Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts framställningar angående vissa avsättningar till budgetutjämningsfonden jämte i ämnet väckta motioner.

1955-05-20 · 18 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 17 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1955:156, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts framställningar angående vissa avsättningar till budgetutjämningsfonden jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 156—157

Statsutskottets utlåtande nr 156 år 1955

1

Nr 156

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts framställningar angående

vissa avsättningar till budgetutjämningsfonden jämte

i ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

I propositionen nr 1 (bilaga 1) har Kungl. Maj :t, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 4 januari

1955, föreslagit riksdagen, såvitt nu är i fråga, att dels besluta de ändrade

redovisningsgrunder för fonden för reglering av utbetalningarna av koinniunalskattemedel

som av föredragande departementschefen förordats, dels ock

medgiva att avsättning till fonden må verkställas för budgetåret 1955/56.

Kungl. Maj:t har vidare i propositionen nr 190, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 29 april 1955,

föreslagit riksdagen, .såvitt nu är i fråga, medgiva att i enlighet med de grunder

som av föredragande departementschefen förordats ett belopp av 275

miljoner kronor må avsättas till budgetutjämningsfonden för att där särredovisas

samt att motsvarande belopp må av statskontoret överföras till

ett särskilt konto i riksbanken.

Vid sin behandling av budgetförslaget för 1955/56 framhåller departementschefen

(prop. nr 1, bil. 1, s. 18) i fråga om statsinkomsterna att inkomstskattetiteln

visar en uppgång med i runt tal 450 miljoner kronor jämfört

med de nya beräkningarna för 1954/55 samt anför därefter bl. a. följande

(s. 19).

Det bör vidare uppmärksammas, att titeln under 1954/55 kommer att tillgodoföras

300 miljoner kronor från fonden för reglering av utbetalningarna

av kommunalskattemedel. Några medel för en sådan återföring finns icke

avsatta för 1955/56. Riksräkenskapsverket har däremot enligt nu föreliggande

beräkningar föreslagit att 350 miljoner kronor av nettoinkomsten på inkomstskattetiteln

för 1955/56 skall avsättas till regleringsfonden. Detta belopp

motsvarar kommunalskattemedel som skall utbetalas till kommunerna

under budgetåren 1956/57—1958/59. Jag kommer senare att närmare beröra

denna fråga, men vill redan nu understryka att riksräkenskapsverket, till

skillnad från vad som tidigare skett vid liknande tillfällen, icke reducerat inkomstskattetiteln

med denna avsättning. Verket föreslår i stället, att en särskild

post för denna avsättning uppföres på riksstatens utgiftssida. Ifrågavarande

omläggning av bokföringen medför att överensstämmelse erhålles

med den princip om kassamässig redovisning, som tillämpas enligt den gällande

budgetordningen, ökad klarhet vinnes sålunda beträffande innebörden

av de på budgeten redovisade inkomsterna och deras samband med statsverkets

kassaställning. Då transaktionerna med regleringsfonden kommer att

redovisas öppet på riksstaten, erhålles vidare alltjämt erforderliga uppgifter

1 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 6 samt. Nr 150—157

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 156 år 1955

för framräknande av den inkomstsumma, som är ett mera rättvisande uttryck

för utvecklingen av de statliga skatterna än den rent kassamässiga redovisningen.

Jag kommer därför i det följande att förorda den av riksräkenskapsverket

föreslagna redovisningsformen.

I detta sammanhang bör även omnämnas, att avsättningen till regleringsfonden

röner en viss påverkan av den minskning i preliminärskatteuppbörden,

som i enlighet med vad som tidigare nämnts följer av den förutskickade

förenklingen av beskattningsreglerna. Enligt vad jag under hand inhämtat

från riksräkenskapsverket synes emellertid någon ändring av det föreslagna

avsättningsbeloppet för närvarande icke böra vidtagas med hänsyn till de

avrundningar som, av naturliga skäl, måst ske vid beräkningen av avsättningens

storlek.

I propositionen (s. 57—62) har vidare erinrats om att riksräkenskapsverket

i anslutning till sin beräkning av statsverkets inkomster under budgetåret

1955/56 i en särskild skrivelse bar behandlat frågan om fortsatta

avsättningar till fonden för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel.

Ämbetsverket har i den nämnda skrivelsen inledningsvis gjort följande

återblick på fondens tillkomst och hittillsvarande användning.

I proposition den 30 april 1952 angående komplettering av riksstatsförslaget

för budgetåret 1952/53, m. m. (nr 233) framlades förslag om inrättande

av en fond för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel.

Riksdagen anslöt sig till förslaget. Till fonden avsågs skola avsättas belopp

motsvarande den eftersläpning i utbetalningarna av kommunalskattemedel,

som med gällande uppbördsbestämmelser och regler för utbetalning av kommunerna

tillkommande skattemedel kan uppkomma under år med snabbt

stigande skatteunderlag. Enligt beslutet skulle avsättning ske redan för budgetåret

1951/52. Vid bokslutet för nämnda budgetår fastställdes avsättningen

av Kungl. Maj :t i enlighet med förslag från riksräkenskapsverket till 500

miljoner kronor.

I riksstaten för budgetåret 1952/53 räknades å ena sidan med en avsättning

till fonden med 500 miljoner kronor och å andra sidan med en återföring

från fonden med 125 miljoner kronor av de medel, som förutsattes

bli avsatta under 1951/52. Vid bokslutet för budgetåret 1952/53 fastställdes

nettoavsättningen till fonden för nämnda budgetår till 250 miljoner kronor.

Återföringen utgjorde 150 miljoner kronor, medan avsättningen (brutto)

efter nya beräkningar av den faktiska eftersläpningens storlek begränsades

till 400 miljoner kronor.

Vid fastställandet av riksstaten för budgetåret 1953/54 räknades med en

återföring från regleringsfonden med 500 miljoner kronor. Någon avsättning

till fonden ifrågasattes däremot icke. Det beräknade beloppet för återföringen

byggde på förutsättningen om en bruttoavsättning för 1952/53 på

500 miljoner. Då denna avsättning kom att begränsa sig till 400 miljoner

kronor, reducerades även beloppet för återföringen under 1953/54. Vid bokslutet

för detta budgetår återfördes sålunda från regleringsfonden 450 miljoner

kronor. Ingen avsättning verkställdes. Under budgetåret 1954/55 skall

återstoden, 300 miljoner kronor, av de hittills till fonden avsatta medlen

återföras. I riksstaten har icke räknats med någon avsättning.

Beträffande budgetåret 1953/54 är emellertid i detta sammanhang av intresse

att konstatera, att utfallet av inkomstskattetiteln innebär en eftersläpning

i kommunalskatteutbetalningarna med omkring 300 miljoner kronor

under budgetåret. Om detta belopp skulle på motsvarande sätt som

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 156 år 1955

3

skedde under budgetåren 1951/52 och 1952/53 ha avsatts till regleringsfonden,

skulle den redovisade nettoinkomsten på inkomstskattetiteln ha varit

300 miljoner kronor lägre. Det avsatta beloppet skulle ha återförts med 100

miljoner kronor under 1954/55, 150 miljoner kronor under 1955/56 och

med 50 miljoner kronor under 1956/57. Enligt nu föreliggande beräkningar

av utfallet för budgetåret 1954/55 föreligger även för detta budgetår en

eftersläpning av omkring 250 miljoner kronor, vilket belopp skulle, om det

avsattes till regleringsfonden, återföras med 100 miljoner kronor under

1955/56, 125 miljoner kronor under 1956/57 och 25 miljoner kronor under

1957/58.

