Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1955/56 till folkskoleväsendet m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1955-03-22 · 49 sidor, varav 49 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 49 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1955:56, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1955/56 till folkskoleväsendet m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

1

Nr 56

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds i statsverkspropositionen

under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar

om anslag för budgetåret 1955/56 till folkskoleväsendet

m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

Folkskoleväsendet m. m.

Anstalter för lärarutbildning m. m.

l:o) Folkskoleseminarierna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har i propositionen

nr 1 under åttonde huvudtiteln (punkt 217, s. 433—452 av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 4

januari 1955) föreslagit riksdagen att dels besluta att det provisoriska folkskoleseminariet

i Hälsingborg skall nedläggas vid utgången av budgetåret

1955/56, dels besluta att det provisoriska småskoleseminariet i Falun skall

nedläggas vid utgången av budgetåret 1955/56, dels bemyndiga Kungl.

Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1955/56,

vidtaga av departementschefen angivna ändringar i personalförteckningen

för folkskoleseminarierna, dels godkänna av departementschefen angiven

avlöningsstat för folkskoleseminarierna, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1955/56, dels ock till Folkskoleseminarierna: Avlöningar

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 16 650 000 kronor. I

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herr Arrhén väckt motion (I: 297), vari

hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen vid behandling av statsverkspropositionen,

åttonde huvudtiteln: Folkskoleseminarierna måtte besluta,

att i folkskoleseminariernas 4-åriga linje skall intagas 15 avdelningar med

30 elever, samt uppföra folkskoleseminariernas avlöningsanslag med

16 450 000 kronor,

dels en inom andra kammaren av fröken Karlsson och herr Nilsson i Svalöv

väckt motion (II: 116), vari hemställts att riksdagen ville besluta, att

med nedläggandet av Hälsingborgs folkskoleseminarium tills vidare bör

anstå,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kamma
1

— Bihang till riksdagens protokoll 1955. G samt. Nr 56

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

ren av herr Eliasson m. jl. (I: 53) och den andra inom andra kammaren

av herr Mellqvist m. fl. (II: 59), i vilka hemställts att riksdagen vid behandling

av statsverkspropositionen, åttonde huvudtiteln, måtte besluta

att, om en nedläggning av ett av de s. k. provisoriska småskoleseminarierna

skulle visa sig erforderlig, småskoleseminariet i Falun bibehålies.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena hänvisas

— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — till motionerna

I: 297, II: 116 och II: 59.

Seminarieorganisationen

Skolöverstyrelsen har i samband med sina anslagsäskanden för nästa

budgetår föreslagit,

att utbildningstiden för småskollärare från och med läsåret 1955/56 blir

treårig med samma villkor för inträde vid treårig småskollärarlinje, som nu

gäller beträffande 2-årig linje vid småskoleseminarium,

att elevintagningen 1955 vid seminarierna fastställes till 24 avdelningar

med högst 30 elever per avdelning å folkskoleseminariernas studentlinje,

16 avdelningar med högst 24 elever per avdelning å folkskoleseminariernas

4-åriga linje, 6 avdelningar med högst 24 elever per avdelning å 3-årig småskollärarlinje

vid folkskoleseminarierna och 16 avdelningar med 24 elever

per avdelning vid småskoleseminarierna,

att elevintagning 1955 icke skall äga rum vid folkskoleseminariet i Hälsingborg

och småskoleseminariet i Falun samt

att dessa båda provisoriska seminarier nedlägges vid utgången av budgetåret

1955/56.

Överstyrelsens med utgångspunkt i dessa förslag verkställda beräkningar

rörande examinationsbehov och examination vid seminarierna framgår av

följande tabell 1.

Tabell 1

A. Folkskollärare

Läsår

Examinationsbehov

Examination

Överskott

resp. brist

per år

Summa

överskott

eller brist

1

2

3

4

5

Summa

53/54

— 200

54/55

1 215

345

1 560

1440

— 120

— 320

55/56

1165

390

1555

1 490

— 65

— 385

56/57

965

375

1340

1480

+ 140

— 245

57/58

780

390

— 45

1125

660 +710?

+ 245

0

58/59

290

355

20

275

940

520 +420?

0

59/60

— 15

365

20

275

645

555?+ 90l

0

60/61

10

385

20

415

325?+ 901

0

1 Beräknad examination vid lärarhögskolan.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955 3

B. Småskollärare

Läsår

Examinationsbehov

Examination

Överskott

resp. brist

per år

Summa

överskott

eller brist

1

2

Summa

53/54

+ 230

54/55

480

480

630

+ 150

+ 380

55/56

600

600

540

— 60

+ 320

56/57

565

565

540

— 25

+ 295

57/58

180

180

25

— 155

+ 140

58/59

460

180

640

375? +125 ?''

— 140

0

59/60

625

175

800

375?+425?‘

0

60/61

850

850

3757 + 475?1

0

1 Beräknad examination på småskollärarlinje vid folkskoleseminarierna.

Beräkningarna i tabell 1 förutsätter, att beträffande elevantalet i folkskolans

läraravdelningar kungörelsen 1950: 137 tillämpas till och med läsåret

1957/58 och att därefter sker en på två år fördelad återgång till tilllämpning

av kungörelsen 1947: 234, att i fråga om småskollärares övertagande

av undervisningen i tredje klassen i folkskolor av A-form kungörelsen

1954: 230 tillämpas under samtliga läsår utom läsåret 1957/58, att småskollärarutbildningen

blir treårig från och med läsåret 1955/56 samt att lärarhögskolan

börjar elevintagningen 1956. I tabellen har medräknats behovet

av folkskollärare för högre skolor.

Frågetecken markerar siffror, som anger ännu ej beslutad examination.

I tabell 1 A angives under rubriken »Examinationsbehov» i kol. 1 examinationsbehovet

för folkskolan under förutsättning av att småskollärare jämlikt

kungörelsen 1954: 230 för varje läsår utom läsåret 1957/58 övertager

ytterligare omkring 230 folkskollärares tjänstgöring i klass 3 i A-skolor, i

kol. 2 det beräknade behovet av folkskollärare för de högre skolorna, i kol. 3

vissa tillägg med hänsyn till behovet av folkskollärare för utbyggnad av

folkskolan med åttonde klass, i kol. 4 det tillskott som fordras för återgång

till 1947 års bestämmelser rörande elevantalet i folkskolans läraravdelningar

samt i kol. 5 en minskning med hänsyn till den undervisning som kommer

att bestridas av lärarkandidaterna vid lärarhögskolan under deras praktiktermin.

I tabell 1 B angives under rubriken »Examinationsbehov» i kol. 7_examinationsbehovet

för småskolan under förutsättning av att för varje läsår

utom läsåret 1957/58 ytterligare omkring 290 småskollärare jämlikt kungörelsen

1954: 230 övertager undervisningen i klass 3 i A-skolor samt i kol. 2

det tillskott som fordras för återgång till 1947 års bestämmelser rörande

elevantalet i småskolans läraravdelningar.

Överstyrelsens beräkningar rörande examinationsbehovet bygger

såväl beträffande vissa siffror som i fråga om den metodiska uppläggningen

på en inom ecklesiastikdepartementet av departementets sakkunnige,

undervisningsrådet Ragnar Lundblad upprättad och den 9 april 1954

dagtecknad promemoria »angående behovet av lärare vid högre skolor och

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

inom folkundervisningen under den återstående delen av 1950-talet». Promemorian

har bland annat ställts till 1954 års riksdags statsutskotts förfogande

vid dess behandling av vissa propositioner rörande skolväsendet.

Beträffande examinationen av folkskollärare har överstyrelsen

— efter att ha betonat att de i tabell 1 sammanställda siffrorna

av olika skäl ej får bedömas för snävt — anfört bland annat följande.

De elever, som intages på jolkskoleseminariernas studentlinje 1955, utexamineras

1957 och blir sålunda tillgängliga för tjänstgöring läsåret

1957/58. Samtidigt med dessa elever utexamineras på 4-årig linje de elever,

som intogs 1953, sammanlagt högst (26X26=) 676 elever. Överstyrelsen

beräknar, att av dessa högst 660 kommer att stå till förfogande för tjänstgöring.

Av tabell 1 A framgår, att om man vill dels tillgodose folkskollärarbehovet

läsåret 1957/58, dels upphäva från läsåret 1956/57 kvarstående

brist av 245, bör på studentlinjen år 1957 utexamineras omkring 710 elever.

En examination 1957 av 710 elever på studentlinjen förutsätter samma

omfattning av intagningen 1955 som 1954, d. v. s. 24 avdelningar med 30

elever per avdelning.

De elever, som intages 1955 på jolkskoleseminariernas fr år ig a linje, utexamineras

1959 och blir alltså tillgängliga för tjänstgöring läsåret 1959/60.

Enligt tabell 1 A beräknas för nämnda läsår examinationsbehovet av folkskollärare

utgöra endast 645. Härav beräknas genom examination vid lärarhögskolan

tillgodoses 90 (varav hälften utexamineras i slutet av höstterminen

1958), varför vid folkskoleseminarierna på 4-årig linje och studentlinje

skulle behöva examineras sammanlagt endast 555, om man icke önskar, att

något överskott skall uppstå. Av nämnda antal bör drygt hälften utbildas

på den 4-åriga linjen. Överstyrelsen föreslår därför, att 1955 på 4-årig linje

intages 16 avdelningar med högst 24 elever per avdelning. Examinationen

1959 på denna linje blir då högst (16X24 =) 384, varav omkring 370 bör

beräknas bli tillgängliga för tjänstgöring läsåret 1959/60. Återstoden av

examinationsbehovet 1959 täckes genom erforderlig intagning på studentlinje

1957, då lärarbehovet 1959 torde kunna bedömas säkrare än nu.

Beträffande nedläggande av seminariet i Hälsingborg

har överstyrelsen anfört bland annat följande.

Det provisoriska folkskoleseminariet i Hälsingborg är organiserat med tre

studentlinjer och har icke någon 4-årig linje. Tiden synes nu vara inne att

avveckla detta seminarium, som är inrymt i mycket otillfredsställande lokaler,

vilka, då seminariet upprättades 1946, ställdes till förfogande av staden

i en äldre skolbyggnad. Ett bibehållande av seminariet i Hälsingborg längre

än nödvändigt har från början icke varit avsett och måste nödvändigtvis

medföra nybyggnad för seminariets räkning. Ytterligare krympning av organisationen

kan, såsom framgår av överstyrelsens beräkningar, mycket

snart bli aktuell. Hur mycket överstyrelsen än värdesätter den verksamhet,

som bedrives vid seminariet i Hälsingborg, finner överstyrelsen vid en realistisk

bedömning av läget, att någon elevintagning icke bör ske vid seminariet

år 1955 och att seminariet således bör nedläggas vid utgången av

budgetåret 1955/56. Det bör anmärkas, att en ordinarie och en extra ordinarie

lektorstjänst vid seminariet hållits vakanta sedan några år och att

seminariets rektor uppnår pensioneringsperiodens nedre gräns med utgången

av december 1955.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

Beträffande examinationen av småskollärare och i samband

därmed frågan om nedläggande av seminariet i Falun

har överstyrelsen anfört huvudsakligen följande.

Efter nedläggandet av Norrköpings-seminariet finns det nu 9 smaskoleseminarier,

av vilka två, de i Falun och Stockholm, upprättades 1945 såsom

provisoriska seminarier. De har båda för närvarande två 2-åriga utbildningslinjer.

Det kan synas opåkallat att, då den befintliga småskoleseminarieorganisationen

icke blir tillräcklig för examinationsbehovet, ifragasätta

nedläggning av något småskoleseminarium. Emellertid blir det, såsom ovan

framhållits, god plats vid folkskoleseminarierna för förläggning dit av 3-årig

småskollärarutbildning. Härtill kommer, att ett småskoleseminarium, omfattande

endast en 3-årig linje, är i minsta laget såsom organisatorisk enhet.

Seminariet i Stockholm torde ha möjlighet att i sina nuvarande lokaler inrymma

två 3-åriga linjer. Även om de kommunala myndigheterna i Falun

skulle kunna ställa ytterligare lokaler till seminariets förfogande, synes det

rimligare att i första hand utvidga seminariet i Stockholm, som disponerar

av staten ägda lokaler. Hur mycket överstyrelsen än värdesätter seminariets

i Falun insatser i fråga om lärarutbildningen, finner sig överstyrelsen

med hänsyn till seminarieorganisationen i stort böra föreslå, att elevintagning

icke äger rum 1955 vid småskoleseminariet i Falun och att seminariet

sålunda nedlägges vid utgången av budgetåret 1955/56.

Överstyrelsen beräknar, att de kvarvarande åtta seminarierna skall kunna

ta emot allra högst 19 3-åriga linjer eller sammanlagt (19X3 =) 57 avdelningar.

Emellertid anser överstyrelsen med hänsyn till examinationsbehovet

1958, att 16 avdelningar bör intagas på 3-årig linje vid småskoleseminarierna

hösten 1955. Om 1955 vid småskoleseminarierna intages 16 avdelningar

på 3-årig linje, blir examinationen 1958 högst (16X24 =) 384, av

vilka omkring 375 torde kunna beräknas bli tillgängliga för tjänstgöring

läsåret 1958/59. Enligt tabell 1 B beräknas examinationsbehovet av småskollärare

nämnda läsår till 640. Med hänsyn till smaskolläraröverskottet

läsåret 1957/58 bör 1958 utöver den föreslagna examinationen vid småskoleseminarierna

examineras minst (640—375—140 =) 125 småskollärare

på 3-årig småskollärarlinje vid folkskoleseminarierna. För att detta antal

skall erhållas, bör 1955 på sådan linje vid folkskoleseminarierna intagas 6

avdelningar med 24 elever per avdelning. Examinationen 1958 blir då på

denna linje högst (6X24 =) 144.

Samtidigt med framläggandet av de förslag, för vilka nu redogjorts, har

skolöverstyrelsen emellertid ansett sig böra räkna även med den möjligheten,

att förlängningen av utbildningstiden för småskollärare börjar genomföras

först från och med läsåret 1956/57. Hur detta inverkar på examinationsbehov

och examination framgår av följande tabell 2. Denna bygger

alltså på samma förutsättningar som tabell 1 utom såtillvida, att i fråga

om småskollärares övertagande av undervisningen i klass 3 i A-skolor kungörelsen

1954:230 antages tillämpad under samtliga läsår utom läsåret

1958/59 samt att småskollärarutbildn ingen blir treårig från och med läsåret

1956/57. Vidare har i tabell 2 förutsatts, att lärarhögskolan börjar elevintagningen

först 1957.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Statsutskottets utlåta?ide nr 56 år 1955

Tabell 2

A. Folkskollärare

1

1

j Läsår

Examinationsbehov

Examination

Överskott

resp. brist

per år

Summa

överskott

eller brist

1

2

3

4

5

Summa

53/54

— 200

54/55

1215

345

1560

1440

- 120

— 320

55/56

1 165

390

1555

1490

— 65

— 385

56/57

965

375

1340

1480

+ 140

— 245

57/58

545

390

935

660 + 520?

