Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om ökade möjligheter till särskild undervisning åt sjuka eller tillfälligt invalidiserade elever vid folkskolor m. fl. läroanstalter.

1955-11-15 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1955:172, Utlåtande i anledning av väckta motioner om ökade möjligheter till särskild undervisning åt sjuka eller tillfälligt invalidiserade elever vid folkskolor m. fl. läroanstalter.

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 172 år 1955

11

Nr 172

Utlåtande i anledning av väckta motioner om ökade möjligheter

till särskild undervisning åt sjuka eller tillfälligt

invalidiserade elever vid folkskolor m. fl. läroanstalter.

(2;a av(L)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Sunne m.fl. (1:312) och den andra inom andra kammaren av herr

Johansson i Lugnvik m.fl. (II: 305), har yrkats, att riksdagen hos Kungl.

Maj :t måtte begära en översyn av gällande bestämmelser i syfte att öka

möjligheterna att bereda särskild undervisning åt elever vid såväl folkskolor

som läroverk och därmed jämförliga skolor, som på grund av hälsoskäl

under en längre tid inte i vanlig ordning kan deltaga i undervisningen.

I motionerna har anförts bland annat följande.

Vid många folkskolor och läroverk är det ett allvarligt problem hur man

skall kunna förhindra att sjuka eller tillfälligt invalidiserade elever ohjälpligt

halkar efter i undervisningen. Elever, som blir liggande på sjukhus

eller i hemmen under en längre tid, får när de kommer tillbaka till skolan

ett hårt arbete för att ta igen vad de andra har hunnit med, medan de

själva varit borta därifrån, och i åtskilliga fall måste de finna sig i att gå

om en klass. I den mån de har krafter nog skulle studier ge ett värdefullt

avbrott i sjuktristessen. Det är också en psykologisk vinst att kontakten

med skolan inte klippes av under sjukdomen.

Det är emellertid svårt för dem att utan handledning åstadkomma någorlunda

effektiva studier. Därför är det nödvändigt att man ökar ut möjligheterna

till särskild undervisning för skolornas sjuklingar. Det kan ske

genom inrättandet av fasta lärartjänster vid större sjukhus och genom

underlättande av lärares timtjänstgöring på sjukhus eller i det sjuka barnets

hem.

I Kungl. Maj:ts kungörelse av den 9 december 1938 förordnas, att statsbidrag

må utgå till avlöning åt lärare vid skola, som anordnas vid sjukvårdsanstalt

eller barnhem för undervisning på folk- eller småskolestadiet.

I enlighet med denna kungörelse utgår för närvarande sådant statsbidrag

till ett antal anstalter och hem, av vilka så gott som samtliga är avsedda

för vård av vanföra, tuberkulossjuka eller psykiskt efterblivna barn.

Det råder en viss oklarhet om i vilken mån kungörelsen öppnar en möjlighet

för inrättandet av statsbidragsberättigade lärartjänster också vid

andra former av sjukhus. Vi anser, att undervisning bör ordnas vid sjuk
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 172 år 1955

hus, där antalet patienter i skolåldern genomsnittligt är tillräckligt högt.

Att detta hittills inte har skett i någon nämnvärd omfattning kan dels bero

på tveksamhet inför vem som skall stå för kostnaden, dels på en viss osäkerhet

beträffande vem som bör ta initiativet, vederbörande skolstyrelse eller

sjukhusets huvudman.

För särskild undervisning av sjuka barn i hemmen eller för mer tillfällig

lärartjänstgöring vid sjukhus utgår inte något statsbidrag. Enbart

i Stockholm undervisas emellertid varje år ca 300 sjuka folkskolebarn, och

staden anvisar årligen omkring 200 000 kronor för ändamålet. Dessa siffror

visar det stora behov som finns av sådan särskild undervisning, men

man måste räkna med att endast ett fåtal kommuner har tillräckliga ekonomiska

resurser för att själva bekosta den. Folkskolestadgan ger dem

knappast heller mer än en moralisk skyldighet att göra det. Inte heller

kan man rimligtvis begära, att föräldrarna skall stå för de ganska dryga

utgifterna.

Det vore också lämpligt med en översyn av bestämmelserna för bidrag

till skolskjutsar, som gör det möjligt för tillfälligt invalidiserade barn att

komma till skolan, även om de inte bor på sådant avstånd från skolan, att

statsbidrag i vanlig ordning utgår för skolskjuts.

Problemet är i stort sett detsamma på läroverksstadiet. Inte heller här

ger den nuvarande anslagsramen utrymme för timtjänstgöring på sjukhus

eller i hem, trots att denna sparsamhet i längden är missriktad. Avbrott

och försämring av studierna kostar också samhället pengar.

