade byråorganisationen nu kan göra,

uppkommer fråga, huruvida icke en förstärkning för detta ändamål erfordras.

Utredningen vill i detta sammanhang erinra om att kommerskollegium

i sina riksdagspetita upprepade gånger framfört krav om förstärkning av

fartygsinspektionsbyrån med en befattning såsom byrådirektör i lönegrad

Ca 31. Kollegium har sålunda ansett behov av förstärkning föreligga redan

vid nu gällande organisation. Härutinnan må erinras om att statsmakterna

även vid 1954 års riksdag ansett sig böra avslå framställningen. Utredningen

vill för sin del framhålla, att till följd av i det föregående förordade organisatoriska

förändringar, varvid fartygsinspektionen utnyttjas för andra uppgifter

inom det nya verkets ram, och med hänsyn till den motivering, som tidigare

anförts, behovet av en byrådirektörstjänst i allt fall inom sjöfartsverket

kommer att bli starkt framträdande. På grund av de mera krävande uppgifter,

som inom den nya fartygsbyrån kommer att åvila befattningshavaren

och för att samtidigt i fråga om löneställningen nå paritet med fartygsinspektionens

distriktschefer, bör befattningen hänföras till 33 lönegraden.

I sammanställningen har såsom nuvarande skeppsmätningspersonal angivits

de befattningar, som enligt statsmakternas beslut finns från och med

den 1 januari 1955. Den av utredningen föreslagna organisationen företer, vad

byråorganisationen angår, endast den skillnaden, att en befattning som

skeppsmätningskontrollör i Ce 25 indragits.

Departementschefen. Fartygsbyråns huvuduppgifter skall enligt utredningen

gälla handhavandet av fartygsinspektion och skeppsmätning samt

underhåll och vård av sjöfartsverkets egen fartygsmateriel. Frågor angående

anskaffning av fartyg ävensom viss förrådshållning för sjöfartsverkets

behov avses också höra till fartygsbyråns uppgifter.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1955

31

Utredningens förslag att anknyta skeppsmätningsorganisationen till fartygsinspektionens

såväl central- som lokalorganisation har mött delade meningar

bland remissinstanserna. Sålunda anser kommerskollegium att en

sammanslagning ej bör äga rum med hänsyn till att risk enligt kollegiets

mening finns för att skeppsmätningsärendena kan bli försenade och rederinäringen

därigenom orsakas ekonomiska förluster. Även Sveriges redareförening

och Stockholms rederiförening är av den meningen att en sådan

samordning ej bör ske. Å andra sidan tillstyrkes förslaget av ett flertal

remissinstanser. Chefen för kommerskollegiets fartygsinspektionsbyrå, t.f.

kommerserådet Borg, har sålunda framhållit att med samordningen betydande

fördelar kan vinnas i fråga om effektivitet och snabbhet. Statskontoret

och statens organisationsnämnd har också ansett välbetänkt att den föreslagna

samordningen i en gemensam distriktsorganisation av fartygsinspektion

och skeppsmätningsväsendets lokala organ kommer till stånd. Detta

understrykes jämväl av cheferna för fartygsinspektionsdistrikten, vilka i likhet

med organisationsnämnden anser en gemensam utbildning för de båda

personalgrupperna eftersträvansvärd.

För egen del finner departementschefen i likhet med organisationsnämnden

och företrädarna för fartygsinspektionen att betydande fördelar är att

vinna genom den av utredningen föreslagna samordningen av fartygsinspektion

och skeppsmätning. Sedan utbildningen av de båda personalkategorierna

för de gemensamma uppgifterna genomförts i erforderlig utsträckning

och den kommande rekryteringen anpassats efter de härvid vunna erfarenheterna

torde en avsevärd rationalisering av den gemensamma verksamheten

kunna ernås. Departementschefen tillstyrker därför utredningens förslag

i detta hänseende.

En del remissinstanser har varit tveksamma beträffande utredningens

förslag att fartygsinspektörerna inom såväl central- som lokalorganisationen

utnyttjas för frågor som angår sjöfartsverkets fartygsbestånd. Denna tvekan

synes vara förestavad av farhågor för att fartygsinspektörerna genom

tillkomsten av dessa nya arbetsuppgifter skall bli så betungade att deras

egentliga uppgifter eftersättes till nackdel för sjöfartssäkerheten. Marinledningen

avstyrker att frågor rörande projektering och nybyggnad samt reparation

och underhåll av statens isbrytarfartyg överföres från marinförvaltningen

till sjöfartsverket. Andra myndigheter har anmält tvekan beträffande

lämpligheten att verkställa denna överflyttning.

Då det synes önskvärt att de fartygsförvaltande uppgifterna beträffande

den omfattande fartygsmateriel, som övertages från sjökarteverket, lotsverket

och väg- och vattenbyggnadsverket, i första hand får lösas, innan göromålen

avseende statens isbrytarfartyg pålägges byrån anser departementschefen,

som redan tidigare berörts, lämpligt att vården av isbrytarfartygen

under en övergångstid av två år kvarstannar hos marinförvaltningen. Om

fartygsunderhållsärendena sålunda överföres till sjöfartsverket i olika etapper

torde någon risk cj föreligga för att byrån ej skall medhinna sina uppgifter.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1955

Då nuvarande chefstjänst på kommerskollegiets fartygsinspektionsbyrå

är avsedd att överföras till fartygsbyrån bör sjöfartsrådstjänsten placeras i

Ca 37. Vad angår personaluppsättningen i övrigt på byrån anser departementschefen

sig — med hänsyn till de väsentligt ökade uppgifter som kommer

att åvila byråns chef — böra tillstyrka förslaget om att en ny tjänst

som byrådirektör inrättas. Tjänsten bör emellertid tills vidare placeras i

Cg 31. Utredningen har vidare föreslagit, att en tjänst såsom byråingenjör i

Cg 27 uppföres såsom extra ordinarie i samma lönegrad; utredningens förslag

härutinnan kan departementschefen emellertid icke biträda, utan befattningen

torde få ingå i byråns personalstat med tills vidare oförändrad

anställningsform. I likhet med lotsstyrelsen och chefen för fartygsinspektionsbyrån

anser departementschefen att till byrån bör överföras en nu förefintlig

amanuenstjänst. Uppflyttningen av en kontoristbefattning i Ca 13

till kansliskrivare i Ca 15, vilket utredningen förordat, är departementschefen

icke beredd tillstyrka. Enligt vad departementschefen inhämtat finns

f. n. fem biträden i reglerad befordringsgång; departementschefen kan icke

tillstyrka någon utökning utöver detta antal. Vad slutligen angår tjänsterna

vid huvudförrådet godtar departementschefen utredningens förslag med undantag

för uppflyttningen av en byråingenjör från Ca 25 till Ca 27; befattningen

bör i enlighet med de principiella skäl departementschefen förut anfört

kvarstå i lönegraden Ca 25.

Kanslibyrån

Utredningen. Den administrativa byrå, som utredningen för alternativ I

ansett behövlig, har utredningen föreslagit skola bildas genom sammanslagning

av lotsstyrelsens kanslibyrå och sjökarteverkets expedition för kamerala

och administrativa ärenden. Till byrån har även tänkts överflyttade en

del personalärenden angående lots- och fyrstaten, vilka för närvarande handlägges

på lotsstyrelsens lotsbyrå. Å administrativa byrån enligt utredningens

alternativ I skulle finnas tre sektioner, nämligen en allmän sektion, en personalsektion

och en kameralsektion. Samtidigt angavs de ärenden, som härvid

skulle ankomma på byrån.

Med den omfattning, som sjöfartsstyrelsen med lokalorgan skulle erhålla

vid alternativ II, skulle arbetsbelastningen på en administrativ byrå bliva

alltför stor, därest handläggningen av samtliga ärenden av administrativ och

juridisk natur skulle åvila densamma. I administrativa byrån skulle nämligen

komma att ingå — förutom sektionerna enligt alternativ I — inspektörerna

för sjöbefälsskolorna, sjöåklagaren och sjötekniske konsulenten, fartygsregistreringssektionen

samt huvuddelen av sjöfartsbyråns administrativa

sektion i övrigt. Samtliga arbetsuppgifter, som handlägges av dessa organ,

kan enligt utredningens mening icke lämpligen sammanhållas inom en

byrå, varför utredningen föreslår en uppdelning av nu åsyftade ärenden

på en administrativ byrå för de omfattande personal- och kameralärendena

samt en juridisk byrå för övriga ärenden.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1955

33

Befattning

Nuvarande personal

Föreslagen personal

Antal j

Lönegrad

Antal

Lönegrad

1

Ca 37

1

Ca 37

1

1

1

Ca 31

1

Ca 29

1

Ca 29

1

Ce 27

1

Ce 27

2

bef.gång

2

bef.gång

1

Ca 17

1

Ca 17

1

Ca 12

1

Ca 12

1

Ca 11

—

—

2

Ca 11

2

Ca 11

4

Ca 10

5

Ca 10

2

bef.gång

2

bef.gång

i

Cf 7

1

Cf 7

16

17

1

Ca 27

1

Ca 29

1

Ca 23

1

Ca 27

1

Ca 25

—

—

2

Ca 21

1

Ca 21

»>

Ce 19

2

Ce 19

1

Ca 17

1

Ca 17

1

Ca 15

1

Ca 15

1

Ce 15

—

—

1

Ca 13

1

Ca 13

1

Ce 13

1

Ce 13

1

Ca 11

1

Ca 11

—

—

1

Ce 11

1

bef.gång

1

bef.gång

14

12

31

30

ADMINISTRATIVA BYRÅN

Sjöfartsråd (nu byråchef)......................

Summa

Personalsektionen

Byrådirektör..................................

Förste byråsekreterare (nu på övergångsstat) ....

Förste byråsekreterare ........................

Amanuens....................................

Förste kansliskrivare..........................

Förste expeditionsvakt ........................

; > ........................

Kanslibiträde ................................

Expeditionsvakt ..............................

Kontorsbiträde................................

Expeditionsvakt (aspirant) ....................

Summa

Kameralseklionen

Kamrerare....................................

Biträdande kamrerare ........................

Aktuarie......................................

Bokhållare....................................

Kontorsskrivare ..............................

Kassör........................................

Kansli skrivare................................

> ................................

Kontorist ....................................

Y ....................................

Kanslibiträde ................................

> ................................

Kontorsbiträde................................

Summa

Summa totalt

På administrativa byrån skulle i enlighet härmed ankomma ärenden, som

avser:

1) instruktion, arbetsordning och tjänstereglemente;

2) lotsförordning;

3) anställning av personal samt semester, tjänstledighet, avsked, pension

och personalregistrering;

4) personal- och avlöningsstater;

5) avlöningsförfattningar och deras tillämpning;

6) belöning åt personal;

7) bestämmelser angående tjänstedräkt;

8) kassarörelse och redovisningsväsende;

9) båtlånefond;

10) resereglementcn och deras tillämpning;

11) redigering och utgivning av meddelandcserie;

12) försäljning av sjökort och publikationer;

It Bihang till riksdagens protokoll 19öö. 6 samt. Xr 146 117

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr Itc år 1955

13) uthyrning av tjänstebostäder och andra lokaler, bostadsordning;

14) registrering och arkivering av allmänna handlingar;

15) administrativa frågor rörande sjömanshusen.

För handläggningen av dessa ärenden bör byrån organiseras på två sektioner,

en personalsektion och en kameralsektion.

Den å byrån erforderliga personalen framgår av ovanstående sammanställning.

Sjöfartsrådstjänsten motsvaras i nuvarande organisation av befattningen

som chef för lotsstyrelsens kanslibyrå. Befattningen som chef för personalsektionen,

vilken befattning föreslås nyinrättad, har utredningen hänfört

till 31 lönegraden. En befattning som förste expeditionsvakt i Ca 11,

vilken i sammanställningen redovisats under personalsektionen, föreslås,

såsom icke längre erforderlig i denna ställning, nedflyttad till expeditionsvakt

i Ca 10.

Av de under personalsektionen redovisade tjänsterna tillhör i den nuvarande

organisationen förste byråsekreteraren i Ca 29 (nu på övergångsstat)

och förste byråsekreteraren i Ce 27, en amanuens, en förste kansliskrivare,

ett kanslibiträde och två expeditionsvakter kommerskollegium. Från sjökarteverket

har överförts befattningen som förste expeditionsvakt i Ca 11, en

expeditionsvakt och en kontorsbiträdestjänst. Övriga befattningar kommer

från lotsstyrelsen.

I fråga om kamerala sektionen föreslås att de nuvarande befattningarna

som kamrerare vid lotsstyrelsen och sjökarteverket i Ca 27 resp. Ca 25 uppflyttas

till Ca 29 resp. Ca 27. Den sistnämnda befattningen erfordras främst

på grund av sjöfartsverkets omfaltande lokala organisation. I stället kan en

inom lotsstyrelsen inrättad befattning som aktuarie i Ca 25 indragas. Från

vägförvaltningarna i Stockholms, Blekinge samt Göteborgs och Bohus län,

till vilka de tre hamnavdelningarna nu är anslutna, bör överflyttas två kamerala

befattningar, nämligen en bokhållartjänst i Ca 21 och en kontorsskrivartjänst

i Ce 19. Dessa tjänster jämte ytterligare en bokhållartjänst i

Ca 21 har nämligen inrättats vid de nämnda vägförvaltningarna för att möta

den av hamnverksamheten ökade belastningen på de kamerala avdelningarna.

Av dessa tre tjänster synes en bokhållartjänst vid bildandet av sjöfartsstyrelsen

kunna indragas. En tjänst som kansliskrivare i Ce 15 bör utbytas

mot en kanslibiträdestjänst i Ce 11. I övrigt föreslås icke någon ändring betiäflande

de befattningar, som redan nu finns inrättade för göromålen på

denna sektion. Utöver vad som förut nämnts tillhör i den nuvarande organisationen

befattningarna som kontorsskrivare, kassör, kansliskrivare i Ca 15

och kontorist i Ce 13 lotsstyrelsen samt de övriga sjökarteverket.

Departementschefen har icke nagot att erinra mot utredningens förslag

beträffande administrativa byråns arbetsuppgifter eller dess uppdelning på

två sektioner. Departementschefen vill emellertid föreslå att byråns namn

ändras till kanslibyrån.