I fortsättningen framhålles i skrivelsen, att enligt de för fonden gällande

bestämmelserna fonden skall behandlas som en diversemedelstitel. Detta innebär,

att de från inkomstskattetiteln överförda medlen reserveras på en särskild

bokföringstitel vid sidan av budgeten i avbidan på ad de skall återföras

till inkomsttiteln. Dessa riksräkenskapsverket åvilande bokföringstransaktioner

påverkar ej ordningen för upprättande av slutavräkningar

mellan statsverket och de olika kommunerna liksom ej heller sättet eller

tidpunkten för utbetalning till kommunerna av dem tillkommande skattemedel.

Vid beräkning av det belopp, som kan komma i fråga för fondering, har

endast tagits fasta på den förskjutning som sammanhänger med sättet för

uppbörd och utbetalning av den kommunala inkomstskatten. Hänsyn har

däremot ej tagits till att en liknande men mindre betydelsefull eftersläpning

även kan gälla fastighetsskatten, därigenom att den under ett budgetår uppburna

fastighetsskatten endast till hälften utbetalas under samma budgetår

medan den andra hälften utbetalas under närmast följande budgetår. Det

för fondering avsedda beloppet har beräknats för helt budgetår som differensen

mellan uppbörden under samma budgetår av preliminär skatt (inklusive

fyllnadsbetalningar), till den del denna efter schablonmässiga grunder

kan beräknas utgöra kommunal inkomstskatt, och den samtidiga utbetalningen

till kommunerna av förskott på inkomstskatten. För att avgöra när

det sålunda beräknade beloppet skulle återföras ha gjorts kompletterande

kalkyler per uppbördsår (kalenderår), varvid fyllnadsbetalningarna förts

till det uppbördsår, för vilket de varit avsedda att komplettera de under de

ordinarie uppbördstermincrna gjorda preliminärskattebetalningarna.

Enligt ämbetsverkets nu framlagda beräkningar av inkomsterna på titeln

skatt å inkomst och förmögenhet in. in. för budgetåret 1955/56 skulle under

budgetåret uppstå en eftersläpning av kommunalskatteutbetalningarna med

omkring 350 miljoner kronor. Fråga har då uppkommit huruvida denna eftersläpning

bör föranleda motsvarande avsätlning till regleringsfonden.

När denna fråga bedömes, kan man ia fasta på de synpunkter, som framfördes

i proposition nr 233/52 i samband med förslaget till fondens inrättande.

Där framhölls bland annat, att redan vid uppbördsreformens genomförande

hade förutsetts, att en viss eftersläpning skulle kunna uppkomma

vid kommunalskatteutbetalningarna. Det uttalades även, att förskjutningar

av den storleksordning, som uppkommit fram till och med budgetåret 1950/

51 och som angåvos lill maximalt 150 miljoner kronor, syntes föga anmärkningsvärda.

Det var först de slora eftersläpningar, som hlevo eu följd av den

snabba stegringen av skatteunderlaget under 1951 och 1952, som påkallat

särskilda åtgärder. Med utgångspunkt från delta skulle kunna hävdas, all

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr t56 år 1955

avsättningar till fonden fortsättningsvis skulle ifrågakomma endast i situationer,

då eftersläpningarna kunna förutses bli särskilt betydande.

Ett sådant förfaringssätt synes dock ämbetsverket mindre tillfredsställande.

Det framhålles sålunda, att genom inrättandet av regleringsfonden

dock erhållits en metod, som möjliggör en mera rättvisande, av tillfälliga

svängningar i det kassamässiga utfallet mindre beroende redovisning av den

statsfinansiella utvecklingen. Om regelmässiga avsättningar verkställes, erliålles

under alla förhållanden ett mera tillfredsställande resultat än om de

endast sker sporadiskt.

Erfarenheten visar också att, även om man vid riksstatens fastställande

icke räknat med någon mera betydande eftersläpning, en sådan dock kan

komma att bli resultatet av utvecklingen under budgetåret.

Över huvud saknar enligt riksräkenskapsverkets mening ett system med

endast sporadiska avsättningar den konsekvens och fasthet, soin är önskvärd

i vad avser redovisningen av budgetutvecklingen. Det måste alltid bli i viss

mån godtyckligt att avgöra, huruvida eftersläpningar är av sådan storleksordning,

att de bör föranleda avsättning.

Ämbetsverket framhåller att konstruktionen med en regleringsfond principiellt

förutsätter en fortlöpande tillämpning i och med att den innefattar

två faser, avsättning under visst år och återföring två år senare. Redovisningen

för ett visst år kan därför icke isoleras från de närmast föregående

och de närmast efterföljande. Sporadiska avsättningar måste ofta leda til!

att irrationella fluktuationer uppkommer — vilket man velat förhindra med

regleringsfonden — och till att redovisningen vissa år varken blir ett uttryck

för en konsekvent kassamässig redovisning eller en för den statsfinansielia

utvecklingen rättvisande redovisning.

Med utgångspunkt från dessa synpunkter förordar riksräkenskapsverkel,

att eftersläpning regelmässigt skall föranleda avsättning till regleringsfonden.

Vid beräkning av de belopp, varmed avsättning bör ske, synes enligt riksräkenskapsverket

den hittills tillämpade metoden även i fortsättningen kunna

tillämpas. Till följd av fastighetsbeskattningens omläggning uppkommer

emellertid vissa komplikationer beträffande beräkning av eftersläpningen

under budgetåren 1954/55 och 1955/56, vilket har betydelse för frågan om

storleken av eventuella avsättningar till regleringsfonden under dessa budgetår.

Under år 1955 utbetalas till kommunerna 1954 års fastighetsskatt, vilken,

bortsett från resterande belopp, inflyter till statskassan under perioden september

1954—januari 1955. Detta är den sista fastighetsskatt, som erlägges

enligt den gamla ordningen. Under år 1956 skall enligt särskilda bestämmelser

till kommunerna utbetalas ett belopp motsvarande ett års fastighetsskatt.

Detta belopp utgör förskott på den del av den kommunala inkomstskatten,

som enligt den nya ordningen motsvarar skatten på garantibelopp

för fastighet. De särskilda bestämmelserna ha motiverats med att

förskottet till kommunerna under år 1956 icke automatiskt inkluderar garantiskatten,

eftersom förskottet i övrigt skall bygga på skatteunderlaget en
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 15(> år 1955

5

ligt 1955 års taxering till kommunal inkomstskatt. Från och med år 1957

innefattar förskottet automatiskt garantiskatten.

Den garantiskatt, som efterträder den gamla fastighetsskatten från och

med år 1955, skall erläggas i samband med den allmänna skatteuppbörden.

I princip skall den alltså erläggas preliminärt. Det kan emellertid antas, att

preliminärskattebetalningarna av garantiskatt under åren 1955 och 1956

komma att vara ofullständiga. Till vilken del den totalt inflytande preliminärskatten

utgöres av garantiskatt kan dock icke i efterhand fastställas. Vid

uppskattningen av den andel av den totalt inflytande preliminärskatten under

åren 1955 och 1956, som skall anses utgöra kommunalskatt, måste alltså

i princip byggas på de relationer mellan debiterad kommunalskatt och

totalt debiterad skatt, som komma att bli resultatet av 1956 respektive 1957

års taxering. Genom att fastighetsskatten inarbetats i den kommunala inkomstskatten

kommer kommunalskatteandelen från och med nämnda års

taxeringar att ligga något högre än tidigare.

