Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag för budgetåret 1955/56 under statens allmänna fastighetsfond m. m., i vad propositionen avser handelsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

1955-03-04 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1955:43, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag för budgetåret 1955/56 under statens allmänna fastighetsfond m. m., i vad propositionen avser handelsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 43—45

Statsutskottets utlåtande nr 43 år 1955

1

Nr 43

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar angående anslag för budgetåret

1955/56 under statens allmänna fastighetsfond

m. m., i vad propositionen avser handelsdepartementets

verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

(l:a avd.)

Statens allmänna fastighetsfond

l:o) Nybyggnad vid Frescati för Sveriges geologiska undersökning m. m.

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t beträffande kapitalbudgeten (bilaga

31, punkt 1, s. 1 och 2 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden

för den 4 januari 1955) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1955/56 anvisa ett investeringsanslag av 400 000

kronor.

För innevarande budgetår har under denna rubrik anvisats 1 610 000 kronor,

varav 1 525 000 kronor avsågs för uppförande av eu nybyggnad för

geologiska undersökningens laboratorier samt 85 000 kronor för modernisering

av panncentralen vid naturhistoriska riksmuseet.

Byggnadsföretaget torde komma att påbörjas hösten 1955, varvid lokalerna

skulle vara färdiga för inflyttning under år 1957. Det har ansetts praktiskt,

att viss fast inredning — vägg- och golvfasta skåp, hyllor, laboratoriebord

m. m. — inmonteras i samband med byggnadsarbetena. Byggnadsstyrelsen

har i samråd med geologiska undersökningen planerat denna inredning,

som vad beträffar den nya laboratoriebyggnaden kostnadsberäknas till

350 000 kronor. I samband med uppförandet av denna byggnad skall en sal

i museivåningen inom geologiska undersökningens nuvarande lokaler inredas

till bibliotek. Härvid bör som fast inredning anskaffas mera praktiska

och utrymmesbesparande hyllor än de som finns i det nuvarande biblioteket.

Kostnaderna för den fasta inredningen i biblioteket har av byggnadsstyrelsen

beräknats till 50 000 kronor.

För fast inredning erfordras sålunda (350 000 50 000 =0 400 000 kro
nor.

Departementschefen tillstyrker förslaget.

1 llihang till riksdagens protokoll 1955. 6 samt. Nr 43—45

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 43 år 1955

Utskottet tillstyrker, att föreslagen fast inredning anskaffas i samband

med den beslutade nybyggnaden och har icke något att erinra mot kostnadsberäkningarna.

Frågan om anslag för den lösa inredningen är icke nu

aktuell.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Nybyggnad vid Frescati för Sveriges

geologiska undersökning m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa

ett investeringsanslag av 400 000 kronor.

2:o) Utbyggnad av flygtekniska försöksanstalten. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 2, s. 2—4) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1955/56 anvisa ett investeringsanslag av 2 260 000 kronor.

För ändamålet har anvisats investeringsanslag — senast för budgetåret

1953/54 — å sammanlagt 8 713 000 kronor, frånsett ett belopp av 1 175 000

kronor för visst markförvärv.

Kostnaderna beräknades enligt 1950 års prisläge till 6 225 000 kronor. Med

utgångspunkt från 1952 års prisläge har kostnaderna angivits till 8 713 000

kronor. Efter samråd med flygtekniska försöksanstalten beräknar byggnadsstyrelsen

nu en slutkostnad för anläggningen av 10 973 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen hemställer, att till utbyggnad av flygtekniska försöksanstalten

för nästa budgetår anvisas ett investeringsanslag av (10 973 000 —

8 713 000 =) 2 260 000 kronor.

Departementschefen framhåller, att kostnaderna för uppförande av den

supersoniska vindtunnelanläggningen vid flygtekniska försöksanstalten har

— även frånsett förändringarna i prisläget — blivit högre än vad som förutsetts.

Man har hittills saknat erfarenheter av anläggningar av detta slag,

varför det ställt sig mycket svårt att på förhand göra en närmare kostnadsberäkning.

Det av byggnadsstyrelsen angivna beloppet synes departementschefen

böra godtagas och ett investeringsanslag av 2 260 000 kronor anvisas

för nästa budgetår.