Departementschefen tillstyrker att en ny tjänst inrättas som chef för per
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr ih6 år 1955

35

sonalsektionen. Befattningen bör placeras som byrådirektör i Cg 31. Samtidigt

förutsätter departementschefen dock att den på övergångsstat förda befattningen

som förste byråsekreterare i Ca 29 kvarstår å övergångsstat. En

nu förefintlig tjänst som förste expeditionsvakt i Ca It torde böra bibehållas

å övergångsstat. Så länge denne befattningshavare kvarstår i tjänst, bör

en expeditionsvaktbefattning i Ca 10 hållas vakant.

Den föreslagna lönegradsplaceringen för tjänsterna som kamrerare och

biträdande kamrerare å kameralsektionen, innebärande förhöjd löneställning

för dem, kan departementschefen i enlighet med tidigare anförda principiella

skäl icke tillstyrka. En tjänst som aktuarie i Ca 25, en bokhållaretjänst

i Ca 21 och en kansliskrivarbefattning i Ce 15 torde som utredningen

föreslagit kunna indragas. Departementschefen anser nämligen att det bör

finnas goda förutsättningar att rationalisera det kamerala arbetet, som hittills

utförts i fyra olika verk, när det blir överfört till sjöfartsstyrelsen. Vidare

vill departementschefen erinra om att vid behandlingen av sjökartebyrån

föreslagits att kontoristen i Ca 13 å förevarande sektion överföres

till sjökartebyrån. Utredningens förslag om förstärkning av den lägre biträdespersonalen

å kameralsektionen biträder departementschefen såtillvida,

att han förordar att en biträdestjänst i reglerad befordringsgång inrättas.

Juridisk-sociala byrån

De huvudsakliga arbetsuppgifterna för juridiska byrån och sociala byrån

består enligt utredningen av åtgärder i anledning av timade sjöolyckor,

ärenden avseende behörighet att utöva befäl å svenska handelsflottans fartyg,

fartygsregistrering, tillsyn av sjöbefälsskolorna, sjöfartslagstiftnings- och

andra juridiska frågor, sjöfartsavgifter, de ombordanställdas arbetstid och

skydd mot olycksfall samt de sjöf artssociala frågor, som i övrigt rör sjöfolkets

villkor och sociala omvårdnad. Då ärendena angående sjöfarlsavgifter

har nära samband med de ekonomiska ärenden, för vilkas handhavande departementschefen

i det följande föreslår en särskild sektion, anser departementschefen

att denna ärendegrupp bör överföras till nämnda sektion.

Statskontoret och Sveriges redareförening förordar, att den av utredningen

föreslagna socialbyrån med hänsyn till de sociala frågornas nära

samband med de juridiska sammanslås med den juridiska byrån. Socialstyrelsen,

som anser det vara en rationalisering att, såsom utredningen

föreslagit, sammanföra de hittills på olika byråer spridda ärendena av social

natur, anser sig kunna som ett alternativ diskutera att den föreslagna

juridiska byrån förstärkes och att dit förlägges en sjöfartssocial avdelning

med i stort sett nuvarande personaluppsättning. Kommerskollegium betonar

också de sociala frågornas samhörighet med de juridiska och föreslår,

för att detta samband skall tryggas, en modifierad ärendefördelning. Chefen

för kommerskollegiets sjöfartssociala avdelning åter anser de sociala

synpunkterna vara övervägande vid tillämpningen av de lagar det här yt
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr H6 åt- 1955

terst gäller. Svenska sjöfolksförbundet, till vars yttrande landsorganisationen

anslutit sig, understryker, att en särskild byrå för ärenden av social

karaktär är en nödvändig förutsättning för att sjöfolkets sociala angelägenheter

skall kunna hävdas på ett tillbörligt sätt inom ett ämbetsverk av så

utpräglad tekniskt-administrativ karaktär som det föreslagna sjöfartsverket.

Det torde vara uppenbart att de sociala frågorna har starkt samband med

de juridiska, då det gäller tillämpningen av de författningar, som innefattar

de normerande bestämmelserna om sjöfolkets rättigheter och skyldigheter

i olika hänseenden. Om övervakningen av att dessa författningar efterlevs

utövas gemensamt av företrädarna för de sociala och de juridiska

frågorna, bör detta enligt departementschefens mening icke inverka hämmande

på möjligheterna att hävda de sociala synpunkterna. Det förhållandet

att verket till betydande del sysslar med tekniskt-administrativa frågor gör

det enligt departementschefens mening snarast önskvärt att de sociala ärendena

bevakas inom en byrå, som är bättre utrustad med både juridisk och

social sakkunskap än som kan bli fallet på en förhållandevis liten social

byrå. Departementschefen vill även erinra om att 1946 års sjömanskommitté

för närvarande utreder frågan om att ersätta sjömanshusen med eu central

registrering av sjöfolk och därvid torde komma att ta upp spörsmålet hur

sjöfolkets på- och avmönstring samt sjömanshusens understödsverksamhet

skall organiseras. Denna frågas återverkan på organisationen för de sjöfartssociala

ärendena kan därför icke nu överblickas, utan utredningens

förslag torde böra avvaktas, innan en alltför ingripande ändring i fråga om

de sjöfartssociala ärendenas handläggning genomföres. Av utredningen gjord

sammanställning av sjöfartssociala ärenden innefattar flera ärendegrupper,

som jämväl handhas av andra myndigheter, bl. a. utrikesdepartementet och

arbetsmarknadsstyrelsen. Någon ändring med avseende på dessa myndigheters

uppgifter avses ej för närvarande. —- Departementschefen anser sålunda

att de juridiska och sociala byråerna bör sammanslås. Byråns namn

bör bli juridisk-sociala byrån.

Av utredningen framställt förslag att en ny byrådirektör stjänst tillföres

byrån kan departementschefen icke biträda. Från byrån bör överföras en

befattningshavare till den ekonomiska sektionen, nämligen ett kanslibiträde

i Ca 11. Då en särskild social byrå icke inrättas bör till juridisk-sociala byrån

föras de tjänstemän, som nu tillhör sjöfartssociala avdelningen i kommerskollegium,

nämligen en byrådirektör i Ca 31, en förste byråsekreterare i Cg

27, en assistent i Ce 23 och ett kanslibiträde i Ca 11.

Kansliet för handelsflottans välfärdsråd är förlagt till kommerskollegium.

Personalen, som består av en idrottssekreterare, ett kanslibiträde i Cg 11 och

ett kontorsbiträde i Ca 8, avlönas helt av välfärdsrådets medel. Departementschefen

kan icke ansluta sig till förslag av kommerskollegium, att ifrågavarande

personal överföres till det nya verkets stat.

Personaluppsättningen å juridisk-sociala byrån kommer enligt departementschefens

förslag att omfatta följande befattningar.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr H6 år 1055

37

Befattning Antal

Sjöfartsråd.............................. 1

Sjöåklagare ............................ 1

Överinspektör .......................... 1

Byrådirektör.........

Förste byråsekreterare.

Sjöteknisk konsulent .

Förste byråsekreterare

» »

Byråsekreterare.......

Amanuens.............................. 2

Assistent................................ 1

Kansliskrivare .......................... 2

Kanslibiträde............................ 2

Kontorsbiträde.......................... 4

Lönegrad

Ca 37

Ce 33

Ca 33

Ce 33

Ca 31

Ca 29

Ca 29

Ca 27

Cg 27

Ca 25

bef.gång

Ce 23

Ca 15

Ca 11

bef.gång

I likhet med arbetarskyddsstyrelsen och statens organisationsnämnd anser

departementschefen att frågan om organisationen av arbetarskyddet ombord

å fartyg icke bör upptagas till slutlig prövning, förrän arbetarskyddsutredningen

framlagt sitt betänkande.

Ekonomiska sektionen

Enligt departementschefens mening bör en särskild arbetsenhet inrättas

inom sjöfartsstyrelsen för handläggning av vissa ekonomiska ärenden. De

ärenden, som här kommer i fråga, avser främst uppgifter, som enligt utredningen

skulle kvarstanna i kommerskollegium, men dessutom vissa ärenden,

som kan överflyttas från juridisk-sociala byrån. Ärendenas art framgår av

följande sammanställning.

1) sjöfartsnäringens utveckling; problem på längre sikt för näringen;

2) allmänna ekonomiska frågor av löpande natur berörande sjöfarten;

3) traktater, berörande sjöfarten såsom näring, samt övriga sjöfartsärenden

mellan Sverige och främmande makter i den mån de ej närmare berör

de övriga byråernas verksamhet;

4) lån, understöd och subvention;

5) samhällsekonomisk och transportpolitik bedömning av hamn- och

f arledsanläggningar;

6) fastställande av hamn- och grundpenningtaxor samt taxor å sluss-,

kanal- och farledsavgifter; sjöfartsavgifter i övrigt;

7) tillsyn över skeppsklarerarna.

Då dessa ärenden ej kan väntas bli av en sådan omfattning, att det är erforderligt

att för dem inrätta en särskild byrå, förordar departementschefen

att de handläggs på en självständig sektion under ledning av en byrådirek
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr liG år 1955

tör i Ca 33. Departementschefen förutsätter härvid att sektionen direkt

underställes antingen generaldirektören eller överdirektören. Sektionen torde

böra tillföras viss personal, som utredningen ansett skola kvarstanna i kommerskollegium,

nämligen en förste byråsekreterare i Ca 27 och en amanuens.

Dessa tjänster jämte en i kollegium nu befintlig befattning som byrådirektör

i Ca 31 bör utgå ur kollegiets peronalstat. För tillgodoseende av sektionens

behov av biträdeshjälp bör ett kanslibiträde i Ca 11 överföras från

juridisk-sociala byrån till sektionen.

Försvarskontoret

Utredningen. För närvarande finns marinassistenter — officerare på stat

eller i reserven vid flottan —- vid sjökarteverket, lotsstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

samt kommerskollegium. Marinassistenten vid sjökarteverket

är heltidstjänstgörande vid verket; som framgår av det föregående

avses han skola tillhöra sjöfartsstyrelsens sjökartebyrå. De övriga marinassistenterna

däremot uppbär i denna egenskap endast ett mindre årsarvode

och är icke heltidstjänstgörande. Vid inrättandet av ett sjöfartsverk bör de

arbetsuppgifter, som åvilar marinassistenterna i lotsstyrelsen samt väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen, sammanföras till ett försvarskontor i sjöfartsstyrelsen.

Utredningen vill i detta sammanhang understryka, att en enhetlig

handläggning av alla de ärenden rörande sjövägarna in. in., som har nära

samband med och är av stor betydelse för det militära och det ekonomiska

försvaret, bör i väsentlig mån kunna främja det planeringsarbete, som utföres

av de marina myndigheterna samt riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap.

Åtskilliga frågor av viktig natur har hittills på grund av

bristande personaltillgång icke kunnat ägnas den handläggning, som i och

för sig varit önskvärd. Inrättandet av ett försvarskontor är därför enligt

utredningens mening en angelägen åtgärd.

De huvudsakliga ärendena bör vara:

1) militär- och krigsleder samt deras förseende med navigatoriska hjälpmedel;
2)

planer för militär sjömätning enligt av chefen för marinen framlagda

principförslag;

3) omläggning av allmänna sjövägar vid beredskapstillstånd och krig;

4) prickrullor för militär- och krigsleder samt allmänna sjövägar vid

beredskapstillstånd och krig;

5) granskning av sjökort och kartor för publicering;

6) planläggning inom civilförsvarets och den ekonomiska försvarsberedskapens

områden;

7) planläggning av sjöfartsverkets verksamhet samt disposition av dess

personal under försvarsberedskap och krig;

8) sjöfartsverkets säkerhetstjänst och civilförsvar;

9) militär personal för bemanning av sjömätnings- och isbrytarfartyg;

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr l''i6 år 1955

39

10) registrering och förvaring av sjöfartsstyrelsens hemliga handlingar

utom sådana, som skall handhavas å sjökartebyrån.

Vid kontoret bör finnas den personal, som framgår av följande samman
-

ställning.

Befattning

Föreslagen personal

Antal

Lönegrad

FÖRSVARSKONTORET

1

Ma 33 el.

Chef (kommendöikapten)..................

1

Ma 30 + arv.

arv.

Expeditionsofficer (pensionerad kapten) ......................

1

arv.

Expeditionsunderoificer (pensioneraci unueumitu j ............

1

Ce 11

1

bef.gång

Summa

5

Chefen för försvarskontoret bör avlönas såsom militärassistent å förstarsstabens

stat under fjärde huvudtiteln. Han bör i likhet med en del dylika

befattningshavare hos andra verk erhålla ett tilläggsarvode av 1 200 kronor

per år. Arvodena till expeditionsofficeren och expeditionsunderofficeren

bör utgöra skillnaden mellan lön och pension i den befattning, vari vederbörande

blivit pensionerad. Till expeditionsofficeren bör vidare utgå ett

tilläggsarvode av 780 kronor per år. Arvodena bör bestridas från sjöfartsstyrelsens

avlöningsanslag. .

Såsom tidigare nämnts, är marinassistenten i kommerskollegium icke he - tidstjänstgörande. Vid ett sjöfartsverk enligt alternativ II bör dennes arbetsuppgifter

övertagas av försvarskontoret i sjöf artsstyr elsen och arvodesbefattningen

i fråga indragas; någon särskild förstärkning av kontorets

personal synes ej erforderlig av denna anledning.

Departementschefen. Liksom utredningen anser departementschefen att ett

särskilt organ bör inrättas inom sjöf artsstyrelsen för de ärenden som har

militär anknytning. I samband härmed torde, som utredningen framhållit,

de nuvarande uppdragen som marinassistent i kommerskollegium, lotsstyrelsen

och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen kunna upphöra. Utredningen

har föreslagit en mindre omfattande organisation i form av ett försvarskontor,

medan från militärt håll förslag framförts om inrättande av en särskild

byrå för ändamålet liksom fallet är inom bl. a. järnvägsstyrelsen. För egen

del ansluter departementschefen sig till utredningens förslag och förordar

således, att ett försvarskontor inrättas.

I likhet med remissinstanserna har departementschefen icke något att

erinra mot att kontorets arbetsuppgifter bestämmes på sätt utredningen föreslagit.

Departementschefen förordar att som chef för kontoret förordnas en kommendörkapten

med placering i Ma 33 eller Ma 30. För befattningshavaren

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Statsutskottets utlåtande nr 14-6 år 1955

bör inrättas en beställning på flottans stat. I likhet med vad som är fallet

i andra verk torde befattningshavaren i fråga böra åtnjuta ett särskilt tillläggsarvode

med 1 200 kronor för år.

