Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1955/56 till Stockholms högskola jämte i ämnet väckta motioner.

1955-03-22 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1955:55, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1955/56 till Stockholms högskola jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1955

1

Nr 55

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar

om anslag för budgetåret 1955/56 till Stockholms

högskola jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

l:o) Bidrag till Stockholms högskola. Kungl. Maj:t har i propositionen

nr 1 under åttonde huvudtiteln (punkt 104, s. 215—243 av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 4 januari

1955) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tilllämpning

tills vidare från och med budgetåret 1955/56, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för Stockholms högskola, som föranledes av vad

departementschefen anfört, dels godkänna av departementschefen angiven

huvudstat för Stockholms högskola att tillämpas under budgetåret 1955/56,

dels ock till Bidrag till Stockholms högskola för budgetåret 1955/56 anvisa

ett förslagsanslag av 6 738 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom andra kammaren av herrar Helén och Edberg väckt motion

(II: 329), vari hemställts, att riksdagen måtte bifalla Kungl. Maj:ts förslag

om inrättandet av ännu en litteraturprofessur vid Stockholms högskola av

samma slag som de vid universiteten i Uppsala och Lund 1947 nyinrättade

litteraturprofessurerna; samt att den nya professurens ämnesområde fastställes

till »litteraturhistoria med poetik»;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Carl Albert Anderson m. fl. (I: 289) och den andra inom andra

kammaren av herr Severin i Stockholm m. fl. (II: 315), i vilka hemställts,

att riksdagen måtte besluta, att den av Nils Ahnlund nu innehavda personliga

professuren i historia vid Stockholms högskola skall uppföras på

högskolans personalförteckning såsom ordinarie från och med den 1 juli

1955, alternativt att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ville hemställa

om förslag till nästa års riksdag om nämnda professurs återinförande från

och med den 1 juli 1956;

dels en inom andra kammaren av herr Helén m.fl. väckt motion (II: 330),

vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att den nu vid Stockholms

högskola på övergångsstat upptagna personliga professuren i teaterhistoria

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1965. 6 samt. Nr 66

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1955

för Agne Beijer från och med den 1 juli 1955 uppföres såsom en ordinarie

professur vid högskolan;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Mogård och Bergvall (I: 290) och den andra inom andra

kammaren av herr Håstad m. fl. (II: 313), i vilka hemställts att riksdagen

måtte dels besluta avskaffa terminsavgifterna för de studerande vid Stockholms

högskola från och med budgetåret 1955/56, dels anvisa som Bidrag

till Stockholms högskola för budgetåret 1955/56 ett förslagsanslag om

6 928 000 kronor, eller, därest denna hemställan ej skulle vinna bifall, att

riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om förslag till nästa

års riksdag om avskaffande av terminsavgifterna för de studerande vid

Stockholms högskola.

I den mån redogörelse i det följande icke lämnas för innehållet i nämnda

motioner hänvisas till motionerna II: 329, II: 315, II: 330 och II: 313.

Huvudstatens utgiftssida

Posten till avlöningar är nu uppförd med 4 469 300 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär — förutom vissa automatiska utgiftsökningar

— beträffande personalorganisationen m. m. huvudsakligen följande.

1. Ytterligare en professur i litteraturhistoria med poetik; den ena professurens

ämnesområde fastställes att avse litteraturhistoria med poetik,

särskilt allmän och jämförande litteraturhistoria; examinationsskyldigheten

delas mellan innehavarna av de båda professurerna.

2. Ytterligare en professur i geografi; de två professurerna benämnes, den

ena professur i geografi, särskilt naturgeografi, och den andra professur

i geografi, särskilt kulturgeografi med ekonomisk geografi. Innehavaren

av den nuvarande odelade professuren bör medgivas välja, vilket

av de två ämnesområdena han önskar företräda, varefter den

andra professuren bör ledigförklaras i sedvanlig ordning.

3. Den å övergångsstat upptagna professuren i historia (Stockholms stads

professur), vilken är personlig för professorn Nils Ahnlund, indrages

då Ahnlund beräknas avgå med pension den 30 juni 1955. (I stället

förstärkes humanistiska avdelningens kursanslag med 20 000 kronor,

jfr nedan under 20.)

4. En laboratur i organisk kemi och biokemi.

5. Ytterligare åtta docentbefattningar (rörliga), varav tre vid matematisk-naturvetenskapliga

avdelningen och fem vid humanistiska avdelningen.

6. Ytterligare en forskardocentbefattning.

7. Ytterligare en biträdande lärarbefattning i matematik.

8. Biträdande lärarbefattning i genetik.

9. Förste assistent vid institutet för mekanik och matematisk fysik.

10. Förste assistent vid institutet för morfologisk botanik.

11. Förste assistent vid institutionen för experimentell zoologi.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1955

3

12. Förste assistent i geografi, särskilt naturgeografi.

13. Förste amanuens i stället för andre amanuens vid institutet för oorganisk

och fysikalisk kemi.

