Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående anslag till tillfällig korttidsutbildning av präster jämte i ämnet väckta motioner. i \

1955-05-20 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1955:149, Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående anslag till tillfällig korttidsutbildning av präster jämte i ämnet väckta motioner. i \

Dokumentets text

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 149 år 1955

Nr 149

Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående

anslag till tillfällig korttidsutbildning av präster jämte

i ämnet väckta motioner. i \

(2:a avd.)

I propositionen nr 73 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 11 februari

1955, föreslagit riksdagen

att till Tillfällig korttidsutbildning av präster för budgetåret 1955/56 under

åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 35 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalvdande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Ollén m. fl. (1:403) och den andra inom andra kammaren av herr

Gustafsson i Bogla m.fl. (11:501), i vilka hemställts att riksdagen måtte

avslå vad Kungl. Maj:t i proposition nr 73 föreslagit;

dels ock en inom andra kammaren av herr Ståhl väckt motion (II: 500),

vari hemställts att riksdagen i anledning av proposition nr 73 måtte besluta

att i propositionen föreslagen provisorisk minimikurs för snabbutbildning

av präster helt skiljes från statsuniversiteten och i stället med statsanslag

anordnas i inomkyrklig regi, att 35 000 kronor av riksdagen måtte

beviljas till ifrågavarande ändamål, samt att som villkor för statsbidraget

måtte anges bl. a. vad i motionen antytts om kursens studieplaner och

förläggning.

I den mån redogörelse för motivering till de motionsvis gjorda yrkandena

icke lämnas i det följande hänvisas till motionerna I: 403 och II: 500.

Av ovannämnda statsrådsprotokoll inhämtas följande.

Svenska kyrkans diakonistyrelse hemställde i skrivelse den 24 juni 1954,

att Kungl. Maj:t måtte dels låta föranstalta om en skyndsam utredning

angående en korttidsutbildning för prästämbetet under åren 1955—1957

för därtill meriterade personer, dels ock utverka erforderligt anslag av statsmedel

för utbildningskostnadernas bestridande. I sin skrivelse anförde diakonistyrelsen

huvudsakligen följande.

. Den prästbrist, som redan på sina håll föreligger, synes komma att öka

i oroväckande grad. Diakonistyrelsen har låtit företaga en utredning i saken.

Denna utredning ger vid handen, att snabba och kraftiga åtgärder är

påkallade. Styrelsen är beredd att göra allt vad i dess förmåga står för att

stimulera intresset för prästbanan.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Statsutskottets utlåtande nr 149 år 1955

En undersökning visar, att under åren 1954—1958 avgår 462 präster med

pension. Antalet höstterminen 1949—vårterminen 1954 inskrivna manliga

studerande vid teologiska fakulteten i Uppsala utgör 170 och i Lund 103,

eller sammanlagt 273. Då en del av dessa torde komma att gå lärarbanan,

synes det stå klart, att de uppkomna vakanserna icke kan fyllas på den

ordinarie vägen. Det torde bli nödvändigt att tillgripa nödfallsutvägar,

såsom dubbelmissiv, fortsatt förordnande för präster som pensionerats och

utnyttjande av de möjligheter, som överskottet på präster i Norge kan

erbjuda. Men icke ens tillgripandet av sådana nödåtgärder torde bli tillräckligt.

Man måste räkna med att prästviga personer, som icke gått den

ordinarie utbildnings vägen. Redan har ett antal dispenser beviljats. Det

torde dock stå klart, att ju mindre dispensvägen behöver anlitas, dess

bättre. Styrelsen har därför övervägt, huruvida möjligheter föreligger att

till prästämbetet ordinera personer, som utanför teologiska fakulteterna

förvärvat kunskaper och meriter av den art, att personerna ifråga efter en

kortare teologkurs kan anses i merithänseende någorlunda jämställda med

dem, som gått den ordinarie vägen.

Enligt vad diakonistyrelsen har sig bekant finns en del personer med

studentexamen och — i vissa fall dessutom -— några års studier vid universitet,

vilka önskar genomgå en förkortad prästutbildning och därefter

vinna inträde på prästbanan.

Enligt diakonistyrelsens mening bör klart framhävas, att den föreslagna

korttidsutbildningskursen är avsedd såsom en engångsföreteelse. Ifrågavarande

kurs bör omfatta högst ett fyrtiotal studerande. För deltagande i

kursen bör krävas, att vederbörande äger minst sådan utbildning, som berättigar

till inskrivning vid universitet, och helst en utbildning motsvarande

studentexamen och ett par års universitetsstudier. Vidare bör gälla att

kursen icke skall vara öppen för sådana, som prövas lämpligen kunna gå

den ordinarie utbildningsvägen. Därför bör såsom villkor för deltagande i

kursen uppställas, att vederbörande uppnått en viss levnadsålder, förslagsvis

30 år. Kursutbildningen bör vara av den art, att de studerande med

hänsyn till tidigare förvärvade kunskapsmeriter och vid kursen genom examinatorier

och tentamina ådagalagda teologiska kunskaper kan, efter att ha

deltagit i den praktisk-teologiska kursen vid universitet, prästvigas utan

inskränkning i rätten att söka ordinarie tjänst.