I övrigt vill departementschefen föreslå vissa jämkningar i utredningens

förslag till personaluppsättning för försvarskontoret.

Som departementschefen framhållit vid anmälan av sjökar tebyråns personalorganisation

synes lämpligt att överflytta tjänstgörande officeren i Ma 27

å militärkartografiska sektionen till försvarskontoret. Härigenom tillgodoses

i viss män önskemålen om ytterligare expertis för de militära ärendena. Om

detta förslag genomföres torde den föreslagna tjänsten som expeditionsofficer

kunna utgå. Tjänsten som expeditionsunderofficer synes däremot böra

bibehållas för att tillgodose föreliggande behov av kvalificerad biträde stjänst

på kontoret. I befattningen torde som utredningen föreslagit böra anställas

en pensionerad underofficer med lön motsvarande skillnaden mellan pension

och lön i den befattning vari vederbörande blivit pensionerad. Personalen i

övrigt på kontoret synes kunna inskränkas till ett kontorsbiträde i befordringsgången.

Departementschefen är sålunda icke beredd tillstyrka att även

ett kanslibiträde anställes.

Sammanfattning av sjöfartsstyrelsens organisation enligt

departementschefens förslag

Vid bifall till av departementschefen i det föregående förordat förslag om

personalorganisation för sjöfartsstyrelsen skall i personalförteckning för

sjöfartsstyrelsen från och med den 1 januari 1956 uppföras följande tjänster.

Befattning

Tjänstemän å ordinarie stat:

Lönegrad

1 generaldirektör.....

1 överdirektör........

5 sjöfartsråd.........

2 överinspektörer.....

4 byrådirektörer.......

7 byrådirektörer.......

1 förste byråingenjör ...

1 förste byråinspektör .,

2 förste byråsekreterare

1 sjöteknisk konsulent .

1 statsgeodet..........

2 förste byråinspektörer

2 förste byråsekreterare

1 byråingenjör.........

1 militärhydrograf.....

2 statshydrografer.....

Cp 19

Cp 15

Ca 37

Ca 33

Ca 33

Ca 31

Ca 29

Ca 29

Ca 29

Ca 29

Ca 29

Ca 27

Ca 27

Ca 27

Ca 27

Ca 27

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1955 41

Befattning Lönegrad

1 kamrerare...................................................... Ca 27

2 byråingenjörer.................................................. Ca 25

2 byråsekreterare................................................. Ca 25

1 kamrerare...................................................... Ca 25

2 ingenjörer...................................................... Ca 23

3 kartografer..................................................... Ca 23

1 förvaltare...................................................... Ca 23

1 förste gravör................................................... Ca 21

4 kartografer..................................................... Ca 21

1 assistent....................................................... Ca 21

1 bokhållare...................................................... Ca 21

5 gravörer....................................................... Ca 19

2 kartografer..................................................... Ca 19

2 assistenter...................................................... Ca 19

1 laborant....................................................... Ca 19

1 tryckeriförman.................................................. Ca 19

1 ritare.......................................................... Ca 19

1 förste kansliskrivare............................................. Ca 17

1 kassör......................................................... Ca 17

1 förste ritbiträde................................................ Ca 15

4 kansliskrivare................................................... Ca 15

1 koppartryckare................................................. Ca 14

4 kontorister..................................................... Ca 13

1 ritbiträde...................................................... Ca 13

1 förste expeditionsvakt........................................... Ca 12

8 kanslibiträden.................................................. Ca 11

1 ritbiträde...................................................... Ca 11

5 expeditionsvakter............................................... Ca 10

4 kontorsbiträden................................................. Ca 8

Tjänstemän å övergångsstat:

1 förste byråsekreterare........................................... Ca 29

1 förste expeditionsvakt........................................... Ca 11

Anm. En expeditionsvaktstjänst må tillsättas först sedan innehavaren av den å övergångsstat

uppförda förste expeditionsvaktstjänsten avgått.

Befattning Lönegrad

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce 25:

2 sjöfartsråd..................................................... Cs 13

1 sjöåklagare..................................................... Ce 33

1 överinspektör................................................... Ce 33

1 byrådirektör.................................................... Ce 33

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1955

Befattning Lönegrad

4 förste byråingenjörer............................................ Ce 29

1 förste byråinspektör............................................. Ce 27

1 förste byråsekreterare........................................... Ce 27

1 förste skeppsmätningskontrollör.................................. Ce 27

5 byråingenjörer.................................................. Ce 27

Härutöver kommer personalen inom sjöfartsstyrelsen att utgöras av 2

byrådirektörer i Cg 31, 1 förste byråsekreterare och 1 byråingenjör i Cg 27,

4 byråingenjörer, 2 byråinspektörer och 1 byråassistent i Ce 25, 8 byråsekreterare

eller amanuenser i reglerad befordringsgång, 3 ingenjörer och 1 assistent

i Ce 23, 2 ingenjörer, 1 maskinmästare och 2 verkmästare i Ce 21, 1

verkmästare i Cg 21, 2 gravörer, 2 kartlitografer, 6 kartografer, 1 assistent,

1 radioverkmästare, 3 ritare och 2 kontorsskrivare i Ce 19, 1 förste instrumentmakare

och 1 radiotekniker i Ce 18, 1 förste arkivbiträde och 1 förrådsmästare

i Ce 17, 1 elektrotekniker i Cg 17, 2 maskinister i Ce 16, 1 förste laboratoriebiträde,

1 radiomontör och 1 kansliskrivare i Ce 15, 2 hantverksförmän,

1 maskinist och 2 koppartryckare i Ce 14, 2 kontorister i Ce 13, 3 hantverkare

i Ce 12, 1 tekniskt biträde, 3 ritbiträden och 1 kanslibiträde i Ce 11,

jämte annan icke-ordinarie personal, uppgående till 23 personer.

Den militära personalen redovisas icke å sjöfartsstyrelsens personalstat.

Den utgöres av 2 tjänstgörande officerare i Ma 33 eller Ma 30, 2 tjänstgörande

officerare i Ma 27, 1 tjänstgörande officer i Ma 27 eller Ma 23/19 samt 1

tjänstgörande underofficer i Ma 19.

Den sålunda föreslagna personalen bör i huvudsak erhålla den placering

på de olika byråerna som i det föregående föreslagits; departementschefen

förutsätter dock att, därest det visar sig påkallat, omflyttning av personal

byråerna emellan skall kunna äga rum.

Den av departementschefen föreslagna personalorganisationen för sjöfartsstyrelsen

innebär, att i det närmaste samtlig personal från lotsstyrelsen och

sjökarteverket övergår till det nya verket. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

samt vägförvaltningarnas personalorganisationer nedgår med det antal befattningshavare

som utredningen redovisat såsom nu tillhörande dessa myndigheter.

Kommerskollegiets organisation slutligen minskar med följande

tjänster, vilka är knutna till den verksamhet som övertages av sjöfartsstyrelsen,

nämligen 2 kommerseråd i Ca 37, 2 överinspektörer i Ca 33, 3 byrådirektörer

i Ca 31, 1 förste byråinspektör, 2 förste byråsekreterare, varav en på

övergångsstat, och 1 konsulent i Ca 29, 1 förste byråinspektör och 2 förste

byråsekreterare i Ca 27, 2 byråsekreterare i Ca 25, 1 förste kansliskrivare i

Ca 17, 1 kansliskrivare i Ca 15, 2 kontorister i Ca 13, 5 kanslibiträden i Ca 11,

1 expeditionsvakt i Ca 10 och 2 kontorsbiträden i Ca 8; 1 sjöåklagare och 1

överinspektör i Ce 33, 1 förste byråsekreterare och 1 förste skeppsmätningskontrollör

i Ce 27, 1 förste byråsekreterare i Cg 27, 2 byråinspektörer i

Ce 25, 1 skeppsmätningskontrollör i Cg 25, 3 byråsekreterare eller amanuenser

i reglerad befordringsgång, 1 assistent i Ce 23, 1 expeditionsvakt i

Cg 8 samt 5 kontorsbiträden i reglerad befordringsgång.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 1A6 år 1955 43

De befattningar, som inrättas i sjöfartsstyrelsen, bär som framgår av vad

förut anförts med få undantag f. n. sin motsvarighet hos de verk, genom vars

sammanslagning det nya verket bildas. Det finns därför anledning utga från

att innehavarna av de tjänster, som faller bort i de nuvarande verken, skall

kunna överföras till motsvarande tjänster i sjöfartsverket, bör att underlätta

denna överflyttning bör i den mån så befinnes påkallat ledigförldarande

av tjänsterna ej äga rum. För den händelse innehavare av ordinaiie tjänst

ej kan beredas motsvarande anställning i sjöfartsverket bör det få ankomma

på Kungl. Maj :t att meddela beslut om förande på övergångsstat av dylik

befattning. Även i fråga om övriga övergångsanordningar, som må påkallas

vid förslagets genomförande, torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta.

Sjöfartsverkets lokalorgan m. m.

När departementschefen i det föregående förordat, att ett sjöfartsverk inrättas,

har departementschefen förutsatt, att verket skall organiseras som en

styrelse med därtill hörande lokalstater. Nu befintliga lokalstater är lotsoch

fyrstaten under lotsstyrelsen, sjökar teverkets kontrollstationer för prövning

av kompasser, lanternor och andra nautiska instrument, hamnavdelningarna

inom väg- och vattenbyggnadsverket samt fartygsinspektionens

och skeppsmätningsväsendets distriktsorganisationer under kommerskollegium.

Vidare kan som lokalorgan räknas av väg- och vattenbyggnadsverket

förvaltade kanaler, Södertälje kanal, Falsterbokanalen, Sotenkanalen och

Väddö kanal ävensom de under kommerskollegium sorterande sjöbefälsskolorna

och sjömanshusen.

Utredningen föreslår, att till sjöfartsstyrelsen skall höra två lokalstater,

nämligen dels lots- och fyrstaten, dels en lokalstat, som skapas genom sammanslagning

av fartygsinspektionens och skeppsmätningsväsendets distriktsorganisationer

samt sjökarteverkets kontrollstationer. Vidare förordai utredningen,

att de av väg- och vattenbyggnadsverket förvaltade kanalerna

samt sjöbefälsskolorna och sjömanshusen skall lyda under sjöfartsstyrelsen

på samma sätt som nu under väg- och vattenbyggnadsstyrelsen respektive

kommerskollegium.

Departementschefen har redan tidigare berört frågan om hamnavdelningarnas

slopande och samordningen av fartygsinspektion och skeppsmätning,

varvid departementschefen godtagit utredningens förslag. Även sjökarteverkets

kontrollstationer bör som utredningen föreslagit i administrativt hänseende

anslutas till den av fartygsinspektions- och skeppsmätningsdistrikten

bildade nya lokalorganisationen. Denna lokalstat torde böra benämnas fartygsinspektionen

in. in.

Departementschefen anser sig också i huvudsak kunna godtaga utredningens

förslag till personalorganisation för denna lokalstat. Departementschefen

biträder sålunda förslaget att benämningen förste farlygsinspektör

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1955

ändras till överinspektör. Den av utredningen föreslagna nedflyttningen i

lönegrad från Ce 31 till Ce 29 av befattningarna som förste skeppsmätare

och indragningen av en tjänst som skeppsmätare i Ce 27 kan departementschefen

däremot icke tillstyrka. Sistnämnda befattning bör emellertid uppföras

som extra tjänst. Icke heller den föreslagna uppflyltningen av två befattningar

som förste fartygsinspektör till Ca 29 biträder departementschefen.

Vid bifall till av departementschefen i det föregående förordat förslag

om personalorganisation för ifrågavarande lokalstat skall i personalförteckningen

för fartygsinspektionen m. m. uppföras följande tjänster.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat:

7 överinspektörer................................................ Ca 33

2 förste fartygsinspektörer........................................ Ca 27

15 fartygsinspektörer.............................................. Ca 25

2 föreståndare för kontrollstation.................................. Ca 25

1 kontorist...................................................... Ca 13

6 kanslibiträden................................................. Ca 11

1 kontorsbiträde................................................. Ca 8

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce 25:

3 förste skeppsmätare............................................. Ce 31

2 fartygsinspektörer............................................... Ce 27

Vad utredningen i övrigt föreslagit rörande lokalstater och lokalorgan har

departementschefen ingen erinran mot. Departementschefen anser i likhet

med utredningen och organisationsnämnden att det bör ankomma på sjöfartsstyrelsen

att närmare överväga möjligheterna att framdeles sammanföra

de båda lokalstater, som verket nu förulsättes skola ha, så att en enhetlig

distriktsindelning av lokalorganen inom sjöfartsverket skall kunna

åstadkommas.

Fartyg, maskiner, förråd och annan materiel, som erfordras för verksamhetens

fortsatta bedrivande bör överföras till sjöfartsverket från lotsverket,

sjökarteverket, väg- och vattenbyggnadsverket samt kommerskollegium.

Härvid avser departementschefen även sådana kontorsinventarier och annan

dylik utrustning, som disponeras av de verk eller delar av verk av vilka

sjöfartsverket bildas. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela

närmare föreskrifter i dessa frågor. Därvid torde även böra övervägas den

av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen väckta frågan om sjöfartsverket skall

övertaga den väg- och vattenbyggnadsverket tillhöriga verkstaden i Barsebäck.

Det av utredningen upptagna spörsmålet om inrättande av en förrådsfond

anser departementschefen sig icke nu kunna taga ställning till. Frågan

torde som utredningen förutsatt få upptagas till övervägande av sjöfartsstyrelsen,

sedan närmare erfarenheter vunnits beträffande förvaltning och redovisning

av den till sjöfartsverket hänförliga materielen.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1955

45

Beträffande frågan om finansieringen av den verksamhet, som sjöfartsverket

har att svara för, vill departementschefen slutligen erinra om att en

rad särskilda anslag för närvarande finns uppförda under riksstatens fjärde,

sjätte och tionde huvudtitlar samt på kapitalbudgeten, vilka disponeras av

de verk som avses uppgå i sjöfartsverket. Dessa anslag bör på sätt, som anges

i följande avsnitt, i fortsättningen disponeras av sjöfartsverket.

