Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1955/56 under sjätte huvudtiteln, avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

1955-04-19 · 80 sidor, varav 77 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 77 av 80 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1955:6, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1955/56 under sjätte huvudtiteln, avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1955

1

Nr 6

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande egentliga

statsutgifter för budgetåret 1955/56 under sjätte

huvudtiteln, avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets

verksamhetsområde, jämte i ämnet

väckta motioner.

(4:e avd.)

Kommunikationsdepartementet

1 :o) Kommunikationsdepartementet: Avlöningar. I propositionen nr 1

har Kungl. Maj:t under sjätte huvudtiteln (punkt 1, s. 1 och 2 av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 4

januari 1955) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i

personalförteckningen för kommunikationsdepartementet vidtaga i statsrådsprotokollet

angivna ändringar, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för kommunikationsdepartementet, att tillämpas tills

vidare fr. o. m. budgetåret 1955/56, dels ock till Kommunikationsdepartementet:

Avlöningar för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av

838 400 kronor.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 837 200 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär att en på övergångsstat uppförd tjänst

som förste kanslisekreterare i Ca 29, med anledning av att innehavaren erhållit

högre ordinarie tjänst, indrages och utgår ur departementets personalförteckning,

varjämte i enlighet med grunderna för den reglerade befordringsgången

tre befattningshavare erhålla ordinarie anställning som

kontorsbiträde i Ca 8. På grund av automatiska löneklassförändringar uppräknas

vidare anslaget med 1 200 kronor.

Utskottet, som intet har att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att dels i personalförteckningen

för kommunikationsdepartementet uppföra ytterligare tre

tjänster som kontorsbiträde i Ca 8, dels från sagda förteckning

utesluta befattningen på övergångsstat som förste kanslisekreterare

i Ca 29;

1—574 55 Bihang till riksdagens protokoll 1955. G saml. Nr G

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1955

b) godkänna följande avlöningsstat för kommunikationsdepartementet,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen........................ 37 800

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 428 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............... 260 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 112 600

Summa kr. 838 400

c) till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 838 400 kronor.

2:o) Kommunikationsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 2, s. 2), som innebär en med 10 400 kronor

höjd medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunikationsdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av

61 400 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsväsendet

3:o) De lokala vägnämnderna m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 7, s. 14), som innebär anslagsminskning för nästa budgetår med

25 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till De lokala vägnämnderna m. m. för

budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 175 000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

4: o) Reglering av vissa skador inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

ämbetsområde. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 8, s. 14 och

15), som innebär oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Reglering av vissa skador inom vägoch

vattenbgggnadsstyrelsens ämbetsområde för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 450 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

5:o) Allmän översikt över beräkningen av väganslagen m. m. Före

behandlingen av de olika anslagen till vägunderhåll och vägbyggnader har

Kungl. Maj:t (punkt 9, s. 15—20) lämnat en översikt över beräkningen av

väganslagen m. m.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 0 år 1955

3

I skrivelse den 31 augusti 1954 har väg- och vattcnbgggnadsstyrelsen

framlagt förslag till anslagsäskanden för nästa budgetår i vad avser vägunderhåll

och vägbyggnader m. in.

Efter en kort redogörelse för ställningen på automobilskattemedlens

specialbudget framhåller styrelsen i fråga om medelsbehovet, att de skäl

som styrelsen tidigare anfört för en upprustning och förnyelse av vägnätet

alltjämt gäller. I samband med statsmakternas behandling av frågan om

beskattningen av motorfordonstrafiken framhölls, att några delade meningar

om behovet av en fortsatt upprustning av landets vägar icke föreligger.

Till grund för bestämmande av storleken av beskattningen av motorfordonstrafiken

har kalkylerats med att i huvudsak erhålla täckning för de

anslag till vägväsendet m. m. under femårsperioden 1955—1959 — i den

del de avräknas mot automobilskattemedel — som i en preliminär plan

framlagts av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen till 1951 års utredning

angående beskattningen av motorfordonstrafiken. Den hittillsvarande utvecklingen

tyder på att motorfordonsbeståndet och trafiken kommer att

öka i åtminstone den takt, som förutsatts i den till grund för beskattningsförslaget

lagda prognosen. Medelstillgången kan därför beräknas möjliggöra

en utbyggnad av vägnätet, som motsvarar styrelsens framlagda minimiförslag.

Kravet på snabbare förbättringar har skärpts i fråga om framkomlighet

och framför allt trafiksäkerhet på de mest trafikerade vägarna, icke minst

vid infarterna till städer och samhällen. Även behovet av nya förbindelser

tränger sig alltmer på. Erfarenheterna ger vid handen, att vissa förhållanden,

såsom bristande tillgång på kvalificerad personal och främst de begränsade

möjligheterna att utnyttja arbetskraft för vägväsendets investeringar,

medfört svårigheter att under innevarande budgetår omsätta anvisade

anslag i nyttigheter för vägtrafiken. Med hänsyn till ovissheten i

fråga om läget på arbetsmarknaden anser styrelsen emellertid, att anslagsmedlen

bör säkerställas, så att tillgången på medel ej utgör hinder för en

ökad verksamhet. Med hänsyn till landsvägskommunikationernas alltmer

Ökade betydelse för samhällslivet är det ett riksintresse av största vikt,

att väginvesteringarna ges sådan prioritet, att de kan följa den utveckling,

som förutsatts vid statsmakternas ställningstagande till motorfordonsbeskattningen.

Styrelsens medelsäskande för budgetåret 1955/56 anslutes

därför i huvudsak till de i samband med bilskatteutredningen gjorda beräkningarna.

För det statliga vägunderhållet räknar styrelsen för budgetåret

1955/56 med oförändrat belopp eller 230 milj. kr.

För den statliga väg- och brobyggnadsverksamheten upptager

styrelsen det belopp, som framlagts i samband med utredningen angående

beskattningen av motorfordonstrafiken eller 355 milj. kr., vilket i förhållande

till innevarande budgetår innebär en ökning med ca 33 milj. kr.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 6 dr 1955

Vad angår den kommunala väghållningen räknar styrelsen med i

huvudsak oförändrat belopp eller 31,3 milj. kr. för bidrag till underhållet.

För bidrag till byggande av vägar och gator anmäler styrelsen det belopp,

som framlagts i samband med utredningen angående beskattningen av

motorfordonstrafiken, eller 90 milj. kr., vilket innebär en ökning med 10

milj. kr.

Beträffande den enskilda väghållningen har man att räkna med

en fortgående utvidgning av det statsbidragsberättigade vägnätet, medförande

ökat anslagsbehov för bidragsverksamheten. Styrelsen räknar med

hänsyn härtill med ett från 10,5 milj. kr. till 12,5 milj. kr. ökat anslagsbehov.

Jämväl i fråga om bidrag till byggande av enskilda vägar räknar styrelsen

med en höjning av anslaget, nämligen från 11 milj. kr. till 13 milj. kr.

För administration och diverse ändamål har upptagits 53,9 milj.

kr., varvid dock de anslag under sjätte, nionde, elfte och tolfte huvudtitlarna,

som äskas av andra myndigheter än väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

uppförts med samma belopp som för innevarande budgetår.

Totalt skulle alltså utgifterna på automobilskattemedelsbudgeten uppgå

till 785,7 milj. kr. Inkomsterna har av styrelsen beräknats till 825 milj. kr.

Över styrelsens framställning har utlåtande avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen

(s. 17 och 18), som bl. a. framhåller att en utvidgning av väginvesteringarna

i nuvarande arbetsmarknadsläge måste åtföljas av så gott

som fullständig säsongutjämning för att ej besvärliga problem skall skapas

på arbetsmarknaden. Det kan därvid bli nödvändigt att förbereda för att

tidigarelägga och påbörja arbeten under vinterperioden. Detta ställer stora

krav på vägprojekteringen. En utvidgning och effektivisering av vägplaneringen

är enligt styrelsens mening i nuvarande läge en mera angelägen

uPP§ift än att åstadkomma en omedelbar ökning av väginvesteringarna.

Föredraganden erinrar inledningsvis om att till grund för 1954 års riksdags

beslut om automobilskattens storlek låg en i propositionen nr 112/1954

redovisad, av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen gjord beräkning av anslagsbehovet

för väg- och vägtrafikväsendet under femårsperioden 1954/55

—1958/59. Denna beräkning, som riksdagen lämnade utan erinran, upptog

för budgetåret 1955/56 ett belopp av 790 milj. kronor. Det betonades i

propositionen och under riksdagsbehandlingen, att utgifterna för vägväsendet

skulle under perioden anpassas efter de inflytande automobilskattemedlen,

så att utgifterna icke finge föranleda ökat underskott å automobilskattemedelsfonden.

Vid beräkningen av skattens storlek förutsattes

dock, att inkomsterna skulle komma att överstiga utgifterna under de första

budgetåren av femårsperioden. Mot slutet av perioden väntades anslagsbehovet

bli större än de inflytande bilskattemedlen, så att utgifter och inkomster

under de fem åren i stort sett skulle balansera varandra.

Föredraganden anför vidare följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 dr 1955

o

»De anslagsbehov av automobilskattemedel, som av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

och andra myndigheter nu anmälts för budgetåret 1955/56,

uppgår till i det allra närmaste angivna 790 milj. kr. Av allt att döma kommer

de under samma budgetår inflytande automobilskattemedlen att väl

förslå för en sådan utgiftsram.

Under tiden sedan sagda proposition framlades har emellertid eu skärpning

av arbetsmarknads- och konjunkturläget konstaterats, som medfört

vissa risker för översysselsättning och rubbningar i samhällsekonomien.

Till följd härav har nödvändigheten av begränsningar av investeringarna

på olika områden aktualiserats. Såsom framgår av andra förslag, som

denna dag framlägges för riksdagen, har sålunda en stark restriktivitet bedömts

nödvändig i fråga om övriga delar av den offentliga investeringsverksamheten.

Trots den stora angelägenhetsgrad, som kännetecknar behoven

på väginvesteringarnas område, är det sett mot denna bakgrund tveksamt,

om dessa investeringar under den närmaste tiden kan givas den omfattning,

som förutsatts i den förutnämnda propositionen. Såsom jag närmare

vill anmäla vid redogörelsen för de statliga vägbyggnadsanslagen, anser jag

emellertid, att anslagsmedlen för ändamålet bör anvisas medan de eventuella

inskränkningar i medelsanvändningen, som kan behöva göras, får ske

medelst av Kungl. Maj :t fastställda medelsförbrukningsramar. De behållningar,

som eventuellt kan uppkomma på anslagen genom sådana begränsningar

i medelsförbrukningen, kommer att tillgodoräknas automobilskattemedlens

specialbudget för att kunna tagas i anspråk för vägväsendet mot

slutet av femårsperioden 1954/55—1958/59, då, enligt vad jag nyss sagt, utgifterna

förutsetts komma att överstiga inflytande automobilskattemedel.

I anledning av vad arbetsmarknadsstyrelsen i sitt remissyttrande uttalat

i fråga om en önskvärd utvidgning av vägplaneringsreserven får jag erinra

om hurusom jag under väg- och vattenbyggnadsstyrelsens avlöningsanslag anmält

en ökad medelsanvisning till ämbetsverket för ifrågavarande ändamål.

Om en begränsning av medelsanvändningen på vägväsendets område blir

nödvändig, skulle detta komma att, såsom arbetsmarknadsstyrelsen antytt,

ge väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ytterligare möjlighet att bygga upp en

större vägplaneringsreserv än den nuvarande.

Jag förordar således, att anslag för vägväsendet äskas hos riksdagen i

huvudsak i enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens petita. Detta

innebär, att för det statliga vägunderhållet upptages ett oförändrat

belopp av 2.10 milj. kr., att anslagen till statliga väginvesteringar

ökas med ca 33 milj. kr. till 355 milj. kr., att anslagen till den kommunala

väghållningen uppföres med 121,3 milj. kr., innebärande en

på i huvudsak byggnadsanslaget fallande ökning om 10,i milj. kr., samt att

bidragsanslagen till enskild väghållning ökas med 4 milj. kr., varav

hälften på vartdera byggnads- och underhållsanslagct, till sammanlagt 25,5

milj. kr.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1955

För administration och diverse ändamål tillstyrker jag under

andra anslagspunkter under sjätte huvudtiteln tillhopa 38 milj. kr. att avräknas

mot automobilskattemedlen. Under nionde, elfte och tolfte huvudtitlarna

föreslås därjämte, att 19,i milj. kr. skall avräknas. Totalt skulle

alltså för de till administration m. m. hänförliga ändamålen 57,i milj. kr.

avräknas mot automobilskattemedlen, vilket i förhållande till innevarande

budgetårs anslag innebär en ökning med 5,6 milj. kr.

Enligt den sålunda redovisade beräkningen av väganslagen skulle dessa

för budgetåret 1955/56 uppgå till sammanlagt (230 + 355 + 121,3 + 25,5 +

57,i) 788,9 milj. kr. eller exakt angivet 788 894 300 kr., vilket innebär en

ökning i förhållande till motsvarande på riksstaten för innevarande budgetår

uppförda anslagsbelopp med omkring 52,5 milj. kr.

Chefen för finansdepartementet har i annat sammanhang beräknat automobilskattemedelsinkomsterna

för budgetåret 1955/56 till 865 milj. kr. Av

detta belopp skulle alltså 788,9 milj. kr. disponeras för att täcka anslag på

driftbudgeten. Återstoden, ca 76,i milj. ler., torde få tillföras budgetutjämningsfonden

och där redovisas under särskild titel. Såsom framhålles i

finansplanen skapas genom en sådan fondering finansiella möjligheter till

en framtida utökning av investeringarna på vägområdet, när det samhällsekonomiska

utrymmet härför föreligger.»

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Ohlon m. fl. (I: 150) och den andra inom andra kammaren av herr

Ohlin m. fl. (II: 185), i vilka hemställts att riksdagen måtte dels bemyndiga

Kungl. Maj :t att låta under kalenderåret 1956 verkställa vägbyggnader för

ett sammanlagt belopp av 355 000 000 kronor, dels ock för budgetåret

1955/56 anvisa anslag till statliga väg- och brobyggnader med ett sammanlagt

belopp av 177 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Helmer Persson och Öhman (1:280) och den andra inom andra

kammaren av herr Holmberg m. fl. (II: 355), i vilka hemställts om en höjning

med 10 000 000 kronor av anslaget till byggande av riksvägar i och

för ett snabbare färdigställande av riksväg nr 13;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Björnberg m. fl. (I: 281) och den andra inom andra kammaren av

herr Cassel m. fl. (II: 352), i vilka, såvitt nu är i fråga, hemställts att riksdagen

måtte besluta att dels i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om en

utredning rörande vissa i motionerna berörda vägbyggnadsproblem, dels i

skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa att den av Kungl. Maj :t förutsatta

inedelsförbrukningsramen för väginvesteringar för framtiden skall redovisas

i anslutning till Kungl. Maj:ts anslagsäskanden, dels uttala att den

i 5-årsplanen för vägväsendets upprustning förutsatta investeringsramen

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1955

7

bör komma till utförande, dels bemyndiga Kungl. Maj:t att låta under

kalenderåret 1956 verkställa vägbyggnader för belopp av tillhopa 355 000 000

kronor, dels ock för budgetåret 1955/56 anvisa anslag till statliga väg- och

brobyggnader med ett sammanlagt belopp av 177 500 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Alfred Nilsson in. fl. (1:277) och den andra inom andra kammaren

av herr Johnsson i Kastanjegården in. fl. (II: 354), i vilka hemställts

dels att riksdagen måtte besluta, att intagning av enskilda vägar till allmänt

underhåll skall ske i väsentligt ökad omfattning och icke för något

år mindre än 50 mil, samt vidtaga härav påkallad förstärkning av anslagen

till det statliga vägväsendet, dels ock att därest ökad anslagsgivning nu

icke anses böra ifrågakomma utrymme för de i motionerna föreslagna åtgärderna

beredes genom jämkning av anslagen till vägunderhåll och vägbyggnader;
dels

ock slutligen två likalydande motioner, väckta den ena inom första

kammaren av herr Sundelin (1:332) och den andra inom andra kammaren

av herr Widén (II: 384), i vilka hemställts att riksdagen måtte uttala

att kostnaderna för iståndsättning av enskild väg, som skall förändias till

allmän, alltid skola bestridas av kronan samt att tillräckliga medel härför

skola avsättas i vederbörande flerårsplaner.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden torde

få hänvisas till motionerna II: 185, I: 280, II: 352, I: 277 och I: 332.

Utskottet. Det beslut i automobilskattefrågan som fattades vid fjolårets

riksdag grundade sig på vissa i propositionen nr 112 redovisade bei åkningar

rörande väg- och vägtrafikväsendets medelsbehov under femårsperioden

1954/55—1958/59. I nära överensstämmelse härmed ha vederbörande

myndigheter nu förutsatt, att ifrågavarande anslag skola för budgetåret

1955/56 anvisas med ett sammanlagt belopp av inemot 790 milj.

kronor. Enligt föredragandens mening kunna de under samma budgetår

inflytande automobilskattemedlen antagas komma att väl förslå för en

sådan utgiftsram. Samtidigt har emellertid erinrats om att sedan fjolåret

en skärpning av konjunkturläget inträtt, vilken gjort en begiänsning a\

investeringsverksamheten på olika områden nödvändig. Mot bakgrunden

härav bär föredraganden funnit det tveksamt, huruvida väginvesteringarna

under den närmaste tiden kunna givas den omfattning som förutsattes vid

ovannämnda riksdagsbeslut. Det oaktat har föredraganden ansett, att för

ändamålet äskade anslag böra i sin helhet anvisas, medan eventuellt erforderliga

inskränkningar i medelsanvändningen tå ske genom av Kungl. Maj.t

fastställda medelsförbrukningsramar. De anslagsbehållningar som därigenom

kunna uppstå komma enligt föredraganden att tillgodoräknas automobilskattemedlens

specialbudget för att sedermera tagas i anspråk för

vägväsendet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1955

Ifrån nu angivna utgångspunkt har föredraganden förordat, att för det

statliga vägunderhållet upptages ett oförändrat belopp av 230,o milj. kronor,

att anslagen till den statliga väg- och brobyggnadsverksamheten höjas

från 322,i till 355,o milj. kronor, att bidragsanslagen till den kommunala

läghållningen uppföras med 121,3 milj. kronor, innebärande en på i huvudsak

byggnadsanslaget fallande ökning om 10,i milj. kronor, samt att

bidragsanslagen till enskild väghållning uppräknas med 4,o milj. kronor,

varav hälften på vartdera byggnads- och underhållsanslaget, till sammanlagt

25,5 milj. kronor. Då det till administration och diverse ändamål hänförliga

medelsbehovet uppskattats till inalles 57,i milj. kronor, skulle således

vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag summan av de anslag som avräknas

mot automobilskattemedlen för nästa budgetår komma att uppgå till

788,9 milj. kronor. I förhållande till motsvarande på riksstaten för innevarande

budgetår uppförda anslag innebär detta en ökning med ca 52,5

milj. kronor. Föredraganden har vidare erinrat om att chefen för finansdepartementet

i annat sammanhang beräknat automobilskattemedelsinkomsterna

för budgetåret 1955/56 till 865,o milj. kronor. Av detta belopp

skulle alltså 788,9 milj. kronor disponeras för att täcka anslag på driftbudgeten.

Återstoden eller 76,i milj. kronor avses skola tillföras budgetutjämningsfonden

och där redovisas under särskild titel.

Att i statsverkspropositionen icke lämnats några närmare uppgifter om

''ägin\esteiingarnas beräknade omfattning under innevarande och nästa

kalenderår har föranlett vissa erinringar i de båda likalydande motionerna

1:281 och 11:352. I anslutning därtill har förordats, att riksdagen måtte

anmoda Kungl. Maj:t att i fortsättningen redovisa den för väg- och brobyggnadsverksamheten

avsedda medelsförbrukningsramen samtidigt med

själva anslagsäskandena. Enligt motionärernas mening bör riksdagen vidare

uttala sig för att Kungl. Maj:ts förslag härutinnan skola ta sikte på ett

förverkligande av den femårsplan för vägväsendets upprustning som låg

till grund för fjolårets beslut i automobilskattefrågan. För nästa kalenderår

skulle detta innebära, att ramen för de statliga väginvesteringarna fastställdes

till ett sammanlagt belopp av 355 milj. kronor. Då emellertid den

nu aktuella anslagsanvisningen anses böra begränsas till de medel som erfordras

för att täcka utgifterna fram till utgången av budgetåret 1955/56,

ha motionärerna hemställt att de fyra reservationsanslagen till statliga

väginvesteringar anvisas med ett sammanlagt belopp av allenast 177,5 milj.

kronor. I förhållande till Kungl. Maj:ts förslag, vilket bygger på principen

om kalenderårsberäknade anslag, innebär detta en reducering med hälften.

Samma yrkande har framställts i de båda likalydande motionerna I: 150

och II: 185, i vilka jämväl förordats en ram av 355 milj. kronor för vägoch

brobyggnadsverksamheten under kalenderåret 1956.

I de båda likalydande motionerna 1:280 och 11:355 återigen har förordats

eu uppräkning av anslagen till de statliga väginvesteringarna med

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr G dr 1955

9

10 milj. kronor. Nämnda belopp avses skola tillgodoföras anslaget till byggande

av riksvägar och i sin helhet disponeras för ett snabbare färdigställande

av riksväg nr 13.

Enligt utskottets mening kunna vissa skäl förebringas till stöd för den

i motionerna I: 281 och II: 352 framförda uppfattningen, att den av Kungl.

Maj :t förutsatta medelsförbrukningsramen för den statliga väg- och brobyggnadsverksamheten

bör redovisas i samband med vederbörande anslagsäskanden.

Så sker som bekant redan nu i fråga om investeringarna i kommunikationsverkens

kapitalfonder. Att märka är emellertid att den investeringsplan

för kommunikationsverken som numera årligen framlägges i statsverkspropositionen

avser budgetårsvis reglerade utgifter, medan vägoch

brobyggnadsverksamheten anknyter till kalenderår. Ett tillgodoseende

av motionärernas önskemål komme därför att få till följd, att Kungl. Maj :t

skulle nödgas taga ställning till frågan om väginvesteringarnas omfattning

mer än ett år före den nya arbetsperiodens början. Att så relativt lång tid

i förväg överblicka och förutse utvecklingen erbjuder självfallet stora

svårigheter, och utskottet kan därför icke tillstyrka motionärernas förevarande

förslag. Än mera olämpligt finner utskottet det vara, om riksdagen

nu genom ett beslut i motionernas syfte skulle binda statsmakterna för

att under alla förhållanden och till alla delar genomföra det tidigare omnämnda

femårsprogrammet för vägväsendets investeringar. Även om detta

program i princip bör följas, är det nämligen med hänsyn till de samhällsekonomiska

konsekvenserna uppenbart att förutsättningarna för dess förverkligande

årligen måste omprövas. Särskilt i rådande konjunkturläge

synes det tveksamt, huruvida utrymme föreligger för någon egentlig utökning

av vägbyggnadsverksamheten. Utskottet kan fördenskull icke biträda

det i nu behandlade motioner liksom i motionerna I: 150 och II: 185

framförda förslaget, att riksdagen skulle för kalenderåret 1956 fastställa

en medelsförbrukningsram av 355 milj. kronor, utan kommer att under

punkten 7 yrka avslag på motionerna i här angivna delar. Beslut rörande

väginvesteringarnas omfattning nyssnämnda år torde framdeles få fattas

av Kungl. Maj :t med utgångspunkt från de ekonomiska förhållanden som

då faktiskt föreligga. Vad föredraganden härutinnan anfört och förordat

har sålunda icke givit utskottet anledning till erinran. Då väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

först genom kungl. brev den 25 februari 1955 erhållit

besked om den för innevarande år avsedda investeringsramen, önskar utskottet

dock understryka angelägenheten av att för framtiden beslut i hithörande

spörsmål fattas i så god lid att planläggningen av verksamheten

icke onödigtvis försvåras.