I en vid diakonistyrelsens skrivelse fogad promemoria har framlagts vissa

detaljförslag i fråga om den tilltänkta korttidsutbildningen. I promemorian

anföres dessutom, bland annat, följande.

Då flertalet av dem, som kan förväntas deltaga i den föreslagna utbildningskursen,

torde befinna sig i den situationen, att de mast lämna en

tjänst, på vars avlöning de försörjer inte bara sig själva utan även familj,

torde det vara nödvändigt, att kursen göres kostnadsfri på så sätt, att undervisningskostnaderna

bestrides av statsmedel och vivre-kostnaderna av

medel, som diakonistyrelsen för ändamålet ställer till förfogande. Den studerandes

ekonomiska ansvar skulle således under utbildningstiden begränsas

till att endast gälla en eventuell familjs uppehälle.

I avgivet yttrande över diakonistyrelsens framställning bar universitetskanslern,

efter samråd med biskopen A. Nygren, som jämlikt nådigt

bemyndigande tillkallats för att biträda kanslern vid utredning rörande

teologiska examina, anfört huvudsakligen följande.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 149 år 1955

Den i remitterade framställningen föreslagna utbildningen, omfattande

tre terminer, synes närmast motsvara den utbildning som enligt föreliggande,

inom kanslersämbetet utarbetade preliminära förslag angående den

teologiska utbildningen vid universiteten, skulle givas under första delen

av den föreslagna teologie kandidatexamen. En sådan utbildning, innefattande

ungefär hälften av den med hel teologie kandidatexamen avsedda,

är givetvis alltför bristfällig för att kunna accepteras annat än i en temporär

krissituation, och även då endast om vederbörande studerandes allmänna

kvalifikationer och lämplighet kan vitsordas. Jag kan således icke ansluta

mig till diakonistyrelsens tanke att till prästämbetet utan särskild

dispens personer skulle ordineras, ''som utanför teologiska fakulteterna förvärvat

sig kunskaper och meriter av den art, att personerna i fråga efter

en kortare teologkurs kunna anses i merithänseende någorlunda jämställda

med dem, som gått den ordinarie vägen.’ Å andra sidan synes mig diakonistyrelsens

initiativ avseende en utbildningskurs som engångsföreteelse vara

av det föreliggande läget motiverat. Prästbristen kommer säkerligen att

framtvinga många dispenser, och det måste då framstå som bättre, om dispenserad

präst erhållit åtminstone viss akademisk teologisk utbildning.

Då undervisningen skulle i viss mån motsvara den, som föreslås givas i

teologie kandidatexamens första del, skulle den kunna anordnas vid något

av universiteten i Uppsala eller Lund. De ifrågavarande studerandena kunde

erhålla avsedd utbildning vid den föreslagna översiktskursen. De kostnader,

som härav skulle föranledas, bleve beroende på om översiktskursen

på grund av större elevantal måste dubbleras. Detta senare synes sannolikt.

Då kursen föreslås omfatta c:a 500 timmar, torde kostnaderna för en

dubblerad undervisning — vid ett beräknat arvode av omkring 50 kronor

för kurstimme — kunna uppskattas till i runt tal 25 000 kronor.

Därest Kungl. Maj:t skulle finna åtgärder för korttidsutbildning för

prästämbetet i den i framställningen angivna riktningen påkallade, synes

frågan om den närmare utformningen härav böra göras till föremål för

ytterligare utredning.

I anledning av universitetskanslerns yttrande har diakonistyrelsen inkommit

med en skrivelse, vari framhålles bland annat följande.

När kanslern framhåller att korttidsutbildade prästkandidater icke kan

ordineras till präster annorledes än dispensvägen, vill diakonistyrelsen instämma

i att formellt sådan dispens torde bli nödvändig. Styrelsen vill

därvid framhålla, att även för de sålunda korttidsutbildades deltagande i

den praktiska-teologiska övningskursen fordras särskilt medgivande. Vad

som emellertid är det angelägna i detta sammanhang är att de som deltager

i denna kurs blir sådana, som har goda meriter. Av de förfrågningar, som

ingått till diakonistyrelsen angående den beramade kursen, framgår att

flera män med goda examina skulle önska att via denna kurs komma in i

prästämbetet men anser sig av hänsyn till sin familj tvingade att avstå

därifrån, därest det skulle dröja ett flertal år innan de finge söka sig ordinarie

beställning. Det torde således komma att starkt inverka på meritstandarden

hos de i kursen deltagande, därest villkoren för rätt att söka

ordinarie beställning kunde för denna kategori väsentligt mildras.