Anslagsfrågor

Vid bifall till av departementschefen i det föregående förordade förslag

om inrättande av ett sjöfartsverk, som skall träda i funktion den 1 januari

1956, erfordras att anslag till avlöningar och omkostnader för sjöfartsstyrelsen

anvisas för budgetåret 1955/56; anslagen skall beräknas med hänsyn

till kostnaderna under ett halvt år och ställas till styrelsens förfogande

fr. o. m. den 1 januari 1956. På motsvarande sätt bör avlönings- och omkostnadsanslag

beräknas och anvisas för den del av lokalstaten, som avser

fartygsinspektionen m. m. För huvuddelen av den lokala förvaltningen —

lots- och fyrstaten — bör anslag upptagas för hela budgetåret; anslagen

bör under förra hälften av budgetåret stå till lotsstyrelsens förfogande och

under senare hälften av budgetåret disponeras av sjöfartsstyrelsen. Anslagen

till sjöbefälsskolorna, sjömanshusen, hamn- och farledsanläggningar, säkerhetsanstalter

för sjöfarten, isbrytning och sjömätning bör likaledes under

tiden 1 juli—31 december 1955 disponeras i den ordning, som nu gäller,

och för tiden 1 januari—30 juni 1956 disponeras av sjöfartsstyrelsen. Slutligen

bör för förra hälften av budgetåret 1955/56 anslag uppföras till avlöningar

och omkostnader för lotsstyrelsen, sjökarteverket, fartygsinspektionen

och skeppsmätningsväsendet.

Anslag för sjöfartsverket

Sjöfartsstyrelsen: Avlöningar

Anslag till avlöningar för sjöfartsstyrelsen under nästa budgetår erfordras

endast för tiden 1 januari—30 juni 1956 eller ett halvt år.

Vid bifall till den personalorganisation departementschefen i det föregående

förordat uppgår utgifterna för avlöningar till ordinarie tjänstemän till

699 100 kronor.

Avlöningskostnaderna för den av departementschefen föreslagna ickeordinarie

personalen kan beräknas till 680 400 kronor för nästa budgetår.

Under ifrågavarande anslagspost bör också upptagas medel för vikariatsersättningar,

övertidsersättningar in. in. Dessa kostnader beräknas till i runt

tal 10 000 kronor. Härjämte bör posten uppräknas för att tillgodose behovet

av extra personal under övergångstiden med 25 000 kronor. Anslagsposten

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1955

till avlöningar till icke-ordinarie personal bör sålunda upptagas till 715 400

kronor.

Såsom arvoden, bestämda av Kung!. Maj :t, bör för år utgå 1 200 kronor

till chefen för försvarskontoret och 780 kronor till envar av två kommenderade

officerare, eller för halvt budgetår tillhopa i runt tal 1 400 kronor.

Vidare bör för sjötillägg m. in. beräknas 52 500 kronor.

För rörligt tillägg beräknas slutligen 219 600 kronor.

Sjöfartsstyrelsens avlöningsanslag bör sålunda för nästa budgetår uppföras

med ett belopp av 1 688 000 kronor.

Som tidigare nämnts övertager sjöfartsstyrelsen — förutom personalen

från sjökarteverket och lotsstyrelsen — vissa befattningshavare från väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen, vägförvaltningarna och kommerskollegium. Avlöningskostnaderna

för tiden 1 januari—30 juni 1956 för dessa befattningshavare

kan beräknas till respektive 135 000, 197 500 och 377 800 kronor.

Motsvarande minskningar å ifrågavarande myndigheters avlöningsanslag

för nästa budgetår torde böra vidtagas.

Sjöfartsstyrelsen: Omkostnader

Sjöfartsstyrelsens medelsbehov för omkostnader avser för nästa budgetår

endast senare hälften av budgetåret.

Som tidigare nämnts kommer styrelsen att överta sjökarteverkets och lotsstyrelsens

verksamhet helt samt vissa uppgifter från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

vägförvaltningarna och kommerskollegium. Det synes därför

riktigt, att vid beräkningen av sjöfartsstyrelsens omkostnadsanslag för

nästa budgetår utgå ifrån de berörda verkens kostnader för motsvarande

verksamhet. Därjämte torde särskilda medel behöva anvisas för möbler,

kontorsmaskiner m. m. Sjöfartsstyrelsens inventariebehov kommer visserligen

att till största delen tillgodoses från de verk som berörs av omorganisationen,

men vissa kompletteringar torde bli nödvändiga. Med desssa utgångspunkter

och med ledning av från verken inhämtade uppgifter beräknar departementschefen

sjöfartsstyrelsens ifrågavarande utgifter för nästa budgetår

till i runt tal 440 600 kronor. Av detta belopp hänför sig 203 500, 77 500,

12 400, 42 700 och 54 500 kronor till respektive sjökarteverkets, lotsstyrelsens,

väg- och vattenbyggnadsstyrelsens, vägförvaltningarnas och kommerskollegiets

verksamhetsområde samt återstoden, 50 000 kronor, till det nyssnämnda

behovet av inventarier. De tre sistnämnda myndigheternas omkostnadsanslag

torde för nästa budgetår böra minskas med de belopp som

beräknats belöpa å den överflyttade verksamheten. Till bestridande av sjöfarsstyrelsens

omkostnader bör anvisas ett särskilt anslag å riksstaten. Anslaget,

som i likhet med andra omkostnadsanslag bör ha förslagsanslags

karaktär, bör benämnas Sjöfartsstyrelsen: Omkostnader.

Det nya anslaget torde böra inrymma anslagsposter till sjukvård in. in.,

reseersättningar, expenser, publikationstryck och vissa engångskostnader

samt en uppbördspost avseende försäljningsmedel för sjömansrullor. För de

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nv 116 år 1955

47

olika ändamålen beräknar departementschefen 440 600 kronor. Sjöfartsstyrelsens

omkostnadsanslag skulle således för nästa budgetår upptagas med

440 600 kronor. Det torde lämpligen få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela

närmare bestämmelser beträffande användningen av de olika posterna.

Fartygsinspektionen m. m.: Avlöningar och omkostnader

Under förutsättning av bifall till de jämkningar i utredningens förslag,

departementschefen i det föregående förordat rörande personaluppsättningen

inom förevarande lokalorganisation och som innebär att för personalen såväl

i fråga om antal som löneställning skall gälla detsamma som för närvarande,

torde medelsbehovet för Fartygsinspektionen m. m.: Avlöningar under tiden

1 januari—30 juni 1956 upptagas till sammanlagt 483 700 kronor. Denna

medelsberäkning är grundad på nuvarande avlöningskostnader för motsvarande

personal, räknat för ett halvt budgetår. Sålunda har kostnaderna för

den personal, som nu avlönas från fartygsinspektionens anslag, upptagits

till 310 300 kronor, för skeppsmätningspersonalen till 140 900 kronor och

för personalen vid kontrollstationerna till 32 500 kronor. I sistnämnda summa

ingår ett belopp av 3 600 kronor, utgörande av Kungl. Maj :t fastställda

arvoden till två föreståndare för kontrollstationer (i Kalmar respektive

Sundsvall).

Med hänsyn till personalens fördelning å ordinarie och icke-ordinarie befattningshavare

och till vad nyss sagts om arvoden till kontrollstationsföreståndare

bör anslagsbeloppet 483 700 kronor fördelas å olika anslagsposter

på följande sätt, nämligen avlöningar till ordinarie tjänstemän 246 000 kronor,

arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, 3 600 kronor,

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 165 000 kronor och rörligt

tillägg 69 100 kronor.

Det för Fartygsinspektionen m. in.: Omkostnader erforderliga anslaget

kan med utgångspunkt från nu uppförda omkostnadsanslag till fartygsinspektionen

och skeppsmätningsväsendet beräknas till 68 000 kronor för

tiden 1 januari—30 juni 1956.

Lots- och fyrstaten: Avlöningar

I gällande riksstat är under rubriken Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare

å lots- och fyrstaten uppfört ett förslagsanslag å 16 177 400

kronor.

Beträffande personalen på tjänstefartyget Kalmar i östra lotsdistriktet tillstyrker

departementschefen att befattningen som maskinist i Ca 17, i samband

med att distriktets nya tjänstefartyg tages i bruk, utbytes mot 1 maskinisttjänst

i Ca 19. Departementschefen har ingen erinran mot att förstnämnda

tjänst i 17 lönegraden uppföres på övergångsstat. Vidare tillstyrker

departementschefen, att för det nya tjänstefartyget inrättas två nya tjänster

som matros i lönegrad Ce 10. Med hänsyn till att fartyget icke beräknas

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr U6 år 1955

vara färdigbyggt förrän i november 1955 bör medel för de nya tjänsterna

som maskinist och matros endast anvisas för åtta månader. Den erforderliga

anslagsökningen därför beräknas till 11 000 kronor.

Departementschefen tillstyrker, att personalen på Hoburgs och Ölands

södra uddes fyrplatser i samband med att dessa fyrar utrustas med radiofyranläggningar

uppflyttas i lönegrad enligt följande: 2 fyrmästare från

Ca 17 till Ca 19, 2 förste fyrvaktare från Ca 14 till Ca 15 och 2 fyrvaktare

från Ca 11 till Ca 12.

Departementschefen tillstyrker vidare indragningar av en tjänst för lotsförman

i Ca 18 på övergångsstat, tjänster för en fyrmästare i Ca 15 och en

fyrvaktare vid Femörehuvuds fyrplats samt en tjänst för förste fyrvaktare

i Ca 15 vid Djurstens fyrplats.

Anslaget beräknas sålunda:

avlöningar till ordinarie tjänstemän 6 503 500 (+ 1 560 200) kronor;

avlöningar till icke-ordinarie personal 5 558 300 (+984 100) kronor;

särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie personal 2 919 500

(oförändrat) kronor;

rörligt tillägg 1 170 400 (— 2 570 000) kronor.

Anslaget bestämmes alltså till (6 503 500 + 5 558 300 + 2 919 500 +

1 170 400 ==) 16 151 700 (— 25 700) kronor.

I personalförteckningen för lots- och fyrstaten bör följande ändringar vidtagas.

Såsom nya tjänster uppföres 1 maskinist i Ca 19, 2 fyrmästare i Ca 19,

2 förste fyrvaktare i Ca 15 och 2 fyrvaktare i Ca 12; 1 maskinist i Ca 17

uppföres på övergångsstat. Ur personalförteckningen avföres 1 lotsförman i

Ca 18 på övergångsstat, 2 fyrmästare i Ca 17, 1 fyrmästare i Ca 15, 1 förste

fyrvaktare i Ca 15, 2 förste fyrvaktare i Ca 14 och 2 fyrvaktare i Ca 11.

Lots- och fyrstaten: Omkostnader

Enligt gällande ordning bestrids de utgifter som hänför sig till antingen

lotsstyrelsen eller lots- och fyrstaten eller som är gemensamma för båda

från ett och samma anslag, Lotsverket: Omkostnader. Anslaget bör emellertid

för nästa budgetår delas upp i två anslag, ett för lots- och fyrstaten och

ett för lotsstyrelsen. Anslagen, som båda bör ha förslagsanslags karaktär,

torde böra benämnas Lots- och fyrstaten: Omkostnader och Lotsstyrelsen:

Omkostnader.

Det förstnämnda anslaget bör tillföras anslagsposten Övriga utgifter då

dessa kostnader helt hänför sig till lots- och fyrstaten. Därjämte bör under

detta anslag även beräknas medel för sjukvård, reseersättningar och andra

expenser än för bränsle, lyse och vatten. Anslaget till Lotsstyrelsen: Omkostnader

torde böra uppta, förutom poster till sjukvård m. in., reseersättningar

och övriga expenser, en post till vardera bränsle, lyse och vatten samt till

publikationstryck.

Den av departementschefen i det följande förordade medelsanvisningen

för olika ändamål avser endast halva budgetåret, när det gäller lotsstyrelsen,

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1955

49

eftersom dess verksamhet är avsedd att övertagas av sjöfartsstyrelsen fr. o. in.

den 1 januari 1956.

Anslagsposten till sjukvård m. in. synes böra upptagas med oförändrat

belopp, 60 000 kronor. Härav beräknar departementschefen för lots- och fyrstatens

del 55 000 kronor och för lotsstyrelsen 2 500 kronor. För reseersättningar

beräknar departementschefen oförändrat belopp, 171 000 kronor, varav

torde böra avses för lots- och fyrstaten 121 000 kronor samt för lotsstyrelsen

25 000 kronor. Medel för bränsle, lyse och vatten erfordras endast för

lotsstyrelsens del; kostnaden härför beräknas till 5 000 kronor. Till övriga

expenser tillstyrker departementschefen en höjning med 14 900 kronor

till 225 000 kronor, att fördelas med 147 000 kronor å lots- och fyrstaten och

med 39 000 kronor å lotsstyrelsen. Till publikationstryck, som endast ifrågakommer

för lotsstyrelsens del, beräknar departementschefen 6 000 kronor.

1 enlighet med vad tidigare sagts överföres anslagsposten till övriga utgifter

och därunder upptagna delposter till lots- och fyrstatens omkostnadsanslag.

Delposten till reparation och underhåll av obevakade fyrar, fasta sjömärken,

apparatur, maskiner och inventarier inom lotsdistrikten synes böra uppräknas

med 35 000 kronor. Posten bör sålunda uppföras med 340 000 kronor.

Delposten till reparation och underhåll av fyrskepp, tjänstefartyg och därmed

jämställda fartyg samt lotsverket tillhöriga tjänstebåtar synes i betraktande

av medelsåtgången under budgetåret 1953/54 kunna upptagas till

oförändrat belopp, 980 000 kronor. Å andra sidan bör de två sistnämnda delposterna

nedräknas den förra med 10 000 och den senare med 15 000 kronor,

enär viss personal, som hittills avlönats av medel som anvisats under dessa

poster, i fortsättningen skall avlönas från sjöfartsstyrelsens avlöningsanslag.

Äskad höjning med 50 000 kronor till 600 000 kronor av delposten

till legor för lotsbåtar biträder departementschefen. Övriga under anslagsposten

till övriga utgifter upptagna delposter torde för nästa budgetår få

upptagas med oförändrat belopp. Sluligen bör 10 000 kronor upptagas för

förnyelse av lotsverkets vandringsbibliotek.

Vid bifall till vad departementschefen i det föregående förordat skall omkostnadsanslaget

till lots- och fyrstaten för nästa budgetår upptagas till

4 513 000 kronor.

Närmare bestämmelser om anslagets användning torde lämpligen böra få

meddelas av Kungl. Maj :t.

