Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om anordnande av alkoholistpolikliniker i landstingens regi.

1955-11-08 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1955:163, Utlåtande i anledning av väckta motioner om anordnande av alkoholistpolikliniker i landstingens regi.

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 163 år 1955

9

Nr 163

Utlåtande i anledning av väckta motioner om anordnande av alkoholistpolikliniker

i landstingens regi.

(3:e avd.)

1 två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Magnusson (I: 88) och den andra inom andra kammaren av herr Hagård

(II: 121), har hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t

hemställa att förslag till anordnande av alkoholistpolikliniker även i landstingens

regi måtte snarast föreläggas riksdagen.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, får utskottet

hänvisa till motionen II: 121.

Över motionerna har, efter därom i vederbörlig ordning gjord framställning,

socialstyrelsen avgivit yttrande.

Socialstyrelsen har överlämnat en inom styrelsen utarbetad promemoria

angående polikliniker för alkoholmissbrukare i den offentliga nykterhetsvårdens

regi, vilken utsänts till länsnykterhetsnämnderna och intresserade

kommunala nykterhetsnämnder. I denna promemoria framhålls bl. a. fördelarna

av att poliklinik för alkoholmissbrukare, där så kan ske, förläggs

till eller i nära anslutning till sjukhus. Därigenom skulle redan befintliga

lokaler, lämpliga för poliklinikverksamhet, kunna utnyttjas och personalfrågan

lättare kunna lösas.

Socialstyrelsen anför bl. a., att en poliklinik för alkoholmissbrukare kan

vara avsedd antingen att betjäna nykterhetsnämnd med specialundersökning

och medicinsk behandling av nämndens klientel eller att vara en undersöknings-

och behandlingscentrai för personer, som själva söker hjälp

för alkoholmissbruk, eller att fylla båda dessa funktioner. Avsikten med

den i propositionen nr 158/1954 åsyftade polikliniska verksamheten torde

enligt styrelsen vara att poliklinikerna för alkoholmissbrukare skall betjäna

båda kategorierna.

Det är enligt styrelsen uppenbart, att de polikliniker för alkoholmissbrukare,

som finns, fyller cn stor uppgift och att de polikliniker, som ytterligare

kan komma att upprättas i kommunal regi, är välkomna, även om de anordnas

under så enkla former som angivits i propositionen. Den polikliniska

behandlingen är emellertid i åtskilliga fall inte tillräcklig, utan den måste

kombineras med inläggning på sjukhus för någon tid. För de flesta orter

gäller, att vårdplats, förutom någon gång på sinnessjukhus, kan erhållas en
2

Ilihang till riksdagens protokoll 1955. G samt. Nr 160—163

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 163 år 1955

dast på allmänna sjukhus. Med hänsyn härtill är det önskvärt, att landstingen

medverkar även i den polikliniska vården av alkoholmissbrukare.

Härtill kan ytterligare sägas, att det torde bli svårt för nykterhetsnämnderna

i åtskilliga mindre kommuner att själva anordna sådana polikliniker,

som avses i propositionen nr 158 och vartill statsbidrag kan utgå. Det torde

vara en rätt allmänt gjord erfarenhet, att kommunerna är tveksamma i fråga

om bildandet av kommunalförbund — exempelvis för driften av en gemensamt

anordnad poliklinik — och helst ser, att sådana kommunala uppgifter,

som måste lösas gemensamt för flera kommuner, tas om hand av

landstinget.

På grund av det anförda tillstyrker socialstyrelsen, att åtgärder vidtas i

motionens syfte.

Utskottet har vidare hemställt om och mottagit yttrande över motionerna

från styrelsen för Svenska landstingsförbundet.

Förbundsstyrelsen framhåller inledningsvis, att den i sitt yttrande över

1946 års alkoholistvårdsutrednings betänkande om nykterhetsvården understrukit

den betydelse de psykiatriska lasarettsavdelningarna komme att få

för den medicinska alkoholistvården. Tyvärr har dylika avdelningar hittills

inrättats endast på ett fåtal ställen. Där dylika finns, utgör emellertid alkoholistklientelet

en ej oväsentlig del av de hjälpsökande. Då psykiatriska avdelningar

även av andra skäl är starkt av behovet påkallade, torde man ha

anledning förvänta, att dylika under de närmaste åren i rask takt skall tillkomma,

varigenom även de alkoholskadades vårdbehov kommer att kunna

tillgodoses i väsentligt större omfattning än som hittills skett.