Beslutet om kursen bör icke göras avhängigt av antagande av förnyad

stadga angående teologiska examina m.m. Av de uträkningar, som genom

diakonistyrelsens försorg företagits angående omsättningen inom prästkåren,

framgår, att avgången genom pension synes bli osedvanligt stor år

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Statsutskottets utlåtande nr 149 år 1955

1957. Det är därför synnerligen angeläget, att de korttidsutbildade då är

färdiga att prästvigas, vilket förutsätter att kursen skall kunna börja redan

hösten 1955.

Departementschefen har anfört följande.

Av den i diakonistyrelsens framställning åberopade — inom styrelsen

företagna — undersökningen angående pensionsavgången från prästerliga

tjänster under åren 1954—1958 och tillströmningen till de teologiska fakulteterna

under höstterminen 1949—vårterminen 1954 framgår, att man

med säkerhet kan förutse att den redan nu påtagliga prästbristen kommer

att avsevärt öka under åren fram till 1959. En inom ecklesiastikdepartementet

gjord kompletterande undersökning ger vidare vid handen, att

prästbristen kan förväntas ytterligare öka under sistnämnda år. På grundval

av nämnda undersökningar och med hänsynstagande till vissa andra

faktorer — avgång av annan anledning än uppnådd pensionsålder, avbrytande

av studier in. in. — torde man, såvitt en församlingsprästerlig tjänsteorganisation

av i huvudsak nuvarande omfattning bibehålies, kunna räkna

med att minst ett 350-tal av de tjänster, som för närvarande är eller fram

till 1960 blir lediga, icke kan återbesättas.

I sitt yttrande har universitetskanslern ansett, att en korttidsutbildning

av präster är av det föreliggande läget motiverad. Kanslern har i anslutning

härtill framhållit, att prästbristen säkerligen kommer att framtvinga dispenser

och att det under sådana förhållanden måste framstå som bättre,

om dispenserad präst erhållit åtminstone viss akademisk teologisk utbildning.

Med hänsyn till det anförda anser jag mig även för egen del böra tillstyrka,

att en här avsedd korttidsutbildning av präster kommer till stånd.

Samtidigt vill jag emellertid understryka, att ifrågavarande korttidsutbildning

— såsom diakonistyrelsen och kanslern framhävt — bör betraktas

som en engångsföreteelse.

Enligt kanslerns mening torde den av diakonistyrelsen åsyftade korttidsutbildningen

närmast motsvara den utbildning, som enligt ett inom

kanslersämbetet utarbetat preliminärt förslag till omläggning av den teologiska

utbildningen vid universiteten skulle erhållas under första delen av

den föreslagna teologie kandidatexamen. Ett definitivt förslag till här avsedd

omläggning har av kanslern numera avlämnats till Kungl. Maj:t. Enligt

sistnämnda förslag, som väsentligen överensstämmer med nyssberörda

preliminära, skall teologie kandidatexamen uppdelas i en första och en

andra de!. Den första delen, som beräknas kräva tre terminers studier, är

avsedd att omfatta en översikt över samtliga ämnen i nämnda examen

och ge en utbildning motsvarande ungefär hälften av den, som nu fordras

för godkänt betyg i vederbörande ämne. Under ifrågavarande första del,

som i kanslerns förslag även benämnes översiktskurs, skall s. k. bunden

studiegång tillämpas och undervisning meddelas genom anordnande av särskilda

kurser, förenade med examinatorier. De kunskaper, som översiktskursen

är avsedd att ge, må dock inhämtas även på annat sätt än genom

deltagande i översiktskursen. Examens andra del beräknas omfatta fyra

terminer. Härunder skall studierna bedrivas i huvudsakligen samma former,

som nu tillämpas under hela studietiden.

Det av kanslern avlämnade förslaget, som varit föremål för beredning

inom ecklesiastikdepartementet och övriga av ärendet berörda departement,

ämnar jag inom kort anmäla för Kungl. Maj:t. .lag kommer därvid att

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 149 år 1955

föreslå eu omläggning av den teologiska utbildningen i huvudsaklig överensstämmelse

med kanslerns förslag. Den nya studieordningen bör tillämpas

från och med nästföljande hösttermin. Genomförandet av nämnda

studieordning kräver icke någon anslagshöjning för nästa budgetår.

Den löreslagna .korttidsutbildningen av präster synes mig lämpligen böra

omfatta den utbildning i samtliga teologiska ämnen, som förutnämnda

öyersiktskurs är avsedd att ge. Deltagarna i korttidsutbildningen bör därför

genomgå en dylik översiktskurs. Därjämte bör deltagarna gå igenom

samma praktisk-teologiska övningskurs — under en termin — som övriga

teologie studerande. Av skäl, som framgår av det föregående, synes ifrågavarande

korttidsutbildning böra komma till stånd så snart som möjligt.

