Utlåtande i anledning av väckta motioner om anordnande av alkoholistpolikliniker i landstingens regi.
1955-11-08 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1955:163, Utlåtande i anledning av väckta motioner om anordnande av alkoholistpolikliniker i landstingens regi.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 163 år 1955
9
Nr 163
Utlåtande i anledning av väckta motioner om anordnande av alkoholistpolikliniker
i landstingens regi.
(3:e avd.)
1 två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Magnusson (I: 88) och den andra inom andra kammaren av herr Hagård
(II: 121), har hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t
hemställa att förslag till anordnande av alkoholistpolikliniker även i landstingens
regi måtte snarast föreläggas riksdagen.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, får utskottet
hänvisa till motionen II: 121.
Över motionerna har, efter därom i vederbörlig ordning gjord framställning,
socialstyrelsen avgivit yttrande.
Socialstyrelsen har överlämnat en inom styrelsen utarbetad promemoria
angående polikliniker för alkoholmissbrukare i den offentliga nykterhetsvårdens
regi, vilken utsänts till länsnykterhetsnämnderna och intresserade
kommunala nykterhetsnämnder. I denna promemoria framhålls bl. a. fördelarna
av att poliklinik för alkoholmissbrukare, där så kan ske, förläggs
till eller i nära anslutning till sjukhus. Därigenom skulle redan befintliga
lokaler, lämpliga för poliklinikverksamhet, kunna utnyttjas och personalfrågan
lättare kunna lösas.
Socialstyrelsen anför bl. a., att en poliklinik för alkoholmissbrukare kan
vara avsedd antingen att betjäna nykterhetsnämnd med specialundersökning
och medicinsk behandling av nämndens klientel eller att vara en undersöknings-
och behandlingscentrai för personer, som själva söker hjälp
för alkoholmissbruk, eller att fylla båda dessa funktioner. Avsikten med
den i propositionen nr 158/1954 åsyftade polikliniska verksamheten torde
enligt styrelsen vara att poliklinikerna för alkoholmissbrukare skall betjäna
båda kategorierna.
Det är enligt styrelsen uppenbart, att de polikliniker för alkoholmissbrukare,
som finns, fyller cn stor uppgift och att de polikliniker, som ytterligare
kan komma att upprättas i kommunal regi, är välkomna, även om de anordnas
under så enkla former som angivits i propositionen. Den polikliniska
behandlingen är emellertid i åtskilliga fall inte tillräcklig, utan den måste
kombineras med inläggning på sjukhus för någon tid. För de flesta orter
gäller, att vårdplats, förutom någon gång på sinnessjukhus, kan erhållas en
2
Ilihang till riksdagens protokoll 1955. G samt. Nr 160—163
10
Statsutskottets utlåtande nr 163 år 1955
dast på allmänna sjukhus. Med hänsyn härtill är det önskvärt, att landstingen
medverkar även i den polikliniska vården av alkoholmissbrukare.
Härtill kan ytterligare sägas, att det torde bli svårt för nykterhetsnämnderna
i åtskilliga mindre kommuner att själva anordna sådana polikliniker,
som avses i propositionen nr 158 och vartill statsbidrag kan utgå. Det torde
vara en rätt allmänt gjord erfarenhet, att kommunerna är tveksamma i fråga
om bildandet av kommunalförbund — exempelvis för driften av en gemensamt
anordnad poliklinik — och helst ser, att sådana kommunala uppgifter,
som måste lösas gemensamt för flera kommuner, tas om hand av
landstinget.
På grund av det anförda tillstyrker socialstyrelsen, att åtgärder vidtas i
motionens syfte.
Utskottet har vidare hemställt om och mottagit yttrande över motionerna
från styrelsen för Svenska landstingsförbundet.
Förbundsstyrelsen framhåller inledningsvis, att den i sitt yttrande över
1946 års alkoholistvårdsutrednings betänkande om nykterhetsvården understrukit
den betydelse de psykiatriska lasarettsavdelningarna komme att få
för den medicinska alkoholistvården. Tyvärr har dylika avdelningar hittills
inrättats endast på ett fåtal ställen. Där dylika finns, utgör emellertid alkoholistklientelet
en ej oväsentlig del av de hjälpsökande. Då psykiatriska avdelningar
även av andra skäl är starkt av behovet påkallade, torde man ha
anledning förvänta, att dylika under de närmaste åren i rask takt skall tillkomma,
varigenom även de alkoholskadades vårdbehov kommer att kunna
tillgodoses i väsentligt större omfattning än som hittills skett.