Utskottet har i vederbörlig ordning inhämtat utlåtanden över de ifrågavarande

motionerna av skolöverstyrelsen och medicinalstyrelsen.

Av de avgivna yttrandena inhämtas i huvudsak följande.

Skolöverstyrelsen har i ärendet anfört bland annat följande.

Statsbidrag till avlönande av lärare vid de sjukvårdsanstalter och barnhem,

som angives i den i förslagsanslaget till Folkskolor m. m.: Bidrag till

avlöning åt lärare för vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter och vid vissa

barnhem intagna barn i skolåldern upptagna förteckningen (1954/55: VIII

1.30), utgår efter av Kungl. Maj:t för varje särskilt fall lämnat medgivande

(jfr exempelvis 1 § 2 mom. a) avlöningsreglementet för folkskolan).

Kungl. Maj:ts befogenhet att lämna sådana medgivanden synes grunda

sig på särskilda av riksdagen givna bemyndiganden (jfr exempelvis

Rd. skr. 1919: 8 s. 150, Rd. skr. 1927: 8 A s. 79 och Rd. skr. 1930: 8 A s. 78).

Kungörelsen den 9 december 1938 (nr 756) synes endast avse vissa med

här avsedda lärares anställningsförhållanden sammanhängande frågor.

Överstyrelsen finner den i motionerna begärda översynen önskvärd och

tillstyrker, att utredning verkställes med det syfte, som angives i motionerna.

Medicinalstyrelsen har tillstyrkt den av motionärerna ifrågasatta översynen

av på området gällande bestämmelser. Styrelsen har hänvisat till

och till alla delar instämt i ett i ärendet avgivet yttrande av medlemmen

av styrelsens vetenskapliga råd, professorn N. Malmberg, i vilket anföres

bland annat följande.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Statsutskottets utlåtande nr 172 år 1955

Det torde utan vidare kunna konstateras, att ett förverkligande av de

nämnda motionernas syftemål skulle fylla en uppenbar och länge känd

brist i nuvarande omhändertagande av på sjukhus eller i hemmen vårdade

mera långvarigt sjuka barn eller konvalescenter i skolpliktig ålder.

Det torde vara på rätt få platser i landet, där någon ordnad undervisning

för härför lämpade fall äger rum. Motionärerna anför som exempel förhållandena

i Stockholm. Här kan undervisning erhållas på sjukhusen för

barn, men längden på förmodad av sjukdom tvungen bortovaro från skolan

bör helst uppgå till så lång period som fem (5) månader eller nagot kortare

tid. För ungdom i läroverk kan i Stockholm ingen undervisning erhållas.

Trots en i stort sett betydande genomsnittlig förkortning av medelvårdtiden

under senare år tvingar allt fortfarande många sjukdomstillstånd

i bamaåldern till avsevärt långa vårdtider på sjukhus med efterföljande

konvalescentvård i hemmet. Som exempel liärpå må anföras fall av akut

reumatisk feber med eller utan hj ärtkomplikation, reumatoid artrit, akuta

njurinflammationer, kroniska tarminfektioner, ben- och ledsjukdomar,

tuberkulos, olycksfall av olika slag såsom benbrott m. m.

Av sjukhus där sådan undervisning i främsta rummet borde anordnas må

anföras centrallasarettens barnkliniker, deras kirurgiska och ortopediska

kliniker, de fristående barnsjukhusens medicinska och kirurgiska avdelningar,

infektionssjukhus (epidemisjukhus), reumatologiska kliniker och

sanatorieavdelningar för barn.

Hur lärarkraftema skall disponeras, om heltidsanställda eller deltidsanställda,

är en fråga, som kräver särskild utredning. Lärarna vid sjukhus

bör med hänsyn till hälsokontroll vara underkastade samma bestämmelser

som gäller för sjukhuspersonal.

Undervisningens omfattning med hänsyn till tiden bör i varje fall bestämmas

och doseras av den för sjukvården ansvarige läkaren, och ett nära

och fortlöpande samråd mellan lärare, kurator och läkarpersonal bör äga

rum såväl under den slutna vårdformen som efter det patienten utskrivits

som konvalescent och ännu kontrolleras i öppen sjukvård.

En fråga som i förevarande fall aktualiseras är behovet av lokal, resp.

lokaler för undervisningen, då densamma i regel icke kan försiggå på

sjukrummet, där oftast ett eller flera barn samtidigt vårdas. I flertalet

fall torde det bli tal om en en-barnsundervisning med hänsyn till sjukdomens

natur liksom med hänsyn till barnens skiftande alder. Av vikt

är att en sådan undervisningsmöjlighet kan beredas skolpliktig ungdom

från skolor av alla kategorier.

