Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1955/56 under femte huvudtiteln, avseende anslagen inom socialdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner m. m.

1955-03-11 · 68 sidor, varav 67 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 67 av 68 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1955:5, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1955/56 under femte huvudtiteln, avseende anslagen inom socialdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1955

1

Nr 5

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter

för budgetåret 1955/56 under femte huvudtiteln,

avseende anslagen inom socialdepartementets

verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner

m. m.

(3 :e avd.)

Socialdepartementet

l:o) Socialdepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts i

propositionen nr 1 under femte huvudtiteln framlagda förslag (punkt 1,

s. 1 och 2 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för

den 4 januari 1955), vilket innebär förstärkning av personalorganisationen

med en tjänsteman med förordnande att bestrida gör omål, som ankommer

på kansliråd, samt en anslagshöjning med 3 000 kronor för automatiska

löneökningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för socialdepartementet,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen ..................... 37 700

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 420 500

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 179 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 79 800

Summa kronor 717 000;

b) till Socialdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 717 000 kronor.

2:o) Socialdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 2, s. 2), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Socialdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 65 000

kronor.

1—434 55 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 6 samt. Nr 5

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 5 dr 1955

Socialstyrelsen med dithörande verksamhet samt

arbetsdomstolen

3:o) Socialstyrelsen: Avlöningar till personal för verksamheten i allmänhet.

Kungl. Maj:t har (punkt 3, s. 3—8) föreslagit riksdagen att dels

bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för socialstyrelsen, som föranledes av vad departementschefen förordat, dels

godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för socialstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1955/56, dels ock till Socialstyrelsen:

Avlöningar till personal för verksamheten i allmänhet för

budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 2 661 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 634 000 kronor.

Socialstyrelsens ånyo framförda förslag att förlikningsmannaexpeditionen

skall ombildas till en byrå kan departementschefen inte biträda.

Enligt beslut av 1954 års riksdag har nykterhetsvårdsbyrån fr. o. m.

innevarande budgetår förstärkts genom att medel anvisats för ytterligare

fem tjänster. Riksdagen har sedermera hemställt, att Kungl. Maj :t sedan

närmare erfarenhet vunnits måtte föranstalta om en översyn av byrån för

att utröna huruvida förstärkningen kommer att förslå för byråns ökade

arbetsuppgifter. Departementschefen har för avsikt att föreslå Kungl. Maj:t,

att den av riksdagen begärda översynen företages i sådan tid att resultatet

av densamma kan föreligga vid behandlingen av anslagsfrågan för budgetåret

1956/57. F. n. torde ytterligare förstärkning av byrån inte böra äga

rum.

I detta sammanhang omnämnes, att en överflyttning till socialdepartementet

av de nu inom inrikesdepartementet handlagda ärendena angående

alkoholistvård och därmed sammanhängande verksamhet är förestående.

En sådan överflyttning medför bl. a. den fördelen, att frågor rörande

nykterhetsvårdsbyråns organisation och frågor rörande byråns verksamhetsområde

kommer att handläggas inom samma departement. Av praktiska

skäl har det emellertid ansetts lämpligt, att anslagen för nästa

budgetår anmäles av chefen för inrikesdepartementet.

Sedan budgetåret 1953/54 har socialstyrelsen haft bemyndigande att till

barnavårdsbyrån knyta en befattningshavare med placering i lönegrad

Cg 25 för försöksverksamhet i syfte att placera vissa för skyddsuppfostran

omhändertagna barn i fosterhem i stället för å ungdomsvårdsskola. Lönen

till denna befattningshavare bestrides från tillgängliga medel under ungdomsvårdsskolornas

avlöningsanslag. I den mån så befinnes lämpligt bör

denna försöksverksamhet kunna bedrivas även under nästa budgetår. Då

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955

3

medel för avlöning av ifrågavarande befattningshavare inte kan beräknas

vara disponibla å nämnda anslag, bör erforderligt belopp, 16 464 kronor,

inräknas under socialstyrelsens avlöningsanslag för nästa budgetår.

Mot socialstyrelsens beräkning under omräkningsposterna — löneklassuppflyttningar

in. in. — innefattande en anslagshöjning med 10 279 kronor,

göres ingen erinran.

Till ordinariesättning föreslås en befattning som byråinspektör i Ce 27

å nykterhetsvårdsbyrån och en kanslibiträdestjänst i Cell. Antalet kontorsbiträdesbefattningar

i Ca 8 minskas med tre till 78. Vidare tillstyrkes,

att en å skolbyrån inrättad förste byråsekreterartjänst i Cg 29 ombildas

till extra ordinarie tjänst. En kansliskrivar- och en kontorsbiträdestjänst

å övergångsstat bör utgå ur personalförteckningen.

De av departementschefen tillstyrkta förslagen föranleder en ökning

av medelsbehovet under anslaget med 27 000 kronor. De beslutade ändringarna

av grundlönebeloppen föranleder en omräkning av vissa anslagsposter.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Åman (1:229) och den andra inom andra kammaren av fröken Ager

och herr Hjalmarson (II: 300), har hemställts, att riksdagen måtte besluta

att chefen för förlikningsmannaexpeditionen erhåller ställning och lön såsom

byråchef inom socialstyrelsen.

Beträffande den närmare motiveringen för ifrågavarande yrkande hänvisas

till motionen II: 300.

Utskottet. Socialstyrelsens förslag att förlikningsmannaexpeditionen

skall ombildas till en byrå innebär, att chefen för expeditionen, vilken nu

är byrådirektör, erhåller ställning och lön som byråchef. Så uttryckt omfattas

förslaget även av yrkandet i motionerna I: 229 och II: 300.

Styrelsens förslag, som upprepats för fjärde gången i följd, har departementschefen

fortfarande ansett sig icke kunna biträda. Utskottet är icke

berett att inta en häremot avvikande ståndpunkt men ifrågasätter huruvida

icke de skäl, som motionärerna anfört, bör föranleda att frågan av Kungl.

Maj :t upptas till förnyad prövning.

Vad departementschefen i övrigt föreslagit vid anmälan av förevarande

anslag har icke givit utskottet anledning till erinran.

Under åberopande av del anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 229 och II: 300

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för socialstyrelsen, som föranledes av vad

departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden

för den 4 januari 1955 förordat;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955

b) godkänna följande avlöningsstat för socialstyrelsen, att

tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 150 100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........................... 18 800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 1 134 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 357 800

Summa kronor 2 661 000;

c) till Socialstyrelsen: Avlöningar till personal för verksamheten

i allmänhet för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 2 661 000 kronor.

4:o) Socialstyrelsen: Avlöningar till viss personal för större statistiska

specialundersökningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 4, s.

8 och 9), vilket innebär en ökad medelsanvisning med 10 000 kronor med

hänsyn till behovet av olika undersökningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Socialstyrelsen: Avlöningar till viss

personal för större statistiska specialundersökningar för budgetåret

1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 60 000 kronor.

5:o) Socialstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 5, s. 9—11), vilket innebär en anslagsökning med 10 400

kronor huvudsakligen för expenser, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Socialstyrelsen: Omkostnader för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 482 900 kronor.

6:o) Socialstyrelsen: Ersättning till statistiska centralbyråns utredningsinstitut

m. fl. Kungl. Maj :t har (punkt 6, s. 11—13) föreslagit riksdagen

att till Socialstyrelsen: Ersättning till statistiska centralbyråns utredningsinstitut

m. fl. anvisa ett anslag av 115 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 91 000 kronor.

Kostnaderna för insamlingen av uppgifter till konsumentprisindex, vilka

grundats på en kalkyl av 1952 års indexkommitté, har visat sig bli större

än man från början räknat med. Den kostnadsmässiga ökningen torde

huvudsakligen bero på att de personliga besöken genomsnittligt tar avsevärt

längre tid än som förutsatts och att de därmed har blivit betydligt mera

kostnadskrävande. Efter samråd med chefen för civildepartementet har

departementschefen kommit till den uppfattningen att uppgiftsinsamlingen

tills vidare under innevarande budgetår bör ske som nu. Socialstyrelsen bör

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 dr 1955

5

emellertid närmare analysera kostnadsfrågan och i samband därmed de

problem som sammanhänger med indexens precision. För nästa budgetår

upptas anslaget till 115 000 kronor, vilket innebär eu höjning med 24 000

kronor.

Utskottet. Riksdagen har numera med bifall till utskottets förslag

(utlåtande nr 16 år 1955) för täckande av de på innevarande budgetår

belöpande kostnaderna för insamling av uppgifter till konsumentprisindex

å tilläggsstat anvisat ett anslag av 32 000 kronor. Utskottet har i

detta sammanhang förutsatt, att socialstyrelsen anbefalles att närmare

analysera kostnadsfrågan och de problem som sammanhänger med indexens

precision. Under erinran härom tillstyrker utskottet den begärda medelsanvisningen

för nästa budgetår.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Socialstyrelsen: Ersättning till statistiska

centralbyråns utredningsinstitut m. fl. för budgetåret

1955/56 anvisa ett anslag av 115 000 kronor.

7:o) Statens socialvårdskonsulenter: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 7, s. 13—16), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

och under erinran om att de beslutade ändringarna av grundlönebeloppen

föranleder en omräkning av anslagsposterna, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens socialvårdskonsulenter,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 260 000

2. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 34 000

Summa kronor 294 000;

b) till Statens socialvårdskonsulenter: Avlöningar för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 294 000 kronor.

8:o) Statens socialvårdskonsulenter: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 8, s. 16), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens socialvårdskonsulenter: Omkostnader

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av

104 800 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1955

9:o) Arbetsdomstolen: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 9, s. 17 och 18), vilket förutsätter oförändrat anslagsbelopp, och

under erinran om att föreslagen ordinariesättning av en expeditionsvakttjänst

samt den beslutade ändringen av grundlönerna föranleder en omräkning

av vissa anslagsposter hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) besluta, att i personalförteckningen för arbetsdomstolen

skall uppföras en tjänst som expeditionsvakt i lönegrad Ca 11;

b) godkänna följande avlöningsstat för arbetsdomstolen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 8 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 74 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 59 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 6 300

Summa kronor 149 000;

c) till Arbetsdomstolen: Avlöningar för budgetåret 1955/56

anvisa ett förslagsanslag av 149 000 kronor.

10:o) Arbetsdomstolen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 10, s. 18), vilket innebär en ökad medelsanvisning med

4 400 kronor, varav 3 400 kronor för bränsle, lyse och vatten samt 1 000

kronor för reseersättningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Arbetsdomstolen: Omkostnader för

budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 16 400 kronor.

11 :o) Förlikningsman för medling i arbetstvister in. m.: Avlöningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 11, s. 19—22), vilket innebär

en ökad medelsanvisning med 15 000 kronor till arvoden till särskilda förlikningsmän

m. fl., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förlikningsman för medling i arbetstvister

m. m.: Avlöningar för budgetåret 1955/56 anvisa ett

förslagsanslag av 190 000 kronor.

12 :o) Förlikningsman för medling i arbetstvister in. m.: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 12, s. 22), vilket innebär att

till reseersättningar beräknas ytterligare 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förlikningsman för medling i arbetstvister

m. m.: Omkostnader för budgetåret 1955/56 anvisa

ett förslagsanslag av 40 000 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1955

13:o) Mödrahjälp. Kungl. Maj :t har (punkt 13, s. 22—27) föreslagit

riksdagen att till Mödrahjälp för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 4 500 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 6 000 000 kronor.

Vid fjolårets reform av samhällets ekonomiska hjälp i samband med

havandeskap och barnsbörd var statsmakterna eniga om att den behovsprövade

mödrahjälpen skulle bibehållas tills vidare vid sidan av den moderskapshjälp,

som på grund av den allmänna sjukförsäkringen börjat utgå

den 1 januari i år. Frågan om mödrahjälpens framtida bestånd och utformning

skulle bedömas vid den förestående revisionen av vår fattigvårdsla°stiftning.

Inom socialdepartementet prövas f. n. ett förslag till lag om

socialhjälp, vilken lag är avsedd att ersätta 1918 års fattigvårdslag.

Departementschefen har för avsikt att föreslå Kungl. Maj :t att förelägga

1955 års riksdag proposition i ämnet men avser inte att föreslå, att förordningen

om mödrahjälp skall upphöra på grund av denna nya lagstiftning,

och utgår därför från att mödrahjälpen kommer att bestå tills

vidare såsom självständig hjälpform. Det anmärkes, att en ny socialhjälpslagstiftning

naturligen kräver en viss förberedelsetid för kommunerna,

varför en sådan lagstiftning i varje fall inte torde kunna trada i kraft

under nästa budgetår.

I en departementspromemoria, vilken varit föremål för remissbehandling,

har behandlats frågan huruvida inte mödrahjälp i allmänhet borde utgå

kontant i stället för som nu in natura.

I likhet med den övervägande majoriteten bland de myndigheter och sammanslutningar

som nu yttrat sig i frågan anser departementschefen, att

mödrahjälpen i allmänhet bör utgå kontant. Från denna princip forordas

dock vissa undantag. Sålunda anses, att mödrahjälp till tandvård även i

fortsättningen bör lämnas in natura. Vidare anses det lämpligt att a\steg

från kontantprincipen skall kunna göras när särskilda omständigheter

motiverar det.

Det har tidigare ifrågasatts också att vidta ändringar i mödrahjälpsverksamhetens

organisation genom att överföra beslutanderätten i mödrahjälpsärenden

på andra befintliga organ. Detta spörsmål står i samband

med frågan om i vilken utsträckning antalet mödrahjälpsärenden kommer

att minska efter moderskapsförsäkringens införande. Enligt departementschefens

åsikt bör någon erfarenhet vinnas på denna punkt innan organisationsfrågan

aktualiseras. Det framliålles dock, att det finns grundad anledning

att anta, att antalet mödrahjälpsansökningar även framdeles kommer

att bli så betydande, att det visar sig motiverat med särskilda organ för

handläggningen härav.

De förordade ändringarna beträffande mödrahjälpens form, vilka inte

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955

torde fordra ändring i gällande förordning om mödrahjälp, anses böra

genomföras fr. o. in. den 1 juli 1955.

. Vad beträffar anslagsfrågan för nästa budgetår kan man f. n. inte erhålla

säkra utgångspunkter för bedömande av medelsbehovet. Departementschefen

föreslår, att anslaget uppföres med 4 500 000 kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Magnusson (1:87) och den andra inom andra kammaren av herr

Hagård (II: 122), har hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte

dels till Mödrahjälp för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av

2 500 000 kronor och dels beakta de synpunkter beträffande mödrahjälpens

handhavande som i motionerna anförts.

Angående de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

hänvisas till motionen II: 122.

Utskottet. Såsom departementschefen erinrat har frågan om mödrahjalpens

bibehållande vid sidan av den förra året beslutade moderskapsförsäkringen

förutsatts skola upptas till prövning i samband med det förslag

till lag om socialhjälp, som senare torde komma att föreläggas innevarande

riksdag. Departementschefen har redan nu anmält, att han vid

lagförslagets framläggande icke ämnar föreslå att mödrahjälpen skall upphöra

som självständig hjälpform. Utan att ta ställning till denna fråga anser

utskottet sig, med hänsyn till vad departementschefen anfört om den möjliga

tidpunkten för lagens ikraftträdande, kunna utgå från att mödrahjälpen

i varje fall kommer att bestå också under nästa budgetår. Någon

häremot avvikande uppfattning har icke heller kommit till uttryck i motionerna

I: 87 och II: 122.

Motionärerna anser emellertid, att mödrahjälpen tills vidare — med

hänsyn till de förbättrade villkor, som moderskapsförsäkringen medför

i synnerhet för de förvärvsarbetande kvinnorna — bör i möjligaste mån

begränsas till de fall, där det finns ett påtagligt behov av ekonomiskt stöd.

I motionerna begäres att riksdagen gör ett uttalande av denna innebörd

vid beviljandet av anslag till mödrahjälp för nästa budgetår. Utskottet

får i denna fråga erinra, att socialstyrelsen i anledning av moderskapsförsäkringens

ikraftträdande den 1 januari detta år utfärdat nya normer

till ledning för mödrahjälpsnämndernas prövning av hjälpbehovet. Därvid

har i enlighet med statsmakternas uttalande vid försäkringens antagande

hänsyn tagits till det ökade försäkringsmässiga skyddet. Vidare

har i detta sammanhang beaktats de förmånligare villkor, som

moderskapsförsäkringen erbjuder de förvärvsarbetande kvinnorna. Enligt

normerna skall sålunda vid mödrahjälpsbeloppets fastställande avdrag

göras för den tilläggspenning (sjukpenning), som utöver försäkringens

grundpenning tillkommer denna kategori av kvinnor. Som fram
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955

9

går av det föregående har de nya normerna varit i kraft endast en kort tid,

och några bestämda slutsatser beträffande verkningarna kan därför ännu

inte dragas. Att i detta läge förorda en ytterligare skärpning av behovsprövningen

kan utskottet för sin del icke tillstyrka. Härav följer att utskottet

icke heller kan tillstyrka, att motionärernas synpunkter lägges till

grund för anslagsberäkningen.

Den av departementschefen förordade övergången till kontantprincipen

vid utgivande av mödrahjälp biträder utskottet, som jämväl delar departementschefens

åsikt att ändringar i mödrahjälpsverksamhetens organisation

icke nu bör aktualiseras.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 87 och II: 122, såvitt nu är i fråga,

till Mödrahjälp för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 4 500 000 kronor.

14:o) Mödrahjälpsnämnderna. Kungl. Maj:t har (punkt 14, s. 27 och

28) föreslagit riksdagen att till Mödrahjälpsnämnderna för budgetåret 1955/

56 anvisa ett förslagsanslag av 140 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 187 000 kronor.

I enlighet med vad departementschefen anfört under föregående punkt

bör f. n. ingen ändring vidtagas beträffande mödrahjälpsverksamhetens

organisation. För nästa budgetår kan en minskning förutses i antalet mödrahjälpsansökningar.

På grund härav bör detta anslag nedräknas. Det

föreslås att anslaget minskas med 47 000 kronor till 140 000 kronor, varav

85 000 kronor beräknas för arvoden m. in., 15 000 kronor för reseersättningar

och 40 000 kronor för expenser.

I de under föregående punkt nämnda likalydande motionerna I: 87 och

II: 122 har hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte till Mödrahjälpsnämnderna

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av

100 000 kronor.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet anfört under föregående

punkt avstyrker utskottet motionerna 1:87 och 11:122 jämväl i vad de

berör ifrågavarande anslag. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag

hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 87 och II: 122, såvitt nu är i fråga,

till Mödrahjälpsnämnderna för budgetåret 1955/56 anvisa ett

förslagsanslag av 140 000 kronor.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955

15:o) Bidrag till avlönande av hemvårdarinnor. Kungl. Maj:t har

(punkt 15, s. 28 och 29) föreslagit riksdagen att till Bidrag till avlönande

av hemvårdarinnor för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av

3 500 000 kronor.

Anslaget har för innevarande budgetår anvisats med 3 300 000 kronor.

Sjukförsäkringsreformen anses påkalla vissa jämkningar av statsbidragsbestämmelserna.

Det förutsattes få ankomma på Kungl. Maj :t att förordna

härom. Socialstyrelsens anslagsberäkning godtas.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

fru Svenson (1:21) och den andra inom andra kammaren av fru Sjöstrand

(11:35) har hemställts, att riksdagen måtte besluta, att §§ 12 och 13 helt

utgår ur hemhjälpskungörelsen samt att i § 16 de justeringar vidtages, som

föranledes av den nuvarande på avtal grundade lönesättningen.

