Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1955/56 under sjunde huvudtiteln, avseende anslagen inom finansdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

1955-03-22 · 50 sidor, varav 48 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 48 av 50 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1955:7, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1955/56 under sjunde huvudtiteln, avseende anslagen inom finansdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

1

Nr 7

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter

för budgetåret 1955/56 under sjunde huvudtiteln,

avseende anslagen inom finansdepartementets verksamhetsområde,

jämte i ämnet väckta motioner.

(5:e avd.)

Finansdepartementet

l:o) Finansdepartementet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har i propositionen

nr 1 under sjunde huvudtiteln (punkt 1, s. 1—3 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för den 4 januari 1955) föreslagit riksdagen

att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att företaga av departementschefen

förordade ändringar i den för finansdepartementet gällande personalförteckningen,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för

finansdepartementet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1955/

56, dels ock till Finansdepartementet: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa

ett förslagsanslag av 1 553 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 1 522 100 kronor.

Kungl. Maj :ts förslag innebär, förutom en av den år 1954 beslutade grundlöneregleringen

föranledd omräkning av anslagsposterna i avlöningsstalen

ävensom vissa automatiska kostnadsförändringar,

att en extra byråchefstjänst i 37 lönegraden nyinrättas, med placering å

departementets rättsavdelning;

att en extra ordinarie expeditionsvaktstjänst i 10 lönegraden nyinrättas;

samt att — i enlighet med vad chefen för civildepartementet härutinnan

anfört vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor — en tjänst

som kansliskrivare i Ca 15 å regeringsrättsbyrån uppflyttas till tjänst som

förste kansliskrivare i Ca 17.

Anslaget beräknas sålunda:

avlöning till departementschefen 37 700 (+ 6 200) kronor;

avlöningar till ordinarie tjänstemän 603 800 (+ 147 900) kronor;

avlöningar till icke-ordinarie personal 684 800 (+ 178 500) kronor;

rörligt tillägg 226 700 (— 301 700) kronor.

Anslaget beräknas alltså till 1 553 000 (+ 30 900) kronor.

Utskottet. Med erinran att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen

under för flera huvudtitlar gemensamma frågor fram
1

Dihang till riksdagens protokoll 1955. 6 samt. Nr 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

lagda förslag om uppflyttning av en kansliskrivartjänst i finansdepartementet

till förste kansliskrivartjänst och då vad Kungl. Maj :t i övrigt i detta

sammanhang föreslagit icke givit utskottet anledning till erinran, hemställer

utskottet

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i den för finansdepartementet

gällande personalförteckningen uppföra en förste

kansliskrivartjänst i Ca 17 och avföra en kansliskrivartjänst

i Ca 15;

b) godkänna följande avlöningsstat för finansdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen............... 37 700

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 603 800

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal........... 684 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 226 700

Summa kronor 1 553 000

c) till Finansdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 1 553 000 kronor.

2:o) Finansdepartementet: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 2, s. 3

och 4) föreslagit riksdagen att till Finansdepartementet: Omkostnader för

budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 641 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 600 000 kronor.

Kungl. Maj :ts förslag innebär,

att anslagsposten till reseersättningar uppräknas med 800 kronor;

att delposten till bränsle, lyse och vatten för annat än eget behov uppräknas

med 18 000 kronor;

att i och för erforderlig utbyggnad av kanslihusets telefonväxel under delposten

till övriga expenser för annat än eget behov anvisas ett belopp av

17 000 kronor, varav 15 000 kronor utgör engångsbelastning och 2 000 kronor

permanent utgiftsökning;

att nyssnämnda delpost därjämte uppräknas med 500 kronor, avseende

vissa kostnader för kanslihusets gemensamma serviceorgan, varemot delposten

till övriga expenser för eget behov, som f. n. belastas med sistsagda

kostnader, sänkes med motsvarande belopp;

samt att anslagsposten till publikationstryck höjes med 5 200 kronor.

Anslaget föreslås i enlighet härmed för nästa budgetår skola uppföras

med 641 000 (.+ 41 000) kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

3

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Finansdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 641 000

kronor.