I avvaktan på tillkomsten av dylika psykiatriska lasarettsavdelningar har
vissa landsting anställt s. k. länspsykiatrer, vilka har öppen verksamhet även
avseende alkoholister. I vissa fall står även ett mindre antal vårdplatser till
dessa läkares förfogande å förefintliga sjukhus. Tilläggas kan i detta sammanhang,
att de allmänna sjukhusen å sina medicinska avdelningar i viss,
ehuru starkt begränsad omfattning intager alkoholister.
Enligt styrelsens mening bör landstingens ansträngningar nu inriktas i
första hand på ett snabbt tillskapande av psykiatriska lasarettsavdelningar.
När den psykiatriska lasarettsvården blivit mera utbyggd, kan bättre överblickas
vilka ytterligare åtgärder som kan bli påkallade för lösande av förevarande
fråga. Osannolikt är därvid icke, att mindre speciella alkoholistvårdavdelningar,
stående under ledning av en specialutbildad läkare, vid vissa
lasarett kan bli av behovet påkallade. Huruvida vårdorganisationen därjämte
behöver kompletteras med särskilda alkoholistpolikliniker synes ovisst. Däremot
kan övervägas att såsom ett provisorium i avvaktan på utbyggnaden
av vårdresurserna inrätta dylika polikliniker. Denna tanke har ej varit
främmande för landstingen. Förslag har sålunda på några håll väckts om
inrättande av särskilda alkoholistdispensärer, och i några fall är frågan härom
föremål för utredning. Det synes styrelsen naturligt, att dylika av landstingen
planerade polikliniker i statsbidragshänseende ej bör sättas i sämre
ställning än motsvarande primärkommunala.
Utskottet. Åtskilliga omständigheter talar, såsom motionärerna framhållit,
för att den medicinska behandlingen av alkoholmissbrukare ansluts till
den allmänna sjukvårdsorganisationen. Hinder föreligger ej heller för landsting
som så önskar att inrätta och i egen regi driva särskilda polikliniker för
Statsutskottets utlåtande nr 163 år 1955
11
alkoholmissbrukare. Såsom styrelsen för Svenska landstingsförbundet framhållit
synes det emellertid f. n. ovisst, huruvida den av landstingen planerade
vårdorganisationen behöver kompletteras med särskilda alkoholistpolikliniker.
Utskottet finner det välbetänkt att härutinnan avvakta de särskilda
landstingens initiativ och är av denna anledning inte berett att föreslå riksdagen
en skrivelse av i motionerna angivet innehåll. Däremot förutsätter utskottet
— som finner det naturligt att alkoholistdispensärer som inrättas av
landstingen i statsbidragshänseende ej sättes i sämre ställning än primärkommunernas
motsvarande polikliniker -— att Kungl. Maj :t ägnar denna
statsbidragsfråga särskild uppmärksamhet och, så snart anledning gives,
underställer riksdagen förslag i ämnet.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må i anledning av motionerna 1: 88 och
II: 121 i skrivelse till Kungl. Maj :t giva tillkänna vad utskottet
anfört.
Stockholm den 8 november 1955
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Gustaf Karlsson, Iwar Anderson, Näsgård,
Leander, Boman, fröken Andersson, herrar Näsström, Sundelin, Ragnar
Persson, Thun, Erik Svedberg, Axel Andersson, Holmqvist, Elfving och
Ivar Nilzon; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Rubbestad,
Eriksson i Sandby, Åkerström, Hoppe, Staxäng, Johansson i Mysinge,
Petterson i Degerfors, fru Ericsson i Luleå, herrar Nihlfors, Almgren och
fröken Vinge.
551B48 Stockholm 1954. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1955:368 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om inläggande av vattenoch avloppsledningar vid Arkö m.fl. lotsplatser. a1 i texten