Lotsstyrelsens omkostnadsanslag skulle för nästa budgetår upptagas med

77 500 kronor. Till detta anslag återkommer departementschefen i det följande.

Övriga till sjöfartsverket hänförliga anslag

Den verksamhet, som är avsedd att överflyttas till sjöfartsverket, bekostas,

förutom från de avlönings- och omkostnadsanslag, som redovisats i det

föregående, för närvarande från följande anslag, nämligen under fjärde huvudtiteln

reservationsanslagen till Sjökar teverket: Mätnings- och rekog4

Bihang till riksdagens protokoll 1955. 6 samt. iVr 146—147

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1955

nosceringsverksamhet och Ombyggnad av sjömätningsfartyg samt förslagsanslaget

till Sjökarteverket: Bidrag till internationella hydrografiska byrån,

under sjätte huvudtiteln reservationsanslagen till Bidrag till handelshamnar

och farleder, Statliga farledsarbeten, Byggande av fiskehamnar, Bidrag till

byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder, Reparation och

ombyggnad av Falsterbokanalen samt Understöd åt skärgårdsrederier,

ävensom förslagsanslaget till Underhåll och drift av statens fiskehamnar

och farleder samt under tionde huvudtiteln förslagsanslagen till

Sjöbefälsskolorna: Avlöningar och Omkostnader, anslaget till Sjöbefälsskolorna:

Kompletteringskurs vid högre tekniskt läroverk, reservationsanslagen

till Sjöbefälsskolorna: Materiel, böcker m. m. och Lotsverket: Säkerhetsanstalter

för sjöfarten, förslagsanslagen till Statens isbrytarverksamhet,

Kostnader för handelssjöfartens dirigering samt Ersättning till statens allmänna

fastighetsfond: Lotsstyrelsens delfond samt anslaget till Bidrag till

sjömanshusens förvaltningskostnader. Å kapitalbudgeten är upptagna två

anslag som avsetts för den här ifrågavarande verksamheten, nämligen investeringsanslagen

till Säkerhetsanstalter för sjöfarten och till Lotsverkets

båtlånefond.

De medel som i fortsättningen anslås för de här nämnda ändamålen bör

enligt departementschefen ställas till sjöfartsverkets förfogande. I samband

härmed kan vara motiverat bl. a. ur förenklingssynpunkt att slå samman

vissa av anslagen. Detta bör emellertid icke ske under nästa budgetår, då

sjöfartsverket börjar sin verksamhet först i mitten av budgetåret och på

grund härav två myndigheter kommer att behöva förfoga över anslagen,

nämligen under förra hälften av budgetåret den myndighet som nu har dispositionsrätten

och under senare hälften av budgetåret sjöfartsverket. Av

samma anledning bör icke heller några ändringar i anslagsrubrikerna nu

företagas. Frågan om eventuell sammanslagning av anslag synes därför böra

upptagas i samband med medelsanvisningen för budgetåret 1956/57.

I årets statsverksproposition har frågan om medelsbehovet för nästa

budgetår slutbehandlats i vad avser de här nämnda anslagen under sjätte

huvudtiteln och erforderliga medel äskats (p. 21—26, 70). Motsvarande gäller

för de under tionde huvudtiteln upptagna anslagen till Sjöbefälsskolorna

(p. 11—14), Bidrag till sjömanshusens förvaltningskostnader (p. 65) samt

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Lotsstyrelsens delfond (p.

93). Övriga i detta avsnitt berörda anslag har i årets statsverksproposition

upptagits med beräknade belopp. Departementschefen återkommer nu till

dessa anslagsfrågor, varvid dock erforderlig hemställan om medelsanvisning

göres i ett senare sammanhang.

Sjökarteverket: Mätnings- och rekognosceringsverksamhet

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 900 000 kronor.

Då viss personal, som hittills avlönats från detta anslag, i fortsättningen

kommer att avlönas från sjöfartsstyrelsens avlöningsanslag, föreslår depar
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 1A6 år 1955 51

tementschefen, att förevarande anslag nedräknas med 44 000 kronor till

856 000 kronor.

Sjökarteverket: Bidrag till internationella hydrografiska byrån

Departementschefen föreslår, att anslaget för nästa budgetåret uppföres

med oförändrat belopp, 23 000 kronor.

Sjökarteverket: Ombyggnad av sjömätningsfartyg

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 350 000 kronor.

Det synes departementschefen vara angeläget att förbättra möjligheterna

att verkställa ^sjömätning. Av styrelsen för sjökarteverket framlagt förslag

att bygga om lotsverkets fartyg »Castor» till sjömätningsfartyg synes vara en

lämplig utväg och tillstyrkes av departementschefen. Departementschefen

förordar att för ändamålet anvisas 350 000 kronor.

Lotsverket: Säkerhetsanstalter för sjöfarten

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 2 925 000

kronor.

Till säkerhetsanstalter för sjöfarten anvisas anslag årligen även å kapitalbudgeten

under statens allmänna fastighetsfond. För innevarande budgetår

är detta anslag upptaget med ett belopp av 475 000 kronor.

För budgetåret 1955/56 hemställer lotsstyrelsen, att anslag till säkerhetsanstalter

för sjöfarten uppföres med 3 420 000 kronor å driftbudgeten och

480 000 kronor å kapitalbudgeten.

Kostnaden för det under byggnad varande nya tjänstefartyget för östra

lotsdistriktet beräknar lotsstyrelsen nu komma att nedgå till 3 000 000 kronor

innebärande en minskning med 700 000 kronor. För nästa budgetår föreslår

departementschefen att för ändamålet anvisas återstående erforderligt

belopp 1 500 000 kronor.

Beträffande övriga äskanden till säkerhetsanstalter anser departementschefen

sig kunna tillstyrka arbeten till sammanlagt 1 900 000 kronor. Härav

bör emellertid för förnyelse av bibliotek avsett belopp av 10 000 kronor anvisas

under omkostnadsanslaget. Anslaget bör vidare nedräknas med 20 000

kronor motsvarande kostnaden för personal som hittills avlönats från anslaget

men som i fortsättningen kommer att avlönas från sjöfartsstyrelsens

avlöningsanslag.

Medelsanvisningen till säkerhetsanstalter för sjöfarten skulle därmed för

nästa budgetår uppgå till sammanlagt 3 370 000 kronor, varav 2 890 000 kronor

anses böra anvisas å driftbudgeten och 480 000 kronor å kapitalbudgeten.

Till medelsanvisningen å kapitalbudgeten återkommer departementschefen

senare.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1955

Statens isbrytarverksamhet

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 700 000 kronor.

Marinförvaltningen och kommerskollegium har framlagt förslag om vissa

reparations- och moderniseringsarbeten å statsisbrytaren Ymer, varigenom

Ymer skulle kunna göra fullgod tjänst åtminstone till 1974 eller ca 10 år

längre än annars skulle vara möjligt. Kostnaden för dessa arbeten har ämbetsverken

beräknat till 2 000 000 kronor, varav för nästa budgetår erfordras

1 200 000 kronor och återstoden för budgetåret 1956/57. Ämbetsverken framhåller,

att under alla förhållanden vissa arbeten är nödvändiga å Ymer, därest

fartyget över huvud skall kunna hållas i driftsdugligt skick. Kostnaden härför

beräknas till ca 1 000 000 kronor utöver ordinarie underhållskostnader.

Ämbetsverkens förslag innebär att man för en jämförelsevis låg kostnad

kan disponera ett fullgott isbrytarfartyg under ytterligare minst 10 år. Härtill

kommer att drifts- och underhållskostnaderna för Ymer kan beräknas

nedgå efter ombyggnaden. Departementschefen tillstyrker därför att fartyget

repareras och moderniseras på sätt ämbetsverken föreslagit. Kostnadsberäkningarna

föranleder ingen erinran från departementschefens sida och

för ändamålet bör avses 2 000 000 kronor, varav 1 200 000 kronor torde böra

anvisas för nästa budgetår.

Departementschefen förordar att 96 000 kronor ställes till förfogande för

vissa inredningsändringar å Ymer.

Departementschefen tillstyrker, att ytterligare 100 000 kronor anvisas för

löpande underhålls- och driftkostnader.

Anslaget till statens isbrytarverksamhet skulle därmed för nästa budgetår

uppgå till 3 096 000 kronor.

Kostnader för handelssjöfartens dirigering

Departementschefen föreslår, att anslaget för nästa budgetår uppföres med

oförändrat belopp, 20 000 kronor.

Kapitalbudgeten

Statens allmänna fastighetsfond

Säkerhetsanstalter för sjöfarten

Såsom departementschefen tidigare vid behandling av reservationsanslaget

till Lotsverket: Säkerhetsanstalter för sjöfarten framhållit, torde för

nästa budgetår viss del av utgifterna för säkerhetsanstalter för sjöfarten

böra bestridas från anslag å kapitalbudgeten. Medelsbehovet utgör i enlighet

med vad departementschefen tidigare angivit 480 000 kronor.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1955

53

Statens utlåningsfonder

Lotsverkets båtlånefond

Med stöd av Kungl. Maj:ts den 19 februari 1954 givna bemyndigande tillkallades

den 24 samma månad särskilda utredningsmän för att verkställa

utredning och avgiva förslag rörande den framtida organisationen av båthållningen

vid rikets lotsplatser. Utredningen har den 15 februari 1955 avgivit

betänkande i ämnet. I avvaktan på slutligt ställningstagande till utredningens

förslag föreslår departementschefen, att anslaget för nästa budgetår

upptages till oförändrat belopp, 500 000 kronor.

Anslag till vissa myndigheter för tiden 1 juli—31 december 1955

Lotsstyrelsen: Avlöningar

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 686 300 kronor.

Medel till avlöningar för lotsstyrelsen erfordras endast under första hälften

av nästa budgetår. Då departementschefen icke kan tillstyrka några

tjänsteändringar synes medelsbehovet kunna upptagas till hälften av det för

innevarande budgetår anvisade anslaget. För löneklassändringar tillkommer

dock en ytterligare kostnad av i runt tal 1 300 kronor. Vidare föranleder de

beslutade ändringarna av grundlönebeloppen omräkning av anslagsposterna

i lotsstyrelsens avlöningsstat.

Anslaget beräknas sålunda:

avlöningar till ordinarie tjänstemän 207 500 (— 105 600) kronor;

avlöningar till icke-ordinarie personal 93 600 (—48 300) kronor;

rörligt tillägg 43 300 (— 188 000) kronor.

Anslaget bör alltså bestämmas till 344 400 (— 341 900) kronor.

Lotsstyrelsen: Omkostnader

Som departementschefen vid anmälan av lots- och fyrstatens omkostnadsanslag

anfört erfordras för tiden 1 juli—31 december 1955 ett särskilt omkostnadsanslag

för lotsstyrelsen. Anslaget torde som tidigare föreslagits få

upptagas med 77 500 kronor.

Sjökarteverket: Avlöningar

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 091 000 kronor.

Medel under detta anslag bör anvisas endast för tiden 1 juli—31 december

1955.

För löneklassuppflyttningar m. m, föreslås anslaget skola höjas med

6 500 kronor.

De beslutade ändringarna av grundlönebeloppen föranleder omräkning av

vissa anslagsposter.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr lid år 1955

Anslaget beräknas sålunda

avlöningar till ordinarie tjänstemän 274 200 (— 137 800) kronor;

arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, 6 200 (—

6160) kronor;

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 157 100 (— 72 900) kronor;

särskilda löneförmåner 52 500 (— 52 500) kronor;

rörligt tillägg 62 000 (—269 640) kronor.

Anslaget bestämmes alltså till 552 000 (— 539 000) kronor.

Sjökarteverket: Omkostnader

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 440 000 kronor.

Departementschefen föreslår, att anslaget för tiden 1 juli—31 december

1955 upptages med hälften av det för innevarande budgetår anvisade beloppet

eller 220 000 kronor.

Fartygsinspektionen: Avlöningar

i

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 620 600 kronor.

Medel under anslaget bör anvisas för tiden 1 juli—31 december 1955. Vidare

föranleder de beslutade ändringarna av grundlönebeloppen omräkning

av anslagsposterna.

Anslaget beräknas sålunda:

avlöningar till ordinarie tjänstemän 234 900 (— 119 700) kronor;

avlöningar till icke-ordinarie personal 32 400 (— 17 400) kronor;

rörligt tillägg 43 000 (— 173 200) kronor.

Anslaget bestämmes alltså till 310 300 (— 310 300) kronor.

Fartygsinspektionen: Omkostnader

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 102 000 kronor.

Medel under anslaget bör anvisas för tiden 1 juli—31 december 1955.

Departementschefen förordar, att delposten till övriga expenser uppräknas

med 500 kronor.

Anslaget bör alltså uppföras med 51 500 kronor.

Skeppsmätningsväsendet: Avlöningar

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 173 200 kronor.

Medel under anslaget bör anvisas för tiden 1 juli—31 december 1955.

Av det för budgetåret 1954/55 beviljade avlöningsanslaget avser 32 300

kronor den äldre skeppsmätningsorganisationen. Någon medelsanvisning för

detta ändamål under budgetåret 1955/56 erfordras icke till följd av omorganisationen

fr. o. in. den 1 januari 1955. Av anslaget för innevarande

budgetår hänför sig vidare 140 900 kronor till den nya skeppsmätningsorganisationen

under tiden 1 januari—30 juni 1955.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1955 55

De beslutade ändringarna av grundlönebeloppen föranleder omräkning av

vissa anslagsposter.

Anslaget beräknas sålunda:

avlöningar till icke-ordinarie personal 114 200 (+ 26 900) kronor;

avlöningar till tillfällig personal 10 000 (oförändrat) kronor;

rörligt tillägg 16 700 (— 26 900) kronor.

Anslaget bestämmes alltså till 140 900 (— 32 300) kronor.

Skeppsmätningsväsendet: Omkostnader

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 23 700 kronor.

Av det för budgetåret 1954/55 beviljade anslaget hänför sig 7 900 kronor

till omkostnader för den äldre skeppsmätningSorganisationen. Till följd

av omorganisationen fr. o. m. den 1 januari 1955 bortfaller dessa kostnader

för budgetåret 1955/56. Av anslaget för innevarande budgetår avser vidare

15 800 kronor omkostnader för den nya skeppsmätningSorganisationen under

tiden 1 januari—30 juni 1955.

