Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om upptagande å riksstaten för budgetåret 1955/56 av underskottet för luftfartsfonden.

1955-03-08 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1955:46, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om upptagande å riksstaten för budgetåret 1955/56 av underskottet för luftfartsfonden.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr A6 år 1955

1

Kr 46

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställning om upptagande å riksstaten för

budgetåret 1955/56 av underskottet för luftfartsfonden.

(4:e avd.)

I propositionen nr 1, bilaga 17, har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 4

januari 1955, föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen

för luftfartsverket vidtaga i statsrådsprotokollet angivna

ändringar, dels ock för Luftfartsfonden å riksstaten för budgetåret 1955/56

upptaga ett underskott av 8 200 000 kronor.

Med skrivelse den 21 oktober 1954 har luftfartsstgrelsen framlagt förslag

till stat för luftfartsverkets driftkostnader för budgetåret 1955/56.

Styrelsen framhåller att ett av de viktigaste problemen i samband med

beräkningen av underskottet på luftfartsfonden för budgetåret 1955/56 varit

frågan, huruvida Halmsjöns flygplats skall tagas i bruk eller ej under budgetåret.

Planläggningen av arbetena på flygplatsen tog ursprungligen sikte

på att slutföra den första reducerade byggnadsetappen och att i begränsad

omfattning taga flygplatsen i bruk omkring den 1 oktober 1955. De anläggningar,

som beräknades vara färdiga till dess, var östvästbanan med en tillhörande

mindre s. k. taxibana, ett begränsat stationsområde, vissa provisoriska

stationsbyggnader, belysningsanläggningar för hög- och lågintensiva

ban- och inflygningsljus, ILS-anläggning samt viss annan navigatorisk utrustning

för angöring och närtrafikledning.

Flygplatsen har enligt föreliggande planer avsetts att i detta skick utgöra

alternativflygplats för Bromma flygplats vid sådana väderleksförhållanden,

som tillfälligt gör det omöjligt att använda sistnämnda flygplats. Halmsjöfältet

skulle emellertid härutöver även kunna användas såsom reservflygplats,

om större reparationsarbeten under kortare eller längre tid hindrade

den normala trafiken på Bromma flygplats. Avsikten har ävenledes varit att

till Halmsjöns flygplats överföra viss övnings- och skolflygningsverksainhet,

särskilt med trafikflygplan. Vidare skulle flygplatsen utgöra beredskapsflygplats,

därest en av krig eller krigsfara föranledd avspärrning av landet

medförde särskilt försvårade trafikförhållanden. Slutligen skulle den även

1 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 6 samt. Nr 46

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1955

utgöra reservflygplats för det fall, att flygplantyper, som av tekniska skäl

icke lämpligen kunde trafikera Bromma flygplats, skulle komma att användas

i trafiken på Sverige inom de närmaste åren.

Med hänsyn till bl. a. anförda synpunkter säger sig luftfartsstyrelsen för

sin del ha stannat för att icke taga flygplatsen i bruk under budgetåret

1955/56. Styrelsen har räknat med att större klarhet skall kunna ernås

under det närmaste året beträffande den slutgiltiga lösningen av Stockholms

flygplatsfråga i stort samt om takten i det fortsatta ^byggnadsarbete! vid

Halmsjöns flygplats.

Styrelsen föreslår vidare (s. 4 i propositionen) vissa redovisningstekniska

omläggningar, innebärande bl. a. att investeringar av kortfristigare natur

och kapitalutgifter om i varje särskilt fall högst 10 000 ler. skall finansieras

över driftkostnadsstaten.

Styrelsen erinrar om att från luftfartsverkets stat f. n. utgår ersättning

till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) för väderlekstjänst

åt luftfarten med ett belopp motsvarande belastningen å institutets

anslag till Väderlekstjänst för luftfarten samt en tredjedel av belastningen

å anslagen till Aerologiska stationer och Bidrag till väderleksstationer på

Grönland och i Nordatlanten. Under de senaste åren har uppstått viss tveksamhet,

huruvida de två senare utgiftsposterna numera är av den natur, att

de i fortsättningen bör belasta den civila luftfarten. Styrelsen har emellertid

hitintills icke varit beredd att framlägga något förslag i frågan.

