Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning för tillgodoseende av behandlingen och vården av barn, som fötts med läppoch gomdefekter.
1955-11-08 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1955:162, Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning för tillgodoseende av behandlingen och vården av barn, som fötts med läppoch gomdefekter.
Dokumentets text
6
Statsutskottets utlåtande nr 162 år 1955
Nr 162
Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning för tillgodoseende
av behandlingen och vården av barn,
som fötts med läpp- och gomdefekter.
(3:e avd.)
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
fru Sjöström-Bengtsson in. fl. (1:379) och den andra inom andra kammaren
av fru Sjöstrand m. fl. (II: 392), har föreslagits, att riksdagen skall
besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om en allsidig utredning,
som syftar till att tillgodose behandlingen och vården av barn, som fötts
med läpp- och gomdefekter.
I motionerna anföres föjande.
I Sverige födas årligen ca 200 barn med medfödda läpp- och gonmiissbildningar.
Rätt behandlade kunna dessa barns missbildningar bli praktiskt
taget fullt korrigerade. Det ofullständigt eller felaktigt behandlade barnet
blir å andra sidan svårt invalidiserat beträffande såväl tal som utseende och
är dömt till mycket lidande och starkt distanserat i konkurrensen på arbetsmarknaden.
Detta är så mycket mer beklagligt som dessa barn i övrigt utgöra
ett i både psykiskt och fysiskt hänseende lika förstklassigt människomaterial
som andra barn.
Ett stort antal av dessa barn kräva en starkt specialiserad, väl koordinerad
vård av företrädare för ett flertal skilda områden av medicin, kirurgi och
odontologi, nämligen pediatrik, plastikkirurgi, bettortopedi samt av foniatrik,
talterapi och psykologi. Dessutom fordras socialkurator för rådgivning i
frågeställningar av praktisk betydelse, särskilt i ekonomiskt avseende.
Kravet på ett större antal specialister i regelbundna konferenser för uppläggande
av vårdplaner och för diskussion och utveckling av bästa möjliga
behandlingsmetoder nödvändiggör centralisering av vården. Detta kan medföra
relativt dryga resekostnader för många patienter, vilket jämte vårdkostnaderna
förorsakar stora utgifter för det rätta omhändertagandet av
tallen. Det finnes därför oftast icke möjlighet att ålägga den enskilde att
bära ansvaret för dessa utgifter. Viss hjälp utgår visserligen redan för närvarande
från det allmänna genom kommunala och statliga bidrag (pensionsstyrelsen)
till föräldrar eller målsmän. Dessa bidrag äro emellertid otillräckliga
och täcka alls icke de totala kostnaderna. Detta kan icke vara riktigt.
Det måste anses rättvist och billigt, att samhället sörjer för de olyckliga barn,
som fötts med det svåra lyte, som läpp- och gomdefekter utgöra, på likvärdigt
sätt som för andra kategorier med medfödda lyten.
En förutsättning för det rätta omhändertagandet av dessa fall är att skyldighet
ålägges läkare och barnmorskor att till central myndighet inlämna
anmälan om varje barn, som fötts med ifrågavarande missbildning.
Statsutskottets utlåtande nr 1C>2 år 1955
7
Ovannämnda omständigheter resa kraven dels på en organiserad vård, dels
på ekonomiska hjälpåtgärder från det allmänna, och motivera alltså att en
allsidig utredning snarast igångsältes av hela det komplex, som i sig innesluter
frågan om lämplig, fullgod hjälp åt alla barn med medfödda läppoch
gomdefekter.
Utskottet. Medicinalstyrelsen har den 20 juni 1946 framlagt förslag till
organisation av och statsbidrag till vården och behandlingen av patienter
med medfödda läpp- och gommissbildningar. Detta förslag är efter remissbehandling
och komplettering föremål för Kungl. Maj :ts prövning. Styrelsen
har vidare den 14 juli 1955 utfärdat kompletterande anvisningar, enligt
vilka det åligger barnmorskor och förlossningsanstalter att för varje
levande fött barn, lidande av missbildning, ombesörja att lämpliga åtgärder
vidtages. Enligt från medicinalstyrelsen inhämtad uppgift var antalet
operationer för läpp- och gomspalter vid barnkirurgiska avdelningar år
1954 239.
Utskottets vederbörande avdelning har avlagt besök vid Röda korsets
hem för barn med gomdefekter. Vid besöket inhämtades bl. a., att för vården
er läggs en dagavgift av 20 kronor, varav pensionsstyrelsen ersätter 17
kronor och sjukkassorna resterande 3 kronor. Resekostnader för barn och
vårdare ersätts av sjukkassorna enligt vanliga regler. Därutöver tillskjuter
flera landsting den del av resekostnaden, som inte ersätts enligt sjukförsäkringslagen.
Då ägaren av den fastighet vari hemmet är beläget behöver disponera
byggnaden för annat vårdändamål, avser Röda korset att inköpa annan
byggnad samt att för den fortsatta verksamheten begära statsbidrag.
Då medicinalstyrelsen redan tillstyrkt att visst bidrag skall utgå och anskaffandet
av ersättningsbyggnad sker efter samråd med inrikesdepartementet,
bedömer hemmets ledning utsikterna att erhålla erforderligt statsbidrag
som goda. För att hos elever vid distriktssköterskeslcolan och barnmorskeläroanstalten
i Stockholm inprägla vikten av att rapporteringsskyldigheten
i fråga om missbildningar fullgöres ombesörjer ledningen för dessa
utbildningsanstalter att varje kurs avlägger ett besök på hemmet.
Utskottet har vidare inhämtat, att vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg
bedrives en motsvarande verksamhet, dock med den skillnaden att barnen
där i regel inackorderas i enskilda familjer under den tid behandlingen
pågår. Även vid barnmorskeläroanstalten i Göteborg avlägger varje kurs
ett besök på barnsjukhuset för att erinras om vikten av rapporteringen
av missbildningar.
För egen del anser utskottet att de initiativ, som tagits redan innan statsmakterna
godkänt riktlinjer för verksamheten för det omhändertagande
av barn med ifrågavarande missbildningar, vilket utskottet liksom motionärerna
finner önskvärt, är värda ett erkännande. Med hänsyn till vad utskottet
inhämtat och då det torde få förutsättas all Kungl. Maj:t utan dröjsmål
underställer riksdagen de förslag i ämnet, vilka må finnas påkallade,
finner utskottet sig sakna anledning tillstyrka yrkandet i motionerna.
8
Statsutskottets utlåtande nr 162 år 1955
Åberopande det anförda får utskottet hemställa,
att motionerna 1: 379 och II: 392 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Stockholm den 8 november 1955
Närvarande:
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
se under utlåtandet nr 163.
Reservation
av fröken Vinge.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.