14. Andre amanuens vid institutet för fysiologisk botanik.

15. Tredje amanuens vid zootomiska institutet.

16. Förste assistent i stället för andre amanuens vid de konsthistoriska

instituten.

17. Ytterligare en förste amanuens vid psykologiska institutet.

18. Ytterligare en förste amanuens vid institutet för statistik.

19. Andre amanuens vid institutet för klassisk fomkunskap och antikens

historia.

20. Höjning av stats- och rättsvetenskapliga samt humanistiska avdelningarnas

kursanslag med respektive 8 100 och 24 000 kronor. (Av

sistnämnda belopp är 20 000 kronor avsedda för vissa kurser i historia,

jfr ovan under 3.)

21. Anvisande av medel till anställande av en vaktmästare i Ce 10 vid

fysiska institutet, en institutionsvaktmästartjänst i Ce 12 vid zootomiska

institutet (i samband härmed indrages ett nu utgående arvode

till ett vaktmästarbiträde), en vaktmästartjänst i Ce 10 vid kemiska

övningslaboratoriet och en tjänst som expeditionsvakt i Ce 10 vid

humanistiska biblioteket.

22. Ett kanslibiträde i Ce 11 vid mineralogiska institutet och ett skrivbiträde

i den reglerade befordringsgången vid socialvetenskapliga institutet

samt 9 000 kronor till extra skrivhjälp vid högskolans vetenskapliga

institutioner.

23. Anvisande av 7 000, respektive ytterligare 10 000 kronor till extra personal

vid juridiska biblioteket och humanistiska biblioteket.

24. Ordinariesättning av en institutionsvaktmästartjänst i Ce 14 vid Wenner-Grens

institut, en dylik tjänst i Ce 12 vid kemiska övningslaboratoriet

och en tjänst som expeditionsvakt i Ce 10 vid kansliet.

25. Utbyte av en institutionsvaktmästartjänst i Ce 12 vid fysiska institutet

och ett kanslibiträde i Ce 11 vid institutet för organisk kemi och

biokemi till respektive en institutionsvaktmästare i Ce 14 och en kontorist

i Ce 13.

Sammanlagt innebär Kungl. Maj:ts förslag en anslagshöjning till avlöningar

med 480 700 kronor.

Beträffande nedannämnda tre professurer inhämtas av statsrådsprotokollet

följande.

Ordinariesättning av den för Agne Beijer personliga

professuren i teaterhistoria. Professuren i

teaterhistoria tillkom år 1946 genom att medel av Stockholms stad ställdes

till förfogande för ändamålet. Lärarrådet har framhållit, att under den relativt

begränsade tid, som teaterhistoria sålunda varit akademiskt läroämne

vid Stockholms högskola, har det vunnit en fast förankring i den svenska

akademiska organisationen och i vårt kulturliv över huvud taget. Antalet

studerande utgjorde för närvarande 52. Undervisningen hade under årens

lopp följts även av danska och norska studenter. I undervisningen hade

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1955

jämväl deltagit studenter med litteraturhistoria eller konsthistoria som

huvudämne, vilka önskade en viss orientering på det teaterhistoriska gränsområdet.

Under de fyra sistförflutna åren hade filosofie licentiatexamen

avlagts av 3 personer och filosofie kandidatexamen av 22; av de sistnämnda

förberedde sig 5 för licentiatexamen.

Lärarrådet har vidare understrukit, att förhållandena i Stockholm vore

synnerligen gynnsamma för teaterhistorisk vetenskap och att Stockholm

vore särskilt ägnat att vara medelpunkten för svensk teaterhistorisk forskning.

Stockholm ägde stora samlingar av teaterhistoriskt material, nämligen

inom Drottningholms teatermuseum samt dess bibliotek och bildarkiv,

i kungl. teaterns arkiv, i kungl. biblioteket och nationalmuseum.

Ett nedläggande av professuren i teaterhistoria efter Beijers avgång

från professorsämbetet den 30 juni 1956 skulle enligt lärarrådet innebära

en kulturell nedrustning, som knappast läte sig försvara, allra minst som

lärarrådet hade anledning räkna med att professuren kunde återbesättas

med fullt kompetent efterträdare till Beijer. Lärarrådet funne det angeläget,

att professuren i teaterhistoria uppfördes på ordinarie stat från och

med den 1 juli 1955, varigenom professuren kunde ledigförklaras i vederbörlig

ordning ett år före Beijers avgång.

Kanslern tillstyrker bifall till styrelsens ifrågavarande förslag under hänvisning

till vad lärarrådet i detta ärende anfört och med hänsyn till det

relativt stora antalet studerande i ämnet teaterhistoria ävensom till den

kulturella betydelsen av att ämnet alltfort finnes företrätt i vårt land av

en akademisk lärare i professors ställning.