+ 245

0

58/59

520

355

20

275

- 45

1125

520 + 605?

0

59/60

— 15

365

20

275

645

645?

0

60/61

10

385

20

415

325?+ 90''

0

1 Beräknad examination vid lärarhögskolan.

B. Småskollärare

Läsår

Examinationsbehov

Examination

Överskott

resp. brist

per år

Summa

överskott

eller brist

1

2

Summa

53/54

54/55

480

480

630

+ 150

+ 230

+ 380

55/56

600

600

540

— 60

+ 320

56/57

565

565

540

— 25

+ 295

57/58

470

470

540?

+ 70

+ 365

58/59

170

180

350

25?

— 325

+ 40

59/60

625

175

800

375?+385?>

— 40

0

60/61

850

850

3757 + 475?1

0

1 Beräknad examination på småskollärarlinje vid folkskoleseminariema.

Överstyrelsen har icke närmare behandlat frågan om elevintagningens

omfattning på grundval av tabell 2. Det framgår dock av överstyrelsens

framställning, att överstyrelsen anser intagningen på studentlinjen böra

kunna minskas, dock icke genom reducering av antalet avdelningar utan i

stället genom sänkning av antalet elever per avdelning. Beträffande småskoleseminarierna

synes överstyrelsen närmast böjd för oförändrad intagning.

Oavsett vilken av tabellerna som lägges till grund för beräkning av

elevintagningen hösten 1955, bör enligt överstyrelsens mening seminarierna

i Hälsingborg och Falun nedläggas och således elevintagning vid dessa icke

äga rum i höst.

Departementschefen — som erinrat om att han med Kungl. Maj:ts bemyndigande

den 6 oktober 1954 tillkallat tre sakkunniga för att verkställa

utredning och avge förslag rörande folk- och småskoleseminariernas orga
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

nisation — har för sill del med hänsyn till den pågående utredningen icke

funnit lämpligt, att statsmakterna nu skulle ta definitiv ståndpunkt till en

lösning i den ena eller andra riktningen av de med seminarieorganisationen

sammanhängande, i organisatoriska och även ekonomiska hänseenden vittomfattande

frågorna angående bland annat förlängning av småskollärarutbildningen.

Ett slutligt ställningstagande bör enligt departementschefens

mening ske först sedan seminarieutredningen avgivit sina förslag. Departementschefen

har alltså räknat med att hösten 1955 skall vid småskoleseminarierna

intagas elever endast på 2-åriga utbildningslinjer, dock med undantag

för den redan 3-åriga linjen vid Haparandaseminariet. Med denna

utgångspunkt har departementschefen ansett siffrorna i den förut återgivna

tabell 2 kunna användas som underlag för övervägandena rörande seminarieorganisationen

under nästa budgetår.

Departementschefen har därvid förordat, att vid folkskoleseminariema

intages på studentlinjen 24 avdelningar med 30 elever per avdelning och

på den 4-åriga linjen 19 avdelningar med 24 elever per avdelning samt att

vid småskoleseminarierna intages 22 avdelningar på 2-årig linje och 1 avdelning

på 3-årig linje, varje avdelning med 24 elever. Departementschefen

har vidare föreslagit, att elevintagning icke skall ske hösten 1955 vid det

provisoriska folkskoleseminariet i Hälsingborg och det provisoriska smaskoleseminariet

i Falun samt att dessa seminarier skall nedläggas med utgången

av budgetåret 1955/56. Till stöd för dessa förslag har departementschefen

anfört huvudsakligen följande.

De beräkningar, som åskådliggjorts i tabell 2, utgår bland annat från

att småskollärarutbildningen blir treårig från och med budgetåret 1956/57

och att en återgång till 1947 års bestämmelser om elevantalet i folkskolans

läraravdelningar sker under läsåren 1958/59 och 1959/60. Med hänsyn till

vad jag nyss anfört, avser jag i och med användandet av tabell 2 som underlag

för mina överväganden självfallet icke, att statsmakterna därmed

nu skall binda sig för de förutsättningar, som ligger till grund för beräkningarna

i denna tabell. Å andra sidan är det samtidigt angeläget, att seminarieorganisationen

icke nu vid bestämmandet av elevintagningens omfattning

hösten 1955 ges en sadan inriktning för de närmaste aren, att den

pågående seminarieutredningens arbete klavbindes.

Innan jag går närmare in på frågan om antalet intagningsavdelnmgar vill

jag betona, att de föreliggande beräkningarna, liksom över huvud taget alla

under övergångstiden före enhetsskolans genomförande verkställda beräkningar

rörande lärarbehovet, givetvis måste vidlådas av en viss osäkerhet.

Såsom överstyrelsen framhållit får man icke bedöma siffrorna för lårarbehov

och lärarexamination för snävt. De utgångstal för folkskollärarbristen

och småskolläraröverskottet läsåret 1953/54, som använts i tabell 2, kan

på grund av lokala och andra förhållanden samt med hänsyn bil larartjanstledmhet

för studier av olika slag senare visa sig vara för lågt beräknade.

Behovet av folkskollärare för de högre skolformerna kan ha underskattats.

Det kan vidare tänkas, att ett ökat behov uppstår av folkskollärare för undervisning

i allmänna ämnen vid en del yrkesutbildningsanstalter. Behovet

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

av. folkskollärare för utbyggnad av folkskolan med åttonde klass kan bli

stöire än beräknat. Detta är nagra av de osäkra faktorerna i sammanhanget.

Ett säkrare grepp om lärarbehov och lärarexamination torde kunna

fås, sedan seminarieutredningen mera ingående kunnat kontrollera de siffror,

som måste användas vid beräkningar av detta slag.

Samtidigt vill jag dock understryka, att de för examinationsbehovet och

examinationen vid seminarierna avgörande och beräkningsbara faktorerna

hittills icke torde ha underkastats en noggrannare analys än den, som gjorts

av undervisningsrådet Ragnar Lundblad i förutnämnda departementspromemoria

våren 1954 och som nu, med beaktande av nytillkommet statistiskt

material, kommit till uttryck i skolöverstyrelsens beräkningar. Med den

utgångspunkt för mina överväganden, som jag förut angivit, torde det sålunda

i nuvarande läge icke finnas att tillgå ett mera tillförlitligt underlag

än siffrorna i tabell 2.

Vad som nu genom omfattningen av elevintagningen hösten 1955 skall

bestämmas, är dels examinationen på folkskoleseminariernas studentlinje

till. läsåret 1957/58, dels examinationen på folkskoleseminariernas 4-åriga

linje till läsåret 1959/60, vilken dock endast delvis reglerar den slutliga examinationen

till sistnämnda läsår, dels ock examinationen vid småskoleseminarierna

till läsåret 1957/58.

Intagningen på folkskoleseminariernas studentlinje hösten 1955 reglerar

slutligt den totala examinationen av folkskollärare till läsåret 1957/58. På

den 4-åriga linjen kommer genom redan bestämd intagning att till detta

läsår utexamineras ungefär 660 lärare. För att eliminera det beräknade folkskollärarunderskottet

från läsåret 1956/57 fordras enligt tabell 2 en examination

på studentlinjen av 520. Något räknemässigt summaöverskott skulle

emellertid icke erhållas därigenom. Med hänsyn till vad jag i det föregående

anfört om de osäkra faktorer, som kan påverka lärarbehovet i stegrande

riktning, skulle det enligt min mening vara föga välbetänkt att underlåta

att söka skapa ett visst räknemässigt överskott av folkskollärare, när möjlighet

därtill föreligger. Särskilt med hänsyn till de högre skolformernas

behov av folkskollärare med vidareutbildning framstår det såsom utomordentligt

viktigt, att en viss marginal finnes utöver det minimibehov, som

tabell 2 utvisar. Jag förordar därför oförändrad intagning på folkskoleseminariernas

studentlinje hösten 1955, alltså 24 avdelningar med högst 30 (lägst

28) elever per avdelning. Till läsåret 1957/58 kan då beräknas en examination

av sammanlagt omkring (660+710 =) 1 370 lärare. Överskottet för

läsåret 1957/58 blir (1370—935=) 435. Summaöverskottet detta läsår kan

således beräknas till omkring (435—245 =) 190.

Intagningen på folkskoleseminariernas 4-åriga linje hösten 1955 skall bestämmas

med sikte på den totala examinationen till läsåret 1959/60. I tabell

2 anges denna till »645?»; siffran för examinationsbehovet är densamma.

Börjar lärarhögskolan elevintagningen 1956, minskar siffran för examinationen

vid folkskoleseminarierna till (645—90 =) 555. Dessa siffror

ger en ungefärlig bild av den reduktion av folkskollärarexaminationen, som

kan väntas mot slutet av 1950-talet, även om vissa utjämnande åtgärder

skulle komma att vidtagas. Emellertid torde det vara anledning att j fråga

om dessa mera långsiktiga beräkningar antaga, att de förut berörda, nu

osäkra faktorerna kommer att visa sig spela en betydande roll när de, ju

närmare man kommer 1950-talets slut, blir mer gripbara. Men även om man

alltså med visst fog kan vänta, att siffran 645 (eller 555) för examinations
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

behovet framdeles kan komma att justeras uppåt, synes en begränsning av

antalet intagningsavdelningar på den 4-åriga linjen hösten 1955 klart motiverad.

Jag förordar, att antalet intagningsavdelningar, som nu är 22, hösten

1955 reduceras till 19. Detta kan beräknas medföra en examination på den

4-åriga linjen till läsåret 1959/60 av 440 till 450 lärare. Den återstående

examinationen till detta läsår skall fixeras genom intagningen på studentlinjen

hösten 1957. Det är nu för tidigt att förutskicka nagot bestämt om

omfattningen av sistnämnda intagning, men i varje fall torde den med hänsyn

till vad jag nyss anfört kunna antagas bli större än vad som svarar mot

skillnaden mellan det nu beräknade totala examinationsbehovet av 645

(eller 555) och siffran 450.

Elevintagningen vid småskoleseminarierna hösten 1955 reglerar examinationen

till läsåret 1957/58. Examinationsbehovet till detta läsår uppskattas

i tabell 2 till 470. Skolöverstyrelsen har beräknat examinationen till »540?»,

vilket betyder oförändrad elevintagning hösten 1955 i jämförelse med hösten

1954. Bland annat med hänsyn till vad jag i det föregående anfört om

angelägenheten av att ej binda den pågående seminarieutredningens arbete,

förordar jag i enlighet med överstyrelsens av statskontoret i detta hänseende

tillstyrkta beräkning, att vid "småskoleseminarierna hösten 1955 intages

22 avdelningar på 2-årig linje och 1 avdelning på 3-årig linje, var och en

med 24 elever.

Mot bakgrunden av de sjunkande siffrorna för folkskollärarexaminationen

torde det icke kunna råda någon tvekan om att ett provisoriskt folkskoleseminarium

bör nedläggas med utgången av nästa budgetar. I likhet

med överstyrelsen anser jag valet böra falla på seminariet i Hälsingborg.

Elevintagning bör icke äga rum vid detta seminarium hösten 1955. Vad

gäller nedläggning av ett småskoleseminarium kan en dylik åtgärd i och för

sig framstå som förvånande mot bakgrunden av det så småningom ökande

behovet av småskollärare. Ser man däremot folk- och småskoleseminarieorganisationen

som en helhet, är det uppenbart att åtgärden är motiverad.

Då elevintagningen hösten 1954 vid vartdera av de permanenta seminarierna

i Landskrona och Skara tillfälligt minskats med en avdelning men

fullt antal avdelningar bör intagas vid dessa seminarier hösten 1955, är det

därjämte nödvändigt att inskränka elevintagningen på annat håll. De provisoriska

småskoleseminarierna ligger nu i Stockholm och Falun. Vid valet

mellan dessa anser jag i likhet med skolöverstyrelsen övervägande skäl tala

för att seminariet i Falun nedlägges. Detta bör ske med utgången av nästa

budgetår.

A nslacjsberäk n i n g en

Kungl. Maj:ts förslag beträffande folkskoleseminariemas avlöningsanslag

innebär i huvudsak uppflyttning i lönegrad av ordinarie och extra ordinarie

övningslärartjänster i enlighet med vad som föreslagits i propositionen

1955: 25 angående lönegradsplaceringen för vissa tjänster m. m., inrättande

av ytterligare två ordinarie lektors tjänst er och en extra ordinarie övningsskollärartjänst

samt uppräkning av anslagsmedlen till handledararvoden

vid studiebesök med 3 750 kronor. I anslutning till den förordade begränsningen

av antalet intagningsavdelningar på den 4-åriga linjen hösten 1955

beräknas en utgiftsminskning av 105 000 kronor, avseende undervisnings
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

timmar som nu bestrides av icke-ordinarie lärare. Den av Kungl. Maj:t

äskade anslagshöjningen, som jämväl betingas av vissa automatiska utgiftsökningar,

uppgår till sammanlagt 445 000 kronor.

Motionerna

Till stöd för det i motionen 1:297 framställda yrkandet har anförts

huvudsakligen följande.

Då det enligt min mening ej synes föreligga några vägande skäl för intagande

av ett lägre antal elever per avdelning på den 4-åriga linjen än

på studentlinjen, vill jag av besparingsskäl — ehuru jag rent principiellt

anser mindre klassavdelningar vara till fördel för undervisningen — föreslå

att även på den 4-åriga linjen intages 30 elever per avdelning. Detta

innebär att fyra avdelningar kan sparas in utan att den beräknade examinationen

på den 4-åriga linjen till läsåret 1959—1960 av 440 till 450 lärare

minskas. En indragning av fyra avdelningar på den 4-åriga linjen gör det

möjligt, synes det mig, att minska det belopp som upptagits till Avlöningar

till övrig icke ordinarie personal med i runt tal 200 000 kronor. Motsvarande

minskning på omkostnadsanslaget utgör cirka 34 000 kronor.

I motionen II: 116 angående anstånd med nedläggande av folkskoleseminariet

i Hälsingborg har anförts bland annat följande.