3:o) Vissa kostnader för nationalbudgetarbetet m. m. Kungl. Maj:t har

(punkt 3, s. 4) föreslagit riksdagen att till Vissa kostnader för nationalbudgetarbetet

m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av

100 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 55 000 kronor.

Enligt beslut av Kungl. Maj :t har inrättats en delegation för överläggningar

rörande den ekonomiska politiken — benämnd samarbetsdelegationen

— och en nämnd för planering av ekonomiska stabiliseringsåtgärder

— stabiliseringsnänmden — ävensom ett för delegationen och nämnden

gemensamt organ för samråd med konjunkturinstitutet och näringslivets

utredningsinstitut, benämnt utredningsrådet. I samband härmed har den

förutvarande nationalbudgetdelegationens verksamhet upphört.

Det totala medelsbehovet under anslaget för budgetåret 1955/56 beräknar

departementschefen till 100 000 kronor, vilket innebär en höjning med

45 000 kronor.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Vissa kostnader för nationalbudgetarbetet

m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 100 000 kronor.

Allmänna centrala ämbetsverk m. m.

4:o) Kammarkollegiet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 4, s..5 och 6)

föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för kammarkollegiet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1955/56, dels ock till Kammarkollegiet: Avlöningar för nämnda budgetår

anvisa ett förslagsanslag av 826 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 821 300 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, förutom vissa automatiska utgiftsändringar,

att för bestridande av kostnaderna för motsedd dubblering av förste

advokatfiskalstjänsten under del av nästa budgetår anslagsposten till avlöningar

till ordinarie tjänstemän uppräknas med i runt tal 10 000 kronor.

Anslaget beräknas sålunda:

avlöningar till ordinarie tjänstemän 516 000 (+ 136 000) kronor;

avlöningar till icke-ordinarie personal 200 000 (-(- 43 200) kronor;

rörligt tillägg 110 000 (— 174 500) kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

Anslaget föreslås skola för nästa budgetår uppföras med ett till 826 000

(+ 4 700) kronor avrundat belopp.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för kammarkollegiet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 516 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal........... 200 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 110 000

Summa kronor 826 000

b) till Kammarkollegiet: Avlöningar för budgetåret 1955/

56 anvisa ett förslagsanslag av 826 000 kronor.

5:o) Kammarkollegiet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 5, s. 6), vilket innebär en anslagsökning med 5 500 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Kammarkollegiet: Omkostnader för

budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 68 900 kronor.

6:o) Statskontoret: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 6, s. 7—9) föreslagit

riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att företaga av departementschefen

förordad ändring i den för statskontoret gällande personalförteckningen,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för statskontoret, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1955/56,

dels ock till Statskontoret: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 1 393 400 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 1 372 800 kronor.

Kungl. Maj :ts förslag innebär, förutom av grundlöneregleringen föranledd

omräkning av avlöningsstatens anslagsposter ävensom vissa automatiska

kostnadsändringar,

att med hänsyn till den fortgående ansvällningen av arbetsuppgifterna

inom statskontorets pensionsbyrå denna tillföres en ny extra tjänst i 27 lönegraden;
samt

att en tjänst som kontorsbiträde i Ce 8 indrages och sex sådana

tjänster överföres å ordinarie stat.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

5

Anslaget beräknas sålunda:

avlöningar till ordinarie tjänstemän 903 000 (-j- 254 200) kronor;

avlöningar till icke-ordinarie personal 306 600 (+ 50 100) kronor;

rörligt tillägg 183 800 (— 283 700) kronor.

Anslaget föreslås alltså skola uppföras med 1 393 400 (+ 20 600) kronor.

Utskottet, som inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i statskontorets personalförteckning

uppföra ytterligare sex kontorsbiträdestjänster

i Ca 8;

b) godkänna följande avlöningsstat för statskontoret, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis. 903 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .......... 306 600

3. Rörligt tillägg, förslagsvis..................... 183 800

Summa kronor 1 393 400

c) till Statskontoret: Avlöningar för budgetåret 1955/56 anvisa

ett förslagsanslag av 1 393 400 kronor.

7:o) Statskontoret: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 7, s. 9 och 10), vilket innebär en anslagsökning med 5 400 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statskontoret: Omkostnader för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 402 500 kronor.

