Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om anordnande av statsunderstödd skolhälsovård vid yrkesskolor och folkhögskolor.

1955-12-06 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1955:189, Utlåtande i anledning av väckta motioner om anordnande av statsunderstödd skolhälsovård vid yrkesskolor och folkhögskolor.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 189—190 Statsutskottets utlåtande nr 189 år 1955

1

Nr 189

Utlåtande i anledning av väckta motioner om anordnande av

statsunderstödd skolhälsovård vid yrkesskolor och

folkhögskolor.

(2:a avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Huss och Sunne (I: 309) och den andra inom andra kammaren av

fröken Höjer m. fl. (II: 341), har hemställts, att riksdagen måtte besluta

att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning och förslag till 1956

års riksdag rörande anordnande av statsunderstödd skolhälsovård vid yrkesskolor

och folkhögskolor.

Till stöd för detta yrkande har i motionerna anförts bland annat följande.

Statsunderstödd skolhygienisk verksamhet, isom främst tar sikte på förebyggande,

hälsovårdande uppgifter och vars stora värde allmänt erkännes,

utövas sedan många år tillbaka vid allmänna och kommunala läroverk,

folkskolor, fortsättningsskolor, folk- och småskoleseminarier, tekniska

läroverk och navigationsskolor. I till tuberkulosövervakning begränsad

form förekommer den också vid universitet och högskolor. Men fortfarande

finns det två stora grupper av utbildningsanstalter, som helt eller delvis

saknar reglerad skolhälsovård, nämligen yrkesskolorna och folkhögskolorna.

Det torde icke kunna råda några delade meningar om önskvärdheten

av att skolhygienisk verksamhet införes även vid dessa och att härför

bör lämnas lämpligt statsbidrag.

Vid anstalter för yrkesundervisning synes sådan skolhälsovård främst

höra komma i fråga för elever i heldagskurser om minst fem månaders

längd och under4örutsättning, att anstalterna är statsunderstödda. I oktober

1954 undervisades i heldagskurser It 153 elever vid statsunderstödda kommunala

anstalter och 3 318 elever vid statsunderstödda enskilda anstalter.

Enligt en av överstyrelsen för yrkesutbildning år 1947 företagen utredning,

avseende förhållandena under läsåret 1945—1946, fanns särskild skolläkare

anställd endast vid 11 anstalter och särskild skolsköterska vid 10

anstalter. Under läsåret inträffade 40 fall av tuberkulos bland eleverna

och 18 fall bland personalen. Sistnämnda siffror torde klart bevisa behovet

av reglerad skolhälsovård vid samtliga yrkesskolor. Till dessa torde också

böra räknas liandelsgymnasierna samt fyra särskilda anstalter, nämligen

Grafiska institutet, Bergsskolan, Textilinstitutet och Lennings textiltekniska

institut. Vid dessa undervisningsanstalter var under förutnämnda

läsår fyra läkare och en skolsköterska anställda och antalet fall av tuberkulos

sex bland eleverna och tre bland personalen.

Beträffande folkhögskolorna har skolöverstyrelsen i skrivelse till Kungl.

Maj :t den 22 september 1945 framlagt ett i detalj utarbetat förslag till anordnande

av statsunderstödd skolhygienisk verksamhet. Det framgår av

I Bihang till riksdagens protokoll 1955. G samt. Nr 189—190

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 189 år 1955

denna skrivelse, som ännu icke föranlett någon Kungl. Maj :ts åtgärd, att

elevantalet under verksamhetsåret 1944—1945 var & 537 och antalet anställda

läkare åtta (vid skolor med sammanlagt 926 lärjungar), vilka läkare

dock endast undersökte eleverna vid början av varje kurs. En av skolorna

hade en skolsköterska med ett årsarvode av 75 kronor. Under tiden 1940—

1944 förekom 100 fall av tuberkulos bland elever och fem fall bland lärare.

Det anförda synes utgöra tillräckliga skäl för riksdagen att hos Kungl.

Maj:t anhålla om utredning och förslag till 1956 års riksdag rörande anordnande

av statsunderstödd skolhälsovård vid yrkesskolor och folkhögskolor.