Det råder nu, med den omfattning examinationen av folkskollärare hittills

haft, en påtaglig brist på lärare för folkskolestadiet. Många lärartjänster

har under innevarande läsår liksom tidigare under längre eller kortare

tidrymd upprätthållits av personer som icke har lärarutbildning. Detta är

otillfredsställande och är enligt vår mening ett skäl, som talar för att en

minskning av lärarexaminationen ej nu bör äga rum.

Vad beträffar de lokaler, som man förfogar över i Hälsingborg, är de

visserligen ej de allra bästa, men dock så tillfredsställande, att de kan användas

ännu någon tid.

I motionerna I: 53 och II: 59 angående bibehållande av småskoleseminariet

i Falun har anförts bland annat följande.

Av de nio småskoleseminarierna har småskoleseminariet i Falun näst

småskoleseminariet i Stockholm det största antalet sökande per ledig plats.

Om departementschefens förslag av riksdagen kommer att bifallas innebär

det att sju med varandra sammanhängande län med Kopparbergs län

i mitten komma att sakna småskoleseminarium, nämligen Jämtlands, Gävleborgs,

Uppsala, Västmanlands, Örebro, Värmlands och Kopparbergs.

Dessa förhållanden torde tydligen kunna visa, att möjligheter till småskollärarutbildning

böra finnas kvar i Falun.

Vid valet av nedläggande av ett av de s. k. provisoriska småskoleseminarierna

anser departementschefen i likhet med skolöverstyrelsen, att övervägande

skäl tala för att seminariet i Falun nedlägges. De skäl, som av

skolöverstyrelsen anförts, äro egentligen barn, att småskoleseminariet i

Stockholm kan disponera av staten ägda lokaler. Lokalerna i Falun ägas

av staden och stå till seminariets disposition. Om ett småskoleseminarium

i Falun skulle bli en permanent institution, komma med all säkerhet lokaler,

även för mer än en treårig linje, att kunna ställas till förfogande. Lokalfrågan

får dock ej vara ett avgörande skäl emot en förläggning av ett små
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

skoleseminarium i Falun. En ytterligare koncentrering av institutioner till

Stockholm på landsbygdens bekostnad måste anses som olämplig.

Vad småskoleseminarierna i landet beträffar, torde det i någon mån

kunna påstås, att seminarieorganisationen för övre Norrlandes del och för

Skånes del är något överdimensionerad, under det att ett stort och viktigt

område i Mellansverige (Bergslagsbygden) saknat ett fast småskoleseminarium.

Då departementschefen därtill funnit det påkallat att uppdraga

åt särskilda sakkunniga att utreda seminariernas organisation, finns det

ingen anledning att nu nedlägga ett småskoleseminarium, innan organisationsplanerna

blivit utredda och klarlagda, i all synnerhet som departementschefen

själv framhåller, att en dylik åtgärd, att nedlägga ett småskoleseminarium,

i och för sig kan framstå som förvånande mot bakgrunden

av det så småningom ökande behovet av småskollärare.

Utskottet

Såsom framhållits redan i propositionen 1954: 68, vari frågan om seminarieorganisationens

omfattning behandlades, har man att motse en så pass

betydande minskning av examinationsbehovet beträffande folkskollärare

under några år i slutet av 1950-talet, att vissa utjämnande åtgärder av

olika slag torde komma att visa sig påkallade, om seminarieorganisationen

i en dylik situation skall kunna bevara sin erforderliga elasticitet. Det har

pekats särskilt på fyra aktuella faktorer av väsentlig betydelse i detta sammanhang,

nämligen den av 1950 års riksdag i princip beslutade förlängningen

av småskollärarutbildningen, den av samma års riksdag avsedda stadieindelningen

i den blivande enhetsskolan och den därav följande förskjutningen

mellan folk- och småskollärarnas arbetsområden, frågan om en återgång

till 1947 års bestämmelser om elevantalet i folk- och småskolans läraravdelningar

samt de högre skolornas behov av folkskollärare. Dessa och

flera andra problem bildar tillsammans ett komplex av nära sammanhängande

och delvis svåröverskådliga frågor, som måste samordnas och enhetligt

bedömas, om en någorlunda välproportionerad lösning av lärarutbildningsfrågorna

skall vara uppnåelig. Förevarande olika spörsmål är för närvarande

föremål för prövning av särskilda sakkunniga, seminarieutredningen.

De i den förut återgivna tabell 2 åskådliggjorda beräkningarna — vilka

utskottet i likhet med departementschefen anser böra användas som underlag

för övervägandena rörande seminarieorganisationens omfattning under

nästa budgetår — synes visa, att en förhållandevis kraftig reduktion av

organisationen mot slutet av 1950-talet icke torde kunna undvikas, även

om vissa utjämnande åtgärder vidtages. Det är enligt utskottets mening

därför angeläget, att seminarieutredningens arbete med bland annat kontroll

av ifrågavarande beräkningar och förslag till åtgärder för utjämning

av examinationsbehovet slutföres i så god tid, att ett slutligt ställningstagande

till de nyss berörda, med seminarieorganisationens omfattning sammanhängande

spörsmålen kan ske vid 1956 års riksdag.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

förordat beträffande omfattningen av elevintagningen vid folk- och

småskoleseminarierna hösten 1955 och den därav följande examinationen

på de olika linjerna till läsåren 1957/58 och 1959/60. Såvitt gäller folkskoleseminariernas

4-åriga linje har departementschefen ansett examinationen

på denna linje till läsåret 1959/60 av 440—450 lärare böra ske genom

intagning hösten 1955 av 19 avdelningar med 24 elever per avdelning.

I motionen I: 297 har yrkats, att intagningen på den 4-åriga linjen

skall bestämmas till 15 avdelningar med 30 elever per avdelning. Därigenom

skulle åstadkommas samma examinationssiffra till läsåret 1959/60

men en besparing av 4 avdelningar göras med därav följande kostnadsminskning,

av motionären för nästa budgetår uppskattad till i runt tal

200 000 kronor under förevarande anslag. Utskottet får i anledning av det

i motionen sålunda framställda förslaget erinra om att elevantalet i intagningsavdelningama

på den 4-åriga linjen under senare år successivt nedbragts

— för läsåret 1952/53 från 32 till 30, för läsåret 1953/54 till 26 och

för läsåret 1954/55 till 24 — samt att utskottet senast i sitt utlåtande

1954: 138 (s. 41) betecknat denna minskning såsom synnerligen angelägen

från pedagogiska synpunkter. Då utskottet finner sistnämnda synpunkter

böra ges företräde framför de av motionären anförda önskemålen om besparingsåtgärder,

avstyrker utskottet bifall till motionen I: 297, i vad den

avser seminarieorganisationens omfattning under nästa läsår samt medelsanvisningen

under förevarande anslag.

Vad därefter gäller det av Kungl. Maj:t framställda förslaget om nedläggande

vid utgången av nästa budgetår av det provisoriska folkskoleseminariet

i Hälsingborg och det provisoriska småskoleseminariet i Falun

synes, såsom utskottet i det föregående framhållit, de i tabell 2 upptagna

siffrorna för examinationsbehovet utvisa att en förhållandevis kraftig reduktion

av seminarieorganisationen är ofrånkomlig mot slutet av 1950-talet.

Fn dylik reduktion kan visserligen till en början åstadkommas genom att

med bibehållande av oförändrat antal seminarier successivt minska antalet

avdelningar vid varje seminarium. Med hänsyn såväl till lärarrekryteringen

och undervisningen som till vådan av en sedermera abrupt genomförd

nedskärning av antalet seminarier, synes det emellertid utskottet önskvärt,

att en alltför stark uttunning av organisationen icke äger rum. Den

minskning av antalet seminarier, som synes ofrånkomlig på grund av det

sjunkande examinationsbehovet och som kan genomföras utan att organisationen

förlorar sin elasticitet, torde därför icke böra onödigt fördröjas.

Självklart bör all försiktighet iakttagas, innan de i sammanhanget aktuella

faktorerna blivit allsidigt belysta genom seminarieutredningens arbete.

Emellertid synes en viss mindre reduktion från och med budgetåret 1956/57

av antalet seminarier vara redan i nuvarande läge klart motiverad. Utskottet

vill i anslutning härtill understryka, att folk- och småskoleseminarieorganisationen

i förevarande hänseende bör ses som en helhet samt att

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

en reduktion av organisationen i första hand bör gälla provisoriska seminarier,

såvida icke särskilda skäl, såsom rekryteringsförhållanden och dylikt,

talar däremot.

Med dessa överväganden har utskottet ansett sig böra biträda departementschefens

förslag, att det provisoriska folkskoleseminariet i Hälsingborg,

som nu omfattar tre avdelningar av vardera första och andra klassen på

studentlinje, nedlägges vid utgången av nästa budgetår. Elevintagning bör

således icke äga rum vid detta seminarium hösten 1955. Utskottet får erinra

om att i södra delen av Sverige finnes folkskoleseminarier jämväl i Lund,

Kristianstad, Kalmar, Växjö, Göteborg och Jönköping. Av utskottets ställningstagande

i denna fråga följer, att utskottet avstyrker bifall till det i

motionen II: 116 framställda yrkandet.

Vad beträffar frågan om en minskning av antalet småskoleseminarier får

utskottet erinra om att i mellersta och norra Sverige småskoleseminarier

finnes i Stockholm, Strängnäs, Falun, Härnösand, Lycksele och Haparanda.

Seminarierna i Stockholm och Falun är provisoriska. Ser man på folkoch

småskoleseminarieorganisationen som en helhet, är det, såsom departementschefen

framhållit, uppenbarligen motiverat med nedläggande vid utgången

av nästa budgetår även av ett smaskoleseminarium. Utskottet har

emellertid vid sin prövning av förevarande spörsmål kommit till den uppfattningen,

att med hänsyn till rekryteringsförhållandena möjligheter till

småskollärarutbildning även framgent bör erbjudas såväl i Stockholm som

i Falun. Huruvida detta på lämpligt sätt kan ordnas i annan väg än genom

fristående småskoleseminarier torde komma att belysas av seminarieutredningen.

I detta sammanhang må erinras om att folkskoleseminarier finnes

på båda orterna. På grund av vad sålunda anförts vill utskottet för sin del

i anledning av motionerna I: 53 och II: 59 förorda, att riksdagen icke nu tar

ställning till frågan om nedläggande vid utgången av budgetåret 1955/56

av småskoleseminariet i Falun utan att med prövningen av detta ärende

får anstå till 1956 års riksdag, då ett ståndpunktstagande till spörsmålet

bör kunna ske mot bakgrunden av resultatet av seminarieutredningens

arbete. Ett dylikt uppskjutande av beslut i förevarande fråga synes utskottet

icke möta något hinder, även om beslutet skulle innebära Falu-seminariets

nedläggande från och med den 1 juli 1956. Utskottet får erinra om att

motsvarande förfarande ägde rum, då 1954 års riksdag beslöt att det provisoriska

småskoleseminariet i Norrköping skulle nedläggas vid utgången

av budgetåret 1953/54. Vad beträffar elevintagningen vid småskoleseminarierna

hösten 1955 synes det utskottet lämpligt, att, såsom departementschefen

beräknat, elevintagning icke sker vid seminariet i Falun. Detta seminarium

omfattar innevarande läsår endast två klassavdelningar av första

klassen men saknar — på grund av att elevintagning icke heller ägde rum

hösten 1953 — klassavdelningar i andra klassen, varför seminariets lärarorganisation

således icke behöver ändras för nästa läsår.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt i övrigt framställda förslag har

icke givit utskottet anledning till erinran eller till särskilt uttalande.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

I. att motionen I: 297, i vad den avser folkskoleseminarieorganisationens

omfattning under läsåret 1955/56, icke

må av riksdagen bifallas;

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionen II: 116, besluta att det provisoriska

folkskoleseminariet i Hälsingborg skall nedläggas

vid utgången av budgetåret 1955/56;

III. att riksdagen må beträffande det provisoriska småskoleseminariet

i Falun, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt motionerna I: 53 och II: 59, i skrivelse till Kungl.

Maj:t giva tillkänna vad utskottet anfört;

IV. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionen I: 297, såvitt här är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1955/56, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för folkskoleseminarierna,

som föranledes av vad departementschefen förordat,

b) godkänna följande avlöningsstat för folkskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ............................. 6 820 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t:

a) Arvoden åt seminarieläkare m. m.,

förslagsvis.................... 85 200

b) Arvoden åt seminariebiblioteka
rier,

förslagsvis ............... 47 700

c) Särskilda arvoden vid seminarier

med lärarkurs, förslagsvis......49 100

d) Tilläggsarvoden åt lärare vid kur
ser

för utbildande av kyrkomusiker,

förslagsvis................ 49 000 231 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................. 7612 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ............... 1 987 000

Summa kronor 16 650 000

c) till Folkskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 16 650 000 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

15

2:o) Folkskoleseminarierna: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt

218, s. 453 och 454) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 1 373 900 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft den under nästföregående

punkt angivna, av herr Arrhén väckta motionen I: 297, vari

hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen måtte besluta att uppföra

förevarande anslag med 1 340 000 kronor.

Anslaget är nu uppfört med 1 384 100 kronor. Kungl. Maj:ts förslag innebär

en anslagsminskning med 10 200 kronor, betingad av å ena sidan uppräkning

av medelsanvisningen med sammanlagt 24 800 kronor samt å andra

sidan överförande från anslaget till annat anslag av ett belopp av 35 000

kronor till vissa kostnader för hjälpklasslärarutbildning.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och avstyrker,

med hänvisning till sitt ställningstagande under nästföregående punkt, bifall

till motionen I: 297, i vad den avser förevarande anslag. Utskottet hemställer

alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionen I: 297, såvitt här är i fråga,

till Folkskoleseminarierna: Omkostnader för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 1 373 900 kronor.

3:o) Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 219, s. 454 och 455), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskoleseminarierna: Materiel,

böcker m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 375 000 kronor.

4:o) Folkskoleseminarierna: Utrustning. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 220, s. 455 och 456), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskoleseminarierna: Utrustning

för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av

400 000 kronor.

5:o) Småskoleseminariema: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 221, s. 456—458), vilket innebär en anslagshöjning

med 139 000 kronor, hemställer utskottet,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1955/56, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för småskoleseminarierna,

som föranledes av vad departementschefen förordat,

b) godkänna följande avlöningsstat för småskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.................................... 2 153 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a) Arvoden åt seminarieläkare m. m.,

förslagsvis .................... 27 800

b) Arvoden åt seminariebibliotekarier,

förslagsvis .................... 15 200

c) Tilläggsarvoden åt lärare i trädgårdsskötsel

................... 2 700

d) Arvode åt ett biträde för matlagningen

vid seminariet i Lycksele .. 4 300

e) Tilläggsarvoden åt lärare vid kurser

för utbildande av kyrkomusiker,

förslagsvis .................... 10 000 60 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 1415000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 511 000

Summa kronor 4 139 000

c) till Småskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 4 139 000 kronor.

