Sök i Ratio Lex

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1955

1955-02-15 · 53 sidor, varav 53 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 53 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1955:2, Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1955

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1955

1

Nr 2

Utlåtande i anledning au Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter

för budgetåret 1955/56 under andra huvudtiteln,

avseende anslagen inom justitiedepartementets

verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner

m. m.

(3 :e avd.)

Justitiedepartementet m. m.

l:o) Avlöningar till statsråden utan departement m. m. I enlighet med

Kungl. Maj :ts i propositionen nr 1 under andra huvudtiteln framlagda förslag

(punkt 1, s. 1 och 2 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

för den 4 januari 1955), vilket innebär en uppräkning

av anslaget med 60 000 kronor samt omräkning av nuvarande anslagsposter

i anledning av de beslutade ändringarna av grundlönebeloppen, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) fastställa följande stat för avlöningar till statsråden

utan departement m. m„ att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1955/56:

Stat

1. Avlöningar till statsråden utan departement, förslagsvis

................................... 188 500

2. Lönefyllnad åt statsministern ................ 6 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .................... 159 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 19 000

Summa kronor 372 600

b) till Avlöningar till statsråden utan departement m. m.

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 372 600

kronor.

2:o) Justitiedepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 3, s. 4 och 5), vilket innebär ökad medelsanvisning med 2 000

kronor till bränsle, lyse och vatten och med 12 500 kronor till expenser

för eget behov, varav 5 600 kronor engångsutgifter, hemställer utskottet,

1 ISihang till riksdagens protokoll 1955. 6 samt. Nr 2

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1955

att riksdagen må till Justitiedepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 173 100

kronor.

3:o) Justitiedepartementet: Svensk författningssamling. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4, s. 5), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Justitiedepartementet: Svensk författningssamling

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 240 000 kronor.

4:o) Lagberedningen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5, s. 5),

vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lagberedningen för budgetåret 1955/

56 anvisa ett reservationsanslag av 117 000 kronor.

5:o) Ombuden för tillsyn av tryckta skrifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 6, s. 6), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ombuden för tillsyn av tryckta skrifter

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 20 500

kronor.

Justitiekanslersämbetet och riksåklagarämbetet

6:o) Justitiekanslersämbetet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 7, s. 7

och 8) föreslagit riksdagen att dels fastställa av departementschefen förordad

avlöningsstat för justitiekanslersämbetet, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1955/56, dels ock till Justitiekanslersämbetet: Avlöningar

för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 190 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 169 400 kronor.

Under de senaste åren har justitiekanslersämbetet belastats av en arbetsbörda,

som icke kunnat bemästras av den reguljära personalen utan nödvändiggjort

att extra arbetskraft måst anlitas, varmed följt betydande anslagsöverskridande.

Då man tills vidare torde få räkna med fortsatt behov

av viss utökning av arbetskraften, anses hänsyn härtill böra tagas vid anslagets

bestämmande. Departementschefen förordar fördenskull, att anslaget

uppräknas med 20 600 kronor, varav 17 900 kronor bör tillföras ickeordinarieposten

och 2 700 kronor posten till rörligt tillägg. De beslutade

ändringarna av grundlönebeloppen föranleder vidare en omräkning av nuvarande

anslagsposter.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1955

3

Av anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal anses icke

utan Kungl. Maj :ts medgivande böra få tagas i anspråk högre belopp än

31800 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för justitiekanslersämbetet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 125 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslags
-

vis ........................................ 49 700

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 15 300

Summa kronor 190 000

b) till Justitiekansler sämbetet: Avlöningar för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 190 000 kronor.

7:o) Justitiekanslersämbetet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 8, s. 8), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Justitiekanslersämbetet: Omkostnader

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av

10 800 kronor.

8:o) Riksåklagarämbetet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 9, s. 8—11)

föreslagit riksdagen att dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat

för riksåklagarämbetet, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1955/56, dels ock till Riksåklagarämbetet: Avlöningar för nämnda

budgetår anvisa ett förslagsanslag av 227 600 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

Riksåklagarämbetets fasta organisation med endast två byråchefer för

åtalsärenden anses för snäv. Departementschefen tillstyrker fördenskull att

vid ämbetet inrättas ytterligare en byråchefstjänst i 37 lönegraden, vilken

tjänst tills vidare föreslås uppförd på extra stat. Någon uppräkning av anslaget

på grund härav anses icke vara erforderlig. Vidare tillstyrkes, att anslagsposten

till avlöningar till icke-ordinarie personal upptages med ett förslagsvis

angivet belopp, som icke må överskridas utan Kungl. Maj :ts medgivande.

De beslutade ändringarna av grundlönebeloppen föranleder en omräkning

av nuvarande anslagsposter.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1955

Utskottet. Såsom departementschefen framhållit torde en förstärkning av

riksåklagarämbetet vara påkallad för att undanröja olägenheterna av den

nuvarande anordningen med tillfällig personal. Utskottet har på grund härav

inte något att erinra mot att vid ämbetet inrättas ytterligare en byråchefstjänst,

vilken tillsvidare bör uppföras i Cg 37.

Ehuru utskottet anser att största återhållsamhet allmänt sett bör iakttas

då det gäller att uppta anslagsposter till avlöningar till icke-ordinarie personal

med förslagsvis angivna belopp, vill utskottet inte motsätta sig att så

sker beträffande förevarande anslag, vars belastning såsom departementschefen

framhållit påverkas av flera i förväg svårbedömbara faktorer.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för riksåklagarämbetet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 148 700

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 58 300

3. Rörligt tillägg, förslagsvis..................... 20 600

Summa kronor 227 600

b) till Riksåklagarämbetet: Avlöningar för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 227 600 kronor.

9:o) Riksåklagarämbetet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 10, s. 11), vilket efter viss omföring mellan posterna innebär

oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksåklagarämbetet: Omkostnader

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 21 500

kronor.

Domstolarna

Ehuru ingående överväganden gjordes, innan den nya domstolsorganisationen

fastställdes, underströks dess karaktär av försöksorganisation.

Det stod också klart att utvecklingen och de olika faktorerna, som påverkar

arbetsbelastningen, måste följas och att med stöd av vunna erfarenheter

organisationen måste anpassas efter det nya systemets praktiska

verkningar. På grundval av dessa överväganden fastställdes en personalorganisation

att gälla från ingången av år 1948. Denna organisation har

därefter i huvudsak bestått oförändrad. Dock har några domsagoregleringar

genomförts. De framställningar om personalförstärkningar, som gjordes de

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1955

5

första åren efter rättegångsreformen, ansåg sig departementschefen ej kunna

tillmötesgå utan att avvakta ytterligare erfarenheter. År 1950 ansåg departementschefen

att en första undersökning kunde göras rörande underrätterna

under det nya systemet. På grundval av statistiskt och annat material, som

kunde möjliggöra en jämförelse mellan de olika domsagorna beträffande

arbetsbördan och andra på personalbehovet inverkande omständigheter,

företogs en omprövning av organisationen vid domsagorna under normala

förhållanden. Resultatet blev en under budgetåret 1951/52 företagen omfördelning

av tjänsterna som tingsdomare, tingssekreterare, fiskalskompetent

biträde och tingsnotarie, varjämte medel anslogs till ytterligare icke

rättsutbildad personal i lägre lönegrader. Alltjämt har dock även underrätternas

organisation haft en provisorisk karaktär.

För att få en allmän bild av arbetsförhållandena vid domstolarna har departementschefen

föranstaltat om en genomgång av statistiska uppgifter

för åren 1950—1953 samt första halvåret 1954. Vissa resultat av denna genomgång

framgår av i statsrådsprotokollet å s. 14 och 15 intagna tabeller,

till vilka utskottet tillåter sig att hänvisa. I fortsättningen anför departementschefen

följande.

Undersökningen visar en betydande arbetsökning under den uppgivna

tiden. Sålunda har för år räknat antalet till häradsrätterna inkomna mål

ökat från i runt tal 46 700 till 58 400 eller med ungefär 25 %. Även de ärenden

som handlägges i domsagorna har ökat starkt. Lagsökningsärendena

har sålunda stigit från 44 900 till 64 700 och inskrivningsärendena från

327 100 till 371 300. Vid hovrätterna har antalet inkommande mål under

samma tidsperiod ökat från 5 100 till 6 100 eller med ungefär 19 %, och i

nedre justitierevisionen har antalet mål och ärenden, frånsett nådeansökningar,

stigit från 1 079 till 1 182 eller med 10 %.

Även uppgifterna om arbetsbalanserna vid domstolarna visar en påfallande

stegring. Jämför man antalet balanserade mål vid utgången av år

1950 och år 1953, finner man för häradsrätterna en stegring från 4 800 till

8 100 mål och för hovrätterna från 1 356 till 1 792 mål eller med respektive

69 % och 32 %. För nedre justitierevisionen utgör motsvarande ökning,

räknad vid utgången av juni månad åren 1951 och 1954, en stegring från

322 till 551 mål eller med 71 %.

Den bild som statistiken har givit av arbetsläget vid domstolarna — vilken

icke är något okänt utan tvärtom bestyrkts av de rapporter som från

olika håll inkommit — visar sålunda en kraftig tillströmning av mål. Domstolarnas

svårigheter alt bemästra läget har alltså icke sin grund i rättegångsreformen

och den ovisshet rörande organisationens lämpliga omfattning,

som förelåg vid dess genomförande. Det har därefter, och mest markerat

under senare delen av år 1952 och under år 1953, tillkommit en kraftig

arbetsökning, som helt förändrat läget och rubbat den relativa balans mellan

arbetsmängd och personalresurser, vilken tidigare hade uppnåtts. Denna

ökning torde ha sin grund i samhällsutvecklingen och konjunkturförhållandena.

Den mycket betydande stegringen av antalet motorfordon har helt

naturligt lett till ett stort antal mål av olika slag vid domstolarna, den

större omsättningen inom det ekonomiska livet har kommit såväl tvistemål

som brottmål att öka i antal och även skapat mer komplicerade rättstvister,

den nya expropriationslagstiftningcn har tillfört domstolarna nya mål. Det

absoluta antalet av dessa senare mål är visserligen ej stort, men de åstad
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1955

kommer på grund av sin invecklade beskaffenhet en avsevärd merbelastning

på domstolarna. Man måste över huvud räkna med att den högre ekonomiska

standarden i samhället ställer ökade krav på rättsväsendet. Emellertid

är det icke i och för sig givet, att ett ökat antal mål behöver vålla

domstolarna några avgörande svårigheter; i viss utsträckning är varje organisation

i stånd att under en begränsad tid öka sin prestationsförmåga. Så

länge omloppstiden för målen håller sig normal och målbalansen förblir

någorlunda konstant, synes organisationen tåla påfrestningarna. Den verkställda

undersökningen visar emellertid, att så ej längre är förhållandet.

För den rättssökande allmänheten och rättsvården över huvud är det av

största betydelse att domstolarnas avgöranden sker tillräckligt snabbt. En

stigande balans medför längre väntetider. Allvarliga olägenheter kan uppkomma,

om den rättssökande allmänheten måste vänta på domstolsutslagen

oskäligt lång tid. Samhällets reaktion mot brottsligheten försvagas väsentligt,

om påföljd kan ådömas den brottslige först långt efter gärningen.

Därigenom uppkommer även stora svårigheter för dennes återanpassning i

samhället.

Då överbelastningen av arbete är synnerligen påtaglig i alla domstolar, har

jag ansett det ofrånkomligt att föreslå en allmän förstärkning av organisationen.

Å andra sidan är jag väl medveten om att varje utökning av den

statliga tjänstemannakåren måste ske med försiktighet, och jag har därför

velat iaktta största möjliga sparsamhet vid bedömningen av de ökade anslagsbehoven.

Från dessa utgångspunkter har jag ansett det vara nödvändigt att förstärka

den biträdande domarpersonalen vid häradsrätterna och att över

huvud taget giva Kungl. Maj:t möjlighet att på olika sätt bereda dessa domstolar

erforderlig förstärkning. Beträffande hovrätterna har jag ansett det

vara av stor betydelse att förstärka den administrativa organisationen för

att bättre kunna utnyttja den dömande personalen. En betydande förstärkning

av Svea hovrätt främst såsom vattenöverdomstol har ansetts ofrånkomlig.

En viss utökning av antalet revisionssekreterare har även befunnits

nödvändig. Då dessa olika åtgärder berör de särskilda domstolarnas anslag,

skall jag närmare behandla därmed sammanhängande frågor i det följande

under dessa anslag.

De åtgärder som alltså nu föreslås är betingade av det aktuella läget. För

att få ett bättre underlag för bedömande av hur domstolarnas personalorganisation,

såvitt angår den rättsbildade personalen, bör vara inrättad har jag

enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1954 tillkallat en utredning

för att verkställa en översyn av domarpersonalens rekryteringsoch

anställningsförhållanden och därmed sammanhängande spörsmål. Rörande

de administrativa arbetsförfarandena vid domstolarna pågår en utredning

genom statens organisationsnämnd, och slutbetänkande väntas bli

avlämnat under året.

10:o) Högsta domstolen m. m.: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 11,

s. 16—19) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen

för högsta domstolen och nedre justitierevisionen öka antalet

kontorsbiträden i Ca 8 från 12 till 18, dels fastställa av departementschefen

förordad avlöningsstat för högsta domstolen och nedre justitierevr

sionen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1955/56, dels ock

till Högsta domstolen in. in.: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett

förslagsanslag av 2 531 900 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1955

7

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 433 500 kronor.

1954 års riksdag anvisade medel till utökning av antalet extra föredragande

från fyra till fem. Under år 1954 har måltillströmningen ytterligare stegrats

samtidigt som antalet nådeärenden ökat. Härigenom har arbetsbalansen,

som redan tidigare visade stigande tendens, fortsatt att öka. I syfte att nedbringa

denna balans har — med utnyttjande av den förslagsvis betecknade

anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal — antalet revisionssekreterare

under innevarande budgetår successivt utökats med tre. Då

med hänsyn till arbetssituationen i underrätterna någon tillbakagång i måltillströmningen

tills vidare icke torde kunna förväntas, är det angeläget att

under nästa budgetår bibehålla nuvarande personalförstärkning. Departementschefen

tillstyrker därför, att medel beräknas för ytterligare tre revisionssekreterare.

Departementschefen finner likaså motiverat, att nedre revisionens

skrivpersonal utökas med två biträden. I avvaktan på resultatet

av pågående organisationsundersökningar beträffande bl. a. nedre revisionen

föreslås dessa biträden skola erhålla ställning som extra tjänstemän.

I enlighet med det anförda föreslås anslaget för nästa budgetår uppräknat

med 75 500 kronor för tre revisionssekreterare och med 15 100 kronor för

två biträden. Därjämte beräknas för löneklassuppflyttningar 7 800 kronor.

Anslaget föreslås sålunda höjt med 98 400 kronor.

De beslutade ändringarna av grundlönebeloppen föranleder en omräkning

av nuvarande anslagsposter.

I personalförteckningen anses antalet kontorsbiträden i Ca 8

böra ökas från 12 till 18.

Utskottet. Med hänsyn till angelägenheten av att arbetet inom högsta domstolen

ej fördröjes anser sig utskottet böra tillstyrka att medel beräknas för

ytterligare tre revisionssekreterare ävensom för två nya biträden i reglerad

befordringsgång.

Under åberopande härav och med tillstyrkan av Kungl. Maj:ts förslag

även i övrigt hemställer utskottet, att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för

högsta domstolen och nedre justitierevisionen öka antalet

kontorsbiträden i Ca 8 från 12 till 18;

b) fastställa följande avlöningsstat för högsta domstolen

och nedre justitierevisionen, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

....................................... 1 927 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis.................... 3 200

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 284 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 317 300

Summa kronor 2 531 900

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1955

c) till Högsta domstolen m. m.: Avlöningar för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 2 531 900 kronor.

11.o) Högsta domstolen m. m.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 12, s. 19 och 20), vilket innebär en ökad medelsanvisning

till reseersättningar med 10 000 kronor och till expenser med 13 000 kronor,

varav 5 000 kronor av engångsnatur, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högsta domstolen m. m.: Omkostnader

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av

201200 kronor.

12:o) Regeringsrätten: Regeringsrättens årsbok. I enlighet med Kungl.

Maj .ts förslag (punkt lo, s. 21), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Regeringsrätten: Regeringsrättens

årsbok för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av

30 000 kronor.

13:o) Hovrätterna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 16, s. 22—53) föreslagit

riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar

i hovrätternas personalförteckning, som föreslagits av departementschefen,

dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för hovrätterna,

att tillämpas under budgetåret 1955/56, dels ock till Hovrätterna:

Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 6 406 000

kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 6 104 200 kronor.

Under de senaste åren har en avsevärd ökning av hovrätternas arbetsbörda

inträtt. Detta gäller i främsta rummet Svea hovrätt och har bland annat

tagit sig uttryck i en starkt ökad arbetsbalans.