Vid uppskattningen av den under ett visst år (budgetår) eventuellt föreliggande

eftersläpningen i konnnunalskatteutbetalningarna ställes mot del

under året utbetalade förskottet den samtidigt inflytande preliminärskatten,

till den del denna kan uppskattas utgöra kommunalskatt. Den fråga

som uppstår vid beräkning av eftersläpningen under kalenderåret 1955 (budgetåren

1954/55 och 1955/56) är, huruvida denna skall anses utgöra skillnaden

mellan den preliminärt inflytande kommunalskatten (som i princip

även innefattar garantiskatten) och (alternativ 1) det under året utbetalade

förskottet på inkomstskatten (som icke inkluderar garantiskatt) eller om

( alternativ 2) till förskottet också skall läggas den under år 1955 utbetalade

fastighetsskatten.

Storleken av eftersläpningarna — som eventuellt skulle föranleda motsvarande

bruttoavsättningar till regleringsfonden — kan för närvarande för

budgetåren 1954/55 och 1955/56 beräknas enligt alternativ 1 till 400 respektive

500 miljoner kronor och enligt alternativ 2 till 250 respektive 350 miljoner

kronor. Som jämförelse kan nämnas, att en hypotetisk kalkyl över

de eftersläpningar, som kunde ha väntats om fastighetsbeskattningen icke

hade omlagts, ger siffrorna 350 respektive 450 miljoner kronor.

Formellt ansluter alternativ 1 närmast till de hittillsvarande principerna

för beräkning av eftersläpningens storlek. Reellt är det dock knappast fallet.

De tämligen höga belopp för eftersläpningen, som erhålles enligt detta

alternativ, är en följd av att bland de inflytande preliminärskatteinkomsterna

antages ingå garantiskatt i samma proportion som i den slutligt debiterade

skatten medan utbetalningarna till kommunerna icke inkludera förskott

på garantiskatten. Detta innebär, att beräkningen av eftersläpningens storlek

i viss utsträckning göres beroende av förhållanden, som sammanhänga med

en teknisk omläggning av fastighetsbeskattningen. Enligt hittills tillämpade

principer för beräkning av avsättningarnas storlek har fastighetsskatten

hållits utanför kalkylen.

Alternativ 2, enligt vilken den under år 1955 utbetalade fastighetsskatten

reellt betraktas som eu del av förskottet på inkomstskatt (inklusive garantiskatt),

synes ur nämnda synpunkter vara att föredraga. Det ansluter till

den metod för beräkning av eftersläpningen, som blir den naturliga från

och med budgetåret 1956/57 (kalenderåret 1956). Att de nu beräknade beloppen

för eftersläpningen bli lägre än den eftersläpning, som skulle föreligga

om överhuvud ingen omläggning av fastighetsbeskattningen ägt rum,

sammanhänger med att garantiskatten antagits inflyta ofullständigt som

prcliminärskatt. En ofullständig anpassning av preliminärskatten till den

slutligt debiterade skatten föreligger emellertid icke endast för garantiskattens

del.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 156 år 1955

I samband med fastighetsbeskattningens omläggning kommer under år

1957 att från statsverket till kommunerna utbetalas »dubbel fastighetsskatt».

Orsaken till den dubblerade fastighetsskatten är, att kommunerna år 1957

erhåller dels, på grund av gällande regler om avräkning mellan förskott och

slutlig skatt, ett belopp som ungefär motsvarar ett års fastighetsskatt och

dels ett förskott som inkluderar garantiskatten. Innebörden av alternativ 1

för beräkning av avsättningens storlek blir, att, om avsättning sker, medel

motsvarande ett års fastighetsskatt reserveras under år 1955 (budgetåren

1954/55 och 1955/56) för att återföras år 1957 (budgetåren 1956/57 och

1957/58), då den »dubbla» utbetalningen av fastighetsskatt skall äga rum.

Enligt alternativ 2 däremot tar avsättningen under år 1955 endast sikte på

att reservera medel för den sedvanliga eftersläpningen i inkomstskatt, vilket

hittills varit regleringsfondens uppgift. Den extra utbetalningen under

år 1957 kommer alltså enligt det senare alternativet att redovisningsmässigt

belasta budgeten under budgetåren 1956/57 och 1957/58, mot enligt alternativ

1 budgetåren 1954/55 och 1955/56.

Då fonden enligt riksräkenskapsverkets uppfattning icke synes böra utnyttjas

för att reglera förskjutningar som sammanhänger med en omläggning

av fastighetsbeskattningen förordar ämbetsverket, att alternativ 2 lägges

till grund för beräkning av det belopp, som för budgetåret 1955/56 bör

avsättas till regleringsfonden.

I detta sammanhang har riksräkenskapsverket även berört frågan om

den budgetmässiga redovisningen av regleringsfonden. Den hittills tillämpade

metoden vid avsättningar till och återföringar från regleringsfonden

har inneburit, att ifrågavarande transaktioner på riksstaten avspeglats i eu

minskning eller ökning av det beräknade beloppet för inkomsttiteln skatt å

inkomst och förmögenhet in. in. I budgetredovisningen har avsättningarna

avspeglats i en ökning av inkomsttitelns utgifter och återföringarna som

en ökning av dess inkomster. Fondens behållning har i riksbokslutet upptagits

på en diversemedelstitel.

Genom avsättningarna till och återföringarna från regleringsfonden kommer

de i budgetredovisningen upptagna inkomsterna att under budgetåret

i fråga avvika från de kassamässiga inkomsterna. Detta innebär en avvikelse

från den princip om kassamässig redovisning som tillämpas enligt

den gällande budgetordningen. En viss oklarhet beträffande innebörden av

de på budgeten redovisade inkomsterna och deras samband med statsverkets

kassaställning har blivit en följd av den tillämpade redovisningsmetoden.

Det förtjänar påpekas, att avsättningar och återföringar även i riksbokslutet

upptages med beräknade belopp, avrundade till jämna 50-tal miljoner

kronor. Detta kontrasterar mot budgetredovisningens övriga på bokföring

grundade belopp. Därest avsättningar till regleringsfonden skall ifrågakomma

för framtiden kan övervägas, om icke transaktionerna med fonden

borde redovisas öppet på riksstaten.

Detta skulle enligt riksräkenskapsverket låta sig göra på följande sätt.

Den på riksstaten upptagna inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet

in. in. beräknas oberoende av avsättningar till eller återföringar från

regleringsfonden. Samtidigt uppföres i riksstaten ett mot nettoresultatet av

transaktionerna med regleringsfonden svarande belopp att avsättas till eller

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 156 år 1955

7

återföras från budgetutjämningsfonden; denna post kan i riksstaten lämpligen

betecknas avsättning till budgetutjämningsfonden av kommualskattemedel

respektive återföring från budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel.

Härefter beräknas och uppföres i riksstaten överskottet eller

underskottet på statsregleringen. På budgetutjämningsfonden skulle regleringsfonden

särredovisas, liksom för närvarande sker beträffande automobilskattemedlen.

Såsom riksräkenskapsverket framhållit har den hittills tillämpade metoden

inneburit vissa nackdelar. Den här skisserade anordningen skulle enligt

ämbetsverkets mening icke medföra den påtalade oklarheten i redovisningen.

Då transaktionerna med regleringsfonden skulle redovisas öppet,

skulle också erforderliga uppgifter föreligga såväl i riksstaten som i budgetredovisningen

för framräknande av den inkomstsumma, som är ett mera

rättvisande uttryck för utvecklingen av de statliga skatterna än den rent

kassamässiga redovisningen. Riksräkenskapsverket förordar, att en sådan

redovisningsmässig omläggning sker från och med budgetåret 1955/56.