Utskottet. Kostnaderna för uppförande av vindtunnelanläggningen ha,

frånsett förändringarna i prisläget, blivit större än vad som förutsetts. Den

inträffade fördyringen synes utskottet dock vara tillfredsställande förklarad,

varför utskottet vill tillstyrka den nu äskade medelsanvisningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Utbyggnad av flygtekniska försöksanstalten

för budgetåret 1955/56 anvisa ett investeringsanslag

av 2 260 000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 43 år 1955

3

Statens utlåningsfonder

3:o) Statens lånefond för den mindre skeppsfarten. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 4, s. 4—9) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1955/56 anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Spetz m. fl. (I: 65) och den andra inom andra kammaren av

herr Edberg m. fl. (II: 89), hemställts, att riksdagen måtte till statens lånefond

för den mindre skeppsfarten för budgetåret 1955/56 anvisa ett investeringsanslag

av 8 000 000 kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen I: 65.

Nämnden för statens lånefond för den mindre skeppsfarten hemställer i

skr. 14/9 1954, att fondens kapital ökas med minst 10 000 000 kronor och i

skr. 14/12 1954 att fondkapitalet ökas med ytterligare 10 000 000 kronor

eller sålunda med sammanlagt 20 000 000 kronor.

Sveriges segelfartygsförening hemställer, att för fonden avsättes 3 000 000

kronor att användas till lån uteslutande för fartyg om högst 400 dödviktston,

att eventuellt överskjutande disponibelt belopp överföres till Svenska skeppshypotekskassan

samt att ny styrelse för fonden utses.

Den låneverksamhet, som bedrivs med anlitande av statens lånefond för

den mindre skeppsfarten, är avsedd att främja en förnyelse av beståndet

av fartyg i storleksklassen upp till 500 bruttoton. Detta är påkallat såväl ur

rena sjöfartssynpunlder som av beredskapsskäl.

Lånefondens kapital har under senare år undergått en betydande ökning.

Sålunda har kapitalet, som vid slutet av år 1939 nedsattes till 1,5 milj. kronor

och som ända fram till år 1950 uppgick till detta belopp, efter sistnämnda

år ökats med 8,5 milj. kronor och utgör alltså f. n. 10 milj. kronor. Det

lånebehov, som ansetts böra tillgodoses från fonden, har emellertid stigit till

ännu större belopp. Som följd härav har icke blott kapitalet numera helt

tagits i anspråk utan även därutöver lån beviljats — visserligen med förbehåll

beträffande tillgången på medel — å tillhopa i runt tal 8 milj. kronor.

Vidare har låneärenden avseende ett sammanlagt belopp av drygt 6 milj.

kronor måst bordläggas. Under åberopande härav har nämnden hemställt

om en förstärkning av fonden med 20 milj. kronor.

Kommerskollegium och utredningen angående aktuella spörsmål berörande

det mindre och medelstora tonnaget tillstyrker, att lånefonden förstärks

med 10 milj. kronor. Fullmäktige i riksbanken anför, att de i och för sig

icke har något att erinra mot att eu kapitalökning sker med nämnda belopp.

Fullmäktige i riksgäldskontoret anser, att en ökning av fondens kapital

med 10 milj. kronor icke kan tillstyrkas i rådande statsfinansiella läge med

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 43 år 1955

föreliggande mycket stora statliga lånebehov. Fullmäktige finner lämpligt att

frågan om fondens ställning och villkoren för utlåning från densamma omprövas

i samband med arbetet inom utredningen angående aktuella spörsmål

berörande det mindre och medelstora tonnaget. I avvaktan härpå bör

enligt fullmäktiges mening något ytterligare kapitaltillskott till fonden i

princip icke beviljas. Fullmäktige vill dock icke motsätta sig att ett mindre

belopp, förslagsvis 2 milj. kronor, nu tillföres fonden för tillgodoseende i

första hand av det med segelfartygsföreningens framställning åsyftade ändamålet.

Fn reservant inom fullmäktige anser, att fullmäktige bort tillstyrka

ett till 5 milj. kronor begränsat kapitaltillskott till fonden för att tillgodose

redan beviljade lån.

Statskontoret finner, att med ställningstagandet till båda framställningarna

bör anstå till dess pågående utredningar slutförts. Ämbetsverket har

dock intet att erinra mot att behållningen i rederilånefonden, i runt tal

810 000 kronor, redan nu överföres till lånefonden för den mindre skeppsfarten.