Den bör därför taga sin början redan nästföljande hösttermin. Då såsom

diakonistyrelsen föreslagit antalet deltagare i korttidsutbildningen bör begränsas

till ett fyrtiotal, synes densamma böra förläggas till ettdera av

universiteten, förslagsvis universitetet i Lund. För deltagande i korttidsutbildningen

bör gälla de villkor i fråga om förutbildning, levnadsålder

in. in., som Kungl. Maj:t på förslag av kanslern fastställer. Deltagarna i

nämnda^ utbildning bör utses i den ordning Kungl. Maj:t föreskriver. Efter

genomgången utbildning bör deltagarna ha att för prövning i vanlig ordning

till Kungl. Maj:t ingiva ansökan om dispens för prästvigning. För rätt

att söka ordinarie tjänst bör fordras särskilt medgivande av Kungl. Maj:t.

I övrigt synes någon särreglering i huvudsak icke vara erforderlig.

Kostnaderna för den här avsedda korttidsutbildningen uppskattas av

kanslern approximativt till 25 000 kronor. Då man torde ha att utgå ifrån

att en särskild översiktskurs får anordnas för deltagarna i korttidsutbildningen

och att för denna kurs även lärarkrafter utanför teologiska fakulteten

kan behöva anlitas — exempelvis läroverkslektor eller församlingspräst

med teologie doktorsgrad — synes mig emellertid kostnaderna böra beräknas

något högre än det av kanslern angivna beloppet. För egen del anser

jag mig böra räkna med att kostnaderna för korttidsutbildningen kan komma

att uppgå till 35 000 kronor. Jag föreslår därför, att ett reservationsanslag

å sistnämnda belopp anvisas för här avsett ändamål för nästa budgetår.

I motionerna 1:403 och 11:501 har anförts bland annat följande.

Inför det i Kungl. Maj:ts proposition nr 73 framlagda förslaget kan resas

åtskilliga invändningar av både principiell och reell natur. Förslaget motiveras

huvudsakligen av en väntad ökad prästbrist. Det torde böra erinras

om att svenska kyrkan under tidigare år genomgått perioder av både underskott

och överflöd på präster, utan att därvid den förnämliga traditionen

med en fullgod akademisk prästutbildning radikalt behövt brytas.

Enligt vad teol. doktor Ove Hassler uppger i sin av diakonistyrelsen år

1942 utgivna skrift »Det svenska prästerskapets rekryteringsproblem» uppehölls

sålunda år 1917 av 2 501 tjänster inte mindre än 1 181 av präster

över 65-årsåldern genom dubbelmissiv eller av dispenserade präster. Man

botade då bristen »genom indragning av helt eller halvt, onödiga tjänster».

Han ansåg sig också kunna räkna ut, att under tiden fram till 1900 det

skulle förefinnas ett par hundra i sedvanlig ordning utbildade teologer

som icke kunde beredas församlingstjänst. Dessa beräkningar påvisar närmast

en viss orealistisk kyrklig .statistik. Inför de i propositionen av diakonistyrelsen

framräknade siffrornas tillförlitlighet torde det ävenledes

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Statsutskottets utlåtande nr 11^9 år 1955

vara skäl att ställa sig skeptisk. I en å diakonistyrelsens förlag i juli

1954 utgiven broschyr »Det behövs flera präster», där en av författarna

är direktorn vid styrelsen, beräknas prästbristen i maj 1954 till 53. De

flesta stiften är oberörda av denna brist, medan 17 lediga prästtjänster

inom sjömans- och hednamissionen inräknas i siffran. Att dessa blygsamma

aktuella sifferuppgifter skulle nödvändiggöra en panikartad åtgärd, innebärande

en svårartad och svårbotad sänkning av bildningsstandarden för

prästerskapet, kan icke anses rimlig.

Ehuru propositionen icke lämnar anvisning till varifrån aspiranterna

till snabbutbildningskursen skall hämtas, utöver att de må vara män över

30-årsåldern, vilka avlagt studentexamen, torde anledning till en viss undran

här föreligga. Det blir sannolikt personer, som tidigare icke fullföljt

sina universitetsstudier, men som på något sätt ådagalagt kyrkligt intresse.

Vanskligheten i detta urval måste bli betydande. Huru skall den

för prästerskapet för endast ett par år sedan antagna löneregleringen,

som bygger på förutsättningen att flera års akademiska studier med examina

ligger bakom tjänstinnehavarna, här tillämpas? Det blir så mycket

mera anmärkningsvärt, då samtidigt finns ett stort antal kvinnliga teologie

kandidater, som icke medges rätt att söka och inneha prästerliga

tjänster.