6:o) Småskoleseminarierna: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 222, s. 458—460), vilket innebär en anslagshöjning

med 13 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Småskoleseminarierna: Omkostnader

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av

457 900 kronor.

7:o) Småskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 223, s. 460), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Småskoleseminarierna: Materiel,

böcker m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 83 000 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

17

8:o) Småskoleseminarierna: Utrustning. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 224, s. 460 och 461), vilket innebär en anslagsminskning

med 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Småskoleseminarierna: Utrustning

för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av

65 000 kronor.

9:o) Befordringskurser för folkskollärare. Kungl. Maj:t har (punkt

225, s. 461—463) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 600 000 kronor.

Enligt beslut vid 1954 års riksdag (prop. 149, SU 139, Rskr 325) skall

å enhetsskolans (försöksskolornas) högstadium och å realskolestadiet inrättas

tjänster i 23 lönegraden för folkskollärare, som efter avlagd folkskollärarexamen

tjänstgjort minst tre år såsom fokskollärare och som i tentamen

eller tentamina för filosofisk ämbetsexamen erhållit minst två betygsenheter

eller genomgått av skolöverstyrelsen anordnad särskild befordringskurs

om ett läsår. Samtidigt har å riksstaten för innevarande budgetår under

den nyss angivna rubriken anvisats ett reservationsanslag av 500 000

kronor. Av anslaget må högst 100 000 kronor användas till utrustning av

institutioner och bibliotek. Återstoden disponeras till löpande kostnader för

befordringskursema.

Av de uppgifter rörande befordringskurser under höstterminen 1954, som

lämnats under förevarande punkt i statsverkspropositionen, inhämtas bland

annat, att av de 335 folkskollärare, som anmält sig till befordringskursema

nämnda höst, sammanlagt 48 önskat i första hand deltaga i av skolöverstyrelsen

planerade kurser i matematik i Eksjö (eventuellt Jönköping) och

Uppsala men att »av olika anledningar» de sålunda planerade kurserna i

matematik icke kunnat komma till stånd.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 100 000 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

Erfarenheter saknas ännu helt beträffande medelsåtgången för ifrågavarande

kurser. Med hänsyn härtill och då det är angeläget, att kursverksamhetens

omfattning ökas under nästa budgetår, finner jag mig böra biträda

överstyrelsens förslag, att förevarande reservationsanslag för nästa budgetår

uppräknas med 100 000 kronor till 600 000 kronor. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj:t att efter förslag av skolöverstyrelsen meddela närmare

bestämmelser angående anslagets disposition för löpande kostnader och

utrustningsutgifter och dylikt.

Jag får i detta sammanhang erinra om att Kungl. Maj:t anbefallt skolöverstyrelsen

att årligen i samband med förslag till anslagsäskanden beträffande

befordringskursema för folkskollärare till Kungl. Maj:t avge redo
2

— Bihang till riksdagens protokoll 1955. G saml. Nr 56

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

görelse rörande erfarenheterna och resultatet av verksamheten vid nämnda

kurser ävensom angående erfarenheterna och utvecklingen av användningen

inom skolväsendet av folkskollärartjänstema i 23 lönegraden. En första

redogörelse i dessa hänseenden torde således komma att avges av överstyrelsen

i samband med dess petita för budgetåret 1956/57 och den torde

alltså kunna föreläggas 1956 års riksdag.

Utskottet — som finner det anmärkningsvärt, att befordringskurser i

matematik icke anordnats under höstterminen 1954 — biträder Kungl.

Maj :ts förevarande förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Befordringskurser för folkskollärare

för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av

600 000 kronor.

10:o) Särskoleseminariet i Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 226, s. 463—465), vilket innebär upptagande under åttonde

huvudtiteln av hittills under elfte huvudtiteln anvisade medel till anordnande

av seminarieutbildning av särskollärare, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskoleseminariet i Stockholm för

budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 70 000

kronor.

ll:o) Bidrag till Ericastiftelsen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 227, s. 465—469), vilket innebär en anslagshöjning med 10 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Ericastiftelsen för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 107 100 kronor.

12:o) Bidrag till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning.

Kungl. Maj:t har (punkt 228, s. 469—478) föreslagit riksdagen

att till detta ändamål för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av 50 000

kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Arrhén m. fl.

(I: 299) samt den andra inom andra kammaren av herr Sjölin och fröken

Karlsson (II: 337), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att till

Bidrag till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning för budgetåret

1955/56 anvisa ett anslag av 70 000 kronor.

I statsverkspropositionen har under förevarande punkt redovisats en av

statens sakrevision på uppdrag av Kungl. Maj:t verkställd utredning rörande

de med stiftelsens verksamhet förenade ekonomiska förhållandena. Sakrevisionen

har i nämnda utredning bland annat beträffande den å stiftel
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

19

sens egendom Nääs anordnade läroanstalten för utbildning av lärare i manlig

slöjd framlagt vissa förslag till ökning av läroanstaltens inkomster genom

höjning och införande av vissa avgifter samt rationalisering av den

med läroanstaltens elevhushåll sammanhörande verksamheten. Mot bakgrunden

härav har sakrevisionen förordat, att anslaget — som nu är uppfört

med 67 000 kronor såsom bidrag till verksamheten vid läroanstalten —

för nästa budgetår upptages med 50 000 kronor, avseende bidrag till läroanstaltens

verksamhet för tiden intill utgången av kalenderåret 1955. Över

sakrevisionens förslag har yttranden avgivits av statskontoret, skolöverstyrelsen

och stiftelsens styrelse.

Departementschejen har anfört följande.

Jag vill först framhålla, att jag ämnar inom kort hemställa om Kungl.

Maj :ts bemyndigande att tillkalla särskilda sakkunniga för utredning rörande

utbildningen av lärare i manlig slöjd. I det komplex av olika problem,

som bör prövas vid denna utredning, ingår bland annat spörsmålet om förevarande

stiftelses fortsatta verksamhet och därmed sammanhängande ekonomiska

och organisatoriska frågor av mera långsiktig natur. Med hänsyn

härtill har jag icke anledning att i förevarande sammanhang ingå på andra

förhållanden än sådana, som rör stiftelsens aktuella ekonomiska situation.

På uppdrag av Kungl. Maj:t har statens sakrevision verkställt utredning

rörande de med stiftelsens verksamhet förenade ekonomiska förhållandena.

Enligt de testamentariska föreskrifterna för verksamheten skall avkastningen

av stiftelsens fastigheter i första hand användas till underhåll, skötsel

och vård av egendomens byggnader, park, trädgård och inventarier.

Sakrevisionen framhåller, att ett ytterligare uppskjutande av nödvändiga

underhålls- och iståndsättningsarbeten beträffande Nääs slott och dess

inventarier icke längre kan försvaras. Enligt sakrevisionens mening bör därför

fastighetsintäkterna åtminstone fram till utgången av år 1955 reserveras

för dessa arbeten. Därjämte bör nämnda intäkter användas till avveckling

av stiftelsens kortfristiga skulder, vilka nu belöper sig till omkring

180 000 kronor. Sakrevisionen anser att, innan dessa återbetalats, bidrag

från fastighetsinkomsterna till läroanstaltens verksamhet icke bör komma

i fråga.

Stiftelsens styrelse har anslutit sig till de av sakrevisionen sålunda uppdragna

riktlinjerna för dispositionen under den närmaste tiden av fastighetsinkomsterna.

Statskontoret har icke heller haft något att erinra mot

förslaget.

För egen del anser jag mig böra biträda vad sakrevisionen i detta hänseende

förordat. Såvitt gäller underhålls- och iståndsättningsarbetena förutsätter

jag, att endast oundgängligen nödvändiga dylika arbeten utföres

och att ett framtida ställningstagande i den mera omfattande byggnadsinvesteringsfrågan

därvid icke föregripes. Såsom sakrevisionen framhållit

bör frågan om dispositionen av fastighetsintäkterna bli föremål för särskilt

bedömande varje år. Jag utgår därför från att stiftelsens styrelse i

de anslagsäskanden, som skall prövas av 1956 års riksdag, liimnar en redogörelse

för omfattningen av de åtgärder, som då verkställts och återstår

att verkställa med avseende å underhåll och ist undsättning av byggnaderna

med inventarier samt återbetalning av de kortfristiga skulderna.

Vad beträffar läroanstaltens ekonomi förordar sakrevisionen vissa åtgär
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

der i syfte att förbättra det ekonomiska utfallet av läroanstaltens verksamhet.

Med hänsyn till att för läroanstaltens verksamhet under en tid

framåt icke kan påräknas bidrag ur fastighetsinkomsterna, är dylika åtgärder

självfallet av väsentlig betydelse. Jag ansluter mig i likhet med statskontoret,

skolöverstyrelsen och stiftelsens styrelse till förslaget om en höjning

av inskrivningsavgiften från 10 till 20 kronor per kursdeltagare.

Denna åtgärd medför en inkomstökning av omkring 4 000 kronor årligen.

I fråga om undervisningsavgifterna förhåller det sig för närvarande så, att

examinerade eller behörighetsförklarade lärare och lärarinnor vid allmänna

undervisningsanstalter samt seminarieelever är befriade från dylik avgift,

vilken för annan kursdeltagare utgår med 100 kronor. Sakrevisionen föreslår

nu, att undervisningsavgift skall uttagas jämväl av de kursdeltagare,

som hittills varit befriade därifrån. Statskontoret har tillstyrkt detta förslag.

Skolöverstyrelsen och stiftelsens styrelse har anfört i och för sig beaktansvärda

skäl mot en utvidgning av systemet med undervisningsavgifter.

För egen del finner jag från rättvisesynpunkter den nu tillämpade kategoriklyvningen

icke vara sakligt motiverad. I valet mellan att helt slopa

undervisningsavgifterna och att uttaga dylika avgifter av samtliga kursdeltagare

bör enligt min mening det senare alternativet tills vidare tillämpas

med hänsyn till stiftelsens nuvarande ekonomiska ställning. Vid avvägningen

av statsbidraget till stiftelsen utgår jag därför från att undervisningsavgift

i fortsättningen uttages jämväl av den kategori kursdeltagare,

som hittills varit befriad från dylik avgift. Denna åtgärd torde medföra

en årlig inkomstökning av omkring 20 000 kronor.

Vad gäller elevhushållet rekommenderar sakrevisionen en översyn av de

med hushållet sammanhängande organisatoriska och ekonomiska förhållandena.

Stiftelsens styrelse upplyser, att styrelsen har sin uppmärksamhet

riktad på dessa frågor och att styrelsen för ändamålet tagit kontakt med

sakkunnig person. Jag vill för egen del understryka vikten av att en verklig

rationaliseringsundersökning beträffande elevhushållet _ kommer till

stånd och att de av sakrevisionen ifrågasatta åtgärderna blir föremål för

noggrant övervägande från styrelsens sida.

Vad slutligen gäller anslaget för nästa budgetår torde detta i enlighet

med sakrevisionens och styrelsens förslag böra beräknas motsvara det för

tiden intill utgången av kalenderåret 1955 erforderliga statsbidraget. Därefter

bör vid 1956 års riksdag äskas erforderligt bidrag för kalenderåret

1956. En dylik anordning är möjlig med hänsyn till att verksamheten vid

läroanstalten pågår endast under sommarmånaderna.

Stiftelsens styrelse har för nu ifrågavarande tidsperiod hemställt om ett

bidrag av 76 700 kronor. Jag har i det föregående anslutit mig till sakrevisionens

förslag i fråga om de åtgärder, som bör vidtagas för att förbättra

läroanstaltens ekonomi. Jag anser mig även böra biträda sakrevisionens

förslag beträffande storleken av statsbidraget för tiden intill utgången av

kalenderåret 1955. Anslaget för nästa budgetår torde alltså böra uppföras

med 50 000 kronor. I jämförelse med riksstatsanslaget för innevarande

budgetår innebär detta en minskning med 17 000 kronor.

I motionerna 1:299 och II: 337 har anförts bland annat följande.

Med den brist på lärare med kompetens i manlig slöjd som förefinnes

torde det ligga i statsmakternas intresse att uppmuntra till deltagande i

fortbildningskurserna. De utgifter, som lärarna har i samband med dessa

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

21

kurser, är redan nu kännbara; resor och inackordering med minst 300 kronor

per kurs. En ytterligare belastning med 100 kronor per kurs kommer

enligt vår mening att få kännbara följder. Sakrevisionen anför som ett av

skälen till införandet av undervisningsavgift för här berörda kategorier att

vidareutbildningen ger lärarna inkomstökning. Mot detta vill vi invända

att folkskollärarna för att få arvode enligt TC 13 i stället för TC 10 måste

genomgå två fortbildningskurser, varför inkomstökningen blir relativt obetydlig.

Det måste ur alla synpunkter betraktas som önskvärt att August Abrahamsons

stiftelse ges möjligheter att fortsätta sin verksamhet under bättre

ekonomiska villkor än hittills. Enligt vår mening skulle införandet av avgift

för fortbildningskurserna vara ett hinder för detta, varför vi föreslår att

statens bidrag höjes med det belopp avgifterna beräknats inbringa.

Utskottet. Vid de å förevarande stiftelses läroanstalt anordnade sommarkurserna

för utbildning av lärare i manlig slöjd har hittills uttagits dels inskrivningsavgift

å 10 kronor för varje kursdeltagare, dels ock undervisningsavgift

å 100 kronor för sådan kursdeltagare, som icke varit examinerad

eller behörighetsförklarad lärare eller lärarinna vid allmänt undervisningsverk

eller seminarieelev. Departementschefen har nu — i överensstämmelse

med de av sakrevisionen framlagda förslagen i syfte att förbättra

det ekonomiska utfallet av läroanstaltens verksamhet — förordat

att inskrivningsavgiften höjes till 20 kronor, med därav följande inkomstökning

av omkring 4 000 kronor årligen, samt att undervisningsavgift uttages

jämväl av den kategori kursdeltagare, som för närvarande är befriad

från dylik avgift. Sistnämnda åtgärd har beräknats medföra en årlig inkomstökning

av omkring 20 000 kronor.

