Utlåtande i anledning av väckta motioner om ökade möjligheter till särskild undervisning åt sjuka eller tillfälligt invalidiserade elever vid folkskolor m. fl. läroanstalter.
1955-11-15 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1955:172, Utlåtande i anledning av väckta motioner om ökade möjligheter till särskild undervisning åt sjuka eller tillfälligt invalidiserade elever vid folkskolor m. fl. läroanstalter.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 172 år 1955
11
Nr 172
Utlåtande i anledning av väckta motioner om ökade möjligheter
till särskild undervisning åt sjuka eller tillfälligt
invalidiserade elever vid folkskolor m. fl. läroanstalter.
(2;a av(L)
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Sunne m.fl. (1:312) och den andra inom andra kammaren av herr
Johansson i Lugnvik m.fl. (II: 305), har yrkats, att riksdagen hos Kungl.
Maj :t måtte begära en översyn av gällande bestämmelser i syfte att öka
möjligheterna att bereda särskild undervisning åt elever vid såväl folkskolor
som läroverk och därmed jämförliga skolor, som på grund av hälsoskäl
under en längre tid inte i vanlig ordning kan deltaga i undervisningen.
I motionerna har anförts bland annat följande.
Vid många folkskolor och läroverk är det ett allvarligt problem hur man
skall kunna förhindra att sjuka eller tillfälligt invalidiserade elever ohjälpligt
halkar efter i undervisningen. Elever, som blir liggande på sjukhus
eller i hemmen under en längre tid, får när de kommer tillbaka till skolan
ett hårt arbete för att ta igen vad de andra har hunnit med, medan de
själva varit borta därifrån, och i åtskilliga fall måste de finna sig i att gå
om en klass. I den mån de har krafter nog skulle studier ge ett värdefullt
avbrott i sjuktristessen. Det är också en psykologisk vinst att kontakten
med skolan inte klippes av under sjukdomen.
Det är emellertid svårt för dem att utan handledning åstadkomma någorlunda
effektiva studier. Därför är det nödvändigt att man ökar ut möjligheterna
till särskild undervisning för skolornas sjuklingar. Det kan ske
genom inrättandet av fasta lärartjänster vid större sjukhus och genom
underlättande av lärares timtjänstgöring på sjukhus eller i det sjuka barnets
hem.
I Kungl. Maj:ts kungörelse av den 9 december 1938 förordnas, att statsbidrag
må utgå till avlöning åt lärare vid skola, som anordnas vid sjukvårdsanstalt
eller barnhem för undervisning på folk- eller småskolestadiet.
I enlighet med denna kungörelse utgår för närvarande sådant statsbidrag
till ett antal anstalter och hem, av vilka så gott som samtliga är avsedda
för vård av vanföra, tuberkulossjuka eller psykiskt efterblivna barn.
Det råder en viss oklarhet om i vilken mån kungörelsen öppnar en möjlighet
för inrättandet av statsbidragsberättigade lärartjänster också vid
andra former av sjukhus. Vi anser, att undervisning bör ordnas vid sjuk
-
12
Statsutskottets utlåtande nr 172 år 1955
hus, där antalet patienter i skolåldern genomsnittligt är tillräckligt högt.
Att detta hittills inte har skett i någon nämnvärd omfattning kan dels bero
på tveksamhet inför vem som skall stå för kostnaden, dels på en viss osäkerhet
beträffande vem som bör ta initiativet, vederbörande skolstyrelse eller
sjukhusets huvudman.
För särskild undervisning av sjuka barn i hemmen eller för mer tillfällig
lärartjänstgöring vid sjukhus utgår inte något statsbidrag. Enbart
i Stockholm undervisas emellertid varje år ca 300 sjuka folkskolebarn, och
staden anvisar årligen omkring 200 000 kronor för ändamålet. Dessa siffror
visar det stora behov som finns av sådan särskild undervisning, men
man måste räkna med att endast ett fåtal kommuner har tillräckliga ekonomiska
resurser för att själva bekosta den. Folkskolestadgan ger dem
knappast heller mer än en moralisk skyldighet att göra det. Inte heller
kan man rimligtvis begära, att föräldrarna skall stå för de ganska dryga
utgifterna.
Det vore också lämpligt med en översyn av bestämmelserna för bidrag
till skolskjutsar, som gör det möjligt för tillfälligt invalidiserade barn att
komma till skolan, även om de inte bor på sådant avstånd från skolan, att
statsbidrag i vanlig ordning utgår för skolskjuts.
Problemet är i stort sett detsamma på läroverksstadiet. Inte heller här
ger den nuvarande anslagsramen utrymme för timtjänstgöring på sjukhus
eller i hem, trots att denna sparsamhet i längden är missriktad. Avbrott
och försämring av studierna kostar också samhället pengar.