Den principiella invändningen vänder sig dock emot det underkännande

av en gedigen utbildning av våra präster, som förslaget innebär. Att, för

att kunna fylla alla nummer i den prästerliga tjänsteförteckningen, ge avkall

på denna utbildnings grundliga både teologiska och humanistiska

innehåll måste lända till skada både för kyrkan och för samhället. Innan

något dylikt sker, bör den föregås av en organisationsundersökning beträffande

prästernas civilt borgerliga sysselsättningar — helst företagen

inom civildepartementet — och i syfte att erhålla en uppskattning av möjligheterna

till att avlyfta dessa huvudsakliga skrivgöromål från den egentliga

prästtjänsten. Med den beräkning som från kyrkligt håll vid den nya

löneregleringens tillkomst gjordes beträffande arbetstidsandelen i fråga

om dessa civiluppgifter torde möjligheter icke saknas att nedbringa behovet

av prästtjänster. Huvudfrågan blir då att skapa ett visserligen mindre

talrikt men högt bildat och kvalificerat prästerskap.

I motionen 11:500 har anförts huvudsakligen följande.

Den statistik beträffande de närmaste årens prästrekrytering, som anföres

i proposition nr 73 till innevarande riksdag rörande anslag till tillfällig

korttidsntbildning av präster, utvisar ett behov av extraordinära

åtgärder. Antalet under åren 1954—1958 avgående präster uppgår till 462

medan antalet nytillkommande måste understiga 273.

Däremot är det ej givet att den i propositionen anvisade metoden bär

eller behöver tillgripas. Flera andra utvägar star till buds. Närmast till

hands vore att det av riksdagen för nio år sedan begärda förslaget om

kvinnliga präster nu äntligen komme till genomförande. Då det enligt uppgift

i vårt land finns ett hundratal kvinnliga teologie kandidater, skulle

ett beslut om kvinnliga präster kunna till avsevärd del avhjälpa den akuta

prästbristen utan alt utbildningsstandarden behövde sänkas.

Den allvarligaste betänksamheten i föreliggande förslag framkallas nämligen

därav, alt vi här ånyo ställes inför ett initiativ till sänkning av vår

hittills godtagbara utbildnings- och kvalitetsstandard. Det är påfallande,

att föreslagna åtgärder för ökad rekrytering till präst- och lärarbanorna,

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 149 år 1955

med en genomgående till synes självfallen pessimism som är ganska beklämmande,

utgår ifrån att endast åtgärder på mycket lag eller lägsta

niva med extremt nedsatta fordringar som lockelse har befunnits framkomliga,

medan ny rekrytering av intellektuell kvalitet bedömts såsom

omöjlig. Aven diakonistyrelsens förslag utgår från denna förutsättning.

Diakonistyrelseförslaget har dock i jämförelse med departementschefens

förslag avgjorda fördelar. Salunda har i detta den provisoriska utbildmngskursen

utformats såsom ett inomkyrkligt snabbutbildningsinstitut

utan anknytning till statsuniversitetens teologiska fakulteter med deras

andra krav pa vetenskapliga arbetsmetoder och självständig kritisk forsknmg.

De till ett 40-tal uppgående aspiranterna med studentexamen och

helst nagra universitetsstudier bakom sig skulle samlas på ett intemat i

närheten av någon av universitetsstäderna, detta för att trygga tillgången

pa kompetenta lärarkrafter. De skulle inhämta ungefär halva teol. kand.- examen i anslutning till de översiktskurser, som kanslerns och biskop Nygrens

preliminära förslag om studieordning förutsätter och som ecklesiastikministern

nu vill föra ut i verkligheten trots allvarliga och tungt vägande

protester från dem som skall handha denna undervisning. Därtill skulle

kursdeltagarna få möjlighet så långt det går på de tre" terminerna att

avlagga tentamen för högre betyg i något eller några av ämnena i teol.

kand.-examen. Därefter skulle de efter dispens få genomgå den praktiskteologiska

övningskursen vid universiteten.

Propositionens förslag innebär däremot att kursen förläggs till en universitetsstad.

Detta innebär val någon kostnadsbesparing, men psykologiskt

kan det medföra påtagliga risker. Vad skall kursdeltagarnas yngre kolleger

säga, när de märker att en stor grupp aktas värdiga att bli präster efter

nagra terminers studier, medan de själva måste fortsätta? Skillnaden i ålder

kan väl inte motivera olikhet i de fordringar, som från universiteten måste

ställas, och det kan kännas svåröverkomligt för fakulteternas folk att medverka

i detta provisorium, i synnerhet som hela den studieordning, som

denna kurs är sammankopplad med, innebär en påfallande försämring av

den vetenskapliga standarden. Av bl. a. dessa skäl bör kursen bli självständig

och inte förläggas till universitet. Kursdeltagarna kan »exerceras»

om uttrycket tillätes — bättre, om de sammanhålles i ett internat, och

dylik »exercis» är nödvändig vid en korttidsutbildning.