•Med hänsyn till att den nuvarande personalorganisationen i hovrätterna

har karaktären av en försöksorganisation har Kungl. Maj:t tillagts befogenhet

att provisoriskt tillgodose uppkommande personalbehov. Att så sker

är särskilt betydelsefullt beträffande antalet ledamöter i hovrätterna, vilket

också understrukits av riksdagen. Kungl. Maj :t har också sedan flera år

tillbaka genom särskilda beslut medgivit en förstärkning av arbetskrafterna

vid hovrättens allmänna avdelningar med tre extra ledamöter. Därigenom

och med anlitande av två av de till hovrättens förfogande ständigt stående

extra ledamöterna har en extra avdelning kunnat organiseras. Den avdelning

av hovrätten, som utgör vattenöverdomstol, har förstärkts med två

extra ledamöter. För innevarande budgetår har även medel anvisats av

riksdagen till täckande av kostnaderna för dessa extra ledamöter och ersättningar

åt hovrättsråd, förordnade såsom ordförande respektive vice

ordförande.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1955

9

Med anledning av särskild framställning från Svea hovrätt har Kungl.

Maj:t den 5 november 1954 funnit sig böra dels bemyndiga hovrätten att,

i den mån tillgängliga medel förslår, förordna fem extra ledamöter utöver

tidigare medgivet antal, därav två för tiden den 15 november 1954—den 30

juni 1955 samt de övriga för första halvåret 1955, dels ock medgiva, att vid

hovrätten må under första halvåret 1955 vara inrättad ytterligare en extra

avdelning.

Även med den förstärkning av arbetskrafterna, som sålunda tillförts

Svea hovrätts allmänna avdelningar under innevarande budgetår, torde arbetsläget

i denna hovrätt komma att vara mycket ansträngt under nästa

budgetår. Härför talar främst den fortgående ökningen av antalet inkomna

mål. Redan på grund av denna ökning kan — såvitt nu kan beräknas — arbetsbördan

väntas bli så omfattande under det kommande budgetåret, att

det icke är tänkbart att minska den utökade organisationen. Härutöver

måste även hänsyn tagas till de mål av särskilt vidlyftig och invecklad karaktär,

som är att vänta. Sålunda torde ytterligare avsnitt av målet mot

rådmannen Folke Lundquist komma under hovrättens prövning, och detta

mål väntas helt upptaga en av de extra avdelningarna under halva budgetåret.

Tvekan torde därför icke råda om det fortsatta behovet av de två extra

avdelningarna under hela nästa budgetår.

Såsom redan anmärkts har medel för den ena av de extra avdelningarna

beräknats under anslaget. Den andra avdelningen har kunnat upprättas under

halva det nu löpande budgetåret med anlitande av medel, som står till

förfogande på hovrätternas avlöningsanslag. Skälet till att vissa medel under

anslaget är outnyttjade är främst, att Svea hovrätt icke ständigt har fulltalig

personal. Sålunda är tidtals antalet fiskaler avsevärt lägre än enligt beräkningarna.

Det är självklart, att dessa medel skall användas för att tillgodose

de behov, som föreligger. Såsom riksdagen förutsatt är härvid behovet

av ledamöter det viktigaste, och genom att på sätt som skett öka

antalet ledamöter på bekostnad av yngre personal, som icke direkt deltar i

dömandet, åstadkommes med tillgängliga medel en effektivare organisation.

Det torde sålunda få förutsättas, att båda de extra avdelningarna i Svea

hovrätt skall bibehållas under nästa budgetår. Såvitt nu kan beräknas synes

emellertid detta vara möjligt med de medel som står till förfogande under

anslaget utan höjning av detta. Skulle emellertid så icke visa sig vara fallet,

torde Kungl. Maj:t, liksom hittills, få taga i anspråk erforderliga medel.

Kungl. Maj :t torde — i enlighet med vad riksdagen under tidigare år uttalat

— få äga befogenhet även i övrigt, då det visar sig vara oundgängligt, att

vidtaga förstärkningar av hovrätternas ledamotsorganisation.

Enligt eu allmän uppfattning som i olika sammanhang kommit till uttryck

har den fortgående ökningen av antalet fiskaler under de senaste

decennierna vållat olägenheter inom domstolsväsendet. Utan att här ta någon

närmare ställning till denna fråga, som är under utredning, vill departementschefen

framhålla önskvärdheten av att en ytterligare ökning av

fiskalskåren, såvitt möjligt, undvikes. I viss mån kan detta tänkas ske ge
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1955

nom sträng återhållsamhet vid nyanställning av fiskaler för tjänstgöring

inom hovrätt, och departementschefen ämnar därför söka tillvarata de möjligheter

därtill som kan föreligga.

Den starka ökning av arbetsbelastningen inom vattenrättskipningen, som

inträtt under senare tid, har föranlett en kraftig upprustning av vattendomstolarna.

Betydande personalförstärkningar har vidtagits vid dessa,

senast enligt beslut vid 1954 års riksdag. Beträffande vattenöverdomstolen

har man hittills nöjt sig med provisoriska förstärkningar. Frågan om en

mera genomgripande omorganisation av vattenöverdomstolen har emellertid

nu blivit utredd genom särskild sakkunnig. Det av utredningsmannen framlagda

förslaget (SOU 1954: 9) har, såvitt det innebär lagändringar, anmälts

i statsrådet den 17 december 1954. Ett inom justitiedepartementet på grundval

av utredningsmannens betänkande utarbetat förslag till lag om ändring

i 11 kap. vattenlagen har därvid remitterats till lagrådet. Förslaget innebär,

att i vattenöverdomstolen skall, jämte lagfarna ledamöter, ingå tekniska

ledamöter, vilka benämnes vattenrättsråd. Samtidigt skall den förändringen

vidtagas att någon ledamot av kammarkollegiet icke längre skall

tillhöra domstolen. Skälen för denna reform har närmare utvecklats vid

lagrådsremisser Såsom därvid framhållits kan emellertid den arbetsbalans,

som uppkommit för vattenöverdomstolen, ej motverkas endast genom denna

förstärkning av dess personal. Det är även nödvändigt att uppdela domstolen

på två avdelningar, varav föranledes en ökning bl. a. av antalet lagfarna

ledamöter.

På varje avdelning bör, på sätt vattenöverdomstolen föreslagit, finnas lagman

och tre hovrättsråd, varav en är vice ordförande. Dessutom bör på

varje avdelning finnas fyra extra ledamotsbefattningar, avsedda att uppehållas

av assessorer eller adjungerade ledamöter. Beträffande vattenrättsråden

kan det enligt departementschefen vara någon tvekan, hur många

som behöver finnas för att dessa skall kunna deltaga i domstolen i den

omfattning som erfordras för prövning av tekniska frågor. I avvaktan på

närmare erfarenheter av den nya organisationen föreslås, att antalet vattenrättsråd

bestämmes till två, därav en vattenbyggnadstekniker och en

agrikulturtekniker. På varje avdelning av vattenöverdomstolen bör tjänstgöra

en fiskal. Därjämte anses för den nya avdelningen böra anställas ett

kanslibiträde.

Vid lönesättningen för vattenöverdomstolens personal bör tillses, att möjlighet

beredes att till lagmän och vattenrättsråd förvärva personer, som genom

relativt långvarig tjänstgöring vid vattendomstol förvärvat grundlig erfarenhet

beträffande vattenmålens behandling i första instans. Departementschefen

kan dock ej tillstyrka den höga lönesättning, som vattenöverdomstolen

föreslagit, och även utredningsmannens förslag synes departementschefen

gå för långt. Löneförmånerna för de båda lagmännen anses

lämpligen böra anpassas så, att de blir ungefärligen likvärdiga med vad

som tillkommer vattenrättsdomare vid de tre sydliga vattendomstolarna.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1955

11

Lagmännen bör därför — med placering såsom övriga lagmän i Co 15 —

uppbära särskild avlöningsförstärkning med 2 400 kronor per år. Vattenrättsråden

bör placeras i Ca 37 och erhålla en avlöningsförstärkning av

samma storlek, som tillkommer vattenrättsingenjörerna vid de båda nordliga

vattendomstolarna, d. v. s. 2 400 kronor. För hovrättsråd, assessorer

och adjungerade ledamöter anser sig departementschefen ej kunna tillstyrka

någon avlöningsförstärkning. Det kan enligt departementschefens

mening icke anses vara tillräckligt motiverat att ge dem en högre avlöning

än övriga ledamöter i hovrätten. Detsamma bör gälla vice ordförande i vattenöverdoms

tolen.

Kostnaderna för en förstärkning av vattenöverdomstolen på sätt nu föreslagits

beräknas till 281 900 kronor.

Statens organisationsnämnd har erhållit Kungl. Maj :ts uppdrag att verkställa

organisationsundersökningar vid de statliga domstolarna. Nämnden

har i en den 25 augusti 1953 avlämnad utredning redovisat resultatet av

undersökningarna beträffande den egentliga administrativa verksamheten,

och fortsatt utredning pågår. Departementschefen anser sig nu böra ta

ställning till vissa delar av organisationsnämndens redan framlagda förslag,

vilka kan behandlas oberoende av den fortsatta utredningen.

Förslagen grundar sig på en utredning om bl. a. omfattningen av personalärenden,

kameralärenden och allmänna organisationsspörsmål samt

om arbetsmetoderna, och de har framkommit som resultat av en noggrann

analys av nuvarande förhållanden beträffande dessa områden.

I detta sammanhang erinras om att tjänsterna som hovrättssekreterare

vid Svea hovrätt, Göta hovrätt och hovrätten över Skåne och Blekinge efter

uppkomna vakanser hålles obesatta och att det även med hänsyn härtill är

önskvärt att de delar av organisationsnämndens förslag som berör dessa

tjänster behandlas.

Härefter berör departementschefen vissa förhållanden rörande hovrätternas

nuvarande organisation och anför följande.

Hovrätterna har en dubbel uppgift. De är i första hand domstolar, som

har att i allmänna mål döma i andra instans. Samtidigt handhar de den

administrativa förvaltningen för huvuddelen av domstolsorganisationen. Såsom

underlydande organ har man att räkna häradsrätterna och vattendomstolarna

samt även rådhusrätterna, dock med den begränsning som föranledes

av att dessa senare är kommunala organ. På hovrätterna ankommer

sålunda att förordna underordnad dömande personal i häradsrätterna och

vattendomstolarna och i viss utsträckning tillhandahålla sådan åt rådhusrätterna

samt att sörja för rekrytering och utbildning av denna personal.

En betydande ekonomisk förvaltning, som hänför sig såväl till hovrättens

egen verksamhet som till de underlydande häradsrätterna (vattendomstolarna),

åvilar hovrätten. Denna har även en allmän tillsyn över underdomstolarna,

såväl häradsrätterna som rådhusrätterna.

Det är emellertid uppenbart, att de dömande uppgifterna varit avgörande

för att bestämma hovrätternas organisation och att däremot de administrativa

uppgifterna i sådant hänseende spelat en underordnad roll. Sålunda

har, i samband med förberedelserna för och genomförandet av rättegångs
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1955

relormen, hovrätternas antal ökats från tre till sex. Ur administrativa synpunkter

måste denna organisation med sex centrala ämbetsverk för samma

förvaltningsområde framstå som mindre ändamålsenlig. Å andra sidan är

givetvis någon annan ordning i detta hänseende icke möjlig eftersom den

dömande verksamhetens krav måste bli avgörande. Det gäller därför att tillse

att inom ramen för gällande organisation den administrativa verksamheten

kan bedrivas på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. För denna verksamhet

finnes särskild administrativ personal, men med nuvarande organisation

förutsättes därjämte en medverkan i ej ringa utsträckning av domarpersonal

vid handläggningen av de administrativa ärendena. Detta medför,

såsom organisationsnämnden framhållit, en splittring och ett hinder

beträffande såväl det administrativa som det dömande arbetet.

En viss rationalisering och förenkling i handläggningsformerna för de

administrativa ärendena torde kunna uppnås genom att — på sätt nämnden

anfört — omfördela beslutanderätten mellan plenum, avdelning och

president. Gällande regler i dessa hänseenden bör därför enligt min mening

överses och moderniseras.

Vad beträffar presidenternas deltagande i rättskipningen föreskrevs i den

för hovrätterna år 1947 fastställda arbetsordningen (SFS 1947:960), att

presidenten i Svea hovrätt borde deltaga i arbetet, i den mån hans övriga

skyldigheter medgav detta, och att var och en av presidenterna i de övriga

hovrätterna tillika skulle vara ordförande på en av hovrättens avdelningar

och i sådan egenskap borde deltaga i arbetet i den utsträckning som kunde

anses motsvara hälften av den tjänstgöring som åligger lagman. Redan följande

år visade det sig emellertid nödvändigt att vidtaga en ändring i arbetsordningen

av innebörd att sistnämnda presidenters deltagande i den

dömande verksamheten borde motsvara en tredjedel i stället för hälften av

den lagmannen åliggande tjänstgöringen.

Det är synnerligen otillfredsställande, att hovrätterna — särskilt under

nu rådande förhållanden -— i så hög grad som sker berövas den framstående

skicklighet och erfarenhet i domarvärv, vilken företrädes av presidenterna.

Varje åtgärd, som kan vidtagas för att möjliggöra för dem att i ökad

omfattning deltaga i rättskipningen, är alltså mycket starkt motiverad. Det

har stor betydelse att de såsom ordförande kan leda förhandlingarna och

deltaga i avgörandet av viktiga och uppmärksammade mål. En förutsättning

härför är dock att presidenternas tid och krafter icke behöver tagas i anspråk

för administrativa göromål i samma omfattning som för närvarande.

För att vinna en sådan förstärkning av hovrätternas administrativa organisation,

som enligt det ovan anförda framstår som högst angelägen, bör

hovrätterna enligt departementschefen tillföras kvalificerade administrativa

tjänstemän med uppgift att bereda och föredraga administrativa ärenden

samt även i viss utsträckning avgöra sådana ärenden. Vid föredragning i

Plenum eller på avdelning bör dessa tjänstemän intaga ställning såsom ledamot

med därmed följande rätt att avgiva särskilt yttrande. Beträffande deras

uppgifter i övrigt torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda

erforderliga bestämmelser.

En viktig fråga är, i vilka lönegrader de nya tjänsterna bör placeras. Organisationsnämnden

har föreslagit, att tjänsten vid Svea hovrätt skall placeras

i 37 lönegraden och de övriga i 31 lönegraden. Mot detta förslag har

erinringar gjorts av vissa remissmyndigheter. Statskontoret och riksräken
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1955

13

skapsverket har därvid hänvisat bl. a. till att de icke kunde förorda någon

central administrativ verksamhet vid domstolsväsendet.

Då det gäller att bedöma, vilken placering i lönehänseende som för dessa

tjänster är den lämpliga, har man att ta hänsyn till arten och omfattningen

av deras uppgifter. Vad i detta hänseende skall åligga dem har utförligt

angivits av organisationsnämnden. Det är emellertid enligt departementschefens

mening icke tillräckligt att vid detta bedömande utgå allenast från

nämndens redogörelse. Ur rättsvårdens synpunkter är det av stor vikt, att

det skall visa sig genomförbart att avlasta de administrativa göromålen från

den dömande personalen. Gör man icke någon förändring av löneplaceringen

för den administrativa personalen eller gör man en otillräcklig uppflyttning

av denna, kommer förhållandena i detta hänseende att bli vid det gamla.

Det krävs en kvalificerad personal, om denna skall kunna övertaga huvuddelen

av de administrativa ärenden, som nu vilar på presidenten och i

vissa fall på hovrättsledamöterna. I de enskilda hovrätternas administrativa

verksamhet, som omfattar såväl den egna hovrätten som underlydande domsagoförvaltning,

förekommer oupphörligt såväl allmänna administrativa

spörsmål som frågor sammanhängande med personaldispositionen, vilka

kräver en kvalificerad handläggning. Den nya rättegångsordningen har medfört

att den inre organisationen i hovrätterna på ett helt annat sätt än tidigare

från tid till annan även under löpande session måste anpassas efter

den dömande verksamheten. De enskilda domarna, såväl i hovrätt som i underrätt,

förutsättes vidare vara betydligt rörligare än förr, och härmed följer

bland annat, att ömtåliga och för den enskilde tjänstemannen betydelsefulla

dispositioner och omplaceringar ofta måste vidtagas. Det krav, som ställes

på de administrativa tjänstemännen, då det gäller att handlägga ärenden av

detta slag, är alltså att de skall vara i stånd till ett självständigt handlande

i enlighet med de allmänna riktlinjer, som uppdragits av hovrätten och presidenten.

Brister det i detta hänseende, förfelas huvudsyftet med den föreslagna

reformen.

Vad särskilt angår den administrative chefstjänstemannen vid Svea hovrätt

bör beaktas, att denna hovrätt är avsevärt mycket större än någon av

de övriga. Härtill kommer att i hovrätternas administrativa organisation

måste finnas en tjänsteman, åt vilken det kan anförtros att handha utredning

och beredning av frågor, som är gemensamma för domstolsväsendet.

Därvid bör hland annat förekomma skyldighet att inför presidentkollegiet

föredraga dylika ärenden. Det är uppenbart att det framför allt för presidenternas

möjligheter att vinna lättnad från administrativa uppgifter är

av särskilt stor betydelse att kunna lita till denne tjänsteman i sådana frågor.