I anslutning till denna riksräkenskapsverkets framställning har departementschefen

vid beräkningen i riksstatsförslaget av de särskilda inkomsttitlarna

anfört följande (s. 65).

Inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet in. m.

har av riksräkenskapsverket beräknats till 4 915 miljoner kronor eller avrundat

4 900 miljoner kronor. Ämbetsverket har härvid, till skillnad från nu

gällande ordning, icke reducerat titeln med den avsättning å 350 miljoner

kronor till fonden för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel,

som verket vid nu föreliggande beräkningar av inkomstskattetitelns inkomster

föreslagit för budgetåret 1955/56. I stället föreslås, att i riksstaten

uppföres ett mot resultatet av transaktionerna med regleringsfonden svarande

belopp att avsättas till eller, i förekommande fall, återföras från budgetutjämningsfonden.

På budgetutjämningsfonden skulle regleringsfonden

särredovisas, liksom för närvarande sker beträffande automobilskattemedelsfonden.

Såsom riksräkenskapsverket framhållit, erhålles genom denna

bokföringsmässiga anordning ökad klarhet beträffande innebörden av de på

budgeten redovisade inkomsterna och deras samband med statsverkets kassaställning.

Jag biträder därför ämbetsverkets förslag. Jag har icke heller

någon erinran mot beräkningen av det belopp, 350 miljoner kronor, som —

i avvaktan på senare översyn av inkomsterna — nu föreslås skola avsättas

till regleringsfonden. Såsom framgår av den tidigare redogörelsen för riksräkenskapsverkets

inkomstberäkning har ämbetsverket vidare förordat, att

eftersläpning i utbetalningarna av kommunalskattemedel regelmässigt skall

föranleda årliga avsättningar till regleringsfonden. Vad riksräkenskapsverket

sålunda anfört synes mig lämpligen böra beaktas på så sätt, att riksräkenskapsverket

årligen i samband med inkomstberäkningen, eller eljest

när förhållandena så påkallar, avger förslag rörande de avsättningar till

regleringsfonden, som ämbetsverket finner erforderliga. Det torde sedan få

ankomma på Kungl. Maj :t att i vanlig ordning pröva ifrågavarande förslag.

Utöver vad som här omnämnts förutsätter jag icke några ändringar

i de bestämmelser, som nu gäller beträffande fonden för reglering av utbetalningarna

av kommunalskattemedel.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 156 år 1955

I propositionen nr 190 återkommer departementschefen till denna fråga

och framhåller där (s. 40) bl. a. följande.

Jag skall slutligen något beröra frågan om eftersläpningarna i utbetalningarna

av kommunalskattemedel. Dessa har av riksräkenskapsverket beräknats

till 250 miljoner kronor för innevarande budgetår, medan verkets

antaganden i mars 1954 rörande skatteunderlagets utveckling innebar en

eftersläpning av storleksordningen 100 miljoner kronor. Jag vill även erinra

om att utfallet av inkomstskattetiteln för 1953/54 visade sig innebära en

eftersläpning med omkring 300 miljoner kronor. Några avsättningar till

kommunregleringsfonden för ifrågavarande båda budgetår har varken föreslagits

av riksräkenskapsverket eller förutsatts i vederbörande riksstatsförslag.

Jag anser mig ej heller nu mot slutet av budgetåret böra framföra förslag

härom. Däremot bör, såsom jag framhållit i finansplanen till årets statsverksproposition,

från och med 1955/56 vissa av riksräkenskapsverket föreslagna

åtgärder genomföras i syfte att åstadkomma en för den statsfinansiella

utvecklingen mer rättvisande redovisning än som varit möjligt med den

nuvarande ordningen.

Härefter erinras bl. a. om att enligt nu föreliggande beräkningar av inkomstskattetiteln

densamma torde komma att uppgå till i runt tal 5 200 miljoner

kronor, varefter departementschefen anför följande.

Vad beträffar de eftersläpningar i utbetalningarna av kommunalskattemedel,

som innefattas i nämnda inkomstsumma, har riksräkenskapsverket

nu uppskattat dessa till 400 miljoner kronor, d. v. s. 50 miljoner kronor

mer än som antagits tidigare. Jag vill erinra om att ifrågavarande belopp,

såsom föreslagits i statsverkspropositionen, bör uppföras som en särskild

avsättningspost på riksstatens utgiftssida och alltså icke såsom under tidigare

är frånräknas inkomstskattetiteln.

Beträffande frågan om avsättningen till budgetregleringsfonden av vissa

medel, hänförliga till av stabiliseringspolitiska åtgärder betingade inkomster,

uttalar departementschefen följande (propositionen nr 190, s. 44 och

45).

Jag vill understryka att något budgetöverskott ej skulle ha uppkommit,

om icke vissa tillfälliga, av stabiliseringspolitiska åtgärder betingade inkomster

förelegat. Resultatet skulle under sådana förhållanden i stället ha

blivit en jämnt balanserad budget. Såsom tidigare nämnts beräknas nämligen

den allmänna investeringsavgiften och den bebådade höjningen av bolagsskatten

under nästa budgetår tillföra statsverket inkomster om 75 respektive

200 miljoner kronor, eller tillhopa 275 miljoner kronor, d. v. s. samma

belopp vartill budgetöverskottet antagits uppgå. Jag har härvid bland

de tillfälliga inkomsterna icke medräknat den särskilda investeringsavgiften

för motorfordon, vilken ju i sin helhet skall tillgodoföras automobilskattemedelsfonden.

Jag återkommer till denna fråga i det följande.

De tillfälliga inkomsterna härleder sig, som nyss nämnts, från skattepolitislca

åtgärder som vidtagits icke av statsfinansiella skäl utan för att dämpa

efterfrågan och därmed även överkonjunkturen i näringslivet. Jag finner

det motiverat, att de medel som på detta sätt beräknas bli indragna till

statsverket tills vidare steriliseras. Härigenom bortfaller den invändningen

mot budgetöverskottet som konjunkturutjämnande medel, att överskott på

driftbudgeten endast leder till ökade statsutgifter. Genom steriliseringen upp
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 156 år 1955

9

nås även en förstärkning av de åtgärder som nyligen vidtagits i kreditåtstramande

syfte. Jag förordar för den skull att ett belopp av 275 miljoner

kronor avsättes till budgetutjämningsfonden för att där särredovisas samt

att motsvarande belopp får av statskontoret överföras till ett särskilt konto

i riksbanken. Jag kommer i det följande att göra hemställan härom. Ifrågavarande

överföring bör med utgångspunkt från nämnda belopp jämnt fördelas

över budgetåret. De medel som vid utgången av budgetåret 1955/56

kommer att innestå på det särskilda kontot bör, med beaktande av statsfinansiella

och kreditmarknadsmässiga synpunkter, användas till att nedbringa

riksgäldskontorets skulder, i första hand kontorets skuld till riksbanken.

Det torde få ankomma på riksdagen att senare, efter förslag av

Kungl. Maj :t, meddela närmare beslut om tidpunkten för medlens disposition.

Efter att vidare ha berört det beräknade totala utgiftsöverskottet på statsbudgeten

för nästa budgetår anför departementschefen slutligen följande

i ovan berörda frågor.

I enlighet med vad jag tidigare anfört bör vidare ett belopp av 400 miljoner

kronor avsättas till fonden för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel

samt ett belopp av 275 miljoner kronor — motsvarande tillfälliga,

konjunkturpolitiskt betingade inkomster — överföras till ett särskilt

konto i riksbanken.

I detta sammanhang bär utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Lindblom

in. fl. (1:337) och den andra inom andra kammaren av herr Ohlin m. fl.