Utskottet har i vederbörlig ordning inhämtat utlåtanden över de ifrågavarande
motionerna av skolöverstyrelsen och medicinalstyrelsen.
Av de avgivna yttrandena inhämtas i huvudsak följande.
Skolöverstyrelsen har i ärendet anfört bland annat följande.
Statsbidrag till avlönande av lärare vid de sjukvårdsanstalter och barnhem,
som angives i den i förslagsanslaget till Folkskolor m. m.: Bidrag till
avlöning åt lärare för vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter och vid vissa
barnhem intagna barn i skolåldern upptagna förteckningen (1954/55: VIII
1.30), utgår efter av Kungl. Maj:t för varje särskilt fall lämnat medgivande
(jfr exempelvis 1 § 2 mom. a) avlöningsreglementet för folkskolan).
Kungl. Maj:ts befogenhet att lämna sådana medgivanden synes grunda
sig på särskilda av riksdagen givna bemyndiganden (jfr exempelvis
Rd. skr. 1919: 8 s. 150, Rd. skr. 1927: 8 A s. 79 och Rd. skr. 1930: 8 A s. 78).
Kungörelsen den 9 december 1938 (nr 756) synes endast avse vissa med
här avsedda lärares anställningsförhållanden sammanhängande frågor.
Överstyrelsen finner den i motionerna begärda översynen önskvärd och
tillstyrker, att utredning verkställes med det syfte, som angives i motionerna.
Medicinalstyrelsen har tillstyrkt den av motionärerna ifrågasatta översynen
av på området gällande bestämmelser. Styrelsen har hänvisat till
och till alla delar instämt i ett i ärendet avgivet yttrande av medlemmen
av styrelsens vetenskapliga råd, professorn N. Malmberg, i vilket anföres
bland annat följande.
13
Statsutskottets utlåtande nr 172 år 1955
Det torde utan vidare kunna konstateras, att ett förverkligande av de
nämnda motionernas syftemål skulle fylla en uppenbar och länge känd
brist i nuvarande omhändertagande av på sjukhus eller i hemmen vårdade
mera långvarigt sjuka barn eller konvalescenter i skolpliktig ålder.
Det torde vara på rätt få platser i landet, där någon ordnad undervisning
för härför lämpade fall äger rum. Motionärerna anför som exempel förhållandena
i Stockholm. Här kan undervisning erhållas på sjukhusen för
barn, men längden på förmodad av sjukdom tvungen bortovaro från skolan
bör helst uppgå till så lång period som fem (5) månader eller nagot kortare
tid. För ungdom i läroverk kan i Stockholm ingen undervisning erhållas.
Trots en i stort sett betydande genomsnittlig förkortning av medelvårdtiden
under senare år tvingar allt fortfarande många sjukdomstillstånd
i bamaåldern till avsevärt långa vårdtider på sjukhus med efterföljande
konvalescentvård i hemmet. Som exempel liärpå må anföras fall av akut
reumatisk feber med eller utan hj ärtkomplikation, reumatoid artrit, akuta
njurinflammationer, kroniska tarminfektioner, ben- och ledsjukdomar,
tuberkulos, olycksfall av olika slag såsom benbrott m. m.
Av sjukhus där sådan undervisning i främsta rummet borde anordnas må
anföras centrallasarettens barnkliniker, deras kirurgiska och ortopediska
kliniker, de fristående barnsjukhusens medicinska och kirurgiska avdelningar,
infektionssjukhus (epidemisjukhus), reumatologiska kliniker och
sanatorieavdelningar för barn.
Hur lärarkraftema skall disponeras, om heltidsanställda eller deltidsanställda,
är en fråga, som kräver särskild utredning. Lärarna vid sjukhus
bör med hänsyn till hälsokontroll vara underkastade samma bestämmelser
som gäller för sjukhuspersonal.
Undervisningens omfattning med hänsyn till tiden bör i varje fall bestämmas
och doseras av den för sjukvården ansvarige läkaren, och ett nära
och fortlöpande samråd mellan lärare, kurator och läkarpersonal bör äga
rum såväl under den slutna vårdformen som efter det patienten utskrivits
som konvalescent och ännu kontrolleras i öppen sjukvård.
En fråga som i förevarande fall aktualiseras är behovet av lokal, resp.
lokaler för undervisningen, då densamma i regel icke kan försiggå på
sjukrummet, där oftast ett eller flera barn samtidigt vårdas. I flertalet
fall torde det bli tal om en en-barnsundervisning med hänsyn till sjukdomens
natur liksom med hänsyn till barnens skiftande alder. Av vikt
är att en sådan undervisningsmöjlighet kan beredas skolpliktig ungdom
från skolor av alla kategorier.