Beträffande motiveringen för nämnda yrkanden hänvisas till motionen

II: 35.

Utskottet har under hand inhämtat, att socialstyrelsen den 30 december

1954 till Kungl. Maj :t ingivit framställning i de av motionärerna berörda

frågorna. Då ärendet sålunda är föremål för Kungl. Maj :ts prövning synes

någon riksdagens åtgärd i anledning av motionerna icke påkallad.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts

förslag, hemställer sålunda,

a) att motionerna I: 21 och II: 35 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd;

b) att riksdagen må till Bidrag till avlönande av hemvårdarinnor

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av

3 500 000 kronor.

16:o) Prov- och kompletteringskurser för hemvårdarinnor. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 16, s. 29 och 30), vilket innebär en

nedräkning av anslaget med 48 000 kronor med hänsyn till en befintlig

reservation, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Prov- och kompletteringskurser för

hemvårdarinnor för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 212 000 kronor.

17:o) Fattigvård i allmänhet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 17, s. 30 och 31), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Fattigvård i allmänhet för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 4 400 000 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr ö är 1955

11

18 :o) Barnavård i allmänhet. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 18, s. 31), vilket innebär en anslagshöjning med 350 000 kronor

med hänsyn till belastningen, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barnavård i allmänhet för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 700 000 kronor.

19 :o) Fattigvård och barnavård för lappar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 19, s. 31 och 32), vilket innebär en höjning av anslaget

med 25 000 kronor på grund av medelsåtgången, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fattigvård och barnavård för lappar

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 175 000

kronor.

20 :o) Bidrag till anordnande samt om- och tillbyggnad av ålderdomshem.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 20, s. 32 och 33), vilket

innebär oförändrat anslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till anordnande samt om- och

tillbyggnad av ålderdomshem för budgetåret 1955/56 anvisa

ett reservationsanslag av 12 000 000 kronor.

21 :o) Bidrag till utbildning av föreståndare vid ålderdomshem. Kungl.

Maj :t har (punkt 21, s. 33 och 34) föreslagit riksdagen att till Bidrag till

utbildning av föreståndare vid ålderdomshem för budgetåret 1955/56 anvisa

ett anslag av 45 000 kronor.

Av anslaget, som för innevarande budgetår uppförts med 42 000 kronor,

bestrides statens andel av kostnaderna för den av Svenska socialvårdsförbundet

anordnade utbildningen av föreståndare vid ålderdomshem. Enligt

beslut vid 1952 års riksdag skall statens bidrag i huvudsak motsvara

hälften av kostnaderna. Stipendier för bestridande av utgifter för kost

under den till internat förlagda första läskursen bekostas helt av statsmedel.

Departementschefen tillstyrker att arvodet till en med utbildningen

sysselsatt assistent beräknas enligt löneklass 17. I övrigt godtas socialvårdsförbundets

kostnadsberäkning med det undantaget att kostnadsökningen,

vilken uppskattas till 6 000 kronor, lägges till de utbildningskostnader,

på vilka innevarande budgetårs anslag grundats eller 70 000 kronor.

De egentliga utbildningskostnaderna under nästa budgetår beräknas sålunda

till 76 000 kronor, varav staten bör bestrida hälften eller 38 000 kronor.

Då till stipendier beräknas oförändrat 7 000 kronor, uppföres hela

anslaget med 45 000 kronor, vilket innebär en ökning med 3 000 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

fru Svenson och fru Nilsson (I: 234) samt den andra inom andra kammaren

av herrar Hansson i Skegrie och Andersson i Brämhult (11:296),

har hemställts, att riksdagen måtte besluta, att till Bidrag till utbildning

av föreståndare vid ålderdomshem för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag

av 46 000 kronor.

Beträffande motiveringen för nämnda yrkande hänvisas till motionen

I: 234.

Utskottet. Motionärernas förslag innebär att anslaget skall höjas med

1 000 kronor utöver det belopp av 3 000 kronor, varmed departementschefen

uppräknat anslaget. Utskottet anser icke, att denna skillnad har någon avgörande

betydelse för verksamhetens fortsatta utveckling eller att den sålunda

motiverar ett frångående av Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet hemställer

alltså,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 234 och II: 296 till Bidrag till utbildning

av föreståndare vid ålderdomshem för budgetåret

1955/56 anvisa ett anslag av 45 000 kronor.

22 :o) Bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 22, s. 34), vilket innebär en anslagshöjning med

10 000 kronor i anslutning till medelsåtgången, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av

60 000 kronor.

23:o) Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 24, s. 36), vilket innebär

oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till postverket för utbetalning

av allmänna barnbidrag för budgetåret 1955/56 anvisa

ett förslagsanslag av 2 000 000 kronor.

24 :o) Ersättning till barnavårdsnämnderna för bidragsförskott. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25, s. 36 och 37), vilket innebär

en ökad medelsanvisning med 900 000 kronor på grund av 1953 års höjning

av maximibeloppet för bidragsförskott, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till barnavårdsnämnderna

för bidragsförskott för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 5 500 000 kronor.

25 :o) Bidrag till barnavårdsnämnderna för vissa kostnader enligt barnavårdslagen

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26, s. 37

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955

13

och 38), vilket innebär en anslagsminskning med 20 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till barnavårdsnämnderna för

vissa kostnader enligt barnavårdslagen m. m. för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 120 000 kronor.

26:o) Bidrag till uppförande eller inrättande av barnhem. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 27, s. 38 och 39), vilket i fråga om

medelsanvisningen innebär en minskning med 1 000 000 kronor med hänsyn

till en förefintlig reservation, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att statsbidrag till uppförande eller inrättande

av barnhem under budgetåret 1955/56 beviljas med högst

1 400 000 kronor;

b) till Bidrag till uppförande eller inrättande av barnhem

för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 800 000

kronor.

27 :o) Bidrag till driften av barnhem. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 28, s. 40 och 41), vilket innebär en anslagsminskning med

200 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av barnhem för

budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 2 200 000

kronor.

28 :o) Bidrag till utbildning av föreståndare vid barnhem. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 29, s. 41 och 42), vilket innebär en ökad medelsanvisning

med 4 300 kronor i anledning av verksamhetens fortsatta

utbyggnad, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till utbildning av föreståndare

vid barnhem för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av

41 300 kronor.

29:o) Bidrag till driften av anstalter för halvöppen barnavård. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 30, s. 42—44), vilket innebär en

ökad medelsanvisning med 100 000 kronor med hänsyn till ökningen av

antalet institutioner, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av anstalter för halvöppen

barnavård för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 3 050 000 kronor.

30 :o) Bidrag till utbildning av personal inom den halvöppna barnavården

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31, s. 44 och

45), vilket upptar oförändrat anslagsbclopp, hemställer utskottet,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955

att riksdagen må till Bidrag till utbildning av personal inom

den halvöppna barnavården m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa

ett reservationsanslag av 288 600 kronor.

31 :o) Ferieresor för barn. Kungl. Maj:t bär (punkt 32, s. 46 och 47)

föreslagit riksdagen att till Ferieresor för barn för budgetåret 1955/56 anvisa

ett förslagsanslag av 2 400 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 800 000 kronor.

Mot socialstyrelsens beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår har

föredragande statsrådet intet annat att erinra än att anslaget anses kunna

nedsättas med 100 000 kronor utöver vad styrelsen föreslagit eller till

2 400 000 kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

fröken Andersson (I: 235) och den andra inom andra kammaren av fru

Boman och herr Nilsson i Bästekille (II: 294), har hemställts, såvitt nu

är i fråga, att riksdagen måtte dels i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa

om en allmän översyn av bestämmelserna för erhållande av bidrag till fria

resor för barn, dels ock till Ferieresor för barn för budgetåret 1955/56 anvisa

ett förslagsanslag av 2 200 000 kronor.

Angående motiveringen för nämnda yrkanden hänvisas till motionen

II: 294.

Utskottet. Motionärernas yrkande om en allmän översyn av ifrågavarande

bestämmelser utgör ett upprepande av ett förra året väckt förslag,

som då icke föranledde någon riksdagens åtgärd. Utskottet finner icke skäl

anförda, som nu motiverar ett ändrat ställningstagande. I varje fall synes

det utskottet lämpligt, att några förändringar beträffande förevarande verksamhet

icke aktualiseras förrän 1954 års familjeutredning — vars främsta

uppgift är att belysa barnfamiljernas aktuella ekonomiska läge och därmed

skapa vissa utgångspunkter för fortsatta överväganden av familjepolitikens

utformning -— redovisat resultatet av sitt arbete.

Utskottet kan icke heller finna, att motionärerna anfört vägande skäl

för ett frångående av Kungl. Maj :ts förslag till anslagsberäkning. Utskottet

avstyrker sålunda motionärernas yrkande även i denna del.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

a) att motionerna I: 235 och II: 294, i vad de avser bestämmelserna

om bidrag till fria resor för barn, icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd;

b) att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 235 och II: 294, i vad de berör

förevarande anslag, till Ferieresor för barn för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 2 400 000 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955

15

32 :o) Ferieresor för husmödrar. Kungl. Maj:t har (punkt 33, s. 47

och 48) föreslagit riksdagen att till Ferieresor för husmödrar för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 1 140 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 300 000 kronor.

Föredraganden tillstyrker socialstyrelsens förslag att anslaget för nästa

budgetår upptages med 1 140 000 kronor.

I de under föregående punkt nämnda likalydande motionerna 1: 235 och

II: 294 har hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj:t hemställa om en allmän översyn av bestämmelserna för

erhållande av bidrag till fria resor för husmödrar.

Utskottet avstyrker av samma skäl, som anförts under punkten 31, förevarande

motionsyrkande.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet sålunda,

a) att motionerna I: 235 och II: 294, i vad de avser bestämmelserna

om bidrag till fria resor för husmödrar, icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd;

b) att riksdagen må till Ferieresor för husmödrar för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 1 140 000 kronor.

33 :o) Bidrag till driften av semesterhem. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 34, s. 48 och 49), vilket innebär en anslagsminskning med

20 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av semesterhem

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 560 000

kronor.

34 :o) Stipendier för underlättande av husmoderssemester. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35, s. 49), vilket innebär oförändrat anslag,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stipendier för underlättande av husmoderssemester

för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 1 000 000 kronor.

35 :o) Bidrag till driften av barnkolonier m. m. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 36, s. 50 och 51), vilket innebär en anslagshöjning

med 100 000 kronor i anledning av ökade driftkostnader, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av barnkolonier

m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av

1 600 000 kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955

36:o) Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Avlöningar.

Kungl. Maj:t har (punkt 37, s. 52—106) föreslagit riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården, som föranledes

av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för statens skolor tillhörande barnaoch

ungdomsvården, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1955/56,

dels ock till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Avlöningar

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 4 739 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 4 557 000 kronor.

Ungdomsvårdsskoleutredningens slutbetänkande avlämnades hösten

1953. I vad gäller yrkesutbildningen för manligt klientel behandlades betänkandet

vid 1954 års riksdag och ledde till vissa omläggningar. Departementschefen

återkommer nu till huvudfrågorna i utredningsförslaget.

Principiella frågor

I likhet med utredningen anser departementschefen att de vårdprinciper,

på vilka den nuvarande ungdomsvårdsskoleorganisationen byggts

upp, i och för sig är väl ägnade att tjäna som grund för det fortsatta utvecklingsarbetet

på detta fält. Han vill emellertid, med hänsyn till den

dokumenterade utvecklingen av elevklientelets beskaffenhet, i likhet med

utredningen understryka vikten av att organisationen icke låses fast utan

från tid till annan avpassas efter de aktuella förhållandena.

Utredningens förslag att elevgruppernas storlek skall skäras ned

har redan tidigare preliminärt anmälts i samband med behandlingen av

vissa av utredningen avgivna delförslag (jfr V ht 1952, p. 37 och V ht 1953,

p. 37). Något slutligt ställningstagande från statsmakternas sida har i avvaktan

på föreliggande huvudbetänkande ännu icke förekommit, men principen

har beaktats vid utformningen av ett antal av statsmakterna redan

beslutade projekt.

Utan att vilja direkt ansluta sig till utredningens åsikter om det optimala

platsantalet delar departementschefen i princip utredningens synpunkter

i förevarande fråga. Detta innebär emellertid icke att han förordar en

omedelbar övergång till »den lilla gruppens» system eller är beredd att

göra upp ett program på längre sikt i detta hänseende. En omläggninganses

kunna ske endast stegvis, varvid hänsyn måste tagas till de ekonomiska

insatser, som det -statsfinansiella läget medger i fråga om såväl

byggnadsarbeten som personalförstärkningar. Varsamhet är särskilt angelägen

med tanke på de fortskridande förändringarna i klientelets struktur

och de betydande osäkerhetsmomenten vid bedömningen av den framtida

elevtillströmningen.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 År 1955

17

Departementschefen framhåller att en anpassning till mindre grupper

redan nu kan accepteras vid vissa skolor. Beslut fattades vid 1953 års

riksdag om viss ombyggnad av de största elevförläggningarna vid Lövsta

och Forsane i samband med uppförande av ett antal nya avdelningar därstädes.

Dessa båda skolor har i och med detta helt anpassats till den lilla

gruppens principer. För Sundbos del beslöt 1952 års riksdag uppförande

av en specialavdelning och en utskrivningsavdelning. En minskning av

de äldre avdelningarna bör få ske. Vid ytterligare två skolor bör en minskning

av större elevavdelningar kunna beslutas redan nu. Vid Johannisberg

har en elevavdelning med 20 platser brunnit ner. Det är naturligt att den

nya avdelningen icke dimensioneras för mer än 15 elever. Vidare föreslås

att den största elevavdelningen vid Fagared delas i två avdelningar,

den ena om 6 och den andra om 14 platser, samt att Folåsa, som nu består

av en enda elevförläggning för 20 elever, byggs om efter ett paviljongsystem

med endast 7 elever i varje hus.

Utredningen har ställt en prognos rörande platsbehovet och

därvid funnit en ökning av platsantalet påkallad. Bl. a. har beräknats att

elevantalet skulle öka med 25 % under åren 1951—57 om hänsyn tages

enbart till förändringarna i befolkningens sammansättning. Utredningens

beräkningar i fråga om platsbehovet har hittills icke verifierats av utvecklingen.

En viss marginal föreligger f. n. Med hänsyn härtill kan departementschefen

icke finna tillräckliga skäl f. n. föreligga för en utbyggnad

på basis av utredningens framtidsprognos.

Utredningen föreslår en betydande personalförstärkning. När det

gäller att ge skolorna större resurser i deras fostrande uppgifter representerar

personalfrågan enligt departementschefen otvivelaktigt ett centralt

problem. Han är emellertid icke beredd att draga upp några principiella

riktlinjer för de framtida personalplanerna utan anser att en förstärkning

på detta område, liksom när det gäller omformning och förstärkning av

skolorna i övrigt, bör bedömas från tid till annan mot bakgrunden av

aktuella erfarenheter och behov. En viss ökning av personalen förordas

dock nu. Sedan Lingatan hösten 1953 nedlagts och numera definitivt avförts

ur skolorganisationen, bör de för denna skola beräknade avlöningsmedlen

omdisponeras för en personalförstärkning inom organisationen.

Dessa medel uppgår till 92 491 kronor. Såsom föreslagits vid behandlingen

av socialstyrelsens avlöningsanslag bör dock nämnda belopp minskas med

de lönemedel, som erfordras för en tjänsteman, som inom socialstyrelsen

sysslar med uppgiften att anskaffa fosterhem åt barn, som är omhändertagna

för skyddsuppfostran. Sedan denna reduktion företagits, återstår

ett belopp av 76 027 kronor att disponeras inom ramen för den egentliga

ungdomsvårdsskoleorganisationen. Vidare beräknar departementschefen,

såsom framgår av det följande, att ett antal facklärarinnetjänster skall

2—434 55 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 0 saml. Nr 5

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955

dragas in. Denna åtgärd betingas enbart av behovet att rationalisera yrkesutbildningen

och kräver att annan personal anställes vid skolorna. Lönerna

för ifrågavarande facklärare representerar ett belopp av 100 512 kronor.

Av f. n. anvisade medel kan alltså totalt (76 027 + 100 512) 176 539 kronor

omdisponeras. En ytterligare förstärkning med ca 20 tjänster kan därjämte

nu bedömas erforderlig. Departementschefen är emellertid icke beredd

föreslå att mer än 7 av dessa inrättas under nästa budgetår.

Byggnadsprogrammet

I betraktande av de betydande osäkerhetsmoment som gör sig gällande

vid försöken att bedöma den framtida utvecklingen finner departementschefen

sig i likhet med bl. a. socialstyrelsen sakna möjlighet att taga ställning

till utredningens byggnadsprogram i vidare utsträckning än för den

närmast liggande etappen.

Vad först beträffar frågan om Lingatans omändring till sjömansskola

anför departementschefen bl. a. följande.

Detta projekt framfördes från utredningens sida redan år 1952. I 1953

års statsverksproposition (V ht, p. 37) lämnades en utförlig redogörelse för

förslaget. Vid remissbehandlingen framkom i stort sett inga erinringar

mot tanken att tillskapa en sjömansutbildning för ungdomsvårdsskolornas

behov, ehuruväl från vissa håll — bl. a. från sjöfolkets sida — uttalades

en viss skepsis i fråga om ungdomsvårdsskoleelevernas möjligheter till

anpassning inom sjömansyrket. Sjöfolksförbundet ansåg i vart fall då, att

Lingatan hade ett alltför isolerat läge för att vara lämpligt för ändamålet.

Något ställningstagande blev för statsmakternas del icke aktuellt vid 1953

års riksdag. På grund av anstaltsbyggnadernas tillstånd och de lokala

förhållandena i övrigt nedlades skolverksamheten vid Lingatan hösten 1953.

Vid 1954 års riksdag förelåg dels en motion om skolans omändring till

sjömansskola i enlighet med utredningens förslag och dels ett uttalande av

riksdagens revisorer, vari framhölls det otillfredsställande i att anstalten

icke utnyttjades. Statsutskottet (uti. nr 5, p. 35) avstyrkte bifall till motionen

under hänvisning till att sjömansskolefrågan först borde prövas av

Kungl. Maj :t samt förordade en undersökning av möjligheterna att anordna

sjömansutbildning för ungdomsvårdsskoleelever vid kommunala sjömansskolor.

I anledning av revisorernas uttalande underströks önskvärdheten

av att Lingatan — utan att man därför bunde sig för dess framtida användning

som sjömansskola — snarast komme att utnyttjas på lämpligt sätt.

Socialstyrelsen har i samråd med överstyrelsen för yrkesutbildning verkställt

den begärda undersökningen, överstyrelsen har därvid yppat en viss

tveksamhet rörande lämpligheten av att mottaga ungdomsvårdsskoleelever

vid de kommunala sjömansskolorna. Socialstyrelsen påpekar, att innebörden

av ett omhändertagande på ungdomsvårdsskola är att behovet av

vård i denna form ansetts föreligga. En omplacering till en sjömansskola

kan då icke ske förrän elevens resocialisering fortskridit så långt att han

kan medgivas villkorlig utskrivning. Sedan han sålunda lämnat skolan, står

det fritt att efter omständigheterna placera honom i den yrkesutbildning,

som passar honom.