Departementschefen föreslår, att för tiden 1 juli—31 december 1955 under

anslaget anvisas ett belopp av 15 800 kronor.

Utskottet

De statliga förvaltningsuppgifterna på sjöfartens område äro nu uppdelade

på ett flertal myndigheter. De sjöfartsärenden, som handläggas av

centrala statsmyndigheter med underlydande organ, äro i första hand fördelade

på lotsverket, sjökarteverket, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt

kommerskollegium.

Den nuvarande organisatoriska splittringen av statens sjöfartsuppgifter

har medfört betydande olägenheter. Behovet av en samordning av de statliga

organen på detta område synes utskottet vara till fullo ådagalagt. Det

övervägande flertalet myndigheter och organisationer, som yttrat sig i frågan,

ha även givit uttryck åt denna uppfattning.

I syfte att åstadkomma en mera rationell administration av hithörande

uppgifter har sjöfartsorganisationsutredningen framlagt alternativa förslag

till nyorganisation. Utredningen har ingående redogjort för innebörden av

sina förslag. Dessa ha vidare granskats av ett stort antal remissinstanser,

varvid ytterligare aspekter på förevarande organisationsproblem framkommit.

Vid anmälan av propositionen har slutligen departementschefen belyst

de olika organisationsalternativen och till granskning upptagit i remissyttrandena

framförda kritiska synpunkter.

Utskottet kan under nu angivna omständigheter icke finna behov föreligga

av förnyad utredning i ämnet och kan alltså icke biträda det i motionerna

I: 484 och II: 593 gjorda yrkandet härom.

En ändrad förvaltningsorganisation på förevarande område kan tänkas

utformad på olika sätt.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr U6 år 1955

Utredningen har som alternativ I föreslagit, att sjöfartsverket skall bildas

genom sammanslagning av lotsverket och sjökarteverket, väg- och vattenbyggnadsverket,

i vad detta handhar hamn- och farledsanläggningar, samt

statens isbrytarverksamhet. Som alternativ II har utredningen föreslagit,

att till det nya verket skola överföras — utöver vad som föreslås i alternativ

I — de delar av kommerskollegium, som handlägga sjöfartsärenden, frånsett

ekonomiska frågor och statistik. Härvid skulle sålunda till sjöfartsverket

överflyttas bl. a. fartygsinspektionen, skeppsmätningsväsendet samt sociala

och juridiska frågor. Sjöfartsorganisationsutredningen har för sin del förordat

alternativ II.

I valet mellan de av utredningen framlagda två alternativa förslagen ha

remissmyndigheterna haft delade meningar. Utskottet framlägger i det följande

sina synpunkter på denna fråga.

Alternativ I innebär, att ett tekniskt-nautiskt verk tillskapas med uppgift

att i olika avseenden svara för framkomstmöjligheterna till sjöss. Praktiskt

taget allmän enighet synes råda om att en sammanslagning i åtminstone

denna omfattning bör komma till stånd. Även utskottet anser att en

organisationsändring av denna innebörd är välmotiverad.

I propositionen framlägges emellertid ett längre gående förslag, som innebär

att till ett sjöfartsverk skola överföras —- utöver uppgifterna enligt

alternativ I — alla de ärenden som kommerskollegium handlägger på sjöfartens

område med undantag av sjöfartsstatistiken. Detta förslag innebär

så till vida en utvidgning av alternativ II, som även de ekonomiska sjöfartsfrågorna

härvid skulle överflyttas.

Mot alternativ II ha invändningar framförts av vissa remissinstanser,

främst kommerskollegium och redarorganisationerna, ävensom i motionerna

1:485 och 11:594. Här hävdas, att vid ett bifall till detta förslag kommerskollegium

icke längre får tillräckliga möjligheter att som statens centrala

verk på näringslivets område följa utvecklingen av olika näringsgrenar

och beakta deras inbördes sammanhang.

Det sålunda angivna önskemålet att kommerskollegium skall kunna ha

överblick över hela näringslivet synes emellertid kunna realiseras på olika

vägar. En möjlighet är, att ämbetsverket på basis av sin egen statistik och

annat tillgängligt informationsmaterial följer utvecklingen och i anslutning

härtill avger remissyttranden i frågor av mera principiell betydelse för näringslivet

i dess helhet. Detta torde ej möta några svårigheter, även om

sjöfartsfrågorna avskiljas från ämbetsverket. Om däremot tanken är, att

kommerskollegium skall vinna den önskade överblicken genom egna praktiska

ämbetsåligganden inom olika näringsgrenar synes detta innebära, att

en rad myndigheter skulle inordnas under kollegium. Detta kan näppeligen

vara en realistisk tanke. Utvecklingen i fråga om statsförvaltningens organisation

synes i stället gå i motsatt riktning, vilket torde betingas av att

både samhällsmaskineriet och näringslivet efter hand fått en alltmera komplicerad

och specialiserad karaktär. Nybildning av myndigheter har sålunda

på senare tid i flera fall skett genom utbrytning av speciella uppgif
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 156 år 1955

57

ter från äldre ämbetsverk. I fråga om det föreslagna sjöfartsverket skulle

en sådan utbrytning ske både från kommerskollegium och från väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen, ehuru å andra sidan de nu på skilda håll omhänderhavda

uppgifterna skulle sammanföras till en förvaltningsenhet. Såvitt

utskottet kan finna, måste det vara en riktig strävan att för sådana områden,

där samhällets organ ha betydelsefulla funktioner, koncentrera de

administrativa organen, så att en effektiv och rationell organisation vinnes.

Så är redan fallet beträffande kommunikationsväsendet i övrigt, där

frågor avseende järnvägarna, vägväsendet och lufttrafiken omhänderhavas

av särskilda myndigheter. Det synes då vara ett naturligt led i utvecklingen,

att för en så betydelsefull näringsgren som sjöfarten ett särskilt organ

tillskapas, som kan samordna de olika statliga insatserna. Utskottet kan

då icke finna det riktigt att på grund av önskemålet att kommerskollegium

skall kunna följa sjöfartsfrågorna avstå från en organisation, som med

hänsyn till intresset att samordna alla sjöfartsfrågor ter sig som den mest

ändamålsenliga. Som departementschefen framhållit kan nämligen knappast

något tvivel råda därom, att de i kommerskollegium nu handlagda

sjöfartsfrågorna ha ett närmare samband med de sjöfartsärenden, som enligt

alternativ I skola hänföras till sjöfartsverket, än med de övriga ärendena

i kommerskollegium, vilka bl. a. avse bergsbruk, elkraftområdet samt

monopol- och kartellövervakning. Vid sitt ställningstagande har utskottet

också ansett stor vikt böra fästas vid det förhållandet, att det icke kan vara

välbetänkt att inrätta ett sjöfartsverk med uppgift att svara för byggnad

av hamnar och farleder och för framkomligheten i våra farvatten men icke

samtidigt sörja för att verket kan planera åtgärderna och bedöma behovet

mot bakgrunden av sjöfartens allmänna utveckling. Även vid prövning av

andra frågor — fartygstekniska, juridiska och sociala — blir ofta en ekonomisk

avvägning nödvändig. Det är därför, såsom kommerskollegium påpekat,

svårt att skilja den ekonomiska bedömningen av sjöfartsfrågorna

från granskningen i övrigt. Detta leder fram till att de ekonomiska frågorna

böra medfölja till det nya verket. Liksom departementschefen anser utskottet

vidare, att det måste vara värdefullt att inom ett och samma verk

få tillgång till allsidig sakkunskap, vilket innebär att skiftande frågor kunna

belysas från olika håll. Även för de olika kategorier, som äro anknutna

till sjöfartsnäringen, bör det vara en fördel att kunna vända sig till en

myndighet i stället för fyra. Utskottet anser sålunda — liksom för övrigt

en rad remissinstanser, bl. a. lotsstyrelsen, hamnförbundet och de ombordanställdas

organisationer — att det mera omfattande alternativet är

att föredraga. Utskottet tillstyrker, att ett sjöfartsverk med den av departementschefen

förordade utformningen inrättas och kan sålunda icke biträda

yrkandet i motionerna 1:485 och 11:594 om genomförande av alternativ

I med därav föranledda jämkningar i personal- och anslagshänsecndcn.

Utfc''

I sistnämnda motioner har vidare hemställts, att riksdagen måtte besluta

alt i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ägnar särskild upp
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr H6 år 1955

märksamhet åt att det nya verket icke fungerar så, att näringslivet därigenom

orsakas olägenheter. Då det måste förutsättas, att ett organ av sjöfartsverkets

typ, som har att fullgöra viktiga serviceuppgifter för sjöfarten, är

inriktat på att på bästa sätt betjäna sjöfarten, synes någon särskild åtgärd

i enlighet med nämnda yrkande ej erforderlig. Utskottet anser därför

ej anledning föreligga att tillstyrka motionerna i denna del.

Enligt departementschefens förslag, som överensstämmer med sjöfartsorganisationsutredningens,

skulle den av kommerskollegii statistiska byrå

handhavda sjöfartsstatistiken kvarbliva i kommerskollegium. Motivet härför

är enligt utredningen att en överflyttning av dessa ärenden till det nya verket

skulle medföra en icke önskvärd splittring av de näringsstatistiska arbetsuppgifter,

som kommerskollegium alltmera kommit att fullgöra i sin

egenskap av central myndighet för näringsstatistiken. I motionen 11:597

föreslås att den sjöfartsstatistiska sektionen hos kommerskollegium skall

överföras till sjöfartsverket. Till stöd härför anföres, att handläggningen av

de ekonomiska frågorna i sjöfartsverket måste ske i nära kontakt med det

utredningsarbete, som regelbundet pågår inom kommerskollegiets sjöfartsstatistiska

avdelning. Denna tanke synes utskottet ha visst fog för sig. I anslutning

till den av utredningen åberopade motiveringen anser sig utskottet

dock icke böra motsätta sig att sjöfartsstatistiken tills vidare bibehålies i

kommerskollegium. Härvid torde få förutsättas, att formerna för samarbetet

mellan de båda verken i berörda frågor ägnas särskild uppmärksamhet. Av

det anförda följer, att utskottet icke anser sig kunna tillstyrka yrkandet i

motionen i här angivet avseende.

I motionen 11:599 har bl. a. yrkats att handelsflottans välfärdsfond skall

förvaltas av det nya verket. Då i propositionen föreslagits att samtliga uppgifter

med anknytning till sjöfarten med undantag av sjöfartsstatistiken skola

överflyttas från kommerskollegium till sjöfartsverket, synes detta innebära,

att sjöfartsverket skall övertaga förvaltningen av handelsflottans välfärdsfond.

Under sådana omständigheter torde någon särskild åtgärd från

riksdagens sida i anledning av motionen i denna del icke vara påkallad.

Utskottet har icke något att erinra mot att det nya verket, inbegripet lokalstater,

benämnes sjöfartsverket och att den centrala styrelsen kallas sjöfartsstyrelsen.

Vad beträffar sjöfartsstyrelsens förläggning upplyses i propositionen att

utredning igångsatts rörande möjligheterna att lägga verket på annan ort

än Stockholm. Departementschefen har för avsikt att för 1956 års riksdag

framlägga förslag i ämnet. De skäl, som departementschefen anfört till stöd

för annan förläggning än till Stockholm, synas utskottet i och för sig beaktansvärda;

samtidigt förutsätter utskottet emellertid att de av departementschefen

antydda olägenheterna av en dylik förläggning upptagas till prövning

vid utredningen. Utskottet anser sig i avvaktan på utredningen icke nu

böra närmare ingå på denna fråga. Motionerna I: 483 och II: 598 i här berörda

del torde därför icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd. Mot förslaget

att verket i varje fall tills vidare stannar i Stockholm har utskottet

ingen erinran.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Statsutskottets utlåtande nr H6 år 1955

Utskottet övergår härefter till frågan om sjöfartsstyrelsens organisation.

Utskottet tillstyrker departementschefens förslag, att sjöfartsstyrelsen

organiseras som ett kollegialt ämbetsverk med en generaldirektör som chef.

Det synes befogat, att ledningen för verket förstärkes med ytterligare en

chefstjänsteman med överdirektörs ställning, varför förslaget härom jämväl

tillstyrkes.

Enligt departementschefens förslag skola ärendena i sjöfartsstyrelsen fördelas

på sju byråer, vartill komma en ekonomisk sektion och ett försvarskontor.

Departementschefen räknar icke med att de ekonomiska ärendena bli av

sådan omfattning, att det är erforderligt att för dem inrätta en särskild byrå.

I förenämnda motion II: 597 har emellertid yrkats, att sjöf artsstatistiken

skall överflyttas från kommerskollegium till sjöfartsstyrelsen och handläggas

inom den ekonomiska sektionen, som samtidigt skulle omvandlas till

en byrå. Obestridligen får den i propositionen föreslagna ekonomiska sektionen

synnerligen betydelsefulla uppgifter. Utskottet har emellertid i det

föregående avstyrkt en överflyttning till det nya verket av sjöf artsstatistiken.

Med hänsyn härtill och i avvaktan på kommande praktiska erfarenheter

anser utskottet, att den arbetsenhet, som skall handha de ekonomiska

ärendena, tills vidare bör kunna organiseras som en sektion. Motionen kan

alltså icke heller i nu oinhandlade del biträdas av utskottet.

Enligt det föreliggande förslaget skall väg- och vattenbyggnadsverkets

lokala organisation för hamn- och farledsbyggande, nämligen de tre hamnavdelningarna

i Stockholm, Karlskrona och Göteborg, indragas. Hithörande

utrednings- och byggnadsfrågor — jämte den byggnadsverksamhet som

handhaves av lotsstyrelsen —- avses skola sammanföras till sjöfartsstyrelsen

och handläggas inom dess byggnadsbyrå. Styrelsen skall ha möjlighet

att organisera lokala kontor på de orter, där så befinnes erforderligt. Vissa

remissinstanser ha uttalat sig emot en indragning av hamnavdelningarna.

Även i de berörda motionerna 1:483 och 11:598 understrykes behovet av

fasta distriktsavdelningar för sjöfartsverkets arbetsuppgifter på detta område.

I motionerna I: 482 och II: 596 framhalles, att de föreslagna lokala

kontoren icke i alla avseenden kunna ersätta de nuvarande hamnavdelningarna,

varvid yrkas att sjöfartsverket utrustas med två lokala hamnavdelningar

och att verket självt skall äga besluta om förläggningsorter och verksamhetsområden

för dessa avdelningar.