8:o) Kammarrätten: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 8, s. 10—12) föreslagit

riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i kammarrättens personalförteckning

vidtaga av departementschefen förordade ändringar, dels godkänna

av departementschefen förordad avlöningsstat för kammarrätten, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1955/56, dels ock till Kammarrätten:

Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av

2 174 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 2 160 900 kronor.

Kungl. Maj :ts förslag innebär, förutom omräkning av vissa anslagsposter

i avlöningsstaten ävensom vissa automatiska utgiftsändringar, att en tjänst

som förste kansliskrivare (registrator) i Ce 17 på aktuariekontoret, en tjänst

som kansliskrivare i Ce 15 på sekreterarexpeditionen och fem konlorsbiträ
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

destjänster i Ce 8 överföres till ordinarie stat, varjämte en å övergångsstat

uppförd tjänst som kansliskrivare i Ca 15 avföres från personalförteckningen.

Anslaget beräknas sålunda:

avlöningar till ordinarie tjänstemän 999 000 ( + 288 900) kronor;

arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, 28 000 (—

3 000) kronor;

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 914 000 (-J- 190 900) kronor;

rörligt tillägg 233 000 (— 463 700) kronor.

Anslaget föreslås alltså skola uppföras med 2 174 000 (-f- 13 100) kronor.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i kammarrättens personalförteckning

vidtaga de ändringar, som i statsrådsprotokollet

över finansärenden för den 4 januari 1955 angivits;

b) godkänna följande avlöningsstat för kammarrätten, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.. 999 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis ..................... 28 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal..... 914 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis..................... 233 000

Summa kronor 2 174 000

c) till Kammarrätten: Avlöningar för budgetåret 1955/56

anvisa ett förslagsanslag av 2 174 000 kronor.

9:o) Kammarrätten: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 9, s. 12 och 13), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Kammarrätten: Omkostnader för bud''

getåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 87 600 kronor.

10:o) Kammarrätten: Kammarrättens årsbok. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 10, s. 13), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Kammarrätten: Kammarrättens årsbok

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 8 000

kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955 "

11 :o) Väckta motioner om anordnande av en folkräkning år 1955. I två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Sandler

in. fl. (1:239) och den andra inom andra kammaren av herr Svensson

i Ljungskile m. fl. (II: 373), har hemställts, att riksdagen måtte dels besluta,

att en folkräkning skall anordnas år 1955 i huvudsaklig anslutning till statistiska

centralbyråns förslag men med sådana inskränkningar i omfattningen,

som motionärerna i besparingssyfte föreslagit, dels bevilja för ändamålet

erforderliga medel.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första

kammaren av herrar Birger Andersson och Pettersson (I: 240) och den

andra inom andra kammaren av herr Andersson i Brämhult m. fl. (II:

374), hemställts, att riksdagen måtte besluta dels att folkräkning verkställes

1955, dels att till Statistiska centralbyrån för budgetåret 1955/56 anvisas

de för ändamålet erforderliga medlen.

I fråga om motiveringen för dessa förslag får utskottet hänvisa till motionerna

I: 239 och II: 374.

Över motionerna I: 239 och II: 373 har, efter därom gjord framställning,

utlåtanden avgivits av statistiska centralbyrån, statskontoret, arbetsmarknadsstyrelsen,

socialstyrelsen och bostadsstyrelsen. Vidare har Landsorganisationen

i Sverige, Tjänstemännens centralorganisation, Svenska arbetsgivareföreningen,

Svenska stadsförbundet, Svenska landstingsförbundet och

Svenska landskommunernas förbund beretts tillfälle att yttra sig över motionerna.

Statistiska centralbyrån, som haft att yttra sig över motionerna 1:239

och II: 373 i vad avser anordnandet av en folkräkning efter de i motionerna

uppdragna riktlinjerna samt kostnaderna härför, har anfört i huvudsak

följande.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1955/56 har statistiska centralbyrån

framlagt en plan för en folkräkning innevarande år. Planen har utarbetats

efter samråd med representanter för vissa av de myndigheter, som

i större utsträckning utnyttjat 1950 års folkräknings tabellmaterial. Till

planen har fogats en preliminär uppskattning av kostnaderna för en ny

folkräkning. Enligt denna beräkning skulle totalkostnaderna uppgå till

3 385 000 kronor, varav personalkostnader 1 950 000 kronor, ersättning till

maskincentralen för hålkortsbearbetning 1 100 000 kronor, ersättning till

utredningsinstitutet för intervjuundersökning 100 000 kronor, publikationstryck

75 000 kronor och övriga utgifter 160 000 kronor. Av nämnda kostnader

har ett belopp av 604 000 kronor beräknats för budgetåret 1955/56.