Vad därefter angår den i nyssberörda fyra motioner upptagna frågan om

sättet för beräkning av anslagen till de statliga väginvesteringarna vill utskottet

erinra om att redan fjolårets riksdag hade att taga ställning till ett

motionsledes framfört förslag om återgång till budgetånsberäkning av

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1955

dessa anslag. I sitt till samma års riksdag avgivna utlåtande nr 130 framhöll

utskottet bl. a., att vinsten av en dylik återgång skulle inskränka sig

till den rent tillfälliga möjligheten att disponera ett halvt års automobilskattemedelsinkomster.

Enligt utskottets mening kunde dock icke denna

temporära fördel anses överväga de olägenheter som samtidigt måste uppstå.

Utskottet erinrade härutinnan särskilt om att det, beroende på klimatiska

och andra omständigheter, icke vore möjligt att i förväg närmare ange

i vilka proportioner förekommande utgifter komme att fördela sig på arbetsårets

båda hälfter. Detta kunde i sin tur leda till att väg- och vattenbyggnadsverket

icke alltid hade medel tillgängliga för nödvändiga utbetalningar,

om anslagen beräknades budgetårsvis och arbetsårets naturliga enhet

därigenom kameralt sprängdes. Med godkännande av vad utskottet

sålunda anfört avvisade riksdagen det ifrågavarande förslaget.

Enligt utskottets uppfattning har sedan föregående år intet inträffat

som kunde föranleda riksdagen att nu intaga någon annan ståndpunkt. Hithörande

anslag torde visserligen till följd av den begränsning av väg- och

brobyggnadsverksamheten som synes erforderlig under den närmaste

tiden komma att vid utgången av såväl innevarande som nästa budgetår

uppvisa större reservationsmedelsbehållningar än vad som i och för sig

är motiverat med hänsyn till kalenderårsberäkningen, men denna konjunkturpolitiskt

betingade omständighet utgör enligt utskottets mening intet

tillräckligt skäl för att frångå ett system, vilket ur både administrativa och

arbetstekniska synpunkter äger så betydande fördelar. Utskottet avstyrker

därför bifall till motionerna I: 150 och II: 185 samt 1:281 och II: 352, såvitt

de åsyfta återgång till budgetårsberäkning av anslagen till de statliga

väginvesteringarna.

Om utskottet sålunda icke finner anledning till en nedräkning av nu

ifrågavarande anslag för nästa budgetår, kan utskottet å andra sidan ej

heller lämna sin anslutning till det i de båda likalydande motionerna 1: 280

och II: 355 framlagda förslaget om en förhöjning med 10 milj. kronor av

den av Ivungl. Maj:t äskade anslagssumman. En sådan anslagsförstärkning

måste nämligen anses meningslös, då den i rådande konjunkturläge knappast

kommer att leda till någon motsvarande stegring av vägbyggnadsverksamheten

utan snarare får till följd, att anslagsbehållningen vid budgetårets

slut ytterligare ökas. Utskottet finner det även mindre lämpligt om

riksdagen, såsom motionärerna hemställt, skulle vid medelsanvisningen

tästa sådana villkor att visst belopp förbehölles arbetena på viss väg. Beslut

i dylika fördelningsfrågor torde alltjämt böra fattas i vanlig administrativ

ordning. Utskottet kommer därför att under punkten 7 yrka avslag på

nyssnämnda motioner.

Då Ivungl. Maj:ts förslag till beräkning av övriga väghållningsanslag ej

heller givit utskottet anledning till erinran, kommer utskottet att under

vederbörande punkter i det följande tillstyrka, att anslaget till det stat
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1955

11

liga vägunderhållet anvisas med 230,o milj. kronor, att anslagen till

den statliga väg- och brobyggnadsverksamheten anvisas med

sammanlagt 355,o milj. kronor, att bidragsanslagen till den kommunala

väghållningen anvisas med sammanlagt 121,3 milj. kronor och att bidragsanslagcn

till den enskilda väghållningen anvisas med sammanlagt

25,5 milj. kronor. I fråga om huvudgruppen administration och

diverse ändamål, för vilken Kung], Maj:t under sjätte, nionde, elfte och

tolfte huvudtitlarna äskat anslag å tillhopa 57,i milj. kronor, har utskottet

funnit sig böra förorda en förstärkning av bidragsanslaget till byggande

och underhåll av mindre hamnar och farleder med 100 000 kronor, varom

utskottet gör hemställan under punkten 21. Därest det i propositionen nr

124 framlagda förslaget om inrättande av ett sjöfartsverk godkännes av riksdagen,

erfordras å andra sidan en nedräkning av nyssnämnda anslagsbelopp

å 57,i milj. kronor med ca 300 000 kronor, avseende vissa till vägoch

vattenbyggnadsverket nu hänförliga personalkostnader. Då hithörande

under nionde, elfte och tolfte huvudtitlarna äskade anslag numera anvisats

av riksdagen skulle således, under förutsättning av dels att nyssnämnda

organisationsändring genomföres och dels att utskottets förevarande

förslag godkännas, de anslag som avräknas mot automobilskattemedlen

komma att för budgetåret 1955/56 uppgå till (230,o + 355,o + 121,3 +

25,5 + 57,1 + 0,1 — 0,3 =) 788,7 milj. kronor.

Såsom tidigare omnämnts ha de under samma budgetår inflytande automobilskattemedelsinkomsterna

i statsverkspropositionen uppskattats till

865 milj. kronor. Enligt riksräkenskapsverkets förnyade inkomstberäkning

synes emellertid denna summa böra höjas till 870 milj. kronor. De

genom den särskilda investeringsavgiften för motorfordon inflytande medlen,

vilka förutsatts skola framdeles komma vägväsendet till godo, ha

vidare av ämbetsverket upptagits till 50 milj. kronor. Om dessa beräkningai

visa sig hållbara, skulle således inkomsterna komma att överstiga utgifterna

med (870,o + 50,o — 788,7 =) 131,3 milj. kronor, vilket belopp får

tillgodoföras automobilskattemedlens specialbudget. Med anledning av föredragandens

uttalande, att jämväl de behållningar som må uppstå på

anslagen till de statliga väginvesteringarna komma att redovisas på nämnda

specialbudget, vill utskottet erinra om att ifrågavarande reservationsanslag

komma att i sin helhet avräknas mot bilskattemedlen och sålunda

ur specialbudgetens synpunkt ha karaktären av utgifter även till den del

de under budgetåret icke tagas i anspråk. Detta hindrar självfallet icke

att dessa anslagsbehållningar, i likhet med oförbrukade reservationer på

andra anslag, under ett senare budgetår kunna utnytt jas för den med vederbörande

anslag avsedda verksamheten.

I anslutning till den nu behandlade frågan om beräkningen av väganslagen

för nästa budgetår vill utskottet något ingå på vissa andra spörsmål

som berörts i de förut omnämnda motionerna 1:281 och 11:352. I

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 6 dr 1955

dessa motioner har sålunda föreslagits att en utredning igångsattes rörande

vägbyggandets lämplighet såsom sysselsättningsobjekt, varvid även

säsongutjämningens effekt i kostnadshänseende jämte vissa likartade problem

anses böra uppmärksammas. Med anledning därav önskar utskottet

framhålla, att först angivna spörsmål näppeligen kan bedömas annat än

i samband med en allmän översyn av grunderna för den statliga arbetslöshetspolitiken.

Att enbart med utgångspunkt från de i motionerna lämnade

uppgifterna låta verkställa en sådan översyn finner dock utskottet

icke vara motiverat, helst som arbetsmarknadsstyrelsen kan antagas fortlöpande

följa utvecklingen på förevarande område. Utskottet vill vidare

erinra om att utskottet i sitt till 1952 års riksdag avgivna utlåtande nr (i

uttryckligen framhöll, att under rådande förhållanden den fördyring av

vägbyggandet som uppstode genom ökad tillämpning av vinterarbete borde

inom rimliga gränser kunna godtagas. De uppgifter om merkostnadens

storlek i olika fall som återfinnas i motionerna synas dock utskottet synnerligen

osäkra. Under alla omständigheter anser utskottet det uteslutet

— även i ett mindre ansträngt arbetsmarknadsläge — med en återgång till

tidigare tillämpade system, då vägbyggnadsverksamheten i allt väsentligt

A7ar koncentrerad till sommarhalvåret. Den ökade användningen av maskiner

och därmed även av specialutbildad arbetskraft inom vägväsendet gör

det dessutom ur rent företagsekonomisk synpunkt önskvärt, att sysselsättningen

blir så jämnt fördelad över de olika årstiderna som möjligt. Med

hänsyn till nu antydda förhållanden är utskottet icke övertygat om behovet

av en sådan utredning som motionärerna åsyfta. Utskottet avstyrker därför

bifall till motionerna I: 281 och II: 352 jämväl i nu berörda delar.

Utskottet övergår härefter till vissa motionsledes aktualiserade problem,

vilka äga samband med frågan om intagning av enskilda vägar till allmänt

underhåll. I de båda likalydande motionerna 1:277 och 11:354 har sålunda

förordats, att sådan intagning skall ske i väsentligt ökad utsträckning

och icke för något år omfatta mindre än 50 mil. Enligt den uppfattning som

kommit till uttryck i de likalydande motionerna I: 332 och II: 384 återigen

böra kostnaderna för iståndsättning av enskild väg som skall förändras

till allmän alltid bestridas av kronan och tillräckliga medel härför avsättas

i vederbörande flerårsplaner.

Beträffande förstnämnda båda motioner torde få erinras om att ett

yrkande av enahanda innebörd framfördes redan vid fjolårets riksdag.

Med anledning därav framhöll utskottet i sitt av riksdagen godkända utlåtande

nr 130, att det i och för sig skulle vara önskvärt, om de enskilda

vägarna i ökad omfattning kunde intagas till allmänt underhåll. Med hänsyn

till de finansiella konsekvenserna av ett beslut i åsyftad riktning och

då det även ur rent praktiska synpunkter framstode såsom olämpligt att

på förhand fastställa det antal mil enskilda vägar som årligen borde

övertagas av den statliga vägorganisationen, ansåg sig emellertid utskottet

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1955

13

icke kunna biträda det ifrågavarande yrkandet. Ej heller i år är utskottet

berett att tillstyrka ett förslag av denna karaktär. Utskottet vill dock

samtidigt understryka angelägenheten av att en successiv förbättring av

förhållandena på förevarande område kommer till stånd. Av särskild

vikt finner utskottet det vara, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen prövar

alla möjligheter att nedbringa den långa väntetid som f. n. förflyter

innan beslut i hithörande spörsmål fattas. En åtgärd av stort värde för

att få till stånd en snabbare takt i intagningsförfarandet skulle vidare vara,

om medel för erforderliga iståndsättningsarbeten avsattes i vederbörande

flerårsplaner. Utskottet förutsätter att så framdeles kommer att ske och

delar sålunda den uppfattning härutinnan som kommit till uttryck i de

båda förenämnda motionerna 1: 332 och II: 384. Kronans övertagande av

kostnaderna för ifrågavarande arbeten synes dock böra begränsas till att

avse sådana fall då väghållarna utgöras av enskilda personer eller sammanslutningar

av dem.

I förevarande sammanhang vill utskottet slutligen erinra om att motionsledes

hemställts om ett särskilt anslag till upprustning av vägarna på

Listerlandet. Till denna fråga återkommer emellertid utskottet i samband

med behandlingen av det i vissa andra motioner framförda förslaget angående

ombyggnad av bandelen Sölvesborg—Hörviken till normalspår.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att motionerna 1:281 och 11:352, i vad de avse förslag

om en fortlöpande redovisning av den för den statliga vägoch

brobyggnadsverksamheten avsedda investeringsramen,

icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;

II. att motionerna 1:281 och 11:352, i vad de avse förslagom

fullföljande av den i det föregående berörda femårsplanen

för vägväsendets upprustning, icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd;

III. att motionerna 1:150 och 11:185 samt 1:281 och

II: 352, i vad de avse förslag om återgång till budgetårsberäkning

av anslagen till den statliga väg- och brobyggnadsverksamheten,

icke må bifallas av riksdagen;

IV. att motionerna I: 281 och II: 352, i vad de avse förslag

om utredning av frågan om vägbyggandets lämplighet som

sysselsättningsobjekt in. in., icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

V. att riksdagen må, i anledning av motionerna 1:277 och

11:354 samt 1:332 och 11:384, i skrivelse till Kungl. Maj:t

giva till känna vad utskottet anfört i frågan om intagning avenskilda

vägar till allmänt underhåll;

VI. att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till

känna vad utskottet i övrigt anfört.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1955

6:o) Vägunderhållet. Kungl. Maj:t har (punkt 10, s. 20—22) föreslagit

riksdagen att till Vägunderhållet för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 230 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett belopp

av 230 milj. kronor. Vid utgången av budgetåret 1953/54 förelåg en

reservation av 7,4 milj. kronor å tidigare anvisade medel.

Väg- och vattenbijggnadsstyrelsen har för nästa budgetår ansett det nödvändigt

att kalkylera med en kostnadsökning genom ökad trafik av 8,o

milj. kronor. Styrelsen beräknar dock att med hänsyn till storleken av de

för innevarande år tillgängliga medlen — 237,4 milj. kronor — anslaget för

budgetåret 1955/56 kan begränsas till oförändrat 230 milj. kronor med följande

fördelning på olika arbeten.

Arbete Milj. kr.

Grusning m. m...................................................................... 24

Dammbindning ..................................................................... 30

Hyvling .............................................................................. 18

Vägkropp .............................................................................. 11

Trummor, diken, slänter, räcken m. in........................................ 26

Broar, bryggor, färjor ............................................................ 13

Belagd vägbana ..................................................................... 15

Vinterväghållning .................................................................. 38

Materialtillverkning ............................................................... 35

Speciella förmåner till arbetare, vissa administrationskostnader m. m. 20

Katastrofreserv, främst försvårad vinterväghållning ..................... 5

235

Föredraganden biträder styrelsens framställning.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under föregående punkt

anfört får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Vägunderhållet för budgetåret 1955/56

anvisa ett reservationsanslag av 230 000 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

7:o) Byggande av vägar och broar. Kungl. Maj:t har (punkt 11, s.

22—27) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1955/56 till den statliga

väg- och brobyggnadsverksamheten anvisa i statsrådsprotokollet angivna

reservationsanslag å tillhopa 355 000 000 kronor.

Till förenämnda ändamål har för innevarande budgetår anvisats samt

för budgetåret 1955/56 äskats medel enligt nedanstående:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets

utlåtande nr 6 år

1955

15

Styrelsens

Föredragan-

Anslag

förslag

dens förslag

1954/55

1955/56

1955/56

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

Byggande av riksvägar........

...... 95

125

115

Byggande av länsvägar........

...... 203

206

215

Byggande av ödebygdsvägar ....

...... 10

11

12

Byggande av storbroar........

...... 12

13

13

320

355

355

Efter en redovisning av ställningen å hithörande anslag erinrar vägoch

vattenbgggnadsstgrelsen om att statsmakterna vid behandlingen av

frågan om beskattningen av motorfordonstrafiken utgick från följande belopp

i statliga väginvesteringar under perioden 1955—1959.

Kalenderår

Investering

Milj. kr.

1955 ................

................. 320

1956 ................

................. 355

1957 ................

................. 390

1958 ................

.................. 425

1959 ................

................. 450

Vidare erinrar styrelsen om att såsom i föregående års petita framhållits

det ur rikssynpunkt men även ur lokal trafiksynpunkt är ofrånkomligt

att takten för upprustningen av riksvägnätet ökas. Den gångna sommarens

trafikförhållanden har ytterligare understrukit detta. En inom

styrelsen verkställd utredning avseende trafikökningen på olika typer av

vägar visar såsom genomsnitt för landets rikshuvudvägar en årlig ökning

av medeldygnstrafiken under tiden 1946—1953 med i medeltal 19 % beträffande

trafiken under året och 22 % avseende trafiken under juli.

Under antagande att den årliga trafikökningen under de närmaste fem

åren blir densamma som från år 1952 till år 1953 kommer trafiken å rikshuvudvägarna

att vid utgången av flerårsplansperioden 1955—1959 vara

dubbelt så stor som den nuvarande och efter ytterligare fem år tre gånger

större än f. n.

Undersökningen visar vidare, att trafikökningen är mindre på länshuvudvägarna

än på riksvägarna. Siffrorna är för länshuvudvägarna 15

resp. 18 %. Under närmaste femårsperiod kan trafiken på länshuvudvägarna

med utgångspunkt från här angivna procenttal beräknas öka med 75 %.

För bygdevägar är föreliggande trafikräkningsmaterial icke tillräckligt

omfattande, för att det skall vara möjligt att på basis därav angiva trafikutvecklingen

på motsvarande sätt. Trafikökningen på bygdevägarna torde

dock vara mindre än på länshuvudvägarna.

I allmänhet kan man räkna med att länsvägarna har sådan standard i

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 6 ur 1955

förhållande till den reella trafikvolymen å desamma, att det utrymme, som

här finnes för en trafikökning, är väsentligt större än på riksvägarna.

Sistnämnda vägar däremot har redan nu att i stor utsträckning bära trafik

av en storlek och art, som icke lämnar något utrymme för ytterligare

trafikökning, därest icke avkall göres på nuvarande standard i fråga om

framkomlighet och trafiksäkerhet. Härtill kommer att antalet vägtrafikolyckor

är större på rikshuvudvägarna än på exempelvis länshuvudvägarna,

ehuru de sistnämnda omfattar 4,5 gånger större våglängd. Styrelsen har

därför ansett, att ur såväl transportekonomisk synpunkt som av trafiksäkerhetsskäl

eu snabbare upprustning måste göras på riksvägarna än på

länsvägarna.

Föredraganden framhåller inledningsvis att de vid ingången av budgetåret

1954755 för den ordinarie statliga väg- och brobyggnadsverksamheten

disponibla medlen utgjordes av för andra halvåret 1954 avsedda belopp

om 208,2 milj. kronor samt de på riksstaten för budgetåret anvisade anslagen

om 322,i milj. kronor eller tillhopa 530,3 milj. kronor. Anslagen för

innevarande budgetår är beräknade för en omslutning under år 1955 av

omkring 322 milj. kronor. Härvid har emellertid förutsatts, att Kungl.

Maj:t, om utvecklingen på arbetsmarknaden så påkallade, skulle ha befogenhet

att genomföra såväl en begränsning som en utvidgning av denna

ram för väginvesteringarna.

Föredraganden anför vidare följande.

»För nästa budgetår har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen begärt 355

milj. kr. Vid bifall härtill skulle för tiden den 1 juli 1954—31 december

1956 eller för 272 år medel finnas tillgängliga för investeringar av (208,2 -f

322,i + 355) 885,3 milj. kr. eller omkring 355 milj. kr. per år. Huruvida

möjligheter kommer att föreligga att investera nämnda belopp i väg- och

brobyggnader är dock synnerligen vanskligt att nu bedöma. Läget på

arbetsmarknaden samt nödvändigheten av att i nuvarande konjunkturläge

anpassa investeringarna efter det föreliggande ekonomiska utrymmet talar

för att svårigheter att nå upp till en verksamhet av den angivna omfattningen

kan komma att föreligga. Jag vill härvid erinra om att medelsförbrukningen

under kalenderåren 1952 och 1953, inklusive anslaget till Vissa

^byggnadsarbete^ utgjort 236,8 resp. 315,5 milj. kr. och för år 1954 kan

beräknas stanna vid ca 250 milj. kr. Några bestämda förutsägelser om de

reella investeringsmöjligheterna för hela den tid, t. o. m. kalenderåret 1956,

för vilken redan verkställd resp. nu aktuell medelsanvisning avses, låter sig

ej göra. Under förutsättning av normal utveckling på arbetsmarknaden och

allmän balans i samhällsekonomien bör det emellertid ej vara uteslutet,

att betingelser för ett fullt utnyttjande av ifrågavarande medel kan komma

att vara för handen. Om likväl väginvesteringsvolymen under år 1954

skulle behöva bli normgivande för motsvarande investeringsverksamhet

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1955

17

helt eller delvis även under åren 1955 och 1956, kan vid bifall till väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens nu anmälda äskanden den outnyttjade behållningen

av de medel, som anvisats för de ifrågavarande åren, vid slutet av

år 1956 ha stigit med betydande belopp. Denna behållning kommer emellertid

i så fall — såsom jag anfört i den allmänna översikten — att redovisas

på automobilskattemedlens specialbudget för att kunna tagas i anspråk för

vägväsendet mot slutet av femårsperioden 1954/55—1958/59. Jag vill med

hänsyn härtill förorda, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag lägges

till grund för Kungl. Maj :ts anslagsäskanden hos riksdagen och föreslår

därför, att anslagen till de statliga väg- och broinvesteringarna för nästa

budgetår uppföres med sammanlagt 355 milj. kr. Den begränsning av

medelsförbrukningen, som kan bli nödvändig med hänsyn till konjunkturoch

arbetsmarknadsläget, torde Kungl. Maj :t få komma att besluta om.

Det bör emellertid också få ingå i Kungl. Maj :ts befogenheter att, om

arbetsmarknadsläget så möjliggör, under budgetåret 1955/56 — på liknande

sätt som medgivits för budgetåret 1954/55 —bemyndiga vägförvaltningarna

att utvidga byggnadsverksamheten genom att under budgetåret i förväg

taga i anspråk erforderliga belopp av de medel på de kalenderårsberäknade

anslagen, som är avsedda för den ordinarie verksamheten under andra

halvåret 1956.

Jag övergår nu till frågan hur totalbeloppet för budgetåret 1955/56

(arbetsåret 1956) skall fördelas på de av föregående års riksdag beslutade

fyra anslagen för de statliga väg- och broinvesteringarna. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

föreslår en fördelning av äskade 355 milj. kr. med 125

milj. kr. till Byggande av riksvägar, 206 milj. kr. till Byggande av länsvägar,

11 milj. kr. till Byggande av ödebygdsvägar och 13 milj. kr. till Byggande

av storbroar. Jämfört med fjolårets medelsanvisning innebär väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens förslag, att huvuddelen av den äskade medelsökningen

eller 30 av 35 milj. kr. lägges på anslaget till Byggande av riksvägar,

medan anslaget till Byggande av länsvägar föreslås ökat med 3 milj.

kr. och de båda övriga anslagen med vartdera 1 milj. kr. Jag är väl medveten

om att stora insatser erfordras för en fortsatt upprustning av vårt

riksvägnät. Vid mitt ställningstagande till frågan har jag emellertid ej

kunnat undgå att beakta, att ett betydande upprustningsbehov jämväl gör

sig gällande ifråga om det övriga vägnätet och att en ökning av medelstilldelningen

för den skull även bör komma detta till godo. Jag är därför icke

beredd att för riksvägarna förorda en så stor ökning för nästa budgetår

som den föreslagna utan anser, att eu större del av den totala medelsökningen

än som av styrelsen ifrågasatts måste reserveras för förstärkning

av de övriga här förevarande väganslagen. Efter en avvägning av de olika

intressena har jag stannat för att föreslå följande fördelning, nämligen 115

milj. kr. för riksvägar, 215 milj. kr. för länsvägar, 12 milj. kr. för ödebygds2—

574 55 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 6 sand. Nr 6

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1955

vägar och 13 milj. kr. för storbroar. I förhållande till innevarande budgetårs

anslag innebär detta en ökning med resp. 20, 12, 2 och 1 milj. kr.

Jag vill här slutligen anmäla, att kostnaderna för bron vid Hjulsta av

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen nu beräknats komma att överstiga tidigare

anvisad summa (7,6 milj. kr.) med 300 000 kr. Kostnadsökningen har

styrelsen beslutat täcka från anslaget till Byggande av huvudvägar. Efter

närmare utredning har jag konstaterat, att ca 229 000 kr. härav hänför

sig till arbeten, som om de utförts senare — bron jämte tillfartsvägar hade

kunnat tagas i bruk utan att de varit utförda ■— skulle ha bestritts av det

delvis motsvarande nya anslaget till Byggande av länsvägar. Återstoden av

utgiftsstegringen utgör blott en obetydlig del av totalkostnaden. Under

sådana förhållanden har jag ej funnit skäl att äska särskilda medel för

ändamålet.»