Departementschefen har för sin del framhållit, att till frågan om den

fortsatta undervisningen i teaterhistoria behövde ställning icke tagas

redan i år.

Ordinariesättning av den för Nils Ahnlund personliga

professuren i historia. Vid Stockholms högskola

finnes tre professurer i historia, nämligen dels Sven Warburgs professur

(nuvarande innehavare Torvald Höjer), dels Stockholms stads professur

(personlig för Nils Ahnlund), dels ock en professur i stadshistoria (personlig

för Folke Lindberg). Den för Ahnlund personliga professuren tillkom

genom beslut av Stockholms stadsfullmäktige år 1928. Enligt detta beslut

skulle med professuren vara förenad särskild uppgift för innehavaren att i

sin vetenskapliga forskning, författarverksamhet och undervisning ägna

uppmärksamhet åt studiet av Stockholms stads historia. Professuren skulle

vara fullt likvärdig med andra historieprofessurer med avseende å allsidig

kompetens. Lärarrådet har upplyst, att professuren i fråga om undervisning

och examination under årens lopp kommit att framstå såsom fullt

likvärdig med Sven Warburgs professur. Professuren i stadshistoria är personlig

för den nuvarande föreståndaren för stadshistoriska institutet (Folke

Lindberg). Professurens innehavare har allenast hälften av den undervisningsskyldighet,

som eljest åvilar professor vid högskolan.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1955

5

Lärarrådet har begärt att Ahnlunds professur från och med den 1 juli

1955 ordinariesättes. Vid sin prövning av detta ärende har kanslern framhållit,

att han icke blivit övertygad om nödvändigheten av att den av

Ahnlund nu innehavda personliga professuren i Stockholms stads historia

efter Ahnlunds avgång med pension den 30 juni 1955 uppfördes såsom

ordinarie på högskolans stat. För tillgodoseende av det behov av särskilda

lärarkrafter i historia, som kunde komma att erfordras genom ifrågavarande

professurs upphörande, föreslår kanslern viss förstärkning av de till högskolans

förfogande stående medlen för kursundervisning.

Departeinentschejen har anslutit sig till vad kanslern förordat.

Ytterligare en professur i litteraturhistoria

med p o e t i k. Från högskolans sida har nu ånyo framförts krav på inrättande

av ytterligare en professur i litteraturhistoria med poetik. Kanslern

har erinrat om att han redan i anslagsäskandena för innevarande budgetår

tillstyrkt förslaget om inrättande av ytterligare en professur i ifrågavarande

ämne och framhållit att han med hänsyn till de från högskolemyndigheternas

sida framförda starka önskemålen om en differentiering av

ämnesområdet icke velat motsätta sig, att den ena professurens ämnesområde

fastställdes att avse litteraturhistoria med poetik, särskilt allmän

och jämförande litteraturhistoria. Examinationsskyldigheten borde emellertid

delas mellan innehavarna av de båda professurerna.

Departementschefen har biträtt förslaget om differentiering av den nya

professurens ämnesområde på sålunda angivet sätt.

Kanslern har med avseende å personalorganisationen m. m. — utöver de

förslag till vilka Kungl. Maj:t enligt ovan tagit ställning — anhållit om

anvisande av medel för de ändamål, vilka finnas redovisade i statsverkspropositionen,

åttonde huvudtiteln, under förevarande punkt (s. 231).

Till stöd för det i motionen II: 329 gjorda yrkandet har anförts huvudsakligen

följande.

Kungl. Maj:t har föreslagit att en ny professur i litteraturhistoria med

poetik inrättas vid Stockholms högskola samt att därefter den ena av de

båda litteraturprofessurcma vid högskolan begränsas till att omfatta allmän

och jämförande litteraturhistoria.

Den föreslagna olikheten mellan de båda professurerna synes oss ur vissa

synpunkter onödig och ur andra synpunkter olämplig.

Som skäl till differentieringen har anförts, att forskning rörande allmän,

d. v. s. utländsk litteratur bör bedrivas vid svenska lärosäten. Det är oförnekligt.

De internationella sammanhangen har alltid varit starka inom

diktningens värld och har blivit allt intimare. Den art av litteraturhistoria,

som kallas »jämförande», har, när den bedrives av svenskar, en särskilt

tacksam uppgift i att påvisa sambandet mellan svensk dikt och utländsk.