De ovan anförda utredningarna av år 1947 respektive 1945'' torde

tarva en översyn med hänsyn till under de gångna åren inträffade löiändrade

förhållanden. Icke minst gäller detta om den kostnadsberäkning

rörande arvoden åt skolläkare och skolsköterskor, som år 1945 verkställdes

av skolöverstyrelsen beträffande folkhögskolorna. Kostnaden uppskattades

då till 46 000 kronor.

Utskottet har i vederbörlig ordning inhämtat utlåtanden över de ifrågavarande

motionerna av skolöverstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning
Av

de avgivna yttrandena inhämtas i huvudsak följande.

Skolöverstyrelsen bär icke något att erinra mot alt frågan om statsunderstödd

skolhälsovård jämväl vid yrkesskolorna göres till föremål för särskild

utredning genom överstyrelsens för yrkesutbildning försorg. Vad folkhögskolorna

beträffar framhåller överstyrelsen, att den skolhygieniska verksamheten

vid dessa bör vara obligatorisk samt att skolsköterskor böra biträda

skolläkarna i denna verksamhet. Överstyrelsen har anfört bl. a. följande.

Utvecklingen av yrkesskolväscndet och icke minst den ökade omfattningen

av heldagskurser för ungdom i samma åldersgrupper, som i andra skolformer

åtnjuter statsunderstödd skolhälsovård, synes överstyrelsen, som

även tidigare haft sin uppmärksamhet riktad på spörsmålet, tala för att frågan

om statsunderstödd skolhälsovård jämväl vid yrkesskolorna upptages till

närmare prövning. Frågan har icke upptagits av 1952 års yrkesutbildningssakkunniga

i dess år 1954 avgivna betänkande angående yrkesutbilningen

(SOU 1954: 11). Överstyrelsen har intet att erinra mot att frågan enligt

motionärernas önskemål göres till föremål för särskild utredning genom

överstyrelsens för yrkesutbildning försorg.

Vad folkhögskolorna beträffar har, som i motionen påpekats, överstyrelsen

till Kungl. Maj:t den 22 september 1945 framlagt förslag om anordnande

av statsunderstödd skolhygienisk verksamhet vid dessa skolor.

Med anledning härav har i kungörelse den 14 juli 1946 SFS 1946:373

(ändring den 18 juni 1949 SFS 415 och den 30 juni 1952 SFS 605) utfärdats

bestämmelser angående den statsunderstödda skolhälsovården vid folkhögskolor.

Av dessa bestämmelser framgår, att skolhälsovården icke är obligatorisk

samt att intet statsbidrag utgår för anställande av skolsköterskor.

Då enligt överstyrelsens mening ett stort behov av skolsköterskor vid

dessa skolor föreligger, har överstyrelsen i ovannämnda förslag betonat vikten

härav och i petitaäskanden från och med år 1951/52 till och med det

senaste året 1955/56 upprepat sina yrkanden om statsbidrag för avlönande

av skolsköterskor vid folkhögskolorna. Dessa yrkanden har icke föranlett

någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr ISO år 1955

3

Överstyrelsen för yrkesutbildning har icke något att erinra emot en utredning

i enlighet med motionärernas önskemål, närmast genom skolöverläkarens

försorg. Överstyrelsen anför bl. a. följande.