Vad det här gäller är alltså att skapa möjligheter till en mera kvalificerad

beredning av vissa för hovrätterna gemensamma ärenden. Däremot

kan det självfallet inte komma i fråga alt till någon hovrätt eller tjänsteman

vid sådan hänföra en central beslutanderätt; det bör liksom hittills ankomma

på Kungl. Maj :t att besluta i frågor som är gemensamma för flera

hovrätter eller för hela domstolsväsendet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1955

Då man bedömer den nu föreliggande organisationsfrågan, bör man även

beakta de personalförändringar i övrigt som kan föranledas därav. Därest

de föreslagna högre administrativa tjänsterna tillföres hovrätterna, bör på

sätt organisationsnämnden förordat i treavdelningshovrätterna aktuariegöromålen

överflyttas till de nya befattningshavarna jämte kvalificerade biträden.

På samma sätt torde i Svea hovrätt arkivariens göromål böra överföras

till aktuarien jämte kvalificerad biträdespersonal. Till följd av denna

överflyttning kan alltså de angivna arkivarie- och aktuarietjänsterna indragas.

Kungl. Maj:t har redan den 4 juni 1954 föreskrivit att dessa tjänster

vid vakans icke får återbesättas. Tjänsterna, som samtliga är besatta med

ordinarie innehavare, bör föras på övergångsstat. Då emellertid utredning

pågår om hovrätternas biträdesorganisation samt genomförandet av förändringarna

icke blir aktuell, så länge de äldre tjänsterna är besatta, har

det ansetts lämpligen kunna anstå med att framlägga förslag om de biträdestjänster

som erfordras efter omorganisationen.

Organisationsnämnden har anfört att vissa skäl talar för att de nya administrativa

befattningshavarna bör befrias från advokatfiskalsgöromål. En

prövning av denna fråga torde dock böra anstå i avvaktan på resultatet av

pågående utredningar som berör advokatfiskalsverksamheten (organisationsnämndens

länsstyrelseutredning och utredningen angående översyn av

lösen- och stämpelförordningarna).

På grund av vad i det föregående anförts finner departementschefen det

sålunda vara av stor betydelse, att kvalificerade administrativa tjänster tillföres

hovrätterna, och vill med tillstyrkan av organisationsnämndens

förslag föreslå att sådana tjänster inrättas. Vid Svea hovrätt bör den

administrativa verksamheten organiseras inom en särskild byrå och chefen

för denna byrå bör placeras i Ca 37. Vid de övriga hovrätterna bör

någon särskild administrativ arbetsenhet, utöver vad som redan förefinnes,

icke tillskapas. Tjänsterna såsom hovrättssekreterare i Ca 29 bör emellertid

omändras till byrådirektör stjänster i Ca 31. Samtliga dessa tjänster

är avsedda att rekryteras med administrativt utbildade och för uppgiften

väl kvalificerade personer. Däremot bör tjänsterna icke besättas med sådana

befattningshavare ur domarkarriären, som saknar administrativ utbildning.

Samtidigt med att de föreslagna nya tjänsterna upptages på hovrätternas

personalförteckning bör nu besatta hovrättssekreterartjänster överföras

på övergångsstat. Det torde dock böra ankomma på Kungl. Maj :t att

besluta, huruvida innehavare av sådan tjänst skall erhålla den föreslagna

byrådirektörstjänsten inom samma hovrätt.

Enligt 53 § 2 mom. stämpelförordningen utgår vissa anmärkningsarvoden

till advokatfiskal i hovrätt. Särskild advokatfiskal finns i Svea hovrätt;

i de övriga hovrätterna skall enligt vad nyss anförts byrådirektören, åtminstone

tillsvidare, vara advokatfiskal. Emellertid har riksdagen i skrivelse

år 1936, nr 339 (p. 6), upptagit frågan om avskaffande av dessa anmärkningsarvoden.

Frågan härom är sålunda beroende på Kungl. Maj :ts prövning

och torde i annat sammanhang få anmälas för riksdagen. Även om

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1955

15

denna fråga icke hinner att behandlas under 1955 års vårriksdag, torde dock

vid bestämmandet av lönesättning för de nya befattningshavarna icke böra

beräknas att dessa skall få behålla anmärkningsarvodena, och vid tillsättningen

bör för sådant fall göras förbehåll om att innehavare av byrådirektörstjänst

skall vara skyldig att utan kompensation avstå från rätten till

anmärkningsarvode.

De nya administrativa tjänsterna medför jämfört med de nuvarande hovrättssekreterartjänsterna

en ökad kostnad som kan beräknas till 12 800

kronor. Genom den föreslagna indragningen av nyssnämnda arkivarie- och

aktuarietjänster uppstår emellertid besparingar som överstiger denna ökade

kostnad. Så snart omorganisationen i sin helhet genomförts uppkommer

därför icke någon merkostnad.

Departementschefen övergår härefter till förut icke behandlade delar av

hovrätternas anslagsframställningar.

Det föreslås, att i personalförteckningen för hovrätten för Nedre Norrland

uppföres ytterligare en assessor i Ce 33. Denna åtgärd medför icke någon

ändring i medelsbehovet. Vidare förordas, att för den nyinrättade telefonväxeln

vid skånska hovrätten beräknas medel, 6 900 kronor, för ett extra

biträde.

I enlighet med det anförda anses anslaget för nästa budgetår böra uppräknas

med 281 900 kronor för omorganisation av vattenöverdomstolen, med

12 800 kronor för utbyte av nuvarande hovrättssekreterartjänster mot vissa

tjänster i högre lönegrader och med 6 900 kronor för en biträdestjänst vid

hovrätten över Skåne och Blekinge. Därjämte beräknas för automatisk utgiftsökning

till följd av bestämmelserna om reglerad befordringsgång 200

kronor. Anslaget föreslås sålunda höjt med 301 800 kronor.

De beslutade ändringarna av grundlönebeloppen föranleder en omräkning

av nuvarande anslagsposter.

I personalförteckningen föreslås för Svea hovrätt ökning ske

av antalet lagmän från 8 till 9, av antalet hovrättsråd från 32 till 34, av antalet

e. o. assessorer från 20 till 24 och av antalet fiskaler från 20 till 21

samt minskning ske av antalet kontor sbiträden från 17 till 15; beträffande

nämnda hovrätt anses därjämte böra uppföras två nya tjänster såsom vattenrättsråd

i Ca 37 och en ny tjänst såsom byråchef i samma lönegrad, i

samband varmed tjänsten såsom hovrättssekreterare bör avföras ur förteckningen.

För vardera av Göta hovrätt och hovrätten över Skåne och Blekinge

föreslås nuvarande hovrättssekreterartjänst i Ca 29 utbytt mot en byrådirektörstjänst

i Ca 31, varjämte antalet kontorsbiträden anses böra ökas för den

förra hovrätten från 1 till 3 och för den senare från 2 till 3. För envar av

hovrätten för Västra Sverige, hovrätten för Nedre Norrland och hovrätten

för övre Norrland föreslås uppförd en ny tjänst såsom byrådirektör i Ca 31,

varjämte beträffande den nedre norrländska hovrätten antalet e. o. assessorer

anses böra ökas från 4 till 5. Slutligen föreslås till övergångsstat överförda

tjänsterna som hovrättssekreterare i Ca 29 i den västsvenska och de

norrländska hovrätterna samt arkivarietjänsten i Ca 25 i Svea hovrätt och

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1955

aktuarietjänsterna i Ca 25 i Göta hovrätt, hovrätten över Skåne och Blekinge

och hovrätten för Västra Sverige. Så länge innehavare av hovrättssekreterartjänst

å övergångsstat kvarstår i tjänst, förutsättes den vid hovrätten

inrättade byrådirektör stjänsten hållas vakant.

Frågan om löneställningen för de administrativa chefstjänstemännen vid

hovrätterna har i propositionen nr 1 upptagits till behandling jämväl av

chefen för civildepartementet. Denne har (bilaga 2) under Utgifter å driftbudgeten,

För flera huvudtitlar gemensamma frågor, till statsrådsprotokollet

över civilärenden för den 4 januari 1955 såvitt nu är i fråga anfört följande.

Motiven för förslaget om inrättande vid Svea hovrätt av en byråchefstjänst

i lönegrad Ca 37 och vid övriga hovrätter av byrådirektörstjänster

i lönegrad Ca 31 torde i senare sammanhang redovisas av chefen för justitiedepartementet.

Jag vill här endast understryka vikten av att den omfattande

och kostnadskrävande domstolsorganisationen tillföres administrativ

och kameral sakkunskap, som skall kunna ägna särskild uppmärksamhet

åt rationaliseringsspörsmål. Med den centrala plats, som Svea hovrätt

av ålder intager i hovrättsorganisationen, har det synts naturligt, att den

administrativa verksamheten vid denna hovrätt organiseras inom en byrå,

som även kan tillhandagå vid beredandet av frågor av gemensamt intresse

för samtliga hovrätter. Ur dessa synpunkter har jag funnit det motiverat att

för ändamålet inrättas en byråchefstjänst vid nämnda hovrätt.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling jämväl förehaft

följande motioner, nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Osvald (I: 327) och den andra inom andra kammaren av fru Sandström

(II: 421), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta dels en lönesättning

för vattenöverdomstolens personal i enlighet med utredningens förslag

och dels att avlöningsanslaget förhöjes med det belopp som därvid föranledes,

dels ock en inom andra kammaren av herrar Antbij och Rylander väckt

motion (II: 420), vari hemställts, dels att riksdagen måtte besluta att de föreslagna

tjänsterna såsom chefer för de administrativa avdelningarna vid Göta

hovrätt, vid hovrätterna över Skåne och Blekinge, för Västra Sverige samt

för Övre Norrland måtte inplaceras i 33 lönegraden och dels att riksdagen

vid stn behandling av hovrätternas avlöningsanslag måtte beakta vad i motionen

anförts i fråga om kompensation för avståendet av rätten till anmärkningsarvoden,

innebärande i huvudsak att Kungl. Maj:t måtte lämnas bemyndigande

att utfärda föreskrifter om kompensation till tidigare innehavare

av hovrättssekreterartjänst för avståendet av rätten till anmärkningsarvoden,

för den händelse vederbörande kom i fråga till byrådirektörstjänst

i den föreslagna organisationen.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas

till motionerna II: 421 och II: 420.

Utskottet förordade i sitt i fjol avgivna utlåtande rörande vattendomstolarna

bl. a., att riksdagen skulle understryka angelägenheten av att utveck
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1955

17

lingen beträffande vattendomstolsorganisationen skulle med uppmärksamhet

följas av Kungl. Maj:t, så att förslag till ytterligare förstärkning av

denna organisation därest omständigheterna det påkallade framdeles skulle

underställas riksdagen. Riksdagen beslöt i enlighet härmed.

1 anledning av väckta motioner rörande de ekonomiska villkoren för skilda

befattningshavare vid vattendomstolarna anförde utskottet bl. a., att

såvitt utskottet kunnat finna några principiella skiljaktigheter inte förelåg

mellan departementschefen och motionärerna i fråga om egentliga avlöningsförmåner;

i detta avseende hade motionärerna genomgående ansett,

att garantier inte kunde vinnas för en tillfredsställande rekrytering med

mindre förmånerna utformades något fördelaktigare för befattningshavarna

än departementschefen funnit sig böra förorda. I betraktande av att de

då föreliggande förslagen om lönegradsplaceringar och avlöningsförstärkningar

i allt väsentligt överensstämde med utredningsmannens förslag och

att motionärernas motförslag inte syntes vara av avgörande storleksordning,

fann sig utskottet böra tillstyrka att departementschefens förslag godkändes

av riksdagen. Utskottet avstyrkte av denna anledning motionsyrkandena

i denna del.

Såvitt utskottet kunnat finna är situationen beträffande nu föreliggande

förslag om förstärkning av vattenöverdomstolen i princip densamma som

då det i fjol gällde vattendomstolarna i första instans. Utskottet kan därför

beträffande motionerna 1:327 och 11:421 inskränka sig till att hänvisa till

sina i fjol anförda, av riksdagen godtagna synpunkter, vilka i allt väsentligt

synes äga giltighet även för den fråga, som nu är före. Utskottet vill dock

uttala en förväntan, att Kungl. Maj:t beaktar riksdagens i fjol gjorda hemställan

att personalsituationen i vattendomstolarna med uppmärksamhet

skall följas och, om anledning därtill ges, föranleda förslag, ägnade att

undanröja möjligen uppkommande svårigheter.

Vad angår den under såväl rubriken För flera huvudtitlar gemensamma

frågor som förevarande punkt i andra huvudtiteln behandlade frågan om

förstärkning av hovrätternas administrativa organisation, grundar sig departementschefens

förslag på en av statens organisationsnämnd verkställd

utredning. Avsikten har varit att undersöka, om möjligheter finns att effektivera

den kvalificerade administrativa organisation, som med hänsyn

till domstolsväsendets omfattning och uppbyggnad numera krävs vid detsamma.

Förslaget, som bygger på principen att betydande administrativa

arbetsuppgifter skall avlastas från presidenter och annan domarpersonal —

denna skulle därigenom i avsevärd utsträckning frigöras för dömande uppgifter

— innebär att hovrättssekreterartjänsterna avskaffas och ersätts

med administrativt utbildade befattningshavare. Dessa tjänstemän skulle

ha till uppgift att bereda och föredraga samt även i viss utsträckning besluta

i ärenden rörande personal, ekonomi och organisation ävensom eljest

av allmänt administrativ natur. Vid föredragning i plenum eller på avdelning

avses dessa tjänstemän skola inta ledamotsställning med därmed följande

rätt att avge särskilt yttrande. En närmare redogörelse för förslaget

2 Iiihang till riksdagens protokoll 1955. (> samt. Xr 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1955

har lämnats i det föregående; utskottet vill i fråga om detaljer hänvisa till

denna redogörelse.

Utskottet har vid sin bedömning av förslaget särskilt beaktat den dubbla

effekt det kan förväntas ge, nämligen på handläggningen av såväl de administrativa

som de egentliga domstolsärendena. Med utgångspunkt härifrån

har inom utskottet enighet rått därom att Kungl. Maj :ts förslag om inrättande

av en byrådirektör stjänst i 31 lönegraden vid envar av hovrätterna,

utom Svea hovrätt, kan tillstyrkas. Vad i motionen II: 420 anförts till stöd

för uppfattningen att en placering av dessa tjänstemän i 33 lönegraden hade

bort komma i fråga har utskottet inte funnit innefatta tillräckliga skäl för

ett frångående av Kungl. Maj :ts förslag i denna del. Utskottet avstyrker

alltså detta yrkande i motionen.

Vad åter angår frågan, vilken löneställning som bör tillkomma den administrativa

chefstjänstemannen i Svea hovrätt, har inom utskottet yppats

olika meningar. Förespråkare har sålunda funnits för uppfattningen att en

byrådirektör stjänst i 33 lönegraden här skulle förslå. Vid sina överväganden

har utskottet emellertid funnit att det i första hand rör sig om en organisatorisk

fråga. Omfattningen av arbetsuppgifterna får vid Svea hovrätt

anses vara av den storleksordning, att den ger underlag för en byrå,

medan så inte är fallet vid övriga hovrätter. I fråga om arten av arbetsuppgifterna

föreslås den skillnaden mellan chefstjänstemannen vid Svea hovrätt

och motsvarande befattningshavare vid övriga hovrätter att på den

förre skulle ankomma mera kvalificerad beredning av vissa för hovrätterna

gemensamma ärenden, medan motsvarande åligganden inte skulle tillkomma

de senare. Utskottet understryker departementschefens uttalande att denna

arbetsuppgift inte kommer att inkräkta på de övriga hovrätternas självständiga

ställning. Med beaktande härav och jämväl av den centrala ställning

som av ålder ansetts tillkomma Svea hovrätt har utskottet stannat för att

även tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag att vid Svea hovrätt inrättas en administrativ

byrå under ledning av en byråchef i Ca 37.

I den i det föregående berörda motionen II: 420 har även föreslagits, att

Kungl. Maj :t skulle lämnas bemyndigande att utfärda föreskrifter om kompensation

till tidigare innehavare av hovrättssekreterartjänst för avståendet

av rätten till anmärkningsarvoden, för den händelse vederbörande kom i

fråga till byrådirektör stjänst i den föreslagna organisationen. Utskottet,

som under hand inhämtat att propositionens avfattning i denna del inte

avsetts lägga hinder i vägen för en prövning av frågan om skälig kompensation

till ifrågavarande tjänstemän vid ett framtida avskaffande av anmärkningsarvodena,

finner sig inte böra tillstyrka yrkandet i fråga.

Vad departementschefen i övrigt anfört och föreslagit föranleder ej erinran

från utskottets sida.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:327 och 11:421 ävensom

motionen II: 420 i vad den avser löneställningen för vissa

hovrättssekreterare

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1955

19

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

hovrätternas personalförteckning, vilka angivits i statsrådsprotokollet

över justitiedepartementsärenden för den 4 januari

1955;

b) fastställa följande avlöningsstat för hovrätterna, att

tillämpas under budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis . 2 662 100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis..................... 26 400

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 2 914 900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis..................... 802 600

Summa kronor 6 406 000

c) till Hovrätterna: Avlöningar för budgetåret 1955/56 anvisa

ett förslagsanslag av 6 406 000 kronor;

II. att motionen 11:420, till den del den icke behandlats

under I, icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

14:o) Hovrätterna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 17, s. 53—57), vilket innebär ökad medelsanvisning till reseersättningar

med 29 300 kronor och till övriga expenser med 63 500 kronor, varav

17 300 kronor engångsutgifter, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Hovrätterna: Omkostnader för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 657 000 kronor.