Fn föreskriven åtskillnad mellan två forskningsområden, det ena svenskt,

det andra allmänt jämförande, måste därför anses olämplig. Jämte forskningens

intressen talar även undervisningens intressen mot en differentie
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1955

ring av professurernas ämnesområden. Huvudskälet till inrättandet av nya

professurer har varit och är i närvarande stund mer än någonsin det växande

undervisningsbehovet. I propositionen föreslås, att efter tillkomsten av

en ny litteraturprofessur vid Stockholms högskola den nya och den gamla

professurens innehavare skall fullgöra lika delar av examinationen. Det

låter sig inte utan påtagliga olägenheter göra, om de båda professorerna

har olika kompetens. Undervisningen i litteraturhistoria med poetik vid

svenska universitet och högskolor har ju till huvudsyfte att utbilda blivande

modersmålslärare. I detta sammanhang bör också rekryteringssynpunkten

beaktas. Undervisningens syften likaväl som forskningens intressen

kräver att den nya professuren vid Stockholms högskola tillåter fri konkurrens

mellan största möjliga antalet sökande. En specialiserad professur

benämnd litteraturhistoria med poetik, särskilt allmän och jämförande litteraturhistoria,

kan komma att handikapa vissa sökande.

Vid Stockholms högskola har man önskat en formlig föreskrift, att den

med den nya professuren förknippade undervisningsskyldiglieten skall falla

inom allmän och jämförande litteraturhistoria. Differentieringen av undervisningsskyldigheten

kan och bör emellertid företas utan att någon skillnad

göres mellan dubbelprofessurernas omfattning och benämning. Det

förutsättes dock att Kungl. Maj:t i regleringsbrevet vid professurens inrättande

tillser att sådana bestämmelser om undervisningsskyldiglieten utfärdas.

I motionerna 1:289 och I1:S15 har anförts bland annat följande.

En indragning av den Ahnlundska professuren skulle medföra, att ämnet

historia vid Stockholms högskola i vad avser antalet lärare efter den 30 juni

1955 kommer i ett läge inte mycket bättre än före år 1928. Här sker alltså

en försämring i en situation, då en upprustning av universitets- och högskoleundervisningen

på alla håll bedömes som synnerligen angelägen. Att

denna bedömning också är departementschefens, och det inte minst, då det

gäller Stockholms högskola, framgår tydligt därav, att han söker tillgodose

högskolans behov av ökade lärarkrafter genom att på årets stat föreslå

inrättandet av två nya professurer och åtta nya docentbefattningar vid

högskolan. Erinras kan också, att högskolan erhållit dubblerade professurer

i två med historia likvärdiga ämnen, nämligen i engelska och i nordiska

språk, samt att den ena av de av departementschefen föreslagna nya professurerna

avser dubblering av professuren i litteraturhistoria, också här ett

med historia likvärdigt ämne. Förslaget om indragning av den ena professuren

i historia vid högskolan framlägges utan att några skäl för indragningen

anföres. Det bör observeras, att några ekonomiska skäl för professurens

indragande icke föreligger. Departementschefen följer nämligen kanslerns

förslag att som kompensation för professuren höja anslaget till kursundervisningen

i historia med 20 000 kronor. Inte heller kan som skäl för

departementschefens förslag anföras svårighet att tillsätta professuren med

kompetent innehavare. Vi har för närvarande i vårt land, ett flertal obefordrade,

för en professur i historia ovanligt högt kvalificerade forskare —

för vilka indragningen av professuren skulle betyda minskade befordringsmöjligheter.

Behovet av en dubblering av historieprofessuren belyses därav, att antalet

historiestuderande vid högskolan med sikte på fil. kand.- och fil. ämbetsexamina

för närvarande är cirka 100, vartill kommer ett 20-tal licentiander

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1955

7

och doktorander. Det vidgade utrymme, som ämnet historia med samhällslära

har fått på skolans schemata — vilket visar den stora betydelse skolmyndigheterna

tillmäter ämnet — torde snarast komma att medföra en

ökning av detta antal.

Till stöd för det i motionen 11:330 framställda yrkandet har anförts

bland annat följande.

Under den relativt begränsade tid som teaterhistoria varit akademiskt

läroämne vid Stockholms högskola har det vunnit en fast förankring i den

svenska akademiska organisationen och i vårt kulturliv över huvud taget.

Antalet studerande har ökat undan för undan och utgör för närvarande 52.

Undervisningen har under årens lopp följts även av danska och norska

studenter. I undervisningen har också deltagit studenter med litteraturhistoria

eller konsthistoria som huvudämne, vilka önskar en viss orientering

på det teaterhistoriska gränsområdet. Under de fyra sistförflutna åren

har filosofie licentiatexamen i teaterhistoria avlagts av tre personer och

filosofie kandidatexamen av 22; av de sistnämnda förbereder fem sig för

licentiatexamen. Lärarrådet har understrukit, att förhållandena i Stockholm

vore synnerligen gynnsamma för teaterhistorisk forskning. Stockholm

äger stora samlingar av teaterhistoriskt material, nämligen inom Drottningholms

teatermuseum samt dess bibliotek och bildarkiv — vilket fungerar

som det forskningsinstitut vartill undervisningen i teaterhistoria är

knuten — i kungl. teaterns arkiv, i kungl. biblioteket och i nationalmuseum.

Icke minst det unika teatermuseet, internationellt ryktbart, spelar

härvidlag en betydande roll.