I motionerna I: 299 och II: 337 har, i syfte att möjliggöra ett bibehållande

av avgiftsfriheten för de kursdeltagare som nu icke erlägger undervisningsavgift,

föreslagits en höjning av anslaget med 20 000 kronor utöver

det av Kungl. Maj:t äskade beloppet.

Utskottet finner för sin del i likhet med departementschefen den hittills

tillämpade kategoriklyvningen med avseende å undervisningsavgiftema

icke vara sakligt motiverad. Såsom departementschefen anfört bör valet i

förevarande hänseende därför stå mellan att helt slopa undervisningsavgifterna

och att uttaga dylika avgifter av samtliga kursdeltagare. Från principiella

synpunkter är det enligt utskottets mening önskvärt att så långt

möjligt eliminera ekonomiska hinder i form av avgifter på olika utbildningsvägar.

Denna målsättning kan dock i många fall på grund av skilda

orsaker icke förverkligas annat än på längre sikt. Beträffande kurserna vid

här ifrågavarande stiftelse — som redan år 1899 mottogs av staten — synes

emellertid det förhållandet, att genomgång av dessa kurser fortfarande är

den enda vägen till lärarkompetens i manlig slöjd, utgöra ett tungt vägande

skäl för att nu slopa undervisningsavgiftema. Utskottet har vid sin

prövning av förevarande spörsmål funnit sig böra stanna för detta alterna
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

tiv. Utskottet förordar därför, att statsbidraget till verksamheten vid stiftelsens

läroanstalt utmätes så, att undervisningsavgifterna vid kurserna för

utbildning av lärare i manlig slöjd kan helt avskaffas. För ändamålet fordras

en höjning av statsbidraget med 40 000 kronor utöver det av Kungl.

Maj:t äskade beloppet.

Då utskottet icke i övrigt har något att erinra mot vad departementschefen

under förevarande punkt anfört och förordat, föreslår utskottet alltså,

att anslaget för nästa budgetår uppföres med (50 000 -f- 40 000 —) 90 000

kronor.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt motionerna I: 299 och II: 337, till Bidrag till August

Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning för budgetåret

1955/56 anvisa ett anslag av 90 000 kronor.

13:o) Kurser för lärare m. fl. vid läroanstalter tillhörande folkundervisningen.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 229, s. 478

—485), vilket avser sammanförande under ett reservationsanslag av vissa

för närvarande under åttonde och elfte huvudtitlarna anvisade medel till

utbildnings- och fortbildningskurser för lärare m. fl. samt i anslagshänseende

innebär en höjning med 135 200 kronor i jämförelse med den sammanlagda

medelsanvisningen för de olika ändamålen under åttonde huvudtiteln

för innevarande budgetår, hemställer utskottet

att riksdagen må till Kurser för lärare m. fl. vid läroanstalter

tillhörande folkundervisning en för budgetåret

1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 552 200 kronor.

14:o) Resestipendier åt lärare vid vissa till folkundervisningen

hörande läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 230,

s. 485 och 486), vilket innebär en anslagshöjning med 15 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid vissa

till folkundervisningen hörande läroanstalter för budgetåret

1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 50 000

kronor.

15:o) Stipendier åt folkskollärare för vinnande av behörighet att

undervisa i engelska. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 231,

s. 486), vilket innebär en anslagshöjning med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stipendier åt folkskollärare för vinnande

av behörighet att undervisa i engelska för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 195 000 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

23

Folkskolinspektionen

16:o) Folkskolinspektionen: Avlöningar. I anslutning till Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 232, s. 486 och 487), vilket innebär en anslagshöjning

med 51 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för folkskolinspektionen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................ 1 106 400

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

................................ 474 700

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 193 900

Summa kronor 1 775 000

b) till Folkskolinspektionen: Avlöningar för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 1 775 000 kronor.

17:o) Folkskolinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 233, s. 488 och 489), vilket innebär en anslagshöjning

med 7 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolinspektionen: Omkostnader

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 454 100

kronor.

Skolmåltider

18:o) Bidrag till anordnande av skolmåltider. Kungl. Maj:t har

(punkt 234, s. 489—493) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 24 000 000 kronor.

Anslaget är nu uppfört med 34 000 000 kronor. Nettoutgiften under anslaget

för budgetåret 1953/54, då anslaget var upptaget med samma belopp,

uppgick till 21 262 893 kronor. Kungl. Maj:ts förevarande förslag

innebär en anslagsminskning med 10 000 000 kronor. Av det äskade beloppet

avses högst 100 000 kronor skola få disponeras för bestridande av kostnader

för arbetsstudier beträffande skolmåltids verksamheten. Departementschefen

har anfört följande.

Förevarande statsbidrag är konstruerat så, att den procentsats av

bidragsunderlaget, enligt vilken statsbidraget utgår, minskar i samma mån

som det kommunala skatteunderlaget ökar. Resultatet av verkningarna

av å ena sidan den fortgående stegringen av antalet deltagare i skolmål
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

tidsverksamheten, som ju medför en höjning av det totala bidragsunderlaget,

samt å andra sidan den successiva ökningen av antalet skattekronor

per invånare kan utläsas av siffrorna för anslagsbelastningen under de senaste

budgetåren. Nettoutgiften har, som statskontoret påpekar, hållit sig

tämligen konstant under budgetåren 1951/54, trots att antalet deltagare

under denna tid årligen ökat med omkring 60 000. Den höjning av statsbidragsbeloppen,

som skulle ha följt av det ökade deltagarantalet, har sålunda

i stort sett eliminerats av de förbättrade kommunala skatteunderlagen.

Mot bakgrunden av vad jag nu anfört anser jag mig i avvaktan på ytterligare

erfarenheter i fråga om anslagsbelastningen böra i likhet med statskontoret

förorda, att anslaget för nästa budgetår sänkes med 10 miljoner

kronor och sålunda uppföres med 24 miljoner kronor.

I detta sammanhang torde böra erinras om att en omprövning av grunderna

för ifrågavarande statsbidrag ingår bland de utredningsuppdrag, som

åvilar särskilda sakkunniga för översyn av vissa statsbidrag på skolväsendets

område.

Skolöverstyrelsen har efter överläggningar med representanter för de

båda kommunförbunden, skolstyrelserna och målsmännen samt i samråd

med statens organisationsnämnd och stadsförbundets rationaliseringsavdelning

hemställt, att medel ur förevarande anslag ställes till förfogande för

arbetsstudier beträffande skolmåltidsverksamheten. Vad överstyrelsen i

detta hänseende anfört och föreslagit synes mig i hög grad beaktansvärt.

Genom dylika arbetsstudier, upplagda såsom ett led i överstyrelsens fortlöpande

undersökningar rörande skolmåltidsverksamheten, torde kunna

kartläggas förefintliga möjligheter att rationalisera verksamheten och begränsa

kostnadsutvecklingen utan att eftersätta skolmåltidernas viktiga

sociala och andra funktioner. De beräknade kostnaderna för arbetsstudierna,

200 000 kronor fördelade på två år, synes skäligen ringa i betraktande

av att de totala årliga driftkostnaderna för skolmåltidsverksamheten nu

torde överstiga 100 miljoner kronor. Jag tillstyrker alltså, att ifrågavarande

arbetsstudier kommer till stånd. I likhet med överstyrelsen finner jag det

riktigt, att staten påtager sig kostnaden för undersökningarna. För nästa

budgetår torde skolöverstyrelsen böra få för ändamålet disponera högst

100 000 kronor ur förevarande anslag inom ramen av det anslagsbelopp,

som jag i det föregående förordat. Jag förutsätter, att överstyrelsen framdeles

i lämpligt sammanhang kommer att lämna Kungl. Maj:t en redogörelse

för erfarenheterna av arbetsstudierna och för de åtgärder, som därigenom

kan komma att aktualiseras.

Utskottet tillstyrker, att förevarande anslag i enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag för nästa budgetår uppföres med 24 000 000 kronor.

Såsom departementschefen framhållit har den höjning av statsbidragsbeloppen,

som under de senare budgetåren borde ha följt av det ökade

antalet deltagare i skolmåltiderna, i stort sett eliminerats av de stegrade

kommunala skatteunderlagen. I anslutning härtill får utskottet erinra om

att vid det nuvarande statsbidragets tillkomst år 1946 procentsatsen för

statsbidraget avvägdes med utgångspunkt i att normalbidragsprocenten

vid ett »normalskatteunderlag», som vid denna tidpunkt beräknades till

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

10 skattekronor per innevånare, skulle utgöra 80 procent, medan kommunandelen

skulle utgöra 20 procent. Till följd av de senaste årens förhöjning

av de kommunala skatteunderlagen har den genomsnittliga procentsatsen

för kommunernas andel i kostnaderna för skolmåltiderna kommit att väsentligt

överstiga vad som avsågs med 1946 års beslut. Detta framgår tydligast

av det av departementschefen påvisade förhållandet, att, medan antalet

deltagare i skolmåltiderna under budgetåren 1951/54 ökat med omkring

60 000 årligen, statsbidragsbeloppen under samma period hållit sig i

stort sett konstanta. Kostnadsökningen på grund av det höjda deltagarantalet

har alltså praktiskt taget helt belastat kommunerna. Mot bakgrunden

härav är det enligt utskottets mening angeläget, att den pågående omprövningen

av ifrågavarande statsbidragsgrunder slutföres snarast möjligt

samt att Kungl. Maj:t i anslutning därtill för riksdagen framlägger de förslag,

som med hänsyn till det statsfinansiella läget prövas möjliga i syfte

att förbättra statsbidraget i riktning mot ett återställande av den ursprungligen

avsedda relationen mellan statens och kommunernas andelar i kostnaderna

för skolmåltids verksamheten.

Utskottet har icke någon erinran mot vad departementschefen anfört i

fråga om arbetsstudier beträffande skolmåltidsverksamheten, upplagda såsom

ett led i skolöverstyrelsens fortlöpande undersökningar rörande denna

verksamhet. Utskottet har under hand erfarit, att det befunnits önskvärt

att redan under innevarande vår vidtaga vissa förberedelser för att arbetsstudieundersökningen

skall kunna igångsättas vid början av höstterminen

1955. Det tekniska arbetet härmed avses skola i samråd med skolöverstyrelsen

utföras inom Svenska Stadsförbundets rationaliseringsavdelning.

Med anledning härav har utskottet ansett sig böra uttala, att det icke

torde böra möta hinder att för nämnda förberedelsearbeten erforderlig del

av det belopp å 100 000 kronor, som avses för det första årets undersökningar,

disponeras redan ur innevarande budgetars anslag. Det torde fa

ankomma på Kungl. Maj:t att meddela närmare bestämmelser härom.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till anordnande av skolmåltider

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av

24 000 000 kronor.

19:o) Bidrag till anskaffande av inventarier för skolmåltider. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 235, s. 493), vilket innebär en

anslagsminskning med 450 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till anskaffande av inventarier

jör skolmåltider för budgetaret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 800 000 kronor.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

Folkskoleväsendet

20:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor.

Kungl. Maj:t har (punkt 236, s. 494—499) föreslagit riksdagen att

till detta ändamal för budgetaret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av

447 200 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av fröken Ranmark m. fl.

(I: 311) och den andra inom andra kammaren av fru Ingenäs m. fl. (11:339),

i vilka hemställts att riksdagen vid behandlingen av frågan om bidrag till

folkskoleväsendet måtte besluta, att förstärkningsanordningar i den omfattning,

som omnämnes i skolöverstyrelsens i motionen angivna skrivelse,

får införas under läsåret 1955/56.

Kungl. Maj :ts förslag innebär en anslagshöjning med 34 500 000 kronor.

Höjningen beror huvudsakligen på faktorer av automatisk natur, främst

ökat antal folk- och småskollärartjänster, de vid 1954 års riksdag beslutade

arvodestilläggen m. m. för folkskollärare, ökat antal lärartjänster i

kunskaps- och yrkesämnen inom försöksdistrikten samt ökning av antalet

avdelningar i slöjd- och hushallsgöromal. Till statsbidrag åt nya svenska

skolor i utlandet beräknas en anslagshöjning med 27 000 kronor.

I motionerna 1:311 och 11:339 har anförts huvudsakligen följande.

I skrivelse till Konungen den 31 augusti 1954 har skolöverstyrelsen överlämnat

förslag till bestämmelser rörande vissa anordningar för förstärkning

av undervisningen, vilka anordningar beräknats kunna medföra andra

kostnadsökningar än automatiska. Förslaget baserar sig huvudsakligen på

det utredningsresultat den för revision av 1919 års undervisningsplan tillsatta

kommittén tidigare framlagt. Denna kommitté hade i huvudsak anpassat

med ekonomiska konsekvenser förenade undervisningstekniska anordningar

efter den hittillsvarande kostnadsramen. Emellertid har det ansetts

uppenbart, att på vissa punkter någon kostnadsökning måste krävas.

Detta gäller inom den obligatoriska sjuåriga skolkursen i huvudsak i två

avseenden, nämligen dels i fråga om gruppindelningen i vissa ämnen och

dels i fråga om förstärkningsanordningarna.

Skolöverstyrelsens förslag till bestämmelser avsåg gruppindelning i

större utsträckning än tidigare tillåtits vid undervisning i slöjd, hushallsgoromål,

maskinskrivning och valfritt ämne samt vid laborationer i naturkunskap.

Vidare föreslog överstyrelsen förstärkningsanordningar i utökad

omfattning samt vidgade möjligheter till inrättande av hjälpklassavdelmngar

aven på landsbygden. Emellertid har Kungl. Maj:t funnit skolöverstyrelsens

framställning icke föranleda någon åtgärd.

Några delade meningar om fördelarna för undervisningen av generösare

bestämmelser än de nu gällande _ beträffande möjligheterna till förstärkningsanordningar

av skilda slag i folkskolans läraravdelningar ha aldrig

rått bland sakkunniga bedömare. Det torde otvivelaktigt ur pedagogisk

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

synpunkt vara av allra största betydelse, att de av skolöverstyrelsen lämnande

förslagen till anordningar verkligen få realiseras. Sålunda bil exempelvis

möjligheterna till de ytterst värdefulla laborationerna i naturkunskap

praktiskt taget obefintliga i en odelad klass av den storleksordning, som

numera är vanlig. Vidare bör påpekas, att för närvarande möjlighet till

uppdelning av läraravdelningen vid undervisning i slöjd vid läroverk förefinnes

redan vid ett elevantal av 16. Skolöverstyrelsen har stannat vid

ett förslag om uppdelning, då elevantalet uppnatt 20. Icke ens detta har

bifallits. Att det kommer att medföra stora olägenheter att även i fortsättningen

nödgas ha slöjd med en avdelning av upp till 24 elever är uppenbart.