Departementschefen framhåller, att av det anförda och vad som framkommit

vid remissbehandlingen torde framgå, att en ökning av fondkapitalet är

motiverad. Med hänsyn till nödvändigheten att iakttaga återhållsamhet i

fråga om utgifter för investeringar och i avvaktan på resultatet av utredningen

om det mindre och medelstora tonnaget anser departementschefen

sig emellertid icke kunna tillstyrka en så kraftig förstärkning av fonden som

nämnden föreslagit. I anslutning till vad som anförts av fullmäktige i riksgäldskontoret

finner departementschefen sig i stället böra förorda, att fonden

tillförs ett ytterligare belopp av 2 milj. kronor. Erforderliga medel synes

böra anvisas över riksstaten. Medelsanvisningen bör enligt departementschefen

ske för nästa budgetår. Departementschefen påpekar i detta sammanhang,

att det icke synes lämpligt att — särskilt ej i den omfattning som skett

— lån ens preliminärt beviljas från fonden till större belopp än den aktuella

medelstillgången medger.

Såsom framgår av vad nyss anförts kan lån från fonden utlämnas för

fartyg upp till 500 bruttoton. Under senare år synes de beviljade lånen företrädesvis

ha avsett fartyg i närheten av denna övre gräns. Enligt segelfartygsföreningens

mening har detta inneburit ett missgynnande av det

mindre tonnaget i egentlig bemärkelse, varmed föreningen avser fartyg med

en lastförmåga upp till 400 dödviktston. Det har emellertid vid remissbehandlingen

framkommit, att antalet låneansökningar beträffande dylika

fartyg varit förhållandevis ringa och att nämnda ansökningar i samtliga fall

beviljats av nämnden. Det synes departementschefen vidare sannolikt att

även andra omständigheter än bristande låneinöjligheter föranlett den mindre

gynnsamma utvecklingen beträffande de minsta fartygen. Då samtidigt enligt

departementschefens mening knappast vägande skäl förebragts för att

undandraga det något större tonnaget — fartyg upp till 500 bruttoton —

det stöd som ligger i förevarande lånemöjlighet, anser departementschefen

sig icke kunna tillstyrka en av segelfartygsföreningen gjord framställning om

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 43 år 1955

5

ändrade riktlinjer för utlåningen från fonden. Departementschefen är ej heller

f. n. beredd förorda, att viss del av den kapitalförstärkning, fonden kan

komma att erhålla, avsätts för lån uteslutande eller i första hand till fartyg

av viss mindre storlek. I det nu inträdda läget, som innebär att en väsentlig

del av det redovisade lånebehovet ej kan tillgodoses inom ramen för den

fondförstärkning, departementschefen nyss förordat, kan det emellertid enligt

departementschefen förtjäna att övervägas, huruvida icke disponibla

medel i fonden bör utnyttjas i första hand för sådana låneansökningar, där

av omständigheterna framgår att finansieringen icke kan ordnas på andra

vägar. Om riksdagen icke har något att erinra häremot, torde det, framhåller

departementschefen, iå ankomma på Kungl. Maj:t alt, i avbidan på den

pågående utredningens slutförande och prövningen av dess förslag, meddela

erforderliga bestämmelser i den riktning departementschefen nyss antytt.

Vad angår lånenämndens sammansättning torde, framhåller departementschefen,

Kungl. Maj :t, sedan utredningen slutförts, få tillfälle pröva,

om det kan vara anledning att genom tillsättande av ytterligare någon ledamot

eller på annat sätt förstärka nämnden.

Utskottet. På därom av Kungl. Maj :t gjord framställning medgav föregående

års riksdag, att till statens lånefond för den mindre skeppsfarten finge

från rederilånefonden överföras ett belopp av 2,5 miljoner kronor.

Frågan om ytterligare medel till lånefonden har nu aktualiserats. Utskottet,

som tidigare vid flera tillfällen understrukit betydelsen ur såväl sjöfartssom

beredskapssynpunkt av det mindre och medelstora tonnaget, anser angeläget,

att åt nämnden för statens lånefond för den mindre skeppsfarten

beredes möjlighet till fortsatt låneverksamhet. Av vad i ärendet upplysts

torde framgå, att en förstärkning av lånefonden är motiverad.

I fråga om förstärkningens storlek råda delade meningar mellan remissmyndigheterna.

Fullmäktige i riksgäldskontoret föreslår ett kapitaltillskott

av 2 miljoner kronor, under det att fullmäktige i riksbanken och kommerskollegium

anse ett belopp av 10 miljoner kronor motiverat. Statskontoret

uttalar den uppfattningen, att med ställningstagandet till den av lånenämnden

gjorda framställningen bör anstå till dess pågående utredningar angående

dels aktuella spörsmål berörande det mindre och medelstora tonnaget,

dels möjligheterna till avgiftslättnader för det mindre tonnaget in. m. slutförts.