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Pålsson m. fl. (I: 46) och den andra inom andra kammaren av herr

Jönsson i Rossbol m. fl. (II: 61), i vilka hemställts att riksdagen vid behandling

av Kungl. Maj :ts förslag under förevarande punkt måtte besluta

att medel till de fyra här ifrågavarande reservationsanslagen inom angiven

ram anvisas med följande belopp, nämligen till Byggande av riksväger 105

milj. kronor, till Byggande av länsvägar 225 milj. kronor, till Byggande av

ödebygdsvägar 12 milj. kronor samt till Byggande av storbroar 13 milj.

kronor.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden torde

få hänvisas till motionen 1:46.

I de likalydande motionerna I: 150 och II: 185 samt i de likalydande

motionerna 1:281 och 11:352 har, såvitt nu är i fråga, föreslagits att de

av Kungl. Maj :t äskade anslagen anvisas allenast med ett sammanlagt belopp

av 177 500 000 kronor samt att i stället häremot svarande investeringsramar

om tillhopa 355 000 000 kronor fastställas (jfr punkten 5).

I de likalydande motionerna 1:280 och 11:355 har hemställts att riksdagen

måtte besluta att reservationsanslaget till Byggande av riksvägar

bestämmes till 125 000 000 kronor samt att den föreslagna höjningen med

10 000 000 kronor i sin helhet disponeras som förstärkt anslag avseende

påskyndat iordningställande av riksväg nr 13 (jfr punkten 5).

Utskottet. Såsom redan under punkten 5 framhållits, har utskottet intet

att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag att anslagen till den statliga väg- och

brobyggnadsverksamheten anvisas med sammanlagt 355 milj. kronor för

nästa budgetår. Av utskottets ifrågavarande uttalande har vidare framgått,

att utskottet icke kunnat ansluta sig till den uppfattning som kommit till uttryck

i motionerna 1:150 och 11:185 samt 1:281 och 11:352, nämligen

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1955

19

att ovannämnda anslagssumma bör reduceras till inalles 177,5 milj. kronor

och att i stället investeringsramar om tillhopa 355 milj. kronor böra fastställas

för de med hithörande anslag avsedda ändamålen, samt att utskottet

ej heller kunnat biträda det i motionerna I: 280 och II: 355 framställda

yrkandet om en förhöjning av anslagssumman med 10 milj. kronor

genom en motsvarande uppräkning av anslaget till byggande av riksvägar.

I enlighet härmed avstyrker utskottet under förevarande punkt bifall

till nämnda motioner, såvitt nu är i fråga.

Ovan angivna totalbelopp av 355 milj. kronor har föredraganden ansett

böra fördelas med 115 milj. kronor på anslaget till byggande av riksvägar,

med 215 milj. kronor på anslaget till byggande av länsvägar, med

12 milj. kronor på anslaget till byggande av ödebygdsvägar och med 13

milj. kronor på anslaget till byggande av storbroar. I de båda likalydande

motionerna 1: 46 och II: 61 har förordats viss jämkning härutinnan, innebärande

förstärkning av länsväganslaget med 10 milj. kronor och motsvarande

nedräkning av riksväganslaget. Med anledning därav vill utskottet

erinra om att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i sin petitaskrivelse

utgått från att ifrågavarande båda anslag, vilka i gällande riksstat

äro uppförda med respektive 95 och 203 milj. kronor, skulle komma att

anvisas med respektive 125 och 206 milj. kronor, vilket motiverats med att

ur såväl transportekonomisk synpunkt som av trafiksäkerhetsskäl en snabbare

upprustning vore erforderlig på riksvägarna än på länsvägarna.

Föredraganden har emellertid, såsom av det föregående framgått, ansett

den av styrelsen förutsatta förstärkningen av riksväganslaget böra reduceras

från 30 till 20 milj. kronor. Att i enlighet med motionärernas

förslag nedräkna detta anslag med ytterligare 10 milj. kronor finner utskottet

icke tillrådligt. De förevarande motionerna avstyrkas därför. Utskottet

förutsätter samtidigt att Kungl. Maj:t ägnar medelsfördelningsproblemet

fortlöpande uppmärksamhet, varvid såväl de av den allmänna

trafikutvecklingen betingade kraven på uppbyggnad av ett modernt stamvägnät

som olika landsdelars behov av jämväl lokala vägförbindelser av

god standard böra beaktas.

I detta sammanhang vill utskottet slutligen något ingå på frågan om anslaget

till byggande av storbroar. Vid sin under fjolårets riksdag verkställda

beräkning av de för berörda ändamål erforderliga medlen utgick

utskottet från att de anspråk som konnne att ställas på anslaget väsentligen

skulle avse kostnader för nybyggnadsföretag. Enligt vad utskottet

inhämtat har emellertid väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit, att

även ett stort antal ombyggnadsföretag skall uppföras på den speciella flerårsplanen

för storbroar. Därest så skulle komma att ske, lärer inom flcrårsplanens

ram utrymme icke komma all föreligga för någon mera omfattande

nybyggnadsverksamhet, såframt icke en relativt betydande anslagsförstärkning

vidtages. Utskottet förutsätter därför alt förevarande

spörsmål snarast omprövas.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1955

Vad föredraganden anfört rörande kostnaderna för bron vid Hjulsta har

icke givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Utskottet hemställer,

I. att motionerna I: 150 och II: 185 samt I: 281 och II: 352,

i vad de avse förslag om fastställande av investeringsramar

om sammanlagt 355 000 000 kronor för den statliga väg- och

brobyggnadsverksamheten under kalenderåret 1956, icke må

bifallas av riksdagen;

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

och med avslag å motionerna 1:46 och 11:61, 1:150 och

11:185, 1:281 och 11:352 samt I: 280 och II: 355, de sex

förstnämnda motionerna såvitt nu är i fråga, till Byggande

av riksvägar för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 115 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen;
III.

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

och med avslag å motionerna 1:46 och 11:61, 1:150 och

11:185 samt 1:281 och 11:352, samtliga motioner såvitt nu

är i fråga, till Byggande av länsvägar för budgetåret 1955/56

anvisa ett reservationsanslag av 215 000 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen;

IV. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

och med avslag å motionerna I: 150 och II: 185 samt I: 281

och II: 352, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Byggande

av ödebygdsvägar för budgetåret 1955/56 anvisa ett

reservationsanslag av 12 000 000 kronor, att avräknas mot

automobilskattemedlen;

V. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionerna I: 150 och II: 185 samt I: 281

och II: 352, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Byggande

av storbroar för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 13 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

8:o) Vissa vägbyggnadsarbeten. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 12, s. 27) får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Vissa vågbyggnadsarbeten för budgetåret

1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor, att

avräknas mot automobilskattemedlen.

9:o) Bidrag till underhåll av vägar och gator. Kungl. Maj:t har (punkt

13, s. 28) föreslagit riksdagen att till Bidrag till underhåll av vägar och

gator för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 31 300 000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1955

21

Förevarande anslag är å gällande riksstat uppfört med 31,2 milj. kronor.

Väg- och vattenbijggnadsstyrelsen har hemställt, att anslaget för nästa

budgetår uppföres med 31 300 000 kronor.

Föredraganden har icke funnit anledning till erinran mot styrelsens

förslag.

Utskottet. Under hänvisning till råd utskottet under punkten 5 anfört

får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till underhåll av vägar och

gator för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av

31 300 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

10 :o) Bidrag till byggande av vägar och gator. Kungl. Maj:t bär

(punkt 14, s. 28—31) föreslagit riksdagen att till Bidrag till byggande av

vägar och gator för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av

90 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett

belopp av 80,o milj. kronor. Vid utgången av budgetåret 1953/54 förelåg

en reservation av 52,3 milj. kronor å tidigare anvisade medel.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om ett anslag av

90 000 000 kronor.

Styrelsen framhåller att i en normalbudget såsom minimiomslutning för

byggande av vägar och gator bör upptagas ett årligt bidragsbelopp av 140

milj. kronor. En successiv ökning av anslagsbeloppen till denna nivå anses

ofrånkomlig. Ehuru avsevärda behov föreligger inom detta område, anses

dock _ med hänsyn till att planläggningen begränsar möjligheterna

att snabbare utöka denna investeringsverksamhet — en höjning av anslaget

för budgetåret 1955/56 böra begränsas till 90 milj. kronor. Styrelsen5

har därvid utgått ifrån ett anslag för budgetåret 1956/57 om 110 milj.

kronor. För fördelningsplansperioden 1956—1957 skulle sålunda ett belopp

av 200 milj. kronor bli tillgängligt, vilket torde innebära en efter de

reella förhållandena lämpad omslutning av 1956—1957 års fördelningsplan.

över stvrelsens framställning har utlåtande avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen

(s. 29).

Föredraganden erinrar inledningsvis om att fördelningsplanen föi åien

1954 och 1955 enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen innefattar en sammanlagd

omslutning i statsbidragskostnader av 190 milj. kronor, exklusive

ev. bidrag till marklösen. De för denna tid häremot svarande tillgängliga

bidragsmedlen — nämligen för budgetåren 1953/54 och 1954/55 anvisade

anslag efter vissa smärre avdrag och med bortseende från det belopp om

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr G är 1955

1,5 milj. kronor, som i sysselsättningsutjämnande syfte anvisats å tilläggsstat

för budgetåret 1953/54 — uppgår till (44 + 76) 120 milj. kronor. Det

återstående beräknade behovet av statsbidrag för i nämnda fördelningsplan

upptagna arbeten utgör sålunda (190 — 120) 70 milj. kronor.

Föredraganden anför vidare följande.

»Vad gäller eftersläpningen av anslagstilldelningen i förhållande till bidragsbehovet

för utförda arbeten är förhållandet följande. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

har under hand meddelat, att de arbeten, ingående i

fördelningsplanen för åren 1952 och 1953, vilka städerna utfört före den

1 januari 1954, beräknas motsvara ett statsbidragsbelopp, som jämte förefintlig

eftersläpning från den närmast föregående fördelningsplanen överstiger

de för perioden anvisade bidragsmedlen med omkring 18 milj. kr.

Styrelsen har räknat med att denna s. k. överdisponering av anslaget skall

täckas i efterhand av anslagsmedel, som anvisas för följande period. Under

år 1954 beräknar väg- och vattenbyggnadsstyrelsen enligt uppgift, att

anläggningsverksamheten inom ramen för 1954—1955 års fördelningsplan

skall få en omslutning av ca 40 milj. kr., räknat i statsbidragskostnader.

I enlighet härmed skulle eftersläpningen av anslagstilldelningen

i förhållande till bidragsbehovet för utförda arbeten vid ingången av år

1955 alltså ha nedgått till (18 + 40 — 44) 14 milj. kr.

De under år 1953 utförda bidragsberättigade arbetena enligt fördelningsplan

motsvarar enligt uppgift en bidragstilldelning av 28 milj. kr.

Under år 1954 beräknas såsom nämnts motsvarande arbeten bli utförda till

ett statsbidragsbelopp av omkring 40 milj. kr. De för budgetåret 1954/55

anvisade, för kalenderåret 1955 avsedda bidragsmedlen utgör 80 milj. kr.

Därest detta belopp minskas med förut angivna eftersläpningsbelopp om

14 milj. kr., skulle för statsbidragsberättigade väg- och gatubyggnadsföretag

under året 1955 återstå ca 66 milj. kr.

För år 1956 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen begärt ett anslagsbelopp

av 90 milj. kr. Jag har ej något att erinra häremot och tillstyrker

därför, att anslaget för budgetåret 1955/56 uppföres med 90 milj. kr.

Jag förutsätter, att, om det visar sig påkallat att vidtaga särskilda åtgärder

för att befrämja en viss avsättning av gatsten till kommunerna, en

mindre del av förevarande bidragsanslag får — i likhet med vad som gäller

under innevarande budgetår — reserveras för bidrag till steninköp och stensättningsarbeten

på för biltrafiken viktiga vägar och gator.»

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 5 anfört

får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till byggande av vägar och

gator för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av

90 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1955

23

11 :o) Bidrag till underhåll av enskilda vägar in. m. Kungl. Maj:t har

(punkt 15, s. 31 och 32) föreslagit riksdagen att dels till Bidrag till underhåll

av enskilda vägar m. in. för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 12 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen,

dels ock medgiva att under budgetåret 1955/56 statlig lånegaranti må

beviljas för lån avseende inköp av vägunderhållsmaskiner för vissa enskilda

vägar intill ett totalbelopp av 2 000 000 kronor.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 10,5 milj. kronor. Vid utgången

av budgetåret 1953/54 förelåg en reservation av 3,4 milj. kronor å

tidigare anvisade medel.

Väg- och vattenbyggnadsstijrelsen har för nästa budgetår hemställt om

ett anslag av 12 500 000 kronor samt att bemyndigande lämnas att under

budgetåret 1955/56 bevilja statlig kreditgaranti för lån avseende inköp av

vägunderhållsmaskiner för vissa enskilda vägar intill ett totalbelopp av

2 000 000 kronor.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde

få hänvisas till propositionen (s. 31 och 32).

Föredraganden biträder styrelsens förslag.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Fritiof

Karlsson in. fl. (1:276) och den andra inom andra kammaren av herr

Jansson i Benestad m. fl. (II: 356), i vilka hemställts att riksdagen måtte

besluta att bidraget för underhåll av enskilda vägar generellt ökas till 75 %

av den beräknade underhållskostnaden och att anslaget i motsvarande

mån uppräknas.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden

torde få hänvisas till motionen I: 276.

Utskottet. Den allmänna trafikökning som skett under senare år kan

otvivelaktigt åberopas som skäl för en höjning av den procentsats efter

vilken statsbidrag nu utgår till underhåll av enskilda vägar. Det sagda

gäller särskilt de mera trafikerade vägarna av nu avsett slag. Utskottet är

dock icke berett att enbart på grundval av det förslag härutinnan som

framlagts i de båda likalydande motionerna I: 276 och II: 356 förorda en

sådan ändring av gällande bidragsbestämmelser. Enligt utskottets mening

bör det emellertid ankomma på Kungl. Maj :t att närmare pröva denna

fråga och om möjligt redan till nästa års riksdag redovisa de åtgärder som

i berörda hänseende må synas befogade.

Under hänvisning jämväl till vad utskottet under punkten 5 anfört får

utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställa,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1955

I. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 276 och

11:356, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet

anfört;

II. att riksdagen må

a) till Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. för

budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 12 500 000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen;

b) medgiva att under budgetåret 1955/56 statlig lånegaranti

må beviljas för lån avseende inköp av vägunderhållsmaskiner

för vissa enskilda vägar intill ett totalbelopp av 2 000 000

kronor.

12 :o) Bidrag till byggande av enskilda vägar. Kungl. Maj :t har (punkt

16, s. 32 och 33) föreslagit riksdagen att till Bidrag till byggande av enskilda

vägar för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av

13 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Till ifrågavarande ändamål ha för innevarande budgetår anvisats 11,o

milj. kronor. Vid utgången av budgetåret 1953/54 fanns en reservation av

12,o milj. kronor å tidigare anvisade medel.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om ett anslag för nästa

budgetår av 13 000 000 kronor.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning får

utskottet hänvisa till propositionen (s. 32 och 33).

Föredraganden biträder styrelsens framställning.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 5 anfört

får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till byggande av enskilda vägar

för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av

13 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

13.0) Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 17, s. 33—35), som innebär anslagshöjning

för nästa budgetår med 100 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten

för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 350 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

14.0) Vissa kostnader i samband med internationella vägkongresser.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 18, s. 35), som innebär en

med 40 000 kronor sänkt medelsanvisning för nästa budgetår, får utskottet

hemställa,

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 dr 1955

25

att riksdagen må till Vissa kostnader i samband med internationella

vägkongresser för budgetåret 1955/56 anvisa ett

reservationsanslag av 15 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

15 :o) Väg- och vattenbyggnad sver hets civilförsvar m. m. I enlighet

med Kungl. Maj.ts förslag (punkt 19, s. 36) får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Väg- och vattenbyggnadsverkets civilförsvar

m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 55 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

16:o) Avsättning till statens automobilskattemedelsfond. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 20, s. 36) får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Avsättning till statens automobilskattemedelsfond

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 100 kronor.

17:o) Bidrag till handelshamnar och farleder. Kungl. Maj :t har (punkt

21, s. 36—38) föreslagit riksdagen att till Bidrag till handelshamnar och

farleder för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000

kronor.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 3 000 000 kronor. Vid utgången

av budgetåret 1953/54 förelåg en reservation av ca 5 800 000 kronor

å tidigare anvisade medel.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för nästa budgetår hemställt om

ett anslag av 5 000 000 kronor.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde

få hänvisas till propositionen (s. 37).

Över framställningen har utlåtande avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen

(s. 32).

Föredraganden har anfört följande.

»Frågan om statens ekonomiska medverkan vid om- och utbyggnad av

handelshamnar och farleder utreds f. n. av hamnbidragsutredningen. Dess

arbete har på grund av den ursprungliga utredningsmannens frånfälle i

praktiken endast pågått ett drygt år. Efter vad jag inhämtat har utredningen

utfört vissa principiella undersökningar samt besökt och därvid

överlagt med vederbörande myndigheter i ett antal hamnar. Utredningen

har emellertid icke ansett sig kunna på detta stadium av arbetet redovisa

något ståndpunktstagande i vad avser de hittills besökta hamnarna.

Jag räknar med att utredningen skall kunna framlägga resultatet av sitt

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1955

arbete under loppet av innevarande kalenderår. I avvaktan härpå och med

hänsyn till konjunkturläget kan jag icke förorda någon höjning av anslaget,

som alltså bör uppföras med oförändrat belopp, 3 000 000 kr.»

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till handelshamnar och farleder

för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av

3 000 000 kronor.

18:o) Statliga farledsarbeten. Kungl. Maj:t har (punkt 22, s. 38 och

39) föreslagit riksdagen att till Statliga farledsarbeten för budgetåret

1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 550 000 kronor. Vid utgången

av budgetåret 1954/55 förelåg en behållning av ca 900 000 kronor å

tidigare anvisade medel.

Väg- och vattenbyggnadsstgrelsen har för nästa budgetår hemställt om

ett anslag av 3 000 000 kronor enligt följande beräkning.

1. Påbörjande av farled innanför Hjärtöfjorden, ingående i inom
-

skärsfarleden i Bohuslän ................................................ 550 000

2. Påbörjande av Sannäskanalen, ingående i inomskärsfarleden i

Bohuslän ..................................................................... 1 500 000

3. Påbörjande av förbättringsarbeten i farleden genom Malö

strömmar i Bohuslän ...................................................... 900 000

4. Fortsatta projekteringsarbeten beträffande farleden genom

Nordre älv i Göteborgs och Bohus län samt av inomskärsfarleden

i Bohuslän in. fl.................................................... 50 000

3 000 000

Föredraganden, som förklarar sig under förevarande anslag icke beredd

att tillstyrka medel för påbörjande av några nya större företag under nästa

budgetar, föreslår att för fortsatta projekteringsarbeten och smärre arbeten

m. in. upptages ett belopp av 50 000 kronor.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två

likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Karl

Andersson m. fl. (I: 93) och den andra inom andra kammaren av herr

Johansson i Torp m. fl. (II: 127), i vilka hemställts att riksdagen måtte

besluta att till statliga farledsarbeten för budgetåret 1955/56 anvisa ett

reservationsanslag av 500 000 kronor.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande torde

få hänvisas till motionen I: 93.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr G är 1955

27

Utskottet. De anslagsmedel som under senare år anvisats till statliga

farledsarbeten ha till huvudsaklig del disponerats för förbättring av farledssträckan

Hamburgsund—Hornö ränna i Bohuslän. Enligt vad väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen meddelat beräknas detta företag komma att slutföras

under innevarande budgetår. De planer som av styrelsen framlagts

för nästa budgetår omfatta vissa nya farledsarbeten, för vilkas påbörjande

äskats sammanlagt 2 950 000 kronor. Härutöver anses 50 000 kronor erforderliga

för fortsatt projekteringsverksamhet m. in.

Föredraganden, som förklarat sig icke vara beredd att tillstyrka medel

för några nya större företag, har förordat att anslaget uppföres med sistnämnda

belopp. I de båda likalydande motionerna I: 93 och II: 127 har å

andra sidan hemställts att anslaget anvisas med 500 000 kronor. Härav

skulle 450 000 kronor tagas i anspråk för att bestrida kostnaderna för visst

arbete i farleden genom Toftösundet, ingående som delföretag i ett av de

i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens petitaskrivelse anmälda projekten.

Vid sin prövning av frågan har utskottet särskilt beaktat, att det vid bifall

till Kungl. Maj :ts förslag skulle bli nödvändigt att praktiskt taget helt

upphöra med den verksamhet som hittills, om ock i relativt blygsam omfattning,

bedrivits på förevarande område. Detta måste leda till, såsom i ovannämnda

motioner framhållits, att den befintliga arbetsorganisationen med

maskiner och mudderverk jämte tillhörande specialutbildad personal berövas

de arbetsuppgifter för vilka den är avsedd. En av dylika skäl framtvingad

avveckling av den på området redan verksamma organisationen

synes emellertid föga förenlig med god ekonomi. Rådande konjunkturläge

kan ej heller anses så ansträngt, att med hänsyn därtill hinder skulle föreligga

för att här åsyftade verksamhet bibehålies vid ungefär nuvarande

nivå. Då ett förverkligande av det i motionerna föreslagna projektet dessutom

är av stor praktisk betydelse för kusttrafiken i Bohuslän, har utskottet

funnit sig böra tillstyrka att anslaget till statliga farledsarbeten anvisas

med 500 000 kronor för nästa budgetår.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt

med bifall till motionerna 1:93 och II: 127, till Statliga farledsarbeten

för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 500 000 kronor.

19:o) Byggande av fiskehamnar. Kungl. Maj:t bär (punkt 23, s. 39)

föreslagit riksdagen att till Byggande av fiskehamnar för budgetåret 1955/56

anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kronor.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 3 milj. kronor. Vid utgången

av budgetåret 1953/54 förelåg en behållning av ca 3,i milj. kronor

å tidigare anvisade medel.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1955

Väg- och vattenbyggnadsstijrelsen har hemställt om ett anslag av

5 000 000 kronor för nästa budgetår.

Styrelsen erinrar om att den femårsplan för tiden 1948—-1953, som i

huvudsak på grundval av ett av 1944 års fiskehamnsutredning avgivet

principförslag avsetts att tjäna till ledning vid den fortsatta utbyggnaden

av fiskehamnar, omslöt ett totalt anslagsbelopp av 25,5 milj. kr.

På grund av den nödtvungna begränsningen av investeringsverksamheten

har för nämnda tidsperiod till utbyggnad av fiskehamnar blott

anvisats 6 milj. kronor. Härutöver har såsom statliga beredskapsarbeten

utförts vissa i byggnadsplanen ingående fiskehamnar, vartill utgått

ca 1,3 milj. kronor från anslaget till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande

m. in. och från här ifrågavarande anslag (tilläggsstat II budgetåret

1952/53). Sammanlagt har sålunda under nämnda tidsperiod utgått

ca 7,3 milj. kronor. För vartdera av budgetåren 1953/54 och 1954/55 har

anvisats 3,o milj. kronor, Till utförande av vissa fiskehamnsanläggningar

inom Norrbottens, Blekinge och Göteborgs och Bohus län har arbetsmarknadsstyrelsen

under budgetåret 1953/54 härutöver beviljat statsbidrag med

sammanlagt l,i milj. kronor.

Föredraganden, som förklarar sig finna någon ytterligare ökning av

detta anslag och därmed sammanhängande verksamhet i nuvarande konjunkturläge

icke försvarlig, föreslår att anslaget uppföres med ett oförändrat

belopp av 3 milj. kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Herbert

Hermansson in. fl. (I: 334) och den andra inom andra kammaren av herr

Johansson i Torp m. fl. (II: 414), i vilka hemställts att riksdagen måtte

besluta att till förevarande ändamål anvisa ett reservationsanslag av

4 000 000 kronor.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande torde

få hänvisas till motionen II: 414.