Att redan före den villkorliga utskrivningen placera en på ungdomsvårdsskola

omhändertagen yngling i kommunal sjömansskola torde på av

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955

19

socialstyrelsen anförda skäl i regel vara uteslutet. Möjligen kunde man

tänka sig att vidtaga en sådan åtgärd i enstaka fall inom den begränsade

grupp, som av skilda orsaker anses böra utackorderas redan före den villkorliga

utskrivningen. I praktiken torde dock både behovet och möjligheten

av en sådan anordning vara så ringa, att det bör överlåtas på vederbörande

skolstyrelse att söka sig fram till en lösning i det enskilda fallet.

Med hänsyn till svårigheterna och kostnaderna att bereda ett mycket begränsat

antal elever en för handelsflottan erforderlig och med de kommunala

sjömansskolorna jämförlig utbildning inom ungdomsvårdsskoleorganisationen

är departementschefen icke beredd att ansluta sig till tanken

att anordna en sjömansskola vid Lingatan. Med beaktande av vad riksdagen

anfört om vikten av att anläggningen utnyttjas har han — då han

ej heller i övrigt funnit användning för anstalten inom ungdomsvårdsskoleväsendet

— ansett att den bör avföras från skolorganisationen. Fångvården

har numera övertagit Lingatan.

Beträffande byggnadsprogrammet i övrigt föreslår departementschefen

sammanfattningsvis att den närmaste byggnadsetappen får omfatta dels

anordnande av en förläggning vid Härsjögården för sex elever, dels vissa

ombyggnadsarbeten vid Fagared i syfte att minska ned den största elevavdelningen

därstädes och dels omläggning av Folåsa från en stor till tre

mindre avdelningar. Endast för de båda sistnämnda arbetena erfordras

särskild medelsanvisning, nämligen med (37 480 + 470 000) 507 480 kronor.

Departementschefen återkommer i detta hänseende vid behandlingen av

frågan om skolornas byggnadsanslag.

Yrkesundervisning m. m.

Utredningen har föreslagit, att ett antal facklärarinnetjänster vid flickskolorna

skall dragas in. I gengäld skall viss undervisning ske i form av

korta ambulerande kurser, varjämte några skolor skulle erhålla arbetsterapeuter.

Utredningen förutsätter vidare att jordbruksdriften nedlägges

och trädgårdsskötseln slopas som utbildningsgren.

Departementschefen förordar i huvudsaklig överensstämmelse med socialstyrelsens

förslag, att antalet facklärarinnor bestämmes till tre vid

Brättegården, Härsjögården, Eknäs och Hornö, två vid Morängen och en vid

Broby. Av dessa hör en vara lärarinna i tvätt vid vardera Härsjögården,

Eknäs och Hornö. På detta sätt minskas antalet facklärarinnor med åtta.

I överensstämmelse med socialstyrelsens förslag bör därjämte arbetsterapeuter

finnas anställda vid Härsjögården, Eknäs, Hornö och Morängen.

Förslaget om slopande av jordbruksdriften vid flickskolorna bör bordläggas.

Det förutsättes, att socialstyrelsen vid en planerad undersökning

av jordbrukens lönsamhet in. in. inom organisationen jämväl beaktar flickskolornas

motsvarande problem.

Vad beträffar trädgårdsundervisningen utgör denna en av de uppgifter,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1955

som ligger inom lanthushållslärarinnans arbetsområde; någon särskild personal

är alltså icke anställd för detta ändamål. Då det uppenbarligen icke

förutsatts, att skolorna skall avhända sig trädgårdsanläggningarna, kan departementschefen

icke finna annat än att frågan om på vad sätt och i vilket

syfte arbetet skall bedrivas i trädgården får bli beroende av lokala omständigheter

och behov.

I förevarande sammanhang föreslås, att även vissa pojkskolor erhåller

arbetsterapeuttjänster, nämligen Lövsta och Långanäs. För Lövstas vidkommande

beslöt 1954 års riksdag att en ny terapiverkstad skulle uppföras

därstädes. Likaså synes det erforderligt att Långanäs, som mottager ett

likaledes i psykiskt hänseende starkt skadat klientel, erhåller en motsvarande

tjänst.

Organisationen bör, såsom bl. a. socialstyrelsen och ett antal skolstyrelser

uttalat, vara oförhindrad att inom ramen för givna resurser själv

forma sin yrkesutbildning. Bestämmanderätten kan dock icke överlåtas på

de enskilda skolstyrelserna med hänsyn till risken att differentieringen

inom yrkesutbildningen får en olämplig avbalansering inom skolorganisationen

i dess helhet. Det bör därför ligga i socialstyrelsens hand att besluta

om utbyte av yrkesspecialiteter i förekommande fall. Styrelsen bör dock i

största möjliga utsträckning taga hänsyn till skolstyrelsernas egna önskemål

härvidlag.

Personalplaner

Såsom framgår av det föregående begränsas departementschefens program

för en förstärkning av personalen under nästa budgetår av dels de

möjligheter som står till buds inom ramen för ett redan tillgängligt belopp

av 176 539 kronor, vilket kan omdisponeras, och dels det antal av sju nya

tjänster, vilka han förklarat sig beredd att tillstyrka fr. o. m. den 1 juli

1955.

Inom ramen för förstnämnda belopp rymmes, förutom de ändringar

för vilka redogjorts i samband med behandlingen av yrkesutbildningsfrågan,

följande personalförstärkningar av hög angelägenhetsgrad, nämligen

en översköterska vid Ryagården, en vårdare vid Broby, två vårdare

vid vardera Eknäs, Morängen, Hornö och Härsjögården samt ett ekonomibiträde

i 7 lönegraden vid Ryagården. Slutligen bör ifrågavarande belopp

få tagas i anspråk för tre av 1954 års riksdag beslutade vårdartjänster.

De sju nya tjänsterna fördelas på följande sätt: en assistent vid vardera

Margretelund, Långanäs och Härsjögården, en bokhållare vid Långanäs,

en vårdare vid Brättegården samt ytterligare två vårdare, vilka bör

få disponeras fritt av socialstyrelsen för att insättas som förstärkning på

de punkter, där särskilt trängande behov härav anmäler sig. Kostnaderna

för dessa sju tjänster beräknas till 76 020 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955

21

Sedan år 1948 har vid Lövsta funnits en tjänst som biträdande läkare

i lönegrad Cg 29. Denna tjänst har i brist på sökande hittills icke kunnat

besättas. Enligt utredningens mening bör tjänsten indragas och i stället

bör en psykologtjänst inrättas för vissa angivna uppgifter. Socialstyrelsen

anser, att en psykologtjänst i Ce 29 visserligen bör inrättas men menar,

att läkartjänsten icke kan indragas. Senare har från socialstyrelsens och

Lövstaledningens sida under hand understrukits behovet av en biträdande

läkare för skolans räkning. Det har därvid framhållits, att utsikterna att

få tjänsten besatt numera torde vara bättre än tidigare. I detta läge anser

departementschefen, att frågan bör lösas på det sättet att en tjänst för

en läkare eller psykolog i Ce 29 uppföres på personalförteckningen. Därest

tjänsten besättes med en psykolog bör dock denne i avvaktan på närmare

erfarenhet tills vidare anställas som extra tjänsteman.

Övriga frågor

Utredningens förslag vad beträffar ersättningar till skolstyrelseledamöterna

kan departementschefen endast tillstyrka i vad rör dagarvode å

20 kronor till dessa funktionärer.

Beträffande frågan om eftervårdens organisation framhålles, att

barnavårdskommittén f. n. är sysselsatt med en omarbetning av barnavårdslagens

bestämmelser rörande skyddsuppfostran. Bland de problem, som

härvid torde komma upp till behandling, befinner sig frågan om hur övergångstiden

mellan anstaltsvistelsen och den slutgiltiga utskrivningen skall

gestaltas ur skilda synpunkter. I detta läge anser departementschefen, att

hållbara grunder saknas för större förändringar i den nuvarande eftervårdsorganisationen.

Frågan om utvidgning av den av I. O. G. T. bedrivna inackorderingshemsverksamheten

debatterades senast vid 1952 års riksdag, vid vilken

motioner förelåg om inrättande av ytterligare ett antal hem. För egen

del gav departementschefen i andra kammaren uttryck för den uppfattningen

att en utökning icke borde ske i avvaktan på utredningens förslag;

han framhöll familjevården som ett alternativ, som vore värt att prövas i

vidgad utsträckning. Utredningsresultatet har icke kommit honom att ändra

uppfattning på denna punkt, och han ansluter sig därför till utredningens

uttalande om en ökad verksamhet i syfte att få kontakt med familjer, som

är lämpade och villiga att taga emot det här berörda klientelet. De inom

skolornas eftervårdsorganisation inrättade inackorderingshcmmen måste

vid sådant förhållande närmast betraktas som ett komplement, då inga

andra utvägar står till buds. Inför de synpunkter beträffande inackorderingshemmen,

vilka kommit till uttryck i betänkandet och vid remissbehandlingen,

saknar departementschefen anledning alt f. n. avge några

konkreta förslag i fråga om sådana hem. Socialstyrelsen har förutskickat

en utredning i denna fråga; det anses lämpligt all tills vidare avvakta

resultatet härav.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955

Anslagsfrågor m. m.

I 1954 års statsverksproposition (p. 37) föreslog Kungl. Maj:t, att utbildningsgrenarna

tapetseri och trädgårdsskötsel vid Forsane skulle utbytas

mot elektrikerutbildning och utbildning av reparatörer för jordbrukets

och skogsbrukets maskiner. För Sundbos vidkommande skulle

trädgårds- och snickeriutbildningen ersättas med utbildning till bilmekaniker

och elektriker. Riksdagen ville icke motsätta sig förslaget, men uttalade

(statsutsk. uti. nr 5) tveksamhet huruvida elektrikerutbildning

borde påbörjas och förutsatte en ytterligare utredning i ämnet. Socialstyrelsen

och vederbörande skolstyrelser har nu förebragt vissa skäl för

att en dylik utbildning icke skall anordnas och föreslagit, att snickeriundervisningen

i stället skall behållas vid Sundbo och att den planerade

elektrikerutbildningen vid Forsane skall ersättas med utbildning i bageriyrket.

Departementschefen godtar vad sålunda föreslagits. Till följd av

omläggningarna på detta område bör två trädgårdsmästartjänster i Ce 18

ersättas med två yrkeslärartjänster i Ce 20; på grund av trädgårdsmästarnas

löneklassläge erfordras ingen anslagsuppräkning. Vidare bör tjänsten

som yrkeslärare i tapetseri, vars innehavare är ordinarie tjänsteman,

föras på övergångsstat.

Vid anmälan av nyssnämnda proposition uttalade departementschefen,

att undervisningen i trädgårdsskötsel vid yrkesskolorna för pojkar lämpligen

borde kunna överföras till jordbruket och skötas av jordbrukspersonalen.

Statsutskottet (uti. nr 5) ansåg, att en sammanslagning av angivna

innebörd vore en lämplig och av utvecklingen betingad åtgärd. Departementschefen

återkommer nu till dessa frågor.

Om Sundbo och Forsane undantages, förekommer f. n. trädgårdsutbildning

vid följande yrkesskolor för pojkar, nämligen Lövsta, Långanäs,

Fagared, Johannisberg och Råby. Berörda skolstyrelser har avstyrkt

indragning av trädgårdsmästartjänsterna. Som skäl har framför allt

anförts, att trädgårdsarbetet är värdefullt som sysselsättning och terapi

samt att skolorna i allmänhet har leveransengagemang inom orten och

på så sätt erhåller en god kontaktmöjlighet med den omgivande bygden.

Socialstyrelsen anser, att man vid bedömningen av förevarande fråga

måste taga hänsyn till trädgårdsdriftens omfattning och art och till skolornas

mycket olika klientel. Styrelsen kan icke f. n. taga ställning i

ämnet och anser att trädgårdsmästartjänsterna tills vidare icke bör indragas

vid de bär avsedda fem skolorna. Av handlingarna framgår, att

trädgårdsdriften under budgetåret 1953/54 gick med en förlust varierande

mellan 1 125 och 3 125 kronor vid Lövsta, Fagared och Johannisberg.

Rörelsen utvisade vinst vid Långanäs med 2 171 kronor och vid Råby med

13 398 kronor. Vid några skolor hade trädgårdsdriften belastats med vissa

investeringskostnader, vilka dock var av ringa betydelse för en bedömning

av det ekonomiska utfallet. Tilläggas bör att lönekostnaderna för trädgårds
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955

23

mästarna (18 lönegraden) bestrides från riksstatsanslaget och således icke

beaktats i nyssnämnda redovisning.

För egen del har departementschefen icke funnit skäl att frångå sin

tidigare uppfattning i principfrågan. Skäl finns dock för undantag i två

fall. Lövsta utgör kombinerad yrkesskola och skolhem, och det är icke

hans avsikt att här föreslå någon ändring beträffande skolhemmens

trädgårdsarbete. Vidare synes trädgårdsarbetet vid Råby ekonomiskt någorlunda

försvara sin existens; skäl torde också kunna anföras för en trädgårdsundervisning

i egentlig mening vid denna anstalt, som är belägen i

Lund. Departementschefen föreslår alltså, att trädgårdsmästartjänsterna

indrages vid Fagared, Långanäs och Johannisberg. Sedan två trädgårdsmästartjänster

i enlighet med det tidigare förslaget indragits vid två andra

yrkesskolor, återstår inom ungdomsvårdsskoleorganisationen endast ordinarie

befattningshavare, tillhörande denna grupp. Det är alltså erforderligt

att föra tre tjänster som trädgårdsmästare i Ca 18 på övergångsstat. Personalläget

vid Fagared, Långanäs och Johannisberg skulle dock försämras

om icke de indragna tjänsterna ersattes med andra tjänster, tillhörande

någon av de befattningshavargrupper, som sysslar direkt med elevernas

uppfostran. Det föreslås därför, att vid envar av de nämnda tre skolorna

en vårdare får anställas, sedan trädgårdsmästaren avgått ur tjänst. — Nu

gjorda förslag påverkar icke anslagsbehovet för nästa budgetår.

Förslaget i det föregående att skolstyrelsernas ledamöter skall erhålla

ett arvode av 20 kronor för varje sammanträdesdag medför en kostnad av

8 000 kronor. Till höjning av vissa ersättningar åt folkskollärare beräknas

ytterligare 8 473 kronor.

För att sätta skolorna i tillfälle att i större utsträckning än vad nu är

möjligt utnyttja sina rådgivande psykiatrar, bör en viss ökning av medelsanvisningen

ske. Det erinras att medel till rådgivande psykiatrar vid både

Lövsta och Lingatan finns inräknade i nuvarande anslag. Då tjänsten som

chefsläkare vid Lövsta numera tillsatts och Lingatan nedlagts, borde rätteligen

de för dessa båda skolor beräknade medlen, 7 660 kronor, indragas.

För att åstadkomma den förordade allmänna förstärkningen vill departementschefen

dock föreslå, att detta belopp får utnyttjas av de kvarstående

skolorna och att under anslaget därjämte anvisas 2 800 kronor. På detta

sätt sker en realförstärkning av medel för psykiaterbesök med ca 10 500

kronor.

Beträffande föreslagna löneregleringar tillstyrkes dels uppflyttning av

tre rektorstjänster från Ca 29 till Ca 31 (Långanäs, Forsane, Sundbo) och

två rektorstjänster från Ca 27 till Ca 29 (Margretelund, Brättegården),

dels ock nedflyttning av en rektorstjänst från Ca 29 till Ca 27 (Hornö). I

nämnda sammanhang föreslås uppflyttning av dels tjänsten som ämneslärare

från Ca 26 till Ca 27, dels tjänsterna som lärarinna i hushållsgöromål

och lärarinna i kvinnlig slöjd från 19 till 20 lönegraden under beteck
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955

ningen yrkeslärare, dels tjänsterna som barnavårdslärarinna från 19 till

20 lönegraden och dels tjänsterna som lärarinna i tvätt från 14 till 15 lönegraden.

Dessa löneregleringar medför för nästa budgetår en kostnadsökning

av ca 19 400 kronor.

I det föregående har föreslagits omdisposition av vissa under anslaget

tillgängliga medel ävensom att medel anvisas för ytterligare sju tjänster.

Samtliga genom omdispositionen och ytterligare förstärkning tillkommande

tjänster bör uppföras på extra ordinarie stat. Kostnaderna för de angivna

tjänsterna uppgår till 76 020 kronor. Å andra sidan bör anslaget såsom

tidigare angivits minskas med 16 464 kronor, motsvarande lönekostnaden

för en konsulent för fosterhemsanskaffning hos socialstyrelsen.

De för vikarier avsedda medlen uppräknas med 20 000 kronor. Den

automatiska kostnadsstegringen beräknas till 22 027 kronor.

Vidare höjes det särskilda arvodet till folkskollärare från 660 till 804 kronor,

vilket medför en merkostnad av 3 024 kronor. För ersättning av tjänstgöring

på obekväm arbetstid beräknas 39 000 kronor.

Ordinariesättningar av fem biträdande husföreståndare, fyra vårdare

och fem ekonomibiträden tillstyrkes. Den för Lingatan avsedda rektorstjänsten

i Ca 27 bör avföras ur förteckningen. Antalet å ordinarie stat uppförda

yrkeslärartjänster bör fr. o. m. nästa budgetår vara 30. Från övergångsstaten

kan en arbetsledare avföras.

Anslaget höjes med 182 280 kronor och uppföres med 4 739 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande

motioner, nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Hesselbom m. fl. (I: 233) och den andra inom andra kammaren

av herr Svensson i Göteborg m. fl. (II: 274), i vilka motioner har hemställts,

att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om

förslag till anordnandet av sjömansutbildning inom ungdomsvårdsskoleorganisationen,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Nyström och Sundberg (I: 86) och den andra inom andra

kammaren av fru Boman och herr Jansson i Kalix (II: 123), i vilka motioner

har hemställts, att riksdagen måtte bifalla vad Kungl. Maj :t hemställt

under rubriken Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården beträffande

ändringar i personalförteckningen, dock att trädgårdsmästartjänsten

vid Johannisbergs yrkesskola bibehålies.

Beträffande motiveringarna för nämnda yrkanden hänvisas till motionerna

II: 274 och II: 123.

Utskottet. Ungdomsvårdsskoleutredningens slutbetänkande, som avgavs

i september 1953, föranledde vid 1954 års riksdag beslut om en viss om
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955

25

läggning av yrkesutbildningen vid pojkskolorna. I förevarande sammanhang

har huvudfrågorna i utredningsförslaget upptagits till prövning.

Utskottet kan i allt väsentligt ansluta sig till vad departementschefen

anfört under rubriken principiella frågor. I likhet med både utredningen

och departementschefen finner utskottet det vara av vikt att skoloi nas

organisation icke låses fast utan att den i stället avpassas efter de skiftande

aktuella förhållandena. Såsom departementschefen anfört bör även personalbehovet

bedömas utifrån enahanda synpunkter. Utskottet delar likaså

departementschefens uppfattning att den av utredningen föreslagna övergången

till den »lilla gruppens system» bör ske stegvis under hänsynstagande

till de ekonomiska resurserna.

Beträffande utredningens byggnads program har departementschefen till

en början erinrat att 1954 års riksdag, i anledning av väckta motioner om

Lingatans omändring till sjömansskola i enlighet med ett av utredningen

tidigare framlagt förslag, förordat en undersökning av möjligheterna att

anordna sjömansutbildning för ungdomsvårdsskoleelever vid kommunala

sjömansskolor. Vidare erinras att riksdagen i nämnda sammanhang, på

föranledande av ett uttalande från riksdagens revisorer om det otillfredsställande

i att skolan icke utnyttjades, framhållit önskvärdheten av att

Lingatan — utan att man därför bunde sig för dess framtida användning

som sjömansskola — snarast komme att utnyttjas på lämpligt sätt.