15:o) Häradsrätterna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 18, s. 57—70)

föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar

i häradsrätternas personalförteckning, som föreslagits av departementschefen,

dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat

för häradsrätterna, att tillämpas under budgetåret 1955/56, dels ock till Häradsrätterna:

Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 14 420 300 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 13 987 200 kronor.

Kungl. Maj:t har den 5 november 1954 förordnat att det tidigare meddelade

beslutet den 16 november 1951 rörande omreglering av Askims, Hisings

och Sävedals domsaga, Inlands domsaga samt Orusts och Tjörns domsaga

skall träda i kraft den 1 januari 1955. De nya domsagorna är Askims och

Mölndals domsaga, Hisings, Sävedals och Kungälvs domsaga samt Orusts,

Tjörns och Inlands domsaga. Vidare har — med stöd av riksdagens bemyndigande

— föreskrivits att de nybildade domsagorna skall vara placerade,

envar av Askims och Mölndals samt Hisings, Sävedals och Kungälvs dom
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1955

sagor i lönegrupp IV samt Orusts, Tjörns och Inlands domsaga i lönegrupp

III.

Beträffande personalbehovet vid de omreglerade domsagorna har i första

hand viss omfördelning ansetts böra ske av den vid de hittillsvarande domsagorna

anställda personalen. Härvid har skäl framkommit för att göra

vissa avvikelser från de i föregående års statsverksproposition framlagda

preliminära beräkningarna. Då vidare organisationsnämnden i sin slutrapport

kommer att framlägga förslag till lönegradsplacering för den icke rättsbildade

personalen vid domstolarna, har Kungl. Maj :t i avvaktan på nämndens

förslag ej företagit den planerade nedflyttningen av en kanslist till

kansliskrivare (Ca 19—Ca 15) och en kontorist till kanslibiträde (Ca 13

—Ca 11). Vid uppkommande vakans bör dock tjänsterna i Ca 19 och Ca 13

icke återbesättas.

För att fortsättningsvis bereda Kungl. Maj:t vissa möjligheter att — då

så på grund av stads förening med domsaga eller annat särskilt förhållande

finnes skäligt — besluta om höjd lönegruppsplacering för domsaga bör

Kungl. Maj :t erhålla riksdagens bemyndigande att, utöver vad för närvarande

gäller, verkställa uppflyttningar, motsvarande högst två domsagors

hänförande till närmast högre lönegrupp.

Såsom riksdagen uttalat bör, då de egentliga domaruppgifterna i en domsaga

icke medhinnes av häradshövdingen ensam, principen vara den att i

domsagan skall finnas ytterligare en eller flera ordinarie domare. Utvecklingen

under de senaste åren har i stället lett till att den icke-ordinarie rättsbildade

personalen ökats i hög grad. En utväg, som tillgodoser den av riksdagen

angivna principen, synes vara att inrätta tingsdomarbefattningar i

stället för tingssekreterartjänster. Det synes också finnas flera domsagor

där detta kan vara möjligt. Helt naturligt måste dock en viss tvekan inställa

sig, då fråga uppkommer att inrätta flera ordinarie tjänster som är bundna

till vissa domsagor. Till följd av den splittrade organisationen uppstår även

svårigheter att till fullo utnyttja mera erfarna domare såsom tingsdomare.

Därför har departementschefen övervägt möjligheten att inrätta tingsdomartjänster

i vissa domsagor, vilka tjänster skulle vara förenade med skyldighet

att tjänstgöra jämväl i närliggande domsaga eller domsagor. Denna

fråga anses dock kräva ytterligare utredning, och den bör — liksom hela

spörsmålet om den rättsbildade personalen i domsagorna — upptagas av

den nyligen tillsatta utredningen rörande domarpersonalens rekryteringsoch

anställningsförhållanden. Departementschefen är därför nu beredd att

allenast i två fall föreslå inrättande av tingsdomartjänster. Det ena gäller

hovrättens för Västra Sverige förslag om utbyte av en tingssekreterare mot

en tingsdomare i Flundre, Väne och Bjärke domsaga. Det andra fallet är

samma hovrätts hemställan att i samband med den omfördelning av personal,

som sker i de nyreglerade domsagorna i Göteborgs och Bohus län,

en tingssekreterare utbytes mot en tingsdomare i Hisings, Sävedals och

Kungälvs domsaga, varvid dock den preliminärt beräknade befattningen

såsom fiskalskoinpetent biträde för Orusts, Tjörns och Inlands domsaga

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1955

21

anses böra utgå. För sistnämnda domsaga måste emellertid personalen förstärkas

med en tingsnotarie och ett icke rättsbildat biträde. Kostnaderna

härför räknar departementschefen med att bestrida ur den för förstärkning

av personalen vid domstolarna beräknade medelsreserven.

Hovrätterna har yrkat tjänsteförändringar i vissa fall från fiskalskompetent

biträde till tingssekreterare och i ett fall från tingssekreterare till fiskalskompetent

biträde. I anslutning till dessa yrkanden anför departementschefen

följande.

I den utredning angående hovrätternas organisation efter rättegångsreformens

genomförande, som utförts av 1943 års domarutredning och framlagts

i dess betänkande angående vissa organisations-, utbildnings- och tjänstgöringsfrågor

vid domstolarna (SOU 1946: 57), behandlar utredningen frågan

om tingssekreterartjänsterna. Härvid anför utredningen att antalet tingssekreterare

icke borde undergå några större förändringar, bortsett från den

minskning som följde av att vissa dylika tjänster utbyttes mot tingsdomarbefattningar.

Frågor om inrättande av nya tingssekreterartjänster eller om

indragning av redan befintliga sådana tjänster borde liksom hittills prövas

från fall till fall, men återhållsamhet borde iakttagas i fråga om inrättande

av nya sådana tjänster. Om oavvisligt behov av fiskalsutbildad arbetskraft i

en domsaga förelåg men det vore tveksamt, huruvida behovet vore stadigvarande,

borde den erforderliga arbetskraften enligt utredningens mening tillfälligt

ställas till förfogande från hovrätten.

Vid framläggande av förslag i detta ämne vid 1947 års riksdag anslöt jag

mig till domarutredningens uppfattning. Jag uttalade således att jag fann

del nödvändigt att iakttaga stor återhållsamhet vid tillskapande av nya tingssekreterartjänster

och därmed jämförliga befattningar. Med tillämpning av

den uppdelning som domarutredningen förordat mellan tingssekreterartjänster

och fiskalskompetenta biträden föreslog jag vidare att medel

skulle ställas till förfogande för domarbiträden av vartdera slaget. Denna

uppdelning mellan tingssekreterare och fiskalskompetenta biträden har därefter

iakttagits, då man under de följande åren behandlat frågan om anslag

till häradsrätterna. Det kan emellertid ifrågasättas, om det är befogat och av

behovet påkallat att göra en sådan skillnad mellan tingssekreterare och

fiskalskompetenta biträden. Såväl tingssekreterare som fiskalskompetenta

biträden hämtas från hovrätternas fiskalskader. Det är fråga om yngre domaraspiranter,

som i enlighet med de regler som är angivna i domsagostadgan

tjänstgör i domsaga, vanligen under den hovrätt till vilken de hör. De

följer sålunda en av administrativa bestämmelser reglerad befordringsgång,

vilken omfattar tjänstgöring vissa tider i hovrätt och vissa tider i domsaga.

Tjänstgöringen i domsaga får som regel icke överstiga tre år.

Genom denna tjänstgöring tillgodoses såväl domsagornas behov av domarbiträden

som fiskalernas utbildning till domare. Ur domsagoorganisationens

synpunkt har det icke någon betydelse om ett domarbiträde betecknas

som tingssekreterare eller som fiskalskompetent biträde. Förordnande

för fiskalskompetent biträde innehåller alltid att denne har alt fullgöra på

tingssekreterare ankommande göromål. Av vad förut sagts följer att tingssekreterarbefattningarna

framstår mindre såsom självständiga tjänster än

som en form för fiskalernas tjänstgöring i domsaga och att i detta hänseende

inte råder någon skillnad mellan befattningarna som tingssekreterare och

som fiskalskompetent biträde.

Tingssekreterare och fiskalskompetenta biträden uppbär under sin tjänstgöring

avlöning enligt samma regler angående reglerad befordringsgång.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1955

Kostnaderna för avlöning till tingssekreterare och fiskalskompetenta biträden

utgår från icke-ordinarieposten på häradsrätternas avlöningsanslag.

Skälet till att man hittills gjort en skillnad mellan tingssekreterare och

fiskalskompetenta biträden ligger således icke i dessa befattningshavares anställnings-

och avlöningsförhållanden utan har ett annat syfte, nämligen att

som domarutredningen framhöll såvitt möjligt tillgodose en önskvärd återhållsamhet

med inrättande av nya domarbefattningar på fiskalsstadiet. Det

har således varit meningen att beteckna i domsaga tjänstgörande fiskal såsom

tingssekreterare, då det förelåg ett mera stadigvarande behov, medan

man då behovets permanenta karaktär framstod som mera tveksam ville

utmärka detta genom att benämna fiskalen fiskalskompetent biträde.

Det kan ifrågasättas, om det icke på ett enklare sätt bör kunna kontrolleras

att antalet fiskaler för tjänstgöring i hovrätter eller i domsagor icke

växer alltför mycket. Härvid kan emellertid olika utvägar komma i fråga.

En möjlighet är att samtliga fiskaler, även sådana som tjänstgör i domsagorna,

upptages på hovrätternas stat och att det av riksdagen bestämmes,

hur många av dessa som får mera stadigvarande användas för domsagotjänstgöring.

Ett beslut av samma innebörd skulle emellertid även

kunna anknytas till tjänster som beräknats på häradsrätternas stat. De här

berörda frågorna kominer att upptagas av den nyligen tillsatta utredningen.

Under sådana förhållanden torde det icke föreligga anledning att nu ingå på

frågan om tjänstförändringar från fiskalskompetent biträde till tingssekreterare

eller omvänt. Det av riksdagen tidigare bestämda antalet tingssekreterare

torde därför i avbidan på utredningen få bibehållas oförändrat med

allenast den minskning som föranledes av att två tingssekreterartjänster utbytes

mot tingsdomarbefattningar. Inom den sålunda angivna ramen bör

Kungl. Maj :t äga att, liksom hittills skett, vidtaga de omflyttningar av tingssekreterare

som visar sig vara betingade av domsagornas arbetsförhållanden.

Arbetsläget i domsagorna är, såsom tidigare anförts, mycket ansträngt.

Det är nödvändigt för att tillgodose rättssäkerheten och den rättssökande

allmänhetens berättigade anspråk på att få sina mål och ärenden avgjorda

utan oskäligt dröjsmål att lämna domsagorna en personalförstärkning. Å

andra sidan måste beaktas att en sådan förstärkning, även om den under

anslaget står såsom en medelsreserv, innebär en utökning av den anställda

personalen. Helt naturligt måste största försiktighet iakttagas så att denna

ökning icke blir större än som är oundgängligen nödvändigt. Med dessa överväganden

föreslås att icke-ordinarieposten uppräknas med 175 000 kronor

att tillföras medelsreserven.

Genom en höjning av den allmänna medelsreserven på sätt nu föreslagits

kommer Kungl. Maj :t att bli i stånd att i ökad omfattning bereda häradsrätterna

den personalförstärkning som påkallas av behovet, och Kungl.

Maj :t är därvid icke bunden att använda medlen till vissa personalkategorier

utan kan, allt efter omständigheterna, anvisa medel för rättsbildad

eller icke rättsbildad personal. Uppenbart är emellertid att dessa medel till

stor del måste användas för att sysselsätta ett ökat antal hovrättsfiskaler

för tjänstgöring i domsaga. Det hänvisas till vad tidigare anförts om det

angelägna i att begränsa den fortgående ökningen av fiskalskåren.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1955

23

Departementschefen tillstyrker en höjning av icke-ordinarieposten med

110 000 kronor, närmast för att möjliggöra att i samtliga domsagor med

högst två notarier tingsnotarieaspirant skall kunna anställas upp till 6 månader

före äldste notariens avgång.

Arbetet med uppläggande av nya fastighetsböcker beräknas vid 1954 års

utgång vara slutfört i 90 å 92 av landets 117 domsagor. Då det är önskvärt

att detta arbete kan slutföras inom de närmaste åren föreslås för att en

intensifiering av arbetet skall bli möjlig en uppräkning av icke-ordinarieposten

med 15 000 kronor.

I enlighet med det anförda föreslås anslaget för nästa budgetår uppräknat

med 4 200 kronor, motsvarande kostnadsökningen för de beslutade ändringarna

i domsagoindelningen, med 14 300 kronor för utbyte av 2 tingssekreterartjänster

mot 2 tingsdomarbefattningar, med 175 000 kronor för ökning

av medelsreserven, med 110 000 kronor för att möjliggöra anställning av

ytterligare tingsnotarieaspiranter i domsagorna samt med 15 000 kronor för

intensifiering av arbetet med uppläggande av fastighetsböcker. De angivna

ökningarna föranleder dessutom en uppräkning av hittillsvarande rörliga

tillägg med 152 200 kronor. Automatiska utgiftsminskningar föranleder å

andra sidan en nedsättning av anslaget med 37 600 kronor. Anslaget skulle

sålunda höjas med 433 100 kronor.

De beslutade ändringarna av grundlönebeloppen föranleder en omräkning

av nuvarande anslagsposter.

Vid bifall till de föreslagna ändringarna skulle å den för häradsrätterna

gällande personalförteckningen antalet tingsdomare i lönegrad Ca 37 ökas

från 22 till 24 och antalet kontorsbiträden i lönegrad Ca 8 ökas från 79

till 84, medan antalet befattningar såsom tingssekreterare i lönegrad högst

Ce 27 skulle minskas från 39 till 37.

Utskottet. Såsom departementschefen framhållit i propositionen får arbetsläget

i domsagorna anses ansträngt. Även utskottet anser lämpligt att

den ofrånkomliga personalförstärkningen i dagens läge möjliggöres genom

en uppräkning av medelsreserven.

Under åberopande härav och då utskottet icke funnit anledning till erinran

mot vad departementschefen i övrigt anfört hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga i statsrådsprotokollet

över justitiedepartementsärenden för den 4 januari

1955 angivna ändringar i häradsrätternas personalförteckning;
b)

fastställa följande avlöningsstat för häradsrätterna att

tillämpas under budgetåret 1955/56:

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1955

A vid ning sstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis . 6 868 800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis..................... 5 400

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 5 813 900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 1 732 200

Summa kronor 14 420 300

c) till Häradsrätterna: Avlöningar för budgetåret 1955/56

anvisa ett förslagsanslag av 14 420 300 kronor.

16:o) Häradsrätterna: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 19, s. 70—

76) föreslagit riksdagen att till Häradsrätterna: Omkostnader för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 927 800 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 848 700 kronor.

Departementschefen förordar uppräkning av posten till reseersättningar

med 4 000 kronor. De för expenser anvisade medlen är med hänsyn till

den betydande ökningen av arbetsbördan vid domstolarna otillräckliga. Det

kan enligt departementschefen härvid icke anses riktigt att, såsom i stor

utsträckning synes ske, på tingshusbyggnadsskyldige överlasta utgifter, som

rätteligen skall åvila statsverket. I detta läge finner departementschefen

ofrånkomligt, att dels engångsbelopp anvisas för viss upprustning av domsagorna

med skrivmaskiner m. m. och för vissa andra oundgängliga behov

och dels ökade medel ställes till förfogande för att täcka de löpande utgifterna.

I enlighet härmed föreslås posten till expenser uppräknad med

78 100 kronor. Ett av hovrätten för övre Norrland framfört förslag om

överflyttning av vissa delgivningskostnader från domstolarnas expensposter

till anslaget Ersättning åt domare, vittnen och parter finner sig departementschefen

böra tillstyrka.

Anslaget föreslås i enlighet med det anförda ökat med 79 100 kronor.

Utskottet understryker departementschefens uttalande att det inte kan

anses riktigt att på tingshusbyggnadsskyldige överlasta utgifter, som rätteligen

skall åvila statsverket.

Utskottet tillstyrker även i övrigt Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må till Häradsrätterna: Omkostnader för

budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 927 800 kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1955

25

17:o) Häradsrätterna: Ersättningar till nämndemän. Kungl. Maj:t har

(punkt 20, s. 76) föreslagit riksdagen att till Häradsrätterna: Ersättningar

till nämndemän för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 1 800 000

kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 150 000 kronor.

På förslag av Kungl. Maj :t beslöt 1953 års riksdag, att nämndemännen

vid häradsrätterna skulle från och med den 1 juli 1953 äga uppbära, utöver

resekostnadsersättning och traktamente, särskilt dagarvode å 20 kronor för

varje förrättningsdag. Den därigenom uppkommande merkostnaden, som

icke kunde på förhand mera noggrant beräknas, uppskattades preliminärt

till i runt tal 1 miljon kronor, med vilket belopp anslaget uppräknades.