Utskottet. Till byggande av fiskehamnar har väg- och vattcnbyggnadsstyrelsen

för nästa budgetår äskat 5 milj. kronor. I jämförelse med motsvarande

på riksstaten för innevarande budgetår uppförda anslag innebär

detta en uppräkning med 2 milj. kronor. Föredraganden har emellertid

förordat att anslaget anvisas med oförändrat belopp, då någon ökning av

den därmed sammanhängande anläggningsverksamheten icke anses försvarlig

i nuvarande konjunkturläge. Utskottet delar denna uppfattning och

avstyrker sålunda bifall till det i de båda likalvdande motionerna I: 334 och

II: 414 framförda förslaget om en anslagsförstärkning med 1 milj. kronor.

I enlighet härmed hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr G år 1955

29

med avslag å motionerna I: 334 och II: 414, till Byggande av

fiskehamnar för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 3 000 000 kronor.

20 :o) Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 24, s. 40) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Underhåll och drift av statens fiskehamnar

och farleder för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 195 000 kronor.

21 :o) Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och

farleder. Kungl. Maj :t har (punkt 25, s. 41 och 42) föreslagit riksdagen att

till Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder för

budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 600 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 500 000 kronor. Vid utgången

av budgetåret 1953/54 förelåg en behållning av ca 830 000 kronor å

tidigare anvisade medel.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för nästa budgetår hemställt om

ett anslag av 1 000 000 kronor.

Styrelsen erinrar om att 1951 års utredning rörande beskattningen av

motorfordonstrafiken i sitt avgivna betänkande ej närmare behandlat

frågan om den skäliga storleken av detta anslag utan endast anfört att vägoch

vattenbyggnadsstyrelsens förslag i sina petita för innevarande budgetår

till uppräkning av förevarande anslag till 1 milj. kronor syntes sakligt

berättigat. I yttrande över nämnda betänkande framhöll styrelsen, att frågan

om bidrag till ifrågavarande ändamål icke borde betraktas som en anslagsfråga

i vanlig ordning. Det var här fråga om en restitution till av denna

kategori bensinförbrukare erlagd skatt, som rätteligen helt borde återgå till

dem själva, då det icke kunde framläggas skäl för att för denna bensinförbrukning

skulle erläggas skatt, som gick till vägväsendet. Genom tid efter

annan verkställda utredningar borde man utröna, huru stora kvantiteter

bensin, som användes för ifrågavarande ändamål, och med ledning härav

avväga storleken av anslaget på sådant sätt, att det utgjorde full restitution

för erlagd bensinskatt.

Föredraganden anser sig med hänsyn till nödvändigheten av att i rådande

ekonomiska läge begränsa investeringsutgifterna till de ur samhällelig synpunkt

viktigaste behoven ej böra tillstyrka styrelsens förslag om anslagshöjning.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Hesselbom

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1955

m. fl. (1:22) och den andra inom andra kammaren av herr Bengtsson i

Varberg in. fl. (II: 36), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta att dels

i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om utredningar tid efter annan av hur

stora kvantiteter bensin som årligen kunna beräknas komma till användning

inom den mindre sjöfarten och storleken av den därpå belöpande bensinskatten,

dels till Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar

och farleder för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Beträffande de skäl motionärerna anifört till stöd för sina yrkanden torde

få hänvisas till motionen 1:22.

Ltskottet. Såsom vid skilda tillfällen erinrats är förevarande bidragsanslag

av speciell karaktär, sammanhängande med att motorbåtstrafiken i

princip icke ansetts böra belastas med pålagor som utgå till förmån för

vägväsendets behov. Med anslaget har sålunda avsetts att såsom kollektiv

restitution för erlagd bensinskatt disponera någon del av automobilskattemedlen

för ändamål som tjäna den mindre sjöfartens intressen. Några officiella

beräkningar över huru stor del av den sammanlagda bensinskatten

som faller på den mindre sjöfarten ha dock icke gjorts. Enligt en uppskattning

av 1951 års utredning rörande beskattningen av motorfordonstrafiken

skulle nämnda del uppgå till icke fullt 2 milj. kronor per år. Andra uppgifter

föreligga även, utvisande ett värde av här ifrågavarande skattebelopp

på ca 5 milj. kronor. Några säkra hållpunkter för en bedömning av frågan

stå emellertid som nämnts icke till buds.

Under hänvisning härtill har i de båda likalydande motionerna I: 22 och

II: 36 föreslagits, att utredningar tid efter annan måtte verkställas rörande

storleken av dels de kvantiteter bensin som årligen kunna beräknas komma

till användning inom den mindre sjöfarten och dels den därpå belöpande

bensinskatten. Även utskottet finner behov föreligga av ett sådant klarläggande.

Utskottet anser sig därför böra förorda, att åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

uppdrages att göra de undersökningar som erfordras

för att tillgodose det i motionerna angivna syftet. Enligt vad utskottet erfarit

har Sveriges motorbåtsunion för avsikt att uppmana landets motorbåtsklubbar

och motorbåtsägare att framdeles föra bestyrkta loggböcker (anteckningar)

över den verkliga bensinförbrukningen och årligen insända

dessa uppgifter till unionen, som efter verkställd sammanräkning ämnar

delge väg- och vattenbyggnadsstyrelsen resultatet därav. Om en sådan anordning

kommer till stånd, skulle styrelsens undersökningar självfallet

underlättas i hög grad.

I de förenämnda motionerna bar vidare hemställts om en uppräkning av

förevarande anslag med 400 000 kronor. Även enligt utskottets uppfattning

är cn viss anslagsförstärkning motiverad. I avvaktan på frågans närmare

klarläggande synes den dock för nästa budgetår böra begränsas till 100 000

kronor.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1955

31

Under åberopande härav hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, i anledning av motionerna 1:22 och

II: 30, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa

att Kungl. Maj :t ville föranstalta om åtgärder i det av

utskottet angivna syftet;

II. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt motionerna 1: 22 och II: 36, såvitt mu är i fråga, till

Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och

farleder för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 700 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

22 :o) Reparation och ombyggnad av Falsterbokanalen. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 26, s. 42 och 43) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Reparation och ombyggnad av Falsterbokanalen

för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 400 000 kronor.

23:o) Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp. Kungl.

Maj :t har (punkt 27, s. 43—48) föreslagit riksdagen att till Bidrag till anläggningar

för vattenförsörjning och avlopp för budgetaret 1955/56 anvisa

ett reservationsanslag av 25 000 000 kronor.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats 25 miljoner

kronor. Vid utgången av budgetåret 1953/54 förelåg en behållning

av 26,6 miljoner kronor å tidigare anvisade medel.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för nästa budgetår hemställt om

ett anslag av 30 000 000 kronor.

Styrelsen framhåller att de enligt hittillsvarande bidragsförfattningar

beviljade bidragen under en följd av år i medeltal uppgått till ungefär

hälften av de anläggningskostnader, vartill bidrag sökts. Enbart för avveckling

av balansen per 30 juni 1954 skulle erfordras ett belopp av ca

95 milj. kr., medan det för budgetåret 1954/55 anvisade bidragsanslaget

endast utgör 25 milj. kr. Under budgetåret 1953/54 tillkom nya företag

för 120 milj. kr., motsvarande ett bidragsbehov för året av 60 milj. kr.

Det är enligt styrelsens uppfattning nu knappast möjligt att längre uppskjuta

ett ställningstagande till frågorna om att åstadkomma jämvikt

mellan bidragsmedel och bidragsbehov och att utforma en föl de statliga

uppgifterna på vatten- och avloppsomradet ändamålsenlig organisation.

Den balans av bidragsärenden, som kommer att föreligga vid övergång till

ändrade bidragsregler, blir under alla omständigheter av sådan storleksordning,

alt dess avveckling måste taga flera år.

Föredraganden erinrar inledningsvis om alt han i löregaendc ais statsverksproposition

uttalat förmodan, att en lösning av de föreliggande svårig
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1955

heterna torde få sökas i samband med ställningstagandet till de förslag,

som framlagts av 1946 års vatten- och avloppssakkunniga (SOU 1951: 26).

Dessa förslag berör tre ämnesområden, nämligen lagstiftningen om vattenoch

avloppsanläggningar, bestämmelserna om statsbidrag till dylika anläggningar

samt organisationen av de myndigheter, som har att taga befattning

med hithörande ärenden.

Vad angår lagstiftningsfrågan kommer, enligt föredraganden, för innevarande

års riksdag att framläggas proposition, innefattande vissa på

vatten- och avloppssakkunnigas arbete byggda förslag till ändrad lagstiftning.

Förslagen innebär — utom annat — en betydande utökning av kommunernas

självbestämmanderätt i fråga om avgifter till vatten- och avloppsanläggningar

och torde därigenom komma att förbättra de ekonomiska

förutsättningarna för tillkomsten av dylika anläggningar.

Beträffande bestämmelserna om statsbidrag till anläggningarna framhåller

föredraganden följande.

»I fråga om statsbidragsgivningen innebär de förslag, som framlagts av

vatten- och avloppssakkunniga, i stort sett bibehållande av huvudgrunderna

i det nuvarande systemet sådana de kommit till uttryck i gällande kungörelse

den 13 februari 1953 (nr 40) angående statsbidrag till vatten- och

avloppsanläggningar samt Kungl. Maj:ts brev samma dag till väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen. Emellertid innefattar förslagen en ganska betydande

sänkning av statsbidragens belopp. Såsom motiv härtill har de

sakkunniga anfört, att bidragsverksamheten måste ganska väsentligt utvidgas

för att tillgodose önskemålen att förefintlig bebyggelse inom rimlig

tid bleve försörjd med vatten och avlopp samt att det därvid måste tillses,

att icke anspråken på statskassan stegrades i alltför hög grad. Den hittillsvarande

utvecklingen har bestyrkt de sakkunnigas bedömande i fråga om

anspråken på bidragsmedel. Tvivel råder ej heller om att ett genomförande

av de sakkunnigas förslag skulle avsevärt förbättra den nuvarande situationen

genom att nedbringa behovet av bidragsmedel och därigenom minska

den uppkomna balansen av bidragsärenden.

Att, såsom 1946 års vatten- och avloppssakkunniga föreslagit, binda den

framtida utvecklingen genom ett ställningstagande för en längre tidsperiod

finner jag i nuvarande läge icke lämpligt eller möjligt. Ekonomiska skäl

tvingar f. n. till största återhållsamhet i fråga om anslag av förevarande

natur och hindrar en ökning av det nuvarande anslaget för kommande

budgetår. Härtill kommer att frågan om en revision av grunderna för

statsbidragsgivningen på detta och närstående områden kommer att bli

föremål för prövning i samband med de förslag, som allmänna statsbidragsutredningen

väntas framlägga under innevarande år. Nämnas må vidare, att

vattenvardskommittén i sitt den 1 december 1954 dagtecknade betänkande

uttalat sig för en lösning av bidragsfrågan, vilken väsentligt avviker från

den som vatten- och avloppssakkunniga förordat.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1955

33

Under dessa förhållanden har mitt ställningstagande synts böra begränsas

till att avse åtgärder, som f. n. är oavvisligen påkallade för att bringa

bidragsreglerna i bättre överensstämmelse med tillgången på medel och de

ekonomiska förhållandena i övrigt samt därigenom hindra ytterligare ansvällning

av den uppkomna balansen av bidragsärenden och om möjligt

nedbringa densamma. När jag kommit till denna slutsats, anser jag mig i

detta sammanhang böra för riksdagen redovisa de överväganden rörande

bidragsgivningens utformning, som framkommit vid frågans beredning

inom departementet, och de jämkningar i bidragsbestämmelserna, som jag

mot bakgrunden härav senare avser föreslå Kungl. Maj :t att vidtaga.

En tänkbar åtgärd, som skulle avsevärt minska bidragsbehovet, vore

en höjning av den kostnad, som anläggningens brukare vid bidragsberäkningen

förutsättes under alla förhållanden ha förmåga att själva bestrida.

Denna kostnad, som enligt nuvarande bidragsregler är bestämd till 25 öre

per kubikmeter vatten, har av 1946 års vatten- och avloppssaklcunniga

föreslagits höjd till ca dubbla beloppet. En så radikal höjning har visserligen

mött gensaga i åtskilliga yttranden över förslaget, men i allmänhet

har dock — även i yttranden från kommuner och sammanslutningar

av sådana — accepterats en höjning till förslagsvis 30 eller 40 öre

per kubikmeter. En omläggning av bidragstariffen i nu antydd riktning

finner jag emellertid mindre lämplig av den anledningen, att den innebär

ett kraftigt principiellt avsteg från nu tillämpade grunder för bidragsgivningen.

Lämpligare synes mig att den ofrånkomliga reduktionen av

bidragsanspråken åstadkommes genom en mindre sänkning av samtliga bidrag.

En dylik åtgärd — vilken synes mig väl försvarlig med hänsyn till

den sedan början av 1940-talet avsevärt ökade inkomststandarden — bör

dock icke göras så radikal, att någon alltför påtaglig skillnad kommer att

föreligga mellan bidrag efter de äldre och efter de nyare reglerna.

En omständighet, som bidragit till att öka behovet av medel utöver

vad som förutsattes vid bidragssystemets tillkomst, är det sätt, varpå kommunens

ekonomiska bärkraft bedömes i samband med bidragsberäkningen.

Detta sker i den formen, att vid bidragsberäkningen även frånräknas en viss

kostnadsandel, graderad efter skatteunderlaget per invånare i kommunen.

Denna kostnadsandel utgör vid 10 skattekronor per invånare 5 öre per

kubikmeter, vid 20 skattekronor per invånare 35 öre per kubikmeter samt

vid 30 skattekronor per invånare 85 öre per kubikmeter. Skatteunderlaget

per invånare beräknas såsom ett medeltal för sju år med bortseende från

det högsta och det lägsta talet. Då skatteunderlaget per invånare, såsom

nu länge varit fallet, är i stigande, medför den angivna beräkningsgrunden

att tillräcklig hänsyn icke tages till kommunens aktuella ekonomiska

bärkraft. Statens procentuella andel i anläggningskostnaden kommer att

stegras i tider med stigande kostnadsläge, medan förhållandet under

3—574 55 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 6 saml. Nr 6

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1955

tider med sjunkande kostnadsläge kommer att bli det motsatta. Teoretiskt

skulle man kunna komma ifrån denna olägenhet genom en sådan ändring

av bidragssystemet, att förstnämnda kostnadsandel bestämdes till viss

procent av kostnaderna för anläggningen och icke, såsom nu, till visst belopp

för varje skattekrona per invånare. En reform i denna riktning skulle

i någon mån bringa bidragssystemet i bättre överensstämmelse med vad

som tillämpas på andra områden. Den synes mig emellertid icke böra

komma i fråga i detta sammanhang. Om man — vilket jag förordar — tills

vidare bibehåller de nuvarande huvudgrunderna för bidragsberäkningen,

kan det nyss angivna missförhållandet i någon mån mildras genom att

kostnadsberäkningarna och beräkningarna av kommunens ekonomiska

bärkraft hänföres till i huvudsak samma tidpunkt. Det lämpligaste vore ur

denna synpunkt otvivelaktigt att kommunens bärkraft bedömdes uteslutande

på grundval av det senaste årets taxeringsutfall. De skäl, som föranlett

uppställandet av den nuvarande regeln om sjuårsmedeltal, nämligen

önskemålet att bidragsberäkningen icke skall alltför mycket påverkas av

tillfälliga förhållanden, bör dock enligt min uppfattning leda till en sådan

modifikation, att beräkningen hänföres till ett medeltal för tre år. Regeln

om bortseende från det högsta och det lägsta talet bortfaller därvid. Det

bör betonas, att tillämpningen på förevarande område av ett treårsmedeltal

motiveras uteslutande av bidragssystemets säregna karaktär och alltså

icke innebär något ställningstagande i fråga om andra former av statsbidrag,

för vilka gäller bestämmelser om bidragsberäkning på grundval av

sjuårsmedeltal.

En sådan ändring i fråga om bidragssystemet är dock ej tillräcklig för

att ernå den minskning av bidragsbehovet, som är ofrånkomlig. Jag avser

därför att därutöver föreslå en sänkning från 60 till 50 av den bidragsprocent,

efter vilken statsbidraget beräknas av det kapitaliserade värdet

av anläggningens beräknade årskostnad, minskad med dess grundkostnad.

För att icke övergången till den nya bidragstariffen skall leda till olika

bedömande av företag, som påbörjats vid samma tidpunkt, anser jag att

den äldre tariffen alltjämt bör tillämpas å sådana företag, till vilkas igångsättande

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd före den

1 juli 1953. Enligt inhämtad uppgift torde bidrag hittills icke annat än

möjligen i något undantagsfall ha beviljats till företag som påbörjats efter

nämnda tidpunkt.

De nu förordade åtgärderna kan visserligen icke antagas ensamma leda

till att den för närvarande förefintliga balansen av bidragsärenden hos

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen omedelbart nedgår i tillräcklig omfattning

men torde i allt fall tjäna till att hindra någon egentlig stegring av

balansen. Vissa detaljundersökningar, som verkställts av vatten- och avloppsbyrån

inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen efter det styrelsen avgivit

sina anslagsäskanden för budgetåret 1955/56, tyder för övrigt på

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1955

35

att läget under senaste tiden förbättrats. Utvecklingen beträffande kostnadsläget

och talen för skatteunderlaget har nämligen på sista tiden gått i den

riktningen, att balans mellan dessa faktorer snart torde vara uppnådd. De

föreslagna jämkningarna i bidragsreglerna kommer då att leda till att statens

andel i kostnaderna för vatten- och avloppsanläggningar nedgår till ett

mera rimligt mått. Den väntetid, f. n. omkring tre år, som de bidragssökande

måst underkasta sig på grund av anhopningen av bidragsärenden, torde

därför komma att successivt nedgå. Sedan någon tids erfarenhet vunnits

av de nya bidragsreglernas verkningar, kan — därest icke en mera genomgripande

omläggning av systemet kommer till stånd av anledning som förut

sagts — förhållandena givetvis komma att utvecklas så att frågan om bidragstariffens

utformning och medelsbehovet anses böra upptagas till förnyat

övervägande.

I ytterligare ett hänseende är enligt min mening en justering av bidragsreglerna

påkallad, nämligen i fråga om bidrag till sådana vatten- och avloppsanläggningar,

som kommer till stånd i samband med alt markområden

exploateras för nybebyggelse. Ehuru bidragssystemet kan sägas ha

till uteslutande syfte att avhjälpa de svårigheter, som till följd av bristfällig

planering och av andra orsaker uppstått, då det gällt att förse den

äldre bebyggelsen med vatten- och avloppsanordningar, innefattar bidragsreglerna

formellt icke något hinder för att bidrag utgår även till anläggningar

för nyexploaterade områden. Vid bidragsreglernas tillämpning har

emellertid ansetts, att en bidragsgivning till dylika anläggningar i allt fall

vore mindre angelägen än övrig bidragsverksamhet. Icke annat än i

undantagsfall har i praktiken inträffat, att bidrag utgått till anläggning av

nu angiven karaktär. 1946 års vatten- och avloppssakkunniga har i detta

hänseende föreslagit en uttrycklig regel om att bidrag icke må med mindre

särskilda skäl föreligger utgå till sådan anläggning, som utföres i samband

med ett markområdes exploatering för bebyggelse. Av flera skäl -— speciellt

statsfinansiella hänsyn — är det uteslutet att bestämma ramen för

bidragsgivningen så att denna i princip skall omfatta även nybebyggelse.

Vid sådant förhållande måste det anses angeläget att genom en uttrycklig

bestämmelse undanröja den tvekan, som hos de bidragssökande uppstått,

huruvida bidrag verkligen kan påräknas i fråga om anläggning för dylik

bebyggelse. Lämpligen sker detta genom att i nuvarande bidragsförfattning

upptages en bestämmelse av det innehåll de sakkunniga föreslagit.

Den möjlighet, bestämmelsen ger att då särskilda skäl föreligger

lämna bidrag även till anläggning för nybebyggelse, torde — såsom de

sakkunniga uttalat — böra anses reserverad för sådana undantagsfall,

då ett allmänt intresse oavvisligen påkallar att nybebyggelse lokaliseras

till en plats, där kostnaderna för vattenförsörjning och avlopp ställer sig

exceptionellt höga och där bidrag får anses erforderligt för att hindra att

kommunen och områdets invånare oskäligt betungas.»

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1955

I fråga om bidragsmyndighetcns organisation framhåller slutligen föredraganden

att 1946 års vatten- och avloppssakkunniga föreslagit, att den

till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förlagda vatten- och avloppsbyrån

skall med viss ändring i personalsammansättningen underställas en särskild

nämnd, kallad statens vatten- och avloppsnämnd, vilken föreslagits

anknuten till byggnadsstyrelsen. För att möjliggöra en närmare samverkan

med det organ, som i främsta rummet hade ansvaret för vattenvården,

nämligen fiskeristyrelsens tillsvnsavdelning, borde även denna underställas

vatten- och avloppsnämnden. Beträffande distriktsorganisationen, bestående

av distriktsingenjörerna för vatten och avlopp jämte underställd

personal, har föreslagits en betydande personalförstärkning. — Hithörande

frågekomplex anses nu ha kommit i ett väsentligt ändrat läge genom de

förslag, som den 1 december 1954 framlagts av vattenvårdskommittén.

Denna har för sin del föreslagit en i flera avseenden likartad organisation

men med en mera självständig ställning och innefattande en betydande

förstärkning av den för vattenvården avsedda personalen. De förslag, som

sålunda framkommit, är enligt föredraganden uppenbarligen av den art,

att frågan om vatten- och avloppsverksamhetens organisation måste anstå.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herr Danmans väckt motion (I: 271),

vari hemställts att riksdagen måtte besluta att förevarande statsbidrag må

utgå enligt tidigare gällande normer för anläggningar för vilka tillstånd till

utförande med bibehållen rätt till statsbidrag redan lämnats;

dels en inom första kammaren av herr Helmer Persson väckt motion

(1:272), vari hemställts att riksdagen till bidrag till anläggningar för

vattenförsörjning och avlopp för budgetåret 1955/56 måtte anvisa ett reservationsanslag

av 30 milj. kronor;

dels två likalvdande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Grym m. fl. (1:273) och den andra inom andra kammaren av

herr Gauelin in. fl. (II: 302), i vilka hemställts att riksdagen beslutar,

dels att förevarande anslag måtte höjas till 30 miljoner kronor, dels att

någon ändring av bidragsreglerna i för bidragstagarna ogynnsam riktning

för närvarande icke sker, dels att, därest viss jämkning befinnes oundgänglig,

utredning förebringas om dess storlek och verkningar och att i

varje fall en skärpning av villkoren både genom sänkning av det grundläggande

procenttalet från 60 till 50 och en förkortning av medeltalsperioden

för skatteunderlaget icke vidtages, dels att ändrade bidragsregler

under alla omständigheter icke ges retroaktiv verkan utan göres tillämpliga

endast för företag som påbörjas efter ändringens ikraftträdande, dels

ock att vatten och avlopp för nybebyggelse i landskommunerna som regel

ges bidragsmöjlighet;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kam
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1955

37

niaren av herr Herbert Hermansson in. fl. (I: 333) och den andra inom

andra kammaren av herrar Larsson i Hedenäset och Ericsson i Näs

(11:419), i vilka hemställts att riksdagen uttalar sig för att den bidragsprocent

efter vilken statsbidrag beräknas till vatten- och avloppsledningar

tills vidare skall vara tiO samt att den äldre bidragstariffen alltjämt bör

tillämpas å sådana företag, till vilkas igångsättande väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

meddelat tillstånd före den 1 juli 1955.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden

torde få hänvisas till motionerna 1:271, 1:272, 11:302 och 1:333.