Socialstyrelsen, som i samråd med överstyrelsen för yrkesutbildning

verkställt den begärda undersökningen, har ansett att en omplacering till

kommunal sjömansskola icke bör ske förrän elevens resocialiseiing fortskridit

så långt att han kan medgivas villkorlig utskrivning men att det

då står fritt att placera honom i den yrkesutbildning, som passar honom.

Departementschefen delar denna uppfattning och förklarar sig icke heller

beredd att ansluta sig till tanken att anordna en sjömansskola vid Lingatan

med hänsyn till svårigheterna och kostnaderna att inom ungdomsvårdskoleorganisationen

åstadkomma en med de kommunala sjömansskolorna

jämförlig utbildning. I sammanhanget anmäles, att Lingatan numera

avförts från organisationen och övertagits av fångvården.

Den av socialstyrelsen verkställda undersökningen synes utskottet ge

vid handen att det icke är en framkomlig väg att söka ordna sjömansutbildning

för ungdomsvårdsskoleklientelet i anslutning till de kommunala

sjömansskolorna. Kvar står då frågan om anordnande av sådan utbildning

inom ungdomsvårdsskoleorganisationens ram. I motionerna 1:233 och

11:274 har yrkats, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer

om förslag härutinnan. Såsom framhållits i motionerna har inte mindre

än 54 eller 16,2 % av de från skolorna under år 1951 villkorligt utskrivna

eleverna tagit anställning ombord på handelsfartyg. Redan nämnda förhållande

motiverar enligt utskottets mening att åtgärder vidtas i syfte att

underlätta för intresserade elever att efter den villkorliga utskrivningen

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955

erhålla anställning inom sjömansyrket. Av betydelse i detta sammanhang

är vidare den positiva inställning, som enligt vad utskottet erfarit, partsorganisationerna

på sjöfartsområdet numera intagit till frågan om sjömansutbildning

inom ungdomsvårdsskoleorganisationen.

Med anledning av det anförda anser utskottet sig kunna förorda att försök

nu göres med dylik utbildning i den omfattning detta är möjligt inom

ramen för skolornas nuvarande resurser. I första hand synes det då lämpligt

att såsom ett komplement till den nu förekommande utbildningen för

restaurangkockar uppta utbildning för skeppskockar. Utskottet förordar

vidare att undersökning verkställes beträffande möjligheterna att utan särskilt

kostnadskrävande åtgärder anordna utbildning även för däckspersonal.

Utskottet anser sig slutligen i detta sammanhang böra understryka

vikten av partsorganisationernas medverkan vid uppläggandet och genomförandet

av utbildningsprogrammet för berörda yrkesgrenar.

Departementschefens övriga förslag i fråga om ordnandet av yrkesundervisningen

vid skolorna tillstyrkes av utskottet. Liksom departementschefen

finner utskottet det även lämpligt att socialstyrelsen erhåller befogenhet

att inom ramen för givna resurser och med beaktande i största möjliga

utsträckning av skolstyrelsernas egna önskemål besluta om utbyte av

yrkesspecialiteter vid skolorna.

Under rubriken anslagsfrågor m. in. har departementschefen, sedan

1954 års riksdag fattat principbeslut om sammanförande av undervisningen

i trädgårdsskötsel vid pojkskolorna med jordbruksundervisningen, återkommit

till härav påkallade indragningar av trädgårdsmästartjänsterna vid

bl. a. yrkesskolorna Lövsta, Långanäs, Fagared, Johannisberg och Råby.

Departementschefen anser nu, att undantag från det nämnda principbeslutet

bör göras för Lövsta, som utgör kombinerad yrkesskola och skolhem,

samt för Råby, där trädgårdsarbetet synes ekonomiskt någorlunda försvara

sin existens. Trädgårdsmästartjänsterna vid övriga berörda skolor föreslås

däremot till indragning. I motionerna 1:86 och II: 123 har detta förslag

mött erinran såvitt gäller Johannisberg, där motionärerna vill bibehålla

ifrågavarande tjänst.

Den vid förra årets riksdag beslutade sammanslagningen av undervisningen

i trädgårdsskötsel och jordbruk innebär enligt utskottets mening

självfallet icke att skolorna utan särskild anledning skall avveckla trädgårdsanläggningarna

och därmed även förlora de möjligheter till värdefull

terapiverksamhet, som dessa erbjuder. Innebörden av riksdagens beslut är

i stället den, att trädgårdsskötseln bör slopas som särskild utbildningsgren

till förmån för andra i dagens läge mera lämpliga yrkesutbildningar. I likhet

med departementschefen anser utskottet att denna uppfattning i principfrågan

icke bör frångås utan särskilda skäl. Utskottet delar departementschefens

uppfattning att förhållandena vid Lövsta och Råby motiverar

att undantag göres för dessa skolor. De skäl, som kan anföras för undan
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955

27

tag av Råby, synes dock i huvudsak även vara tillämpliga för Johannisbergs

vidkommande. Utskottet anser sig därför böra tillstyrka motionärernas

yrkande om bibehållande av trädgårdsmästartjänsten även vid denna

skola. Utskottets förslag ändrar icke anslagsberäkningen men föranleder

att två i stället för tre tjänster som trädgårdsmästare i Ca 18 föres på övergångsstat.

Vad departementschefen i övrigt anfört vid anmälan av förevarande

anslag har icke givit utskottet anledning till särskilt uttalande.

Under åberopande av det anförda får utskottet, som icke har någon

erinran mot anslagsberäkningen, hemställa,

I. att riksdagen må i anledning av motionerna 1: 233 och

II: 274 i skrivelse till Kungl. Maj :t giva tillkänna vad utskottet

ovan anfört angående sjömansutbildning inom ungdomsvårdsskoleorganisationen;
II.

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 86 och II: 123

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för statens skolor tillhörande barnaoch

ungdomsvården, som föranledes av vad departementschefen

i statsrådsprotokollet över socialärenden för den 4

januari 1955 och utskottet förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården, att tillämpas tills vidare

fr. o. in. budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 672 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........................ 122 800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 2 329 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 615 200

Summa kronor 4 739 000;

c) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:

Avlöningar för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 4 739 000 kronor.

37 :o) Statens skolor tillhörande l»arna- och ungdomsvården: Omkostnader.

Kungl. Maj :t har (punkt 38, s. 106—111) föreslagit riksdagen att

till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Omkostnader

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 3 396 000 kronor.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 3 347 000 kronor.

Posten till övriga expenser uppräknas med 3 000 kronor. För underhåll

av byggnader föreslås ett till 300 000 kronor avrundat belopp, innebärande

en ökning med 9 400 kronor. Vidare tillstyrkes uppräkning av inventarieposten

med 20 000 kronor. För att möta den av socialstyrelsen beräknade

utbyggnaden av den högre folkskoleundervisningen ökas delposten till

undervisning, lek och idrott med 24 000 kronor. Under samma post upptas

såsom en allmän förstärkning för anskaffande av idrotts- och terapimateriel

m. m. ytterligare 6 000 kronor. Slutligen beräknas ett belopp av

3 000 kronor för inköp av materiel åt de arbetsterapeuter, som enligt

departementschefens förslag under föregående punkt skall anställas vid

ett antal skolor.

Sedan socialstyrelsen under några år försöksvis prövat ett nytt system

för elevernas flitpenningar, har styrelsen nu inkommit med definitivt förslag

till omläggning i detta hänseende. Konstruktionen bygger på ett av

ungdomsvårdsskoleutredningen tidigare avgivet förslag men innebär en

viss förenkling i förhållande till detta. Departementschefen har i princip

intet att erinra mot den av styrelsen förordade konstruktionen. Vad beträffar

medelstilldelningen för detta ändamål erinras att 1952 års riksdag i

anledning av utredningsförslaget på denna punkt medgav en förstärkning

av delposten till elevbelöningar med 30 000 kronor mot utav utredningen

föreslagna 75 000 kronor. Departementschefen är icke beredd att föreslå

någon höjning av denna delpost för nästa budgetår men förutsätter, att

socialstyrelsen vid en allmän övergång till ett nytt flitpenningsystem anpassar

detta på ett sådant sätt, att utgifterna kan hållas inom ramen för

tillgängliga medel.

Delposten till eftervård och ulackordering höjes med 25 000 kronor.

Vidare föreslås att delposten till bränsle in. m. med hänsyn till den låga

belastningen sistförflutna budgetår minskas med 50 000 kronor. Slutligen

upptas ett belopp av 8 000 kronor till bibliotek vid ungdomsvårdsskolorna.

Sammanlagt ökas anslaget med 48 400 kronor och uppföres med 3 396 000

kronor.

Utskottet vill icke motsätta sig det föreliggande förslaget till nytt system

för elevernas flitpenningar men förutsätter liksom departementschefen att

socialstyrelsen beaktar att utgifterna hålles inom ramen för anvisade

medel. Utskottet, som icke heller i övrigt funnit anledning till erinran mot

departementschefens förslag, hemställer alltså,

att riksdagen må till Statens skolor tillhörande barna- och

ungdomsvården: Omkostnader för budgetåret 1955/56 anvisa

ett förslagsanslag av 3 396 000 kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955

29

38:o) Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Byggnadsarbeten

m. m. Kungl. Maj it har (punkt 39, s. 111 116) föreslagit

riksdagen att till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:

Byggnadsarbeten m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 1 250 000 kronor.

Till byggnadsarbeten vid ungdomsvårdsskolorna har för innevarande

budgetår anvisats ett anslag av 1 750 000 kronor. Vid planeringen av byggnadsvolymen

för nästa budgetår har departementschefen utgått ifrån att

— förutsatt att medel anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår till

återuppbyggnad av den delvis nedbrunna yrkesskolan Johannisberg — anslaget

skall minskas till 1 250 000 kronor.

För en brunn med reningsanordning vid Eknäs beräknas en kostnad

av 20 500 kronor. För byggnadsarbeten vid Fagared beräknas 92 300 kronor.

Den förut föreslagna omläggningen av Folåsa till paviljongsystem

kräver en medelsanvisning av 430 000 kronor. Ett belopp av 35 000 kronor

bör därjämte anvisas för anskaffande av inventarier i samband med denna

ombyggnad.

Av övriga i socialstyrelsens anslagsframställning avgivna förslag tillstyrker

departementschefen helt följande, nämligen iordningställande av

en idrottsplats vid Fagared för en kostnad av 18 000 kronor, reparation

av skorstenar vid Sundbo för 26 700 kronor, inredning av arbetssalar m. in.

vid Morängen för 52 900 kronor inklusive inventarier, installation av oljeeldning

i Storgården vid Lövsta för 16 000 kronor samt anskaffande av

lokaltelefonanläggning vid sistnämnda skola för 4 000 kronor. För vissa

brandskyddsanordningar förordas en medelsanvisning med 30 000 kronor.

Vad beträffar personalbostäder tillstyrkes ett bostadsbyggnadsprogram

av följande omfattning, nämligen

vid Östra Spång eu lägenhet om 90 in-, vid Härsjögården en lägenhet om

90 m2 och två lägenheter om vardera 65 in2, vid Morängen två lägenheter

om vardera 45 in2, vid Hornö två lägenheter om vardera 65 in2, vid Johannisberg

en lägenhet om 65 in2 och vid Folåsa en lägenhet om 65 in-, allt

för en beräknad kostnad av 470 000 kronor. Vidare föreslås ett belopp

av 35 000 kronor till standardförbättringar i äldre personalbostäder.

I det av 1954 års riksdag beslutade programmet för omläggning av

yrkesutbildningen vid yrkesskolorna för manliga elever ingick ett projekt

om uppförande av en verkstad för reparation av jordbrukets och skogsbrukets

maskiner vid Forsane. Verkstaden skulle anordnas i ett befintligt

stall, vilket skulle byggas om för en kostnad av 41 500 kronor; sistnämnda

belopp räknades in under byggnadsanslaget för innevarande budgetår.

Socialstyrelsen har nu hemställt, att en helt ny verkstadsbyggnad uppföres

för ändamålet till eu kostnad av 168 300 kronor. Vid planeringen

hade ungdomsvårdsskoleutredningen nämligen icke tagit vederbörlig hän
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955

syn till det speciellt stora utrymme, som skördemaskiner och andra jordbruksredskap

kräver.

Det är enligt departementschefens mening angeläget, att den förbättling

av yrkesutbildningen som beslutades av förra årets riksdag icke i

denna del uppskjutes eller återkallas. Han ser sig därför nödsakad att

föreslå, att den beslutade omläggningen får fullföljas trots den merkostnad,

som uppkommit. För att finansiera denna kostnadsökning bör Kungl.

Maj:t äga omdisponera de medel, vilka av 1954 års riksdag anvisades för

anskaffande av inventarieutrustningar till elverkstäder vid Sundbo och

Forsane, tillhopa 100 000 kronor. Såsom framgått av behandlingen av skolornas

avlöningsanslag saknar nämligen dessa projekt aktualitet. Härigenom

uppstår för den avsedda verkstadsbyggnaden en brist på 26 800

kronor, vilket belopp bör anvisas för nästa budgetår.

För det nu uppgjorda programmet erfordras ett belopp av 1 257 200

kronor. Förutom den i det föregående föreslagna omdispositionen av

vissa medel bör medelsbehovet täckas till ett belopp av 7 200 kronor genom

omdisposition av en motsvarande besparing, vilken uppstått å ett antal

tidigare genomförda byggnadsarbeten. I medelsanvisning för nästa budgetår

erfordras sålunda 1 250 000 kronor.

Utskottet, som erinrar att riksdagen numera med bifall till utskottets

förslag (utlåtande nr 16 år 1955) anvisat medel å tilläggsstat till återuppbyggnad

av den nedbrunna elevavdelningen vid Johannisberg, tillstyrker

Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Statens skolor tillhörande barna- och

ungdomsvården: Byggnadsarbeten m. m. för budgetåret

1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 1 250 000 kronor.

39:o) Fortbildningskurs för befattningshavare vid skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt

40, s. 116 och 117), vilket innebär en anslagsminskning med 2 900 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortbildningskurs för befattningshavare

vid skolor tillhörande barna- och ungdomsvården för

budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 6 500

kronor.

40 :o) Bidrag till inrättande av inackorderingshem m. m. Kungl. Maj:t

har (punkt 41, s. 117 och 118) föreslagit riksdagen att till Bidrag till inrättande

av inackorderingshem m. in. för budgetåret 1955/56 anvisa ett

reservationsanslag av 2 500 kronor.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955

31

För innevarande budgetår är anslaget uppfört med 17 300 kronor.

Socialstyrelsens förslag om en särskild kontantersättning till husmödrarna

vid inackorderingshemmen kan departementschefen fortfarande

icke biträda. Däremot föreslår han, att ett anslag av 2 500 kronor får utgå

till I. O. G. T. jämväl för nästa budgetår.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande

motioner, nämligen

dels en inom andra kammaren av herr Nyberg väckt motion (II: 277),

i vilken har hemställts, att riksdagen måtte besluta att en kontant lön av

1 000 kronor per år skall utgå till husmödrarna vid vart och ett av de

av I. O. G. T. bedrivna inackorderingshemmen samt att till Bidrag till

inrättade av inackorderingshem för budgetåret 1955/56 måtte anvisas ett

reservationsanslag av 15 500 kronor,

dels ock eu inom andra kammaren av fru Lindskog m. fl. väckt motion

(II: 395), i vilken har hemställts, att riksdagen måtte besluta, att kontantersättning

med 2 000 kronor per år skall utgå till husmödrarna vid

I. O. G. T:s inackorderingshem.

Angående motiveringarna för nämnda yrkanden hänvisas till motionerna.

Utskottet. Såväl ungdomsvårdsskoleutredningen som socialstyrelsen har

beträffande den i det föregående (under punkt 36) berörda frågan om eftervården

för ungdomsvårdsskolornas klientel ansett att frågorna om inackorderingsverksamhetens

art och omfattning samt huvudmannaskapet

in. m. bör omprövas innan verksamheten ytterligare utbygges. Socialstyrelsen

har även anmält sin avsikt att återkomma med ett utarbetat förslag

i dessa frågor. Vid sådant förhallande har departementschefen, som

betonat familjevårdens primära betydelse, förklarat sig sakna anledning

att f. n. avge några konkreta förslag i fråga om inackorderingshemmen.

Utskottet anser liksom departementschefen att det torde vara lämpligt

att tills vidare avvakta resultatet av den av socialstyrelsen förutskickade

utredningen. Enligt utskottets mening bör även de i motionerna II: 277

och 11:395 framställda förslagen om kontantersättning till husmödrarna

vid de av I. O. G. T. bedrivna inackorderingshemmen prövas i anslutning

till denna utredning. Under hänvisning härtill och då utskottet förutsätter

att förslag i anledning av utredningen skall kunna föreläggas nästa års

riksdag avstyrker utskottet ifrågavarande motioner.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag om ett fortsatt bidrag

av 2 500 kronor till I. O. G. T. för dess verksamhet till förmån för inackorderingshemmen,

hemställer sålunda,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna 11:277 och 11:395 till Bidrag till

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955

inrättande av inackordering shem m. m. för budgetåret

1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 2 500 kronor.

41 :o) Ersättning till inackorderingshem för driftförluster. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 42, s. 118), vilket innebär en anslagsminskning

med 24 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till inackorderingshem för

driftförluster för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 88 000 kronor.

42:o) Bidrag till frälsningsarmens flickhem. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 43, s. 119), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till frälsningsarmens flickhem

för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av 3 000 kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen med dithörande verksamhet

43:o) Arbetsmarknadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

44, s. 120—128) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att

vidtaga de ändringar i personalförteckningen för arbetsmarknadsstyrelsens

permanenta organisation, som föranledes av vad departementschefen

förordat, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för

arbetsmarknadsstyrelsens permanenta organisation, att tillämpas tills

vidare fr. o. m. budgetåret 1955/56, dels ock till Arbetsmarknadsstyrelsen:

Avlöningar för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 4 227 000

kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 4 173 000 kronor.

I anslutning till styrelsens förslag förordas, att tjänsten som tryckeriföreståndare

uppflyttas från Cg 14 till Cg 16 samt förste aktuarietjänsten

på lokaliserings- och utredningsbyråns statistiksektion från Ce 27 till Ce 29.

Därjämte bör under förutsättning av bifall till det förslag om en omläggning

av arbetslöshetsstatistiken, som framlägges i det följande vid behandlingen

av styrelsens omkostnadisanslag, en kontorsbiträdestjänst i

Ce 8 på samma sektion uppflyttas till kanslibiträdesbefattning i Ce 11.

Departementschefen är inte beredd att nu ta ställning till frågan huruvida

arbetsmarknadsläget motiverar en permanent förstärkning av styrelsens

organisation för arbetslöshetsbekämpande åtgärder eller till det av styrelsen

anmälda behovet av ytterligare tjänster för dessa uppgifter. Det förutsättes

liksom tidigare få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta om in
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955

33

rättande av ytterligare extra tjänster inom krisorganisationen, om arbetsmarknadsläget

skulle ge anledning därtill.

För tryckerianläggningen har styrelsen utöver föreståndaren räknat

med en tryckeriförman i Cg 12, ett kanslibiträde i Cg 11 och två befattningshavare

i Cg 10. Departementschefen hav intet att erinra mot denna

beräkning. För att täcka lönekostnaderna för dessa tjänster beräknas

ytterligare 3 256 kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen har föreslagit en betydande förstärkning av

personalen för ärenden rörande näringslivets lokalisering i syfte att möjliggöra

en hela landet omfattande, länsvis bedriven lokaliseringsplanering.