SMHI har nu emellertid i sina petita för budgetåret 1955/56 anfört, att de

aerologiska mätningarna synes äga synnerlig betydelse icke blott för lufttrafiken

utan än mer för den allmänna väderlekstjänstens arbete. Mätningarnas

resultat kommer därför otvivelaktigt i stor utsträckning -— förutom

den civila luftfarten — en mängd olika näringsgrenar till godo. På grund

härav har institutet ifrågasatt, om icke tiden kunde anses mogen att helt

överföra kostnaderna för de aerologiska stationerna till institutets anslag,

varigenom alltså debitering å luftfartsfonden med en tredjedel av kostnaderna

ej längre skulle ifrågakomma. En sådan bokföringsmässig omläggning

synes nu motiverad med hänsyn till att väderleksutsikterna i deras allmänna

form ställes till de olika näringsgrenarnas förfogande utan särskild kostnad.

Luftfartsstyrelsen ansluter sig i utlåtande den 7 oktober 1954 över institutets

förslag till detta och anför, att utvecklingen efter hand onekligen lett

därhän, att det knappast kan anföras bärande skäl för att fortsätta med

den bokföringsmässiga uppdelningen av kostnaderna för de aerologiska stationerna

mellan SMHI och luftfartsverket. Vid beräkningen av underskottet

å luftfartsfonden för budgetåret 1955/56 har styrelsen därför icke medräknat

dessa kostnader.

Slutligen erinrar styrelsen om att Halmstads stad år 1933 gentemot Kungl.

Maj :t och kronan förband sig att ställa visst område till förfogande för en civil

flygplats, som skulle anordnas med bidrag av statsmedel. Om staden önskade

förfoga över flygplatsen för sådant ändamål, som utgjorde hinder för

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1955

3

dess användning för luftfartsändamål, skulle staden enligt avtalet vara skyldig

att antingen återbetala de statsmedel, som uppburits för flygplatsens ordnande

eller ock iordningställa annat område. År 1938 godkände väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

i egenskap av dåvarande luftfartsmyndighet flygplatsen

för allmänt bruk. Luftfartsstyrelsen meddelar nu, att styrelsen efter framställning

av staden genom beslut den 21 oktober 1954 medgivit, att flygplatsen

får nedläggas fr. o. m. den 1 januari 1955 mot att staden återbetalar

det statsbidrag som utgått. Nedläggandet kommer icke att innebära någon

nämnvärd minskning i luftfartsverkets utgifter för de s. k. småflygplatserna.

I särskild skrivelse den 21 oktober 1954 har luftfartsstyrelsen föreslagit

vissa ändringar i personalförteckningen för luftfartsverket. Styrelsen har

därvid ånyo fört fram de förslag, som redovisades i 1954 års statsverksproposition,

nämligen dels att en revisor stjänst i lönegraden Ce 25 skall överföras

till ordinarie stat i samma lönegrad, dels att i samband därmed en

byråsekreterartjänst i Ca 25 skall överföras till övergångsstat samt dels att

två kontoristtjänster i lönegraden Ca 13 å styrelsens kanslibyrå skall utbytas

mot två kansliskrivartjänster i Ca 15.

Styrelsen har vidare i detta sammanhang upptagit frågan om vissa förändringar

i personalförteckningen, som blir följden av en överföring av

viss radiopersonal från televerket till luftfartsverket (s. 6 och 7 i propositionen).

Efter en avvägning av de olika medelsbehoven samt under beaktande åt

den begränsning, som med hänsyn till det statsfinansiella läget är erforderlig,

har styrelsen uppgjort följande preliminära beräkning av inkomster och

utgifter under budgetåret 1955/56. De beräknade inkomsterna samt utgifterna

enligt den fastställda staten för innevarande budgetår har medtagits

som jämförelse.

Inkomster.

1. Hyror och arrenden.....

2. Trafikinkomster .......

3. Besiktningsavgifter m. in

4. Diverse inkomster .....

Summa

Utgifter

t. Luftfartsstyrelsen: Avlöningar.......