Utskottet. I sitt år 1951 avgivna betänkande ha 1946 års vatten- och avloppssakkunniga

bl. a. framlagt förslag om ändrade grunder för statsbidrag

till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp. Detta förslag har

hittills icke blivit prövat av statsmakterna. I viss anslutning därtill har

emellertid föredraganden nu ansett sig böra för riksdagen redovisa de

överväganden rörande bidragsgivningens utformning som framkommit vid

frågans beredning inom departementet, varjämte lämnats en redogörelse

för de jämkningar i bidragsbestämmelserna som föredraganden mot bakgrunden

härav senare avser föreslå Kungl. Maj:t att vidtaga.

Enligt föredragandens mening är en utökad anslagsanvisning f. n. icke

möjlig. Med hänsyn härtill har föredraganden funnit sitt ställningstagande

böra begränsas att avse sådana åtgärder som äro oavvisligen påkallade

för att bringa bidragsreglerna i bättre överensstämmelse med tillgången

på medel och de ekonomiska förhållandena i övrigt samt därigenom

hindra ytterligare ansvällning av den uppkomna balansen av bidragsärenden

och om möjligt nedbringa densamma. För att detta syfte

skall kunna uppnäs har det synts föredraganden erforderligt, att det på

visst sätt konstruerade sjuårsmedeltal som ligger till grund för beräkningen

av skatteunderlaget per invånare i vederbörande kommun omändras

till ett treårsmedeltal samt att bidragsprocenten sänkes från 60

till 50. De nya bestämmelserna anses böra få retroaktiv verkan i så måtto

att endast företag, till vilkas igångsättande väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

meddelat tillstånd före den 1 juli 1953, skola erhålla bidrag enligt

hittills tillämpade grunder. Föredraganden har vidare funnit lämpligt,

att i författningstexten intages en uttrycklig föreskrift om att bidrag icke

må, med mindre särskilda skäl föreligga, utgå till sådan anläggning som

utföres i samband med ett markområdes exploatering för nybebyggelse.

Mot föredragandens nu i korthet återgivna uttalanden och förslag ha

motionsledes vissa erinringar framförts. I motionen 1:271 har sålunda

hemställts, att riksdagen måtte besluta att nuvarande bidragsregler skola

gälla för samtliga sådana företag för vilka igångsättningstillstånd redan

lämnats. I princip samma yrkande har framställts i de båda likalydande

motionerna 1:333 och 11:419, i vilka även givits uttryck åt den uppfatt
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr ti år 1055

ningen att nuvarande bidragsprocent bör bibehållas. I motionerna I: 273

och II: 302 återigen har riksdagen föreslagits skola besluta, att någon ändring

av bidragsreglerna i för bidragstagarna ogynnsam riktning för närvarande

icke skall ske. Därest viss jämkning av reglerna dock befinnes oundgänglig,

bör enligt motionärerna denna jämkning i varje fall icke avse

både bidragsprocenten och medeltalsperioden, liksom den ej heller under

några omständigheter bör få retroaktiv verkan. Vatten- och avloppsanläggningar

för nybebyggelse i landskommunerna anses vidare som regel böra

ges bidragsmöjlighet.

Utskottet vill för egen del inledningsvis uttala den meningen, att det

torde ankomma på riksdagen att besluta om i vad mån bidragsbestämmelserna

på förevarande område skola ändras eller ej. Vad de av föredraganden

ifrågasatta åtgärderna därefter angår lärer förslaget om att

det nya bidragssystemet skall ges tillbakaverkande kraft tilldraga sig den

största uppmärksamheten. Ur rent formell synpunkt kan denna retroaktivitet

otvivelaktigt förklaras vara blott skenbar, då de av väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen lämnade tillstånden att med bibehållen rätt till

statsbidrag påbörja visst företag ju icke innefatta någon utfästelse om

att vederbörande kommun skall komma i åtnjutande av bidrag enligt just

de vid tidpunkten för tillståndsgivningen gällande reglerna. Det är å andra

sidan uppenbart, att de kommuner som redan erhållit sådant tillstånd ha

vid upprättandet av sina kostnadskalkyler utgått från det bidragsbelopp

som kunnat framräknas på grundval av nyss angivna regler. Ett beslut

i den av föredraganden förordade riktningen måste därför i realiteten få

till följd, att de förutsättningar enligt vilka kommunerna vidtagit sina

dispositioner helt förändras och att kommunerna ställas inför icke förutsedda

ekonomiska problem av svårbemästrad natur. Utskottet finner detta

otillfredsställande och kan därför icke tillstyrka, att en eventuell omläggning

av statsbidragssystemets grunder ges retroaktiv karaktär.

På grund av rådande eftersläpning i bidragstilldelningen kommer emellertid,

därest retroaktivi teten uppgives, effekten av de av föredraganden

ifrågasatta åtgärderna att i varje fall för de närmaste båda åren bli tämligen

obetydlig. Att märka är vidare, såsom föredraganden själv framhållit,

att frågan om en revision av grunderna för statsbidragsgivningen

på förevarande och närstående områden kommer att bli föremål för prövning

i samband med de förslag som allmänna statsbidragsutredningen

väntas framlägga under innevarande år. En vid årets riksdag vidtagen författningsändring,

av ovan angivna skäl gällande sådana företag för vilka

igångsättningstillstånd icke lämnats exempelvis före den 1 juli 1955, skulle

sålunda få enbart provisorisk karaktär och kunna leda till en mera väsentlig

minskning av bidragsbalansen först vid en tidpunkt då bidragssystemets

grunder måste omprövas i ett större sammanhang. Ett beslut av

denna innebörd synes föga rationellt. Utskottet hyser därför den åsikten,

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1955

39

att i avbidan på resultatet av nyssberörda utredning någon ändring i statsbidragsbestämmelserna

på förevarande område tills vidare icke bör ske.

En avvaktande hållning liärutinnan får anses så mycket mera motiverad

som ej heller vattenvårdskommittén ännu slutfört sitt uppdrag.

Vad själva anslagsfrågan slutligen beträffar tala onekligen vissa skäl

för det i de båda ovannämnda motionerna 1:273 och 11:302 liksom i

motionen I: 272 framställda förslaget om en uppräkning av anslaget med

5 milj. kronor, helst som utskottet ju icke funnit sig kunna tillstyrka den

av föredraganden förordade utvägen att nedbringa bidragsbalansen. I rådande

ekonomiska läge har emellertid utskottet icke ansett sig böra frångå

Kungl. Maj :ts förslag men förutsätter att möjligheterna för en framtida

anslagsförstärkning noggrant prövas.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, i anledning av vad föredraganden i

förevarande fråga anfört ävensom motionerna 1:271, 1:333

och 11:419 samt 1:273 och 11:302, sistnämnda båda motioner

såvitt nu är i fråga, besluta att någon ändring av nuvarande

bestämmelser rörande statsbidrag till anläggningar för

vattenförsörjning och avlopp tills vidare icke skall ske;

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

och med avslag å motionerna I: 272 samt I: 273 och II: 302,

sistnämnda båda motioner såvitt nu är i fråga, till Bidrag

till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp för budgetåret

1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 25 000 000

kronor.

V ägtrafik väsendet

24:o) Statens bilinspektion: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 28,

s. 49—53) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen

för statens bilinspektion uppföra ytterligare 20 kontorsbiträdestjänster

i Ca 8, dels godkänna av departementschefen förordad

avlöningsstat för statens bilinspektion, att tillämpas tills vidare fr. o. m.

budgetåret 1955/56, dels ock till Statens bilinspektion: Avlöningar för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 1 985 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 1 834 600 kronor.

Väg- och vattenbgggnadsstyrelsen har hemställt om en anslagshöjning

för nästa budgetår med 155 400 kronor.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde

få hänvisas till propositionen (s. 49—51).

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1955

Över framställningen ha utlåtanden avgivits av statskontoret och statens

organisationsnämnd (s. 51).

Departementschefen framhåller att de av statens organisationsnämnd

gjorda rationaliseringsundersökningarna inom bilinspektionen har givit

värdefulla bidrag till strävandena att förenkla och minska inspektionens

arbete. Såsom nämnden själv konstaterat har emellertid antalet motorfordon

och därmed kravet på förrättningar från inspektionens sida ökat

i en takt, som långt överstiger den beräkning, vilken legat till grund

för nämndens förslag till personalorganisation. Fordonsparkens snabba

tillväxt har skapat en situation, som hittills blott med svårighet kunnat

bemästras, delvis till priset av en under vissa delar av året mindre god

service åt allmänheten. Härtill kommer de alltmera ökade anspråk, som

ställs på inspektionen i anslutning till den skärpta trafikövervakningen.

På grund av dessa förhållanden vill departementschefen ej motsätta sig

en tillfällig personalförstärkning på detta område. Härför anses böra beräknas

ett belopp motsvarande lön till tio biträdande bilinspektörer i

Cg 19 eller 112 600 kronor. Det förutsättes emellertid, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

i första hand noggrant undersöker och väl utnyttjar

alla möjligheter att under den brådaste tiden anlita kompetenta utomstående

såsom körprovskontrollanter i enlighet med organisationsnämndens

förslag och endast i den mån detta visar sig omöjligt heltidsanställer

extra personal.

För en i anslutning till personalökningen vidgad utbildningsverksamhet

för blivande bilinspektörer anses den av styrelsen begärda medelsökningen

kunna begränsas till 10 000 kronor.

Då vidare väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag till uppräkning av

anslaget med ca 27 800 kronor, motsvarande den automatiska utgiftsstegringen

för löneklassförändringar m. m„ även biträdes, uppföres anslaget med

(1 834 600 + 112 600 + 10 000 + 27 800) 1 985 000 kronor.

Det i personalförteckningen angivna antalet kontorsbiträdestjänster i

Ca 8 ökas slutligen med 20 för beredande av ordinarie anställning enligt

grunderna för den reglerade befordringsgången åt vissa biträden.

Utskottet. I likhet med departementschefen finner utskottet erforderligt,

att bilinspektionen på grund av den snabbt växande arbetsbördan nu tillföres

vissa ökade personella resurser. Då Kungl. Maj :ts förslag sålunda

icke givit utskottet anledning till erinran, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för

statens bilinspektion uppföra ytterligare 20 kontorsbiträdestjänster

i Ca 8;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens bilinspektion,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1955/56:

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1955

41

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 918 000

2. Avlöningar till ieke-ordinarie personal, förslags
vis

............................................................ 794 500

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 272 500

Summa kr. 1 985 000

c) till Statens bilinspektion: Avlöningar för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 1 985 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

25:o) Statens bilinspektion: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj .ts

förslag (punkt 29, s. 53), som innebär anslagshöjning med 55 000 kronor

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens bilinspektion: Omkostnader

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 672 000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

26:o) Statens bilinspektion: Utrustning. I enlighet med Kungl. Maj .ts

förslag (punkt 30, s. 53 och 54), som innebär oförändrad medelsanvisning

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens bilinspektion: Utrustning för

budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 25 000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

27 :o) Registrering av motorfordon. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 31, s. 55), som innebär oförändrad medelsanvisning för nästa

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Registrering av motorfordon för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kronor.

28:o) Bidrag till vissa kommunikationsändamål. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 32, s. 55), som innebär anslagshöjning med 50 000

kronor för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa kommunikationsändamål

för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 350 000 kronor.

29:o) Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar. Kungl.

Maj :t har (punkt 33, s. 56) föreslagit riksdagen att till Bidrag till säkerhetsanordningar

vid järnvägskorsningar för budgetåret 1955/56 anvisa ett

reservationsanslag av 2 700 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1955

Till förevarande ändamål ha för innevarande budgetår anvisats 1 530 000

kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om en höjning av anslaget

med 1 170 000 kronor för nästa budgetår.

Styrelsen, som beräknar att tillgängliga medel i huvudsak komma att förbrukas

under innevarande budgetår, meddelar att bidragskostnaderna för

sådana ytterligare anordningar, som beräknas bliva färdigställda år 1954

och för vilka statsbidrag komma att sökas före den 1 april 1955, uppskattas

till sammanlagt ca 2,7 milj. kronor.

Departementschefen biträder styrelsens förslag.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till säkerhetsanordningar vid

järnvägskorsningar för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 2 700 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

30: o) Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid vissa järnvägskorsningar.

Kungl. Maj :t bär (punkt 34, s. 56—62) föreslagit riksdagen

att till Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid vissa järnvägskorsningar

för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 250 000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Sedan från enskild person fråga väckts om vidtagande av erforderliga

åtgärder till höjande av trafiksäkerheten vid korsningar i samma plan

mellan järnväg och enskild väg, har detta spörsmål varit föremål för särskilda

överväganden inom kommunikationsdepartementet. Vid ärendets

förberedande behandling har yttranden inhämtats från järnvägsstyrelsen,

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och statens trafiksäkerhetsråd, vilka

alla vitsordat, att särskilda åtgärder i syfte att förbättra trafiksäkerheten

vid ifrågavarande järnvägskorsningar är önskvärda.

Sedermera har frågan underställts 1953 års trafiksäkerhetsutredning för

bedömning.

Utredningen har funnit det lämpligt att ett särskilt anslag anvisas

för ändamålet. Anslaget bör användas till bestridande av kostnader för i

första hand siktförbättringar vid plankorsningar mellan järnväg och enskild

väg genom röjning av träd och buskar, schaktning och sprängning

samt flyttning av byggnader, upplag in. in., i den mån sådana åtgärder kan

vidtagas efter frivillig överenskommelse med markägare. Vidare bör bidi

aget användas till erforderlig vägomläggning, förbättringar av vägens

plan och profil samt till förbättringar av själva körbanans beskaffenhet.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1955

43

Järnvägsförvaltningarnas personal bör med sin kännedom om förekomsten

av otillfredsställande korsningar i samråd med vederbörande vägdirektör

utarbeta erforderliga arbetsplaner jämte kostnadsberäkningar.

Utredningen föreslår, att statsbidrag må utgå ur anslaget med 90 % av

kostnaderna för arbetenas utförande. Återstående 10 % torde böra bestridas

av vederbörande järnvägsföretag, emedan den ökade trafiksäkerhet,

som vinnes genom icke minst siktförbättrande åtgärder, är till gagn

icke endast för vägtrafiken utan även för trafiken å järnvägen. Anslaget,

som bör avräknas mot automobilskattemedlen, föreslås upptagas med

1 milj. kr. för budgetåret 1955/56.

över det förslag till frågans lösning, som sålunda framlagts av 1953

års trafiksäkerhetsutredning, har yttranden avgivits av järnvägsstyrelsen,

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och svenska järnvägsföreningen (s. 58

och 59).

Departementschefen framhåller inledningsvis att det vid början av

år 1953 enligt uppgift fanns sammanlagt 38 600 järnvägskorsningar i

landet, varav icke mindre än ca 34 000 avsåg korsning med enskild

väg, som ej allmänneligen befares. Stora ansträngningar görs för att

trygga järnvägskorsningarna, varvid uppsättandet av varningsmärken

och säkerhetsanordningar främst kommer i fråga. Emellertid berör dessa

åtgärder enligt gällande bestämmelser (SFS 469/1933) i huvudsak endast

korsningar i samma plan med allmänna vägar och enskilda vägar, som allmänneligen

befares. Någon skyldighet föreligger ej för järnvägens innehavare

att anbringa särskilda anordningar vid korsningar med icke allmänneligen

befarna vägar. Härtill kommer att även i det fall särskilda

säkerhetsanordningar uppsatts siktförhållandena samt vägens beskaffenhet

ofta kan vara sådana, att trafiksäkerheten vid korsningen icke är tillfredsställande.

Detta gäller ett stort antal enskilda vägar.

Departementschefen anför vidare följande.

»De plankorsningar, varom här är fråga, torde i allmänhet ha uppkommit

i samband med järnvägarnas byggande och varken korsningarna eller

vägarna var ursprungligen avsedda för motorfordonstrafik. De synes i de

flesta fall ej heller ha anpassats härför. För att ernå en förbättring härutinnan

synes man 1. n. i huvudsak blott vara hänvisad till att såsom villkor

för åtnjutande av statsbidrag till arbeten på enskilda vägar, som är

statsbidragsberältigadc, stipulera skyldighet för väghållarna att i det enskilda

fallet utföra ur trafiksäkerhetssynpunkt erforderliga åtgärder. I

övrigt torde man i stort sctL endast ha att lita till det enskilda initiativet

hos vägintressenterna.

För att inom rimlig lid få eu önskvärd förbättring av trafiksäkerheten

på detta område till stånd torde det därför vara erforderligt, alt från det

allmännas sida praktiska åtgärder nu snarast vidtages. Den lämpligaste

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 6 år J955

lösningen synes mig vara den av 1953 års trafiksäkerhetsutredning föreslagna,

enligt vilken statsbidrag skulle utgå till järnvägsföretag i den mån

företagen låter utföra vissa erforderliga trafiksäkerhetsfrämjande arbeten

i anslutning till korsningar mellan järnväg och enskild väg oberoende

av om säkerhetsanordningar finnes där eller ej. Härvid förutsättes således

en helt frivillig medverkan från järnvägens sida för att höja trafiksäkerheten.

Järnvägsstyrelsen, som representerar över 90 % av landets hela

järnvägsnät, är för sin del beredd att medverka. De enskilda järnvägarna

har visserligen ej velat bli ålagda att betala några kostnader för denna verksamhet

men de bör ges samma möjlighet som statens järnvägar att deltaga.

Ytterligare en förutsättning är, att åtgärderna kan vidtagas efter frivillig

överenskommelse med vederbörande markägare. På grund härav och av

principiella skäl bör statsbidrag ej utgå till ersättning för ianspråktagande

av mark och intrång m. m. Man bör ha rätt att räkna med en positiv inställning

från väghallarnas sida till denna verksamhet, som även kommer dem

till godo.

De åtgärder, som jag här avser, är i första hand vidtagande av siktförbättringai

genom röjning av träd, buskar o. d., schaktning och sprängning

samt borttagande eller flyttning av byggnader, upplag m. m. Bidrag bör

även kunna utgå för åtgärder, som syftar till att sätta enskild väg i tillfredsställande

skick närmast själva järnvägskorsningen, t. ex. erforderlig

vägomläggning, förbättring av vägens plan och profil samt av själva vägbanan.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag att även uppsättandet av

s. k. kryssmärken skulle vara bidragsberättigat, är jag däremot ej beredd

att biträda i avvaktan på en framtida omprövning av gällande författningsbestämmelser,

som reglerar användningen av dylika märken. Järnvägen

bör i samarbete med vederbörande vägförvaltning uppgöra närmare förslag

till arbeten i det enskilda fallet jämte kostnadsberäkning.

Här åsyftade åtgärder är huvudsakligen av engångsnatur. Men i den del

så ej är fallet förutsätter jag, att det som regel skall visa sig möjligt för

järnvägen att träffa överenskommelse med vederbörande väghållare att

utan ersättning underhålla utförda förbättringar, varvid vidmakthållandet

av den förbättrade sikten närmast kommer ifråga. Av praktiska skäl torde

det ej vara lämpligt att betunga administrationen med de små utgifter,

som utbetalandet av bidrag till sådant underhåll skulle innebära. I avvaktan

på närmare erfarenheter av verksamheten torde bidrag därför ej böra utgå

för underhållsarbeten.

Statens järnvägar bekostar enligt praxis redan ifrågavarande slags åtgärder

mom den del av vägbanan, som ligger mellan de båda yttersta rälssträngarna

jämte en meter på vardera sidan. Trafiksäkerhetsutredningens

förslag innebär, att järnvägen skulle få bidrag med 90 % av kostnaderna

för arbetena inklusive sådana, som utförs inom järnvägens de], d. v. s.

samma procentsats som gäller för uppsättandet av tekniska säkerhetsan
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1955

45

ordningar. Järnvägsstyrelsen har för sin del ej velat motsätta sig, att återstående

10 % bestrids av statens järnvägar. Jag anser också järnvägens

föreslagna andel av kostnaderna skälig med hänsyn bl a. till att den ökade

trafiksäkerheten även är till nytta för järnvägen samt förordar, att bidrag

må utgå med 90 % för de åtgärder, som kan komma att utföras a\ järnvägen.

Däremot torde bidrag ej böra lämnas till intiessenter i enskilda

vägar såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ifrågasatt, bl. a. därför att

man då kan allvarligt befara en splittring av verksamheten, som kan verka

fördröjande på genomförandet av förbättringarna.

Jag finner i likhet med trafiksäkerhetsutredningen och järnvägsstyrelsen

det ur redovisningssynpunkt lämpligt, att statsbidragen för denna nya

verksamhet, som i viss män får sägas vara av försökskaraktär, betalas

från ett särskilt anslag. Anslaget bör avräknas mot automobilskattemedlen.

Några säkra hållpunkter för beräkningen av medelsbehovet finns ej men

kostnaderna för varje enskilt företag torde som regel komma att uppgå till

relativt små belopp. Jag föreslår att anslaget för budgetåret 1955/56 uppföres

med 250 000 kr. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda

de närmare bestämmelser för anslagets användning och verksamheten

i fråga, som är erforderliga.»

Utskottet. Under förevarande punkt har Kungl. Maj:t äskat medel till

ett nytt anslag, avsett att i enlighet med ett av 1953 års trafiksäkerhetsutredning

framlagt förslag tagas i anspråk för utbetalning av statsbidrag

till järnvägsföretag, i den mån företagen låta utföra vissa erforderliga

trafiksäkerhetsfrämjande arbeten i anslutning till korsningar mellan järnväg

och enskild väg, oberoende av om säkerhetsanordningar finnas där eller

ej. De åtgärder som härmed avses äro i första hand vidtagande av siktförbättringar

genom röjning av träd, buskar o. dyl., schaktning och sprängning

samt borttagande eller flyttning av byggnader, upplag m. m. Bidrag

anses böra kunna utgå även för åtgärder som syfta till att sätta enskild väg

i tillfredsställande skick närmast själva järnvägskorsningen, t. ex. erforderlig

vägomläggning, förbättring av vägens plan och profil samt förbättring

av själva vägbanan. Underhållsarbeten skola ej vara bidragsberättigade.

Bidrag må kunna utgå med 90 % av kostnaderna för de åtgärder

av ovan angivet slag som utföras av vederbörande järnvägsföretag.

Vad departementschefen i förevarande sammanhang anfört och förordat

har icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet hemställer

därför,

att riksdagen må till Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande

åtgärder vid vissa järnvägskorsningar för budgetåret 1955/56

anvisa ett reservationsanslag av 250 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1955

31 :o) Statens biltrafiknämnd: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

35, s. 62 och 63) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för statens biltrafiknämnd, att tillämpas tills

vidare fr. o. m. budgetåret 1955/56, dels ock till Statens biltrafiknämnd:

Avlöningar för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 300 000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 294 600 kronor.

Statens biltrafiknämnd har hemställt om en anslagshöjning med 52 300

kronor för nästa budgetår.

Beträffande den närmare innebörden av biltrafiknämndens framställning

torde få hänvisas till propositionen (s. 62).

över nämndens framställning har utlåtanden avgivits av statskontoret

och statens lönenämnd (s. 62 och 63).

Departementschefen förklarar sig icke beredd tillstyrka någon annan

förändring rörande nämndens avlöningsanslag än uppräkning med ett belopp

motsvarande den automatiska utgiftsökningen om i runt tal 5 400

kronor för löneklassuppflyttningar o. d.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens biltrafiknämnd,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 37 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis ................................. 20 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

......................................................... 206 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 36 300

Summa kr. 300 000

b) till Statens biltrafiknämnd: Avlöningar för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 300 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

32:o) Statens biltrafiknämnd: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 36, s. 63 och 64), som innebär oförändrad medelsanvisning

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1955

47

att riksdagen må till Statens biltrafiknämnd: Omkostnader

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 41 500

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

33 :o) Undersökningar rörande vägtrafikolyckor m. m. Kungl. Maj :t

har (punkt 37, s. 64—66) föreslagit riksdagen att till Undersökningar

rörande vägtrafikolyckor m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag

av 177 300 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 161 000 kronor.

Statens trafiksäkerhetsråd har hemställt att anslaget höjes med 64 700

kronor för nästa budgetår.

Trafiksäkerhetsrådet erinrar om hurusom rådet i juni 1953 framlagt

förslag till ändrad uppläggning av den officiella statistiken rörande vägtrafikolyckor,

samt att förslaget varit föremål för remissbehandling, varvid

ingen invändning i princip riktats mot detsamma.