(II: 399), i vilka hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t ville

anhålla att Kungl. Maj:t dels låter riksräkenskapsverket pröva vilka olika

utvägar som stå till buds för alt snarast möjligt uppnå en utrensning av

kommunalskattemedlens inflytande på den statliga driftbudgeten, så att

denna så klart som möjligt redovisar statens utgifter och inkomster för

budgetåren 1954/55 och 1955/56 samt följande år, dels i samband med fastställande

av riksstaten för budgetåret 1955/56 framlägger de förslag vartill

denna utredning kan föranleda.

Till stöd för sitt yrkande ha motionärerna anfört följande.

Som en följd av den år 1947 beslutade uppbördsreformen (källskattereformen)

redovisas kommunalskattemedlen numera över statsverket. Konnnunalskattemedlen

uppbäres genom preliminärskatlen. Uppburna kommunalskattebelopp

slutavräknas efter två år.

Då beslutet om uppbördsreformen fattades var statsmakterna medvetna

om att en viss eftersläpning skulle uppstå i kommunalskatteutbetalningarna

till följd av det successivt stigande skatteunderlaget. Dessa eftersläpningar

antogs dock bli av jämförelsevis obetydlig omfattning.

Den kraftiga stegringen av den nominella inkomstnivån i samband med

den inflationistiska utvecklingen åren 1951 och 1952 ledde emellertid till att

eftersläpningarna i kommunalskatteutbelalningen kom att uppgå till betydande

belopp. För att erhålla en mera rättvisande redovisning av de statsverket

tillkommande inkomsterna och för alt avbalansera den kraftiga förskjutning

som nu uppstod beslöt 1952 års riksdag efter ett på skrivelse

från riksräkenskapsverket grundat regeringsförslag att med sikte på budget
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 156 år 1955

åren 1951/52 och 1952/53 inrätta en fond eller särskild redovisningstitel för

reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel. Till denna fond

skulle avsättas de belopp av kommunalskattemedel, som kunde beräknas

t. v. kvarstanna hos staten till följd av nyssnämnda eftersläpningar. Avsatta

belopp skulle sedan återföras från fonden under de budgetår under vilka de

enligt gällande regler skulle utbetalas från statsverket till kommunerna.

Därigenom skulle den statliga driftbudgeten icke längre påverkas av de kommunala

skatternas in- och utbetalning under olika budgetår. I samband med

beslutet om inrättandet av denna fond beslöt 1952 års riksdag vid behandlingen

av den s. k. kompletteringspropositionen rörande riksstaten för budgetåret

1952/53 att avsättning till fonden skulle göras redan för det då löpande

budgetåret eller 1951/52. Samtidigt beslöts avsättning även för budgetåret

1952/53. Några avsättningar för de därefter följande budgetåren har

icke beslutats. Som redovisats i en skrivelse från riksräkenskapsverket av

den 9 december 1954 har emellertid, vilket tidigare inte kunnat förutses,

eftersläpningar av inte oväsentlig omfattning uppstått för såväl budgetåret

1953/54 som budgetåret 1954/55. Beloppen har beräknats till 300, respektive

250 miljoner kronor.

Under budgetåret 1953/54 överfördes från kommunalskattemedlens fond

till driftbudgeten 300 milj. kr. Då, som nämnts, samtidigt en ny eftersläpats

på samma belopp uppstod, skulle — om det för de två föregående åren

tillämpade förfaringssättet använts — en avsättning av samma storlek ha

skett. Driftbudgeten för detta år skulle sålunda inte netto ha tillförts några

medel från fonden och skulle ha visat ett överskott på ca 100 milj. kr. att

tillföras budgetutjämningsfonden i stället för de 400 milj. kr. som överfördes

till denna. Detta skedde genom att kommunalskattemedlens fond »tömdes»

på 300 milj. kr., som med tillämpning av de nya principerna skulle ha

fått kvarstanna i denna.

Den frågan inställer sig nu, huruvida och på vad sätt en korrigering i efterhand

kan ske, varigenom från budgetutjämningsfonden direkt eller indirekt

till kommunalskattemedlens fond en återföring kan ske av dessa medel-

Det för berörda år 1953/54 gällande riksbokslutet är fastställt och kan

självfallet inte åter öppnas.

För det andra uppkommer spörsmålet, huruvida ett bokföringsmässigt särhållande

av statliga och kommunala skattemedel bör tillämpas under löpande

budgetår 1954/55. Starka skäl talar för att under detta år avsättning bör

ske med hänsyn till eftersläpningen med utbetalning av detta år inflytande

kommunalskatter.

I ovannämnda riksräkenskapsverkets skrivelse föreslås att för framtiden

avsättning av inflytande kommunalskattemedel, som först längre fram utbetalas

till kommunerna, konsekvent skall ske till en särskild fond för reglering

av utbetalningarna av kommunalskattemedel. Statsrådet och chefen för

finansdepartementet har upptagit detta förslag och föreslår att driftbudgeten

under 1955/56 belastas med en överföring till fonden av 350 milj. kronor.

Någon återföring till driftbudgeten av tidigare influtna medel, som detta år

utbetalas till kommunerna, kan emellertid inte ske, eftersom under åren

1953/54 och 1954/55 inga avsättningar gjorts och då finansministern inte nu

föreslår några åtgärder berörande dessa båda finansår.

Med anledning härav vill vi framhålla att betydande fördelar skulle kunna

vinnas med avseende på den statliga budgetens redovisning av det faktiska

statliga inkomst- och utgiftsläget, ifall åtgärder av ovan angivet eller analogt

slag vidtoges även för dessa år.

Tankegången i riksräkenskapsverkets skrivelse med förslag om avsättningar

till ovannämnda fond — på vilken skrivelse finansministern grundar

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 156 år 1955

11

sitt förslag gällande budgetåret 1955/56 — är liksom i verkets skrivelse år

1952 att kommunalskattemedlens inbetalning till statskassan och utbetalning

med en viss eftersläpning inte bör, i den mån det kan undvikas, påverka

redovisningen av den statliga budgetens över- och underskott. Denna redan

av 1952 års riksdag godkända tankegång anser vi vara riktig och betydelsefull.

Med hänsyn till den vikt som den allmänna opinionen fäster vid budgetens

balans är det angeläget att denna redovisas så riktig som möjligt och

belyser utvecklingen av statens inkomster och utgifter.

Skulle nu först fr. o. m. budgetåret 1955/56 åtgärder vidtas för att »rensa»

den statliga driftbudgeten från inverkan av kommunalskattemedlen, så

kommer denna budgetredovisning under fyra ar framat att Msa icke tullt

riktiga siffror. För året 1955/56 uppkommer en missvisning på ej mindre än

250 milj. kr., om de gjorda, ofrånkomligen något osäkra uppskattningarna

skulle visa sig helt tillförlitliga.

Över motionerna har, efter därom i vederbörlig ordning gjord framställning,

yttrande avgivits av riksräkenskapsverket, som i frågan anfört följande.

De i riksstaterna för budgetåren 1953/54 och 1954/55 upptagna inkomsterna

innefattade, utan att detta ansågs böra föranleda beslut om avsättning

till regleringsfonden, viss eftersläpning i utbetalningarna av kommunalskattemedel,

även om eftersläpningen var av mindre omfattning än enligt

de för budgetåret 1953/54 redovisade respektive för^ budgetåret 19o4/o5

senare beräknade inkomstbeloppen. Att nämnda förhallande icke har föranlett

förslag till avsättning i samband med riksräkenskapsverkets förslag

till beräkning av statsverkets inkomster har berott på att enligt de i samband

med förslaget om inrättande av regleringsfonden i proposition nr 233,

1952 gjorda uttalandena endast mera avsevärda förskjutningar i skatteunderlaget

kunde anses motivera sådana särskilda åtgärder som fondeiing.