Enligt den framlagda planen skulle folkräkningen utföras såsom en total

räkning med huvudvikten lagd på redovisningen av de minsta regionala enheterna.

Viss omläggning av bearbetningen har planerats, varigenom folkräkningsresultaten

komma att föreligga tidigare än hittills.

Planen upptar färre programpunkter än 1945 års och 1950 ais folkräkningar.

Programmet har sålunda i huvudsak inskränkts till de båda huvudgrenarna,

statistiken över ålder, kön och civilstånd samt statistiken över

yrke. En fördelning av utländska undersåtar och i utlandet födda personer

bär på grund av därom uttalat önskemål även upptagits på folkräkningspro
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

grammet. Däremot ingår ej någon bearbetning av uppgifterna om hushåll,

enär denna bearbetning innefattats i av bostadsstyrelsen framlagt förslag

om en samtidigt med folkräkningen utförd bostadsräkning.

De statistikgrenar, beträffande vilka motionärerna föreslagit inskränkningar

i den av statistiska centralbyrån föreslagna bearbetningen, gälla

yrkesstatistiken samt statistiken över utländska undersåtar och utrikes födelseort.

I planen för folkräkningen har statistiska centralbyrån räknat med

en mindre omfattande bearbetning av yrkesuppgifterna än år 1950. Vad bearbetningen

efter näringsgren angår, varpå motionärerna närmast haft uppmärksamheten

riktad, har statistiska centralbyrån föreslagit en begränsning

till huvud- och undergrupper i fråga om vissa näringsgrenar. Vid de överläggningar

med representanter för ett antal myndigheter och organisationer,

som ägde rum i samband med utarbetandet ''av planen för en ny folkräkning,

framlades två olika alternativ beträffande omfattningen av bearbetningen

efter näringsgren, det ena upptagande endast huvud- och undergrupper

och det andra därjämte ett begränsat antal detalj grupper, huvudsakligen

inom industri och hantverk samt samfärdsel. Det sistnämnda alternativet

förordades av de närvarande representanterna, som företrädde bl. a.

arbetsmarknadens organ, och lades av denna anledning till grund för den

av statistiska centralbyrån framlagda planen för bearbetningen efter näringsgren.

Den i motionen föreslagna inskränkningen vid bearbetningen av yrkesstatistiken

överensstämmer med det förstnämnda alternativet, som är

mindre arbetskrävande och därför drager mindre kostnader. Bearbetningens

omfattning i de båda fallen framgår av bifogade förslag till näringsgrensschema.

1

Motionärerna ha vidare föreslagit slopande av statistiken över utländska

undersåtar och utrikes födda personer. De besparingar, som härigenom

kunna göras, äro ej av mera betydande storlek.

I motionerna har även ifrågasatts slopande av den intervjuundersökning

rörande det för yrkesräkningen använda uppgiftsmaterialets tillförlitlighet,

som statistiska centralbyrån föreslagit. Undersökningar av detta slag ha

framgångsrikt utförts i andra länder. Det finns anledning antaga, att en

intervjuundersökning kommer att bli av stort värde såväl för användningen

av folkräkningens resultat som för planeringen av framtida yrkesräkningar.

Eftersom resultaten av undersökningen beräknas föreligga redan budgetåret

1955/56, kunna vissa översiktsdata rörande befolkningens yrkesfördelning

redovisas relativt tidigt.

Statistiska centralbyrån anser, att en folkräkning innevarande år bör utföras

i enlighet med den plan, som ämbetsverket efter överläggningar med

representanter för arbetsmarknadens och näringslivets organ samt andra

statistikkonsumenter framlagt i sina anslagsäskanden för nästkommande

budgetår. Skulle riksdagen emellertid besluta att en folkräkning skall företagas

efter de av motionärerna uppdragna riktlinjerna, kan det av centralbyrån

begärda anslaget reduceras enligt efterföljande kalkyl.