Utskottet. Sedan några decennier tillbaka är det i viss utsträckning
sörjt för att barn i skolåldern, vilka på grund av vissa sjukdomar och utvecklingsrubbningar
nödgas vistas å sjukvårdsanstalter och barnhem och
därigenom under längre tid hindras i sin skolgång, fa atnjuta undervisning
i särskilda skolor å respektive anstalter eller i allmänna skolor å
anstaltsorterna. Den administrativa regleringen av denna undervisning
liar emellertid kommit att gestalta sig olika allteftersom skoldistrikt eller
annat rättssubjekt är huvudman för densamma.
14
Statsutskottets utlåtande nr 172 år 1955
Då skoldistrikten själva anordna undervisning vid anstalterna eller
då i dessa intagna barn beredes tillfälle att besöka allmän skola å
anstaltsorten, ha distrikten möjlighet att utfå bidrag av statsmedel till
bestridande av kostnaderna för bl. a. lärares avlönande, skolhälsovård, skolskjutsar,
skolmåltider, fria läroböcker och annan undervisningsmateriel,
korrespondens- och radioundervisning, undervisningslokaler och tjänstebostäder.
I de fall åter då undervisning, anordnad på ovan angivet sätt, icke står
anstaltsbarnen till buds har Kungl. Maj:t möjlighet att efter prövning
från fall till fall bevilja bidrag av allmänna medel för ändamålet. Denna
Kungl. Maj:ts befogenhet är emellertid — som i motionerna framhållits
— hårt beskuren, i det att den inskränker sig till vissa av riksdagen
angivna anstalter och anstaltstyper samt endast avser undervisning å
folk- och småskolestadiet, med undantag för Apelvikens fortsättningsskola.
Statsbidraget i fråga utgår därjämte endast till bestridande av anstalternas
kostnader för lärarlöner samt för tillhandahållande av fria läroböcker
och viss annan undervisningsmateriel.
De anstalter, beträffande vilka Kungl. Maj:t äger ifrågavarande bidragsrätt,
tillhöra följande fyra kategorier, nämligen 1) statsunderstödda
anstalter för ortopedisk vård (vanföreanstalter, ortopediska lasarettskliniker
och vissa sanatorier för vård av ben- och ledtbcfall, främst kustsanatorierna);
2) statsunderstödda tuberkulossjukhus; 3) dispensärbarnhem
(hem för friska barn från tuberkulösa familjer, vilka hem bör åtnjuta
understöd från landsting, statsunderstödd dispensär, Röda korset
eller Nationalföreningen mot tuberkulos); samt 4) barnhem för nervösa
och psykopatiska barn. Därjämte äger Kungl. Maj:t rätt att bevilja statsbidrag
till skolundervisning vid sex särskilt angivna enskilda anstalter,
som ansetts avvika från de förenämnda fyra kategorierna. Statsunderstödet
till avlöning av lärarna vid de anstalter, som av Kungl. Maj:t förklarats
bidragsberättigade, utgår till vederbörande huvudmän från det
under åttonde huvudtiteln uppförda anslaget till Bidrag till avlöning åt
lärare för vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter och vid vissa barnhem
intagna barn i skolåldern.
För skolpliktiga barn vid andra slag av sjukvårdsanstalter och barnhem
än dem, för vilka Kungl. Maj:t äger lämna bidrag, är såsom av den
lämnade redogörelsen framgår möjligheterna att erhålla undervisning
under vårdtiden ovissa och beroende av vederbörande kommuns initiativ
och resurser.
I likhet med skolöverstyrelsen och medicinalstyrelsen finner utskottet
— med hänsyn till föreliggande, ur vissa synpunkter mindre tillfredsställande
förhållanden på förevarande område — det påkallat, att en
översyn kommer till stånd rörande nu gällande bestämmelser. Denna
Statsutskottets utlåtande nr 172 år 1955
15
översyn torde enligt utskottets mening lämpligen kunna verkställas av
skolöverstyrelsen efter samråd med medicinalstyrelsen. Utskottet förutsätter
härjämte, att den budgettekniska regleringen av statsunderstödet till
anstaltslärarnas avlöning härvid tages under omprövning.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 312 och
11:305, i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla att Kungl.
Maj:t måtte låta verkställa den översyn av på förenämnda
område gällande bestämmelser, som utskottet angivit.
Stockholm den 15 november 1955
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson,
Ohlon, Iwar Anderson, Näsgård, Leander, Gillström, fröken Andersson,
herrar Näsström, Hesselbom, Sundelin, Gustaf Andersson, Einar Persson
och Jacobsson; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg
i Skövde, Andersson i Malmö, Ståhl, Rubbestad, Åkerström, Hoppe,
fröken Elmén, herrar Johansson i Mysinge, Petterson i Degerfors, Thapper,
Cassel, Karlsson i Olofström och fröken Vinge.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1955:372 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående eftergivande av viss återbetalning sskyldighet till statsverket. a1 i texten