Med hänvisning bland annat till att erfarenheten visat att, även om man

vid riksstatens fastställande icke haft anledning räkna med någon mera

betydande eftersläpning, en sådan dock kan komma att bli resultatet av

utvecklingen under budgetåret, har ämbetsverket i skrivelse till Konungen

den 9 december 1954 i samband med en prövning av hittills tillämpade principer

för fonderingarna understrukit önskvärdheten av att kontinuerliga

avsättningar äga rum. Det torde i detta sammanhang böra framhållas, att

därmed skulle komma att tillämpas ett mera långtgående utnyttjande av

regleringsfonden än vad ursprungligen synes ha avsetts.

Det forhållandet att man icke vid fastställandet av riksstaterna for budgetåren

1953/54 och 1954/55 liksom, vad avser budgetåret 1953/54, icke

heller under löpande budgetår beslutade några fondavsättningar har för riksi

äkenskapsverket varit avgörande, när ämbetsverket hösten 1954 icke ansett

sig böra föreslå fonderingsåtgärder för nämnda båda budgetår.

Vad avser de i motionerna efterfrågade tekniska möjligheterna att verkställa

fonderingar motsvarande eftersläpningarna under budgetåren 1953/54

och 1954/55 synas beträffande det senare budgetåret inga hinder i och för

sig föreligga för att riksdagen nu beslutar om avsättning till regleringsfonden

l så fall bör fonderingen få den form som föreslagits gälla från och

med budgetåret 1955/56, d. v. s. det avsatta beloppet bör överföras till budgetutjämningsfonden

för att där särredovisas. Avsättningen torde bora uppföras

på tilläggsstat. Vid avvägningen av nettoavsättningens belopp tar

hänsyn tagas till huruvida den under budgetåret 1953/54 inträdda eftersläpningen

kommer att föranleda särskilt beslut om avsättning tdl reglerings
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 156 år 1955

fonden. Om så sker skall nämligen det under budgetåret 1954/55 avsatta

bruttobeloppet reduceras med en återföring av en del av det för budgetåret

1953/54 avsatta beloppet. ö

Den återföring till inkomstskattetiteln på 300 miljoner kronor, utgörande

medel avsatta under budgetåren 1951/52 och 1952/53, som redan i riksstaten

beräknats skola ske under budgetåret 1954/55, påverkas icke av de

nu ifrågasatta åtgärderna. Denna återföring skall alltså äga rum på sätt

som förutsatts i riksstaten. Efter denna återföring har hela det belopp, som

under budgetåren 1951/52 och 1952/53 överfördes från inkomstskattetiteln

till den särskilt inrättade diversemedelsfonden för reglering av utbetalningarna

av kommunalskattemedel, återförts till inkomstskattetiteln. Under

budgetåret 1954/55 skulle med det skisserade förfarandet tillämpas både det

gamla och det nya sättet för redovisningsmässig reglering av kommunalskatteutbetalningarna.

Vad därefter beträffar den eftersläpning på cirka 300 miljoner kronor,

som uppstod under budgetåret 1953/54 men som icke föranledde avsättning,

kompliceras en lösning med det i motionerna angivna syftet av att — såsom

också framhållits i motionerna — bokslutet redan är fastställt. Om man

emellertid eftersträvar en mera fullständig utrensning av kommunalskattemedlens

inflytande på den statliga driftbudgeten och därför önskar kunna

bokföringsmässigt återföra belopp som tillsammans med inflytande kommunalskattemedel

så nära som möjligt motsvara de samtidiga utbetalningarna

av kommunalskattemedel under de närmast följande budgetåren (1954/55

--1956/57), torde en utväg vara, att riksdagen på övergångsstat för budgetåret

1954/55 uppför en avsättning till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel.

Samma resultat kan emellertid enklare uppnås på det sättet

att genom särskilt beslut av riksdagen den på budgetutjämningsfonden redovisade

behållningen vid sidan av riksstaten uppdelas på så^ sätt att det

belopp, som kan beräknas motsvara i budgetutjämningsfonden ingående

kommunalskattemedel, redovisas för sig. Detta belopp torde enligt riksräkenskapsverkets

beräkningar kunna fastställas till 300 miljoner kronor. Båda

tillvägagångssätten innebära en anknytning till den metod för reglering av

kommunalskatteutbetalningarna, som'' föreslagits skola gälla från och med

budgetåret 1955/56 och som innebär att de till regleringsfonden avsatta medlen

redovisas inom ramen för budgetutjämningsfonden.

Det bör ihågkommas, att åtgärder i syfte att ur den statliga redovisningen

utrensa inflytandet av kommunalskattemedlen givetvis måste ske

efter schablonmässiga grunder, även när de, såsom här ifrågasättes, vidtagas

i efterhand.

I förevarande sammanhang har utskottet vidare till behandling förehaft

en inom andra kammaren av herr Johansson i Stockholm m. fl. väckt motion

(11:674), i vilken hemställts att riksdagen måtte besluta avslå Kungl.

Maj:ts i propositionen nr 190 framlagda förslag, att ett belopp av 275 milj.

kronor skall avsättas till budgetutjämningsfonden.

Betiäftande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande torde

få hänvisas till motionen.

Utskottet. Med bifall till ett av Kungl. Maj :t i propositionen nr 233 framlagt

förslag beslöt 1952 års riksdag medgiva, att en särskild fond för reglering

av utbetalningarna av kommunalskattemedel finge inrättas från och

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 156 år 1955

13

med budgetåret 1951/52 samt att avsättningar till fonden finge verkställas

för budgetåren 1951/52 och 1952/53. I enlighet med de av föredragande departementschefen

förordade grunderna avsågs till fonden skola avsättas belopp,

motsvarande den eftersläpning i utbetalningarna av kommunalskattemedel

som med gällande uppbördsbestämmelser och regler för utbetalning

av kommunerna tillkommande skattemedel kan uppkomma under år med

snabbt stigande skatteunderlag. Det för visst budgetår framräknade avsättningsbeloppet

skulle avföras från titeln skatt å inkomst och förmögenhet

m. in. och återföras till samma inkomsttitel under den närmast följande treårsperioden,

varigenom för statsverkets del en utjämning av den ifrågavarande

eftersläpningen skulle komma att ske.

Avsättningarna för de båda budgetåren 1951/52 och 1952/53 fastställdes

sedermera till respektive 500 och 250 milj. kronor. Sistnämnda belopp utgjorde

ett saldo mellan en bruttoavsättning av 400 milj. kronor och en återföring

av 150 milj. kronor. För budgetåret 1953/54 har icke någon avsättning

skett. Ej heller har i riksstaten för innevarande budgetår räknats med

att en sådan åtgärd skulle komma att vidtagas.

Under erinran om nu berörda förhållanden har riksräkenskapsverket i

underdånig skrivelse den 9 december 1954 framhållit, att det på förevarande

område hittills tillämpade förfaringssättet, nämligen att avsättningar

skola ifrågakomma endast i situationer då eftersläpningarna vid konimunalskatteutbetalningarna

kunna förutses bli särskilt betydande, måste anses

mindre tillfredsställande. För att få till stånd en mera rättvisande, av

tillfälliga svängningar i det kassamässiga utfallet mindre beroende redovisning

av den statsfinansiella utvecklingen och då erfarenheten visat att, även

om man vid riksstatens fastställande icke räknat med någon mera betydande

eftersläpning, en sådan dock kunde uppkomma under budgetåret, har

ämbetsverket därför förordat att eftersläpning regelmässigt skall föranleda

avsättning till regleringsfonden. I detta sammanhang har även frågan om

den budgetmässiga redovisningen av fonden berörts. Av vissa i skrivelsen

närmare angivna skäl har riksräkenskapsverket ansett en omläggning härutinnan

vara påkallad. Sålunda har föreslagits att den på riksstaten upptagna

inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet in. in. i fortsättningen

beräknas oberoende av avsättningar till eller återföringar från regleringsfonden.