Beträffande den närmare innebörden av rådets framställning torde få

hänvisas till propositionen (s. 64 och 65).

Över framställningen har utlåtande avgivits av statskontoret (s. 65 och

66).

Departementschefen erinrar inledningsvis om att i 1945 års trafiksäkerhetskommittés

betänkande med förslag till åtgärder för höjande

av trafiksäkerheten (SOU 1948:20) bl. a. framlades vissa förslag om

reformering av den officiella statistiken rörande vägtrafikolyckor. I

1949 års statsverksproposition, sjätte huvudtiteln, med förslag angående

inrättande av statens trafiksäkerhetsråd förutsattes, att rådet

skulle fullfölja det av kommittén framlagda förslaget. Detta har skett i

och med att rådet i skrivelse den 29 juni 1953 föreslagit viss ändrad uppläggning

av den officiella statistiken rörande vägtrafikolyckor.

Departementschefen anför vidare följande.

»Vägtrafikolyckornas ständigt ökande antal kräver, att ansträngningarna

alt söka förhindra att sådana olyckor inträffar intensifieras. Den av

trafiksäkerhetsrådet föreslagna statistikuppläggningen synes giva vederbörande

myndigheter och institutioner möjlighet att snabbt erhålla den

aktuella information rörande dylika olyckor, som hittills saknats. Möjligheterna

bör därigenom ökas för dem att utan lidsutdräkt vidtaga av olyckorna

betingade åtgärder av olika slag. 1953 års trafiksäkerhetsutredning

uttalade också i sitt i januari 1954 avgivna betänkande, alt den tänkta

statistikuppläggningen var ägnad att bättre än den nuvarande tjäna trafiksäkerheten.

Jag tillstyrker, att omläggningen kommer till stånd, samt föreslår, att

detta sker fr. o. m. ingången av nästa budgetår. Det torde få ankomma

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1955

på Kungl. Maj :t att utfärda erforderliga bestämmelser i ärendet. I likhet

med rådet anser jag, att de kostnader, som beräknas uppkomma för statistiska

centralbyrån i anledning av dess befattning med denna snabbstatistik,

bör bestridas från förevarande anslag. Medelsbehovet för ifrågavarande

ändamål beräknar jag för budgetåret 1955/56 till 16 300 kr., varav

12 300 kr. utgör avlöningskostnader motsvarande halv lön till en kontorist

i 13 lönegraden och lön till ett kontorsbiträde.

Då jag icke är beredd att tillstyrka trafiksäkerhetsrådets äskanden om

anslagshöjning i övrigt, torde anslaget böra uppföras med (161 000 +

16 300) 177 300 kr.»

Utskottet. Då den av trafiksäkerhetsrådet föreslagna omläggningen av

statistiken rörande vägtrafikolyckor synes ändamålsenlig, tillstyrker utskottet

att förevarande anslag uppräknas med 16 300 kronor, avseende av

nämnda omläggning föranledda kostnader. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Undersökningar rörande vägtrafikolyckor

m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av

177 300 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

34 :o) Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 38, s. 67 och 68), vilket innebär

en med 50 000 kronor förhöjd medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till nationalföreningen för

trafiksäkerhetens främjande för budgetåret 1955/56 anvisa ett

anslag av 350 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

35:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Avlöningar.

Kungl. Maj :t har (punkt 39, s. 69—72) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga

Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut uppföra ytterligare 14 kontorsbiträdestjänster

i Ca 8, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, att tillämpas tills

vidare fr. o. m. budgetåret 1955/56, dels ock till Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut: Avlöningar för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 2 341 000 kronor.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 2 272 800 kronor.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut har hemställt att

anslaget höjes med 38 800 kronor för nästa budgetår.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1955

49

Beträffande den närmare innebörden av institutets framställning torde

få hänvisas till propositionen (s. 69 och 70).

över framställningen har utlåtande avgivits av statskontoret (s. 70).

Departementschefen har anfört följande.

»I enlighet med mitt ställningstagande under punkten 46 till institutets

förslag om viss omorganisation av den meteorologiska tjänsten vid Norrköping—Kungsängens

flygplats torde kostnaderna för två meteorologassistenttjänster

i Cg 14 (17 832 kr.) böra överflyttas från anslaget Väderlekstjänst

för luftfarten till förevarande avlöningsanslag.

Till arvode för tjänstgöring som extra föredragande i väderlekstjänstärenden

vid institutet beräknar jag ett oförändrat belopp av 15 000 kr. att

utgå från en särskild anslagspost till arvoden till sakkunniga under detta

anslag. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att framdeles meddela närmare

bestämmelser rörande beloppets användning.

Enligt grunderna för den reglerade befordringsgången bör -— sedan institutet

under hand meddelat, att föreslagen ordinariesättning av ett av

kontorsbiträdena visat sig ej erforderlig -— tolv kontorsbiträden, avlönade

från avlöningsanslaget, ordinariesättas. Dessutom föreslår jag, att två

tjänster som e. o. kontorsbiträden, som nu avlönas från anslaget till Uppdragsverksamhet,

göres ordinarie och i samband därmed överflyttas till avlöningsanslaget.

Sistnämnda anslag bör som en följd därav ökas med ca

16 600 kr. medan motsvarande minskning göres under anslaget till Uppdragsverksamhet.

I fråga om de övriga framförda förslagen anser jag mig endast böra

tillstyrka den automatiska uppräkningen med ca 27 300 kr. till följd av

löneklassuppflyttningar m. m.

Med hänsyn till vad som föreslagits i propositionen den 10 december

1954 angående ersättning för tjänstgöring på obekväm arbetstid m. m.

torde anslaget böra uppräknas med 6 500 kr.

I överensstämmelse härmed uppföres anslaget med (2 272 800 + 17 832

+ 16 600 + 27 300 + 6 500) i runt tal 2 341 000 kr.

Anslaget bör, med beaktande av de beslutade grundlöneförändringarna,

fördelas på olika poster på sätt framgår av avlöningsstaten i efterföljande

hemställan.

I personalförteckningen bör uppföras ytterligare 14 kontorsbiträden i

Ca 8.»

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag har icke givit utskottet anledning till

erinran. Utskottet hemställer sålunda,

att riksdagen må

■*—574 55 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 0 samt. Nr 6

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1955

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut öka antalet

kontorsbiträden i Ca 8 från 12 till 26;

b) godkänna följande avlöningsstat för Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut, att tillämpas tills vidare fr.o.m.

budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 667 000

2. Arvoden till sakkunniga................................. 15 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 1 347 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 312 000

Summa kr. 2 341 000

c) till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:

Avlöningar för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 2 341 000 kronor.

36:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Undervisning.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 40, s. 72), som innebär oförändrad

medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Undervisning för budgetåret 1955/56 anvisa ett

anslag av 10 200 kronor.

37:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 41, s. 73 och 74), som innebär

anslagshöjning för nästa budgetår med 28 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Omkostnader för budgetåret 1955/56 anvisa ett

förslagsanslag av 174 900 kronor.

38:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Observatörer.

Kungl. Maj:t har (punkt 42, s. 74 och 75) föreslagit riksdagen att till

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Observatörer för budgetåret

1955/56 anvisa ett anslag av 631 000 kronor.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 616 500 kronor.

Institutet har hemställt om en höjning av anslaget med 25 800 kronor för

nästa budgetår.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 0 år 1955

51

Departementschefen framhåller att av ställningstagandet rörande flygplatsen

vid Sundsvall under anslaget till Väderlekstjänst för luftfarten

följer, att anslaget till Observatörer bär uppräknas med 10 080 kronor för

inrättande av en timobservationsstation i nämnda stad. För ökade arvoden

till observatörer vid vattenståndsstationer tillstyrkes en uppräkning med

20 % eller 4 400 kronor.

Anslaget uppföres alltså med (616 500 + 10 080 + 4 400) i runt tal

631 000 kronor.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Observatörer för budgetåret 1955/56 anvisa ett

anslag av 631 000 kronor.

39:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Telegramkostnader

m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 43, s. 75 och 76) föreslagit riksdagen

att till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Telegramkostnader

m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 600 000

kronor.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 674 400 kronor.

Institutet har hemställt om en anslagsminskning med 53 500 kronor för

nästa budgetår.

Departementschefen framhåller att av ställningstagandet under punkten

46 till institutets förslag om genomförande av viss utsändning av kartor

medelst bildtelegrafi (telefax) följer, att institutets framställning om 14 500

kronor för abonnemang av radiosändare för ifrågavarande ändamål tillstyrkes.

I samband därmed kan i enlighet med institutets förslag ett belopp

om 3 000 kronor för försök med bildtelegrafering utgå. Med hänsyn

till belastningen uppföres anslaget med 600 000 kronor.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Telegramkostnader m. in. för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 600 000 kronor.

40:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Underhåll av

stationer m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 44, s. 76

och 77), som innebär oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer

utskottet,

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1955

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hgdrologiska

institut: Underhåll av stationer m. m. för budgetåret

1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 72 400 kronor.

41 :o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Uppdragsverksamhet.

Kungl. Maj:t har (punkt 45, s. 77 och 78) föreslagit riksdagen

att till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Uppdragsverksamhet

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 686 000 kronor.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 700 000 kronor.

Institutet har för nästa budgetår hemställt om en höjning av anslaget

med 4 000 kronor.

Beträffande den närmare innebörden av institutets framställning får utskottet

hänvisa till propositionen (s. 77).

Över framställningen har utlåtande avgivits av statskontoret (s. 77).

Departementschefen finner sig icke kunna tillstyrka förslaget om särskild

ersättning till tjänstemän, som bestrider beredskapstjänst för vattenkraftskontroll.

Enligt grunderna för den reglerade befordringsgången föreslås två från

detta anslag avlönade konitorsbiträden överföras på ordinarie stat. I enlighet

med vad statskontoret anfört förordas, att ifrågavarande tjänster överföres

till personalförteckningen för institutets avlöningsanslag. I samband därmed

föreslås här förevarande anslag minskas med 16 600 kronor. För löneklossförändringar

räknas en ökning om 3 000 kronor.

Anslaget skulle alltså uppföras med (700 000 — 16 600 + 3 000) i runt tal

686 000 kronor.

Institutets förslag i samband med ifrågasatt upprustning av den hydrologiska

byrån anser sig departementschefen ej kunna biträda.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag har icke givit utskottet anledning till

erinran. Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hgdrologiska

institut: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1955/56

anvisa ett förslagsanslag av 686 000 kronor.

42:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Väderlekstjänst

för luftfarten. Kungl. Maj:t har (punkt 46, s. 78—85) föreslagit

riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad stat för väderlekstjänsten

för luftfarten, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1955/56, dels ock till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:

Väderlekstjänst för luftfarten för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 1 005 500 kronor.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr ti år 1955

53

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 933 400 kronor.

Institutet har hemställt om en anslagshöjning för nästa budgetår med

147 300 kronor.

Beträffande den närmare innebörden av institutets framställning torde

få hänvisas till propositionen (s. 78—81).

Över framställningen har utlåtanden avgivits av statskontoret och luftfartsstijrelsen

(s. 81-—83).

Departementschefen har anfört följande.

»Med hänsyn till de ändrade förutsättningarna för meteorologtjänsten

vid flygplatsen i Norrköping synes en ändring av organisationen där böra

företagas. Då avsikten är att, så snart möjlighet härtill yppas, upprätta en

främst för den allmänna väderlekstjänsten erforderlig timobservationsstation

i Norrköping, torde de båda av institutet föreslagna meteorologi

assistenttjänsterna i Ce 14, vilkas innehavare tills vidare skulle ombesörja

observationstjänsten, icke göras extra ordinarie utan allenast extra. Enär

jag i övrigt ej har något att erinra mot institutets förslag i hithörande

delar, torde en meteorologassistenttjänst i Ce 16 böra indragas samt två

sådana tjänster ersättas med två i Cg 14 och kostnaderna härför tills

vidare bestridas av institutets avlöningsanslag. Vid bifall härtill skulle

förevarande anslag minskas med 28 900 kr.

Beträffande flygplatsen vid Sundsvall gäller även där, att flygtrafiken

väsentligt inskränkts så att en meteorologassistenttjänst i Ce 16 kan indragas.

För att tillgodose den allmänna väderlekstjänstens behov av observationsmaterial

från denna del av landet torde då i stället enligt institutets

framställning en timobservationsstation böra inrättas i staden. Kostnaden

härför, ca 12 800 kr., överstiger beräknad besparing genom personalindragningen

med ungefär 2 700 kr. Jag har emellertid under hand inhämtat,

att, om timobservationsstationen inrättas, en observationsstation vid

Bergeforsen kan indragas. Besparingen härigenom uppskattas till så stort belopp,

att den erforderliga ökningen av anslaget till Observatörer kan begränsas

till samma summa, varmed förevarande anslag hör nedräknas, eller

ca 10 100 kr.

Institutet, som under ett par år disponerat ett årligt belopp av 3 000 kr.

för vissa försök med bildöverföring av väderlekskartor (telefax), har hemställt

om medel för att praktiskt pröva denna metod i reguljär drift med

mottagningsanordningar vid Bromma, Torslanda och Bulltofta flygplatser.

Institutet redovisar visserligen en viss personalbesparing men häremot

står såsom statskontoret framhåller en något större årlig kostnadsökning

jämte en icke oväsentlig engångsutgift för anskaffning av viss apparatutrustning

in. in. I likhet med luftfartsstyrelsen anser jag dock, att man bör

ha grundad anledning all utgå ifrån att denna metod med telefax, som

redan används på flera håll utomlands, på längre sikt skall ge möjligheter

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1955

till rationalisering av väderlekstjänsten och till större ekonomiska fördelar,

än som man f. n. utan praktisk erfarenhet vågar ställa i utsikt. Jag

har därför ingenting att erinra mot att medel nu anvisas till ifrågavarande

ändamål. Bildöverföringen torde dock utan att provverksamheten äventyras

kunna begränsas till att avse två flygplatser. Jag förutsätter, att verksamheten

bedrives i intimt samråd med den militära flygväderlekstjänsten,

vilken enligt vad jag erfarit lär ha för avsikt att inom kort själv införa

motsvarande system, samt att alla möjligheter till besparingar i organisationerna

tillvaratages vid utnyttjandet av detta nya tekniska hjälpmedel.

I enlighet med institutets förslag bör ett biträde i reglerad befordringsgång

vid Bromma och en meteorologassistenttjänst i lönegrad 16 vid Bulltofta

indragas och förevarande anslag minskas med ca 17 200 kr. Till frågan om

medel till anskaffning av material etc. samt till löpande utgifter återkommer

jag i samband med ställningstagandet till anslagets omkostnader.

Enär ovisshet ännu råder om när flygplatsen vid Halmsjön kan komma

att tagas i bruk, upptager jag ej nu några medel för en begärd meteorologassistent

därstädes. När tidpunkten för flygplatsens utnyttjande närmare

kan fastställas torde Kungl. Maj:t, därest så visar sig erforderligt, få genom

medgivande att överskrida icke-ordinarieposten ställa medel till förfogande

för genomförande av erforderlig meteorologisk verksamhet i anledning

av den då förutsebara trafiken.

Med anledning av institutets förslag om personalförstärkning med två

meteorologer i reglerad befordringsgång vid Bulltofta flygplats har statskontoret

framhållit, att möjligheterna att få till stånd ett meteorologiskt

samarbete mellan väderlekstjänsterna i Kastrup och Bulltofta bör undersökas.

Jag vill erinra om att denna fråga nyligen undersökts av luftfartsverket

efter initiativ från statens sakrevision, men att projektet enligt vad

som framgår av revisionens yttrande under detta anslag i 1953 års statsverksproposition

ej kunde realiseras. För den föreslagna personalförstärkningen

beräknar jag ett belopp av 27 200 kr.

Förslaget till ordinariesättning av vissa tjänster anser jag mig ej böra

tillstyrka.

Med hänsyn till vad som föreslagits i propositionen den 10 december

1954 angående ersättning för tjänstgöring på obekväm arbetstid m. m.

torde anslaget böra uppräknas med 4 000 kr. För automatiska utgiftsökningar

beräknar jag i enlighet med institutets förslag i runt tal 6 200 kr.

Vad därefter angår omkostnaderna är jag ej heller denna gång beredd

att bifalla yrkandet om anskaffning av en molnhöjdsmätare. Institutets beräkning

av medelsbehovet i anledning av införande av telefax godtager jag

med den minskning av behovet, som sammanhänger med att jag endast

tillstyrker bildöverföring till två i stället för till föreslagna tre flygplatser.

I enlighet härmed torde posten till reseersättningar böra uppräknas med

600 kr. samt såsom löpande utgifter för material m. m. upptagas ett belopp

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1955

55

av 11 300 kr. Till engångskostnader för anskaffning av erforderlig bildöverföringsapparatur

torde böra avses 79 000 kr.

I enlighet härmed skulle anslaget uppföras med (933 400 — 28 900 —

10 100_17 200 + 27 200 +4 000 + 6 200 + 600 + 11 300 + 79 000) 1 005 500

kr.»

Utskottet. Mot Kungl. Maj :ts förslag har utskottet icke funnit anledning

till erinran. Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för väderlekstjänsten för luftfarten,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1955/56:

Stat

Avlöningar

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ..............................

Omkostnader, förslagsvis .................................

34 400

738 700

102 500

129 900

Summa kr. 1 005 500

b) till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:

Väderlekstjänst för luftfarten för budgetåret 1955/56 anvisa

ett förslagsanslag av 1 005 500 kronor.

43:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Aerologiska

stationer. Kungl. Maj :t bär (punkt 47, s. 85 och 86) föreslagit riksdagen

att till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Aerologiska

stationer för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 563 400 kronor.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med ett belopp av 561 800 kronor.

Institutet bär hemställt om en anslagshöjning med 131 300 kronor för

nästa budgetår.

Institutet ifrågasätter, om icke tiden kan anses mogen att helt överföra

kostnaderna för de aerologiska stationerna till institutets avlönings- resp.

omkostnads- och underhållsanslag, varefter ej längre såsom hittills debitering

å luftfartsfonden med en tredjedel av kostnaderna skulle göras.

över framställningen har utlåtanden avgivits av luf tf artsstyrelsen och

statskontoret (s. 86).

Departementschefen anser sig icke kunna förorda de förslag, som sammanhänger

med en utvidgning av den för radiovindmätningar avsedda organisationen.

Ej heller föreslås någon ändring i fråga om den andel av institutets

kostnader, som debiteras luftfartsfonden.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1955

Med hänsyn till vad som föreslagits i propositionen den 10 december

1954 angående ersättning för tjänstgöring på obekväm arbetstid in. in. uppräknas

vidare anslaget med 700 kronor.

Med godkännande av institutets beräkning av de automatiska kostnadsökningarna

för löneklassuppf lyftningar uppföres anslaget för nästa budgetår

med (561 800 + 700 + 864) i runt tal 563 400 kronor.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungi. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen ma till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Åer ologiska stationer för budgetåret 1955/56

anvisa ett förslagsanslag av 563 400 kronor.

44 :o) Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på Grönland.

Kungl. Maj :t har (punkt 48, s. 87 och 88) föreslagit riksdagen att till Bidrag

till väderleksstationer i Nordatlanten och på Grönland för budgetåret 1955/56

anvisa ett förslagsanslag av 680 500 kronor.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med ett belopp av 687 500 kronor.

Institutet har hemställt att anslaget sänkes med 7 000 kronor för nästa

budgetår.

Beträffande den närmare innebörden av framställningen torde få hänvisas

till propositionen (s. 87 och 88).

Departementschefen erinrar om att sedan U. S. A. uppsagt tidigare gällande

internationella överenskommelse beträffande väderleksstationerna i

Nordatlanten, har sedermera en ny sådan träffats med giltighet från ingången

av juli 1954. Överenskommelsen har för Sveriges del godkänts av

Kungl. Maj :t den 27 mars 1954. Enligt institutets beräkningar, vilka grundats

på ett mellan de svenska och norska kommittéerna för driften av

väderleksstationerna i Nordatlanten upprättat, Kungl. Maj :ts prövning

underställt förslag till avtal i anledning av förenämnda överenskommelse,

skulle Sveriges bidrag till ifrågavarande stationer under nästa budgetår

uPP§å till 523 000 kronor eller 7 000 kronor mindre än vad som av innevarande

budgetårs anslag avsetts för motsvarande ändamål. Departementschefen

säger sig ej ha något att erinra mot institutets beräkning av denna

del av anslagsbehovet. Även i övrigt biträdes institutets förslag. Anslaget

uppföres därför med (523 000 + 157 500) 680 500 kronor.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag har icke givit utskottet anledning till

erinran. Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten

och på Grönland för budgetåret 1955/56 anvisa ett

förslagsanslag av 680 500 kronor.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1955

57

Byggnadsväsendet

45:o) Byggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 49, s.

89—95) föreslagit riksdagen att dels i personalförteckningen för byggnadsstyrelsen

vidtaga i statsrådsprotokollet angivna ändringar, dels godkänna

av departementschefen förordad avlöningsstat för byggnadsstyrelsen, att

tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1955/56, dels ock till Byggnadsstyrelsen:

Avlöningar för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av

2 724 000 kronor.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 2 595 300 kronor.

Byggnadsstyrelsen bär hemställt att anslaget för nästa budgetår höjes

med 364 800 kronor.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde

få hänvisas till propositionen (s. 89—92).

över framställningen har utlåtanden avgivits av statskontoret och statens

lönenämnd (s. 92—94).

Departementschefen har anfört följande.

»Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört i bilaga

2 till innevarande års statsverksproposition bör en maskinisttjänst i Ca 13

utbytas mot en motsvarande tjänst i Ca 15 samt en befattning som eldare i

Ce 10 ersättas av en reparatörstjänst i Ce 12. Merkostnaden härför beräknar

jag till ca 1 500 kr.

Byggnadsstyrelsen synes mig ha förebragt övertygande skäl för behovet

av en förstärkning av utredningsbyrån för att möjliggöra en noggrannare

teknisk och ekonomisk genomarbetning av de byggnadsprojekt, som avses

skola underställas statsmakternas prövning. Jag förordar därför att anslaget

ökas med 22 000 kr. för anställande av en extra byrådirektör

i 31 lönegraden. Tjänsten torde med hänsyn till arbetsuppgifternas art

böra avses för en person med ingenjörsutbildning.

Styrelsens hemställan om ökad arbetskraft för intensifiering av den av

styrelsen utövade bränslekontrollen inom bl. a. den civila statsförvaltningen

föranleder mig att föreslå en anslagshöjning med 13 200 kr. för

inrättande å värmetekniska avdelningen av en underinspektörstjänst i

Cg 21.

Av de långtgående önskemålen om förstärkning av styrelsens organisation

för handläggning av stadsplanefrågor, som styrelsen — huvudsakligen

i överensstämmelse med innehållet i förra årets petita — ånyo framfört,

anser jag mig endast kunna tillstyrka, att ytterligare 25 000 kr.

ställes till styrelsens förfogande för anställande av tillfällig personal och

för anlitande av utomstående expertis å stadsplanebyrån.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1955

Byggnadsstyrelsens övriga förslag om löneregleringar och personalökningar

finner jag mig icke kunna förorda.

I enlighet med styrelsens förslag bör tolv biträden beredas ordinarie

anställning i Ca 8 enligt grunderna för den reglerade befordringsgången.

I samband därmed erfordras en ökning av avlöningsanslaget med 41 400

kr., motsvarande lönekostnaderna för fem biträden, som nu avlönas från

byggnadsanslag.

Slutligen erfordras en anslagsökning med sammanlagt 25 700 kr. för

löneklassuppflyttningar m. m.

I överensstämmelse härmed uppföres anslaget med (2 595 300 + 1 500

+ 22 000 + 13 200 + 25 000 + 41 400 + 25 700) i runt tal 2 724 000 kr. Anslaget

bör, med beaktande av de beslutade grundlöneändringarna, fördelas

på olika poster på sätt framgår av avlöningsstaten i efterföljande

hemställan.