Diakonistyrelsens förslag förutsätter vidare fördjupade studier i ett eller

två teologiska ämnen. Till jämförelse kan nämnas att de fordringar, som

biskoparna brukar ställa för att nu tillstyrka dispens, innebär utom nödtorftiga

kunskaper i samtliga ämnen, kunskaper motsvarande betyget godkänd

i teol. kand.-examen i ämnena nya testamentets exegetik, dogmatik

och praktisk teologi. Propositionen förutsätter emellertid endast översiktskurserna.

I dessa ingår enligt det preliminära förslaget en hebreisk kurs på 88

timmar. Hur viktig hebreiskan än är för ett vetenskapligt studium, är det

svart att inse, att en provisorisk korttidsutbildning skall behöva omfatta

hebreiska.

Det är slutligen också ågnat att förvåna att departementschefen angett

Lund såsom lämpligaste förläggningsort för kursen i fråga. Då prästbristen

ar störst i de nordliga och mellansvenska stiften synes en förläggning närmare

Uppsala av geografiska skäl vara att föredraga.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Statsutskottets utlåtande nr 149 år 1955

Utskottet. För närvarande finnas inom den svenska statskyrkan i avrundat

tal 3 OOO prästerliga tjänster. Departementschefen har framhållit att

de undersökningar, som inom diakonistyrelsen företagits angående pensionsavgången

från dessa tjänster under åren 1954—1958 och tillströmningen

till de teologiska fakulteterna under höstterminen 1949—vårterminen 1954,

utvisade att man kunde förutse att den redan nu påtagliga prästbristen

komme att avsevärt öka under åren fram till 1959. En inom ecklesiastikdepartementet

gjord kompletterande undersökning gå ve enligt departementschefen

vidare vid handen, att — såvitt en församlingsprästerlig

tjänsteorganisation av i huvudsak nuvarande omfattning bibehölles —

minst ett 350-tal av de tjänster, som för närvarande vore eller fram till

1960 bleve lediga, icke kunde återbesättas.

I förevarande läge och då prästbristen säkerligen komme att framtvinga

dispenser har departementschefen funnit det motiverat att en korttidsutbildning

av präster såsom en engångsföreteelse komme till stånd. Utbildningen

skulle omfatta ett 40-tal deltagare. För dessa skulle gälla de villkor

i fråga om förutbildning, levnadsålder m. m., som Kungl. Maj:t på förslag

av universitetskanslern fastställde.

Såsom i propositionen erinrats har kanslern framlagt ett förslag till omläggning

av den teologiska utbildningen vid universiteten. Kungl. Maj:t

har numera genom beslut den 6 maj 1955 fastställt ny stadga angående teologiska

examina. Enligt ifrågavarande stadga skall teologie kandidatexamen

uppdelas i en första del, varunder inhämtas grunderna av teologiens olika

ämnesområden, och en andra del, innefattande fördjupade kunskaper i samtliga

examensämnen. Den första delen, som beräknas kräva tre terminers

studier, är avsedd att omfatta en översiktskurs, under vilken teologiens

olika ämnesområden behandlas vid delkurser, en i exegetisk teologi, en i

historisk teologi, en i systematisk teologi och en i religionshistoria. Inom

ramen för denna översiktskurs skall undervisning anordnas i hebreiska, gregiska

och filosofi. Genomgång av översiktskursen är icke obligatorisk.

Kungl. Maj:t har vidare genom beslut ovannämnda dag i enlighet med därom

av kanslern framställt förslag utfärdat särskilda bestämmelser om ämnet

kristendomskunskap i filosofisk ämbetsexamen och filosofie kandidatexamen.

Enligt dessa bestämmelser skall i ämnet kristendomskunskap finnas

tre studiekurser, därav en grundläggande kurs, omfattande samma

fordringar som teologie kandidatexamens första del. Kursen må, då den

icke ingår som led i de övriga två studiekurserna, vara utformad på sådant

sätt att den icke innefattar krav på kunskaper i grekiska och hebreiska.

Departementschefen har ansett att den ifrågasatta korttidsutbildningen

av präster lämpligen bör omfatta den utbildning i samtliga teologiska ämnen,

som ingår i omförmälda översiktskurs. Enligt vad utskottet inhämtat

åsyftas med detta uttalande av departementschefen att kursen komme att

bli av den modifierade typ, som av kanslern föreslagits för utbildning av

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 11+9 år 1955

kristendomslärare inom realskolans ram. I en dylik kurs avses delkurser

i grekiska och hebreiska icke komma att ingå. Chefen för ecklesiastikdepartementet

har den 19 mars 1955 anmodat kanslern att till Kungl.

Maj:t inkomma med förslag till bestämmelser rörande korttidsutbildningen.

Ärendet är för närvarande föremål för beredning inom universitetskanslersämbetet.

Deltagarna i korttidsutbildningen skola enligt vad departementschefen

angivit genomgå samma praktisk-teologiska övningskurs under en termin

som övriga teologie studerande. Efter avslutad utbildning böra deltagarna

ha att för prövning i vanlig ordning till Kungl. Maj:t ingiva ansökan om

dispens för prästvigning. För rätt att söka ordinarie tjänst bör fordras särskilt

medgivande av Kungl. Maj:t.