Förslaget ansluter till de riktlinjer, som 1952 års riksdag (prop. 127, SU

137, rskr. 246) uppdrog för den huvudsakligen utredande och rådgivande

försöksverksamhet som arbetsmarknadsstyrelsen i egenskap av centralt

lokaliseringsorgan har att bedriva. Denna verksamhet har till sin omfattning

starkt begränsats på grund av ringa personaltillgång. Departementschefen

betraktar lokaliseringsverksamheten som en angelägenhet av stor

vikt för framtiden men är inte nu beredd att tillstyrka styrelsens förslag

i vidare mån än att han förordar att personalen för ifrågavarande ärenden

förstärkes med en befattningshavare, vilken bör placeras som förste

byråsekreterare i högst Cg 29. Innan någon mera betydande förstärkning

av personaluppsättningen företages anses spörsmålen om lokaliseringspolitikens

medel och formerna för dess bedrivande böra göras till föremål

för ytterligare överväganden på grundval av de erfarenheter, som

vunnits i den hittills bedrivna verksamheten.

För arbetsvårdsbyrån föreslås en assistenttjänst i Cg 22. Vidare förordas,

att 15 000 kronor beräknas för avlöning åt två extra kontorsbiträden,

som torde bli erforderliga vid genomförandet av den förutnämnda omläggningen

av arbetslöshetsstatistiken.

Anledning anses numera saknas att utöver den granskning, som verkställes

av riksräkenskapsverket och statens sakrevision samt av styrelsens

egen revision, upprätthålla en särskild överrevisorsinstitution. Departementschefen

föreslår, att denna avvecklas med utgången av år 1955, då

förordnandet för de nuvarande revisorerna upphör. Med anledning härav

hör det för arvoden åt revisorerna nu beräknade beloppet av 12 000 kronor

för nästa budgetår minskas till hälften.

Styrelsens beräkningar av omräkningsposterna godtas. Med hänsyn

till grunderna för den reglerade befordringsgången bör antalet kontorsbiträdestjänster

i Ca 8 ökas med 13 till 115, vilket sistnämnda antal böi

upptagas på personalförteckningen. Två för försäkringsbyrån resp. arbetsvårdsbyrån

avsedda byråinspektörstjänster i Cg 25 samt en expeditionsvakttjänst

i Cg 10 bör ombildas till extra ordinarie tjänster.

Med anledning av vad departementschefen föreslagit bör anslaget höjas

med 54 000 kronor och upptagas med 4 227 000 kronor.

3—434 sb Biliang till riksdagens protokoll 1955. 6 samt. Nr 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft en

inom andra kammaren av herr Andersson i Brämhult m. fl. väckt motion

(11:402), i vilken har hemställts, att riksdagen måtte bevilja ett anslag

om en miljon kronor att användas i enlighet med vad i motionen anförts.

Beträffande motiveringen för nämnda yrkande hänvisas till motionen.

Utskottet delar departementschefens uppfattning att någon mera betydande

förstärkning av styrelsens personal för lokalisering&frågor icke bör

företagas, innan spörsmålen om lokaliseringspolitikens medel och formerna

för dess bedrivande gjorts till föremål för ytterligare överväganden. Av

samma skäl är utskottet icke berett att tillstyrka förslaget i motionen

II. 402 om ett särskilt anslag i syfte att genom statsbidrag stimulera utflyttning

av industriföretag till landsbygden.

Departementschefens förslag om avveckling av överrevisorsinstitutionen

för arbetsmarknadsverket bär mött viss tvekan inom utskottet, som dock

stannat för att icke motsätta sig förslaget.

Då departementschefens förslag i övrigt icke givit anledning till särskilt

uttalande, hemställer utskottet,

I. att motionen II: 402 icke må av riksdagen bifallas;

II. att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för arbetsmarknadsstyrelsens permanenta

organisation, som föranledes av vad departementschefen i

statsrådsprotokollet över socialärenden för den 4 januari 1955

förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för arbetsmarknadsstyrelsens

permanenta organisation, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 345 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 60 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 2 250 500

4. Ersättningar till experter och sakkunniga, förslagsvis

................................................... 17 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 554 500

Summa kronor 4 227 000;

c) till Arbetsmarknadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 4 227 000 kronor.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1955

35

44 :o) Arbetsmarknadsstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj :t har (punkt

45, s. 128—134) föreslagit riksdagen att till Arbetsmarknadsstyrelsen: Omkostnader

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 774 500

kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 736 000 kronor.

Vad till en början angår av arbetsmarknadsstatistikkommittén och

arbetsmarknadsstyrelsen framlagda förslag om en förbättring av arbetslöshetsstatistiken

anför departementschefen följande.

Det är självfallet av vikt att tillförlitliga uppgifter rörande antalet arbetslösa

och deras fördelning i fråga om ålder in. m. snabbt kan erhållas. Den nu

publicerade allmänna arbetslöshetsstatistiken — rörande arbetslösheten inom

fackförbunden och bland de erkända arbetslöshetskassornas medlemmai

__fyller inte kraven vare sig i fråga om tillförlitlighet eller snabbhet. Förutom

den publicerade statistiken inhämtar arbetsmarknadsstyrelsen för

viss dag varje månad uppgifter rörande hos arbetsförmedlingen anmälda

arbetssökande, som ej har anställning. Dessa uppgifter har visat sig värdefulla.

De föreliggande förslagen kan sägas innebära en utveckling av sistnämnda

förfarande till en statistik, som synes kunna ge en tillförlitlig bild

av arbetslösheten och möjliggöra en analys av denna samt bli tillgänglig

tillräckligt snabbt för att kunna utnyttjas i den praktiska arbetsmarknadspolitiken.

Härigenom torde en påtaglig brist i fråga om vår arbetsmarknadsstatistik

bli fylld. Departementschefen biträder sålunda förslaget om

den nya statistiken. Beträffande medelsfoehovet under förevarande anslag

tillstyrkes att anslagsposten till reseersättningar höjes med 4 000 kronor.

Till bränsle, lyse och vatten beräknas ytterligare 1 000 kronor. Under posten

till övriga expenser för eget behov upptas kostnader för hålkortsbearbetning

och blanketter m. m. i .samband med den föreslagna arbetslöshetsstatistiken.

Medelsanvisningen för ändamålen anses kunna begränsas till 45 000 resp.

6 000 kronor. Posten höjes vidare med sammanlagt 5 000 kronor för bearbetning

av yrkesvalsuppgifter samt litteratur, kartmaterial m. m. för

lokalis er i ng sverk s amhete n. Å andra sidan minskas posten med 7 500 kronor

i anledning av tryckerianläggningens utnyttjande. Kostnaderna för utbildningsverksamheten

räknas ned med 10 000 kronor. Inkomsterna vid försäljning

av publikationstryck upptas med ytterligare 5 000 kronor. Anslaget

ökas alltså å ena sidan med 53 500 kronor och minskas å andra sidan

med 15 000 kronor samt upptas med 774 500 kronor.

Utskottet, ökningen av medelsbehovet under anslaget föranledes främst

av förslaget om en omläggning av arbetslöshetsstatistiken. Da den nuvarande

statistiken synes behäftad med påtagliga brister, vill utskottet icke

motsätta sig den för ändamålet begärda medelsanvisningen. Utskottet, som

även i övrigt funnit sig kunna godta anslagsberäkningen, hemställer alltså,

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1955

att riksdagen må till Arbetsmarknadsstyrelsen: Omkostnader

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av

774 500 kronor.

45:o) Arbetsmarknadsstyrelsen: Krisorganisationen. Kungl. Maj:t har

(punkt 46, s. 134 och 135) föreslagit riksdagen att till Arbetsmarknadsstyrelsen:

Krisorganisationen för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 1 000 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med samma belopp.

Vid anmälan av styrelsens avlöningsanslag har departementschefen förklarat,

att han icke kan tillstyrka att de tjänster, som med Kungl.

Maj :ts medgivande inrättats inom styrelsens krisdel för planeringsoch

v erkställighetsåtgärder till bekämpande av arbetslöshet, nu överföres

till normalorganisationen. Lönekostnaderna för dessa tjänster bör alltså

även i fortsättningen bestridas från anslaget till krisorganisationen. Anledning

anses dock icke föreligga att höja anslaget.

Styrelsens förslag att en revisor stjänst i Cg 25 och en assistentbefattnimg

i Cg 19 för byggnadstillståndsstatistiken skall uppföras på extra ordinarie

stat biträdes. Detta förutsättes emellertid icke hindra att befattningarna

avvecklas när så kan ske.

Utskottet, som understryker angelägenheten av att möjligheterna till

minskning av den inom styrelsens krisdel anställda personalen för byggnadstillståndsärenden

tillvaratages, tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och

hemställer alltså,

att riksdagen må till Arbetsmarknadsstyrelsen: Krisorganisationen

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av

1 000 000 kronor.

46:o) Den offentliga arbetsförmedlingen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

(punkt 47, s. 136—141) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.

Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen för den offentliga

arbetsförmedlingens permanenta organisation, som föranledes av vad departementschefen

förordat, dels godkänna av departementschefen förordad

avlöningsstat för den offentliga arbetsförmedlingens permanenta organisation,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1955/56, dels ock till Den

offentliga arbetsförmedlingen: Avlöningar för budgetåret 1955/56 anvisa ett

förslagsanslag av 18 329 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 18 113 000 kronor.

Under de senaste åren har under medverkan av statens organisationsnämnd

företagits omfattande organisationsundersökningar inom den offent
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1955

37

liga arbetsförmedlingen. Då resultatet av organisationsundersökningarna

ännu ej föreligger anses endast strängt begränsade åtgärder för att tillgodose

det mest påtagliga behovet av personalförstärkning komma i fråga.

Detta behov synes föreligga inom ungdomsförmedlingen med den därtill

hörande yrkesvägledning,sverksamheten i de största städerna. Departementschefen

förordar, att ungdomsförmedlingarna i Stockholm och Göteborg

förstärkes med vardera en assistenttjänst i Ce 22 samt att vid ungdoinsförmedlingen

i Malmö inrättas en ny assistenttjänst i Ce 19. Härvid

förutsättes att en assistenttjänst i Ce 16 inom annan del av organisationen

skall kunna indragas.

Den fortgående utvidgningen av försöksverksamheten inom skolväsendet

föranleder en ökning av medelsbehovet för arvoden till yrkesvalslärare

med 16 000 kronor.

Till ersättningar för tillsyn över ämbetslokaler m. in. beräknas 2 080

kronor. Mot styrelsens förslag under omräkningsposterna göres ingen

erinran.

Den omläggning av arbetslöshetsstatistiken, som förordats vid behandlingen

i det föregående av arbetsmarknadsstyrelsens omkostnadsanslag,

anses böra föranleda viss minskning av behovet av skrivhjälp vid länsarbetsnämnderna.

På grund härav nedräknas det för tillfällig personal

under ifrågavarande anslag beräknade beloppet med 8 000 kronor.

Antalet kontorsbiträdestjänster i Ca 8 ökas med 3 till 112. Härutöver

tillstyrkes, att 10 för assistenter eller kontorsföreståndare avsedda tjänster

i Ce 16 ombildas till ordinarie tjänster, varvid 6 assistenttjänster i Ca 16,

som nu är uppförda å övergångsstat, bör utgå ur personalförteckningen.

Vid bifall till de av departementschefen tillstyrkta förslagen ökas medelsbehovet

under detta anslag med 216 000 kronor.

I en inom andra kammaren av herr Johanson i Västervik väckt motion

(11:297) har hemställts, att riksdagen måtte besluta att den nuvarande

befattningen i lönegrad Ce 16 för handläggning av arbetsvårdsärenden vid

arbetsförmedlingen i Västervik måtte utbytas mot en assistentbefattning

i lönegrad Ce 19, varigenom likställighet med motsvarande befattningar

inom andra län uppnås.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen.

Utskottet har under hand inhämtat att arbetsmarknadsstyrelsen med

hänsyn till de pågående organisationsundersökningarna icke ansett sig

böra uppta några förslag till lönereglering av tjänster i samband med föreliggande

anslagsäskanden. Vid sådant förhållande anser utskottet, att det

även bör anstå med prövningen av det i motionen II: 297 framställda förslaget

om uppflyttning i lönegrad av assistenttjänsten i Västervik.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955

Under hänvisning till det anförda och då utskottet icke funnit anledning

till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag, hemställer utskottet,

I. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionen II: 297

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för den offentliga arbetsförmedlingens

permanenta organisation, som föranledes av vad departementschefen

i statsrådsprotokollet över socialärenden för den

4 januari 1955 förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för den offentliga arbetsförmedlingens

permanenta organisation, att tillämpas tills

vidare fr. o. m. budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

......................................................... 7 820 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 241 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 7 979 200

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie

tjänstemän, förslagsvis ............... 1 500

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 2 286 900

Summa kronor 18 329 000;

c) till Den offentliga arbetsförmedlingen: Avlöningar för

budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 18 329 000

kronor.

47:o) Den offentliga arbetsförmedlingen: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48, s. 142 och 143), vilket innebär å ena

sidan en anslagshöjning med 30 000 kronor till reseersättningar, 50 000

kronor för lokalkostnader samt 49 000 kronor för telefonväxelanJäggningar

och å andra sidan en minskning med 10 000 kronor för underhåll och drift

av tjänstebilar samt med 2 000 kronor för publikationstryck, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Den offentliga arbetsförmedlingen:

Omkostnader för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 4 685 000 kronor.

48:o) Den offentliga arbetsförmedlingen: Krisorganisationen. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 49, s. 143 och 144), vilket innebär en

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955

39

anslagsminskning med 200 000 kronor på grund av personalindragningar

in. in., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Den offentliga arbetsförmedlingen:

Krisorganisationen för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 2 200 000 kronor.

49:o) Bidrag till erkända arbetslöshetskassor. Ivungl. Maj :t har (punkt

50, s. 144—147) föreslagit riksdagen att till Bidrag till erkända arbetslöshetskassor

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 40 000 000

kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

1951 års utredning om arbetslöshetsförsäkringen har ännu inte avlämnat

sitt slutbetänkande. Departementschefen räknar därför inte med att några

förslag beträffande de för försäkringen gällande bestämmelserna kommer

att föreläggas 1955 års riksdag.

Arbetsmarknadsstyrelsen har vid sin uppskattning av medelsbehovet

för statsbidrag räknat med en något mindre utbetalning av försäkringsersättningar

per medlem än under ar 1953. Khuru utvecklingen

på arbetsmarknaden inte kan förutses med säkerhet, synes den av styrelsen

angivna utgångspunkten försvarlig. Då departementschefen inte heller i

övrigt har något att erinra mot styrelsens beräkning tillstyrkes, att anslaget

uppföres med oförändrat belopp.

Utskottet, som erinrar att riksdagen numera med bifall till andra lagutskottets

förslag (utlåtande nr 5) lämnat utan åtgärd motionsvis framställt

yrkande om ändring i förordningen om statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor,

tillstyrker Kungl. Maj :ts förevarande förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må till Bidrag till erkända arbetslöshetskassor

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av

40 000 000 kronor.

50 :o) Kostnader för arbetslöshetens bekämpande in. m. Kungl. Maj .t

har (punkt 51, s. 147—156) föreslagit riksdagen att till Kostnader för

arbetslöshetens bekämpande in. in. för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 20 000 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 25 000 000 kronor.

Läget på arbetsmarknaden anses f. n. inte ge anledning till oro. De

hastiga skiftningarna i den ekonomiska konjunkturen, som kan uppkomma

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955

och påverka arbetsmarknaden, gör det emellertid nödvändigt att ständigt

hålla en beredskap mot arbetslösheten. Under de senaste åren har den

traditionella beredskapen i form av offentliga anläggningsarbeten kunnat

successivt ökas från en beredskap, som vintersäsongen 1952/53 beräknades

kunna sysselsätta 10 000 man, till en beredskap innevarande vinter, som

beräknas kunna sysselsätta 24 000 man. Departementschefen anser det nödvändigt,

att arbetet med en förstärkning av denna beredskap pågår i oförminskad

takt. Särskilt synes det angeläget att ytterligare öka beredskapen

i fråga om allmänna vägar. Vidare måste den beredskap beträffande yrkesutbildningsmöjligheter

och tidigareläggning av industribeställningar från

statens verk, som omnämndes i förra årets statsverksproposition, upprätthållas.

De två senaste budgetåren har Kungl. Maj:t med hänsyn till arbetsmarknadsläget

till en del utnyttjat det av riksdagen lämnade bemyndigandet

att meddela beslut om utförande av arbeten, för vilka anslag

är uppförda å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51. De

sammanlagda utgifterna för arbeten m. m. i arbetslöshetsbekämpande syfte

uppgick budgetåret 1952/53 till ca 75 000 000 kronor (varav från anslaget

till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. 23 000 000 kronor,

från anslaget till Vissa vägbyggnadsarbeten 26 000 000 kronor samt från

övriga anslag sammanlagt 26 000 000 kronor). Budgetåret 1953/54 uppgick

motsvarande utgifter till oa 71 000 000 kronor (varav från arbetslöshetsanslaget

33 000 000 och övriga anslag 38 000 000 kronor). Innevarande

budgetår står till förfogande för arbetslöshetsbekämpande åtgärder.

56 200 000 kronor, varav på arbetslöshetsanslaget 40 800 000 kronor och i

form av reservationer på tilläggsstatsanslag 15 400 000 kronor. Huruvida

dessa medel kommer att vara tillräckliga för innevarande budgetår beror

helt på arbetsmarknadens utveckling de närmaste vintermånaderna. Om

ytterligare medel erfordras förutsättes dessa senare under vårsessionen få

begäras på tilläggsstat.

Arbetsmarknadsstyrelsen har föreslagit, att förevarande anslag fr. o. m.

nästa budgetår ges karaktär av förslagsanslag. Anslaget skulle härigenom

kunna utnyttjas även i sådana fall då under de senaste budgetåren den av

riksdagen beviljade finansfullmakten tagits i anspråk och de därvid uppkommande

kostnaderna i efterhand täckts genom anslag på tilläggsstat.

Departementschefen anser en dylik ordning mindre lämplig och kan därför

icke biträda arbetsmarknadsstyrelsens förslag. Ifrågavarande anslag

bör alltså för nästa budgetår anvisas som reservationsanslag.

Styrelsen har för statliga och statskommunala beredskapsarbeten under

nästa budgetår beräknat ett belopp av sammanlagt 43 000 000 kronor, vilket

med mer än 20 000 000 kronor överstiger utgifterna för sådana arbeten

under budgetåret 1953/54. Höjningen har föranletts av att från detta

anslag enligt styrelsens förslag skulle bestridas kostnaderna även för så
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955

41

dana arbetsföretag, som under de senaste åren finansierats genom utnyttjande

av finansfullmakten. Vidare har styrelsen räknat med en ökning

av beredskapsarbetena till följd av ändrade hänviisningsregler. Som departementschefen

nyss anfört bör den av istyrelsen föreslagna ändringen av anslagets

funktion inte genomföras. Med hänsyn härtill bör styrelsens beräkning

av medelsbehovet för beredskapsarbeten kunna avsevärt isänkas.

Utgifterna för statliga stenbeställningar uppgick under budgetåret

1953/54 till 5 100 000 kronor, d. v. s. ett betydligt högre belopp än de närmast

föregående åren. Orsaken härtill var att marknaden för sten undergick

en väsentlig försämring under 1953 såväl vad beträffar den inhemska

försäljningen som framförallt i fråga om exporten. För att sysselsätta den

äldre arbetskraften anvisades därför relativt stora belopp till statliga stenbeställningar.