Utskottet. Sedan några decennier tillbaka är det i viss utsträckning

sörjt för att barn i skolåldern, vilka på grund av vissa sjukdomar och utvecklingsrubbningar

nödgas vistas å sjukvårdsanstalter och barnhem och

därigenom under längre tid hindras i sin skolgång, fa atnjuta undervisning

i särskilda skolor å respektive anstalter eller i allmänna skolor å

anstaltsorterna. Den administrativa regleringen av denna undervisning

liar emellertid kommit att gestalta sig olika allteftersom skoldistrikt eller

annat rättssubjekt är huvudman för densamma.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 172 år 1955

Då skoldistrikten själva anordna undervisning vid anstalterna eller

då i dessa intagna barn beredes tillfälle att besöka allmän skola å

anstaltsorten, ha distrikten möjlighet att utfå bidrag av statsmedel till

bestridande av kostnaderna för bl. a. lärares avlönande, skolhälsovård, skolskjutsar,

skolmåltider, fria läroböcker och annan undervisningsmateriel,

korrespondens- och radioundervisning, undervisningslokaler och tjänstebostäder.

I de fall åter då undervisning, anordnad på ovan angivet sätt, icke står

anstaltsbarnen till buds har Kungl. Maj:t möjlighet att efter prövning

från fall till fall bevilja bidrag av allmänna medel för ändamålet. Denna

Kungl. Maj:ts befogenhet är emellertid — som i motionerna framhållits

— hårt beskuren, i det att den inskränker sig till vissa av riksdagen

angivna anstalter och anstaltstyper samt endast avser undervisning å

folk- och småskolestadiet, med undantag för Apelvikens fortsättningsskola.

Statsbidraget i fråga utgår därjämte endast till bestridande av anstalternas

kostnader för lärarlöner samt för tillhandahållande av fria läroböcker

och viss annan undervisningsmateriel.

De anstalter, beträffande vilka Kungl. Maj:t äger ifrågavarande bidragsrätt,

tillhöra följande fyra kategorier, nämligen 1) statsunderstödda

anstalter för ortopedisk vård (vanföreanstalter, ortopediska lasarettskliniker

och vissa sanatorier för vård av ben- och ledtbcfall, främst kustsanatorierna);

2) statsunderstödda tuberkulossjukhus; 3) dispensärbarnhem

(hem för friska barn från tuberkulösa familjer, vilka hem bör åtnjuta

understöd från landsting, statsunderstödd dispensär, Röda korset

eller Nationalföreningen mot tuberkulos); samt 4) barnhem för nervösa

och psykopatiska barn. Därjämte äger Kungl. Maj:t rätt att bevilja statsbidrag

till skolundervisning vid sex särskilt angivna enskilda anstalter,

som ansetts avvika från de förenämnda fyra kategorierna. Statsunderstödet

till avlöning av lärarna vid de anstalter, som av Kungl. Maj:t förklarats

bidragsberättigade, utgår till vederbörande huvudmän från det

under åttonde huvudtiteln uppförda anslaget till Bidrag till avlöning åt

lärare för vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter och vid vissa barnhem

intagna barn i skolåldern.

För skolpliktiga barn vid andra slag av sjukvårdsanstalter och barnhem

än dem, för vilka Kungl. Maj:t äger lämna bidrag, är såsom av den

lämnade redogörelsen framgår möjligheterna att erhålla undervisning

under vårdtiden ovissa och beroende av vederbörande kommuns initiativ

och resurser.

I likhet med skolöverstyrelsen och medicinalstyrelsen finner utskottet

— med hänsyn till föreliggande, ur vissa synpunkter mindre tillfredsställande

förhållanden på förevarande område — det påkallat, att en

översyn kommer till stånd rörande nu gällande bestämmelser. Denna

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 172 år 1955

15

översyn torde enligt utskottets mening lämpligen kunna verkställas av

skolöverstyrelsen efter samråd med medicinalstyrelsen. Utskottet förutsätter

härjämte, att den budgettekniska regleringen av statsunderstödet till

anstaltslärarnas avlöning härvid tages under omprövning.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 312 och

11:305, i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla att Kungl.

Maj:t måtte låta verkställa den översyn av på förenämnda

område gällande bestämmelser, som utskottet angivit.

Stockholm den 15 november 1955

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson,

Ohlon, Iwar Anderson, Näsgård, Leander, Gillström, fröken Andersson,

herrar Näsström, Hesselbom, Sundelin, Gustaf Andersson, Einar Persson

och Jacobsson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg

i Skövde, Andersson i Malmö, Ståhl, Rubbestad, Åkerström, Hoppe,

fröken Elmén, herrar Johansson i Mysinge, Petterson i Degerfors, Thapper,

Cassel, Karlsson i Olofström och fröken Vinge.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1955:372 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående eftergivande av viss återbetalning sskyldighet till statsverket. a1 i texten