Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående beredskapsstal för försvarsväsendet för budgetåret 1955/56.

1955-03-18 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1955:52, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående beredskapsstal för försvarsväsendet för budgetåret 1955/56.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 52 år 1955

1

Nr 52

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen

gjorda framställning angående beredskapsstal

för försvarsväsendet för budgetåret 1955/56.

(l:a avd.)

I propositionen nr 1 (bilaga 33) har Kungl. Maj :t under rubriken Beredskapsstat

för försvarsväsendet, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för den 4 januari 1955, föreslagit riksdagen

att godkänna upprättat, vid berörda statsrådsprotokoll fogat förslag

till beredskapsstat för försvarsväsendet för budgetåret 1955/56.

Enligt § 63 regeringsformen skall riksdagen årligen antaga beredskapsstat

för försvarsväsendet. Den för innevarande budgetår gällande beredskapsstaten

(statsverkspropositionen, bil. 33; rskr nr 138) upptager å driftbudgeten

anslag å sammanlagt 415 miljoner kronor och å kapitalbudgeten

ett anslag av 15 miljoner kronor. Driftbudgetsanslagen fördelar sig med

400 miljoner kronor på fjärde huvudtiteln samt med 7,5 miljoner kronor

på envar av sjunde och tionde huvudtitlarna. Av det under fjärde huvudtiteln

uppförda beloppet avses för löpande utgifter för armén, marinen och

flygvapnet resp. 210, 54 och 16 miljoner kronor, för engångsutgifter 60

miljoner kronor samt för övriga försvarsutgifter 60 miljoner kronor. Anslaget

under sjunde huvudtiteln avses för civila utgifter för försvarsberedskap

(kostnader för förstärkning av gränsbevakning, polis, civilförsvar,

brandväsen, sjukvård m. m.). Åtgärder som erfordras för att trygga folkförsörjningen

och penningvärdet finansieras genom ett anslag å tionde huvudtiteln

till allmänna utgifter för pris- och handelsreglerande åtgärder.

Anslaget å kapitalbudgeten under fonden för förlag till statsverket avses

för försvarsberedskapens stärkande i allmänhet. Anslagen, som för budgetåret

1952/53 schablonmässigt uppräknades med 50 % med hänsyn till inträdda

prisstegringar, är ursprungligen avsedda att täcka kostnaderna för

försvarsberedskap under tre månader. I statsverkspropositionen till 1954 års

riksdag anmäldes, att genom överbefälhavarens försorg en undersökning

verkställts rörande det medelsbehov som numera kunde anses föreligga för

viss försvarsberedskap. I sitt av riksdagen godkända utlåtande (nr 47) angå
530

55 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 0 samt. Nr 52

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 52 dr 1955

ende beredskapsstat för försvarsväsendet för budgetåret 1954/55 förutsatte

statsutskottet, att förslaget skulle hinna granskas och bearbetas inom sådan

tid, att det kunde läggas till grund för den beredskapsstat, som skall fastställas

av 1955 års riksdag.

Överbefälhavarens förslag upptager anslag avsedda att täcka medelsbehovet

för högsta försvarsberedskap under en tid av tre månader. Med hänsyn

till ärendets natur anses en redogörelse för ifrågavarande undersökning

m. m. icke böra lämnas till statsrådsprotokollet.

För egen del anser departementschefen bl. a. av skäl som anföres i det

följande att beredskapsstaten icke bör ges den omfattning, som överbefälhavaren

föreslagit. Departementschefen räknar med vissa reduceringar av

de av överbefälhavaren beräknade anslagsbeloppen. Till frågan om beloppens

storlek återkommer departementschefen senare. Överbefälhavaren

har vidare föreslagit att beställningsbemyndiganden till betydande belopp

ställes till förfogande för att vid behov möjliggöra beställningar av materiel

med lång leveranstid. Likaså har hemställts om rätt att med visst belopp

kunna överdisponera den rörliga kredit, som står till riksnämndens

för ekonomisk försvarsberedskap förfogande för finansiering av nämndens

inköps- och lagringsverksamhet. Det synes departementschefen emellertid

icke vara erforderligt att till beredskapsstaten knyta dylika fullmakter.

Under krig bör förskottsstaten kunna användas till att täcka samtliga

kostnader för krigföringen, för folkförsörjningens tryggande och för upprätthållande

av ordningen inom landet. Vid krigsfara bör däremot förskottsstatens

användning begränsas till sådana utgifter, som omedelbart

föranleds av åtgärder för tryggande av rikets fred. Det synes lämpligt, att

å beredskapsstaten alltjämt som regel beräknas anslag, som avser de

militära och civila utgifter som omedelbart föranleds av beslut om förstärkt

försvarsberedskap. Det torde, framhåller departementschefen vidare,

i detta sammanhang observeras att engångsutgifter för materielanskaffning

in. m. i princip skall bekostas med direkta anslag på riksstat eller tilläggsstat.