I styrelsens personalförteckning bör en maskinisttjänst i Ca 13 utgå

och i stället en motsvarande tjänst i Ca 15 tillkomma. Vidare bör ytterligare

12 kontorsbiträdestjänster i Ca 8 uppföras på förteckningen.»

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två lilcalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Birger

Andersson m. fl. (1:283) och den andra inom andra kammaren av herr

Andersson i Brämhult m. fl. (11:417), i vilka, såvitt nu är i fråga, hemställts

att riksdagen måtte öka byggnadsstyrelsens avlöningsanslag med

30 000 kronor.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande torde

få hänvisas till motionen II: 417.

Utskottet. Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag

innebär en uppräkning av byggnadsstyrelsens avlöningsanslag med inalles

128 700 kronor, varav 1 500 kronor avse merkostnader för uppflvttning av

en maskinisttjänst i Ca 13 till Ca 15 samt omändring av en befattning som

eldare i Ce 10 till en reparatörstjänst i Ce 12, varom chefen för civildepartementet

i annat sammanhang gjort hemställan. Anslagsförstärkningen i

övrigt fördelar sig med sammanlagt 60 200 kronor på kostnader för nyanställning

av viss personal, med 41 400 kronor på kostnader föranledda av den

reglerade befordringsgången och med 25 700 kronor på kostnader för löneklassuppflyttningar

in. m. Förslaget innefattar som en följd härav jämväl

vissa förändringar i styrelsens personalförteckning.

Utskottet, som i sitt av riksdagen redan godkända utlåtande nr 14 tillstyrkt

den förenämnda lönegradsplaceringen av vissa tjänster, har intet att

erinra mot att de i förevarande sammanhang redovisade utgiftsändamålen

tillgodoses genom erforderlig uppräkning av byggnadsstyrelsens avlöningsanslag.

Beträffande det i motionerna I: 283 och II: 417 framställda förslaget

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1955

59

om en ytterligare anslagsförstärkning med 30 000 kronor, att disponeras av

det till styrelsen knutna rådet för översiktlig planläggning, finner utskottet

goda skäl vara förebragta för att finansiella möjligheter nu skapas

för en intensifiering av rådets verksamhet. Utskottet anser dock att medelsökningen

för ifrågavarande ändamål bör begränsas till 20 000 kronor.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungi. Maj:ts förslag samt

motionerna I: 283 och II: 417, såvitt nu är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för

byggnadsstyrelsen vidtaga i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den 4 januari 1955 angivna ändringar;

b) godkänna följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 158 000

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t ..................... 1 500

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 925 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 305 900

Säger kr. 2 391 000

Statens bränslekontrollerande verksamhet

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 179 200

2. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 27 800

Säger kr. 207 000

Byggnadsstyrelsens värmelednings personal

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 49 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 78 700

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 18 300

Säger kr. 146 000

Summa kr. 2 744 000

c) till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1955/56

anvisa ett förslagsanslag av 2 744 000 kronor.

46:o) Byggnadsstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 50,

s. 96 och 97) föreslagit riksdagen att till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 302 800 kronor.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med ett belopp av 271 300 kronor.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1955

Byggnadsstyrelsen har hemställt om en anslagshöjning med 80 500 kronor

för nästa budgetår.

Över styrelsens framställning har utlåtande avgivits av statskontoret

(s. 96 och 97).

Departementschef en finner beträffande byggnadsstyrelsens verksamhet

i allmänhet en ökning med 500 kronor av posten till reseersättningar till

fyllest med hänsyn till tillstyrkta personalförstärkningar. För genomförandet

av omläggningen av kulturhistoriska byråns ritningsarkiv anses enligt

tidigare medelsberäkning expensposten böra uppräknas med ytterligare

20 000 kronor. Till övriga expenser beräknas en medelsökning med 5 000

kronor, varav 2 000 kronor till engångskostnader. Byggnadsstyrelsens på

nytt gjorda medelsäskande för viss kursverksamhet har departementschefen

däremot icke kunnat tillstyrka.

Under statens bränslekontrollerande verksamhet uppräknas för löpande

utgifter posten till reseersättningar med 4 000 kronor samt delposten till

övriga expenser med 2 000 kronor.

Anslaget upptages i enlighet härmed för nästa budgetår med (271 300

+ 500 + 20 000 + 5 000 + 4 000 + 2 000) 302 800 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Birger

Andersson m. fl. (I: 283) och den andra inom andra kammaren av herr

Andersson i Brämhult m. fl. (11:417), i vilka, såvitt nu är i fråga, hemställts

att riksdagen måtte öka byggnadsstyrelsens omkostnadsanslag med

20 000 kronor.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt j-rkande torde

få hänvisas till motionen 11:417.

Utskottet. Mot Kungl. Maj:ts förevarande anslagsberäkning har utskottet

icke funnit anledning till erinran. Utskottet kan sålunda icke tillstyrka

det i motionerna 1:283 och 11:417 framlagda förslaget om anvisande

av ett särskilt belopp av 20 000 kronor, avsett att tagas i anspråk

för viss kursverksamhet m. in. på planväsendets område. Med hänsyn till

bristen på stadsplanetekniker och då det synes angeläget att sådana personaldispositioner

vidtagas, att den högskoleutbildade arbetskraften icke

sysselsättes med enklare rutinärenden, förutsätter emellertid utskottet att

Kungl. Maj :t ägnar berörda utbildningsfråga ökad uppmärksamhet.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag på motionerna 1:283 och 11:417, såvitt nu är i

fråga, till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 302 800 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1955

6t

47:o) Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

Öl, s. 97—99) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i

personalförteckningen för länsarkitektsorganisationen vidtaga i statsrådsprotokollet

angivna ändringar, dels godkänna av departementschefen förordad

avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen, att tillämpas tills

vidare fr. o. m. budgetåret 1955/56, dels ock till Länsarkitektsorganisationen:

Avlöningar för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av

3 593 000 kronor.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 3 367 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har hemställt om anslagshöjning för nästa budgetår

med 216 000 kronor.

Beträffande den närmare innebörden av framställningen torde få hänvisas

till propositionen (s. 97 och 98).

Över framställningen har utlåtande avgivits av statskontoret (s. 98).

Departementschefen erinrar om att extra ordinarie assistenttjänster i

27 eller 29 lönegraderna f. n. finns å samtliga länsarkitektskontor utom

de i Blekinge och Västmanlands län. På ett vart av sistnämnda bada kontor

har emellertid med hjälp av medel från anslagsposten till avlöningar

till biträdande ingenjörer och arkitekter m. fl. inrättats en tjänst i Cg 27

för motsvarande arbetsuppgifter. Enligt vad som under hand inhämtats

har svårigheter förelegat att erhålla och behålla kvalificerade tjänstemän

på dessa befattningar. Med hänsyn härtill och till den ökning av arbetsuppgifterna,

som inträtt på dessa kontor, föreslås, att ifrågavarande båda

extra tjänster omändras till extra ordinarie i Ce 27.

Av styrelsens förslag i övrigt tillstyrkes endast en uppräkning av anslaget

med i runt tal 86 000 kronor till följd av automatiska löneklassförändringar

o. d. samt ordinariesättning av ett kontorsbiträde enligt grunderna

för den reglerade befordringsgången.

Anslagsposten till rörligt tillägg, som tidigare har varit uppförd med

för lågt belopp, anses böra tillföras ytterligare medel genom dels viss omfördelning

mellan posterna i avlöningsstaten, dels ock en uppräkning av

anslaget med 140 000 kronor.

I enlighet härmed uppföres anslaget med (3 367 000 + 86 000 + 140 000)

3 593 000 kronor.

I personalförteckningen uppföres ytterligare förutom förenämnda 2

assistenter i Ce 27 1 kontorsbiträde i Ca 8.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag har icke givit utskottet anledning till

erinran. Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1955

länsarkitektsorganisationen uppföra ytterligare 2 assistenter

i Ce 27 och 1 kontor sbiträde i Ca 8;

b) godkänna följande avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 732 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 1 460 000

3. Avlöningar till biträdande ingenjörer och arkitekter

m. fl., förslagsvis ................................. 945 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 456 000

Summa kr. 3 593 000

c) till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 3 593 000 kronor.

48:o) Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 52, s. 99 och 100) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av

490 000 kronor.

49 :o) Bidrag till upprättande av byggnadsplaner m. m. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 53, s. 100), innebärande oförändrad medelsanvisning

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till upprättande av byggnadsplaner

m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 5 000 kronor.

50:o) Bidrag till upprättande av generalplaner och regionplaner. Kungl.

Maj:t har (punkt 54, s. 101 och 102) föreslagit riksdagen att till Bidrag

till upprättande av generalplaner och regionplaner för budgetåret 1955/56

anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 100 kronor. Vid utgången

av budgetåret 1953/54 förelåg en reservation av 365 300 kronor å tidigare

anvisade medel.

Byggnadsstyrelsen (skr. 31/s 1954) bär anfört att den, med hänsyn till

storleken av förefintlig reservation å anslaget, icke anser några ytterligare

medel erforderliga för nästa budgetår.

Örebro läns landstings förvaltningsutskott (skr. 2/s 1953) har hemställt

om högsta möjliga statsbidrag till bestridande av utgifterna för landstingets

regionplanekontor.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1955

63

Departementschefen, som anser att anslaget enligt byggnadsstyrelsens

förslag bör uppföras med ett formellt belopp av 100 kronor, anför vidare

följande.

»Anslaget är i enlighet med de riktlinjer, som angivits i proposition nr

245/1947, avsett till bidrag till — förutom generalplaner — sådana regionplaner,

som upprättas efter förordnande av Kungl. Maj :t. Inom Örebro län

har landstinget år 1950 på försök inrättat ett arkitektkontor med uppgift

bl. a. att utföra viss översiktlig planläggning av regionplanemässig natur.

Huruvida den utformning regionplaneinstitutet fått i byggnadslagstiftningen

är den ur praktiska synpunkter lämpligaste, torde väl icke kunna bedömas

endast på grundval av hittills gjorda erfarenheter. Såsom byggnadsstyrelsen

framhållit, borde det därför vara av värde att kunna pröva även andra

former för regionplanering. Med hänsyn härtill och till de gynnsamma erfarenheterna

av denna av landstinget i nya former bedrivna verksamhet på

ifrågavarande område synes mig skäl föreligga, att ett statsbidrag må kunna

utgå till Örebro läns landsting för dess kostnader i anledning av denna

försöksverksamhet. En sådan bidragstilldelning bör ej vara prejudicerande.

Jag avser att, om riksdagen icke har något att erinra däremot, låta engångsbidraget

till landstinget utbetalas från förevarande anslag.»

Utskottet. Mot Kungl. Maj :ts förslag att från förevarande anslag må

utbetalas visst bidrag till Örebro läns landsting har utskottet intet att erinra.

Då utskottet vidare delar departementschefens uppfattning, att med

hänsyn till storleken av förefintlig reservation anslaget alltjämt bör upptagas

med ett allenast formellt belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till upprättande av generalplaner

och regionplaner för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 100 kronor.

51 :o) Ersättningar på grund av förbud mot bebyggelse m. m. inom

vissa strandområden. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 55, s.

102 och 103), som innebär anslagsminskning för nästa budgetår med

250 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar på grund av förbud mot

bebyggelse m. m. inom vissa strandområden för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 250 000 kronor.

52:o) Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 56, s. 103 och 104), som innebär oförändrad

anslagsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag

in. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 150 000 kronor.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 19Ö5

Tekniska institut

53:o) Statens väginstitut. Kungl. Maj:t har (punkt 57, s. 105—107) föreslagit

riksdagen att dels godkänna av föredraganden förordad stat för statens

väginstitut, att tillämpas tills vidare fr. o. in. ibudgetåret 1955/56,

dels ock till Statens väginstitut för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 644 600 kronor, att avräknas mot automobilskatteinedlen.

Anslaget är å gällande rilcsstat uppfört med 638 300 kronor.

Direktionen för statens väginstitut bär hemställt om en höjning av anslaget

med 49 000 kronor för nästa budgetår. Beträffande den närmare

innebörden av direktionens förslag torde få hänvisas till propositionen

(s. 105 och 106).

över direktionens framställning har yttrande avgivits av statens lönenämnd

(s. 106).

Föredraganden förklarar sig beträffande de av institutets direktion

framförda yrkandena endast beredd att tillstyrka en uppräkning med i

runt tal 6 300 kronor motsvarande den automatiska utgiftsstegringen för

löneklassförändringar in. m.

I enlighet härmed uppföres anslaget med (638 300 + 6 300) 644 600

kronor.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för statens väginstitut, att tilllämpas

tills vidare fr. o. m. budgetåret 1955/56:

Stat

Avlöningar

Statens väginstituts verksamhet i allmänhet

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 184 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 284 100

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 75 000

Säger kr. 543 100

Statens väginstituts verksamhet för särskilda uppdragsgivares

räkning

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 295 500

2. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 44 500

Säger kr. 340 000

Säger för avlöningar kr. 883 100

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr C År 1955

65

Omkostnader

1. Statens väginstituts verksamhet i allmänhet, för
-

slagsvis ...................................................... 134 000

2. Statens väginstituts verksamhet för särskilda

uppdragsgivares räkning, förslagsvis ............... 100 000

Säger för omkostnader kr. 234 000

Summa kr. 1 117 100

Särskilda uppbördsmedel

1. Ersättningar för materialkontroll m. m............. 2 000

2. Ersättningar för tillfälliga uppdrag m. in.......... 470 500

Säger kr. 472 500

Nettoutgift kr. 644 600

b) till Statens väginstitut för budgetåret 1955/56 anvisa ett

förslagsanslag av 644 600 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

54:o) Statens geotekniska institut: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 58, s. 107), som innebär en på grund av automatiska

utgiftsstegringar med 3 100 kronor förhöjd anslagsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens geotekniska

institut, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 76 000

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t .................. 1 800

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............... 282 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 52 000

5. Avlöningar till biträdande personal för konsulta
tionsuppdrag

in. in., förslagsvis ........................ 300 000

Summa kr. 712 100

b) till Statens geotekniska institut: Avlöningar för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 712 100 kronor.

55:o) Statens geotekniska institut: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 59, s. 108), som innebär oförändrad medelsanvisning

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens geotekniska institut: Omkost
5—574

55 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 6 saml. Nr 6

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1955

nader för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av

333 500 kronor.

56:o) Statens geotekniska institut: Utrustning. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 60, s. 108 och 109) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens geotekniska institut: Utrustning

för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av

40 000 kronor.

Statens elektriska inspektion m. m.

57:o) Statens elektriska inspektion: Avlöningar. Kungl. Maj :t har

(punkt 61, s. 110 och 111) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för statens elektriska inspektion,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1955/56, dels ock till Statens

elektriska inspektion: Avlöningar för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 267 000 kronor.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med ett belopp av 264 000 kronor.

Kommerskollegium har hemställt att för nästa budgetår anslaget höjes

med 77 900 kronor.

Över framställningen har utlåtanden avgivits av statskontoret och statens

lönenämnd (s. 110).

Departementschefen erinrar om att elkraftutredningen i sitt nyligen avgivna

huvudbetänkande (SOU 1954: 12) framlagt förslag rörande bl. a.

elektriska inspektionens arbetsuppgifter och organisation. Betänkandet är

nu föremål för remissbehandling, varför ställning ännu ej kunnat tagas

till däri väckta förslag. Departementschefen förklarar sig med hänsyn därtill

ej beredd att tillstyrka av kommerskollegium gjorda yrkanden om personalförstärkningar

och tjänsteförändringar. En anslagshöjning med

3 000 kronor motsvarande automatiska utgiftsstegringar tillstyrkes dock,

i enlighet varmed anslaget uppföres med 267 000 kronor.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag har icke givit utskottet anledning till

erinran. Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens elektriska

inspektion, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 180 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............... 53 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 34 000

Summa kr. 267 000

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1955

67

b) till Statens elektriska inspektion: Avlöningar för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 267 000 kronor.

58:o) Statens elektriska inspektion: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 62, s. 111 och 112), som innebär en med 4 000 kronor

höjd medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens elektriska inspektion: Omkostnader

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av

25 300 kronor.

59 :o Statens prisregleringsnämnd för elektrisk ström. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 63, s. 112), som innebär oförändrad medelsanvisning

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens prisregleringsnämnd för elektrisk

ström för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 2 000 kronor.

Dj ur gårdsnämnden

60 :o) Djurgårdsnämnden: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 64, s. 113), som innebär anslagsökning med 2 100 kronor

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för djurgårdsnämnden,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

1. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t .................. 18 000

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 105 900

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 8 400

Summa kr. 132 300

b) till Djurgårdsnämnden: Avlöningar för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 132 300 kronor.

61 :o) Djurgårdsnämnden: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 65, s. 113 och 114) och under erinran att samma belopp

anvisats för innevarande budgetår hemställer utskottet,

att riksdagen må till Djurgårdsnämnden: Omkostnader för

budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 11 500 kronor.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande nr 6 År 1955

Diverse

62 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas

delfond. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 66, s. 115) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Slottsbyggnadernas delfond för budgetåret 1955/56

anvisa ett förslagsanslag av 950 000 kronor.

63:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 67, s. 115) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond för budgetåret 1955/56

anvisa ett förslagsanslag av 1 902 000 kronor.

64:o) Ersättning till statens järnvägar för av Kungl. Maj:t medgivna

lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 68, s. 115 och 116), som innebär anslagsminskning

för nästa budgetår med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens järnvägar för

av Kungl. Maj:t medgivna lindringar i befordringsavgifterna

för vissa resor för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 30 000 kronor.

65 :o) Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser.

Kungl. Maj:t har (punkt 69, s. 116—118) föreslagit riksdagen att till Ersättning

till postverket för befordran av tjänsteförsändelser för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 33 000 000 kronor.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 34 000 000 kronor.

I skrivelse den 29 oktober 1954 har generalpoststyrelsen erinrat om

hurusom Kungl. Maj :t dels i november 1953 uppdragit åt styrelsen att beträffande

samtliga tjänstebrevsberättigade verkställa sådan undersökning,

varom förmäles i 2 § andra stycket tjänstebrevsförordningen den 8 juni

1945 (nr 329), dels medgivit, att de allmänna sjukkassorna, vilka skall

träda i verksamhet den 1 januari 1955, må komma i åtnjutande av tjänstebrevsrätt,

dels ock beslutat, att tjänstebrevsrätt skall för tiden den 1 juli

—31 december 1954 tillkomma även de erkända sjukkassor, som antagits

till allmänna sjukkassor, beträffande försändelser i ärenden rörande den

allmänna sjukförsäkringen.

Styrelsen har vidare framhållit att den avser att så snart ske kan till

Kungl. Maj :t inkomma med eventuellt erforderliga förslag till ändringar

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1955

69

av det nuvarande tjänstebrevssystemet. Hänsyn kommer därvid att tagas

icke blott till erfarenheterna från den nu pågående t jäns tebrev sunder sökningen

utan även till de problem på detta område, som berörts i § 15 av

1953 års riksdagsrevisorers berättelse samt i de vid 1954 års riksdag väckta

likalydande motionerna I: 222 och II: 483 om avskaffande av tjänstebrevsrätten.

Beträffande den av styrelsen gjorda uppskattningen av ersättmngsbehovet

för nästa budgetår torde få hänvisas till propositionen (s. 116 och

117).

Över styrelsens framställning har utlåtande avgivits av statskontore

(s. 117 och 118).

Departementschefen, som förklarar sig ej ha något att erinra mot styrelsens

beräkningar av medelsbehovet för nästa budgetår, föreslår att i avvaktan

på ett slutligt avgörande av ersättningsfrågan anslaget upptages till

33 000 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Weiland

och Johan Persson (I: 136) och den andra inom andra kammaren av

herrar Xgberg och Königson (11:363), i vilka hemställts, att riksdagen

måtte besluta att tjänstebrevsrätten skall borttagas från den tidpunkt som

efter närmare undersökning kan anses lämplig.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande torde

få hänvisas till motionen 1:136.

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag till beräkning av förevarande anslag

anser sig utskottet kunna biträda.

Vad beträffar det i motionerna I: 136 och II: 363 framförda förslaget

om avskaffande av tjänstebrevsrätten vill utskottet erinra om att motioner

med samma yrkande väcktes jämväl vid fjolårets riksdag. Utskottet,

som behandlade dessa motioner samtidigt med vissa av riksdagens revisorer

gjorda iakttagelser angående tjänstebrevsrätten, förordade emellertid

i sitt av riksdagen sedermera godkända utlåtande nr 104 (p. 15), att motionerna

— med hänsyn till att generalpoststyrelsen just påbörjat en

särskild undersökning i ämnet — icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd. Såsom framgår av årets statsverksproposition, har styrelsen förklarat

sig ha för avsikt att snarast möjligt till Kungl. Maj:t inkomma med

eventuellt erforderliga förslag till ändringar av det nuvarande tjänstebrevssystemet.

Hänsyn kommer därvid enligt vad styrelsen även framhållit

att tagas icke blott till erfarenheterna från den ovannämnda undersökningen

utan även till de problem på detta område som berörts av riksdagens

revisorer samt i de vid 1954 års riksdag väckta motionerna. Vid

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande nr ti är 1955

sådant förhållande kan utskottet icke finna att riksdagen skulle ha anledning

att nu upptaga detta spörsmål till prövning, varför utskottet avstyrker

bifall till motionerna.

Utskottet hemställer,

I. att riksdagen må till Ersättningi till postverket för befordran

av tjänsteförsändelser för budgetåret 1955/56 anvisa

ett förslagsanslag av 33 000 000 kronor;

II. att motionerna I: 136 och II: 363 icke må bifallas av

riksdagen.

66 :o) Understöd åt skärgårdsrederier. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 70, s. 118), innebärande oförändrad medelsanvisning för nästa

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt skärgårdsrederier för

budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 275 000

kronor.

67 :o) Bidrag till vissa internationella sammanslutningar in. m. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 71, s. 119), som innebär oförändrad

medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar

m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 100 000 kronor.

68:o) Geotekniska undersökningar i Götaälvdalen in. in. Kungl. Maj:t

har (punkt 72, s. 119 och 120) föreslagit riksdagen att till Geotekniska

undersökningar i Götaälvdalen m. in. för budgetåret 1955/56 anvisa ett

reservationsanslag av 150 000 kronor.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats 130 000

kronor.

Länsstyrelsen i Älvsborgs län (skr. 3p/8 1954) har — under hänvisning

till en skrivelse den 19 augusti 1954 från statens geotekniska institut och

Sveriges geologiska undersökning — hemställt att för fortsatta geotekniska

undersökningar i Götaälvdalen m. in. måtte för budgetåret 1955/56

anvisas 185 000 kronor.

Beträffande den närmare innebörden av framställningen torde få hänvisas

till propositionen (s. 119 och 120).

Departementschefen erinrar om att enligt i föregående års statsverksproposition

företedd, av vederbörande myndigheter gjord beräkning den

under innevarande budgetår igångsatta preliminära geotekniska undersökningen

av Götaälvdalen skulle draga en kostnad av 150 000 kronor under

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1955

budgetåret 1955/50. Myndigheterna anmäler nu en kostnadsstegring om

35 000 kronor. Det anses emellertid vara möjligt att utan alltför allvarliga

olägenheter uppskjuta vissa laboratorieundersökningar ett år samt begränsa

vissa fältarbeten så att det arbetsprogram i övrigt, vartill medel

äskas för budgetåret 1955/56, kan genomföras inom ramen för det ursprungligen

beräknade beloppet om 150 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Kronstrand

(I: 335) och den andra inom andra kammaren av herrar Antby och

Sjölin (II: 254), i vilka hemställts, att riksdagen må till förenämnda ändamål

för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 185 000 kronor.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande torde

få hänvisas till motionen II: 254.