Då Beijer avgår med pension den 1 juli 1956 dr det i och för sig formellt

riktigt, att ett avgörande av förevarande fråga kan uppskjutas till 1956 års

riksdag. Men härvid uppnås icke några praktiska fördelar; tvärtom innebär

detta den nackdelen att åtgärder med professurens ledigförklarande icke

kan i tid vidtagas. Endast om man avser att efter Beijers avgång från

professorsämbetet nedlägga professuren i teaterhistoria kan ett uppskov nu

befinnas motiverat. En dylik åtgärd skulle innebära en avsevärd kulturell

nedrustning, som icke kan låta sig försvaras, allra minst som man har anledning

räkna med att professuren kan återbesättas med fullt kompetent

efterträdare till Beijer. Ett uppförande av omförmälda professur pa ordinarie

stat medför icke någon i jämförelse med vad nu är förhållandet ökad

kostnad för statsverket.

Posten till bidrag till vissa institutioner är i gällande huvudstat uppförd

med 143 000 kronor. Departementschefen har förordat att denna post uppföres

med oförändrat belopp.

Posten till omkostnader är nu uppförd med 724 600 kronor.

Departementschefen har föreslagit att posten för nästa budgetår uppföres

med 788 900 kronor, innebärande en anslagsökning med 64 300 kronor.

Posten till materiel m. m. är nu upptagen med 570 000 kronor.

Departementschefen har tillstyrkt cn uppräkning av posten med 190 000

kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1955

Posten till engångskostnader för materielanskaffning är i gällande huvudstat

uppförd med 240 000 kronor.

Departementschefen har förordat att denna post för nästa budgetår uppföres

med 200 000 kronor.

För innevarande budgetår ha 305 000 kronor anvisats till engångskostnader

för byggnadsarbeten.

Departementschefen föreslår att ifrågavarande utgiftspost för nästa budgetår

upptages med 1 585 000 kronor och fördelas sålunda:

1. Nybyggnad samt inredning och utrustning för zootomiska

institutet ............................................ 285 000

2. Reparationsarbeten m. m. inom högskolans kanslibyggnad . . 170 000

3. Anordnande av panncentral ............................ 130 000

4. Uppförande av nybyggnad för fysiska institutet.......... 1 000 000

Summa kronor 1 585 000

Posten till pensioner och livräntor är nu uppförd med 235 000 kronor.

Departementschefen har beräknat, att för nästa budgetår under förevarande

post erfordras ett belopp av 260 000 kronor, vilket innebär en ökning

med 25 000 kronor.

Huvudstatens inkomstsida. Anslagsbehovet

Högskolans inkomster — utöver statsbidrag och bidrag från Stockholms

stad — ha av departementschefen beräknats sålunda:

Avkastning från högskolans fonder .......................... 490 000

Avgifter från de studerande................................. 190 000

Hyror och arrenden........................................ 30 600

Bidrag från enskilt håll .................................... 35 600

Diverse inkomster ......................................... 2 700

Summa kronor 748 900

Departementschefen har förklarat att han icke är beredd att förorda

någon ändring i fråga om avgifterna för de studerande.

Till stöd för det i motionerna 1:290 och 11:313 gjorda yrkandet har anförts

bland annat följande.

Det är viktigt, att den principiella linjen fasthålles, att de högre studierna

ej böra försvåras genom avgifter, och ett avskaffande av terminsavgifterna

vid Stockholms högskola bör ses som en fristående fråga av

social natur och icke bedömas tillsammans med frågan om förstärkning av

högskolans undervisningsresurser. Det kan visserligen sägas, att avgifterna

till högskolan för de studerande numera äro tämligen låga, tillsammans 60

kronor per läsår, vartill komma avgifterna till studentkåren och vederbörande

fakultetsförening, utgörande 58 eller 60 kronor, beroende på fakultets
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1955

tillhörighet. Även en sådan avgift till högskolan kan emellertid med hänsyn

till de höga levnadskostnaderna i Stockholm medföra svårigheter för de

studerande. I ogynnsam riktning verkar likaså det förhållandet att terminsavgift

för närvarande måste erläggas, även om blott en ringa del av

terminen ägnas åt studier och tentamina. Detta är en allvarlig olägenhet

särskilt för de studerande, vilka till följd av förvärvsarbete icke kunna utnyttja

studieterminema. Det bör i detta sammanhang framhållas, att förvärvsarbete

som form för studiefinansiering är betydligt vanligare vid högskolan

än vid universiteten. Det synes angeläget, att de studerande vid

högskolan snarast erhålla likställighet i berörda avseende med de studerande

vid universiteten och sålunda befrias från skyldigheten att erlägga undervisningsavgifter.

ii *1

Såsom av den föregående redogörelsen framgatt har huvudstatens utgiftssida

beräknats sålunda:

Avlöningar, förslagsvis.................

Bidrag till vissa institutioner............

Omkostnader, förslagsvis...............