Enligt tillämpad praxis har emellertid hittills upptagits ett anslag å

beredskapsstaten (engångsutgifter för försvaret) för anskaffning av för

försvaret nödvändig materiel i de fall då anskaffningen är så brådskande

att särskild medelsanvisning från riksdagen icke kan avvaktas. Ett liknande

anslag bör även fortsättningsvis inrymmas i staten. Även för sjukvårdsberedskapen

och civilförsvaret synes anslag för vissa brådskande engångsanskaffningar

böra uppföras. Dessa senare jämte anslag för sjukvårdsberedskapens

och civilförsvarets löpande utgifter torde böra redovisas

under elfte huvudtiteln. Under tionde huvudtiteln bör liksom i den gällande

staten upptagas ett anslag för pris- och handelsreglerande åtgärder m. m.

För övriga civila försvarsberedskapsåtgärder torde få upptagas ett samlingsanslag

under sjunde huvudtiteln. För försvarsberedskapens stärkande i allmänhet

—- avseende såväl det militära som det civila försvaret — bör allt
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 52 år 1955

3

jämt finnas uppfört ett anslag å kapitalbudgeten under fonden för förlag

till statsverket.

Med utgångspunkt från vad departementschefen här anfört samt med

ledning av de av överbefälhavaren lämnade uppgifterna bör den försvarsberedskapsstat,

som skall fastställas för budgetåret 1955/56, upptaga anslag

å driftbudgeten om sammanlagt 825 miljoner kronor och ett anslag

å kapitalbudgeten om 50 miljoner kronor. Driftbudgetsanslagen fördelar

sig med 745 miljoner kronor på fjärde huvudtiteln, med 5 miljoner kronor

på sjunde huvudtiteln, med 10 miljoner kronor på tionde huvudtiteln samt

med 65 miljoner kronor på elfte huvudtiteln. Av det under fjärde huvudtiteln

uppförda beloppet avses för löpande utgifter för armén, marinen

och flygvapnet resp. 330, 70 och 45 miljoner kronor, för engångsutgifter

150 miljoner kronor och för övriga försvarsutgifter 150 miljoner kronor.

Under elfte huvudtiteln har uppförts anslag för sjukvårdsberedskapens

och civilförsvarets löpande utgifter med 10 resp. 35 miljoner kronor. För

sistnämnda verksamhetsområden har med tidigare anförd motivering jämväl

upptagits engångsanslag om 5 resp. 15 miljoner kronor.

Utskottet. Den för innevarande budgetår gällande beredskapsstaten för

försvarsväsendet upptager å driftbudgeten anslag å sammanlagt 415 miljoner

kronor, med viss fördelning på fjärde, sjunde och tionde huvudtitlarna,

samt å kapitalbudgeten ett anslag av 15 miljoner kronor.

I sitt av föregående års riksdag godkända utlåtande nr 47 angående

beredskapsstat för försvarsväsendet för budgetåret 1954/55 förutsatte utskottet,

att en genom överbefälhavarens försorg verkställd undersökning

rörande det medelsbehov, som sedan anslagsgrunderna senast prövades

uppstått för att täcka kostnaderna för försvarsberedskap under en tid av

tre månader, kunde läggas till grund för den beredskapsstat, som skall fastställas

av 1955 års riksdag.

Det av Kungl. Maj:t nu framlagda förslaget till beredskapsstat för

nästa budgetår innebär, att i staten upptagits å driftbudgeten anslag å

sammanlagt 825 miljoner kronor med viss fördelning på, förutom fjärde,

sjunde och tionde huvudtitlarna, elfte huvudtiteln samt å kapitalbudgeten

ett anslag av 50 miljoner kronor. Förslaget liksom vad departementschefen

i samband därmed anfört har icke föranlett någon utskottets erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må godkänna det vid statsrådsprotokollet

över finansärenden för den 4 januari 1955 fogade förslaget

till beredskapsstat för försvarsväsendet för budgetåret 1955/56.

Stockholm den 18 mars 1955

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 52 år 1955

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson,

Ohlon, Iwar Anderson, Näsgård, Leander, Gillström, Boman, fröken Andersson,

herrar Näsström, Pålsson, Hesselbom, Gustaf Andersson, Einar Persson

och Aastrup; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Andersson i

Malmö, Lindholm, Ruhbestad, Eriksson i Sandby, Åkerström, Hoppe,

Staxäng, fröken Eknén, herrar Johansson i Mysinge, Thapper, Jansson i

Kalix, Wedén, Nihlfors och Löfroth.

Sthlm 1955. K. L. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1955:152 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om ändrad ordning för utfärdande av röstlängdsutdrag. a1 i texten