Utvecklingen av yrkesskolväsendet och icke minst den ökade omfattningen

av heldagskurser för ungdom i samma åldersgrupper, som i andra skolformer

åtnjuta statsunderstödd skolhälsovård, synes överstyrelsen, som även

tidigare haft sin uppmärksamhet riktad på spörsmålet, tala för att frågan om

statsunderstödd skolhälsovård jämväl vid yrkesskolorna upptages till närmare

prövning. I viss omfattning kan också i detta sammanhang, i den mån

undervisningen avser praktiskt yrkesarbete, frågor rörande arbetarskydd

och yrkeshygien behöva beaktas. Frågan angaende skolhälsovård har icke

upptagits av 1952 års yrkesutbildningssakkunniga i dess år 1954 avgivna

betänkande angående yrkesutbildningen (SOU 1954: 11). överstyrelsen

har intet att erinra mot att frågan enligt motionärernas önskemål göres

till föremål för särskild utredning. Enligt vad överstyrelsen under hand

erfarit torde skolöverstyrelsen, som, enligt vad motionärerna jämväl erinra

om, 1945 framlagt förslag till anordnande av statsunderstödd skolhygienisk

verksamhet vid folkhögskolorna, förorda, att erforderlig utredning i avseende

å folkhögskolorna utföres genom dess och då närmast skolöverläkarens

försorg. Även vad beträffar yrkesskolväsendet torde eventuell utredning

böra utföras i liknande ordning.

Utskottet. Vid allmänna och tekniska läroverk, högre kommunala skolor,

folkskolor, fortsättningsskolor, folk- och småskoleseminarier samt navigationsskolor

är anordnande av skolhälsovård obligatoriskt. För ändamålet

skola vara anställda skolläkare och skolsköterskor. Till undervisningsanstalter

av sålunda angivet slag, vilka icke äro statliga, utgår för skolhälsovården

statsbidrag med i regel hälften av vissa bidragsunderlag. Hälsovården är

underkastad skolöverläkarens ledning och övervakning.

Vad beträffar folkhögskolorna hänvisas i § 48 folkliögskolestadgan (SFS

1951: 835) till särskilt utfärdade bestämmelser om hälsovård. De särskilda

bestämmelserna återfinnas i kungörelsen den 14 juni 1946 (SFS 1946:373,

ändr. 1949:415 och 1952:505). Anordnandet av skolhälsovård är enligt

dessa bestämmelser ej obligatoriskt, men i de fall hälsovård förekommer

utgår statsbidrag för arvode till skolläkare med visst belopp per elev (f. n.

3 kronor 60 öre). Till anställande av skolsköterska utgår intet bidrag. Enligt

vad utskottet inhämtat har hälsovården inom folkhögskoleväsendet

numera successivt utbyggts. Budgetåret 1953/54 omfattade den sålunda

74,7 % av elevkåren och 71,1 % av skolorna.

I fråga om yrkesundervisningsanstalterna förekommer obligatorisk hälsovård

endast vid de tekniska läroverken och konstfackskolan.

Det synes utskottet i princip önskvärt, alt den förebyggande hälsovården

utsträckes till alt omfatta hela skolväsendet. Spörsmålet om vilken utbyggnad

och komplettering av nu gällande system, som med en dylik målsättning

kan komma i fråga, hör enligt utskottets mening göras till föremål lör

utredning, avseende samtliga förekommande skolformer.

Vid en utredning i ämnet aktualiseras bland annat vissa frågor huruvida

och i vad mån särskilda statsbidrag bedömas erforderliga för att stimulera

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 189 år 1955

verksamheten eller huruvida, såsom nu är fallet beträffande de flesta skolformer,

skolhälsovården bör göras generellt obligatorisk. Ifrågavarande utredning

synes utskottet lämpligen kunna verkställas av skolöverstyrelsen

genom skolöverläkaren efter erforderligt samråd med de övriga ämbetsverk,

vilkas förvaltningsområden beröras av omförmälda problem.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 309 och

II: 341, i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning i

av utskottet angivna avseenden.

Stockholm den 6 december 1955

På statsutskottets vägnar:

KARL WARD

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Ivrar Anderson, Näsgård,

Leander, Gillström, Boman, Näsström, Pålsson, Sundelin, Gustaf Andersson,

Einar Persson, Erik Svedberg, Axel Andersson, Rikard Svensson

och Arrhén; samt

från andra kammaren: herrar Ward, Åkerström, fröken Elrnén, herrar

Johansson i Mysinge, Persson i Växjö, Svensson i Alingsås, Gustafsson

i Stockholm, Cassel, Blidfors, Löfroth, Almgren, Hjalmarson, fröken Vinge,

herr Svensson i Stenkyrka och fröken Ager.

Reservation

av fröken Elmén.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1955:389 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om anordnande av statsunderstödd skolhälsovård ''vid yrkesskolor och folkhögskolor. a1 i texten