Anslaget har därefter uppförts med 2 150 000 kronor.

Med hänsyn till belastningssiffran för budgetåret 1953/54, varunder de

nya bestämmelserna tillämpats, anser departementschefen en nedräkning

av anslaget kunna ske med 350 000 kronor.

I en inom andra kammaren av herrar Petterson i Degerfors och Johanson

i Västervik väckt motion (11:265) har föreslagits, att riksdagen måtte besluta

sådan ändring i gällande ersättningsgrunder för nämndemän vid

landsrätt, att dagtraktamente höjes till 20 kronor per dag och att dagarvodet

måtte utgå i form av förlorad arbetsinkomst, maximerad till 35 kronor

per dag.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, hänvisas

till motionen.

Utskottet. En av de främsta orsakerna, varför ersättning, trots upprepade

förslag i sådan riktning, inte tidigare än som anges i motionen II: 265 tillerkändes

nämndemän för inställelse vid ting, var att man ville bibehålla

nämndemansuppdraget vid karaktären av ett heders- och förtroendeuppdrag

och sålunda förhindra att uppdraget förändrades till en med arvode

förenad syssla. När principen att ersättning skulle utgå slutligen genomfördes,

motiverades detta med att det tidigare systemet ofta förorsakat

nämndemännen ekonomiska uppoffringar och medfört svårigheter att för

uppdraget förvärva den i varje fall lämpligaste.

I motionen uppges, att det visat sig svårt att få en allsidig sammansättning

av nämndemanskåren. I anledning härav vill utskottet uttala, att några

delade meningar knappast kan råda om det otillfredsställande i en ordning,

som skulle leda till att valet av nämndemän i realiteten begränsades

till dem som äger ekonomiska förutsättningar att mottaga uppdraget. Å

andra sidan har den nuvarande ordningen, som tillämpats sedan den 1 juli

1953, enligt utskottets uppfattning gällt för kort tid för att några generella

slutsatser skulle kunna dras rörande dess effekt på rekryteringen. I städer

med egen rådhusrätt utgår enligt uppgifter, vilka varit tillgängliga för utskottet

vid ärendets behandling, ersättning för fullgörande av nämnde
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1955

mansuppdrag efter skilda principer och med varierande belopp, som i många

fall understiger den ersättning som utgår av statsmedel, utan att genomgående

svårighet yppats i av motionärerna antytt hänseende. Med hänsyn

till det anförda är utskottet inte berett att tillstyrka motionen.

Under åberopande av vad sålunda anförts och då Kungl. Maj :ts anslagsberäkning

inte givit anledning till erinran, hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionen II: 265 till Häradsrätterna: Ersättningar

till nämndemän för budgetåret 1955/56 anvisa

ett förslagsanslag av 1 800 000 kronor.

18:o) Häradsrätterna: Anskaffande av nya fastighetsböcker för landet. I

enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 21, s. 76 och 77) samt under

erinran, att anslaget, som i gällande riksstat är uppfört med 75 000 kronor,

med hänsyn till förefintlig reservation ansetts kunna för nästa budgetår

uppföras med allenast ett formellt belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Häradsrätterna: Anskaffande av nya

fastighetsböcker för landet för budgetåret 1955/56 anvisa ett

reservationsanslag av 100 kronor.

19:o) Häradsrätterna: Uppläggande av nya fastighetsböcker för landet. I

enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 22, s. 77), vilket innebär en

nedräkning av anslaget med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Häradsrätterna: Uppläggande av nya

fastighetsböcker för landet för budgetåret 1955/56 anvisa

ett reservationsanslag av 35 000 kronor.

20:o) Vattendomstolarna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 23, s. 77

—80) föreslagit riksdagen att dels fastställa av departementschefen förordad

avlöningsstat för vattendomstolarna, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1955/56, dels ock till Vattendomstolarna: Avlöningar

för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 568 500 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 565 200 kronor.

För viss utgiftsökning av automatisk natur föreslås anslaget uppräknat

med i runt tal 3 300 kronor. De beslutade ändringarna av grundlönebeloppen

föranleder en omräkning av nuvarande anslagsposter.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för vattendomstolarna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1955/56:

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1955

27

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis

.................................... 750 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 40 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 613 900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 164 000

Summa kronor 1 568 500

b) till Vattendomstolarna: Avlöningar för budgetåret 1955/

56 anvisa ett förslagsanslag av 1 568 500 kronor.

21 :o) Vattendomstolarna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 24, s. 80—82), vilket innebär en nedräkning med 26 900 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vattendomstolarna: Omkostnader för

budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 265 500 kronor.

22 :o) Ljudupptagningsapparatur. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 25, s. 82), vilket innebär en ökning av anslaget med 10 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ljudupptagningsapparatur för budgetåret

1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 25 000 kronor.

23 :o) Kostnader för viss försöksverksamhet vid hovrätter och domsagor.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 26, s. 82 och 83) samt under

erinran att statens organisationsnämnd erhållit Kungl. Maj :ts bemyndigande

att från och med den 1 januari 1954 tills vidare vid hovrätterna och domsagorna

försöksvis genomföra förändrade handläggningsformer för arbetsuppgifter

av administrativ karaktär i anslutning till rättegångsförfarandet,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för viss försöksverksamhet

vid hovrätter och domsagor för budgetåret 1955/56 anvisa

ett reservationsanslag av 25 000 kronor.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1955

Rättegångsväsendet i allmänhet

24:o) Ersättning åt domare, vittnen och parter. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 27, s. 84), vilket innebär en uppräkning av anslaget

med 50 000 kronor med hänsyn till belastningen, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning åt domare, vittnen och

parter för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av

3 400 000 kronor.

25 :o) Kostnader enligt lagen om fri rättegång. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 28, s. 84), vilket innebär en ökning av anslaget med 200 000

kronor med hänsyn till belastningen, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader enligt lagen om fri rättegång

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av

2 300 000 kronor.

26:o) Understöd för utomprocessuell rättshjälp. Kungl. Maj:t har (punkt

29, s. 84 och 85) föreslagit riksdagen att till Understöd för utomprocessuell

rättshjälp för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 280 000 kronor.

I syfte att befrämja utomprocessuell rättshjälp för mindre bemedlade har

sedan lång tid tillbaka anvisats understöd av statsmedel. Verksamheten för

meddelande av sådan rättshjälp bedrives huvudsakligen genom landstingens

och de landstingsfria städernas försorg. Härvid tillämpas två olika system,

nämligen anstaltssystemet, som innebär att verksamheten ombesörjes genom

särskild för ändamålet inrättad anstalt, och det s. k. jämtlandssystemet, enligt

vilket rättshjälpen meddelas på landstingets bekostnad av privatpraktiserande

advokater.

1953 års riksdag godkände ändrade grunder för tilldelning av ifrågavarande

statsbidrag.

Understöden har förutsatts skola utgå i efterskott; de utanordnas regelmässigt

på hösten året efter det som avses med bidragen. På grund härav

har vid beräkningen av statsverkets anslagsbehov för ändamålet hänsyn hittills

icke behövt tagas till de ändrade grunderna. Dessa kommer emellertid

att göra sig gällande vid bidragstilldelningen från och med nästa budgetår.

Det är givetvis vanskligt att på förhand närmare angiva storleken av de merutgifter

för statsverket som föranledes därav. Det totala medelsbehovet under

förevarande anslag torde emellertid kunna beräknas till omkring 1 miljon

kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1955

29

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Understöd för utomprocessuell rättshjälp

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av

1 000 000 kronor.

27:o) Tornedalens rättshjälpsanstalt. Kungl. Maj:t har (punkt 30, s. 86—

90) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att för Tornedalens

rättshjälpsanstalt fastställa av departementschefen föreslagen personalförteckning,

dels fastställa av departementschefen förordad stat för Tornedalens

rättshjälpsanstalt, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1955/56,

dels ock till Tornedalens rättshjälpsanstalt för nämnda budgetår anvisa ett

förslagsanslag av 51 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 47 500 kronor.

Enligt beslut av statsmakterna inrättades år 1947 den helt statliga Tornedalens

rättshjälpsanstalt i Haparanda. Anstaltens verksamhetsområde bestämdes

att omfatta Torneå domsaga samt Kalix domsaga med undantag av

Råneå tingslag. Anstalten står under ledning av en styrelse, utsedd av länsstyrelsen

i Norrbottens län. Personalen utgöres av en föreståndare jämte

ett biträde.

Styrelsen för rättshjälpsanstalten anser att anstalten bör givas en mera

bestående karaktär och har förebragt särskild utredning rörande anstaltens

organisation och verksamhet sedan dess tillkomst. I huvudsak anföres föl
-

jande.

Antalet diarieförda ärenden vid anstalten har under ettvart av åren 1948

—1953 utgjort resp. 580, 945, 1 032, 1 011, 1 104 och 1 203. Under första

halvåret 1954 uppgick motsvarande tal till 618. De ojämförligt flesta ärendena

är av familjerättslig och privaträttslig natur. Till de familjerättsliga

ärendena hör huvudsakligen ärenden angående hem- och äktenskapsskillnad,

barnuppfostringsbidrag, bouppteckning, bodelning och arv. De privaträttsliga

ärendena gäller utfående av arbetslön, semesterersättning eller

arbetsbetyg, ersättning för skada, vanliga fordringsanspråk och hyrestvister.

En uppställning över vidtagna åtgärder i de vid anstalten behandlade ärendena

utvisar följande:

Rättegångar samt efter ansökan avgjorda

hem- och äktenskapsskillnadsmål ....

Utan rättegång förlikta tvister........

Ärenden vari endast råd och upplysningar

meddelats muntligen eller skriftligen....

Uppsatta skrifter och legala handlingar..

Annan åtgärd vidtagen................

1948;

1949

1950

1951

1952

1953

103

142

133

121

133

209

67

187

187

227

223

255

255

379

464

433

435

435

46

99

174

138

183

192

68

126

150

126

159

153

Antalet inställelser vid domstol har under ettvart av åren 1948—1953 utgjort

resp. 86, 81, 88, 82, 84 och 115. Genom anstalten inkasserade fordringsbelopp

för de hjälpsökandes räkning har under samma år uppgått till

resp. 7 685 kronor, 42 408 kronor, 59 135 kronor, 32 968 kronor, 63 552 kronor

och 73 469 kronor.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1955

För att underlätta möjligheterna att söka rättshjälp för de hjälpsökande,

som icke är bosatta på anstaltsorten eller i dess närmaste omgivning,

har styrelsen fr. o. m. år 1948 anordnat fasta månatliga mottagningar i

Övertorneå, Korpilombolo, Tärendö och Paj ala i samband med allmänna

ting i Pajala samt i överkalix och Nederkalix i samband med vartannat

allmänt ting i överkalix. Antalet nya ärenden vid dessa mottagningar har

under ettvart av åren 1948—1953 uppgått till sammanlagt resp. 165, 200,

210, 194, 227 och 229.

Departementschefen finner, att den i det föregående redovisade utredningen

angående verksamheten vid Tornedalens rättshjälpsanstalt klart

ådagalägger ett bestående behov av denna anstalt. Tiden anses därför nu

inne att bereda anstaltens personal fastare anställning, varvid nuvarande

arvodesbefattningar föreslås utbytta mot extra ordinarie tjänster placerade

i lönegrad Ce 33 resp. lönegrad Ce 17. Tjänsterna anses böra erhålla benämningarna

direktör resp. förste kansliskrivare.

För löner till ifrågavarande tjänstemän, kallortstillägg samt ersättning

till vikarier och annan extra arbetskraft beräknas ett medelsbehov av 41 000

kronor, varav 36 200 kronor bör upptagas under en post till avlöningar till

icke-ordinarie personal och 4 800 kronor under en post till rörligt tillägg.

För omkostnader anses böra anvisas förslagsvis 10 000 kronor. Av detta

belopp avser 100 kronor sjukvård m. m., medan för reseersättningar och

expenser beräknas, liksom för närvarande, 5 900 kronor resp. 4 000 kronor.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag

och hemställer därför,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att för Tornedalens rättshjälpsanstalt

fastställa personalförteckning, upptagande under

rubriken extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad än

Ce 25 1 direktör i Ce 33;

b) fastställa följande stat för Tornedalens rättshjälpsanstalt,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1955/56:

Stat

Avlöningar

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 36 200

2. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 4 800

Omkostnader

Omkostnader, förslagsvis ...................... io 000

Summa kronor 51 000

c) till Tornedalens rättshjälpsanstalt för budgetåret 1955/

56 anvisa ett förslagsanslag av 51 000 kronor.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1955

31

28:o) Efterutbildning inom rättegångsväsendet. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 31, s. 90), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Efterutbildning inom rättegångsväsendet

för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 10 000 kronor.

Fångvården m. m.

29:o) Fångvårdsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 32, s. 91—

116) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad

personalförteckning för fångvårdsstyrelsen, dels fastställa av departementschefen

föreslagen avlöningsstat för fångvårdsstyrelsen, att tillämpas

under budgetåret 1955/56, dels ock till Fångvårdsstyrelsen: Avlöningar för

nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 977 800 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 962 600 kronor.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande tillkallade departementschefen

den 5 juni 1953 särskilda sakkunniga med uppdrag att framlägga förslag

till åtgärder för genomförande av den vid 1953 års riksdag beslutade administrativa

omläggningen inom fångvården och till ändringar i fångvårdsstyrelsens

organisation efter reformens genomförande. De sakkunniga, som

antagit benämningen fångvårdens organisationskommitté, har med skrivelse

den 30 september 1954 överlämnat förslag till organisation för fångvårdsstyrelsen.

En redogörelse för kommitténs förslag har intagits i statsrådsprotokollet

(s. 91—98), till vilket utskottet får hänvisa.

I likhet med kommittén anser departementschefen, att styrelsen såsom

nu skall vara organiserad på en administrativ byrå, en socialbyrå och en

arbetsbyrå.

De ärenden rörande fångvårdens allmänna organisation, vilka hittills beretts

och föredragits av en särskild till överdirektörens förfogande stående

tjänsteman i byråchefs ställning, bör såsom kommittén förordat i fortsättningen

handläggas inom administrativa byrån å en kanslisektion. Till chefen

för denna sektion bör vidare överföras den centrala handläggningen av ärenden

rörande kolonianskaffning, som nu i första hand åvilar förste byråinspektören

för jordbruksärenden på arbetsbyrån. Det förutsättes därvid, att

sektionschefen — utöver bistånd av arbetsbyråns personal i vad gäller den

centrala handläggningen av arbetsdriften — vid anskaffning och organisation

av kolonier skall erhålla biträde av fångvårdsdirektörerna och annan

personal vid anstalterna. Vad beträffar den av kommittén föreslagna fördelningen

av ärendena mellan kanslisektionen och administrativa byråns

andra sektion, kameralsektionen, anses intet vara att erinra.

Kommitténs förslag beträffande socialbyrån innebär, att byrån skall upp

delas på tre sektioner, en som föreslås benämnd juridiska sektionen, en

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1955

sektion för kriminalvård i frihet samt en sektion för anstaltsvård. Socialbyrån

är den del av fångvårdsstyrelsen som mest beröres av den nyligen

genomförda anstaltsgrupperingen. Detta måste helt allmänt medföra avsevärda

lättnader i arbetsbördan och förändringar i arbetsuppgifterna. Till

denna byrå hör bl. a. ärendena rörande strafftidsberäkning och därmed sammanhängande

frågor, vilka för närvarande medför ett betydande arbete av

formellt juridisk natur. Jämlikt Ivungl. Maj:ts bemyndigande den 17 december

1954 har departementschefen tillkallat en särskild sakkunnig för

att utarbeta förslag till nya regler om sammanläggning av straff in. in. i

syfte att bl. a. vinna en genomgripande förenkling av strafftidsberäkningen.

På grund av nu angivna förhållanden är det enligt departementschefens

mening icke redan nu möjligt att med större säkerhet bedöma omfattningen

av socialbyråns kommande arbetsuppgifter. Departementschefen finner det

därför välbetänkt att avvakta utvecklingen och först sedan närmare erfarenheter

vunnits taga ställning till frågan om byråns uppdelning på sektioner.

Till följd av den av statsmakterna beslutade upprustningen av arbetsdriften

vid anstalterna, bland annat genom ökade anslag till arbetslokaler

och för maskininvesteringar samt förstärkning av arbetsledningen, har

produktionsvolymen stigit, vilket i sin tur medför ökat arbete för den centrala

ledningen av fångvårdens arbetsdrift.

Kommitténs förslag beträffande arbetsbyrån innebär i fråga om sektionsindelning

följande. Utrednings-, planläggnings- och rationaliseringsuppgifter

skall handläggas inom en sektion, benämnd allmänna sektionen. Den

del av arbetsdriften, som berör de största och mest betydelsefulla arbetsgrenarna,

nämligen mekaniska verkstäder och snickeriverkstäder, skall skötas

inom en särskild sektion. Övriga verkstadsgrenar — konfektion, grovsömnad,

skomakeri, tvätt m. m. — skall liksom hittills administreras direkt

under byråchefen av därför avdelad personal. Vidare skall finnas

en sektion för jordbruksärenden och en byggnadssektion, vilken administrerar

sådana i styrelsens egen regim bedrivna ombyggnads- och mindre nybyggnadsarbeten,

som utföres med anlitande av fångarbetskraft. Mot den

föreslagna sektionsindelningen har departementschefen ingen annan erinran,

än att handläggningen av samtliga ärenden rörande verkstadsdriften

lämpligen bör vara sammanförd på en sektion, förslagsvis benämnd verkstadssektionen.