Departementschefen har vidare angivit att någon särreglering beträffande

de på ovan angivet sätt utbildade i huvudsak icke synes erforderlig.

Härmed har avsetts bland annat att några specialbestämmelser om särskild

lönegradsplacering för de dispenserade prästerna icke skola meddelas med

hänsyn särskilt till att det här är fråga om en engångsåtgärd och att några

särbestämmelser i lönehänseende icke utfärdats att gälla sådana präster,

som hittills dispenserats.

I motionen II: 500 har hemställts, att snabbutbildningen av präster icke

skulle anknytas till universiteten utan i enlighet med vad diakonistyrelsen

ifrågasatt förläggas till internat och bedrivas i inomkyrklig regi med anlitande

av lärarkrafter från vederbörande universitet.

En dylik anordning har avstyrkts av kanslern, som bland annat framhållit,

att tillskapandet av ett intemat innebure en alltför omfattande apparat

att sätta igång för en enda kurs. Utskottet, som av olika skäl icke

funnit sig övertygat om lämpligheten av att anordna nämnda undervisning

i inomkyrklig regi, delar jämväl den uppfattning, varåt kanslern givit uttryck

i internatsfrågan. Utskottet avstyrker därför bifall till det i motionen

II: 500 framställda yrkandet.

I motionerna I: 403 och II: 501 ha framställts vissa invändningar mot

Kungl. Maj:ts förevarande förslag och yrkats att förslaget måtte av riksdagen

avslås.

Utskottet får i anledning av vad i sistnämnda motioner anförts framhålla,

att frågan om att avlyfta den lokala löpande folkregistreringen från

prästerskapet diskuterats åtskilliga gånger sedan den första gången togs

upp i ett år 1890 avgivet sakkunnigbetänkande. Denna fråga har under

senare år behandlats i 1936 års uppbördskommittés och 1941 års folkbokföringskommittés

betänkanden. En rätt genomgripande omläggning av

folkbokföringen ägde rum så sent som från och med år 1947. Då statsmakterna

togo ställning till denna omläggning stannade man för att den lokala

löpande folkregistreringen fortfarande skulle åvila prästerna. Att radikalt

omlägga det nuvarande folkbokföringssystemet måste medföra, att andra

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Statsutskottets utlåtande nr 11+9 år 1955

organ tillskapas eller redan existerande sådana organ betydligt utökas för

att övertaga ovannämnda uppgifter. En reform i den av motionärerna åsyftade

riktningen kräver uppenbarligen tidsödande undersökningar och ingående

överväganden från statsfinansiella, organisatoriska och andra synpunkter.

Det ifrågavarande spörsmålet saknar alltså enligt utskottets mening

aktualitet i nuvarande sammanhang.

Vad beträffar den i såväl motionerna I: 403 och II: 501 som i motionen

II: 500 berörda frågan om kvinnliga präster får utskottet erinra därom, att

första lagutskottet i sitt den 15 april 1955 dagtecknade, av riksdagen godkända

utlåtande nr 26 i anledning av väckta motioner om behörighet för

kvinna att inneha prästerlig och annan kyrklig tjänst uttalat, att denna

principfråga icke borde avgöras under hänsynstagande till den aktuella

prästbristen.

Utskottet delar den uppfattning, varåt första lagutskottet sålunda givit

uttryck, och vill för sin del ytterligare understryka, att en blivande lagstiftning,

som ger kvinna behörighet att inneha prästämbete, icke inom den

närmaste tiden i nämnvärd man synes kunna bidraga till den radande

prästbristens hävande. I anslutning till vad första lagutskottet i sitt ovannämnda

utlåtande anfört anser statsutskottet att en dylik reform på längre

sikt i viss utsträckning kan komma att underlätta rekryteringen av prästtjänsterna.

Emot det av departementschefen framlagda förslaget har i ovannämnda

motioner även framställts erinringar med avseende å den standardsänkning,

som den av departementschefen angivna utbildningen innebure. Ehuru denna

omständighet givetvis måste ingiva betänkligheter, har utskottet dock

vid det förhållandet, att prästbristen kommer att framtvinga ökat antal

dispenser, i likhet med kanslern och departementschefen funnit det värdefullt

om en dispenserad präst erhåller åtminstone en viss akademisk utbildning.

Utskottet är ense med departementschefen om att några speciella lönebestämmelser

icke böra meddelas för de korttidsutbildade prästerna och

vill understryka att — såvitt utskottet har sig bekant nagra speciella

lönebestämmelser icke gälla för dispenserade befattningshavare inom andra

förvaltningsområden.