I stället uppföres i riksstaten ett mot nettoresultatet av transaktionerna

med regleringsfonden svarande belopp att avsättas till eller återföras

från budgetutjämningsfonden. Därefter beräknas och uppföres i riksstaten

överskottet eller underskottet på statsregleringen. På budgetutjämningsfonden

skulle regleringsfonden särredovisas liksom för närvarande

sker beträffande automobilskattemcdlcn.

Det av riksräkenskapsverket framlagda förslaget till ändrade redovisningsgrunder

för nu ifrågavarande fond har tillstyrkts av departementschefen,

som i statsverkspropositionen uppskattat det till avsättning för budgetåret

1955/56 erforderliga beloppet till 350 milj. kronor. Efter förnyade

beräkningar av riksräkenskapsverket har sedermera i propositionen nr 190

avsättningsbeloppet jämkats till 400 milj. kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 156 år 1955

I sistnämnda proposition har departementschefen återkommit till frågan

om eftersläpningarna i utbetalningarna av kommunalskattemedel. Därvid

har erinrats om att riksräkenskapsverket i sin förberörda skrivelse beräknat

dessa till 250 milj. kronor för innevarande budgetår samt att utfallet

av inkomstskattetiteln för sistförflutna budgetår visat sig innebära en eftersläpning

med omkring 300 milj. kronor. Då emellertid några avsättningar

till regleringsfonden för ifrågavarande båda budgetår varken föreslagits

av riksräkenskapsverket eller förutsatts i vederbörande riksstatsförslag, har

ej heller departementschefen ansett sig nu mot slutet av budgetåret böra

framföra förslag härom.

I de båda likalydande motionerna 1: 337 och II: 399, vilka väckts redan

vid början av innevarande års riksdag, har uttalats att betydande fördelar

skulle kunna vinnas med avseende på den statliga budgetens redovisning av

det faktiska statliga inkomst- och utgiftsläget, därest åtgärder vidtoges i

syfte att eliminera verkningarna av de ifrågavarande eftersläpningarna jämväl

för budgetåren 1953/54 och 1954/55. Med anledning härav ha motionärerna:

föreslagit, att riksdagen i skrivelse! till Kumgl. Maj :t ville anhålla att Kungi.

Maj :t dels låter riksräkenskapsverket pröva vilka utvägar som stå till buds

för att snarast möjligt uppnå en utrensning av kommunalskattemedlens inflytande

på den statliga driftbudgeten, så att denna så klart som möjligt

redovisar statens utgifter och inkomster för budgetåren 1954/55 och 1955/56

samt följande år, dels i samband med fastställande av riksstaten för budgetåret

1955/56 framlägger de förslag vartill denna utredning kan föranleda.

Riksräkenskapsverket, som i ett över motionerna avgivet remissyttrande

redogjort för förefintliga tekniska möjligheter att verkställa fonderingar

motsvarande eftersläpningarna under budgetåren 1953/54 och 1954/55, har

framhållit att beträffande det senare budgetåret inga hinder i och för sig

synas föreligga för att riksdagen nu beslutar om avsättning till regleringsfonden.

I så fall bör enligt ämbetsverket fonderingen få den form som föreslagits

gälla från och med nästa budgetår, d. v. s. det avsatta beloppet bör

överföras till budgetutjämningsfonden för att där särredovisas. I fråga om

den eftersläpning som uppstod under budgetåret 1953/54 återigen anses en

lösning kompliceras av att bokslutet redan är fastställt. En utväg skulle

dock vara, att riksdagen på övergångsstat för budgetåret 1954/55 uppför eu

avsättning till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel. Samma

resultat kan emellertid enligt ämbetsverket enklare uppnås på det sättet,

att genom särskilt beslut av riksdagen den på budgetutjämningsfonden redovisade

behållningen vid sidan av riksstaten uppdelas sålunda, att det belopp

som kan beräknas motsvara i budgetutjämningsfonden ingående kommunalskattemedel

redovisas för sig.

Av vad i ärendet upplysts finner utskottet ådagalagt, att den metod som

hittills tillämpats vid avsättningar till fonden för reglering av utbetalningarna

av kommunalskattemedel lett till ur vissa synpunkter mindre tillfredsställande

resultat. Den budgetmässiga redovisningen av fonden synes även

vara behäftad med vissa svagheter. Det av riksräkenskapsverket framlagda

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 156 år 1955

15

förslaget, innebärande dels att eftersläpning regelmässigt skall föranleda

avsättning till fonden och dels att denna efter vissa regler skall särredovisas

på budgetutjämningsfonden, utgör emellertid enligt utskottets mening

en lämplig lösning av förevarande spörsmål. I likhet med departementschefen

anser sig utskottet därför böra tillstyrka ämbetsverkets förslag.

Storleken av det belopp som i enlighet med den nya ordningen bör avsättas

för budgetåret 1955/56 blir uppenbarligen beroende av vilken ställning

riksdagen tar till den i motionerna I: 337 och II: 399 berörda frågan,

eftersom under nämnda budgetår ett belopp av sammanlagt 250 milj. kronor

kommer att återföras från fonden, därest avsättningar svarande mot de

för budgetåren 1953/54 och 1954/55 beräknade eftersläpningarna nu göras.

Motionärerna ha icke framlagt något direkt yrkande härom, men grundtanken

bakom förslaget om en särskild utredning i ämnet är otvivelaktigt

att en sådan åtgärd bör vidtagas. Av riksräkenskapsverkets remissyttrande

framgår, att detta i och för sig är tekniskt möjligt. Därest ett beslut av

denna innebörd nu fattas, kan dock icke undvikas att det får ett bestämt

drag av efterhandskonstruktion. Utskottet finner också för sin del mest

angeläget att rättelse sker för framtiden, så att i förevarande hänseende erforderliga

åtgärder kunna övervägas redan i samband med fastställandet

av riksstaten för vederbörande budgetår. Då, såsom av det föregående framgår,

en mera rättvisande ordning kan påräknas i fortsättningen, anser sig

utskottet i likhet med departementschefen ej kunna förorda, att avsättningar

till regleringsfonden för de båda budgetåren 1953/54 och 1954/55 nu verkställas.

Motionerna 1:337 och 11:399 torde sålunda icke böra föranleda

någon riksdagens åtgärd. Av det sagda följer vidare, att den till budgetåret

1955/56 hänförliga avsättningen i enlighet med departementschefens förslag

bör upptagas med ett belopp av 400 milj. kronor. Nämnda belopp är

självfallet att betrakta som preliminärt. Det torde därför få ankomma på

Ivungl. Maj :t att sedermera i samband med upprättandet av bokslutet för

ifrågavarande budgetår, efter förslag av riksräkenskapsverket, besluta om

den definitiva avsättningen.