De skäl, som åberopas till stöd för yrkandena i nämnda motioner, synas

utskottet till väsentlig del värda beaktande. Utskottet delar sålunda uppfattningen,

att de olika arbetsuppgifter med avseende på hamnväsendet, som

komma att åvila sjöfartsverket, icke böra eller kunna helt centraliseras. Det

är också, som i motionerna uttalats, önskvärt, att tillgång finnes på personal

med god lokalkännedom om förhållandena i olika landsdelar. Det synes

däremot icke fullt klart, att dylika önskemål tillgodoses lättare genom en

på förhand fastslagen lokalorganisation än genom en mera rörlig organisation.

Man torde exempelvis knappast kunna förvänta någon mera ingående

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr U6 år 1955

lokalkännedom hos vederbörande tjänstemän, om landet uppdelas på endast

två distrikt. Utskottet vill också erinra om att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

som för närvarande omhänderhar berörda verksamhet, i sitt remissyttrande

uttalat, att frågan, om hamnavdelningarna böra ligga kvar på nuvarande

orter och om de böra ändras till antal, bör bli beroende på arbetsuppgifternas

omfattning och förläggning. Utskottet anser i anslutning härtill

och till vad departementschefen uttalat, att lokalorganisationen ej bör låsas

fast utan kunna växla med hänsyn till omständigheterna. Det kan bl. a. ej

vara uteslutet, att det tidvis erfordras flera lokalkontor än för närvarande,

ehuru av mindre omfattning. Av det anförda följer, att utskottet icke finner

sig kunna biträda de i nyssnämnda motioner framställda yrkandena i nu

berört avseende.

I motionen 11:599 föreslås bl. a. att handelsflottans välfärdsråds kanslipersonal

intages på sjöfartsverkets personalstat, i samband varmed vissa

ändringar av tjänsterna påyrkas. Då utskottet i likhet med departementschefen

icke anser sig kunna förorda, att befattningarna uppföras på det nya

\erkets

Mot den föreslagna byråindelningen och fördelningen av arbetsuppgifterna

inom de olika organisationsenheterna synes utskottet icke något vara att

erinra. Då det icke torde låta sig göra att på förhand ange de exakta uppgifterna

för varje enskild befattningshavare, anser utskottet i likhet med

departementschefen, att vid verkets tillkomst de nuvarande lönegradsplaceringarna

i allmänhet böra bibehållas. Först sedan det i praktiken blivit klarlagt

om anledning till ändrad löneställning föreligger, böra dessa frågor upptagas

till behandling. Den av departementschefen föreslagna personaluppsättningen

har utskottet, såväl vad beträffar antal som inplacering i lönegrad,

ansett böra godtagas. Vidare biträder utskottet departementschefens

uttalanden om vidtagande av övergångsanordningar i samband med sjöfartsverkets

inrättande.

Enligt förslaget skola till sjöfartsverket höra två lokalstater, nämligen

lots- och fyrstaten samt fartygsinspektionen m. m. Utskottet tillstyrker förslaget

och finner sig böra godtaga den föreslagna organisationen för sistnämnda

lokalstat, till vilken skola sammanföras fartygsinspektionens och

skeppsmätningsväsendets distriktsorgan samt kontrollstationer för prövning

av nautiska instrument. Utskottet anser i likhet med departementschefen, att

det bör ankomma på sjöfartsstyrelsen att närmare överväga möjligheten av

att framdeles sammanföra de båda lokalstaterna, så att en enhetlig distriktsmdelning

av lokalorganen inom sjöfartsverket skall kunna åstadkommas.

\ ad i piopositionen uttalats om överförande till sjöfartsverket av materiel

av olika slag har icke föranlett någon erinran från utskottets sida.

Såsom departementschefen nämnt finnas för närvarande ett antal anslag

uppförda under riksstatens fjärde, sjätte och tionde huvudtitlar samt på

kapitalbudgeten, vilka disponeras av de verk, som avses skola uppgå i sjöfarts\erket.

Dessa anslag böra i fortsättningen disponeras av sjöfartsverket.

Då verket föreslås skola träda i funktion den 1 januari 1956, vilket utskottet

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 156 år 1955

61

anser bör godtagas, innebär detta, att anslagen till sjöfartsstyrelsen skola

beräknas med hänsyn till kostnaderna under ett halvt budgetår. Detsamma

gäller anslagen för lokalstaten, fartygsinspektionen m. m. samt till lotsstyrelsen,

sjökarteverket, fartygsinspektionen och skeppsmätningsväsendet. För

lots- och fyrstaten samt för sakanslagen bör däremot medelsberäkningen

gälla hela budgetåret.

Vid sin granskning av de verkställda beräkningarna under ett vart av

ifrågavarande anslag har utskottet icke funnit något vara att erinra. Frånsett

anslagen till sjöfartsstyrelsen, vilka grunda sig på den av utskottet i

det föregående tillstyrkta personalorganisationen, har departementschefen

vid beräkningen av anslagen i flertalet fall räknat med i stort sett oförändrade

anslagsbelopp, dock i förekommande fall med omräkning till halvt budgetår.

Vad särskilt beträffar anslaget till säkerhetsanstalter för sjöfarten framgår

av redogörelsen i ämnet, att kostnaden för det under byggnad varande

nya tjänstefartyget för östra lotsdistriktet beräknas komma att nedgå med

700 000 kronor; det för ändamålet återstående erforderliga beloppet utgör

1 500 000 kronor, vilket nu bör anvisas.

På av departementschefen anförda skäl tillstyrker utskottet, att statsisbrytaren

Ymer repareras och moderniseras i enlighet med framlagt förslag för

en kostnad av 2 000 000 kronor, varav 1 200 000 kronor böra anvisas för

nästa budgetår.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

I. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å

motionerna I: 482 och II: 596, I: 484 och II: 593, I: 485 och

II: 594, I: 483 och II: 598, sistnämnda båda motioner i vad

de avse sjöfartsverkets hamnavdelningar och därmed sammanhängande

spörsmål, II: 597 samt II: 599, godkänna av

departementschefen i statsrådsprotokollet över handelsärenden

för den 4 mars 1955 framlagt förslag om inrättande från

och med den 1 januari 1956 av ett sjöfartsverk;

II. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag å

motionerna 1:484 och 11:593 samt 1:485 och 11:594, bemyndiga

Kungl. Maj :t att, i enlighet med i förberörda statsrådsprotokoll

framlagda förslag, fastställa personalförteckningar

för sjöfartsstyrelsen och fartygsinspektionen m. m.;

III. bemyndiga Kungl. Maj:t att, i enlighet med i samma

statsrådsprotokoll framlagt förslag, vidtaga ändringar i personalförteckningen

för lots- och fyrstaten;

IV. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å

motionerna 1:484 och 11:593 samt 1:485 och 11:594, godkänna

följande avlöningsstat för sjöfartsstyrelsen, att tilllämpas

under tiden 1 januari—30 juni 1956:

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1955

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis... 699 100

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal........... 715 400

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t................................. 1 400

4. Särskilda löneförmåner, förslagsvis.............. 52 500

5. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 219 600

Summa kronor 1 688 000

V. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å

motionerna I: 484 och II: 593 samt I: 485 och II: 594, godkänna

följande avlöningsstat för fartygsinspektionen m. m.,

att tillämpas under tiden 1 januari—30 juni 1956:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis. 246 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t.................................. 3 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal...... 165 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis....................... 69 100

Summa kronor 483 700

VI. godkänna följande avlöningsstat för lots- och fyrstaten,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 6 503 500

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 5 558 300

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
-

ordinarie personal, förslagsvis.................. 2 919 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis..................... 1 170 400

Summa kronor 16 151 700

VII. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och motionerna

I: 485 och II: 594 samt med avslag å motionerna I: 484 och

II: 593, godkänna följande avlöningsstat för sjökarteverket,

att tillämpas under tiden 1 juli-—31 december 1955:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis____ 274 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t

6 200

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr H6 år 1955 63

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal....... 157 100

4. Särskilda löneförmåner, förslagsvis............... 52 500

5. Rörligt tillägg, förslagsvis........................ 62 00°

Summa kronor 552 000

VIII. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag

å motionerna I: 484 och II: 593 samt I: 485 och II: 594, godkänna

följande avlöningsstat för fartygsinspektionen, att tilllämpas

under tiden 1 juli—31 december 1955:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis---- 234 900

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal............ 32 400

3. Rörligt tillägg, förslagsvis........................ 43 000

Summa kronor 310 300

IX. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag å

motionerna I: 484 och II: 593 samt I: 485 och II: 594, godkänna

följande avlöningsstat för skeppsmätningsväsendet,

att tillämpas under tiden 1 juli—31 december 1955:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal............ 114 200

2. Avlöningar till tillfällig personal, förslagsvis....... 10 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis..........• ............. 16 700

Summa kronor 140 900

X. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och motionerna

I: 485 och II: 594 samt med avslag å motionerna I: 484 och

II: 593, godkänna följande avlöningsstat för lotsstyrelsen, att

tillämpas under tiden 1 juli—31 december 1955:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis---- 207 500

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal............ 93 600

3. Rörligt tillägg, förslagsvis........................ 43 300

Summa kronor 344 400

XI. för budgetåret 1955/56 under fjärde huvudtiteln anvisa

till

a) Sjökarteverket: Mätnings- och rekognosceringsverksamhet

ett reservationsanslag av 856 000 kronor

b) Sjökarteverket: Bidrag till internationella hydrografiska

byrån ett förslagsanslag av 23 000 kronor

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1955

c) Sjökarteverket: Ombyggnad av sjömätningsfartyg ett

reservationsanslag av 350 000 kronor;

XII. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och motionerna

I: 485 och II: 594 samt med avslag å motionerna I: 484 och

II: 593, för budgetåret 1955/56 under fjärde huvudtiteln anvisa

till

a) Sjökarteverket: Avlöningar ett förslagsanslag av 552 000

kronor

b) Sjökarteverket: Omkostnader ett förslagsanslag av

220 000 kronor;

XIII. för budgetåret 1955/56 under tionde huvudtiteln anvisa

till

a) Lots- och fyrstaten: Avlöningar ett förslagsanslag av

16 151 700 kronor

b) Lots- och fyrstaten: Omkostnader ett förslagsanslag av

4 513 000 kronor

c) Lotsverket: Säkerhetsanstalter för sjöfarten ett reservationsanslag

av 2 890 000 kronor

d) Statens isbrytarverksamhet ett förslagsanslag av

3 096 000 kronor

e) Kostnader för handelssjöfartens dirigering ett förslagsanslag

av 20 000 kronor;

XIV. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag

å motionerna I: 484 och II: 593 samt I: 485 och II: 594, för

budgetåret 1955/56 under tionde huvudtiteln anvisa till

a) Sjöfartsstyrelsen: Avlöningar ett förslagsanslag av

1 688 000 kronor

b) Sjöf artsstyrelsen: Omkostnader ett förslagsanslag av

440 600 kronor;

XV. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag

å motionerna I: 484 och II: 593 samt I: 485 och II: 594, för

budgetåret 1955/56 under tionde huvudtiteln anvisa till

a) Fartygsinspektionen m. m.: Avlöningar ett förslagsanslag

av 483 700 kronor

b) Fartygsinspektionen m. m.: Omkostnader ett förslagsanslag

av 68 000 kronor;

XVI. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag

å motionerna I: 484 och II: 593 samt I: 485 och II: 594, för

budgetåret 1955/56 under tionde huvudtiteln anvisa till

a) Fartygsinspektionen: Avlöningar ett förslagsanslag

av 310 300 kronor

b) Fartygsinspektionen: Omkostnader ett förslagsanslag

av 51 500 kronor

c) Skeppsmätningsväsendet: Avlöningar ett förslagsanslag

av 140 900 kronor

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1955

65

d) Skeppsmätningsväsendet: Omkostnader ett förslagsanslag

av 15 800 kronor;

XVII. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och motionerna

I: 485 och II: 594 samt med avslag å motionerna I: 484 och

II: 593, för budgetåret 1955/56 under tionde huvudtiteln anvisa

till

a) Lotsstyrelsen: Avlöningar ett förslagsanslag av 344 400

kronor

b) Lotsstyrelsen: Omkostnader ett förslagsanslag av

77 500 kronor;

XVIII, för budgetåret 1955/56 såsom investeringsanslag

anvisa

a) under Statens allmänna fastighetsfond till Säkerhetsanstalter

för sjöfarten 480 000 kronor

b) under Statens utlåningsfonder till Lotsverkets båtlånefond

500 000 kronor;

XIX. avslå motionerna 1:483 och 11:598, i vad de avse

skrivelse till Kungl. Maj:t;

XX. avslå motionerna 1: 485 och II: 594, i vad de avse

skrivelse till Kungl. Maj :t.

Stockholm den 20 maj 1955

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson,

Ohlon, Iwar Anderson, Näsgård, Leander, Näsström, Pålsson, Hesselbom,

Sundelin, Einar Persson, Thun, Elfving, Aastrup och Svärd; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Malmborg i

Skövde, Ståhl, Lindholm, Rubbestad, Eriksson i Sandby, Åkerström, Staxäng,

fröken Elmén, herrar Johansson i Mysinge, Thapper, Gustafsson i Skellefteå,

Blidfors, Andreasson och fröken Olsson.

Reservationer

a) av herrar Ohlon, Sundelin, Aastrup, Svärd, Skoglund i Doverstorp,

Malmborg i Skövde, Ståhl, Staxäng, fröken Elmén och herr Gustafsson i

Skellefteå, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:485 och

II: 594 och att därför

dels den del av utskottets yttrande på s. 55, som börjar med »Den nuvarande»

och slutar med »olika sätt», bort ersättas med text av följande lydelse

:

5 llihang till riksdagens protokoll 1955. 6 samt. Nr 146—147

s. 66 Kontrollera mot PDF

66 Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1955

»Enligt de ursprungliga direktiven för sjöfartsorganisationsutredningen

skulle utredningen avse den kommunikationstekniska sidan av sjöfartens

problemkomplex, d. v. s. de frågor, som sammanhänga med hamnar, farleder

och över huvud taget framkomstmöjligheterna till sjöss. Utredningen

skulle undersöka möjligheterna att i lämplig utsträckning samordna ärenden

rörande sjöfartens hjälporgan på detta område, eventuellt att hänföra

alla sådana ärenden till ett verk. Sjöfartsnäringens kommersiellt, tekniskt

och socialt präglade frågor lämnades däremot utanför utredningens uppdrag.