I avvaktan på tillkomsten av dylika psykiatriska lasarettsavdelningar har

vissa landsting anställt s. k. länspsykiatrer, vilka har öppen verksamhet även

avseende alkoholister. I vissa fall står även ett mindre antal vårdplatser till

dessa läkares förfogande å förefintliga sjukhus. Tilläggas kan i detta sammanhang,

att de allmänna sjukhusen å sina medicinska avdelningar i viss,

ehuru starkt begränsad omfattning intager alkoholister.

Enligt styrelsens mening bör landstingens ansträngningar nu inriktas i

första hand på ett snabbt tillskapande av psykiatriska lasarettsavdelningar.

När den psykiatriska lasarettsvården blivit mera utbyggd, kan bättre överblickas

vilka ytterligare åtgärder som kan bli påkallade för lösande av förevarande

fråga. Osannolikt är därvid icke, att mindre speciella alkoholistvårdavdelningar,

stående under ledning av en specialutbildad läkare, vid vissa

lasarett kan bli av behovet påkallade. Huruvida vårdorganisationen därjämte

behöver kompletteras med särskilda alkoholistpolikliniker synes ovisst. Däremot

kan övervägas att såsom ett provisorium i avvaktan på utbyggnaden

av vårdresurserna inrätta dylika polikliniker. Denna tanke har ej varit

främmande för landstingen. Förslag har sålunda på några håll väckts om

inrättande av särskilda alkoholistdispensärer, och i några fall är frågan härom

föremål för utredning. Det synes styrelsen naturligt, att dylika av landstingen

planerade polikliniker i statsbidragshänseende ej bör sättas i sämre

ställning än motsvarande primärkommunala.

Utskottet. Åtskilliga omständigheter talar, såsom motionärerna framhållit,

för att den medicinska behandlingen av alkoholmissbrukare ansluts till

den allmänna sjukvårdsorganisationen. Hinder föreligger ej heller för landsting

som så önskar att inrätta och i egen regi driva särskilda polikliniker för

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 163 år 1955

11

alkoholmissbrukare. Såsom styrelsen för Svenska landstingsförbundet framhållit

synes det emellertid f. n. ovisst, huruvida den av landstingen planerade

vårdorganisationen behöver kompletteras med särskilda alkoholistpolikliniker.

Utskottet finner det välbetänkt att härutinnan avvakta de särskilda

landstingens initiativ och är av denna anledning inte berett att föreslå riksdagen

en skrivelse av i motionerna angivet innehåll. Däremot förutsätter utskottet

— som finner det naturligt att alkoholistdispensärer som inrättas av

landstingen i statsbidragshänseende ej sättes i sämre ställning än primärkommunernas

motsvarande polikliniker -— att Kungl. Maj :t ägnar denna

statsbidragsfråga särskild uppmärksamhet och, så snart anledning gives,

underställer riksdagen förslag i ämnet.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av motionerna 1: 88 och

II: 121 i skrivelse till Kungl. Maj :t giva tillkänna vad utskottet

anfört.

Stockholm den 8 november 1955

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Gustaf Karlsson, Iwar Anderson, Näsgård,

Leander, Boman, fröken Andersson, herrar Näsström, Sundelin, Ragnar

Persson, Thun, Erik Svedberg, Axel Andersson, Holmqvist, Elfving och

Ivar Nilzon; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Rubbestad,

Eriksson i Sandby, Åkerström, Hoppe, Staxäng, Johansson i Mysinge,

Petterson i Degerfors, fru Ericsson i Luleå, herrar Nihlfors, Almgren och

fröken Vinge.

551B48 Stockholm 1954. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1955:368 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om inläggande av vattenoch avloppsledningar vid Arkö m.fl. lotsplatser. a1 i texten