Utredningen om det mindre och medelstora tonnaget har numera slutförts

och är för närvarande föremål för remissbehandling. Utredningen har framlagt

förslag till vittgående förändringar beträffande ifrågavarande tonnage.

Oaktat lånenämndens kapitalbehov är stort, anser utskottet dock icke lämpligt

att, innan statsmakterna ha tagit ställning till dessa förslag, förorda

sådana avsevärda anslagshöjningar, som innefattas i den av nämnden gjorda

framställningen och i det motionsvis gjorda yrkandet.

Såsom i det föregående redan nämnts medgav 11154 års riksdag, alt till nu

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 43 år 1955

ifrågavarande lånefond finge överföras 2,5 miljoner kronor från rederilånefonden.

Riksdagen bemyndigade samtidigt Kungl. Maj :t att, därest det skulle

visa sig att ytterligare kapitaltillskott erfordrades, av behållningen i rederilånefonden,

i den mån denna fond det medgåve, överföra ytterligare det

belopp, som kunde befinnas erforderligt.- Statskontoret har nu framhållit, att

denna behållning uppgår till i runt tal 810 000 kronor. Utskottet anser, att

behållningen bör överföras till lånefonden för den mindre skeppsfarten.

Av ärendet framgår, att en väsentlig del av det redovisade lånebehovet ej

kan tillgodoses inom ramen för den av Kungl. Maj :t föreslagna fondförstärkningen.

Med anledning härav finner utskottet i likhet med departementschefen

det böra övervägas, -huruvida icke disponibla medel i fonden

böra utnyttjas i första hand för sådana låneansökningar, där av omständigheterna

framgår att finansieringen icke kan ordnas på andra vägar. En sådan

anordning bör dock, såsom departementschefen även antytt, endast interimistiskt

gälla i avvaktan på-statsmakternas slutliga ställningstagande till

det av förenämnda utredning om det mindre och medelstora tonnaget framlagda

förslaget. Utskottet förväntar, att förslag i anledning av utredningen

förelägges nästa års riksdag.

På i det föregående anförda skäl är utskottet icke nu berett att föreslå

större ökning av fondkapitalet än 2 miljoner kronor. Utskottet biträder alltså

Kungl. Maj :ts förslag, varav följer att de i ämnet väckta motionerna avstyrkas.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 65 och II: 89, till Statens lånefond

för den mindre skeppsfarten för budgetåret 1955/56

anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor.

Fonden för förlag till statsverket

4:o) Dispositionsanslag för legodriften vid vissa staten tillhöriga gruvor i

Västerbottens län. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 7, s. 10—13)

att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1955/56 anvisa ett investeringsanslag

av 1 920 000 kronor.

Kommerskollegium hemställer, att under anslaget för nästa budgetår anvisas

1 920 000 kronor. Som motiv härför anföres bl. a. följande.

För tillredningsarbeten i Adak- och Lindsköldsgruvorna beräknas ett medelsbehov

av 300 000 kronor. Av anslaget för innevarande år är ett belopp

av 155 000 kronor avsett för vissa undersökningar i Adakgruvan. Sistnämnda

belopp har befunnits böra disponeras för andra angelägna ändamål i

samband med legodriften, varför medel till undersökningarna nu begärs för

nästa budgetår. Med ledning av erfarenheterna från tidigare år har behovet

av medel för komplettering av anläggningar och utrustning uppskattats till

350 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 43 år 1955 "

För en tillbyggnad av Folkets hus i Adakgruvans samhälle beräknas en

kostnad av 75 000 kronor. I tillbyggnaden skulle inrymmas en större lokal

för gymnastik och bordtennis m. in., omklädnadsrum samt förrådslokaler

för utom- och inomhusidrott. Kollegium anser att de föreslagna nya lokalerna

skulle medföra en värdefull förbättring av de knappa möjligheterna till

fritidssysselsättning för befolkningen och att kronan i egenskap av ägare till

legodriftsgruvorna bör påtaga sig kostnaden för tillbyggnaden.

Återstoden av de äskade medlen eller (1 920 000 — 300 000 — 155 000

350 000 — 75 000 =) 1 040 000 kronor avses för närmare undersökningar av

vissa nya malmfynd inom Adakfältet. Av det för ändamålet erfordeiliga

beloppet utgör 240 000 kronor driftkostnader för två borrmaskiner, som användes

för arbeten inom Adakfältet av Sveriges geologiska undersökning.