De besparingar, som kunna vinnas genom ett slopande av den föreslagna

intervjuundersökningen, uppgå till 100 000 kronor, som helt falla på budgetåret

1955/56. Besparingar genom en mindre detaljerad bearbetning av yrkesstatistiken

och ett slopande av statistiken över utländska undersåtar och

i utlandet födda personer kunna beräknas till följande belopp:

1 Här ej medtaget.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

9

Personalkostnader ............................ • •

Ersättning till maskincentralen för hålkortsbearbet
ning

........................................

Övriga utgifter ................................

Summa kronor

Totalt

Därav under

budgetåret

1955/56

350 000

100 000

150 000

100 000

20 000

5 000

520 000 205 000

Vid dessa beräkningar har statistiska centralbyrån beaktat den i motionerna

uttalade önskvärdheten av att vissa beräknade kostnader under nästkommande

budgetår överflyttas till ett följande budgetår. .

Statistiska centralbyrån har redan i sin plan för folkräkningen framhållit,

att det är förenat med stora vanskligheter att i förväg göra en tillförlitlig

kalkyl över totalutgifterna för en folkräkning, som sträcker sig flera år

framåt i tiden, och att en kalkyl avseende de sammanlagda kostnaderna endast

kan bli likvärdig med en uppskattning, där en vid marginal måste göras

för rubbningar i kalkylen. Detta förbehåll gäller även nedanstående sammanställning

av kostnaderna för en folkräkning i enlighet med det förslag

till inskränkning av bearbetningen, som motionärerna framlagt.

Totalt

Personalkostnader ............

Ersättning till maskincentralen

betning....................

Publikationstryck ............

Övriga utgifter ..............

................ 1 600 000

för hålkortsbear
.

..... 950 000

..... 75 000

........ 140 000

Summa kronor 2 765 000

Därav under

budgetåret

1955/56

196 000

75 000

28 000

299 000

Statistiska centralbyrån anser, att för folkräkningens ledare bor från den

1 juli 1955 inrättas ett förordnande som byråchef i lönegrad Ca 37 med vikariatslön.

Såsom ledarens närmaste medhjälpare erfordras en förste aktuarie

i lönegrad Ca 29 och en förste aktuarie i lönegrad Ca 27, båda med vikariatslön.

Följande antal tjänstemän i lägst lönegrad 17 äro vidare behovliga:

2 aktuarier eller amanuenser (lönegrad 19—25 enligt bestämmelserna

om reglerad befordringsgång) och en förste kansliskrivare (lönegrad 17).

Behovet av tjänsterna i lönegraderna 17—29 inträder successivt under förs
ta

budgetåret. .. ., in,n

Därest beslut fattas om folkräkning innevarande år, aro liksom vid 1950

års folkräkning granskningsnämnder erforderliga enligt i huvudsak samma

bestämmelser som de i förordningen den 2 juni 1950 (nr 256) meddelade.

Efter författningsändringar år 1953 (1953:93 och 349) gälla numera enligt

38 § 1 mom. folkbokföringsförordningen och 3 § mantalsskrivningskungörelsen

sådana bestämmelser om mantalsuppgifter, att bestämmelserna, i

den mån de icke kunna ändras genom beslut av Kungl. Maj :t i administrativ

ordning, synas godtagbara även för folkräkningens genomforande, såvitt

på detta stadium kan bedömas. Med hänsyn till det uppkomna läget ifrågasätter

ämbetsverket, huruvida icke riksdagen, därest en folkräkning beslutas,

lämpligen kunde bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda de för folkräkningens

genomförande erforderliga författningsbestämmelserna.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 1 år 1955

Statskontoret har — under framhållande att folkräkningarna åren 1935

och 1945 föranletts av särskilda omständigheter samt med erinran att statsutskottet

vid 1950 års riksdag gav uttryck åt vissa betänkligheter mot det

då aktuella förslaget om anordnande av folkräkning sistnämnda år — i rådande

statsfinansiella läge icke funnit tillrådligt att motionerna vinner bifall.