Vid vägandet av skälen för och emot departementschefens ifrågavarande

förslag har utskottet funnit sig böra biträda detsamma under starkt betonande

av att det här gäller en engångsföreteelse och med understrykande

av att kraven på kunskaper för deltagarna i omförmälda korttidsutbildning

böra hållas vid en så hög nivå som möjligt. Utskottet tillstyrker alltså

bifall till Kungl. Maj:ts förslag och ställer sig avvisande till det i motionerna

I: 403 och II: 501 gjorda yrkandet.

I detta sammanhang får utskottet framhålla, att den i forevarande proposition

föreslagna åtgärden icke iir av natur att på längre sikt kunna

s. 60 Kontrollera mot PDF

60 Statsutskottets utlåtande nr 149 år 1955

råda bot på prästbristen, utan att denna fråga måste ses i ett större sammanhang.

Utskottet vill för sin del peka på att frågan om en pastoratsindelningsreform

inom rimlig tid torde böra bringas till sin lösning.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:403 och II: 501 samt

II: 500, till Tillfällig Iwrttidsutbildning av präster för budgetåret

1955/56 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 35 000 kronor.

Stockholm den 20 maj 1955

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson.

Ohlon, Iwar Anderson, Näsgård, Leander, fröken Andersson, herrar Näsström,

Pålsson, Hesselbom, Sundelin, Einar Persson, Elfving, fröken Ranmark

och herr Jacobsson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Malmborg i

Skövde, Stahl, Lindholm, Rubbestad, Eriksson i Sandby, Svensson i

Ljungskile, Åkerström, Hoppe, Staxäng, Johansson i Mysinge, Thapper,

Blidfors, Andreasson och fröken Vinge.

Reservationer

1) av herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Iwar Anderson, Leander,

Näsström, Hesselbom, Sundelin, Einar Persson, Elfving, fröken Ranmark,

herrar Åkerström, Thapper, Blidfors och Andreasson, vilka ansett

att utskottet bort, med tillstyrkande av det i motionerna I: 403 och II: 501

gjorda yrkandet, avstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag och att därför

dels utskottets yttrande från och med det stycke, som på s. 58 börjar

med »Utskottet får» till och med det stycke, som på s. 60 slutar med »sin

lösning», bort ha följande lydelse:

»Utskottet kan instämma i de kritiska synpunkter mot departementschefens

ifrågavarande förslag, som kommit till uttryck i sistnämnda motioner.

Utskottet vill för sin del härutöver tillägga, att utskottet icke finner det rimligt

att de korttidsutbildade prästerna i löneavseende skulle likställas med

de studerande som gått den ordinarie utbildningsvägen. Utskottet vill peka

på att då det gällt vidareutbildning av folkskollärare genom särskilt anordnad

kursutbildning för denna lärargrupp fastställts en särskild löneställning

i 23 lönegraden. Utskottet får vidare framhålla, att man i fråga om

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Statsutskottets utlåtande nr 14-9 år 1955

prästtjänsterna måste liksom på andra områden taga hänsyn till den för

närvarande rådande bristen på akademiskt utbildad arbetskraft. Prästbristens

problem måste enligt utskottets mening ses i ett väsentligt större sammanhang

än vad föreliggande förslag om korttidsutbildning avser och rationellt

lösas bland annat genom en pastoratsindelningsreform. Utskottet

förväntar därför att en sådan reform så snart ske kan kommer till stånd.

Frågan angående omläggning av det nuvarande folkbokföringssystemet synes

utskottet även vara förtjänt av att närmare övervägas, varigenom dessa

prästerna nu åvilande göromål kunna avlyftas från den egentliga prästtjänsten.

Första lagutskottet har i sitt den 15 april 1955 dagtecknade, av riksdagen

godkända utlåtande nr 26 i anledning av väckta motioner om behörighet

för kvinna att inneha prästerlig och annan kyrklig tjänst uttalat, att

en dylik reform säkerligen komme på längre sikt att underlätta rekryteringen

av prästtjänsterna. Statsutskottet vill för sin del understryka detta

uttalande.

Enligt utskottets mening tala sålunda övervägande skäl för att ifrågavarande

olika åtgärder till hävande av den nuvarande prästbristen upptagas

i ett sammanhang till realistisk prövning ur olika synpunkter. Kungl.

Maj:ts förevarande förslag innebär allenast, att ett fåtal härför intresserade

personer erhålla en förhållandevis svag utbildning för prästyrket, och

går icke till botten med det föreliggande problemet. Utskottet kan därför

icke giva Kungl. Maj:ts förslag sin anslutning utan avstyrker, med biträdande

av det i motionerna I: 403 och II: 501 framställda yrkandet, bifall

till detsamma.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, med avslag å motionen II: 500 samt

med bifall till motionerna I: 403 och II: 501, avslå Kungl.

Maj:ts förevarande förslag.»

2) av herr O hlon;

3) av fröken Andersson;

4) av herr Ståhl;

5) av herr Svensson i Ljungskile.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1955:327 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj: ts proposition angående anslag till tillfällig korttidsutbildning av präster. a1 i texten