Sistnämnda arbeten utförs enligt kollegium i exploateringssyfte och bör

därför liksom tidigare bekostas från förevarande anslag. I övrigt anför kollegium

beträffande behovet av medel till undersökning av nya malmfyndigheter

sammanfattningsvis följande.

Efter att ha framhållit att hittills bedrivna undersökningar givit vid handen

att förut icke kända malmtillgångar finns vid Brännmyran, ca 1 500

meter från Adakgruvan, och i Lindsköldsgruvans fortsättning på djupet,

finner kollegium angeläget att snarast undersöka tillgångarnas brytvärdhet.

Kostnaderna för de planerade undersökningarna — vilka måste bedrivas

under jord -—- beräknas preliminärt till ca 2 000 000 kronor för fyndigheten

vid Brännmyran och 800 000 kronor för Ländsköldsmalinen. Avsikten

är att börja med undersökningen av sistnämnda malmtillgång.

Departementschefen framhåller för egen del följande.

I överensstämmelse med vad som anfördes i 1954 års statsverksproposition

vid anmälan av frågan om medelsanvisning till legodriften för innevarande

budgetår (bil. 31, p. 6) bör under förevarande anslag äskas medel

för sådana investeringar, som erfordras för att legodriften skall kunna fortgå

i oförändrad omfattning, så länge nu kända malmtillgångar det medger.

Vidare bör, likaledes i enlighet med vad tidigare anförts, medel avses för

geologiska undersökningar i syfte att utröna eventuell förekomst av malmtillgångar,

som är belägna invid de nu bearbetade fyndigheterna och som

bör tillgodogöras i anslutning till gruvdriften i övrigt.

Kommerskollegiets medelsäskanden för nästa budgetår avser i stort sett

nu nämnda ändamål. Detta gäller dock icke beträffande kollegiets hemställan

om medel för uppförande av lokaler för gymnastik och idrott in. m.

i anslutning till det redan befintliga Folkets hus i Adaksgruvans samhälle.

Departementschefen finner syftet med framställningen i denna del behjärtansvärt

och förordar, att det begärda bidraget beviljas och medel därtill

anvisas under förevarande anslag. Departementschefen förutsätter, att kollegium

tillser, att byggnadsföretaget planeras och utföres på ett ändamålsenligt

sätt samt att statens kostnader för detsamma hålles inom det beräknade

beloppet av 75 000 kronor.

Beträffande de planerade undersökningarna av vissa nya malmfyndigheter

— för vilka ett förhållandevis stort belopp beräknats — utgår de
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 43 år 1955

partementschefen från att större kostnader icke nedläggs än som kan anses

försvarligt med hänsyn till de vid varje tidpunkt förväntade möjligheterna

att bearbeta tillgångarna med en skälig grad av lönsamhet. Självfallet bör

enligt departementschefen vissa i anslutning härtill av kollegium berörda

sociala och försörjningsmässiga synpunkter beaktas.

Såsom förutsattes vid behandlingen av frågan om anslag för nästa budgetår

till Sveriges geologiska undersökning: Malmletning (X ht, p. 24) bör

enligt departementschefen medel till driftkostnaderna för två undersökningen

tillhörande borrmaskiner anvisas under förevarande anslag.

Kollegiets beräkning av medelsbehovet å förevarande anslag för nästa budgetår

föranleder icke heller i övrigt någon erinran från departementschefens

sida. Alltså tillstyrker departementschefen, att anslaget i enlighet med

kollegiets förslag för nästa budgetår uppföres med ett belopp av 1 920 000

kronor.

Utskottet har icke något att erinra mot att medel i av departementschefen

angiven omfattning anvisas för uppförande av föreslagna lokaler för gymnastik

och idrott m. m. i Adakgruvans samhälle. Medelsäskandena i övrigt,

som i stort sett avse ändamål, som enligt 1954 års riksdagsbeslut i ämnet

skola bekostas av förevarande anslag, tillstyrkas jämväl av utskottet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må såsom Dispositionsanslag för legodriften

vid vissa staten tillhöriga gruvor i Västerbottens län för

budgetåret 1955/56 anvisa ett investeringsanslag av 1 920 000

kronor.