Sedan våren 1954 har emellertid läget förbättrats och de

statliga stenbeställningarna har kunnat minskas. Arbetsmarknadsstyrelsen

har beräknat utgifterna för statliga stenbeställningar innevarande och nästa

budgetår till 2 600 000 kronor per år. På grund av utvecklingen på stenmarknaden

anser departementschefen sig böra räkna med ett lägre belopp.

Beträffande arbetsmarknadsstyrelsens beräkningar i övrigt göres ingen

erinran. Med hänsyn till ovissheten om arbetsmarknadens utveckling

är det emellertid omöjligt att exakt beräkna medelsbehovet under

förevarande anslag för nästa budgetår. Delvis bestämmes detta medelsbehov

av hur stora kostnaderna under anslaget blir innevarande budgetår.

Då relativt betydande belopp nu står till förfogande och under hänvisning

till vad departementschefen i det föregående anfört rörande utsikterna på

arbetsmarknaden förordas, att medelsanvisningen för nästa budgetår

begränsas till 20 000 000 kronor.

Slutligen anmäles, att Kungl. Maj:t från förevarande anslag anvisat

den 10 september 1954 130 000 kronor till firma Hjalmar Nilssons

Träförädling, Morjärv, för utvidgning av företagets rörelse i Töre samt den

6 november 1954 100 000 kronor till AB Statens skogsindustrier för upprätthållande

av driften vid Törefors AB:s sågverk i Töre under tiden

december 1954—maj 1955.

I eu inom andra kammaren av herr Königson in. fl. väckt motion (II: 88)

har hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t

hemställa om en utredning, som får i uppdrag att göra en allmän översyn

över säsongarbetslösheten i syfte att dels begränsa denna och dels tillförsäkra

berörda industrier och arbetsområden den behövliga arbetskraften.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen.

Utskottet ansluter sig till vad departementschefen anfört om nödvändigheten

av alt även i ett liige som det nuvarande med god sysselsättning fort
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955

sätta arbetet med att förstärka beredskapen mot arbetslöshet. Den föreslagna

inriktningen av denna förstärkning finner utskottet lämplig.

I detta sammanhang vill utskottet beröra ett spörsmål, som sammanhänger

med beredskapsarbetenas bedrivande. Enligt nu tillämpade regler

avbrytes ett pågående beredskapsarbete så snart det bedömes att tillräckliga

sysselsättningsmöjligheter på öppna marknaden föreligger. Utan att rikta

någon principiell invändning häremot vill utskottet dock framhålla de

mindre önskvärda konsekvenser, som ett strängt upprätthållande av principen

kan leda till. Utskottet avser härvid de fall, då vid beredskapsarbete

varit sysselsatt sådan arbetskraft, som på grund av ålder, bostadsband eller

andra särskilda omständigheter är ur stånd att söka arbete på annan plats

än hemorten. Om möjligheter till sysselsättning på hemorten saknas, blir

följden fortsatt arbetslöshet vid beredskapsarbetets upphörande och detta

kanske även vid en tidpunkt, då de ekonomiska betingelserna för drivande

av ett arbete, varom är fråga, är mest gynnsamma. Enligt utskottets mening

synes det under förutsättning att fråga icke är om endast något enstaka

arbetslöshetsfall kunna övervägas att i en sådan situation fortsätta beredskapsarbetet.

Utskottet anser liksom departementschefen, att arbetsmarknadsstyrelsens

förslag att förevarande anslag skall ges karaktär av förslagsanslag

icke bör bifallas.

Beträffande beräkningen av medelsbehovet under anslaget får utskottet

erinra att Kungl. Maj :t numera efter överläggningar med berörda partsorganisationer

föreskrivit att de statliga stenbeställningarna skall upphöra.

Med hänsyn till ovissheten om utvecklingen på stenmarknaden synes

hinder dock icke böra möta för Kungl. Maj :t att med anlitande av tillgängliga

medel under förevarande anslag vidta åtgärder, som ur det allmännas

synpunkt i varje särskilt fall befinnes mest lämpade för tryggande

av sysselsättningen för ifrågavarande arbetskraft.

Vad slutligen angår yrkandet i motionen II: 88 om en allmän översyn

av säsongarbetslösheten framgår av upplysningar, som utskottet inhämtat,

att arbetsmarknadsstyrelsen fortlöpande följer säsongsysselsättningarna

och genom särskilda undersökningar av berörda branscher söker eliminera

ogynnsamma utvecklingstendenser. Under hänvisning härtill är utskottet

icke berett tillstyrka motionärernas utredningsyrkande.

Under åberopande av det anförda får utskottet, som tillstyrker Kungl.

Maj :ts förslag, hemställa,

a) att motionen II: 88 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

b) att riksdagen må till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande

m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 20 000 000 kronor.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955

43

51 :o) Kostnader för överflyttning av arbetskraft. Kungl. Maj:t har

(punkt 52, s. 156—160) föreslagit riksdagen att till Kostnader för överflyttning

av arbetskraft för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av

100 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med samma belopp.

Kostnaderna för lägerverksamheten, vilken under senare år främst avsett

jordgubbsodling och betskötsel, har undan för undan överförts på

arbetsgivare och arbetstagare. Arbetsmarknadsstyrelsen räknar nu endast

med kostnader för anordnande av kurser för ledare av jordbruksläger för

ungdom och utländska studenter. Enligt departementschefens mening saknas

vid ett oförändrat arbetsmarknadsläge tillräcklig anledning att under

nästa budgetår anordna dylika kurser genom arbetsmarknadsorganens försorg.

Han beräknar därför icke några kostnader för lägerverksamhet under

nästa budgetår.

Arbetsmarknadsstyrelsen bär tagit upp frågan om de lämpliga utbildningsvägarna

för den hittills i ringa utsträckning bedrivna omskolningsverksamheten

för änkor, frånskilda m. fl. Styrelsen har funnit, att den

mest ändamålsenliga lösningen är att bereda ensamstående kvinnor samma

utbildningsmöjligheter som partiellt arbetsföra. Departementschefen hai

icke något att erinra häremot men anser att verksamheten i avvaktan på

ytterligare erfarenheter bör bedrivas på försök och i begränsad omfattning.

Det anses även vara lämpligt att inom ramen för en sådan verksamhet

lämna möjlighet till omskolning eller utbildning av medelålders och äldre

— manlig eller kvinnlig — arbetskraft, för vilken fortsatta försörjningsmöjligheter

inom det egna yrket icke anses föreligga och vilken utan att

kunna hänföras till gruppen partiellt arbetsföra är svårplacerad på arbetsmarknaden.

Beträffande kostnaderna för omskolningsverksamheten förutsattes

det få ankomma på Kungl. Maj :t att av tillgängliga medel under

anslaget ställa erforderligt belopp till styrelsens förfogande.

Mot styrelsens beräkning av medelsbehovet i övrigt har departementschefen

icke funnit anledning till erinran. Med hänsyn till den förefintliga

reservationen å anslaget erfordras icke nagon ytterligare medelsan\isning

annat än ett formellt belopp.

Utskottet anser liksom departementschefen att anledning f. n. icke föreligger

att understödja någon lägerverksamhet med medel fian detta anslag.

Den föreslagna försöksverksamheten för omskolning av ensamstående

kvinnor m. fl. tillstyrker utskottet. Då Kungl. Maj :ts förslag icke givit anledning

till annat uttalande, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för överflyttning av arbetskraft

för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av

100 kronor.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955

52:o) Arbetskliniken i Stockholm. Kungl. Maj:t har (punkt 53, s. 160

—165) föreslagit riksdagen att till Arbetskliniken i Stockholm för budgetåret

1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 266 800 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 164 100 kronor.

Medel till arbetsklinikens inrättande anvisades första gången av 1950

års riksdag. Vid kliniken, som har inrymts i två baracker på karolinska

sjukhusets område, prövas arbetshindrade personers förutsättningar för

olika arbeten. Jämsides härmed bedrives forskningsverksamhet beträffande

arbetsprövning och arbetsträning. Sedan de första klienterna inskrevs,

har verksamheten vid kliniken ständigt ökat. Under år 1953 har

225 personer behandlats vid kliniken. Av dessa har 101 beretts fullständig

arbetsprövning, medan de övriga eller 124 personer behandlats polikliniskt

såsom konsultfall. Kliniken har dessutom svarat för arbetsprövningen av

klientelet vid karolinska sjukhusets arbetsberedning. Sammanlagt har sålunda

under året 354 personer varit föremål för arbetsprövning genom

klinikens försorg. Under år 1954 har verksamheten visat en fortsatt ökning.

Departementschefen delar klinikstyrelsens uppfattning, att klinikens

arbetskapacitet bör ökas. Väntetiderna är redan nu mycket långa. De begränsade

utrymmen, som kliniken förfogar över, möjliggör icke en tillfredsställande

differentiering av klientelet. Vidare medför avsaknaden av vårdplatser

och lämpliga inkvarteringsmöjligheter att endast ett urval av svårt

handikappade kan mottagas för arbetsprövning.

I första hand anses ökade möjligheter böra beredas för den yrkesmässiga

arbetsprövningen genom inrättande av en ny verkstadsavdelning. Departementschefen

förordar därför att en möjlighet som yppats att hyra

lokaler för ändamålet inom Norrbackainstitutet tillvaratages. Härigenom

skulle 40 personer samtidigt kunna beredas arbetsprövning. Kostnaden

för den erforderliga verkstadsutrustningen har styrelsen på grundval av

infordrade anbud beräknat till 23 165 kronor. Departementschefen tillstyrker

att detta belopp anvisas. Däremot bör kostnaderna för erforderliga

ändrings- och reparationsarbeten liksom hyreskostnaden bestridas från de

anslag, som byggnadsstyrelsen disponerar för dylika ändamål.

Arvodena till klinikens två yrkeslärare anses böra höjas med belopp

motsvarande skillnaden mellan 20 och 21 lönegraden eller med tillhopa

1 488 kronor. Vidare tillstyrkes, att tjänstgöringstiden för den deltidsanställde

läkaren ökas i enlighet med styrelsens förslag, vilket föranleder

en uppräkning av läkarens arvode med 4 600 kronor till 20 700 kronor. Genom

tillkomsten av den nya verkstadsavdelningen behöver vidare yrkeslärarpersonalen

ökas. I anslutning till styrelsens förslag beräknas 22 847 kronor

för ytterligare en yrkeslärare samt för en arbetsinstruktör. Departementschefen

har härvid räknat med arvoden motsvarande 21 resp. 14 lönegraden.

Det av styrelsen anmälda behovet av ytterligare tjänster anses böra till
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955

45

godoses genom anlitande av tillfällig arbetskraft. För detta ändamål beräknas

30 000 kronor. Styrelsens förslag om ett särskilt arvode av 600

kronor till föreståndaren för verkstadsavdelningarna biträdes. För driftkostnader

i anledning av verksamhetens utbyggnad föreslås eu medelsanvisning

med 10 000 kronor.

Liksom styrelsen finner departementschefen det nödvändigt att för en del

av klientelet ordnas någon form av sjukförläggning. Undersökningar för att

finna lämpliga utrymmen härför pågår f. n. Då det är angeläget, att frågans

lösning icke hindras av ovisshet om huruvida medel kan påräknas för

ändamålet, förordas att ett belopp av 10 000 kronor nu ställes till förfogande.

De förordade förslagen ökar medelsbehovet under anslaget med sammanlagt

102 700 kronor.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag innebär, att anslaget till kliniken

höjes till nästan det dubbla beloppet. Med hänsyn till de goda erfarenheter,

som hittills vunnits av verksamheten, samt till den betydelse denna måste

anses ha för samhället vill utskottet icke motsätta sig den begärda medelsanvisningen.

Utskottet, som även funnit sig kunna godta förslagets enskildheter,

hemställer sålunda,

att riksdagen må till Arbetskliniken i Stockholm för budgetåret

1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 266 800

kronor.

53 :o) Bidrag till kommunal och enskild arbetsvårdsverksamhet. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 54, s. 165—168), vilket med inräknande

av en ökad medelsanvisning med 10 000 kronor till halvskyddad

verksamhet och med 125 500 kronor till träningsverkstäder och arbetscentraler

dock innebär en anslagsminskning med 78 500 kronor på grund

av bidragsgivningens omläggning till kalenderår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till kommunal och enskild

arbetsvårdsverksamhet för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 341 500 kronor.

54:o) Arbetsmarknadsstyrelsens arbetsvårdsverksamhet. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 55, s. 168—170), vilket innebär en ökad

medelsanvisning med 200 000 kronor till utbildningsbidrag åt partiellt

arbetsföra i anledning av verksamhetens fortgående ökning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Arbetsmarknadsstyrelsens arbetsvårdsverksamhet

för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 2 300 000 kronor.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955

55 :o) Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet.

Kungl. Maj:t har (punkt 56, s. 170—174) föreslagit riksdagen att dels medgiva

att Kungl. Maj :t må bemyndiga arbetsmarknadsstyrelsen att under

budgetåret 1955/56 besluta om avskrivning av vissa inom arbetsmarknadsverket

uppkomna fordringar, dels ock till Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens

förrådsverksamhet för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 100 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

1952 års riksdag beslöt, att arbetsmarknadsstyrelsens maskinpark skall

upprustas till att motsvara behovet för sysselsättning av ca 3 000 man.

Denna upprustning anser departementschefen böra fullföljas i den mån

den ännu ej hunnit genomföras. Vid utläggandet av beställningar bör dock

hänsyn tagas till marknadsförhållandena. Detta gäller i än högre grad beträffande

återanskaffning i stället för försliten materiel. Departementschefen

har ingen annan erinran mot styrelsens beräkningar än att medelsanvisningen

för återanskaffning med anledning av vad han nu anfört bör

göras beroende av särskild prövning av Kungl. Maj :t.

Vad angår arbetsmarknadsstyrelsens framställning om bemyndigande

att avskriva vissa fordringar till belopp ej överstigande 500 kronor tillstyrkes,

att riksdagens bemyndigande utverkas i enlighet med förslaget

med iakttagande av vad statskontoret anfört i sitt utlåtande över ifrågavarande

framställning. Bemyndigandet bör sålunda tills vidare avse endast

budgetåret 1955/56. Redogörelse bör i lämplig form lämnas riksdagen för

meddelade avskrivningsbeslut.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft den

redogörelse för iakttagelser i fråga om arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet,

som riksdagens år 1954 församlade revisorer lämnat under

§ 16 i sin berättelse. Med anledning av vad i redogörelsen anförts har

revisorerna föreslagit, att arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet i

fortsättningen skall redovisas över en särskild förrådsfond.

Över revisorernas redogörelse har yttranden avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen,

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, statskontoret

och riksräkenskapsverket.

Utskottet. Vad till en början angår det av riksdagens revisorer väckta

förslaget om en särskild förrådsfond framgår av statskontorets yttrande

och av vad utskottet i övrigt inhämtat att statens sakrevision sedan någon

tid tillbaka har frågan om arbetsmarknadsstyrelsens bibehållande som

byggande verk samt det härmed sammanhängande spörsmålet om förrådsverksamhetens

ordnande under utredning. Vid sådant förhållande anser

utskottet, att revisorernas förslag icke nu bör upptas till prövning.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955

47

Med hänsyn till ovissheten om arbetsmarknadens utveckling är utskottet

å andra sidan icke berett att i anledning av den pågående utredningen förorda

någon inskränkning utöver vad departementschefen förutsatt i den

av riksdagen tidigare beslutade upprustningen av styrelsens maskinpark.

Anslagsberäkningen och det föreliggande förslaget om avskrivning av

vissa inom arbetsmarknadsverket uppkomna fordringar har icke givit

utskottet anledning till erinran. Såsom departementschefen anfört bör redogörelse

lämnas riksdagen för meddelade avskrivningsbeslut.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

I. att vad riksdagens revisorer anfört beträffande arbetsmarknadsstyrelsens

förrådsverksamhet icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd;

II. att riksdagen må

a) medgiva att Kungl. Maj :t må bemyndiga arbetsmarknadsstyrelsen

att under budgetåret 1955/56, utan hinder av

gällande bestämmelser angående avskrivning av kronans

fordringar, besluta om avskrivning av fordran, uppkommen

inom arbetsmarknadsverket, till belopp ej överstigande 500

kronor, beträffande vilken antingen omständigheterna ger vid

handen att vederbörande icke kan betala sin skuld och enligt

styrelsens bedömande ingen eller ringa möjlighet föreligger

att framdeles uttaga betalning, eller ock åtgärder för fordringens

bevakande och indrivande bedömes förenade med

arbete och kostnader i sådan utsträckning att åtgärderna ej

är ekonomiskt lönande, allt såvitt dylika åtgärder ändock icke

anses påkallade av andra än ekonomiska förhållanden;

b) till Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet

för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 100 kronor.

Bostadsbyggande m. m.

56:o) Statens nämnd för byggnadsforskning: Avlöningar. I enlighet

med Ivungl. Maj:ts förslag (punkt 66, s. 192 och 193), vilket innebär en

ökad medelsanvisning med 20 000 kronor för ersättningar åt extra personal

och tillfällig arbetskraft, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens nämnd för

byggnadsforskning, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret

1955/56:

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 27 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis ................................. 6 100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ......... 47 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 12 000

Summa kronor 93 100;

b) till Statens nämnd för byggnadsforskning: Avlöningar

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 93 100

kronor.

57:o) Statens nämnd för byggnadsforskning: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 67, s. 193), vilket innebär en anslagsminskning

med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens nämnd för byggnadsforskning:

Omkostnader för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 37 000 kronor.

58 :o) Byggnadsforskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

68, s. 194), som innebär en minskad medelsanvisning med 10 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Byggnadsforskning för budgetåret

1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 265 000 kronor.

59 :o) Statens nämnd för samlingslokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 69, s. 194 och 195), vilket upptar oförändrat anslagsbelopp,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens nämnd för samlingslokaler för

budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 31 800 kronor.

60:o) Bidrag till vissa riksorganisationer för samlingslokaler. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 70, s. 195), vilket innebär oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa riksorganisationer

för samlingslokaler för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag

av 15 000 kronor.

61 :o) Bidrag till anordnande av allmänna samlingslokaler. I enlighet

med Kungl. Majrts förslag (punkt 71, s. 195 och 196), vilket innebär oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till anordnande av allmänna

samlingslokaler för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 100 kronor.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955

49

62 :o) Bidrag till utrustning m. in. av vissa samlingslokaler. Kunigl.

Maj:t har (punkt 72, s. 196—206) föreslagit riksdagen att till Bidrag till

utrustning in. m. av vissa samlingslokaler för budgetåret 1955/56 anvisa

ett reservationsanslag av 450 000 kronor.

För innevarande budgetår bar under rubriken Bidrag till utrustning

in. in. av vissa föreningslokaler anvisats ett reservationsanslag av 250 000

kronor. Beslut om ifrågavarande bidrag fattades vid 1954 års riksdag

(prop. 1954: 156, särsk. u. 6, rskr. 315). Av anslaget har 150 000 kronor

ställts till förfogande för statens nämnd för samlingslokaler för beviljande

av bidrag enligt kungörelsen den 24 september 1954, nr 615, om statsbidrag

till utrustning in. m. av vissa föreningslokaler samt 100 000 kronor

för Våra gårdar, riksföreningen för nykterhetsrörelsens allmänna samlingslokaler,

för utlämnande av bidrag till utrustning m. in. av lokaler, vilka

användes av nykterhetsorganisationer.