Beträffande en enligt beslut av 1949 års riksdag inrättad, för rationaliseringsåtgärder

inom fångvårdens arbetsdrift avsedd tjänst som förste byråingenjör

i 29 lönegraden har fångvårdsstyrelsen föreslagit, att innehavaren

av densamma bör utöver sagda uppgifter deltaga i byråns allmänna planeringsarbeten

och i löpande göromål. Enligt vad departementschefen inhämtat

torde det för att tillgodose styrelsens behov av åtgärder av det slag,

för vilket tjänsten inrättades, fortfarande i stort sett krävas full sysselsättning

på området av en befattningshavare. Hinder torde likväl icke böra möta

för styrelsen att därjämte, när så kan ske utan att huvuduppgiften efter
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år J955

33

sättes, låta tjänsteinnehavaren deltaga jämväl i allmänna planeringsarbeten

och löpande göromål.

Enligt kommitténs förslag skulle i styrelsens permanenta organisation

ingå 7 nya befattningar, nämligen 1 byrådirektör på socialbyråns sektion

för kriminalvården i frihet, 1 förste byråingenjör (sektionschef) på arbetsbyråns

sektion för mekaniska verkstäder m. in., 3 amanuenser på arbetsbyrån

(i stället för 1 assistent, 1 lärare och 1 yrkesmästare avlönade från

fångvårdsanstalternas avlöningsanslag), 1 kontorist på socialbyrån och 1 biträde

(telefonist). Enligt fångvårdsstyrelsens förslag till anslagsäskanden

skulle härutöver tillkomma 1 amanuens på envar av socialbyrån och arbetsbyrån.

Därjämte bar kommittén föreslagit, att till socialbyrån skulle

knytas en psykologtjänst, uppförd på fångvårdsanstalternas avlöningsstat.

Med sitt förslag om att inrätta en särskild sektionschef på socialbyrån

för ledandet av skyddskonsulentorganisationen har kommittén avsett att

organisatoriskt förstärka kriminalvården i frihet. Såsom ovan framhållits

är emellertid omfattningen av socialbyråns kommande arbetsuppgifter ännu

så oviss, att departementschefen först sedan närmare erfarenheter vunnits

kan taga ställning till frågan om byråns uppdelning på sektioner. Med hänsyn

härtill är departementschefen icke fö,r närvarande beredd att taga

ställning till inrättandet av en särskild tjänst för ifrågavarande ändamål.

Mot förslaget att inrätta en förste byråingenjör sbefattning som chefstjänst

på verkstadssektionen har departementschefen intet att erinra. Befattningen

anses böra inrättas som extra ordinarie och placeras i 27 lönegraden.

Vad i övrigt angår arbetsbyrån tillstyrkes inrättandet hos styrelsen av

en amanuenstjänst samt en ingenjörstjänst i högst lönegrad Ce 21 i utbyte

mot en på fångvårdsanstalternas stat uppförd assistenttjänst i Ca 22 och

en från samma stat avlönad yrkesmästartjänst i Cg 14.

Vidare förordas, att på socialbyrån inrättas en tjänst, vars innehavare

skall biträda med anordnandet av utbildningskurser in. m. Tjänsten anses

icke böra placeras i högre lönegrad än Ce 11. I likhet med kommittén anser

departementschefen, att starka skäl talar för att fångvårdsstyrelsen får

tillgång till telefonväxel, och beräknar därför under nästfoljande anslagspunkt

medel för ändamålet. Departementschefen tillstyrker fördenskull förslaget

att medel beräknas för avlönande av ett biträde (telefonist) i reglerad

befordringsgång. Därest gemensam växel för medicinalstyrelsen och

fångvårdsstyrelsen kulle komma att anordnas, förutsättes det få ankomma

på Kungl. Maj :t att bestämma i vad mån nu ifrågavarande medel må tagas

i anspråk.

Övriga begärda nya befattningar hos styrelsen finner sig departementschefen

icke kunna tillstyrka.

Sedan hösten 1953 har bland olika kategorier av kriminalvårdsklientclet

gruppterapeutisk försöksverksamhet bedrivits av en expert. Kommittén uttalar,

att verksamheten pågått alltför kort tid för att kunna ge påtagligt

arbetsresultat men att den omfattats med livligt intresse i kriminalvårdan
3

Iiihang till riksdagens protokoll 1955. (i samI. A’r 2

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1955

de kretsar. Kommittén, som anser det önskvärt, att verksamheten i fråga i

fortsättningen får bedrivas i fastare former, föreslår, att till socialbyrån

stadigvarande knytes en psykologtjänst i lönegrad 29. Tjänsten skulle uppföras

på fångvårdsanstalternas stat med placering i Stockholm. Gruppterapi

är en på fångvårdens område i vårt land icke slutprövad behandlingsmetod.

Från en del fångvårdsanstalter i utlandet har emellertid rapporterats gynnsamma

erfarenheter. Enligt departementschefens mening är det värdfullt,

att den sålunda påbörjade försöksverksamheten på området får fortsätta. Departementschefen

är likväl icke nu beredd att förorda inrättandet av en särskild

psykologtjänst men föreslår i annat sammanhang, att medel beräknas

för fortsatt dylik verksamhet.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor tillstyrkes, att en förste

byråsekreterartjänst på administrativa byråns nuvarande personalsektion

utbytes mot en byrådirektörstjänst i lönegrad Ce 31 vid den föreslagna

kanslisektionen inom byrån. Övriga ifrågasatta tjänsteförändringar kan departementschefen

icke tillstyrka i vidare mån än att han förordar, att ett

mot arvode anställt biträde på socialbyrån erhåller ställning som biträde

i reglerad befordringsgång. Vad beträffar de av kommittén till ordinariesättning

föreslagna, såsom extra tjänster angivna befattningar som kansliskrivare

resp. kanslibiträde (vid centrala fångregistret) erinras, att desamma

enligt beslut av 1952 års riksdag inrättats som extra ordinarie. Befattningarna

i fråga har dock hittills enligt av Kungl. Maj :t utfärdade föreskrifter

av organisatoriska skäl fått uppehållas av extra tjänstemän. Sådana skäl

föreligger emellertid icke längre.

Kommitténs förslag angående omflyttning mellan olika byråer och sektioner

av viss personal godtages. Vidare förordas, att följande tjänster indrages,

nämligen 1 aktuarietjänst (socialbyrån), 1 amanuenstjänst (ekonomiska

ärenden på socialbyrån) och 2 tjänster som biträden för skriv- och

kontorsgöromål (socialbyrån, centrala fångregistret).

Såsom kommittén föreslagit anses medel i fortsättningen icke böra beräknas

för arvode åt sakkunnig i undervisningsärenden eller för lönetillägg

åt särskild organisationsföredragande.

För löneklassuppflyttning beräknas medel enligt styrelsens förslag.

På grund av det anförda uppräknas anslaget med 69 144 kronor för 5

nyinrättade tjänster (1 förste byråingenjör, 1 amanuens, 1 ingenjör, 1 kanslibiträde

och 1 telefonist), med 3 004 kronor för ändrad lönesättning för 2

tjänster och med 1 836 kronor för löneklassuppflyttning. Å andra sidan

kan anslaget nedsättas med 52 572 kronor motsvarande lönerna för 4 indragna

tjänster (1 aktuarie, 1 amanuens och 2 biträden för skriv- och kontorsgöromål)

och med 6 200 kronor för sakkunnigarvode och lönetillägg.

Anslaget höjes alltså med 15 212 kronor, eller i runt tal 15 200 kronor.

De beslutade ändringarna av grundlönebeloppen föranleder en omräkning

av vissa anslagsposter.

I personalförteckningen föreslås att erforderliga ändringar skola vidtagas.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1955

35

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Göransson och Pettersson (I: 217) och den andra inom andra kammaren

av herr Rimmerfors (II: 253), har hemställts, att riksdagen måtte

besluta att utöver vad som föreslagits i statsverkspropositionen dels hos

fångvårdsstyrelsen inrätta en byrådirektör stjänst i lönegrad Ca 31, dels

anvisa medel för ytterligare en amanuenstjänst.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas

till motionen I: 217.

Utskottet har i sitt utlåtande nr 14 tillstyrkt Kungl. Maj:ts förslag att en

förste byråsekreterartjänst på administrativa byråns nuvarande personalsektion

skall utbytas mot en byrådirektörstjänst i Ce 31 vid kanslisektionen

inom byrån.

Vad angår socialbyrån har departementschefen anfört att den nyligen

genomförda anstaltsgrupperingen helt allmänt måste medföra avsevärda

lättnader i arbetsbördan och förändringar i arbetsuppgifterna. Vidare har

departementschefen nyligen tillkallat en särskild sakkunnig, vars uppdrag

syftar till en genomgripande förenkling av strafftidsberäkningen. På grund

av angivna förhållanden anser departementschefen, att det inte redan nu är

möjligt att med större säkerhet bedöma omfattningen av socialbyråns kommande

arbetsuppgifter. Departementschefen finner sig därför först sedan

närmare erfarenheter vunnits böra ta ställning till frågan om byråns uppdelning

på sektioner.

I motionerna I: 217 och II: 253 föreslås inrättande av en byrådirektörstjänst

i Ca 31 för handläggning av ärenden rörande kriminalvård i frihet

— i denna del överensstämmer motionerna med fångvårdens organisationskommittés

förslag — samt bibehållande på socialbyrån av en till indragning

föreslagen amanuenstjänst i reglerad befordringsgång.

Ehuru utskottet finner syftet med motionerna behjärtansvärt ■—- kriminalvården

i frihet bör så långt resurserna förslår effektiveras och förstärkas

— anser utskottet i likhet med departementschefen det välbetänkt att

någon tid avvakta utvecklingen. Härvidlag vill utskottet erinra att styresman

vid fångvårdsanstalt enligt föreskrift i instruktionen skall tillse att envar

intagen efter frigivning eller utskrivning försätts i sådana förhållanden att

hans anpassning i samhället främjas. Resurserna för kriminalvården i frihet

kommer att ytterligare ökas vid bifall till utskottets nedan i detta

utlåtande gjorda hemställan om utbyggnad av skyddskonsulentorganisationen.

Med hänsyn härtill och då en centralisering av skyddskonsulentverksamheten

inte framstår som önskvärd är utskottet inte berett att tillstyrka

yrkandena i motionerna.

Under åberopande av det anförda och då Kungl. Maj :ts förslag icke heller

i övrigt givit utskottet anledning till erinran hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:217 och 11:253

a) godkänna följande personalförteckning för fångvårdsstyrelsen:
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1955

Personalförteckning

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat

1 överdirektör ................................ Co 17

3 byråchefer .................................. Ca 37

1 byrådirektör ................................ Ca 31

1 förste byråinspektör.......................... Ca 29

2 förste byråsekreterare ........................ Ca 29

1 förste aktuarie .............................. Ca 27

2 förste byråsekreterare ........................ Ca 27

1 kamrerare .................................. Ca 27

1 byråingenjör ................................ Ca 25

1 kontorsskrivare .............................. Ca 19

2 kansliskrivare .............................. Ca 15

1 kontorist.................................... Ca 13

1 förste expeditionsvakt ........................ Ca 12

4 kanslibiträden .............................. Ca 11

2 expeditionsvakter ............................ Ca 10

11 kontorsbiträden ............................. Ca 8

Tjänsteman å övergångsstat

1 aktuarie .................................... Ca 25

Extra ordinarie tjänstemän i högre

lönegrad än Ce 25

1 byrådirektör ................................ Ce 31

1 förste byråingenjör .......................... Ce 29

1 förste byråsekreterare ........................ Ce 29

1 förste byråingenjör .......................... Ce 27

För tjänstgöring i interneringsnåmnden:

1 förste byråsekreterare ........................ Ce 29

För tjänstgöring i ungdomsfängelsenåmnden:

1 förste byråsekreterare ........................ Ce 29

b) fastställa följande avlöningsstat för fångvårdsstyrelsen,

att tillämpas under budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 418 800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis........................ 12 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal....... 414 200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis....................... 132 200

Summa kronor 977 800

c) till Fångvårdsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 977 800 kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1055

37

30:o) Fångvårdsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 33, s. 116—118), vilket innebär ökad medelsanvisning till reseersättningar

med 3 000 kronor, till bränsle, lvse och vatten med 2 500

kronor samt till övriga expenser med 21 800 kronor, varav 5 800 kronor för

anordnande av telefonväxel, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fångvårdsstyrelsen: Omkostnader

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 161 200

kronor.

31 :o) Fångvårdsanstalterna: Anskaffning, montering och transport av baracker

m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 38, s. 119 och 120),

vilket innebär en nedräkning av anslaget med 25 000 kronor med hänsyn

till strävan att begränsa de offentliga investeringarna, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fångvårdsanstalterna: Anskaffning,

montering och transport av baracker m. m. för budgetåret

1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 150 000 kronor.

32:o) Fångvårdsanstalterna: Driftkostnader för tillfälliga förläggningar.

Kungl. Maj :t har (punkt 39, s. 120—122) föreslagit riksdagen att till Fångvårdsanstalterna:

Driftkostnader för tillfälliga förläggningar för budgetåret

1955/56 anvisa ett anslag av 865 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

På förslag av Kungl. Maj :t anvisade 1954 års riksdag ett reservationsanslag

av 1 015 000 kronor till anskaffning och utrustning av tillfälliga förläggningar.

Samtidigt beviljades ett anslag av 865 000 kronor till driftkostnader

för dessa tillfälliga förläggningar. Syftet med de båda anslagen var

att möjliggöra provisoriska åtgärder för att nedbringa den överbeläggning

som uppkommit på fångvårdsanstalterna till följd av bristen på vårdplatser.

Det har visat sig att anskaffandet av permanenta öppna anstalter tar

lång tid. På grund av hittills inkomna förslag har enligt beslut av Kungl.

Maj :t tre tillfälliga förläggningar för tillhopa 90 intagna anordnats, nämligen

vid Romersnäs i Jämtlands län, vid Högskogen i Uppsala län och på

Tönnersjöhedens kronopark i Hallands län.

Under det senare halvåret 1954 har beläggningen på fångvårdsanstalterna

minskat något, men den är fortfarande mycket hög. Den totala fångbeläggningen

har sålunda med 50—100 intagna understigit beläggningen

under samma tid år 1953. Härtill kommer att under hösten anordnats en

ny koloni för 30 intagna på fastigheten Lingatan i Göteborgs och Bohus

län, vilken koloni håller på att tagas i bruk. Enligt vad erfarenheten från

eu lång följd av år visat, är emellertid fångbeläggningen högst i början

av våren. Uppenbarligen kan man icke nu räkna med att den tendens till

minskning i fångbeläggningen som visat sig under hösten skall bli bestående.

Då även under nuvarande beläggning fångvårdsanstalterna är hårt ut
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1955

nyttjade, kan det visa sig nödvändigt att, så snart beläggningen ökas, genast

anordna de återstående förläggningar, för vilka anslagen är beräknade

men som hittills icke kommit till stånd. Under sådana förhållanden och då

beläggningssituationen under det kommande budgetåret icke nu kan förutses,

anses anslaget till driftkostnader för förläggningarna böra bibehållas.

I enlighet med förslag av fångvårdsstyrelsen uppföres alltså anslaget med

oförändrat belopp.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

och hemställer alltså,

att riksdagen må till Fångvårdsanstalterna: Driftkostnader

för tillfälliga förläggningar för budgetåret 1955/56 anvisa

ett anslag av 865 000 kronor.

33:o) Interneringsnämnden. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt

41, s. 122), vilket innebär en minskning av anslaget med 1 700 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Interneringsnämnden för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 26 000 kronor.

34:o) Ungdomsfängelsenämnden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 42, s. 123), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ungdomsfängelsenämnden för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 13 000 kronor.

35 :o) Länsstyrelsernas kostnader för fångtransport. Kungl. Maj:t har

(punkt 43, s. 123) föreslagit riksdagen att till Länsstyrelsernas kostnader

för fångtransport för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 400 000

kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 350 000 kronor.

Från anslaget bestrides kostnaderna för sådana transporter, som verkställes

genom länsstyrelsernas försorg. Dessa transporter utgöres icke endast

av vanliga fångtransporter utan även av transporter inom eller utom

riket av utlänning enligt utlänningslagstiftningen. Anslagsposten föreslås med

hänsyn till belastningen under föregående budgetår uppräknad med 50 000

kronor.

I en inom andra kammaren av herrar Cassel och Munktell väckt motion

(II: 84) har hemställts, att riksdagen, vid behandlingen av det i andra huvudtiteln

under rubriken: Länsstyrelsernas kostnader för fångtransport av

Kungl. Maj :t begärda förslagsanslaget om 400 000 kronor, måtte hos Kungl.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1955

39

Maj :t hemställa om utfärdande av sådana regler för polisens förpassningsresor

att såväl personalorganisatoriska som besparingsmässiga synpunkter

bättre kan tillvaratagas.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen.