Dessa ärenden, som äro koncentrerade till kommerskollegium, ansågos

böra kvarbliva där. Under utredningsarbetets gång anmodades utredningen

att såsom ett alternativ pröva tanken på ett sjöfartsverk, vilket skulle omfatta

även de sjöfartsuppgifter, som enligt de ursprungliga direktiven skulle

stanna i kommerskollegium.

Utredningen utmynnade icke i ett enda förslag utan i två alternativ.»

dels den del av utskottets yttrande, som på s. 56 börjar med »Alternativ I»

och på s. 58 slutar med »kallas sjöfartsstyrelsen», bort ersättas med text av

följande lydelse:

»Utskottet har givetvis icke något att erinra mot en koncentration av

förvaltningsuppgifterna på sjöfartsområdet under förutsättning att härigenom

vinnas reella fördelar ur såväl effektivitets- som kostnadssynpunkt.

Såsom från sjöfartshåll och av ett stort antal remissmyndigheter framhållits

blir detta icke fallet, om Kungl. Maj :ts förslag genomföres. Därest koncentrationen

begränsas till alternativ I i utredningens förslag, synes i och

för sig icke något vara att erinra mot en sammanslagning enligt i detta alternativ

uppdragna riktlinjer. Sålunda kunna vissa skäl anföras för att

lotsstyrelsen och sjökarteverket sammanslås. Frågan härom har övervägts

vid flera tidigare tillfällen, beroende på den naturliga samhörighet som

råder mellan de båda verkens förvaltningsområden. Då väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

hamnorgans och lotsstyrelsens byggnadsuppgifter till stor

del äro av likartad karaktär, kan det synas ändamålsenligt, att dessa få

en gemensam organisation. Isbrytningsverksamheten avser framkomstmöjligheterna

till sjöss och är i huvudsak en nautisk angelägenhet, varför det

kan vara befogat, att även denna verksamhet successivt överföres till det föreslagna

sjöfartsverket. Härigenom skulle erhållas ett verk av huvudsakligen

teknisk-nautisk karaktär.

Utskottet vill alltså icke motsätta sig en sammanslagning enligt alternativ

I. Såsom i motionerna I: 485 och II: 594 framhållits synes det utskottet

dock angeläget, att Kungl. Maj:t under den första tiden av den nya styrelsens

verksamhet ägnar särskild uppmärksamhet åt att verket fungerar organisatoriskt

tillfredsställande, så att handeln och sjöfarten icke tillskyndas

olägenheter till följd av bristande effektivitet hos skilda organ inom det

nybildade verket.

Vad beträffar alternativ II är detsamma enligt utskottets mening icke till

fullo utrett. Sålunda har, såsom i motionerna framhållits, närmare undersökning

icke skett, i vilken mån och på vilket sätt kommerskollegium skal!

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr li6 år 1955

67

kunna fullgöra sin uppgift som statens centrala verk på näringslivets område.

Kollegiets förtrogenhet med det svenska näringslivet bottnar helt i ämbetsverkets

befattning med de olika näringsgrenarnas praktiska frågor, varigenom

utvecklingen av de olika näringarna och deras inbördes samband

automatiskt kunnat följas. Ett genomförande av alternativ II skulle otvivelaktigt

vara till förfång icke endast för sjöfartsnäringen utan även för

andra näringsgrenar. Det har framhållits, att den svenska handelns utveckling

under det senaste seklet på ett betydelsefullt sätt befordrats av den

svenska sjöfartens utveckling, framför allt genom linjesjöfartens utbyggnad,

medan sjöfartens tillväxt i sin tur varit i betydande grad betingad av

de svenska exportnäringarnas uppsving. Sjöfartens gemenskap med näringslivet

i övrigt har på senare tid också i viktiga sammanhang bl. a. kommit

till synes vid behandlingen av beskattningsfrågor. Det kan enligt utskottets

mening icke vara välbetänkt att nu bryta detta samband.

Några bärande skäl över huvud taget för att genomföra alternativ II ha

enligt utskottets mening icke anförts. Endast i generella ordalag göres gällande,

att vissa olägenheter äro förenade med den nuvarande splittringen.

Några bedömningar beträffande arten och omfattningen av dessa olägenheter

ha icke gjorts, än mindre har det klarlagts i vad mån de motivera ett

sönderbrytande av en organisation, som enligt allmän uppfattning fungerat

tillfredsställande. Utskottet är i stället av den uppfattningen, att några som

helst nackdelar av det nuvarande systemet icke påvisats, vilket också bestyrkes

av flertalet näringsorganisationer på sjöfartens område.

Av remissinstanserna ha nästan samtliga företrädare för handels- och sjöfartsnäringen

och därtill närmare knutna verksamhetsgrenar på betydelsefulla

punkter ställt sig avvisande mot alternativ II. Det må härvid framhållas,

att detta alternativ med utförlig motivering avstyrkts av de civila och

militära huvudmyndigheterna på sjöfartsområdet, nämligen kommerskollegium,

chefen för marinen och marinförvaltningen. Med hänsyn till den erfarenhet

och fond av sakkunskap, som finnes representerad bland dessa

myndigheter och organisationer, synes utskottet deras uttalanden ha bort

tillmätas särskild tyngd.

Departementschefen har föreslagit en centralisering, som går längre än

alternativ II. Detta förslag, som innebär ett överflyttande även av kommerskollegiets

ekonomiska sjöfartsfrågor till sjöfartsverket, har icke ens varit

föremål för remissbehandling. I en fråga av så vittgående betydelse för vår

sjöfart, som det här gäller, synes det otillfredsställande, att ärendet förelagts

riksdagen i ett så outrett skick som fallet är. Detta gäller såväl grunddragen

i den tilltänkta organisationen som enskildheterna i vissa viktiga

avseenden. Det förtjänar härvid erinras om att sjöfartsorganisationsutredningen

understrukit, att möjligheterna att bevara det näringsekonomiska

sambandet mellan sjöfartsnäringen och andra näringsgrenar icke få minskas.

Enligt utredningens mening borde därför sjöfartens kommersiella frågor

och spörsmålen om sjöfartsnäringens ekonomiska förhållanden, sedda

i samband med landets övriga näringar, bevakas inom kommerskollegium.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande nr Hd år 1955

Av angivna skäl och då enligt utskottets mening risk förefinnes, att departementschefens

förslag skulle medföra oförmånliga verkningar för sjöfarten,

kan utskottet icke biträda detsamma. I anslutning härtill finner utskottet

sig böra erinra om att utredningen uttalat, att för den händelse praktiska

svårigheter skulle möta att i ett sammanhang genomföra hela omorganisationen,

detta kan ske etappvis, varvid alternativ I utgör en lämplig första

etapp.

Med hänsyn till vad i det föregående anförts vill utskottet alltså icke motsätta

sig att i enlighet med yrkandet i motionerna I: 485 och II: 594 ett sjöfartsverk

inrättas med teknisk-nautiska arbetsuppgifter och att detsamma

organiseras enligt sjöfartsorganisationsutredningens alternativ I.

Av det anförda följer, att utskottet icke kan biträda motionerna 1:484

och II: 593, II: 597 samt II: 599.

Utskottets i det föregående redovisade förslag innebär alltså, att ett centralt

ämbetsverk bildas genom organisatorisk sammanslagning av lotsverket

och sjökarteverket, väg- och vattenbyggnadsverkets hamnorgan och statens

isbrytarverksamhet. Ämbetsverket i fråga torde böra benämnas sjöfartsstyrelsen

eller, med lokala organ, sjöfartsverket och träda i funktion den 1

januari 1956.»

dels den del av utskottets yttrande på s. 59, som börjar med »Utskottet

tillstyrker» och slutar med »av utskottet», bort ha följande lydelse:

»Sjöfartsstyrelsen bör organiseras som ett kollegialt ämbetsverk med en

generaldirektör i Cp 19 som chef. I ämbetsverket böra ingå följande byråer,

nämligen nautiska byrån, sjökartebyrån, fyr- och elektrobyrån, byggnadsbyrån,

fartygsbyrån och administrativa byrån samt ett försvarskontor. Personalbehovet

å dessa organisationsenheter torde böra tillgodoses i enlighet

med utredningens förslag under alternativ I med de jämkningar, som departementschefen

förordat. Detsamma gäller fördelningen av arbetsuppgifterna

på ifrågavarande enheter. Utskottet har i överensstämmelse härmed

beräknat sjöfartsstyrelsens avlöningsanslag till 1 310 200 kronor och orakostnadsanslag

till 386 100 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t

att i enlighet med utskottets förslag fastställa personalförteckning för sjöfartsstyrelsen.

»

dels den del av utskottets yttrande, som på s. 60 börjar med »I motionen»

och på s. 61 slutar med »halvt budgetår», bort ersättas med text av följande

lydelse:

»Vad beträffar den föreslagna byråindelningen och fördelningen av arbetsuppgifterna

inom de olika organisationsenheterna vill utskottet framhålla,

att, då det icke torde låta sig göra att på förhand ange de exakta

uppgifterna för varje enskild befattningshavare, de nuvarande lönegradsplaceringarna

i allmänhet böra bibehållas. Först sedan det i praktiken blivit

klarlagt om anledning till ändrad löneställning föreligger, böra dessa frågor

upptagas till behandling.

Såsom departementschefen nämnt finnas för närvarande ett antal anslag

uppförda under riksstatens fjärde, sjätte och tionde huvudtitlar samt på

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1955 69

kapitalbudgeten, vilka disponeras av de verk, som avses skola uppgå i sjöfartsverket.

Dessa anslag böra i fortsättningen disponeras av sjöfartsverket.

Då verket föreslås skola träda i funktion den 1 januari 1956, innebär detta,

att anslagen till sjöfartsstyrelsen skola beräknas med hänsyn till kostnaderna

under ett halvt budgetår. Detsamma gäller anslagen till lotsstyrelsen

och sjökarteverket. För lots- och fyrstaten, fartygsinspektionen och skeppsmätningsväsendet

samt för sakanslagen bör däremot medelsberäkningen

gälla hela budgetåret. Vid beräkningen av ettvart av ifrågavarande anslag

har i flertalet fall räknats med i stort sett oförändrade anslagsbelopp, dock

i förekommande fall med omräkning till helt respektive halvt budgetår. Utskottets

förslag härutinnan framgår av det följande.

Mot av departementschefen föreslagna ändringar i personalförteckningen

för lots- och fyrstaten har utskottet icke något att erinra.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att vidtaga i samband med sjöfartsverkets

inrättande erforderliga övergångsanordningar.»

dels ock utskottets hemställan i nedan angivna delar bort ha följande

lydelse:

»I. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag, med bifall till

motionerna I: 485 och II: 594 samt med avslag å motionerna

I: 482 och II: 596, I: 484 och II: 593, I: 483 och II: 598, sistnämnda

båda motioner i vad de avse sjöfartsverkets hamnavdelningar

och därmed sammanhängande spörsmål, II: 597

samt II: 599, godkänna av utskottet förordat förslag om inrättande

från och med den 1 januari 1956 av ett sjöfartsverk;
II.

i anledning av Kungl. Maj:ts förslag, med bifall till

motionerna 1: 485 och II: 594 samt med avslag å motionerna

1:484 och 11:593, bemyndiga Kungl. Maj :t att, i enlighet

med av utskottet framlagt förslag, fastställa personalförteckning

för sjöfartsstyrelsen;

IV. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag, med bifall till

motionerna I: 485 och II: 594 samt med avslag å motionerna

1:484 och 11:593, godkänna följande avlöningsstat för

sjöfartsstyrelsen, att tillämpas under tiden 1 januari—36

juni 1956:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis ...................................... 487 500

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 599 100

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t............................ 1 400

4. Särskilda löneförmåner, förslagsvis ........ 52 500

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 169 700

Summa kronor 1 310 200

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande nr H6 år 1955

V. med bifall till motionerna I: 484 och II: 593 samt I: 485

och II: 594 avslå Kungl. Maj:ts förslag till avlöningsstat för

fartygsinspektionen m. m., i väd den avser tiden 1 januari

-^-30 juni 1956;

VIII. i anledning av Kungl. Mäjhts förslag och med bifall

till motionerna 1:484 och II: 593 samt 1:485 och 11:594,

godkänna följande avlöningsstat för fartygsinspektionen, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis ....................................... 469 800

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 64 800

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 86 000

Summa kronor 620 600

IX. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och med bifall

till motionerna 1:484 och 11:593 samt 1:485 och 11:594,

godkänna följande avlöningsstat för skeppsmätningsväsendet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1955/

56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal.......... 228 400

2. Avlöningar till tillfällig personal, förslagsvis . . 20 000

3: Rörligt tillägg, förslagsvis..................... 33 400

Summa kronor 281 800

XIV. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag, med bifall till

motionerna 1:485 och 11:594 samt med avslag å motionerna

I: 484 och II: 593, för budgetåret 1955/56 under tionde

huvudtiteln anvisa till

a) Sjöfartsstyrelsen: Avlöningar ett förslagsanslag av

1 310 200 kronor

b) Sjöfartsstgrelsen: Omkostnader ett förslagsanslag av

386 100 kronor;

XV. med bifall till motionerna 1:484 och 11:593 samt

I: 485 och II: 594, avslå Kungl. Maj:ts förslag om anslag till

Fartygsinspektionen in. m.: Avlöningar och Omkostnader;

XVI. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och med bifall

till motionerna 1:484 och 11:593 samt 1:485 och 11:594,

för budgetåret 1955/56 under tionde huvudtiteln anvisa till

a) Fartygsinspektionen: Avlöningar ett förslagsanslag av

620 600 kronor

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr HG år 1955 71

b) Fartygsinspektionen: Omkostnader ett förslagsanslag

av 103 000 kronor

c) Skeppsmätningsväsendet: Avlöningar ett förslagsanslag

av 281 800 kronor

d) Skeppsmätningsväsendet: Omkostnader ett förslagsanslag

av 31 600 kronor;

XX. med bifall till motionerna I: 485 och II: 594, i vad de

avse sjöfartsverkets funktionering i förhållande till näringslivet,

i skrivelse till Kungl. Maj :t giva tillkänna vad utskottet

anfört.»

b) av herrar Svärd och Staxäng.

c) av herrar Karl Andersson och Gustaf Karlsson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.