2. Luftfartsstyrelsen: Omkostnader.....

3. Flygplatsorganisationen: Avlöningar .

4. Flygplatsorganisationen: Omkostnader

5. Underhåll m. m. av flygplatser.......

6. Hyres- och arrendeavgifter in. in......

1954/55 1955/56

tusental kronor

1660

1 800

2 800

3 000

200

200

440

400

5 1001

5 400

1 830

1 940

305

310

3 480

3 590

362

350

1 100

1 410

140

140

I fjolårets statsverksproposition beräknades inkomsterna för 1954/55 till 4 400 000 kr.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1955

1954/55 1955/56

tusental kronor

7. Underhåll och drift av radioanläggningar............ 2 130 2 250

8. Underhåll och drift av teleutrustning................ 690 680

9. Utgifter för väderlekstjänst ........................ 1 320 1 290

10. Sveriges bidrag till ICAO m. in....................... 450 420

11. Pensionskostnader ................................ 60 70

12. Diverse utgifter .................................. 65 80

13. Avsättning till värdeminskningskonto................ 800 870

Summa 12 732 13 400

Underskott 7 632 8 000

Beträffande de närmare upplysningar angående beräkningen av de skilda

inkomst- och utgiftsposterna som i anslutning härtill lämnats av styrelsen

torde få hänvisas till propositionen (s. 9—11). Styrelsen har slutligen hemställt,

dels att för luftfartsfonden å riksstaten för budgetåret 1955/56 måtte

upptagas ett underskott av 8 000 000 kronor,

dels att i luftfartsverkets personalförteckning måtte uppföras befattningar

såsom revisor i lönegraden Ca 25, kansliskrivare i lönegraden Ca 15 samt

därjämte befattningar såsom radiokommissarie i Ca 22 och Ca 20, förste

radiotelegrafist i Ca 18 och radiotelegrafist i Ca 16,

och dels att till övergångsstat måtte överföras en å personalförteckningen

upptagen tjänst såsom byråsekreterare i Ca 25.

Över styrelsens framställning har utlåtande avgivits au statskontoret (s.

11—13).

Departementschefen har anfört följande.

Den preliminära stat för budgetåret 1955/56, som luftfartsstyrelsen nu

framlagt, slutar på en utgiftssumma av 13,4 milj. kr. Förslaget innebär,

att styrelsen i förhållande till den för innevarande år fastställda staten räknat

med en ökning av utgifterna med ca 670 000 kr. ökningen är ett saldo

av beraknade minskningar i utgifterna för vissa ändamål och ökningar

tor andra. Bland de förra må nämnas, att styrelsen föreslagit, att något bidrag

till kostnaderna för de aerologiska stationerna icke längre skall upptagas

i staten. Bidraget har hittills utgått med en tredjedel av dessa kostnader-

Av de ökningar a andra sidan, som beräknats för olika utgiftstitlar,

ar 200 000 kr. på titeln Underhåll av flygplatser m. in. att hänföra till viss

omläggning av bokföringen. Styrelsen föreslår nämligen, att investeringar

aY nnnrt,friStl,gay,e natur och kapitalutgifter om i varje särskilt fall högst

10 000 kr. skall finansieras över driftkostnadsstaten, vilket beräknas öka

driftsutgifterna med ca 100 000 kr. per år. Vidare förordar styrelsen en

•ntf°Ve-gång 1111 bruttoredovisning av vissa delar av verksamheten,

vilket för nasta budgetår leder till en samtidig ökning av både inkomster

och utgifter med ca 100 000 kr. Därutöver beror kostnadsstegringen i huvudsak

på att flygplatsunderhållet, varunder vinterfälthållningen faller beraknas

oka med 110 000 kr., avlöningskostnaderna av skäl, som jag i det

j C kon?mer att beröra, med sammanlagt 220 000 kr., underhåll och

drift av radioanläggningar med 120 000 kr., och avsättningen till värde
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1955

5

minskningskontot, vars förändring står i nära samband med omfattningen

av den pågående investeringsverksamheten, med 70 000 kr.

Statskontoret har yttrat sig över styrelsens beräkningar och därvid föreslagit

bl. a., att luftfartsverket alltjämt skall svara för en tredjedel av kostnaderna

för de aerologiska stationerna. Jag är ense med statskontoret om

att ifrågavarande anordning bör bibehållas. I annat sammanhang har jag

lörordat, att anslaget för dessa stationer på sjätte huvudtiteln för nästa

budgetår skall upptagas till 563 400 kr. Om man utgår från den av styrelsen

beräknade totala utgiftssumman, innebär ändringen sålunda, att summan

skulle behöva ökas med ca 190 000 kr. till ca 13,6 milj. kr.