Departementschefen har, såsom den i det föregående lämnade redogörelsen

ger vid handen, funnit erforderligt att härutöver ett belopp av 275 milj.

kronor, avseende inkomster som beräknas inflyta genom den allmänna investeringsavgiften

och genom den föreslagna höjningen av bolagsskatten, likaledes

avsättes till budgetutjämningsfonden under nästa budgetår för att

där särredovisas. Då de nämnda inkomsterna härleda sig från skattepolitiska

åtgärder som vidtagits icke av statsfinansiella skäl utan för att dämpa

efterfrågan och därmed även överkonjunkturen i näringslivet, anses motsvarande

belopp vidare böra överföras till ett särskilt konto i riksbanken och

användas till alt nedbringa riksgäldskontorets skulder. Utskottet delar departementschefens

uppfattning, att medel av detta slag lämpligen böra steriliseras

och sålunda icke tagas i anspråk för att täcka utgifter på driftbudgeten.

Under förutsättning av att riksdagen, i enlighet med vad bevillningsutskottet

i sitt betänkande nr 52 hemställt, godkänner Kungl. Maj :ts förslag

om höjning av bolagsskatten tillstyrker därför utskottet, att den ifråga
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 156 år 1955

varande avsättningen verkställes på sätt departementschefen förordat. Av

det sagda följer att utskottet avstyrker bifall till motion II: 674.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må besluta de ändrade redovisningsgrunder

för fonden för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel

som i statsrådsprotokollet över finansärenden

för den 4 januari 1955 förordats;

II. att motionerna I: 337 och II: 399 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd;

III. att riksdagen må medgiva att avsättning till ovannämnda

fond må verkställas för budgetåret 1955/56 och i

riksstaten för samma budgetår upptagas med ett belopp av

400 milj. kronor;

IV. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionen II: 674, medgiva att i enlighet

med de grunder som i statsrådsprotokollet över finansärenden

för den 29 april 1955 förordats ett belopp av

275 milj. kronor må avsättas till budgetutjämningsfonden

för att där särredovisas samt att motsvarande belopp må av

statskontoret överföras till ett särskilt konto i riksbanken.

Stockholm den 20 maj 1955

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Närvarande: se under utlåtandet nr 157.

Reservation

1) av herrar Ohlon, Sundelin, Jacobsson, Malmborg i Skövde, fröken Elmén,

herrar Gustafsson i Skellefteå och Löfroth, vilka ansett att

dels det stycke av utskottets yttrande på s. 15, som börjar med »Storleken

av» och slutar med »definitiva avsättningen», bort ha följande lydelse:

»Storleken av det belopp som i enlighet med den nya ordningen bör avsättas

för budgetåret 1955/56 blir uppenbarligen beroende av vilken ställning

riksdagen tar till den i motionerna I: 337 och II: 399 berörda frågan,

eftersom under nämnda budgetår ett belopp av sammanlagt 250 milj. kronor

kommer att återföras från fonden, därest avsättningar svarande mot

de för budgetåren 1953/54 och 1954/55 beräknade eftersläpningarna nu

göras. Motionärerna ha icke framlagt nagot direkt yrkande härom, men

grundtanken bakom förslaget om en särskild utredning i ämnet är otvivel
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 156 år 1955

IT

aktigt att en sådan åtgärd bör vidtagas. Av riksräkenskapsverkets remissyttrande

framgår att detta i och för sig är tekniskt möjligt. Med hänsyn

till angelägenheten av att de olägenheter som blivit en följd av den på förevarande

område hittills tillämpade ordningen helt elimineras finner sig utskottet

också böra förorda, att ett beslut av den i motionerna åsyftade innebörden

nu fattas. Departementschefen har visserligen, under hänvisning till

att några avsättningar till fonden varken föreslagits av riksräkenskapsverket

eller förutsatts i vederbörande riksstatsförslag, ansett sig icke nu mot

slutet av budgetåret böra framföra förslag härom. Enligt utskottets mening

äro emellertid de sålunda åberopade skälen icke hållbara. Utskottet

vill härutinnan erinra om att Kungl. Maj :ts ursprungliga förslag i ämnet,

enligt vilket förevarande fond skulle inrättas från och med budgetåret

1951/52, framlades i den s. k. kompletteringspropositionen (nr 233) till 1952

års riksdag, alltså mot slutet av budgetåret i fråga. Fondens hela konstruktion

är f. ö. sådan att avsättningarna måste verkställas i efterhand, vilket

faktiskt skett beträffande såväl budgetåret 1951/52 som budgetåret 1952/

53. I nyssnämnda proposition framhöll också departementschefen, att avsättningarna

till fonden borde beräknas för varje halvår och verkställas i

efterskott vid budgetårsskiftet i samband med upprättandet av bokslutet för

det förflutna budgetåret. Det är sålunda fullt i överensstämmelse med den

av departementschefen själv förutsatta ordningen, om riksdagen nu beslutar

att avsättning skall ske för budgetåret 1954/55. Med hänsyn till att bokslutet

för budgetåret 1953/54 redan är fastställt är läget något mera komplicerat

med avseende på detta budgetår. Då emellertid, såsom ovan nämnts,

riksräkenskapsverket påvisat en utväg att avhjälpa denna svårighet och då

en total utrensning av kommunalskattemedlens inflytande på den statliga

driftbudgeten synes angelägen, kan utskottet icke finna någon anledning

varför riksdagen icke skulle begagna den möjlighet härutinnan som faktiskt

står till buds. Utskottet anser sig därför böra förorda, att den på budgetutjämningsfonden

per den 1 juli 1954 redovisade behållningen uppdelas

på så sätt, att det belopp av 300 milj. kronor som kan beräknas motsvara

i fonden ingående kommunalskattemedel redovisas för sig. Av nämnda belopp

skola 100 milj. kronor återföras under budgetåret 1954/55. Nettoavsättningen

för delta budgetår kan följaktligen uppskattas till (250—100 = )

150 milj. kronor. Då av de för budgetåren 1953/54 och 1954/55 avsatta beloppen

inalles (150 + 100 =) 250 milj. kronor skola återföras under budgetåret

1955/56, erfordras i sin tur för sistnämnda budgetår en avsättning

av (400 — 250 =) 150 milj. kronor. Utskottet gör i det följande hemställan

härom. Vad särskilt sistnämnda belopp beträffar är detta självfallet att betrakta

som preliminärt. Det torde därför få ankomma på Kungl. Maj :t att

sedermera i samband med upprättandet av bokslutet för ifrågavarande budgetår,

efter förslag av riksräkenskapsverket, besluta om den definitiva avsättningen.

»

dels ock utskottets hemställan under II. och III. bort ha följande lydelse:

»II. alt riksdagen må, i anledning av motionerna I: 337 och

2 Ilihang till riksdagens protokoll 1955. 6 sand. Nr 156 — 157

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 156 år 1955

II: 399, dels besluta att den på budgetutjämningsfonden per

den 1 juli 1954 redovisade behållningen uppdelas på så sätt,

att det belopp av 300 milj. kronor som kan beräknas motsvara

i fonden ingående kommunalskattemedel redovisas för

sig, dels medgiva att avsättning till fonden för reglering av

utbetalningarna av kommunalskattemedel må verkställas för

budgetåret 1954/55 och på tilläggsstal II till riksstaten för

samma budgetår upptagas med ett belopp av 150 milj. kronor;
III.

att riksdagen må medgiva att avsättning till sistnämnda

fond må verkställas för budgetåret 1955/56 och i riksstaten

för samma budgetår upptagas med ett belopp av 150 milj.

kronor;»

2) av herrar Svärd, Skoglund i Doverstorp och Staxäng.

3) av herr Malmborg i Skövde.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1955:334 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj: ts proposition angående ändrad lönegradsplacering för viss vårdoch ekonomipersonal m. m. a1 i texten