Utskottet. 1 överensstämmelse med en i fjolårets statsverksproposition

företedd beräkning bär Kungl. Maj :t till förevarande ändamål för nästa

budgetår äskat ett anslag av 150 000 kronor. I de båda likalydande motionerna

1:335 och 11:254 har hemställts, att anslaget enligt vederbörande

myndigheters omräknade kostnadskalkyl anvisas med 185 000 kronor. Då

emellertid departementschefen framhållit, att det torde vara möjligt att

utan alltför allvarliga olägenheter uppskjuta vissa laboratorieundersökningar

samt begränsa vissa fältarbeten så, att det arbetsprogram i övrigt

vartill medel äskas för budgetåret 1955/56 kan genomföras inom ramen

för det ursprungligen beräknade beloppet om 150 000 kronor, anser sig

utskottet böra tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag på motionerna I: 335 och II: 254, till Geotekniska

undersökningar i Götaälvdalen m. m. för budgetåret 1955/56

anvisa ett reservationsanslag av 150 000 kronor.

69 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 73, s. 120 och 121), som innebär oförändrad

medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 350 000 kronor.

70:o) Extra utgifter. Kungl. Maj:t har (punkt 74, s. 121) föreslagit

riksdagen att till Extra utgifter för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 50 000 kronor.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1955

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 50 000 kronor.

Departementschefen framhåller att belastningen på förevarande anslagväntas

komma att avsevärt stegras under de närmast följande budgetåren,

beroende främst på en betydande ökning av utgifterna för medaljer till

framför allt väg- och vattenbyggnadsverkets anställda. Emellertid anses

skäl tala för att kostnaderna för medaljer till sådana kategorier anställda

vid väg- och vattenbyggnadsverket, för vilka omkostnaderna brukar bestridas

från verkets olika sakanslag, i fortsättningen betalas från motsvalande

sakanslag. Departementschefen föreslår därför en sådan anordning

i % ad a-\ ser de kostnader som enligt hittills tillämpad praxis beräknas

komma att betalas fr. o. in. budgetåret 1955/56. Under denna förutsättning

anses anslaget kunna upptagas med oförändrat belopp.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1955/56

anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

Uppskjutna frågor

71 :o) Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande beträffande

nedannämnda av Kungl. Maj :t under följande punkter framställda förslag,

nämligen

punkten 3 (Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar);

punkten 4 (Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader);

punkten 5 (Vägförvaltningarna: Avlöningar); samt

punkten 6 (Vägförvaltningarna: Omkostnader);

vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 19 april 1955

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson,

Ohlon, Iwar Anderson, Leander, Pålsson, Hesselbom, Sundelin, Gustaf Andersson,

Einar Persson, Alfred Nilsson, Thun, Erik Svedberg, Nils Theodor

Larsson och Svärd; samt

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1955

73

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Bergström,

Andersson i Malmö, Eriksson i Sandby, Svensson i Ljungskile, Åkerström,

Hoppe, Staxäng, Johansson i Mysinge, Petterson i Degerfors, Widén, Onsjö,

Löfroth, Andreasson och fröken Ager;

dock att herr Rikard Svensson deltagit i stället för herr Iwar Anderson

vid behandlingen av punkterna 21 :o)—71 :o).

Reservationer

1) vid punkten 5 (Allmän översikt över beräkningen av väganslagen

m. m.)

a) av herrar O hlon, Sundelin, Alfred Nilsson, Svärd, Skoglund i Doverstorp,

Svensson i Ljungskile, Staxäng, Widén, Löfroth och fröken Ager,

vilka ansett att

dels det avsnitt av utskottets yttrande, som å s. 9 börjar med »Enligt

utskottets» och å s. 11 slutar med »avsedda verksamheten», bort ersättas

med text av följande lydelse:

»Utskottet kan för sin del helt ansluta sig till den i motionerna I: 281

och II: 352 framförda uppfattningen, att den av Kungl. Maj :t förutsatta

medelsförbrukningsramen för den statliga väg- och brobyggnadsverksamheten

bör redovisas i samband med vederbörande anslagsäskanden. Så

sker som bekant redan nu i fråga om investeringarna i kommunikationsverkens

kapitalfonder. Häremot kan måhända invändas, att den investeringsplan

för kommunikationsverken som numera årligen framlägges i

statsverkspropositionen avser budgetårsvis reglerade utgifter, medan vägoch

brobyggnadsverksamheten anknyter till kalenderår. Tidsskillnaden

mellan respektive investeringsperioders början uppgår emellertid till allenast

ett halvt år, varför berörda omständighet knappast kan tillmätas

någon större praktisk betydelse. Att märka är vidare att redan själva anslagsäskandet

som sådant — om det alls skall ha någon förnuftig mening

— måste innefatta en ganska bestämd framtidsbedömning av den med

vederbörande anslag förbundna verksamhetens omfång. Övergången till

kalenderårsberäkning i förevarande fall har ju för övrigt motiverats med

att vägbyggandet därigenom skulle kunna bättre planläggas och hedrivas.

Om emellertid väg- och vattenbyggnadsstyrelsen icke i god tid erhåller

besked om i vilken utsträckning styrelsen får utnyttja av riksdagen anvisade

medel, komma uppenbarligen de fördelar man genom denna övergång

velat vinna att gå förlorade. Utskottet, som finner det i hög grad

otillfredsställande att Kungl. Maj:t först den 25 februari 1955 fattat beslut

om vägväsendets investeringsram för kalenderåret 1955, anser sig med

hänsyn till nu anförda omständigheter böra tillstyrka bifall till motionärernas

förevarande förslag.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande nr (i år 1955

I anslutning härtill önskar utskottet framhålla angelägenheten av att

det tidigare omnämnda femårsprogrammet för vägväsendets investeringar

verkligen genomföres. Erinras må att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

betecknat detta program såsom innefattande den minsta väginvesteringsvolym

som kan ifrågakomma för att betingelser skola skapas för ekonomiskt

gynnsamma landsvägstransporter, samtidigt som styrelsen starkt

understrukit att man ingalunda därigenom kommer att till år 1960 nå

den vägstandard som skäligen kunde krävas. Mot bakgrunden härav framstår

Kungl. Maj :ts nyssberörda beslut, vilket i jämförelse med den vid

fjolårets riksdag förutsatta medelsförbrukningen innebär en begränsning

av väginvesteringarna under innevarande kalenderår med 70 milj. kronor,

såsom betänkligt. Skulle Kungl. Maj :t därjämte — något som med

anledning av föredragandens uttalanden är att befara — ha för avsikt

att även i fråga om nästa kalenderår frångå nu avsedda femårsplan, bleve

läget ytterst bekymmersamt, då det knappast är möjligt att under periodens

senare hälft utöka vägbyggnadsverlcsamheten så mycket som skulle

erfordras för att uppväga investeringsbegränsningen under periodens förra

hälft. Grunden för det beslut fjolårets riksdag fattade i automobilskattefrågan

konune därmed att raseras. Utskottet finner därför lämpligt att

riksdagen, på sätt jämväl förordats i motionerna I: 281 och II: 352, uttalar

sig för att den i propositionen 1954: 112 redovisade femårsplanen

för vägväsendets upprustning fullföljes. I enlighet härmed kommer utskottet

vidare att under punkten 7 tillstyrka det i nyssnämnda motioner

liksom i motionerna I: 150 och II: 185 framförda yrkandet, att en ram av

inalles 355 milj. kronor fastställes för väginvesteringarna under kalenderåret

1956.

Vad därefter angår den i förberörda fyra motioner upptagna frågan

om sättet för beräkning av anslagen till den statliga väg- och brobyggnadsverksamheten

vill utskottet framhålla att med nu tillämpade system,

vilket avser att anknyta medelsanvisningen till vägstadgans bestämmelser

om flerårsplaner och därigenom underlätta verksamhetens planläggning

och bedrivande, även bestämda olägenheter äro förbundna. Dessa olägenheter

komma till uttryck däri, att vid budgetårsskiftena successivt växande

reservationsmedelsbehållningar uppstå på anslagen, vilket innebär en motsvarande

förskottsuttagning av skattemedel. Hinder torde dock icke möta

att anvisa nu ifrågavarande anslag med de belopp som erfordras för att

täcka utgifterna allenast för tiden fram till vederbörande budgetårs utgång,

under förutsättning nämligen att kalenderårsvis beräknade investeringsramar

samtidigt fastställas för de med anslagen avsedda ändamålen.

Genom en sådan anordning kan, utan att fördenskull ovan påtalade olägenheter

behöva uppstå, verksamheten rationellt anpassas efter det faktiska

arbetsåret, vilket ju i förevarande fall är det väsentliga. Då enligt hittillsvarande

erfarenhet utgifterna pläga fördela sig med 40 % på kalenderårets

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 0 år 1955

75

förra hälft och med 60 % på kalenderårets senare hälft och då motionärernas

förslag, vilket tar sikte på medelsbehovet under förra hälften

av kalenderåret 1956, avser en reducering av den av Kungl. Maj:t äskade

anslagssumman med endast 50 %, synes ej heller rimligen kunna befaras

att icke de av motionärerna förordade anslagsbeloppen skulle förslå

för att täcka faktiskt förekommande utgifter. Den anslagskoncentration

som skett på detta område är vidare en garanti för att tillfälliga

utgiftsförskjutningar mellan arbetsårets båda hälfter icke bli lika

tydligt markerade som förr utan i hög grad komma att sinsemellan utjämnas

inom den totala anslagsramen. Med hänsyn till nu anförda omständigheter

anser sig utskottet böra tillstyrka bifall till motionerna I: 150

och II: 185 samt 1:281 och 11:352, såvitt de åsyfta återgång till budgetårsberäkning

av anslagen till den statliga väg- och brobyggnadsverksamheten

under bibehållande av den med anslagen avsedda verksamhetens

arbetstekniska anknytning till kalenderår. Enligt utskottets1 mening föreligger

i dagens läge så mycket större skäl att anpassa anslagsbeloppen efter

det faktiska medelsbehovet som reservationsmedelsbehållningarna på

grund av den av Kungl. Maj:t beslutade investeringsbegränsningen väntas

bli särskilt stora vid innevarande budgetårs slut.

Förslag till jämkningar i de av Kungl. Maj :t äskade anslagsbeloppen

har, såsom tidigare omnämnts, framförts även i de båda likalydande

motionerna 1:280 och 11:355. Därest detta förslag, avseende en uppräkning

av anslaget till byggande av riksvägar med 10 milj. kronor, skall leda

till annat än en ytterligare tillväxt av nyssberörda reservationsmedelsbehållningar,

måste uppenbarligen investeringsverksamheten under kalenderåret

1956 ökas i motsvarande mån. Ett överskridande av den medelsförbrukningsram

som är förutsatt i den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

uppgjorda femårsplanen för vägväsendets upprustning anser sig

utskottet dock icke kunna tillstyrka. Utskottet finner det även mindre

lämpligt om riksdagen, såsom motionärerna hemställt, skulle vid medelsanvisningen

fästa sådana villkor att visst belopp förbehölles arbetena på

viss väg. Beslut i dylika fördelningsfrågor torde alltjämt böra fattas i

vanlig administrativ ordning. Av angivna skäl kommer utskottet att under

punkten 7 yrka avslag på nu ifrågavarande motioner.

I enlighet med vad utskottet sålunda anfört och då Kungl. Maj:ts för.

slag till beräkning av övriga väghållningsanslag icke givit utskottet anledning

till erinran, kommer utskottet att under vederbörande punkter i det

följande tillstyrka, att anslaget till det statliga vägunderhållet anvisas

med 230,o milj. kronor, att anslagen till den statliga väg- och

hr obyggnadsverk samhe ten anvisas med sammanlagt 177,5 milj. kronor,

att bidragsanslagen till den kommunala väghållningen anvisas

med sammanlagt 121,3 milj. kronor och att bidragsanslagen till den enskilda

väghållningen anvisas med sammanlagt 25,5 milj. kronor. I

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1955

fråga om huvudgruppen administration och diverse ändamål, för

vilken Kungl. Maj:t under sjätte, nionde, elfte och tolfte huvudtitlarna

äskat anslag å tillhopa 57,i milj. kronor, har utskottet funnit sig böra förorda

en förstärkning av bidragsanslaget till byggande och underhåll av

mindre hamnar och farleder med 100 000 kronor, varom utskottet gör hemställan

under punkten 21. Därest det i propositionen nr 124 framlagda

förslaget om inrättande av ett sjöfartsverk godkännes av riksdagen, erfordras

å andra sidan en nedräkning av nyssnämnda anslagsbelopp å 57,i

milj. kronor med ca 300 000 kronor, avseende vissa till väg- och vattenbyggnadsverket

nu hänförliga personalkostnader. Då hithörande under

nionde, elfte och tolfte huvudtitlarna äskade anslag numera anvisats av

riksdagen skulle således, under förutsättning av dels att nyssnämnda

organisationsändring genomföres och dels att utskottets förevarande förslag

godkännas, de anslag som avräknas mot automobilskattemedlen komma

att för budgetåret 1955/56 uppgå till (230,o + 177,5 + 121,3 + 25,5 +57,i

+ 0,1 — 0,3 = ) 611,2 milj. kronor.

Såsom tidigare omnämnts ha de under samma budgetår inflytande automobilskattemedelsinkomsterna

i statsverkspropositionen uppskattats till

865 milj. kronor. Enligt riksräkenskapsverkets förnyade inkomstberäkning

synes emellertid denna summa böra höjas till 870 milj. kronor. De genom

den särskilda investeringsavgiften för motorfordon inflytande medlen, vilka

förutsatts skola framdeles komma vägväsendet till godo, ha vidare av ämbetsverket

upptagits till 50 milj. kronor. Om dessa beräkningar visa sig

hållbara, skulle således inkomsterna komma att överstiga utgifterna med

(870,o + 50,o — 611,2 =) 308,8 milj. kronor, vilket belopp får tillgodoföras

automobilskattemedlens specialbudget. Med anledning av föredragandens

uttalande, att jämväl de behållningar som må uppstå på anslagen till de

statliga väginvesteringarna komma att redovisas på nämnda specialbudget,

vill utskottet erinra om att ifrågavarande reservationsanslag komma att i

sin helhet avräknas mot bilskattemedlen och sålunda ur specialbudgetens

synpunkt ha karaktären av utgifter även till den del de under budgetåret

icke tagas i anspråk. Detta hindrar självfallet icke att dessa anslagsbehållningar,

i likhet med oförbrukade reservationer på andra anslag, under ett

senare budgetår kunna utnyttjas för den med vederbörande anslag avsedda

verksamheten.»

dels ock utskottets hemställan under I., II. och III. bort ha följande

lydelse:

»I. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 281 och

11:352 såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla,

att den av Kungl. Maj :t förutsatta medelsfönbrukningsramen

för den statliga väg- och brobyggnadsverksamheten

måtte för framtiden redovisas i anslutning till vederbörande

anslagsäskanden;

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr G År 1955

77

II. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:281 och

II: 352 såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,

att Kungl. Maj :ts kommande förslag och beslut rörande

väginvesteringarna måtte avse ett fullföljande av den i det

föregående berörda femårsplanen för vägväsendets upprustning;
III.

att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 150 och

II: 185 samt I: 281 och II: 352, samtliga motioner såvitt nu är

i fråga, besluta om återgång till budgetårsberäkning av anslagen

till den statliga väg- och brobyggnadsverksamheten;»

b) av herrar Svärd, Skoglund i Doverstorp och Staxäng, vilka ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande, som på s. 11 börjar med »I anslutning»

och på s. 12 slutar med »berörda delar», bort ha följande lydelse:

»I motionerna 1:281 och 11:352 har föreslagits att en utredning skall

igångsättas rörande väg- och vattenbyggnadsstyrelsens organisation och

arbetsformer, vägbyggandets lämplighet som sysselsättningsobjekt, säsongutjämningens

effekt i kostnadshänseende in. in. Då utskottet senare i

annat sammanhang kommer att ta ställning till huvuddelen av de i detta

avseende motionsledes framförda yrkandena, vill utskottet nu begränsa sig

till att uttala sin fulla anslutning till önskvärdheten av att en sådan utredning

även uppmärksammar frågorna om kostnaderna för och lämpligheten

av vägbyggande som sysselsättningsobjekt.»

dels ock utskottets hemställan under IV. bort ha följande lydelse:

»IV. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 281 och

II: 352, i vad de avse förslag om utredning av frågan om vägbyggandets

lämplighet som sysselsättningsobjekt in. m., i

skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet anfört;»
2)

vid punkten 7 (Byggande av vägar och broar) av herrar Ohlon,

Sundelin, Alfred Nilsson, Svärd, Skoglund i Doverstorp, Svensson i Ljungskile,

Staxäng, Widén, Löfroth och fröken Ager, vilka ansett att under förutsättning

av bifall till den med 1 a) betecknade reservationen

dels det avsnitt av utskottets yttrande, som å s. 18 börjar med »Såsom

redan» och å s. 19 slutar med »böra beaktas», bort ersättas med text av

följande lydelse:

»I enlighet med den uppfattning åt vilken utskottet redan under punkten

5 givit uttryck tillstyrker utskottet bifall till det i motionerna I: 150 och

II: 185 samt 1:281 och 11:352 framställda förslaget, att anslagen till den

statliga väg- och brobyggnadsverksamheten anvisas med sammanlagt

177,5 milj. kronor för budgetåret 1955/56, innebärande eu nedräkning av

den av Kungl. Maj:t äskade anslagssumman med hälften, och att i stället

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1955

beträffande de med ifrågavarande anslag avsedda ändamålen investeringsramar

om tillhopa 355,o milj. kronor fastställas för kalenderåret 1956. Av

vad utskottet under nyssnämnda punkt anfört framgår vidare, att utskottet

avstyrker bifall till motionerna I: 280 och II: 355, i vilka hemställts om en

förstärkning av anslaget till byggande av riksvägar med 10 milj. kronor.

Den av Kungl. Maj:t äskade anslagssumman av 355 milj. kronor har

föredraganden ansett böra fördelas med 115 milj. kronor på anslaget till

byggande av riksvägar, med 215 milj. kronor på anslaget till byggande av

länsvägar, med 12 milj. kronor på anslaget till byggande av ödebygdsvägar

och med 13 milj. kronor på anslaget till byggande av storbroar. I de båda

likalydande motionerna 1:46 och 11:61 har förordats viss jämkning härutinnan,

innebärande förstärkning av länsväganslaget med 10 milj. kronor

och motsvarande nedräkning av riksväganslaget. Med anledning därav vill

utskottet erinra om att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i sin petitaskriveise

utgått från att ifrågavarande båda anslag, vilka i gällande riksstat äro

uppförda med respektive 95 och 203 milj. kronor, skulle komma att anvisas

med respektive 125 och 206 milj. kronor, vilket motiverats med att ur såväl

transportekonomisk synpunkt som av trafiksäkerhetsskäl en snabbare upprustning

vore erforderlig på riksvägarna än på länsvägarna. Föredraganden

har emellertid, såsom av det föregående framgått, ansett sig böra föreslå att

den av styrelsen förutsatta förstärkningen av riksväganslaget reduceras

från 30 till 20 milj. kronor. En omfördelning i enlighet med motionärernas

förslag skulle få till följd, att den med sistnämnda anslag avsedda verksamheten

finge under kalenderåret 1956 ytterligare begränsas. Utskottet finner

icke detta tillrådligt utan avstyrker motionerna. Oaktat utskottet sålunda

ansluter sig till den princip som av Kungl. Maj:t tillämpats vid fördelningen

av äskade medel på olika utgiftsändamål, förordar utskottet dock enligt sin

ovan angivna ståndpunkt att hithörande fyra anslag anvisas med till respektive

57,5, 107,5, 6,o och 6,5 milj. kronor reducerade belopp. Utskottet förutsätter

samtidigt att Kungl. Maj:t ägnar frågan om fördelningen av tillgängligt

investeringsutrymme fortlöpande uppmärksamhet, varvid såväl

de av den allmänna trafikutvecklingen betingade kraven på uppbyggnad av

ett modernt stamvägnät som olika landsdelars behov av jämväl lokala

vägförbindelser av god standard böra beaktas.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 150 och

II: 185 samt I: 281 och II: 352, samtliga motioner så vitt nu

är i fråga, för den statliga väg- och brobyggnadsverksamheten

under kalenderåret 1956 fastställa investeringsramar om

sammanlagt 355 000 000 kronor;

II. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och

med bifall till motionerna I: 150 och II: 185 samt 1:281 och

II: 352, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, och med av
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1955

79

slag å ''motionerna 1:46 och 11:61 samt 1:280 och 11:355,

förstnämnda båda motioner såvitt nu är i fråga, till Byggande

av riksvägar för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 57 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen;
III.

att riksdagen må, i anledning av Ivungl. Maj :ts förslag

och med bifall till motionerna I: 150 och II: 185 samt I: 281

och 11:352, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, och med

avslag å motionerna 1:46 och 11:61 såvitt nu är i fråga, till

Byggande av länsvägar för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 107 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen;
TV.

att riksdagen må, i anledning av Ivungl. Maj:ts förslag

och med bifall till motionerna I: 150 och II: 185 samt 1: 281

och II: 352, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Byggande

av ödebygdsvägar för budgetåret 1955/56 anvisa ett

reservationsanslag av 6 000 000 kronor, att avräknas mot

automobilskattemedlen;

V. att riksdagen må, i anledning av Ivungl. Maj :ts förslag

och med bifall till motionerna I: ISO och II: 185 samt I: 281

och II: 352, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Byggande

av storbroar för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 6 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

»

3) vid punkten 18 (Statliga farledsarbeten) av herrar Iwar Anderson,

Leander, Gustaf Andersson, Thun, Erik Svedberg, Nils Theodor Larsson,

Svärd, Skoglund i Doverstorp, Bergström, Andersson i Malmö, Eriksson

i Sandby, Åkerström, Petterson i Degerfors och Onsjö, vilka ansett att utskottet

bort avstyrka bifall till motionerna I: 93 och II: 127 och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande å s. 27, som börjar med »Vid sin»

och slutar med »nästa budgetår», bort ha följande lydelse:

»Utskottet vill för sin del ingalunda bestrida, att ett förverkligande av det

i motionerna förordade projektet skulle bliva till nytta föi kusttiafiken i

Bohuslän. I rådande konjunkturläge synes emellertid stark återhållsamhet

böra iakttagas beträffande icke absolut nödvändiga statsutgifter. Då den

personal och de maskiner som hittills utnyttjats lör statliga farledsaibeten

dessutom vid anslagets nedräkning i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

torde kunna insättas i de av väg- och vattenbyggnadsverket bedrivna hamnarbetena,

anser sig utskottet böra avstyrka bifall till ovannämnda motioner.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 93 och II: 127, till Statliga

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1955

farledsarbeten för ibudgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 50 000 kronor.»

4) vid punkten 19 (Byggande av fiskehamnar) av herrar Karl Andersson,

Gustaf Karlsson, Ohlon, Sundelin, Alfred Nilsson, Svensson i Ljungskile,

Staxäng och Löfroth, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall

till motionerna 1:334 och 11:414 och att därför utskottets yttrande och

hemställan bort ha följande lydelse:

»Till byggande av fiskehamnar har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för

nästa budgetår äskat 5 milj. kronor. I jämförelse med motsvarande på riksstaten

för innevarande budgetår uppförda anslag innebär detta en uppräkning

med 2 milj. kronor. Föredraganden har emellertid förordat att anslaget

anvisas med oförändrat belopp, då någon ökning av den därmed

sammanhängande anläggningsverksamheten icke anses försvarlig i nuvarande

konjunkturläge. I de båda likalydande motionerna I: 334 och

II: 414 återigen har hemställts om en anslagsförstärkning med 1 milj.

kronor.

Utskottet vill för sin del erinra om att utbyggnaden av landets fiskehamnar

hållits starkt tillbaka under senare år. Med hänsyn till såväl denna eftersläpning

som omfattningen av föreliggande behov hade en medelsanvisning

i enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag varit högeligen

önskvärd. I rådande konjunkturläge anser sig utskottet dock icke kunna

tillstyrka att iförevarande anslag uppföres med större belopp än det i nyssnämnda

motioner föreslagna. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:s förslag samt

med bifall till motionerna I: 334 och II: 414, till Byggande av

fiskehamnar för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 4 000 000 kronor.»

Sthlm 1955. K. L. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1955:6 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1955156 und s. 1 i texten