De beskärningar statskontoret förordat betingas väsentligen av eu jämförelse

mellan utfallet av luftfartsverkets driftkostnadsstat för 1953/54 och

det nu framlagda preliminära förslaget till stat för 1955/56. Ämbetsverket

har därvid kommit till att en minskning av utgifterna med netto 225 000 ky.

skulle vara möjlig. Tar man hänsyn till att denna nettominskning uppnåtts,

sedan bidraget till de aerologiska stationerna återförts till driftkostnadsstaten,

innebär statskontorets beräkningar en reell beskärning av utgiftssumman

med ca (190 000 -f- 225 000) 415 000 kr. Kmot dessa beräkningar

har emellertid luftfartsstyrelsen i skrivelse den 24 november 1954

och ytterligare under hand anfört sådana invändningar, att jag anser det

tvivelaktigt, huruvida beskärningarna kan vidtagas utan att effekten blott

blir, att olika på staten upptagna utgiftstitlar måste överskridas. Därtill

kommer, att vissa ytterligare utgifter utöver dem, som styrelsen nu preciserat,

kan tillkomma, därest pågående förhandlingar mellan staten och Stockholms

stad rörande användningen av Bromma flygplats skulle leda till att en

planering för en fortsatt utbyggnad av Halmsjöns flygplats kommer till

stånd. Styrelsen har vidare erinrat om att den ännu icke kunnat taga ställning

till de merkostnader, som för luftfartsverkets del kommer att uppstå genom

den allmänna sjukförsäkringen. Jag förordar därför, att verkets driftsutgifter

tills vidare förutsättes komma att uppgå till ca 13,6 milj. kr. och

att det får ankomma på Kungl. Maj :t, när luftfartsverkets driftkostnadsstat

för nästa budgetår definitivt skall fastställas, att med hänsyn till det

då beräknade utfallet av innevarande budgetårs stat och den bättre kännedom

om tillkommande kostnader, som då kan ha erhållits, närmare pröva

de på staten upptagna utgiftsposterna.

Vid beräkningen av kostnaderna för nästa budgetår har styrelsen förutsatt

en viss kostnadsstegring till följd av löneklassuppflyttningar, befordringar

enligt reglerad befordringsgång, ökat personalbehov vid olika flygplatser

på grund av trafikens utveckling, in. in. Därjämte har emellertid

styrelsen även räknat med en personalförstärkning, omfattande en ingenjör

i högst lönegrad 25 för det administrativa arbetet med verkets numera

betydande park av fordon och motorredskap, en arkitekt med lön motsvarande

högst lönegrad 29 för projekteringsverksamheten samt en kvalificerad

ingenjör vid luftfartsinspektionen i lägst lönegrad 29. Jag har med

hänsyn till de ekonomiska fördelar, som anställandet av de två förstnämnda

tjänstemännen kommer alt innebära, och med hänsyn till det oundgängliga

rekryteringsbehovet vid luftfartsinspektionen ansett mig böra tillstyrka

denna personalökning. I vad gäller anställningsvillkoren förutsätter jag därvid,

att den föreslagna arkitekten för projekteringsverksamheten tills vidare

engageras mot arvode.

Styrelsen har erinrat om att 1950 års överenskommelse med telestyrelsen

om lån av personal för den radiotekniska tjänsten för luftfarten upphör

att gälla den 30 juni 1955. Med anledning därav har överläggningar pågått

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nv 46 år 1955

mellan styrelserna om hur de förhållanden, som regleras av överenskommelsen,

skall ordnas i framtiden. Styrelserna har enats om att överenskommelsen

icke bör prolongeras. Den personal, som luftfartsstyrelsen framdeles

behöver för den radiotekniska tjänsten, skall i stället ställas till förfogande

genom att den definitivt överföres från televerket till luftfartsverket. Det

är ännu icke klart, vilka tjänster som omföringen kan komma att gälla,

men luftfartsstyrelsen räknar med att högst följande antal tjänster torde

ifrågakomma, nämligen 1 radiokommissarie i Ca 22, 1 radiokommissarie i

Ca 20, 5 förste radiotelegrafister i Ca 18 och 30 radiotelegrafister i Ca 16.