Materiel m. ..........................

Engångskostnader för materielanskaffning

Engångskostnader för byggnadsarbeten . .

Pensioner och livräntor, förslagsvis......

............. 4 950 000

............. 143 000

............. 788 900

............. 760 000

............. 200 000

............. 1 585 000

............. 260 000

Summa kronor 8 686 900

Departementschefen har i detta sammanhang anfört följande.

Anslagssumman skulle vid bifall till vad jag föreslagit komma att uppgå

till (8 686 900 — 748 900 =) 7 938 000 kronor, varav Stockholms stads

bidrag utgör maximibeloppet 1 200 000 kronor och statens bidrag återstoden

eller 6 738 000 kronor. Förslagsanslaget till Bidrag till Stockholms

högskola bör alltså uppföras med sistnämnda belopp, vilket innebär en anslagshöjning

med 1 975 000 kronor.

Utskottet

Kungl. Maj:t har föreslagit en höjning av anslaget till Bidrag till Stockholms

högskola med 1 975 000 kronor, varigenom från och med nästa budgetår

åstadkommes en icke oväsentlig förstärkning av högskolans personella

och materiella resurser. Utskottet tillstyrker bifall till de av Kungl. Maj:t

i sådant avseende nu gjorda äskandena, som bland annat innebära inrättandet

av två nya professurer, ytterligare en i geografi och ytterligare en

i litteraturhistoria.

För den nuvarande professuren vid högskolan i sistnämnda ämne är ämnesområdet

— liksom fallet är beträffande de två litteraturhistorieprofessurerna

vid universiteten i Uppsala och Lund samt motsvarande professur

vid universitetet i Göteborg — fastställt till »litteraturhistoria med poetik».

Departementschefen har nu i likhet med vederbörande högskolemyndigheter

och i enlighet med den ståndpunkt kanslern intagit i ärendet före
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets titlåtande nr 55 år 1955

slagit en differentiering av ämnesområdet för de två från och med nästa

budgetår förefintliga litteraturhistorieprofessurerna vid Stockholms högskola.

I sådant avseende har departementschefen förordat att ämnesområdet

för den ena professuren fastställes till »litteraturhistoria med poetik,

särskilt allmän och jämförande litteraturhistoria», medan den andra professuren

bibehålies vid sin nuvarande benämning.

I motionen II: 329 har på anförda skäl yrkats att en dylik differentiering

icke skall komma till stånd utan ämnesområdet för båda professurerna fastställas

till »litteraturhistoria med poetik». Beträffande undervisningsskyldigheten

anse däremot motionärerna att en differentiering bör genomföras,

förslagsvis genom av Kungl. Maj:t i vederbörande regleringsbrev givna föreskrifter.

Utskottet har vid sin prövning av detta ärende kommit till den uppfattningen

att övervägande skäl tala för den av högskolemyndigheterna, kanslern

och departementschefen intagna ståndpunkten i förevarande differentieringsfråga,

varigenom ökade förutsättningar skapas för en vidgad intressesfär

på litteraturforskningens område. Enligt utskottets mening synes

det — i den mån professurer i litteraturhistoria bli lediga vid våra andra

lärosäten — böra övervägas huruvida icke jämväl där bör vidtagas en differentiering

av ämnesområdet på motsvarande sätt som vid Stockholms

högskola. Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet

riktad på detta spörsmål. Utskottet biträder alltså Kungl. Maj:ts ifrågavarande

förslag och avstyrker bifall till det i motionen II: 329 gjorda yrkandet.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår finnas nu vid Stockholms

högskola dels två professurer i historia, den ena personlig för Nils Ahnlund,

dels ock en professur i stadshistoria, personlig för Folke Lindberg. Sistnämnda

professurs innehavare har allenast hälften av den undervisningsskyldighet,

som eljest åvilar professor vid högskolan. Vederbörande högskolemyndigheter

ha begärt, att den av professorn Nils Ahnlund innehavda

personliga professuren skulle vid Ahnlunds avgång med pension den 1

juli 1955 ordinariesättas. Kanslern och departementschefen ha ställt sig

avvisande till detta förslag. För tillgodoseende av det behov av särskilda

lärarkrafter i historia, som kunde komma att erfordras genom upphörande

av den personliga professuren för Ahnlund, har departementschefen på

kanslerns förslag förordat en förstärkning med 20 000 kronor av de till

högskolans förfogande stående medlen för kursundervisning.

Den i motionerna I: 289 och II: 315 i första hand gjorda framställningen

överensstämmer med vad från högskolans sida påyrkats; alternativt har

i motionerna hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t

begära ifrågavarande professurs återinrättande från och med den 1 juli

1956.