Av chefen för finansdepartementet tillkallade utredningsmän har den

8 juli 1954 avlämnat betänkande (stencilerat) med utredning och förslag

angående åtgärder för att främja ett alkoholfritt umgängesliv. I detta betänkande,

söm till sin huvuddel anmälts av chefen för finansdepartementet

i proposition den 17 december 1954, nr 22, bär utredningsmännen i

enlighet med de för dem meddelade direktiven bl. a. behandlat frågan om

åtgärder för nykterhetsintressets tillgodoseende i samband med att samlingslokaler

särskilt på landsbygden mer och mer kommit att användas

av allmänheten för anordnande av familjefester o. d. I denna del anmäles

betänkandet i förevarande sammanhang.

Utredningen föreslår, att fr. o. m. budgetåret 1955/56 statligt stöd lämnas

som bidrag till de allmänna samlingslokalerna för att möjliggöra att dessa

i vidgad utsträckning kan utnyttjas för enskildas, organisationers eller firmors

fester och samkväm. I huvudsak följande villkor och regler föreslås

därvid gälla.

Stödet bör få formen av bidrag till utrustning av lokalerna med köksinventarier,

servis, möbler av vissa slag (bord och stolar) samt bör därjämte

kunna disponeras för omkostnader i samband med inredning av kök.

Bidrag bör utgå till sådana kategorier av allmänna samlingslokaler,

som enligt gällande bestämmelser och utbildad praxis är berättigade att

erhålla lån genom statens nämnd för samlingslokaler. Huvudsakligen

kommer alltså anslaget att disponeras för ordenshus, Folkets Hus och

bygdegårdar. Uteslutna från möjligheten att erhålla förevarande slag av

utrustningsbidrag bör däremot kommunalt ägda samlingslokaler vara. Bidrag

bör kunna utgå till såväl nybyggda lokaler som till ombyggda, renoverade

och andra redan existerande lokaler.

Bidrag bör för varje särskilt fall kunna utgå med högst 5 000 kronor.

Utredningen har ansett, att de enskilda bidragen inte bär vara alltför

knappt tilltagna, bl. a. med hänsyn till att utrustningskostnaderna är

4—434 55 Bihang till riksdagens protokoll 1955. G samt. Nr 5

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955

relativt betydande, om man eftersträvar eu någorlunda tillfredsställande

standard.

Beträffande administrationen av förevarande anslag ansluter sig utredningen

till de riktlinjer, som i likartat sammanhang uppdragits av 1953 års

utredning angående stöd åt nykterhetsorganisationer etc. och som sedermera

stadfästs av statsmakterna. Hälften av anslaget eller 100 000 kronor

bör tilldelas Våra gårdar för fördelning mellan ordenshusen efter ansökan

och enligt de närmare bestämmelser, som Kungl. Maj:t eller statens nämnd

för samlingslokaler kan finna anledning att meddela. Den andra hälften av

anslaget bör fördelas direkt av nämnden mellan Folkets Hus och bygdegårdarna

på grundval av ansökningar genom resp. riksorganisationer.

För den del av anslaget, som skall utgå till Folkets Hus och bygdegårdarna,

bör några villkor i fråga om förbud mot alkoholservering och alkoholförtäring

i lokalerna inte uppställas. Man kan dock överväga om inte

de av nämnda samlingslokaler, som vid ansökan om utrustningsbidrag uppgiver

att lokalerna endast kommer att användas för alkoholfritt umgängesliv,

bör ha företräde till bidrag framför lokaler, som inte tillämpar denna

helnyktra linje. Utredningen anser dock för sin del, att en sådan företrädesrätt

inte bör anges i bidragsbestämmelserna.

Departementschefen framhåller bl. a. att 1954 års riksdag beslutat

om bidrag till utrustning av vissa lokaler, som användes

för ungdomsverksamhet, samt för anskaffande av materiel för reparation

eller förbättring av sådana lokaler. Sistnämnda bidrag har

huvudsakligen nykterhetspolitisk motivering; genom att möjliggöra en förbättring

av de lokaler, som användes av ungdoms- och nykterhetsorganisationer,

har man velat stöjda den ur nykterhetssynpunkt värdefulla fritidsverksamhet

dessa organisationer erbjuder ungdomen. Bidragen i fråga kan

utgå inte bara till allmänna samlingslokaler i vanlig bemärkelse utan även

för andra lokaler som exempelvis förhyrts av bidragsberättigad ungdomsorganisation.

Det nu föreliggande kommittéförslaget, som uteslutande avser

allmänna samlingslokaler, tar sikte på en annan sida av dessa lokalers

användning, nämligen deras utnyttjande som lokaler för ett alkoholfritt

umgängesliv.

Tillgång på samlingslokaler av god standard under ledning av kommuner

eller ansvarskännande organisationer är enligt departementschefen utan tvekan

en betydelsefull nykterhetsfrämjande faktor genom att möjliggöra bildnings-och

annan ur nykterhetssynpunkt värdefull fritidsverksamhet i en tilltalande

miljö. Såsom anförts i direktiven för den nu ifrågavarande utredningen

har samlingslokalerna i viss utsträckning och främst på landsbygden

kommit att utnyttjas också för familjefester o. d. Det är, även om påtagliga

bevis därpå enligt sakens natur är svåra att erhålla, sannolikt nr nykterhetssynpunkt

av värde att av enskilda, firmor eller organisationer anordnade festligheter

förlägges till samlingslokaler av nu ifrågavarande slag, i den mån

dessa kan ställas till förfogande för sådan användning utan intrång på

lokalernas utnyttjande för deras egentliga uppgifter. I varje fall måste det

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955

51

vara av värde att det såsom alternativ till förläggande av fester till spritrestauranger

finns möjlighet att utnyttja trivsamma lokaler utan det incitament

till spritförtäring, som är förknippat med spritrestaurangerna. En

förutsättning för att de allmänna samlingslokalerna skall kunna utnyttjas

på detta sätt är att de är försedda med tillfredsställande köksutrustning,

servis o. d. Då erfarenheten visar, att de lokalägande organisationerna i

många fall inte har ekonomiska resurser som tillåter dem att anskaffa

sådan utrustning, synes motiv föreligga för sådan bidragsverksamhet som

utredningen föreslagit.

Mot de av utredningen föreslagna närmare reglerna för bidragen anses

i stort sett intet vara att erinra. Departementschefen delar utredningens

uppfattning att bland villkoren inte bör ingå något allmänt förbud mot

alkoholförtäring i de lokaler för vilka bidrag lämnas. Den speciella nykterhetspolitiska

motiveringen för bidragen anses emellertid kunna vara skäl

för att i enlighet med förslaget en relativt stor del av bidragsanslaget avses

för nykterhetsorganisationernas lokaler. I övrigt bör samtliga lokaler för

vilka lån till byggnads- och liknande kostnader kan komma i fråga genom

statens nämnd för samlingslokaler också kunna erhålla ifrågavarande

bidrag. Beträffande bidragets storlek, de ändamål till vilka bidrag bör

kunna lämnas m. in. ansluter sig departementschefen till utredningsförslaget.

Beträffande frågan om förhållandet mellan den föreslagna bidragsverksamheten

och de av 1954 års riksdag beslutade utrustningsbidragen

torde det enligt departementschefens uppfattning komma att te sig som

ett önskemål att en samordning förr eller senare kommer till stånd. Han

är emellertid inte beredd att nu föreslå en sådan. Frågan fordrar ytterligare

överväganden, vid vilka det är önskvärt att åtminstone någon tids

erfarenhet av de nu gällande och föreslagna reglerna står till förfogande.

Möjligen kan det komma att visa sig lämpligt att uppta samordningsfrågan

i samband med det utredningsarbete rörande bidrags- och låneverksamheten

för anordnande av allmänna samlingslokaler, som påbörjats jämlikt

Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 december 1954.

1 enlighet med utredningens förslag föreslås att för nästa budgetår

200 000 kronor anvisas till ifrågavarande bidrag. Härav bör, av det skäl

som åberopats i det föregående, 100 000 kronor ställas till förfogande för

Våra gårdar för fördelning bland nykterhetsorganisationernas lokaler.

Återstoden bör fördelas av statens nämnd för samlingslokaler. För de

1954 beslutade utrustningsbidragen till lokaler som användes av ■vissa

ungdomsorganisationer upptas samma belopp som för innevarande budgetår

eller 250 000 kronor. Detta belopp bör fördelas enligt samma regler som

nu tillämpas eller med 100 000 kronor genom Våra gårdar och återstoden

genom nämnden för samlingslokaler. Bidragen synes kunna anvisas under

samma anslag.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande

motioner, nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Svärd (I: 225) och den andra inom andra kammaren av herr

Cassel m. fl. (II: 289), i vilka motioner har hemställts, att riksdagen måtte

avslå vad Ivungl. Maj:t hemställt under femte huvudtiteln rörande Bidrag

till utrustning in. in. av vissa samlingslokaler,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Svärd (1:321) och den andra inom andra kammaren av

herr Hagberg i Malmö in. fl. (II: 343), i vilka motioner, såvitt nu är i

fråga, har hemställts, att riksdagen måtte avslå vad Ivungl. Maj :t hemställt

under femte huvudtiteln till Bidrag till utrustning in. in. av vissa

samlingslokaler.

Angående motiveringarna för nämnda yrkanden hänvisas till motionerna

I: 321 och II: 289.

Utskottet. Statens stöd till samlingslokaler lämnas f. n. i ett flertal

olika former. Genom förmedling av statens nämnd för samlingslokaler

lämnas bidrag eller lån till anordnande av allmänna samlingslokaler.

Denna stödverksamhet avser företrädesvis rena anläggningskostnader. Från

allmänna arvsfonden lämnar Kungl. Maj:t bidrag såväl till byggnads- eller

inköpskostnader som till kostnader för inventarier till samlingslokaler avsedda

för ungdomsverksamhet. Vid förra årets riksdag fattades beslut om

bidragsverksaimhet till utrustning av vissa lokaler, som användes för ungdomsverksamhet,

samt för anskaffande av material för reparation eller

förbättring av sådana lokaler. Administrationen av sistnämnda bidragsverksamhet,

som huvudsakligen har nykterhetspolitisk motivering, bär

uppdelats på nämnden för samlingslokaler och Våra gårdar, riksföreningen

för nykterhetsrörelsens allmänna samlingslokaler. Den nu föreslagna bidragsverksamheten,

vilken även i huvudsak förestavats av nykterhetspolitiska

hänsyn, avser köksutrustning, servis in. in. dels till nykterhetsorganisationernas

lokaler och dels till de samlingslokaler i övrigt för vilka lån

kan ifrågakomma genom nämnden för samlingslokaler. I fråga om administrationen

föreslås samma ordning, som gäller för den av riksdagen

förra året beslutade bidnagsverksamheten.

Utskottet anser att en försöksverksamhet med det nu föreslagna syftet

har sitt berättigande lika väl som den förra året beslutade bidragsgivningen

och avstyrker därför avslagsyrkandena i motionerna 1: 225 och

11:289 samt 1:321 och 11:343. Emellertid kan utskottet icke undgå att

påtala det otillfredsställande i den brist på samordning som f. n. utmärker

den statliga stödverksamheten till samlingslokalerna och vartill

även den nu föreslagna bidragsverksamheten kommer att bidraga. Med

anledning av uttalanden av 1954 års riksdag (SU 73; rskr. 203) har Kungl.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955 53

Maj:t numera tillkallat en utredningsman med uppdrag att verkställa utredning

av olika frågor berörande det statliga stödet till samlingslokaler

i föreningslivets tjänst. Det synes utskottet angeläget att, innan några

på denna utredning grundade förslag framlägges, även de under förevarande

anslag behandlade bidragsfrågorna upptas till omprövning i syfte

att åstadkomma en större enhetlighet i fråga om den statliga stödverksamheten

till samlingslokalerna.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:225 och 11:289 ävensom

motionerna 1:321 och 11:343, sistnämnda bägge motioner

i vad de berör förevarande anslag, till Bidrag till utrustning

m. m. av vissa samlingslokaler för budgetåret 1955/56 anvisa

ett reservationsanslag av 450 000 kronor.

63:o) Statens bosättningslån: Ersättning åt ortsombud. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 73, s. 207), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens bosättningslån: Ersättning åt

ortsombud för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 60 000 kronor.

64:o) Statens bosättningslån: Ersättning åt riksbanken. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 74, s. 207), vilket upptar oförändrat anslag,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens bosättningslån: Ersättning åt

riksbanken för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 325 000 kronor.

Sjuk- och yrkesskadeförsäkring m. m.

65:o) Försäkringsrådet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 75, s. 208 och 209), vilket innebär en anslagshöjning med 13 200

kronor i anledning av automatiska löneökningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för försäkringsrådet,

att gälla tills vidare fr. o. in. budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 464 100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj: t, förslagsvis .............................. 7o 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 201 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 95 600

Summa kronor 836 500;

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1955

b) till Försäkringsrådet: Avlöningar för budgetåret 1955/56

anvisa ett förslagsanslag av 836 500 kronor.

66ro) Försäkringsrådet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 76, s. 209 och 210), vilket innebär en minskning av anslagsposten

till reseersättningar med 1 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försäkringsrådet: Omkostnader för

budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 30 000 kronor.

67 :o) Riksförsäkringsanstalten: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 77, s. 210—214), vilket innebär en anslagsminskning

med 1 646 000 kronor samt vissa ändringar i personalförteckningen i anledning

av de vid förra årets riksdag beslutade personalindragningarna, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för riksförsäkringsanstalten, som föranledes

av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över

socialärenden för den 4 januari 1955 förordat;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att i enlighet med vad departementschefen

i samma statsrådsprotokoll förordat medgiva att

extra ordinarie tjänster i högre lönegrad än Ce 25 må övergångsvis

under budgetåret 1955/56 finnas inrättade hos riksförsäkringsanstalten

utöver de å personalförteckningen uppförda

;

c) godkänna följande avlöningsstat för riksförsäkringsanstalten,

att tillämpas tills vidare fr.o.m. budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 992 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 63 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 2 719 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 849 400

Summa kronor 6 624 000;

d) till Riksförsäkringsanstalten: Avlöningar för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 6 624 000 kronor.

68:o) Riksförsäkringsanstalten: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 78, s. 214—217), vilket innebär dels att medelsan
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955

visningen under förevarande anslag ökas med 92 500 kronor och dels att

det nuvarande anslaget till riksförsäkringsanstaltens ortsombud av 313 000

kronor utgår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksförsäkringsanstalten: Omkostnader

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av

776 000 kronor.

69 :o) Bidrag till fiskares försäkring. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 82, s. 219), vilket innebär en anslagsminskning med 25 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidi''ag till fiskares försäkring för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 75 000 kronor.

Arbetarskydd

70 :o) Arbetarskyddsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t bär (punkt 83,

s- 220_223) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vid
taga

de ändringar i personalförteckningen för arbetarskyddsstyrelsen, som

föranledes av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för arbetarskyddsstyrelsen, att tilllämpas

tills vidare fr. o. m. budgetåret 1955/56, dels ock till Arbetarskyddsstyrelsen:

Avlöningar för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag a-s

1 016 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 006 000 kronor.

Vid behandlingen av motsvarande anslag för innevarande budgetår

(V ht 1954 s. 196) erinrade departementschefen bl. a., att en översyn av arbetarskyddet

påbörjats samt att den härmed arbetande kommittén enligt

direktiven inte borde inrikta sig på någon mera betydande utbyggnad av

tillsynsorganen utan i första hand taga sikte på att pröva avvägningen av de

disponibla resurserna samt åtgärder för att underlätta och förbättra samarbetet

mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Utredningsarbetet kommer icke att vara slutfört i sådan tid, att förslag

i ämnet kan föreläggas 1955 års riksdag. De skäl som förra året anfördes

mot ändringar i organisationen äger därför fortfarande giltighet. Med liansyn

härtill kan departementschefen icke biträda föreliggande förslag i vad

avser arbetarskyddsstyrelsens avlöningsanslag i annan mån än att han

förordar, att detta förstärkes med 10 000 kronor för att täcka kostnaderna

för reglerad befordringsgång och löneklassuppflyttningar.

I överensstämmelse med styrelsens förslag bör tre kontorsbitradestjänster

i Ce 8 överföras till ordinarie stat.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Axel Jansson m. fl. (I: 227) och den andra inom andra kammaren av

herr Jonsson i Strömsund m. fl. (11:301), har hemställts, såvitt nu är i

raga att en kvinnlig konsulent för skogsyrkesinspektion placeras i lönegrad

Ce 24.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen I: 227.

^kottet. Arbetarskyddsstyrelsen har i sin anslagsframställning för

“aS ® budgetar upptagit förslag till löneregleringar av ett flertal tjänster,

ar ibland den av motionärerna berörda konsulentbefattningen. Samtliga

dessa förslag har departementschefen såsom framgår av den föregående

redogörelsen icke ansett sig kunna biträda med hänsyn till den pågående

översynen av arbetarskyddet. Utskottet kan under sådana förhållanden

icke fororda att undantag göres för konsulenttjänsten.

Under åberopande härav får utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj ds

förslag, hemställa, ö J''

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj ds förslag samt

med avslag å motionerna 1:227 och 11:301, i vad de berör

förevarande anslag,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för arbetarskyddsstyr elsen, som föranledes

av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över

socialärenden för den 4 januari 1955 förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för arbetarskyddsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 549 900

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 49 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 291 900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 125 000

Summa kronor 1016000;

c) till Arbetarskgddsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 1 016 000 kronor.

71.o) Arbetarskyddsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl

Maj :ts förslag (punkt 84, s. 223 och 224), vilket innebär en ökad medelsanvisning

med 10 000 kronor till reseersättningar, 1 000 kronor till Övriga

expenser for eget behov och 5 000 kronor till publikationstryck, hemställer

utskottet,

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955

57

att riksdagen må till Arbetarskijddsstijrelsen: Omkostnader

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 152 500

kronor.

72:o) Yrkesinspektionen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 85,

s. 224—226) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga

de ändringar i personalförteckningen för yrkesinspektionen, som föranledes

av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för yrkesinspektionen, att tillämpas

tills vidare fr. o. m. budgetåret 1955/56, dels ock till Yrkesinspektionen:

Avlöningar för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 2 407 000

kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 373 000 kronor.

Under hänvisning till vad departementschefen anfört vid behandlingen

av arbetarskyddsstyrelsens avlöningsanslag föreslår han, att ingen annan

ändring vidtages under förevarande anslag än att dels fyra kontorsbiträdestjänster

i Ce 8 ordinariesättes och dels anslaget höjes med 34 000 kronor i

anledning av löneklassuppflyttningar m. in.

I de förut under punkt 70 nämnda likalydande motionerna 1:227 och

II: 301 har hemställts, såvitt nu är i fråga, att assistenten i norra skogsyrkesinspektionsdistriktet

placeras i lönegrad Ca 29 med benämning biträdande

skogsyrkesinspektör samt att en kvinnlig konsulent för skogsyrkesinspektion

placeras i lönegrad Ce 24.

Utskottet kan av samma skäl, som anförts under punkt 70, icke tillstyrka

ifrågavarande motionsyrkanden. Då utskottet icke funnit anledning

till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 227 och II: 301, i vad de berör

förevarande anslag,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för yrkesinspektionen, som föranledes av

vad departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden

för den 4 januari 1955 förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för yrkesinspektionen,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 481 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj: t ............................................. 23 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 583 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 319 200

Summa kronor 2 407 000;

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955

c) till Yrkesinspektionen: Avlöningar för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 2 407 000 kronor.