Styrelsen föreslår, att befattningar med dessa tjänstebeteckningar skall

upptagas på luftfartsverkets personalstat. Då överföringen innebär, att motsvarande

antal tjänster utgår ur televerkets personalstat, har jag icke något

att erinra mot att den vidtages och förutsätter, att det får ankomma på

Kungl. Maj :t att besluta om den definitiva reglering av nu berörda personalfrågor,

som luftfarts- och telestyrelserna framdeles kan komma att föreslå.

Övriga av styrelsen och personalorganisationerna föreslagna ordinariesättningar

och ändringar av luftfartsverkets personalförteckning har jag

icke ansett mig kunna tillstyrka.

Efter att i frågan ha hört riksräkenskapsverket har jag icke något att

erinra mot styrelsens förslag, att kortfristiga investeringar och kapitalutgifter

om i varje särskilt fall högst 10 000 kr. må kunna omedelbart avskrivas

genom att de utgifter av denna art, som kan komma i fråga, bestrides

från driftkostnadsstaten.

I förhållande till de beräkningar, som lades fram hösten 1953, räknar

styrelsen nu med att luftfartsfondens inkomster under innevarande budgetår

skall öka med ca 0,7 milj. kr. till 5,1 milj. kr. För nästa budgetår förutser

styrelsen en ytterligare ökning till 5,4 milj. kr. Med utgångspunkt från den

av mig förutsatta utgiftssumman om 13,6 milj. kr. skulle därmed underskottet

på luftfartsfonden under nästa budgetår preliminärt kunna beräknas

till ca 8,2 milj. kr. På riksstaten för innevarande budgetår är underskottet

upptaget till 8,3 milj. kr.

Utskottet. I riksstaten för innevarande budgetår har luftfartsfondens underskott

upptagits till ett belopp av 8,3 milj. kr. Enligt Kungl. Maj:ts förevarande

förslag väntas underskottet för nästa budgetår komma att nedgå

till 8,2 milj. kr. Inkomsterna ha därvid förutsetts komma att belöpa

sig till den av luftfartsstyrelsen angivna summan av 5,4 milj. kr., medan

utgifterna uppräknats med ca 190 000 kr. till ca 13,6 milj. kr., beroende

på att departementschefen icke ansett sig kunna godtaga ett av styrelsen

framlagt förslag, att något bidrag till kostnaderna för aerologiska

stationer icke längre skall upptagas i driftkostnadsstaten. Beträffande styrelsens

personalorganisation har departementschefen tillstyrkt viss förstärkning,

omfattande dels en ingenjör i högst lönegrad 25 för det administrativa

arbetet med verkets park av fordon och motorredskap, dels en arkitekt

i arvodesställning för projekteringsverksamheten, dels ock en ingenjör i

lägst lönegrad 29 vid luftfartsinspektionen. Departementschefen har vidare

förordat, att den personal för den radiotekniska tjänsten för luftfarten som

hittills lånats från telestyrelsen skall överföras till luftfartsverkets personalstat.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46‘ år 1955

7

Mot vad departementschefen i förevarande sammanhang anfört och förordat

har utskottet icke funnit anledning till erinran. Utskottet hemställer

således,

I. att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen

för luftfartsverket uppföra tjänster som radiokommissarie

i Ca 22 och Ca 20, förste radiotelegrafist i Ca 18

samt radiotelegrafist i Ca 16;

II. att riksdagen må för Luftfartsfonden å riksstaten för

budgetåret 1955/56 upptaga ett underskott av 8 200 000 kr.

Stockholm den 8 mars 1955

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson,

Oh lön, Iwar Anderson, Näsgård, Leander, fröken Andersson, herrar Pålsson,

Hesselbom, Sundelin, Einar Persson, Birger Andersson, Ragnar Persson,

Thun och Jacobsson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Bergström,

Andersson i Malmö, Ståhl, Lindholm, Rubbestad, Svensson i Ljungskile,

Åkerström, Staxäng, Jansson i Kalix, Wedén, Onsjö, Löfroth och Andreasson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1955:138 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1954/55, i vad propositionen a1 i texten