Vid ettvart av universiteten i Uppsala och Lund finnas för närvarande

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1955

två professurer i historia, vid universitetet i Göteborg en professur i detta

ämne. Utskottet har från vederbörande universitets- och högskolemyndigheter

införskaffat upplysningar angående antalet historiestuderande för

lägre och högre examina höstterminen 19o4 och vårterminen 1955 vid

nämnda lärosäten samt vid Stockholms högskola. Studerandeantalet framgår

av följande sammanställning.

Ht 1954

Vt 1955

Lärosäte

Fil.kand.

o. ämbets- ex. samt

pol.mag.

ex.

Fil.

lic.

ex.

Fil.

dr.

Fil.

kand. o.

ämbetsex.

samt pol.

mag.ex.

Fil.

lic.

ex.

Fil.

dr.

177

26

15

151

28

14

197

25

13

149

29

10

45

14

5

44

14

5

Stockholms högskola ......

90

35

18

90

37

18

Av de sålunda erhållna uppgifterna framgår bl. a. att vid Stockholms

högskola antalet studerande på högstadiet är förhållandevis stort. Utskottet

är likväl icke berett att enbart med anledning härav i detta ärende nu

intaga en från departementschefens uppfattning avvikande standpunkt,

varför utskottet avstyrker bifall till det i motionerna I: 289 och II: 315

gjorda yrkandet om uppförande från och med nästa budgetår av omförmälda

professur på ordinarie stat. Utskottet finner sig icke heller böra tillstyrka

det i nämnda motioner alternativt framställda förslaget. Däremot vill

utskottet framhålla, att frågan om antalet professurer i historia vid Stockholms

högskola lämpligen synes böra upptagas till närmare omprövning i

samband med den av departementschefen jämlikt nådigt bemyndigande

den 14 januari 1955 genom särskilt tillkallad utredningsman igangsatta

översynen av högskolans nuvarande resurser och fortsatta utbyggnad.

Vid Stockholms högskola finnes för närvarande den enda professuren i

teaterhistoria i vårt land. Denna professur är personlig för Agne Beijer,

som väntas avgå med pension den 30 juni 1956.

Vederbörande högskolemyndigheter och kanslern ha begärt att denna

professur måtte ordinariesättas från och med nästa budgetår. Såsom av

den lämnade redogörelsen framgår har detta förslag motiverats bl. a. med

det relativt stora antalet studerande i teaterhistoria (52 stycken) och den

kulturella betydelsen av att ämnet alltfort finnes företrätt i vårt land av

en akademisk lärare i professors ställning. Departementschefen har för sin

del framhållit, att ställning till frågan om den fortsatta undervisningen i

teaterhistoria icke behövde tagas redan i år. Det i motionen II: 330 gjorda

yrkandet är av samma innebörd som det av högskolemyndigheterna och

kanslern framställda.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1955

I likhet med departementschefen finner utskottet att frågan om den fortsatta

undervisningen i teaterhistoria icke behöver avgöras av innevarande

års riksdag, varför utskottet avstyrker bifall till motionen II: 330. Utskottet

förutsätter emellertid, att Kungl. Maj:t med hänsyn till det stora antalet

studerande i ämnet har sin uppmärksamhet riktad på detta undervisningsproblem

och noga beaktar de olika synpunkter — icke minst av

internationell och kulturell art — som äro förknippade med ett framtida

ställningstagande till förevarande spörsmål.

Departementschefen har förklarat sig icke beredd att nu förorda ett av

högskolans styrelse framställt förslag om avskaffande av terminsavgifterna

vid högskolan, vilket skulle medföra ett inkomstbortfall av 190 000 kronor.

I motionerna 1:290 och 11:313 har yrkats, att nämnda avgifter skola

slopas från och med budgetåret 1955/56, alternativt att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t hemställer om förslag till nästa års riksdag om ifrågavarande

avgifters borttagande.

Ehuru utskottet icke är berett att biträda det i motionerna 1:290 och

II. 313 gjorda yrkandet om avskaffande av omförmälda avgifter från och

med nästa budgetår vill utskottet likväl understryka, att utskottet finner

det angeläget att studerandena vid Stockholms högskola snarast möjligt

och om så ur statsfinansiella synpunkter låter sig göra redan från och med

budgetåret 1956/57 i nu berörda avseende likställas med studerandena vid

universiteten. Utskottet utgar från att Kungl. Maj:t vid prövningen av

anslagsäskandena för nyssnämnda budgetår tager denna fråga under allvarligt

övervägande. Med vad utskottet sålunda anfört torde det i motionerna

I: 290 och II: 313 alternativt framställda yrkandet vara i huvudsak

tillgodosett, varför enligt utskottets mening anledning saknas att såsom i

motionerna påyrkats i skrivelse till Kungl. Maj:t göra framställning i

ämnet.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må — med bifall till Kungl. Maj:ts

förslag samt med avslag å motionerna II: 329, II: 330, motionerna

1:289 och II: 315, i vad de avse uppförande

från och med den 1 juli 1955 på ordinarie stat av den av

Nils Ahnlund nu innehavda personliga professuren i historia,

samt motionerna I: 290 och II: 313, i vad de avse avskaffande

från och med budgetaret 1955/56 av terminsavgifterna

för de studerande vid Stockholms högskola —

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1955/56, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för Stockholms högskola,

som föranledas av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande huvudstat för Stockholms högskola

att tillämpas under budgetåret 1955/56:

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1955

13

Huvudstat

Utgifter

1. Avlöningar, förslagsvis................... 4 950 000

2. Omkostnader, förslagsvis................. 788 900

3. Materiel m. m........................... 760 000

4. Engångskostnader för materielanskaffning .. 200 000

5. Engångskostnader för byggnadsarbeten .... 1 585 000

6. Bidrag till vissa institutioner.............. 143 000

7. Pensioner och livräntor, förslagsvis........ 260 000

Summa kronor 8 686 900

Inkomster

1. Avkastning från högskolans fonder........ 490 000

2. Avgifter från de studerande.............. 190 000

3. Hyror och arrenden...................... 30 600

4. Bidrag från enskilt håll.................. 35 600

5. Diverse inkomster ...................... 2 700

6. Bidrag från Stockholms stad.............. 1 200 000

7. Bidrag från staten ...................... 6 738 000

Summa kronor 8 686 900

c) till Bidrag till Stockholms högskola för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 6 738 000 kronor;

II. att motionerna I: 289 och II: 315, i vad de avse skrivelse

till Kungl. Maj:t angående Ahnlunds professur, icke

må till någon riksdagens åtgärd föranleda;

III. att motionerna I: 290 och II: 313, i vad de avse

skrivelse till Kungl. Maj:t angående terminsavgifterna vid

Stockholms högskola, icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

2:o) Bidrag till anordnande av en internationell engelskspråkig

kurs vid Stockholms högskola. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 105, s. 243—244), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till anordnande av en internationell

engelskspråkig kurs vid Stockholms högskola för

budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 81 800

kronor.

3:o) Ersättning för vissa till Stockholms högskola upplåtna

lokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 106, s. 244), vilket

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1955

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning för vissa till Stockholms

högskola upplåtna lokaler för budgetåret 1955/56 anvisa

ett förslagsanslag av 25 000 kronor.

Stockholm den 22 mars 1955

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson,

Ohlon, Iwar Anderson, Näsgård, Leander, Boman, Näsström, Gustaf Andersson,

Einar Persson, Nils Theodor Larsson, Sunne, Elfving, Rikard

Svensson och Arrhén; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Svensson i

Ljungskile, Åkerström, Hoppe, Staxäng, Johansson i Mysinge, Widén,

Thapper, Jansson i Kalix, Blidfors, Löfroth, Andreasson, fröken Vinge,

fröken Olsson och herr Svensson i Stenkyrka.

Reservationer

vid punkten 1 (Bidrag till Stockholms högskola)

1) av herrar Sunne, Svensson i Ljungskile, Widén och Löfroth, vilka

ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till det i motionerna I: 290 och

II: 313 framställda yrkandet om avskaffande från och med budgetåret

1955/56 av terminsavgifterna för de studerande vid Stockholms högskola

samt att för den skull utskottets hemställan i nedan angivna delar bort ha

följande lydelse:

»I. att riksdagen må — i anledning av Kungl. Maj:ts

förslag samt med bifall till motionerna I: 290 och II: 313,

i vad de avse avskaffande från och med budgetåret 1955/56

av terminsavgifterna för de studerande vid Stockholms

högskola, ävensom med avslag å motionerna II: 329, II: 330

samt I: 289 och II: 315, sistnämnda bägge motioner i vad

de avse uppförande från och med den 1 juli 1955 på ordinarie

stat av den av Nils Ahnlund nu innehavda professuren

i historia —

b) godkänna följande huvudstat för Stockholms högskola

att tillämpas under budgetåret 1955/56:

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1955 15

Huvudstat

Utgifter

1. Avlöningar, förslagsvis................... 4 950 000

2. Omkostnader, förslagsvis................. 788 900

3. Materiel m. m........................... 760 000

4. Engångskostnader för materielanskaffning .. 200 000

5. Engångskostnader för byggnadsarbeten .... 1 585 000

6. Bidrag till vissa institutioner.............. 143 000

7. Pensioner och livräntor, förslagsvis........ 260 000

Summa kronor 8 686 900

Inkomster

1. Avkastning från högskolans fonder........ 490 000

2. Hyror och arrenden..................... 30 600

3. Bidrag från enskilt håll.................. 35 600

4. Diverse inkomster....................... 2 700

5. Bidrag från Stockholms stad.............. 1 200 000

6. Bidrag från staten ...................... 6 928 000

Summa kronor 8 686 900

c) till Bidrag till Stockholms högskola för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 6 928 000 kronor;»

2) av fröken Vinge.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1955:157 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1955/56 a1 i texten