Utskottet. Såsom i motionen II: 84 anförts har förevarande anslag under

senare år ständigt ökats, utan att orsakerna härtill redovisats för riksdagen.

Ehuru utskottet delar motionärernas uppfattning om betydelsen av att all

möjlig hushållning iakttages även då det gäller de transporter som ersättes

från förevarande anslag, är utskottet inte berett att förorda motionärernas

förslag om hemställan till Kungl. Maj :t att bestämda regler skall utfärdas

för polisens förpassningsresor, innan det närmare klarlagts vilka faktorer

som i första hand föranlett den stigande belastningen. Utskottet, som utgår

från att utredning härutinnan kommer till stånd utan särskild framställning

från riksdagens sida, är därför inte berett att tillstyrka motionen.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

a) att riksdagen må till Länsstyrelsernas kostnader för

fångtransport för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 400 000 kronor;

b) att motionen II: 84 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

36 :o) Skyddskonsulentorganisationen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt

44, s. 123—152) föreslagit riksdagen att dels fastställa av departementschefen

förordad avlöningsstat för skyddskonsulentorganisationen, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1955/56, dels ock till Skyddskonsulentorganisationen:

Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av

810 600 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 657 100 kronor.

Enligt gällande instruktion för statens skyddskonsulenter och skyddsassistenter

har skyddskonsulent tre huvuduppgifter, nämligen dels att taga befattning

med övervakning och annan verksamhet beträffande villkorligt

dömda, dels att taga befattning med tillsyn och annan verksamhet beträffande

villkorligt frigivna, dels ock att biträda vid personundersökning i

brottmål. Vidare skall konsulent, då han därtill anlitas, ägna sig åt eftervård

av andra från fångvårdsanstalt frigivna än villkorligt frigivna ävensom

av personer som utskrivits från anstalt för verkställighet av ungdomsfängelse,

förvaring eller internering.

Skyddsassistent har att enligt konsulentens anvisningar biträda konsulenten

i hans arbete och i konsulentens ställe fullgöra uppgifter som eljest ankommer

på denne, dock ej uppgift som enligt lag ankommer på konsulent.

För att inom justitiedepartementet verkställa utredning angående fort
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1955

satt utbyggnad av skyddskonsulentorganisationen har tillkallats eu särskild

sakkunnig, som avlämnat en promemoria i ämnet. En redogörelse för

innehållet i denna finnes intagen i statsrådsprotokollet (s. 126—135), till

vilket utskottet får hänvisa.

Departementschefen erinrar inledningsvis därom, att frågan om en effektivisering

av skyddsarbetet inom den fria kriminalvården ingående behandlades

i 1950 års statsverksproposition. Därvid konstaterades att arbetsbördan

för befattningshavare inom skyddskonsulentorganisationen efter hand

vuxit till sådan omfattning, att organisationen blivit helt otillräcklig. År

1943, då denna organisation i huvudsak inrättades, bestod den av 13 konsulenter

och 5 assistenter. Sedan personalen förstärkts med 1 assistent från

och med den 1 juli 1947, beviljade 1950 års riksdag medel som möjliggjorde

anställande av ytterligare 6 assistenter. Denna reform betecknades uttryckligen

som ett provisorium, och det förutsattes, att en fortsatt utbyggnad av

skyddskonsulentorganisationen skulle ske i etapper. Såsom närmaste led i

den avsedda utvidgningen har organisationen därefter genom beslut av 1952

och 1953 års riksdagar tillförts ytterligare 1 assistent respektive 3 konsulenter

och 5 assistenter. Organisationen utgöres alltså för närvarande av 16

konsulenter och 18 assistenter.

Om läget inom skyddsverksamheten hösten 1954 har departementschefen

meddelat följande.

Enligt införskaffade uppgifter stod den 1 november 1954 9 929 villkorligt

domda under övervakning och 1 142 villkorligt frigivna under tillsyn (90 %

respektive 10 % av sammanlagda antalet), övervakning och tillsyn besörjdes

i 5 021 fall (45 %) av personer, yrkesmässigt verksamma inom

socialvården, därav i 294 (3 %) av skyddskonsulenter eller skyddsassistenter,

i 1 788 (16 %) av tjänstemän vid skyddsvärnsföreningarna, varav 692

.^j°pte På föreningen i Stockholm och 879 på föreningen i Göteborg, samt

i 2 939 (26 %) av tjänstemän vid fångvårdsanstalter, anstalter tillhörande

barnavården, alkoholistanstalter och arbetsförmedlingar eller av andra socialvårdstjänstemän.

Antalet övervakare och tillsynsmän var 5 744. Av dessa hade 5 462 1__5

uppdrag var, 185 6—10 uppdrag, 49 11—15 uppdrag, 15 16—20 uppdrag,

10 21—2o uppdrag, 12 26—50 uppdrag, 3 51—75 uppdrag, 1 76—100 uppdrag,

5 101—125 uppdrag och 2 126—150 uppdrag.

Eu jämförelse med motsvarande uppgifter, avseende läget den 1 oktober

1953, ger vid handen bland annat, att antalet villkorligt dömda under övervakning

minskat med 2 % från 10 147 till 9 929 och att antalet villkorligt

frigivna under tillsyn ökat med 10 % från 1 040 till 1 142.

Det något minskade totala antalet övervaknings- och tillsynsuppdrag bär

icke föranlett någon nämnvärd rubbning i fördelningen av uppdragen mellan

de olika kategorierna av socialvårdstjänstemän inbördes elle? mellan

denna personalkategori och övriga uppdragstagare. Antalet övervakare och

tillsynsmän har stigit med 11 %. Över 150 uppdrag hade vid den senaste

undersökningen icke någon person mot 1 vid den förra; antalet personer

med mer än 100 uppdrag har minskat från 8 till 7, medan antalet personer

med mer än 50 uppdrag minskat från 15 till 11. Det bör vara angeläget för

de„ myndigheter som utser övervakare och tillsynsmän att icke hopa alltför

många uppdrag på samma personer.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1955

41

Departementschefen framhåller angelägenheten av att frivilliga krafter i

väsentligt vidgad omfattning tages i anspråk som övervakare och tillsynsmän.

Särskilt bör eftersträvas att till ifrågavarande verksamhet knyta representanter

för ledande idrotts- och ungdomsorganisationer samt andra

ideella folkrörelser.

Vid den av skyddskonsulentutredningen företagna översynen av arbetet

inom organisationen kunde konstateras, att detta är i huvudsak ändamålsenligt

upplagt. Det egentliga expeditionsarbetet är av relativt ringa omfattning,

och registreringsarbete o. d. synes icke förekomma i större utsträckning

än vad som kan anses erforderligt för en tillfredsställande överblick

över arbetet inom vederbörande distrikt.

Såsom framgår av föreliggande utredning är arbetsbördan för befattningshavarna

inom skyddskonsulentorganisationen sa stor, att dessa nödgats

i vissa hänseenden eftersätta sina instruktionsenliga uppgifter. Även

om den omedelbara befattningen med klientelet i regel icke bör ankomma

på skyddstjänstemännen utan på olika slag av socialvårdsfunktionärer och

andra frivilliga krafter, är det klart, att skyddskonsulenterna och deras

assistenter har en utomordentligt viktig uppgift i den fria kriminalvården.

En utökning av skyddskonsulentorganisationen framstår sålunda som

synnerligen angelägen. Såsom riksdagen tidigare fastslagit, bör den erforderliga

utbyggnaden av denna organisation icke ske fullständigt i ett sammanhang

utan successivt i etapper med tillvaratagande av de erfarenheter

som efter hand vinnes. Departementschefen förordar, att en ny sådan etapp

nu genomföres. Det blir då en lämplighetsfråga att avväga, hur omfattande

denna etapp bör bli. I ett av fångvårdsstyrelsen år 1948 avgivet betänkande

(SOU 1949:6) beräknades en fullt utbyggd organisation omfatta 53 tjänstemän

mot nuvarande 34, och behovet har säkerligen ökat sedan dess. Å

andra sidan bör man emellertid också taga hänsyn till att det inom kriminalvård

i frihet kommer mindre an på mängden utfört arbete än på kloka

och riktiga åtgärder. Med den successiva utbyggnad som ägt rum under de

senaste åren — med 6 tjänstemän år 1950, 1 år 1952 och 8 ar 1953 — har den

personella standarden genomgående kunnat hållas på ett högt plan. Man

kan icke bortse från risken för att skyddsarbetet i längden kan skadas, om

en alltför hastig utbyggnad av organisationen skulle medföra en sänkning

av denna standard. Efter övervägande av dessa motsatta synpunkter, har

departementschefen ansett sig lämpligen kunna godtaga utredningsmannens

förslag att nu utöka organisationen med 7 nya tjänstemän. Detta är dock

naturligtvis blott ett steg i den successiva utbyggnaden.

Då det gäller att utplacera dessa nya tjänstemän, anses i första hand en

delning böra ske av vissa distrikt, beträffande vilka cn sådan åtgärd synes

särskilt ändamålsenlig och påkallad. Sålunda föreslås sjunde distriktet

(Göteborgs och Bohus samt Hallands län), som hör till de mest arbetstyngda

och där särskilda förhållanden föreligger, uppdelat i två distrikt.

Det förutsättes få ankomma på Kungl. Maj :t alt meddela närmare bestäm
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1955

melser om sättet för denna uppdelning. Vad beträffar ettvart av fjärde

(Jönköpings, Kronobergs och Kalmar län), nionde (Värmlands och Örebro

län) och tionde distrikten (Västmanlands och Kopparbergs län) är en uppdelning

i praktiken redan genomförd, såtillvida att assistenten i distriktet

inom eget verksamhetsområde självständigt fullgör praktiskt taget alla på

konsulent ankommande göromål. Detta förhållande föreslås reglerat genom

en motsvarande distriktsindelning. I enlighet med det anförda anses

antalet konsulenter böra ökas med fyra. I övrigt anses den nu aktuella

förstärkningen av organisationen böra ske genom att konsulenterna i de

mest arbetstyngda distrikten vid sin sida får assistenter. Fördelningen på

olika distrikt av de tre nya assistenttjänsterna och de från nuvarande fjärde,

nionde och tionde distrikten frigjorda tre assistenttjänsterna förutsättes

få ske enligt Ivungl. Maj :ts närmare bestämmande.

De nya konsulent- och assistenttjänsterna anses böra inrättas som extra

ordinarie och placeras i 25 resp. 21 lönegraden.

I likhet med utredningsmannen och fångvårdsstyrelsen finner departementschefen

det påkallat, att för biträde med registrerings- och annat skrivarbete

inom organisationen inrättas fasta tjänster och föreslår, att medel

beräknas för avlönande av 5 biträden i reglerad befordringsgång. Det till

skrivhjälp nu utgående beloppet anses i samband härmed kunna nedsättas

med 3 000 kronor.

I anslutning till den föreslagna personalförstärkningen beräknas till vikarier

ytterligare 15 000 kronor.

Ett belopp av 4 000 kronor föreslås anvisat till arvode åt psykiater, som

behöver konsulteras främst inom första konsulentdistriktet.

I enlighet med det anförda skulle anslaget uppräknas med 99 900 kronor

för 4 skyddskonsulenter och 3 skyddsassistenter, med 37 600 kronor för 5

biträden, med 15 000 kronor för vikarier och med 4 000 kronor för psykiaterarvoden.

Ä andra sidan kan anslaget nedsättas med 3 000 kronor för

skrivhjälp. Anslaget skulle alltså höjas med 153 500 kronor.

De beslutade ändringarna av grundlönebeloppen föranleder en omräkning

av vissa anslagsposter.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag innebär, att såsom en ny etapp i utbyggnaden

av skvddskonsulentorganisationen nu skall inrättas ytterligare fyra

skyddskonsulent- och tre skyddsassistenttjänster, varjämte medel beräknas

för fem biträden i reglerad befordringsgång, för vikarier och för psykiaterarvoden.

Utskottet får under hänvisning till vad utskottet under punkt 29 i

detta betänkande anfört om vikten av alt kriminalvården i frihet såvitt möjligt

ges ökad kapacitet tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag. Härvid vill utskottet

särskilt understryka departementschefens uttalande om angelägenheten av

att frivilliga krafter i väsentligt vidgad omfattning tas i anspråk som övervakare

och tillsynsmän.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1955

43

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för skyddskonsulentorganisationen,

att tillämpas tills vidare från och med bud
-

getåret 1955/5G:

Avlöningsstat

1. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t............... 1 800

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal............ 723 400

3. Rörligt tillägg, förslagsvis....................... 85 400

Summa kronor 810 600

b) till Skyddskonsulentorganisationen: Avlöningar för

budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 810 600 kronor.

37:o) Skyddskonsulentorganisationen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 45, s. 152 och 153), vilket innebär en ökning av anslaget

med 51 100 kronor, varav 19 400 kronor avser kostnader för engångsanskaffning

av inventarier m. m., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skyddskonsulentorganisationen:

Omkostnader för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 194 000 kronor.

38:o) Övervakning av villkorligt dömda. Kungl. Maj :t har (punkt 46, s.

153—155) föreslagit riksdagen att till övervakning av villkorligt dömda för

budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 700 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 425 000 kronor.

Arvodet till övervakare över villkorligt dömda höjdes enligt beslut av

1950 års riksdag från 8 kronor för första månaden och 2 kronor för varje

följande till 10 respektive 5 kronor.

Från anslaget bestrides även ersättning till ledamot av övervakningsnämnd,

vilken icke är lagfaren befattningshavare vid den domstol som tillsatt nämnden,

för deltagande i sammanträde med nämnden. Dylik ersättning utgår

enligt bestämmelser i allmänna resereglementet och ledamot av övervakningsnämnd

äger uppbära resekostnadsersättning och traktamente.

Departementschefen tillstyrker, att arvode till övervakare i enlighet med

förslag av fångvårdsstyrelsen från och med den 1 juli 1955 skall utgå med

10 kronor per vårdfall och månad. Den högre ersättningen kan för nästa

budgetår förväntas medföra en ökad belastning å anslaget med omkring

140 000 kronor.

Likaså förordas, att till ledamot av övervakningsnämnd, vilken icke är

lagfaren befattningshavare vid domstol som tillsatt nämnden, må för del
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1955

tagande i sammanträde med nämnden utgå dagarvode samt resekostnadsersättning

och traktamente enligt samma grunder som gäller för nämndemän

vid tjänstgöring vid ting och vid särskilt sammanträde med häradsrätt.

Kostnadsökningen på grund härav torde icke överstiga 3 000 kronor för år.

Med hänsyn till det anförda och de senast redovisade utgifterna under

anslaget föreslås detta uppräknat med förslagsvis 275 000 kronor till 700 000

kronor.

Utskottet, som inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag

eller mot anslagsberäkningen, hemställer,

att riksdagen må till Övervakning av villkorligt dömda

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 700 000

kronor.

39:o) Tillsyn över villkorligt frigivna m. fl. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 47, s. 155), vilket innebär en uppräkning av anslaget med

75 000 kronor med hänsyn till belastningen och förordad höjning av arvodet

till tillsynsmän, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tillsyn över villkorligt frigivna m. fl.

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 150 000

kronor.

40:o) Kurser för övervakare, tillsynsmän och förundersökare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48, s. 156), vilket innebär en tillfällig

minskning av anslaget med 8 000 kronor med hänsyn till att viss reservation

kan förväntas föreligga vid utgången av innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Kurser för övervakare, tillsynsmän

och förundersökare för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 2 000 kronor.

41 :o) Understöd åt verksamhet för frigivna fångar m. fl. Kungl. Maj:t har

(punkt 49, s. 156 och 157) föreslagit riksdagen att till Understöd åt verksamhet

för frigivna fångar m. fl. för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av

375 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 300 000 kronor.

Enligt de av Kungl. Maj :t beträffande anslaget utfärdade bestämmelserna

må detta användas för att understödja eller eljest hjälpa villkorligt dömda

samt personer som frigives eller utskrives från fångvårdens anstalter ävensom,

om särskilda skäl föreligger, åtalade som kan antagas erhålla villkorlig

dom. På förslag av Kungl. Maj :t höjdes anslaget för budgetåret 1953/54

med 60 000 kronor till 250 000 kronor, varvid förutsattes att bl. a. kostnader

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1955

45

för anskaffande av arbetskläder åt frigivna fångar m. fl. skulle bestridas

från anslaget. För innevarande budgetår har en ytterligare höjning av anslaget

skett med 50 000 kronor.

Fångvårdsstyrelsen föreslår, att anslaget höjes med 110 000 kronor. Såsom

skäl härför åberopas följande. Den för budgetåret 1953/54 beviljade

ökningen, 60 000 kronor, får anses uppväga endast utgifterna för det ökade

antalet frigivna m. fl. För att ernå det belopp, som av styrelsen beräknats

erforderligt för anskaffande av arbetskläder, 160 000 kronor, kräves därför

— med beaktande av den för innevarande budgetår beviljade höjningen med

50 000 kronor — en ökning av anslaget med ytterligare 110 000 kronor. Styrelsen

framhåller att i den kriminalpolitiska diskussionen under senaste

tid starkt betonats vikten av att frigivna och utskrivna förses med erforderlig

utrustning.