Det må också påpekas, att det ansetts som en angelägen reform att

redan i fjärde klass få möjlighet att vid ett elevantal av 30 införa förstärkning

med två veckotimmar. Vilka olägenheter som varit förenade med att

upprättande av specialklasser tidigare tillåtits först då behov därav förelegat

för minst tio elever, har säkert stått klart för alla, som hatt nagra

kontakter med glesbygder och skollivet inom sådana bygder. Den av skolöverstyrelsen

föreslagna sänkningen av detta tal till åtta skulle också med

all säkerhet ha fått en mycket stor betydelse för landsbygdens skolväsen,

vilket i sin helhet skulle särskilt gagnas av de här föreslagna anordnmg
Kostnadsökningar

föranledda av här berörda och av skolöverstyrelsen

föreslagna anordningar för läsåret 1955/56 påverka inte statens utgifter

förrän budgetåret 1956/57.

Utskottet tillstyrker bifall till ICungl. Maj:ts förevarande förslag.

I motionerna I: 311 och II: 339 har hemställts om genomförande från

och med redovisningsåret 1955/56 av ett av skolöverstyrelsen i skrivelse

till Kungl. Maj:t den 31 augusti 1954 framlagt förslag angående gynnsammare

bestämmelser för förstärkningsanordningar samt gruppindelning

i vissa ämnen i folkskolans normalklasser ävensom för inrättande av hjälpklassavdelningar

inom folkskolan och gruppindelning i vissa ämnen inom

dylika avdelningar. Genom beslut den 4 januari 19o5 har Ivungl. Maj .t

funnit den av skolöverstyrelsen sålunda gjorda framställningen icke föranleda

någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Såsom framhållits i motionerna skulle — på grund av statsbidragssystemets

tekniska utformning — ett genomförande från och med nästa redovisningsår

av de av skolöverstyrelsen och motionärerna förordade anordningarna

påverka belastningen å förevarande anslag först från och med budgetåret

1956/57. Den av de föreslagna åtgärderna då föranledda utgiftsökningen

för statsverket skulle enligt skolöverstyrelsens beräkningar uppgå

till omkring 4 650 0000 kronor.

Utskottet har icke funnit sig böra tillstyrka bifall till förevarande motioner.

Då det emellertid från pedagogiska synpunkter är mycket önskvärt,

att möjligheterna till inrättande av hjälpklassavdelningar samt till

förstärkningsanordningar och gruppindelning i folkskolans undervisning

förbättras, utgår utskottet från att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet

riktad på dessa spörsmål och överväger de ekonomiska förutsättningarna

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

för att förelägga riksdagen förslag i ämnet, särskilt i de hänseenden beträffande

vilka en effektivisering av undervisningen framstår som mest angelägen.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

a) att riksdagen må till Folkskolor ra. ra.: Bidrag till

avlöning åt lärare vid folkskolor för budgetåret 1955/56

anvisa ett förslagsanslag av 447 200 000 kronor;

b) att motionerna I: 311 och II: 339 icke må av riksdagen

bifallas.

21 :o) Folkskolor m. m.: Studiehjälp åt elever i försöksdistrikten.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 238, s. 499 och 500), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor ra. ra.: Studiehjälp åt

elever i försöksdistrikten för budgetåret 1955/56 anvisa

ett förslagsanslag av 1 100 000 kronor.

22 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till hälsovården vid folk- och småskolor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 239, s. 500 och 501),

vilket innebär en anslagshöjning med 45 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor ra. ra.: Bidrag till hälsovården

vid folk- och småskolor för budgetåret 1955/56 anvisa

ett förslagsanslag av 1 520 000 kronor.

23 :o) Folkskolor m. m.: Resekostnadsersättningar åt skolläkare

vid folk- och småskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

240, s. 501 och 502), vilket innebär en anslagsminskning med 5 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor ra. ra.: Resekostnadsersättningar

åt skolläkare vid folk- och småskolor för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 60 000 kronor.

24:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärarinnor i hushållsgöromål

vid särskilda anstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 241, s. 502), vilket innebär en anslagsminskning med 9 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor ra. ra.: Bidrag till avlöning

åt lärarinnor i hushållsgöromål vid särskilda anstalter

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av

1 000 kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

25:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare för vid

statsunderstödda sjukvårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna

barn i skolåldern. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

242, s. 502 och 503), vilket innebär en anslagshöjning med 35 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning

åt lärare för vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter

och vid vissa barnhem intagna barn i skolåldern för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 565 000

kronor.

26 :o) Folkskolor m. m.: Folkundervisningens främjande i rikets

nordligaste gränsorter m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 243, s. 503—509), vilket innebär en anslagshöjning med 30 000 kronor,

samt förändring av anslagsbeteckningen från förslagsanslag till

reservationsanslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m.m.: Folkundervisningens

främ jande i rikets nordligaste gränsorter m. m. för budgetåret

1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 280 000

kronor.

27:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor

och biträdande föreståndarinnor vid folkskolans skolhem. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 244, s. 509—514), vilket i fråga om

medelsanvisningen innebär en anslagsminskning med 205 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna av departementschefen förordade ändringar

av grunderna för statsbidrag till avlöning åt förestandarinnepersonal

vid folkskolans skolhem, att tillämpas från

och med redovisningsåret 1955/56;

b) till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor

och biträdande föreståndarinnor vid folkskolans

skolhem för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 890 000 kronor.

28:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn i

skolhem eller enskilda hem. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 245, s. 514 och 515), vilket i fråga om medelsanvisningen innebär

en anslagsminskning med 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av

skolbarn i skolhem eller enskilda hem för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 2 200 000 kronor;

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

b) medgiva, att vid utgången av budgetåret 1954/55

förefintlig reservation å det senast för budgetåret 1947/48

anvisade reservationsanslaget till Folkskolor m. m.: Bidrag

till skolhemsbyggnader och deras inredning må disponeras

intill utgången av budgetåret 1955/56.

29 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar

för skolpliktiga barn. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 246,

s. 515 och 516), vilket innebär en anslagshöjning med 3 000 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande

av skolskjutsar för skolpliktiga barn för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 27 000 000 kronor.

30 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till kostnaderna för tillhandahållande

av fria läroböcker m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 247, s. 516), vilket innebär en anslagshöjning med 400 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till kostnaderna

för tillhandahållande av fria läroböcker m. m. för

budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 9 600 000

kronor.

31 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa byggnadsarbeten. Kungl.

Maj:t har (punkt 248, s. 517—519) föreslagit riksdagen att till detta

ändamål för nästa budgetår anvisa ett förslagsanslag av 59 800 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Helmer Persson

och Norling (1:313) samt den andra inom andra kammaren av herrar

Holmberg och Johansson i Stockholm (II: 308), i vilka hemställts att riksdagen

måtte besluta, att till Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa byggnadsarbeten

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 000

kronor.

Skolöverstyrelsen har för nästa budgetår föreslagit en höjning av förevarande

anslag från 59,3 miljoner kronor till 100 miljoner kronor. Överstyrelsen

har därvid utgått från att kostnadsramen för statsbidragsberättigade

skolbyggnadsföretag — vilken för vartdera av kalenderåren 1953

och 1954 utgjorde 142 miljoner kronor — skulle för kalenderåret 1955

höjas till 340 miljoner kronor.

Departementschefen har framhållit, att det alltjämt föreligger ett mycket

stort nybyggnadsbehov inom folkskoleväsendet. I vilken omfattning

detta behov kan tillgodoses, beror pa kvottilldelningen för skolbyggnadsändamal.

Vid bedömande av den antagliga belastningen å förevarande an
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

slag under budgetåret 1955/56 har departementschefen utgått från att

folkskolebyggenas utrymme i tillståndsbudgeten blir i stort sett oförändrat

under år 1955 i jämförelse med år 1954. Den föreslagna höjningen av anslaget

med 0,5 miljoner kronor är av automatisk natur.

Det i motionerna 1:313 och II: 308 framställda yrkandet överensstämmer

med skolöverstyrelsens ovan angivna förslag beträffande anslagsbeloppets

storlek. Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen

II: 308.

Utskottet — som med beklagande konstaterar, att det icke heller för

år 1955 befunnits möjligt att höja kvottilldelningen för skolbyggnadsändamål

— biträder Kungl. Maj:ts förslag beträffande medelsanvisningen under

förevarande anslag för nästa budgetår och avstyrker således bifall till

det i motionerna I: 313 och II: 308 framställda yrkandet.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 313 och II: 308, till Folkskolor

m. m.: Bidrag till vissa byggnadsarbeten för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 59 800 000 kronor.

32 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 249, s. 519), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor to. to.: Bidrag till vissa

fullbordade byggnadsarbeten för budgetåret 1955/56 anvisa

ett förslagsanslag av 3 000 000 kronor.

33 :o) Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag för vissa äldre undervisningslokaler.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 250, s. 519

och 520), vilket innebär en anslagsminskning med 140 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor to. to.: Byggnadsbidrag

för vissa äldre undervisningslokaler för budgetåret 1955/56

anvisa ett förslagsanslag av 360 000 kronor.

34 :o) Folkskolor m. m.: Hyresbidrag för undervisningslokaler

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 251, s. 520 och 521),

vilket innebär en anslagshöjning med 200 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor to. to.: Hyresbidrag för

undervisningslokaler m. to. för budgetåret 1955/56 anvisa

ett förslagsanslag av 1 500 000 kronor.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

35 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till undervisningsmateriel. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 252, s. 521—523), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till undervisningsmateriel

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 2 800 000 kronor.

36 :o) Folkskolor m. m.: Övergångsbidrag till tjänstebostäder. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 254, s. 525), vilket innebär en

anslagsminskning med 15 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Övergångsbidrag

till tjänstebostäder för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 200 000 kronor.

37:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 255, s. 525 och 526), vilket

innebär en anslagshöjning med 8 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till

Skytteanska skolan i Tärna för budgetåret 1955/56 anvisa

ett förslagsanslag av 44 500 kronor.

38:o) Folkskolor m. m.: Anordnande av kombinerad korrespondens-

och radioundervisning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 256, s. 526—528), vilket innebär en anslagshöjning med 150 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Anordnande av

kombinerad korrespondens- och radioundervisning för budgetåret

1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 400 000

kronor.

39:o) Nomadskolor: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 257, s. 528

532) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen angiven

avlöningsstat för nomadskolorna, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1955/56, dels ock till Nomadskolor: Avlöningar för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 898 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär med avseende å nomadskolorganisationen,

att sjunde skolåret — som hittills successivt införts i Jämtlands, Västerbottens,

Gällivare och Jukkasjärvi nomadskoldistrikt — skall från och

med nästa läsår införas jämväl i Jokkmokks och Arjeplogs nomadskoldistrikt,

varvid sjunde klassen från dessa distrikt avses skola centraliseras

till nomadskolan i Gällivare. Sexårig skolkurs avses tills vidare alltjämt

skola tillämpas i Karesuando och Vittangi nomadskoldistrikt. I fråga

om medelsanvisningen innebär Kungl. Maj:ts förslag en anslagshöjning

med 40 000 kronor, betingad — förutom av automatiska utgiftsökningar

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

33

— av inrättande av ytterligare fyra ekonomibiträdestjänster i Cg 4 samt

fyra fastighetsskötartjänster i Cg 11 ävensom omreglering av arvodena

åt arvodesanställda fastighetsskötare.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Nomadskolan är sedan gammalt helt fristående från vederbörande kommuns

skolväsen. Den närmare ledningen av och tillsynen över nomadundervisningen

utövas under skolöverstyrelsens inseende av en särskild

nomadskolinspektör. Lokala skolstyrelser för nomadskolorna finnes icke.

För överläggningar med nomadskolinspektören i frågor angående nomadundervisningen

utses för varje nomadskoldistrikt särskilda nomadskolfullmäktige,

vilka emellertid icke har någon beslutanderätt beträffande nomadskolan.

Mot bakgrunden av nomadskolväsendets speciella organisation

har utskottet i detta sammanhang ansett sig böra erinra om de problem

med avseende å nomadskolans ställning inom undervisningsväsendet, som

i såväl pedagogiska som organisatoriska hänseenden torde komma att möta

i samband med ett allmänt genomförande av en nioårig enhetsskola med

teoretiskt och praktiskt inriktat högstadium. Utskottet utgår från att

Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet riktad på dessa spörsmål och föranstaltar

om den utredning och de övriga åtgärder, som må befinnas påkallade

för att närmare belysa nämnda problem.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för nomadskolorna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... 408 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 7 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................... 387 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 110 000

Summa kronor 912 000

Särskilda wppbördsmedel

Ersättning från byggnadsstyrelsens delfond av statens

allmänna fastighetsfond ............... 14 000

Nettoutgift kronor 898 000

b) till Nomadskolor: Avlöningar för budgetåret 1955/56

anvisa ett förslagsanslag av 898 000 kronor.

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1955. 6 samt Nr 66

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

40:o) Nomadskolor: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 258, s. 532—534), vilket innebär en anslagshöjning med

14 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nomadskolor: Omkostnader för

budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 420 600

kronor.

41 :o) Nomadskolor: Fortsättningsskolundervisning för nomadbarn.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 259, s. 534), vilket innebär

en anslagsminskning med 2 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nomadskolor: Fortsättningsskolundervisning

för nomadbarn för budgetåret 1955/56 anvisa

ett förslagsanslag av 52 900 kronor.

42:o) Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning åt lärare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 260, s. 534 och 535), vilket innebär

en anslagshöjning med 400 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning

åt lärare för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 5 000 000 kronor.

43:o) Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering av fortsättningsskolväsendet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 261, s.

535 och 536), vilket innebär en anslagshöjning med 500 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering

av fortsättningsskolväsendet för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 1 200 000 kronor.

Högre folkskolor och folkhögskolor

44:o) Högre folkskolor: Understöd. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 262, s. 536 och 537), vilket innebär en anslagsminskning

med 180 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre folkskolor: Understöd för

budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 370 000

kronor.

45:o) Högre folkskolor: Bidrag till arvoden åt skolläkare m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 263, s. 537), vilket innebär en

anslagsminskning med 4 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre folkskolor: Bidrag till arvoden

åt skolläkare m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett

förslagsanslag av 1 000 kronor.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

35

46:o) Folkhögskolor: Understöd. Kungl. Maj:t har (punkt 264, s.