73:o) Yrkesinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 86, s. 226—229), vilket innebär en ökad medelsanvisning till

reseersättningar med 40 000 kronor med hänsyn till behovet att vidga inspektionsverksamheten,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Yrkesinspektionen: Omkostnader för

budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 593 000 kronor.

74 :o) Utredning rörande koloxidförgiftningars uppkomst och förebyggande.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 87, s. 229—233),

vilket innebär en medelsanvisning med 100 000 kronor för påbörjande i

arbetarskyddsverkets regi av en allsidig utredning i syfte att klarlägga uppkomsten

av koloxidförgiftninig och skapa förutsättningar för effektivare

skyddsåtgärder, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utredning rörande koloxidförgiftningars

uppkomst och förebyggande för budgetåret 1955/56

anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor.

75 :o) Undervisnings- och upplysningsverksamhet på arbetarskyddets

område. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 88, s. 233), vilket

upptar oförändrat anslagsbelopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Undervisnings- och upplysningsverksamhet

på arbetarskyddets område för budgetåret 1955/56

anvisa ett anslag av 90 000 kronor.

76:o) Ersättningar för vissa läkarundersökningar enligt arbetarskyddslagen.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 89, s. 233), vilket innebär

oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar för vissa läkarundersökningar

enligt arbetarskyddslagen för budgetåret 1955/56 anvisa

ett förslagsanslag av 5 000 kronor.

Folkpensionering m. m.

77 :o) Pensionsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 90, s.

234—240) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för pensionsstyrelsen, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1955/56, dels ock till Pensionsstyrelsen: Avlöningar för

budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 4 982 000 kronor.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955

59

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 4 820 000 kronor.

Den år 1952 beslutade folkpensionsreformen har medfört ett omfattande

merarbete inom pensionsstyrelsen, för vilket arbete styrelsens personalorganisation

måst avsevärt förstärkas med tillfällig personal. Enligt vad

styrelsen upplyser beräknas den del av arbetet, som har karaktär av engångsarbete,

vara avslutad under innevarande budgetår. Enligt departementschefen

kommer emellertid till följd av nämnda reformer otvivelaktigt

att kvarstå en permanent ökning av arbetsuppgifterna, för vilken styrelsens

ordinarie organisation inte är tillräcklig.

Pensionsstyrelsen har med anledning av de ökade arbetsuppgifterna

föreslagit en rationalisering av handläggningen av vissa ärenden. Härvid

skall en del arbetsuppgifter överflyttas till befattningshavare i lägre lönegrad

än de tjänstemän som tidigare handlagt ärendena i fråga. Rationaliseringen

anses böra genomföras. I anledning härav tillstvrkes att ett

dubbleringsförordnande som kontor sskrivare i 19 lönegraden er sättes med

en tjänst i Gg 19 samt att två kontoristtjänster i Cg 13 inrättas. På försäkringsbyråms

maskinavdelning ersättes tre befattningar i Ce 8 med två kontoristtjänster

i Ce 13. På försäkringsbyråns stansningsavdelning ersättes

en kansliskrivartjänst i Ce 15 med en tjänst som förste kansliskrivare i

Ce 17. Vidare ersättes en befattning som kontorsbiträde på kanslibyråns

registeravdelning med en kanslibiträdestjänst i Ce 11 samt två befattningar

som kontorsbiträde på försäkringsbyråns pensionsavdelning med en kontoristtjänst

i Ce 13 och en kanslibiträdestjänst i Cell.

Med anledning av pensionsstyrelsens förslag beträffande amanuenspersonalen

på gransknings- och sjukvårdsbyråerna tillstyrkes, att medel beräknas

för två amanuenser i reglerad befordringsgång och en extra

amanuens.

Den förut berörda ökningen av de permanenta arbetsuppgifterna anses

utan tvivel medföra behov av ett ökat antal tjänster för biträdespersonal

i reglerad befordringsgång. Med hänsyn till isvårigheten att nu mera exakt

bedöma hur många tjänster som erfordras förordas, att för nästa budgetår

inräknas medel för ytterligare 25 tjänster i reglerad befordringsgång samt

därutöver 200 000 kronor för extraanställd personal. Härvid bör det för

innevarande budgetår för tillfällig biträdespersonal anvisade beloppet av

245 000 kronor utgå. Särskild hänsyn bär vid beräkningen inte tagits till

det tillfälliga personalbehov som kan föranledas av omräkning av folkpensionernas

grundbelopp eller andra tillfälliga arbetsuppgifter.

I enlighet med pensionsstyrelsens förslag beräknas till övertidsersättningar

15 000 kronor.

De av departementschefen förordade förslagen medför, med beaktande

av den av pensionsstyrelsen företagna indragningen av personal på försäkringsbyråns

postgiroavdelning samt omräkningsposterna, en ökning av

medelsbehovet under anslaget med 102 000 kronor.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr 5 ur 1955

Utskottet, som i tidigare sammanhang erinrat om att största återhållsamhet

bör iakttas i fråga om att uppta anslagsposter till avlöningar till

icke-ordinarie personal med förslagsvis angivna belopp, vill icke motsätta

sig att så sker beträffande förevarande anslag med hänsyn till föreliggande

svårigheter att nu mera exakt beräkna personalbehovet. Utskottet förutsätter

emellertid att denna utväg i görlig mån undvikes för framtiden. Då

utskottet icke heller i övrigt funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts

förslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för pensionsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 234 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................... 64 750

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................ 1 991 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 691 750

Summa kronor 4 982 000;

b) till Pensionsstgrelsen: Avlöningar för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 4 982 000 kronor.

78:o) Pensionsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 91, s. 241—243), vilket innebär en ökad medelsanvisning

med 6 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Pensionsstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 1 178 500

kronor.

79:o) Pensionsstyrelsen: Pensionsstyrelsens ortsombud. Kungl. Maj:t

har (punkt 92, s. 243 och 244) föreslagit riksdagen att till Pensionsstyrelsen:

Pensionsistyrelsens ortsombud för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 430 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 415 000 kronor.

Frågan om överskridande av detta anslag för innevarande budgetår för

utbetalande av ersättning åt ortsombuden för sådant merarbete av engångsnatur,

som föranletts av 1952 års folkpensionsreform, har av departementschefen

anmälts i annat sammanhang. Någon höjning av arvodena

för nästa budgetår kan departementschefen däremot icke f. n. förorda. Till

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955

61

arvoden beräknas alltså oförändrat belopp. Till reseersättningar beräknas

i enlighet med pensionsstyrelsens förslag ytterligare 15 000 kronor, med

vilket belopp anslaget ökas.

Utskottet får erinra att riksdagen numera med bifall till utskottets förslag

(utlåtande nr 16 år 1955) medgivit att förevarande anslag för innevarande

budgetår må överskridas med högist 190 000 kronor för utgivande

av ersättning av engångsnatur till ortsombuden för merarbete i anledning

av 1952 års folkpensionsreform. Frågan huruvida verkningarna av denna

bör föranleda en höjning av ombudens arvoden för framtiden synes som

departementschefen funnit böra göras beroende av närmare erfarenheter

rörande förändringarna i arbetsuppgifterna. Utskottet, som tillstyrker

Kungl. Maj :ts förslag, hemställer alltså,

att riksdagen må till Pensionsstyrelsen: Pensionsstyrelsens

ortsombud för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av

430 000 kronor.

80 :o) Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 94, s. 245), vilket innebär en ökad medelsanvisning

med 50 000 kronor till följd av ökat antal utbetalningar,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 3 300 000 kronor.

81 :o) Åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 95, s. 245—250), vilket innebär en anslagsminskning

med 1 200 000 kronor huvudsakligen i anledning av reservationsmedelsförbrukning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Åtgärder till förebyggande och hävande

av invaliditet för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 12 000 000 kronor.

82 ro) Bidrag till de hlindas förening. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 97, s. 250—252), vilket innehär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till de blindas förening för budgetåret

1955/56 anvisa ett anslag av 365 000 kronor.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955

Diverse

83:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 98 och 99, s. 253) hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1955/56 såsom förslagsanslag

anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Bgggnadsstgrelsens delfond 1 594 000 kronor;

b) till Ersättning till statens domäners fond för upplåten

mark 19 100 kronor.

84:o) Statens hyresråd: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 100, s. 253—255), vilket innebär en ökad medelsanvisning med

25 000 kronor till tillfällig arbetskraft, 17 700 kronor för arvoden åt suppleanter

m. fl. samt med 18 100 kronor för löneklassuppflyttningar m. m.,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens hyresråd: Avlöningar för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 794 300 kronor.

85:o) Statens hyresråd: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 101, s. 255), vilket innebär en anslagsminskning med 1 500

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens hyresråd: Omkostnader för

budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 74 500 kronor.

86 :o) Kostnader för genomförande av en behovsprövning på bostadsmarknaden.

Kungl. Maj:t har (punkt 102, s. 255—257) föreslagit riksdagen

att till Kostnader för genomförande av en behovsprövning på bostadsmarknaden

för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av 50 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 75 000 kronor.

Departementschefen har intet att erinra mot att medel även för nästa

budgetår anvisas till föirevarande ändamål. Enligt departementschefens

mening bör dock anslaget minskas till 50 000 kronor.

I en inom andra kammaren av herr Cassel och fröken Wetterström väckt

motion (11:291) har hemställts, att riksdagen måtte till Kostnader för

genomförande av en behovsprövning på bostadsmarknaden för budgetåret

1955/56 anvisa ett anslag av 10 000 kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955

63

Utskottet är icke berett tillstyrka en större anslagsminskning än departementschefen

förordat och kan sålunda inte biträda yrkandet i motionen

II: 291.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionen 11:291 till Kostnader för genomförande

av en behovsprövning på bostadsmarknaden för

budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av 50 000 kronor.

87 :o) Ersättningar för skador vållade av vissa rymlingar in. fl. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 103, s. 257), vilket innebär oförändrat

anslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar för skador vållade av

vissa rymlingar m. fl. för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 40 000 kronor.

88:o) Internationellt socialpolitiskt samarbete. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 104, s. 257), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Internationellt socialpolitiskt samarbete

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av

830 000 kronor.

89 :o) Bidrag till utlandssvenskarnas förening. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 105, s. 258 och 259), vilket innebär en anslagsminskning

med 30 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till utlandssvenskarnas förening

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av

50 000 kronor.

90 :o) Understöd åt utlandssvenskar m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 106, s. 259 och 260), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt utlandssvenskar m. m.

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 25 000

kronor.

91 :o) Understöd åt flyktingar m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 107, s. 260), vilket innebär en minskad medelsanvisning med

135 000 kronor med hänsyn till belastningen, hemställer utskottet,

alt riksdagen må till Understöd åt flyktingar m. m. för

budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 115 000 kronor.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955

92 :o) Social upplysningsfilm. Kungl. Maj :t har (punkt 108, s. 261)

föreslagit riksdagen att till Social upplysningsfilm för budgetåret 1955/56

anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp. Enligt departementschefen

bör anslaget även för nästa budgetår uppföras med 30 000

kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

fröken Andersson (I: 236) och den andra inom andra kammaren av herr

Svensson i Krokstorp (11:270), har hemställts, att riksdagen måtte avslå

Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionen 11:270.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 236 och II: 270 till Social upplysningsfilm

för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 30 000 kronor.

93 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 109, s. 261), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 835 000 kronor.

94:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 110,

s. 262), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1955/56

anvisa ett reservationsanslag av 65 000 kronor.

Uppskjutna frågor

95 :o) Utskottet kommer framdeles att avge utlåtande beträffande nedannämnda,

av Kungl. Maj :t under följande punkter framställda förslag,

nämligen

punkten 23: Allmänna barnbidrag;

punkten 57: Bostadsstyrelsen: Avlöningar;

punkten 58: Bostadsstyrelsen: Omkostnader;

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955

65

punkten 59: Länsbostadsnämnderna: Avlöningar;

punkten 60: Länsbostadsnämnderna: Omkostnader;

punkten 61: Kapitalmedelsförluster och ränteeftergifter å vissa bostadsbyggnadslån;
punkten

62: Bostadsrabatter;

punkten 63: Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet;

punkten 64: Bidrag till inrättande av pensionärshem;

punkten 65: Bidrag till viss upplysningsverksamhet rörande byggnadstekniska

frågor;

punkten 79: Bidrag till sjukkassor;

punkten 80: Vissa tillägg å ersättningar i anledning av olycksfall i arbete

in. m.;

punkten 81: Statsverket åliggande, av andra medel ej utgående ersättningar

i anledning av olycksfall i arbete m. m.;

punkten 93: Bidrag till folkpensioner m. m.;

punkten 96: Särskilda barnbidrag till änkors och invaliders barn in. m.;

vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 11 mars 1955

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson,

Ohlon, Iwar Anderson, Näsgård, Leander, Boman, fröken Andersson,

herrar Näsström, Pålsson, Hesselbom, Sundelin, Gustaf Andersson, Einar

Persson och Bergman; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Bergström,

Andersson i Malmö, Ståhl, Lindholm, Rubbestad, Eriksson i Sandby,

Åkerström, fröken Elmén, herrar Thapper, Birke, Onsjö, fru Ericsson i

Luleå, herrar Gustafsson i Skellefteå och Löfroth.

Reservationer

1) vid punkten 13 (Mödrahjälp) av fröken Andersson, herrar Skoglund

i Doverstorp och Birke, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka yrkandet

i motionerna I: 87 och II: 122 och alt därför

5—434 55 Bihang till riksdagens protokoll 1955, 6 sand. Nr 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955

dels det stycke i utskottets yttrande, som på s. 8 börjar med »Motionärerna

anser» och på s. 9 slutar med »för anslagsberäkningen», bort ha

följande lydelse:

»Såsom motionärerna anfört torde emellertid anledning föreligga att intill

dess lagen om allmän socialhjälp träder i kraft iaktta den största

restriktivitet vid utgivande av mödrahjälp. Gällande normer för prövning

av hjälpbehovet synes därför böra utformas på sådant sätt att mödrahjälp

endast kommer att utgå i de fall, där särskilt behov av ekonomiskt stöd

föreligger. Med hänsyn till det anförda torde anslaget för nästa budgetår

kunna upptagas till 2 500 000 kronor i stället för det av Kungl. Maj :t äskade

beloppet av 4 500 000 kronor.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 87 och II: 122, såvitt nu är

i fråga, till Mödrahjälp för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 2 500 000 kronor.»

2) vid punkten 14 (Mödrahjälpsnämnderna) av fröken Andersson,

herrar Skoglund i Doverstorp och Birke, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka

yrkandet i motionerna I: 87 och II: 122 och att därför utskottets

yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Utskottet tillstyrker av samma skäl, som anförts under föregående

punkt, motionärernas yrkande om en nedräkning av anslaget med 40 000

kronor utöver vad Kungl. Maj :t föreslagit. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt

med bifall till motionerna I: 87 och II: 122, såvitt nu är i fråga,

till Mödrahjälpsnämnderna för budgetåret 1955/56 anvisa ett

förslagsanslag av 100 000 kronor.»

3) vid punkten 40 (Bidrag till inrättande av inackorderingshem in. in.)

av fröken Elmén

4) vid punkten 49 (Bidrag till erkända arbetslöshetskassor) av herr

Birke

5) vid punkten 50 (Kostnader för arbetslöshetens bekämpande in. m.)

av herr Ohlon, fröken Elmén och herr Gustafsson i Skellefteå, vilka ansett

att utskottet bort tillstyrka utredningsyrkandet i motionen II: 88 och

att därför

dels sista meningen i det stycke i utskottets yttrande på s. 42, som börjar

med »Vad slutligen» och slutar med »motionärernas utredningsyrkande»,

bort ersättas med text av följande lydelse:

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1955

67

»Utskottet anser emellertid att en allmän översyn av säsongarbetslösheten

i enlighet med motionärernas yrkande otvivelaktigt skulle innebära

betydande fördelar bl. a. genom den större översiktliga planläggning, som

därigenom skulle möjliggöras. Utskottet tillstyrker därför motionärernas

förslag.»

dels ock nedannämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»a) att riksdagen må med bifall till motionen II: 88 i skrivelse

till Kungl. Maj :t hemställa om en allmän översyn av

säsongarbetslösheten;»

6) vid punkten 62 (Bidrag till utrustning m. in. av vissa samlingslokaler)

a) av fröken Andersson, herrar Skoglund i Doverstorp och Birke, vilka

ansett att utskottet bort avstyrka Kungl. Maj :ts ifrågavarande förslag och

att därför

dels det stycke i utskottets yttrande, som på s. 52 börjar med »Utskottet

anser» och på s. 53 slutar med »till samlingslokalerna», bort ha följande

lydelse:

»Såsom framgår av det anförda och vilket även framhållits i motionerna

I: 225 och II: 289 samt I: 321 och II: 343 synes den nu föreslagna bidragsgivningen

likaväl som den förra året beslutade bidragsverksamheten komplicerad

och föga rationell. Utskottet kan därjämte av rent principiella skäl

icke undgå att ställa sig tveksam inför detta sätt att förbruka skattemedel

för ändamål som rimligen icke kan anses åvila staten. Som motionärerna

påpekat skulle ett bifall till Kungl. Maj :ts förslag bl. a. innebära att staten

subventionerar kostnaderna för enskilda personers familjefester och för

korporationernas sammankomster. Den nykterhetspolitiska motiveringen

för anslaget synes också starkt kunna ifrågasättas i synnerhet som de tillställningar,

vilka genom anslaget skulle uppmuntras, inte förutsättas vara

fria från alkoholförtäring.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må med avslag å Kungl. Maj:ts förslag samt

med bifall till motionerna I: 225 och II: 289 ävensom motionerna

1:321 och 11:343, sistnämnda bägge motioner i vad

de berör förevarande anslag, besluta att reservationsanslaget

till Bidrag till utrustning m.m. av vissa samlingslokaler icke

skall uppföras å riksstaten för budgetåret 1955/56.»

b) av herr Rubbestad

7) vid punkten 12 (Yrkesinspektionen: Avlöningar) av fröken Limen

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1955

8) vid punkten 86 (Kostnader för genomförande av en behovsprövning

på bostadsmarknaden) av fröken Andersson, herrar Skoglund i Doverstorp

och Birke, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionen II: 291

och att därför utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Utskottet finner i likhet med motionärerna att anslaget bör kunna nedsättas

till 10 000 kronor, vilket i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag

innebär en anslagsminskning med 40 000 kronor.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt

med bifall till motionen 11:291 till Kostnader för genomförande

av en behovsprövning på bostadsmarknaden för budgetåret

1955/56 anvisa ett anslag av 10 000 kronor.»

9) vid punkten 92 (Social upplysningsfilm) av fröken Andersson, herrar

Skoglund i Doverstorp, Rubbestad och Birke, vilka ansett att utskottet bort

tillstyrka motionerna 1:236 och 11:270 och att därför utskottets yttrande

och hemställan bort ha följande lydelse:

»Utskottet anser liksom statskontoret och motionärerna att förevarande

verksamhet utan olägenhet kan temporärt nedläggas. Under åberopande

härav hemställer utskottet,

att riksdagen må med avslag å Kungl. Maj :ts förslag samt

med bifall till motionerna I: 236 och II: 270 besluta att reservationsanslaget

till Social upplgsningsfilm icke skall uppföras

å riksstaten för budgetåret 1955/56.»

Sthlm 1955. K. L. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1955:5 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1955156 und s. 1 i texten