Diverse kapitalfonder

Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond

5:o) Anordnande av en bombsäker oljelagringsanläggning. Kungl. Maj:t

har föreslagit riksdagen (punkt 8, s. 13—15) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1955/56 anvisa ett investeringsanslag av 2 800000 kronor.

För anordnande av en bombsäker oljelagringsanläggning samt i anslutning

härtill ett bombskyddat lagerrum för torrgods har hittills anvisats investeringsanslag

å sammanlagt 22 500 000 kronor, därav för innevarande budgetår

4 800 000 kronor.

Enligt beslut av Kungl. Maj:t den 16 juli 1954 skall ifrågavarande anläggning

sammanslås med en planerad anläggning för militärt ändamål, varvid

en mindre del av den civila anläggningen icke skall komma till utförande.

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap har beräknat det

ytterligare medelsbehovet för fullföljande av den civila anläggningen till

2 300 000 kronor, varav 2 000 000 kronor erfordras under innevarande budgetår.

Denna beräkning föranleder ej erinran från departementschefens

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 43 år 1953

9

sida. Departementschefen föreslår att till anordnande av en bombsäker

oljelagringsanläggning på tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår

anvisas ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor. För nästa budgetår

beräknar departementschefen för den civila anläggningen ett belopp av

300 000 kronor.

Vad härefter beträffar den militära anläggningen har hittills kunnat tagas

1 anspråk 2 300 000 kronor av tidigare under annan rubrik anvisade anslag.

Riksnämnden har beräknat kostnaderna för nästa budgetår till 3 500 000

kronor. Medelsbehovet under budgetåret 1955/56 synes departementschefen

emellertid kunna begränsas till 2 500 000 kronor. Departementschefen förordar

att medel även för denna anläggning anvisas under här ifrågavarande

anslag.

Anslaget för nästa budgetår skulle alltså uppföras med (300 000 -f

2 500 000 =) 2 800 000 kronor.

Utskottet. Under erinran om att riksdagen under förevarande anslagsrubrik

för innevarande budgetår anvisat ett tilläggsanslag av 2 000 000 kronor finner

utskottet sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag till medelsanvisning

för nästa budgetår.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Anordnande av en bombsåker oljelagringsanläggning

för budgetåret 1955/56 anvisa ett investeringsanslag

av 2 800 000 kronor.

6:o) Anordnande av ytterligare en bombsäker oljelagringsanläggning. Kungl.

Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 9, s. 15) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1955/56 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor.

Riksdagen har för ändamålet hittills anvisat 6 500 000 kronor, därav för

innevarande budgetår 1 000 000 kronor.

Utskottet tillstyrker, att medel för fortsättning av byggnadsarbetena anvisas

i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Anordnande av ytterligare en bombsäker

oljelagringsanläggning för budgetåret 1955/56 anvisa

ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor.

7:o) Anordnande av bombsäker smörjoljefabrik m. m. Kungl. Maj:t har

föreslagit riksdagen (punkt 10, s. 15 och 16) alt till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1955/56 anvisa ett investeringsanslag av 750 000 kronor.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 43 år 1955

Riksdagen har för ändamålet hittills anvisat sammanlagt 8 800 000 kronor,

därav för innevarande budgetår 2 500 000 kronor.

Utskottet tillstyrker, att för slutförande av byggnadsarbetena anslag anvisas

i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Anordnande av bombsäker smörjoljefabrik

m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett investeringsanslag

av 750 000 kronor.

8:o) Anordnande av lagringsutrymme för mörka oljor. Kungl. Maj:t har

föreslagit riksdagen (punkt 11, s. 16) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1955/56 anvisa ett investeringsanslag av 800 000 kronor.

Riksdagen har för ändamålet hittills anvisat sammanlagt 6 000 000 kronor,

därav för innevarande budgetår 500 000 kronor.

Utskottet tillstyrker, att medel för slutförande av anläggningen anvisas i

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Anordnande av lagringsutrymme för

mörka oljor för budgetåret 1955/56 anvisa ett investeringsanslag

av 800 000 kronor.

Uppskjutna frågor

9:o) Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande i fråga om nedannämnda

av Kungl. Maj:t under följande punkter framställda förslag, nämligen
punkten

3: Säkerhetsanstalter för sjöfarten,

punkten 5: Lotsverkets båtlånefond samt

punkten 6: Fonden för lån till företagareföreningar m. fl.,

vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 4 mars 1955

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Närvarande: se under utlåtandet nr 45

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1955:128 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag för budgetåret 1955/56 under statens allmä a1 i texten