537—541) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1955/56

anvisa ett förslagsanslag av 8 620 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Birger Andersson m. fl. (I: 306) samt den andra inom andra kammaren

av herrar Adamsson och Nilsson i Östersund (II: 317), i vilka hemställts

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om att

1946 års skolkommissions förslag om folkhögskolans ställning och uppgifter

snarast lägges till grund för proposition i ämnet,

dels och två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Weiland m. fl. (I: 308) och den andra inom andra kammaren

av herr Hammar m. fl. (II: 324), i vilka hemställts att riksdagen för

budgetåret 1955/56 som bidrag till skolöverstyrelsen för anordnande av

en konferens för folkhögskolornas rektorer anvisar ett belopp av 19 000

kronor utöver vad i statsverkspropositionen föreslås som understöd till

folkhögskolor eller sammanlagt ett förslagsanslag av 8 639 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 240 000 kronor.

Härav hänför sig 60 000 kronor till automatiska utgiftsökningar. Återstående

belopp, 180 000 kronor, beräknas för statsbidrag till ytterligare

två folkhögskolor under nästa arbetsår.

Departementschefen har vid anmälan av anslaget inledningsvis erinrat

om det av 1946 års skolkommission avgivna betänkandet med förslag angående

»Folkhögskolans ställning och uppgifter» (SOU 1953: 24) samt därvid

anfört följande.

Skolkommissionens förslag åsyftar ett kraftigt ökat ekonomiskt stöd

åt folkhögskolorna från statens sida. Ett genomförande av förslagen i dessa

delar kan, med utgångspunkt i den nuvarande folkhögskoleorganisationen,

beräknas medföra en årlig utgiftsökning för statsverket av sammanlagt

närmare 5 250 000 kronor, varav omkring 2,7 miljoner kronor till driftbidrag

och 2,5 miljoner kronor till anläggningsbidrag. Jag har icke ansett

mig böra för Kungl. Maj:t framlägga förslag om avlåtande av proposition

i ämnet till 1955 års riksdag.

Ett av skolöverstyrelsen framställt förslag om anvisande under anslaget

av 19 000 kronor såsom bidrag till resekostnader och traktamenten för

deltagare i konferens för folkhögskolornas rektorer har departementschefen

ansett sig icke böra biträda.

I motionerna 1:306 och 11:317 har anförts huvudsakligen följande.

Skolkommissionen hade i fråga om folkhögskolorna tagit till sin uppgift

att angiva dessas ställning och uppgifter i vårt skolväsen efter den nioåriga

enhetsskolans genomförande. Kommissionen blev enig om att detta skulle

leda till att folkhögskolan mer än tidigare kunde koncentrera sig på sin

väsentligaste uppgift. Den skulle nu verkligen bli en högskola för de breda

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

lagrens ungdom, sedan denna genom nioårig skolgång givits förbättrade

elementärkunskaper.

Medan nu i ökande omfattning enhetsskolans elever når fram till avslutad

skolgång och snart också blir ålderskvalificerade för fortsatta studier

vid folkhögskola, står denna alltjämt ej rustad för de nya kraven.

I själva verket befinner sig många av våra folkhögskolor i ett ekonomiskt

bekymmersamt läge. Framför allt är detta fallet för dem, vilkas huvudmän

återfinns bland folkrörelserna. Den hjälp, som man ändock förutskickar

att skolkommissionens utredning härvidlag skall föranleda, bör

komma snart.

Det i motionerna 1:308 och 11:324 framställda yrkandet överensstämmer

med skolöverstyrelsens ovannämnda äskande. I motionerna har anförts

bland annat följande.

Den svenska folkhögskolan befinner sig i en period av kraftig utveckling.

Elevantalet har fördubblats på de sista tjugo åren, och ett trettiotal

nya folkhögskolor har kommit till under samma tid. Utvecklingen är i

sä måtto märklig, som de årskullar, från vilka folkhögskolornas elever

huvudsakligen rekryteras, under samma tid minskat i storlek. Förklaringen

till detta förhållande torde vara att söka dels i vårt alltmer differentierade

samhälles ökade krav på specialister och servicefolk, dels i de

begränsade möjligheter till högre utbildning och förberedande yrkesutbildning,

som särskilt stått landsbygdens ungdom till buds. Folkhögskolan har

här på ett smidigt sätt kunnat anpassa sig både till samhällets förändrade

krav och den yrkessökande ungdomens önskemål och behov. Det finns all

anledning att antaga, att anspråken på folkhögskolan i dessa avseenden

kommer att bli ännu kraftigare under de närmaste åren, då behovet av utbildning

och samhällsanpassning för de hastigt ökande årskullarna i åldrarna

15—25 år kommer att göra sig starkt påmint. Under samma tid

måste emellertid folkhögskolan även inrätta sig för en framtid, då elever

skall sökas bland den ungdom, som gått igenom nioårig enhetsskola. Detta

kräver omsorgsfulla överväganden på varje skola av såväl organisatoriska

som pedagogiska problem. Till detta kommer, att nyligen genomförda löneregleringar

för folkhögskolornas rektorer och lärare samt förändrade bestämmelser

för studiebidrag och stipendier till eleverna medfört åtskilliga

problem, som belastat det administrativa arbetet inom överstyrelsen och

på rektorsexpeditionerna. I denna situation har stora svårigheter uppkommit

för statens folkhögskolinspektör, som endast innehar deltidstjänst, att

hinna med att besöka skolorna och därvid ge de anvisningar och råd, som

är behövliga. En konferens för folkhögskolornas rektorer skulle i det uppkomna

läget vara av mycket stor betydelse. Skolöverstyrelsen skulle därvid

på en gång med samtliga folkhögskolor kunna överlägga om de organisatoriska,

pedagogiska och administrativa problem, som nu är aktuella och

av stor betydelse för folkhögskolans och den yrkessökande ungdomens

framtid.

Utskottet — som icke ansett sig böra biträda det i motionerna I: 308

och II: 324 framställda yrkandet om anvisande av bidrag av statsmedel till

vissa kostnader för en konferens för folkhögskolornas rektorer — tillstyrker,

att ifrågavarande anslag i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag för nästa

budgetår uppföres med 8 620 000 kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

37

Med anledning av det i motionerna I: 306 och II: 317 framställda yrkandet

får utskottet erinra om att utskottet vid sin behandling av förevarande

anslagsfråga vid 1954 års riksdag (utlåtande nr 8, p. 250) framhöll

såsom önskvärt att Kungl. Maj:t föreläde 1955 års riksdag förslag

i anledning av skolkommissionens betänkande angående folkhögskolans

ställning och uppgifter. Förbättringen av statens ekonomiska stöd åt folkhögskolorna

har emellertid i år fått stå tillbaka för andra kostnadskrävande

reformer, bland annat yrkesutbildningsreformen. Mot denna avvägning

från Kungl. Maj:ts sida synes ingen erinran kunna riktas. Men samtidigt

ökar angelägenheten av att också stärka stödet åt folkhögskolorna.

I och med de förbättrade yrkesutbildningsmöjligheterna och ett mera allmänt

genomförande av en nioårig enhetsskola kommer nämligen folkhögskolan

att ställas inför nya problem och ändrade krav från samhällets sida.

Skolkommissionen har förväntat, att folkhögskolan i det förändrade läget

i stort sett kommer att i högre grad än hittills kunna koncentrera sig på

sina väsentliga uppgifter, nämligen att vara en skola för vuxen ungdom

med bildningsintentionerna inriktade på samhällelig orientering och på

personlig fostran. I kvantitativt hänseende är det däremot enligt kommissionens

mening mera osäkert vad det ändrade läget kan komma att innebära

för folkhögskolan. Om folkhögskolan skall kunna behålla sin nuvarande

elevtillslutning, måste den vidga sin rekryteringsbas och vända sig

till nya grupper i samhället, intensifiera samarbetet med folkbildningsorganisationerna

samt förnya och utöka arbetsprogrammet.

Utskottet har med det anförda velat antyda något om problemställningarna

inför folkhögskolans fortsatta verksamhet. Det är enligt utskottets

mening av stor vikt, att folkhögskolan snabbt får det ökade ekonomiska

stöd, som är en förutsättning för att den skall kunna lösa de berörda

anpassningsproblemen och intaga sin riktiga och betydelsefulla position

i samhället. Folkhögskolan får alltså, om den skall kunna bibehålla sin

särskilda ställning och pedagogiska egenart, icke lämnas utanför vid den

pågående reformverksamheten på skolväsendets område. Mot bakgrunden

av dessa synpunkter förutsätter utskottet, att Kungl. Maj:t snarast möjligt

för riksdagen framlägger de förslag till ökat ekonomiskt stöd åt folkhögskolorna,

som av frågans angelägenhetsgrad befinnes påkallade.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

I. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag

å motionerna I: 308 och IT: 324, till Folkhögskolor: Understöd

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av

8 620 000 kronor;

II. i anledning av motionerna 1:306 och 11:317 i skrivelse

till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet anfört.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

47:o) Folkhögskolor: Bidrag till arvoden åt skolläkare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 265, s. 542), vilket innebär en anslagshöjning

med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkhögskolor: Bidrag till arvoden

åt skolläkare för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 27 500 kronor.

48:o) Folkhögskolor: Förberedande samhällsvetenskapliga kurser.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 266, s. 543), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkhögskolor: Förberedande samhällsvetenskapliga

kurser för budgetåret 1955/56 anvisa

ett reservationsanslag av 46 500 kronor.

49:o) Folkhögskolor: Studiebidrag och stipendier åt elever. Kungl.

Maj:t har (punkt 267, s. 543—545) föreslagit riksdagen att till detta ändamål

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 4 620 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en av ökat antal elever och ökat studiehjälpsbehov

betingad anslagshöjning med 1 475 000 kronor.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag.

I detta sammanhang får utskottet erinra om att ur förevarande anslag

må tills vidare årligen utgå bland annat studiehjälp åt sammanlagt högst

100 elever från Danmark, Finland, Norge och Island för genomgående av

kurser vid svenska folkhögskolor. Av dessa 100 studiehjälpsplatser har

högst 10—11 brukat tilldelas den nordiska folkhögskolan i Kungälv, där

antalet elever från de nordiska grannländerna är störst. I rekommendation

den 16 augusti 1954, nr 18, har Nordiska rådet hemställt till vederbörande

regeringar att bland annat förverkliga nordiska kulturkommissionens

beslut vid plenarmöte i juni 1954 om stipendier och annat stöd vid de

befintliga folkhögskolorna. I det till grund för rådets rekommendation liggande

utlåtandet (nr 10) av rådets kulturkommitté har kommittén framhållit

bland annat, att internordiska folkhögskolestipendier borde göras

generellt gällande för alla de nordiska länderna, så att eleverna själva

kunde välja skola oavsett belägenhet, samt att bestämmelser, som begränsade

antalet stipendier för vissa skolor, icke borde förekomma. Nordiska

rådets ifrågavarande rekommendation är i här berörda avseende beroende

på prövning inom ecklesiastikdepartementet. Utskottet har uppmärksammat

att av de för innevarande läsår disponibla 100 studiehjälpsplatserna

vid svenska folkhögskolor blott 94 tagits i anspråk. Det synes utskottet

med anledning härav och i anslutning till Nordiska rådets rekommendation

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

kunna ifrågasättas huruvida icke i nuvarande läge, innan rekommendationen

slutbehandlats, de i samband med densamma framkomna önskemålen

skulle kunna tillgodoses på det sätt, att studiehjälpsplatser, som icke tas

i anspråk, i mån av behov tilldelas nordiska folkhögskolan i Kungälv

utöver de platser, som skolan i vanlig ordning får.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Folkhögskolor: Studiebidrag och

stipendier åt elever för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 4 620 000 kronor.

50:o) Folkhögskolor: Understöd för utbildning av lärare. Kungl.

Maj:t har (punkt 268, s. 545 och 546) föreslagit riksdagen att till detta

ändamål för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 14 500

kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Weiland in. fl.

(1:307) och den andra inom andra kammaren av herr Hammar in. fl.

(II: 323), i vilka hemställts att riksdagen för budgetåret 1955/56 som

understöd för utbildning av lärare i folkhögskolor anvisar ett belopp av

7 500 kronor utöver vad i statsverkspropositionen föreslås, eller sammanlagt

ett reservationsanslag av 22 000 kronor.

Av förevarande reservationsanslag, som nu är uppfört med 14 500 kronor,

disponeras 10 500 kronor till anordnande av en utbildningskurs för

folkhögskollärare rörande folkhögskolans tradition, målsättning och undervisningsmetoder.

Återstoden användes till stipendier åt folkhögskollärare

för studieresor. Skolöverstyrelsen har föreslagit, att anslaget för nästa

budgetår höjes med 7 500 kronor i syfte att möjliggöra anordnande av

två utbildningskurser, för vilket ändamål beräknats en medelsåtgång av

18 000 kronor. Sommaren 1954 har med anlitande av uppkommen anslagsreservation

kunnat anordnas två dylika kurser. Departementschefen har

förklarat sig icke vara beredd att nu tillstyrka en ökning av medelsanvisningen

under anslaget utan har räknat med oförändrat anslagsbelopp.

Det i motionerna 1:307 och 11:323 framställda yrkandet överensstämmer

med skolöverstyrelsens ovan angivna anslagsäskande. I motionerna

liar anförts bland annat följande.

Behovet av pedagogisk fortbildning för folkhögskolans lärare är mycket

stort. Den frihet, som folkhögskolan åtnjuter att i hög grad utforma kurser

och undervisning med hänsyn till de enskilda skolornas målsättning

och elevernas behov, ställer stora krav på lärarnas kunskaper och pedagogiska

skicklighet. På grund av svårigheten att vid varje skola anställa

speciallärare för varje undervisningsämne, förekommer det ej sällan, att

folkhögskolans lärare undervisar i ämnen, som de ej har med i sin examen.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

Men även den, som på folkhögskolan undervisar i sina examensämnen,

har i regel ej under sin studietid fått någon pedagogisk handledning eller

övning i att undervisa vuxen ungdom. Till dessa omständigheter kommer

önskemålet att till folkhögskolans lärare förmedla de resultat, som den

psykologiska och pedagogiska forskningen frambragt under de senaste åren,

och därigenom göra dessa lärare förtrogna med undervisningsmetoder och

hjälpmedel, som gör det möjligt för folkhögskolan att klarare utforma sin

pedagogiska egenart. Härigenom kan också folkhögskolans lärare göra sig

bättre skickade att som lärare och handledare deltaga i det övriga fria

och frivilliga folkbildningsarbetet och i det av samhället understödda

ungdomsarbetet. Det är också redan nu av behovet påkallat, att folkhögskolans

lärare ges möjlighet att förbereda sig för den mera avancerade

undervisning, som kan komma att krävas av dem, då enhetsskolan är

genomförd.