Departementschefen finner en uppräkning av förevarande anslag starkt

påkallad och föreslår att detsamma höjes med 75 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Understöd åt verksamhet för frigivna

fångar m. fl. för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av

375 000 kronor.

42 :o) Bidrag till Svenska skyddsförbundet. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 50, s. 157), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Svenska skyddsförbundet

för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av 170 000 kronor.

Diverse

43:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Fångvårdsstyrelsens

delfond. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 51, s. 158), hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Fångvårdsstyrelsens delfond för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 1 290 000 kronor.

44:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 52, s. 158, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 910 000 kronor.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1955

45:o) Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 53, s. 158) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens domäners fond

för upplåten mark för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 64 200 kronor.

46:o) Bidrag till utgivande av författningskommentarer m. m. Kungl. Maj :t

har (punkt 54, s. 159 och 160) föreslagit riksdagen att till Bidrag till utgivande

av författningskommentarer m. in. för budgetåret 1955/56 anvisa ett

reservationsanslag av 30 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

Ifrågavarande bidragsverksamhet handliaves, i enlighet med vad som förutsattes

då anslag för ändamålet första gången begärdes, av en särskild

nämnd, kallad nämnden för utgivande av förvaltningsrättsliga publikationer.

Enligt beslut av Kungl. Maj :t den 4 februari 1949 skall till statsverket inflytande

inkomster av verk, som utarbetats eller utgivits med bidrag från

detta anslag, tagas till uppbörd på anslaget.

Nämnden hemställer, att anslaget för nästa budgetår höjes med 20 000

kronor till 50 000 kronor. Enligt de avtal, som nämnden redan ingått, kan

under budgetåren 1954/55 och 1955/56 eller möjligen senare komma att

utgå författararvoden till ett belopp av ca 60 000 kronor. Det är vidare anledning

att räkna med att bidrag kommer att under nämnda båda budgetår

lämnas till vissa verk, som icke utgives av nämnden; beloppet kan beräknas

till omkring 19 000 kronor. Därtill kommer nämndens utgifter för dagarvoden

till nämndens ledamöter, arvode till sekreteraren samt utgifter för expenser,

vilka utgifter tillsammans under budgetåren 1954/55 och 1955/56

kan beräknas till högst 8 000 kronor. Summan av de utgifter, som nämnden

bör vara beredd att bestrida, stiger därmed till ca 87 000 kronor. Tryckningen

av de verk, som är avsedda att utgivas av nämnden, kommer att betinga

betydande kostnader. En beräkning därav är vansklig, men det torde kunna

sägas, att nämnden bör vara beredd att efter hand i trvckningskostnader betala

ca 100 000 kronor. För att finansiera utgifterna tänker nämnden sig att

\änta med vissa verks tryckning, till dess försäljningsinkomsterna för andra

verk börjat inflyta. Redan under innevarande och nästföljande budgetår

torde i försäljningsinkomster inflyta omkring 30 000 kronor.

Nämnden disponerar en betydande reservation vid innevarande budgetårs

ingång, 112 321 kronor. Tillsammans med senast anvisat anslag, 30 000 kronor,

står alltså 142 321 kronor till förfogande.

Departementschefen anför, att även om hänsyn tages till tidigare ingångna

avtal den vid utgången av innevarande budgetår förefintliga reservationen

å anslaget jämte inflytande försälj ningsinkomster med oförändrad medelsanvisning

för det närmaste budgetåret synes bereda nämnden för utgi
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1955 47

vande av förvaltningsrättsliga publikationer nödiga möjligheter att träffa

nya avtal.

Utskottet, som inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till utgivande av författningskommentarer

m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 30 000 kronor.

47 :o) Bidrag till utgivande av lagsamling. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 55, s. 160 och 161), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till utgivande av lagsamling

för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av

125 000 kronor.

48:o) Bidrag till internationella byrån i Bern för skydd av litterära och

konstnärliga verk. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 56, s. 161), vilket

innebär en nedräkning av anslaget med 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till internationella byrån i

Bern för skydd av litterära och konstnärliga verk för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 8 000 kronor.

49 :o) Bidrag till internationella institutet för unifiering av privaträtten. I

enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 57, s. 161), vilket innebär oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till internationella institutet

för unifiering av privaträtten för budgetåret 1955/56 anvisa

ett förslagsanslag av 3 000 kronor.

50:o) Bidrag till Haagkonferensens för internationell privaträtt permanenta

byrå. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 58, s. 162), vilket innebär

oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Haagkonferensens för internationell

privaträtt permanenta byrå för budgetåret 1955/

56 anvisa ett förslagsanslag av 14 000 kronor.

51 ro) Bidrag till Nordisk årsbok. Kungl. Maj:t har (punkt 59, s. 162 och

163) föreslagit riksdagen att till Bidrag till Nordisk årsbok för budgetåret

1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 10 000 kronor.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1955

Delegerade för nordiskt samarbete på lagstiftningens område har gjort

en utredning om möjligheterna att utgiva en för de nordiska länderna gemensam

årsbok, avsedd att sprida kännedom i främmande länder om rättslivet

i Norden. Ett av de delegerade utarbetat förslag behandlades vid ett

nordiskt justitieministermöte i december 1953. De i mötet deltagande danska,

finska, norska och svenska justitieministrarna förklarade sig samtliga

beredda att vidtaga åtgärder för utverkande av de medel, som beträffande

resp. land kunde befinnas erforderliga för ändamålet.

I skrivelse den 22 november 1954 har Sveriges delegerade för nordiskt

samarbete på lagstiftningens område närmare preciserat, hur årsboken är

planerad. Ändamålet med boken, som skulle utgivas på engelska språket,

borde främst vara att ge vetenskapsmän, lagstiftare och andra intresserade

personer i främmande länder orientering om det nordiska rättslivet och dess

bakgrund, ge upplysning om det viktigaste som hände på lagstiftningens

område, med särskilt beaktande av det nordiska samarbetet, samt meddela

register över juridiska avhandlingar av intresse och över föreliggande översättningar

till främmande språk av nordiska lagverk och avhandlingar samt

uppgift om de under året utkomna periodiska juridiska publikationerna. Om

årsboken finge detta innehåll, borde den kunna bli av visst praktiskt intresse

även för nordiska jurister och andra intresserade, ävensom för utrikesdepartementets

befattningshavare. Årsboken borde få ett omfång av högst

160 sidor, och den årliga kostnaden för årsboken beräknades till ca 30 000

svenska kronor. Kostnaderna borde på lämpligt sätt fördelas mellan de nordiska

länderna.

Departementschefen har icke något att erinra mot den av de delegerade

planerade uppläggningen av ifrågavarande publikation. Enligt inhämtade

upplysningar är Danmark berett medverka till utgivningen redan innevarande

år, medan från finsk och norsk sida bidrag till utgivningen kan komma

att anvisas under år 1956. Ehuru vissa frågor, som sammanhänger med utgivningen,

ej är fullt utredda och oklarhet ännu råder i fråga om tidpunkten

för verksamhetens början, är det önskvärt, att medel står till förfogande redan

under nästa budgetår. För Sveriges del torde bidragsbeloppet kunna beräknas

till 10 000 kronor, vilket belopp föreslås anvisat såsom reservationsanslag.

Det förutsättes få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela närmare

bestämmelser beträffande anslagets disposition m. m.

Utskottet, som inte vill motsätta sig Kungl. Maj :ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till Nordisk årsbok för budgetåret

1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 10 000 kronor.

52:o) Bidrag till Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 60, s. 163) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Nordisk Tidsskrift for

Kriminalvidenskab för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag

av 3 000 kronor.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1955

49

53:o) Bidrag till Tidskrift för kriminalvård. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 61, s. 163 och 164) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Tidskrift för kriminalvård

för hudgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av 2 000 kronor.

54 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Kungl. Maj:t har

(punkt 62 s. 164) föreslagit riksdagen att till Kommittéer och utredningar

genom sakkunniga för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av

1 050 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 900 000 kronor.

Vid utgången av budgetåret 1953/54 förelåg å anslaget en reservation å

118 460 kronor, varför tillgängliga medel under innevarande budgetår uppgår

till något över 1 miljon kronor. Belastningen på anslaget utgjorde under

juli—december 1954 ca 460 000 kronor. Från ingången av år 1955 torde

emellertid utredningskostnaderna öka väsentligt. Orsaken härtill är bl. a.,

att en del större kommittéer, som nyligen tillsatts, då beräknas komma i

gång med sitt arbete. Detta gäller författningsutredningen, utredningen av

frågan om indragning till det allmänna av oförtjänt jordvärdestegring, utredningen

angående rådhusrätternas förstatligande samt utredningen angående

domarpersonalens rekryterings- och anställningsförhållanden. Vidare

planeras att under år 1955 igångsätta en kriminologisk klientelundersökning

av stor betydelse för lagstiftning och anstaltsplanering. Å andra sidan

kan man icke räkna med att någon av de nu arbetande större och mera

kostnadskrävande utredningarna hinner bli färdig så snart, att de ökade

kostnaderna kan motverkas. Med hänsyn till det anförda anses en höjning

av anslaget för nästa budgetår böra ske med förslagsvis 150 000 kronor.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

och hemställer därför,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 1 050 000 kronor.

55:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 63, s. 164),

vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1955/56

anvisa ett reservationsanslag av 60 000 kronor.

56:o) Uppskjutna frågor. Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande

beträffande nedannämnda, av Kungl. Maj:t under följande punkter framlagda

förslag, nämligen

4 liihang till riksdagens protokoll 1955. 0 samt. AV 2

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1955

punkten 2: Justitiedepartementet: Avlöningar;

punkten 13: Regeringsrätten: Avlöningar;

punkten 14: Regeringsrätten: Omkostnader;

punkten 34: Fångvårdsanstalterna: Avlöningar;

punkten 35: Fångvårdsanstalterna: Omkostnader;

punkten 36: Fångvårdsanstalterna: Maskin- och verktygsutrustning

m. in.;

punkten 37: Fångvårdsanstalterna: Inventarier in. m. för fångkolonier;

samt

punkten 40: Ersättning för vård av fångar på anstalter, som ej tillhör

fångvården, in. in.;

vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 15 februari 1955.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Ohlon,

Iwar Anderson, Näsgård, Leander, Gillström, Boman, fröken Andersson, herrar

Hesselbom, Sundelin, Einar Persson, Birger Andersson, Thun och Ivar

Nilzon; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Malmborg i

Skövde, Bergström, Lindholm, Rubbestad, Svensson i Ljungskile, Åkerström,

fröken Elmén, herrar Petterson i Degerfors, Thapper, Birke, Onsjö,

fru Ericsson i Luleå, herr Andreasson och fröken Ager;

dock att herr Bergman deltagit i stället för herr Karl Andersson vid behandlingen

av punkten 13.

Reservationer

1) vid punkten 13 (Hovrätterna: Avlöningar) av herrar Näsgård, Leander,

fröken Andersson, herrar Sundelin, Thun, Ivar Nilzon, Bergström, Lindholm,

Rubbestad, Svensson i Ljungskile, Petterson i Degerfors, Birke och

Onsjö, vilka ansett att utskottet bort föreslå att den administrativa chefstjänstemannen

i Svea hovrätt skall placeras såsom byrådirektör i lönegrad

Ca 33 samt att därför

dels det stycke av utskottets yttrande på s. 18, som börjar med »Vad åter»

och slutar med »i Ca 37», bort ha följande lydelse:

»Vad åter angår den administrativa tjänsten i Svea hovrätt har utskottet

inte blivit övertygat om att de för nämnda tjänst avsedda arbetsuppgifterna

motiverar inrättandet av en byråchefstjänst. Det må ock framhållas att en

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1955

51

löneskillnad på G lönegrader mellan ifrågavarande tjänst och motsvarande

tjänster i övriga hovrätter får anses väl stor. Enligt utskottets mening

talar övervägande skäl för att man i princip följer samma linje beträffande

Svea hovrätt som i fråga om övriga hovrätter och sålunda inrättar en byrådirektörstjänst

för de administrativa göromålen inom hovrätten. Utskottet

vill erinra att byrådirektörstjänsterna inom statsförvaltningen numera

är differentierade på 31 och 33 lönegraden. Med utgångspunkt härifrån

och då den ifrågavarande tjänsten på i ärendet anförda skäl bör placeras

högre än motsvarande tjänster i övriga hovrätter, föreslår utskottet att den

av utskottet förordade byrådirektör stjänsten i Svea hovrätt hänföres till

33 lönegraden. Det bör påpekas att inget av de lönesakkunniga remissorganen,

varken statskontoret, lönenämnden eller riksräkenskapsverket, har

velat tillstyrka en högre tjänsteställning för denne tjänsteman än 33 lönegraden.

Utskottet vill understryka att utskottet med detta förslag inte avsett

någon ändring i den ledamotsställning eller i de befogenheter i övrigt som

enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle tillkomma ifrågavarande tjänsteman.

Den av utskottet förordade jämkningen av Kungl. Maj:ts förslag synes böra

föranleda nedräkning av anslagsposten till Avlöningar till ordinarie tjänstemän

samt avlöningsstatens slutsumma och anslaget med i runt tal 3 000 kronor.

»

dels ock utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. alt riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 327 och II: 421 ävensom

motionen 11:420 i vad den avser löneställningen för vissa

hovrättssekreterare

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

hovrätternas personalförteckning, som angivits i statsrådsprotokollet

över justitiedepartementsärenden för den 4 januari

1955, dock med den jämkning som påkallas av vad

utskottet anfört rörande en byrådirektörstjänst i Svea hovrätt;
b)

fastställa följande avlöningsstal för hovrätterna, att

tillämpas under budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 659 100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ............... 26 400

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

........................................ 2 914 900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 802 600

Summa kronor 6 403 000

c) till Hovrätterna: Avlöningar för budgetåret 1955/56 anvisa

ett förslagsanslag av 6 403 000 kronor;»

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1955

2) vid punkten 17 (Häradsrätterna: Ersättningar till nämndemän) av

herrar Einar Persson, Thun och Petterson i Degerfors.

3) vid punkten 29 (Fångvårdsstyrelsen: Avlöningar) av herrar Ohlon,

Boman, Malmborg i Skövde, Svensson i Ljungskile, fröken Elmén och fröken

Ager, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka yrkandet i motionerna

I: 217 och II: 253, att riksdagen måtte besluta att utöver vad som föreslagits

i statsverkspropositionen inrätta en byrådirektörstjänst i lönegrad Ca

31, samt att därför

dels det stycke av utskottets yttrande, som på s. 35 börjar med »Ehuru

utskottet» och slutar med »i motionerna», bort ersättas med text av följande

lydelse:

»Fångvårdsstyrelsen skall enligt sin instruktion främja och öva tillsyn

över eftervården av frigivna eller utskrivna samt övervakningen av villkorligt

dömda. Styrelsen skall vidare vidtaga eller föreslå de åtgärder, som kan

vara påkallade, utfärda erforderliga föreskrifter och anvisningar samt genom

inspektioner övervaka alt gällande föreskrifter efterlevas.

För att dessa viktiga uppgifter skall kunna fullgöras måste styrelsen ha

tillräckligt med arbetskrafter. Den tjänsteman, som skall handha dem, skall

snabbt kunna besvara de ofta svårbedömda tolkningsfrågor som skyddskonsulentorganisationens

befattningshavare och andra ställer på styrelsen.

Finns inte arbetskraft eller saknar vederbörande befattningshavare erforderliga

kvalifikationer, riskerar man att kriminalvården i frihet kommer att

fungera otillfredsställande. Styrelsens resurser är icke tillräckliga.

Kriminalvården i frihet har numera ett klientel som är nära fyra gånger

så stort som anstaltsklientelet. Utskottet finner det därför ur såväl humanitär

som statsfinansiell synpunkt motiverat, att i den centrala administrationen

finns en kvalificerad tjänsteman som kan ägna den övervägande delen

av sin tid åt kriminalvård i frihet. På grund härav och då den av fångvårdens

organisationskommitté föreslagna, av fångvårdsstyrelsen tillstyrkta

löneställningen synes lämpligt avvägd, förordar utskottet bifall till ifrågavarande

yrkande i motionerna. Till följd härav bör i personalförteckningen

uppföras ytterligare en byrådirektörstjänst i Ca 31, varjämte anslagsposten

till Avlöningar till ordinarie tjänstemän och avlöningsstatens slutsumma

ävensom anslaget bör uppräknas med i runt tal 22 000 kronor,»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt motionerna I: 217 och II: 253

a) godkänna den av Kungl. Maj :t föreslagna personalförteckningen

för fångvårdsstyrelsen, dock med den jämkningen

att antalet byrådirektörsbefattningar å ordinarie stat i

lönegrad Ca 31 ökas från en till två;

b) fastställa följande avlöningsstat för fångvårdsstyrelsen,

att tillämpas under budgetåret 1955/56:

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1955

53

Avlönings stat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 440 800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .................... 12 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 414 200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 132 200

Summa kronor 999 800

c) till Fångvårdsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 999 800 kronor.»

650412. Stockholm 1955. Isaac Marcus Boktrycken Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.