Utskottet. Även om vissa skäl kan anföras för att ifrågavarande kursverksamhet

bör utökas, är utskottet likväl icke berett att för nästa budgetår

i enlighet med vad i motionerna I: 307 och II: 323 påyrkats förorda

en höjning av statens bidrag för ändamålet utöver det av Kungl. Maj:t

äskade beloppet. Utskottet, som alltså biträder Kungl. Majrts förslag och

avstyrker bifall till nämnda motioner, hemställer

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag på motionerna I: 307 och II: 323, till

Folkhögskolor: Understöd för utbildning av lärare för budgetåret

1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 14 500

kronor.

Abnormundervisningen

51 :o) Läroanstalter för blinda: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

269, s. 546—551) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t

att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1955/56, vidtaga

av departementschefen angivna ändringar i personalförteckningen för

läroanstalterna för blinda, dels godkänna av departementschefen angiven

avlöningsstat för läroanstalterna för blinda, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1955/56, dels ock till Läroanstalter för blinda: Avlöningar

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 1 037 000

kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av fröken Ager och fru Sjöstrand väckt motion (II: 335), vari

hemställts att riksdagen under avlöningsanslaget Läroanstalter för blinda

måtte anvisa medel för återbesättande av en vakant yrkeslärartjänst vid

Kristinehamnsskolan.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

Kungl. Maj:ts förslag avser i huvudsak uppflyttning i lönegrad av

rektorstjiinsterna och åtskilliga lärartjänster vid blindskolorna i enlighet

med vad som föreslagits i propositionen 1954: 25 angaende lönegradsplaceringen

för vissa tjänster m. m., medelsanvisning för ytterligare tio undervisningstimmar

per vecka i kunskapsämnen vid institutet för blinda a

Tomteboda samt viss höjning av skolsköterskearvodet vid hantverksskolan

i Kristinehamn för blinda män. Ett av skolöverstyrelsen framlagt förslag

om återbesättande av en vakant yrkeslärartjänst vid sistnämnda skola har

departementschefen ansett sig icke böra biträda.

Kungl. Maj :ts förslag, som jämväl avser vissa automatiska utgiftsökningar,

innebär en anslagshöjning med 42 000 kronor.

Det i motionen II: 335 framställda yrkandet överensstämmer med skolöverstyrelsens

ovanberörda förslag. I motionen har anförts bland annat

följande.

Det är svårt att förstå att ifrågavarande tjänst måste hållas vakant år

efter år. Såvitt motionärerna kunnat utröna finns det numera mte några

organisatoriska skäl som talar mot att tjänsten besättes med ordinarie innehavare.

Inte heller kan det skälet längre tillmätas relevans att löne- och

behörighetsfrågorna befinner sig på utredningsstadiet. I proposition nr 25

vid årets riksdag framlägges förslag i dessa frågor. Innehavaren av den

extra tjänsten har innehaft sin anställning sedan år 1947. Han är dessutom

fullt kompetent yrkeslärare.

Utskottet. Vid hantverksskolan i Kristinehamn för blinda män finnes

tre ordinarie yrkeslärartjänster. Av dessa är en tjänst (i korgmakeri) besatt

med ordinarie innehavare, en tjänst — den i motionen II: 335 avsedda —

vakant men ersatt med en extra tjänst (i borstbinderi och korgmakeri) samt

en tjänst vakant utan att uppehållas med vikarie. Med hänsyn till att,

såsom i motionen anförts, innehavaren av den extra tjänsten vant anställd

vid skolan sedan år 1947, talar principiella skäl för att extra ordinarie

eller ordinarie anställning beredes befattningshavaren. Emellertid har skolöverstyrelsen,

vilket närmare framgår av överstyrelsens petitum beträffande

ifrågavarande anslag, under övervägande en av sakkunniga inom

överstyrelsen verkställd utredning rörande en omläggning av anpassningsoeh

yrkesundervisningen för nyblinda. Utredningen som i huvudsak

syftar till att utbildningen skall läggas upp med ett första år, avseende

anpassningsundervisning och yrkesorienteringskurser samt ett andra och

eventuellt tredje år med organiserad arbetsvärd i näringslivet eller yrkesutbildning

i skolan, delvis med gemensamma utbildningsgrenar för båda

könen — utmynnar i förslag bland annat om sammanslagning till en skola

av hantverksskolan i Kristinehamn för blinda män och hantverksskolan i

Växjö för blinda kvinnor. Skolöverstyrelsen har ännu icke för Kungl. Maj:t

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

framlagt slutligt förslag i anledning av utredningen. Med hänsyn till sålunda

pågående överväganden rörande hantverksskolornas organisation och

till att vid hantverksskolan i Växjö finnes tre med ordinarie innehavare

besatta yrkeslärartjänster, har utskottet icke ansett sig böra förorda bifall

till det i motionen II: 335 framställda yrkandet.

Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt har icke givit utskottet

anledning till erinran.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag på motionen II: 335,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1955/56, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för läroanstalterna för blinda,

som föranledes av vad departementschefen anfört,

b) godkänna följande avlöningsstat för läroanstalterna

för blinda, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis .................................... 507 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t........................ 11 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis.............................. 386 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ...... 133 000

Summa kronor 1 037 000

c) till Läroanstalter för blinda: Avlöningar för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 1 037 000 kronor.

52:o) Läroanstalter för blinda: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 270, s. 551—553), vilket innebär en anslagshöjning

med 18 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Läroanstalter för blinda: Omkostnader

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av

354 600 kronor.

53:o) Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte:

Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 271, s. 553—

556), vilket innebär en anslagshöjning med 13 000 kronor, hemställer utskottet,

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

43

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1955/56, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för vårdanstalten i Lund

för blinda med komplicerat lyte, som föranledes av vad

departementschefen anfört,

b) godkänna följande avlöningsstat för vårdanstalten i

Lund för blinda med komplicerat lyte, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

..................................... 170 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t......................... 9 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 371 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 85 000

Summa kronor 636 000

c) till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat

lyte: Avlöningar för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 636 000 kronor.

54:o) Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte:

Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 272, s. 556

och 557), vilket innebär en anslagshöjning med 2 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Vårdanstalten i Lund för blinda

med komplicerat lyte: Omkostnader för budgetåret 1955/56

anvisa ett förslagsanslag av 215 300 kronor.

55:o) Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 273, s. 557), vilket innebär en anslagshöjning

med 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever

för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 20 600 kronor.

56 :o) Resor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 274, s. 557 och 558), vilket innebär

en anslagshöjning med 5 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resor för blindskolelever jämte åtföljande

vårdare för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 41 500 kronor.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

57:o) Arvoden åt blivande blindlärare. I enlighet med Kungl. Majrts

förslag (punkt 275, s. 558), vilket innebär en anslagsminskning med 10 900

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Arvoden åt blivande blindlärare

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 4 500

kronor.

58:o) Tryckning av blindskrifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 276, s. 558), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tryckning av blindskrifter för

budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 20 000

kronor.

59 :o) Bidrag till anskaffande av böcker åt blinda. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 277, s. 558 och 559), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till anskaffande av böcker

åt blinda för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 10 000 kronor.

60:o) Skolor för döva: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 278, s. 559—565), vilket innebär en anslagshöjning med

246 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1955/56, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för skolorna för döva, som

föranledes av vad departementschefen anfört,

b) godkänna följande avlöningsstat för skolorna för döva,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ............................... 1 605 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.......... 81 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................ 1388 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............... 458 000

Summa kronor 3 532 000

c) till Skolor för döva: Avlöningar för budgetåret 1955/56

anvisa ett förslagsanslag av 3 532 000 kronor.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

61 :o) Skolor för döva: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 279, s. 565—567), vilket innebär en anslagsminskning med

1 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skolor för döva: Omkostnader för

budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 1 477 300

kronor.

62:o) Skolor för döva: Engångsanskaffning av utrustning m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 280, s. 567—569), vilket innebär

en anslagsminskning med 7 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skolor för döva: Engångsanskaffning

av utrustning m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa

ett reservationsanslag av 48 000 kronor.

63:o) Skolor för döva: Resor för elever jämte åtföljande vårdare.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 281, s. 570), vilket innebär

en anslagshöjning med 6 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skolor för döva: Resor för elever

jämte åtföljande vårdare för budgetaret 1955/56 anvisa

ett förslagsanslag av 90 000 kronor.

64ro) Skolor för döva: Stipendier åt vissa fortsättningsskolpliktiga

döva m. fl. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 282, s. 570),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skolor för döva: Stipendier åt vissa

fortsättningsskolpliktiga döva m. fl. för budgetaret 1955/56

anvisa ett anslag av 8 000 kronor.

65:o) Skolor för döva: Arvoden åt blivande lärare för döva. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 283, s. 570 och 571), vilket innebär

en anslagshöjning med 15 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skolor för döva: Arvoden åt blivande

lärare för döva för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 163 300 kronor.

66:o) Skolor för döva: Utbildningskurs för vårdarinnor. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 284, s. 571—573) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skolor för döva: Utbildning skurs för

vårdarinnor för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 12 000 kronor.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

67:o) Bidrag till förskolor och skolhem för döva barn. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 285, s. 573 och 574), vilket innebär en

anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till förskolor och skolhem

för döva barn för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 250 000 kronor.

68 :o) Bidrag till bildningsverksamhet bland döva. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 286, s. 574), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till bildningsverksamhet

bland döva för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av

8 000 kronor.

69:o) Kyrkoherdar och konsulenter för döva: Avlöningar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 287, s. 574 och 575), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för kyrkoherdar och

konsulenter för döva, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 167 500

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, för
-

slagsvis .................................. 1 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................. 25 100

Summa kronor 193 600

Inkomster

Bidrag från kyrkofonden ..................... 102 700

Nettoutgift kronor 90 900

b) till Kyrkoherdar och konsulenter för döva: Avlöningar

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av

90 900 kronor.

70:o) Kyrkoherdar och konsulenter för döva: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 288, s. 575 och 576), vilket innebär

en anslagshöjning med 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kyrkoherdar och konsulenter för

döva: Omkostnader för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 35 200 kronor.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

47

71 :o) Bidrag till tidning för döva. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 289, s. 576), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till tidning för döva för budgetåret

1955/56 anvisa ett anslag av 2 000 kronor.

72:o) Bidrag till Hörselfrämjandet för kursverksamhet. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 290, s. 576 och 577), vilket innebär

en anslagshöjning med 8 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Hörselfrämjandet för

kursverksamhet för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag

av 40 000 kronor.

Uppskjutna frågor

73:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen under följande

punkter, nämligen

punkten 216: Lärarhögskolan i Stockholm: Avlöningar. Lärarhögskolan

i Stockholm: Omkostnader. Lärarhögskolan i Stockholm: Bidrag till Stockholms

stad för nybyggnad av småskola m. m.,

punkten 237: Folkskolor m. m.: Försökskostnadsbidrag, samt

punkten 253: Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag till tjänstebostäder,

avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket utskottet härmed

får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 22 mars 1955

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson,

Ohlon, Iwar Anderson, Näsgård, Leander, Boman, Näsström, Gustaf Andersson,

Einar Persson, Nils Theodor Larsson, Sunne, Elfving, Rikard

Svensson och Arrhén; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Svensson i

Ljungskile, Åkerström, Hoppe, Staxäng, Johansson i Mysinge, Widén,

Thapper, Jansson i Kalix, Blidfors, Löfroth, Andreasson, fröken Vinge,

fröken Olsson och herr Svensson i Stenkyrka.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

Reservationer

1) vid punkten 1 (Folkskoleseminarierna: Avlöningar) av herr Arrhén,

som ansett att utskottet bort med tillstyrkande av motionen I: 297 förorda

intagning på folkskoleseminariernas 4-åriga linje hösten 1955 av 15

avdelningar med 30 elever per avdelning ävensom minskning av medelsanvisningen

under anslaget med 200 000 kronor i förhållande till Kungl.

Maj:ts förslag samt att till följd därav utskottets hemställan bort i nedan

angivna delar ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, i anledning av motionen I: 297,

i vad den avser folkskoleseminarieorganisationens omfattning

under läsåret 1955/56, i skrivelse till Kungl. Maj:t

giva tillkänna vad utskottet anfört;

IV. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och med bifall till motionen I: 297, såvitt här är i

fråga,

b) godkänna följande avlöningsstat för folkskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ...................... 6 820 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t:

a) Arvoden åt seminarieläkare m. m.,

förslagsvis ................... 85 200

b) Arvoden åt seminariebiblioteka
rier,

förslagsvis ............... 47 700

c) Särskilda arvoden vid seminarier

med lärarkurs, förslagsvis......49 100

d) Tilläggsarvoden åt lärare vid kur
ser

för utbildande av kyrkomusiker,

förslagsvis................ 49 000 231 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................. 7 442 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 1 957 000

Summa kronor 16 450 000

c) till Folkskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 16 450 000 kronor;»

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1955

49

2) vid ''punkten 2 (Folkskoleseminarierna: Omkostnader) av herr Arrhén,

som ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionen I: 297, i vad

den avser förevarande anslag, samt till följd därav hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och med bifall till motionen I: 297, såvitt här är i fråga,

till Folkskoleseminarierna: Omkostnader för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 1 340 000 kronor.

3) vid punkten 9 (Befordringskurser för folkskollärare) av herr Arrhén.

4) vid punkten 46 (Folkhögskolor: Understöd) av herr Svensson i

Ljungskile beträffande bidrag för anordnande av en konferens för folkhögskolornas

rektorer.

5) vid punkten 50 (Folkhögskolor: Understöd för utbildning av lärare)

av herrar Ohlon, Boman, Sunne, Arrhén, Svensson i Ljungskile, Staxäng,

Widén, Löjroth och fröken Vinge, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka

bifall till motionerna I: 307 och II: 323 samt att utskottets yttrande och

hemställan därför bort ha följande lydelse:

»Utskottet har för sin del funnit starka skäl tala för att medelsanvisningen

under förevarande anslag för nästa budgetår avväges så, att det

blir möjligt att anordna två utbildningskurser. Utskottet tillstyrker därför,

att anslaget i enlighet med det i motionerna I: 307 och II: 323 framställda

yrkandet höjes med 7 500 kronor utöver det av Kungl. Maj:t äskade beloppet

och således upptages med 22 000 kronor. Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 307 och II: 323, till Folkhögskolor:

Understöd för utbildning av lärare för budgetåret

1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 22 000

kronor.»

4 — llihang till riksdagens jirotokoll 1055. 6 saml. Nr 56

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1955:158 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1955/56 a1 i texten