Arbetsmarknadsstyrelsen har förklarat sig helt dela motionärernas uppfattning

att en återgång till folkräkningar med tio års intervaller skulle innebära

en allvarlig försämring för lokaliserings- och planeringsverksamheten

samt samhällsvetenskaplig forskning på detta område samt har sammaniattningsvis

uttalat att ett slopande av 1955 års folkräkning skulle medföra

betydande olägenheter och försvåra fullgörandet av många av de arbetsuppgifter

som åvilar styrelsen. Styrelsen har därför livligt tillstyrkt att folkräkning

anordnas under innevarande år.

Socialstyrelsen har — under framhållande att, för tillgodoseende av behovet

av familje- och hushållsstatistik, folkräkningens program bör utökas

på denna punkt — livligt tillstyrkt att folkräkning kommer till stånd år

1955.

Bostadsstyrelsen har funnit det angeläget att såväl en folkräkning som en

bostadsstatistisk undersökning -—- i sistnämnda hänseende har styrelsen i

skrivelse till Kungl. Maj :t den 9 september 1954 gjort framställning -—

kommer till stånd inom den närmaste tiden och samtidigt. Enligt styrelsens

mening vore det olyckligt om den föreslagna intervjuundersökningen

skulle slopas.

Landsorganisationen anser att motionärerna redovisat starka skäl för att

praxis sedan 1930 med folkräkningar vart femte år inte bry tes. Särskilt för

kommunernas detaljplanering av bostadspolitiken, yrkesutbildnings- och

skolpolitiken, utbyggandet av de sociala anordningarna in. m. är enligt

Landsorganisationens uppfattning folkräkningsuppgifter nödvändiga. Landsorganisationen

finner en begränsad folkräkning, som ger upplysning om de

väsentligaste befolkningsstatistiska data, vara att föredra framför en folkräkning,

vars resultat sent framkommer och för vilken kostnaderna kan anses

bli höga i förhallande till resultatens aktualitetsvärde.

Tjänstemännens centralorganisation finner de skäl som motionärerna anfört

starkt tala för ett bifall till deras hemställan. De snabba förändringarna

av yrkesförhållandena i samhället gör det enligt organisationens mening

nödvändigt att kontinuerligt följa utvecklingen, om den samhällsvetenskapliga

forskningen skall kunna ha tillgång till aktuella uppgifter om dessa

förhållanden.

Svenska arbetsgivareföreningen åberopar såsom eget utlåtande ett utav

Industriens utredningsinstitut på arbetsgivareföreningens uppdrag avgivet

yttrande. Däri understryker institutet starkt industriens behov av uppgifter

av den art som framkommer vid folkräkningarna. Ett intervall mellan folkläkningarna

pa tio år anses vara en alltför lång tid för att man rimligen

skall tillgodose nämnda behov. Ur industriens synpunkt är det, framhåller

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

11

institutet, givetvis just uppgifterna angående yrke och yrkesverksamhet i

kombination med andra uppgifter som i samband med folkräkningarna är

av primärt intresse. Med stöd av det sagda föreslår institutet att en folkräkning

anordnas år 1955 i anslutning till den av centralbyrån upprättade planen;

samtidigt ställer sig institutet något tveksamt till den i motionerna

framförda tanken på en inskränkning av yrkesredovisningen.

Svenska stadsförbundet uttalar, att det skulle te sig egendomligt om staten

vid en tidpunkt då intresset för befolkningsstatistik i medvetande om

dess värde blivit allmänt känt bland kommunalmännen avstode från att

följa det uppgjorda tidsschemat för folkräkningarnas hallande, och tillstyrker

därför bifall till motionsförslaget.

Svenska landstingsförbundet finner något oavvisligt behov av en folkräkning

innevarande år knappast föreligga ur landstingens synpunkt.

Svenska landskommunernas förbund slutligen finner det ur landskommunala

synpunkter önskvärt att den föreslagna folkräkningen anordnas i huvudsaklig

anslutning till centralbyråns plan men med de kostnadsbesparande

inskränkningar i omfattningen, som kan vara möjliga utan att det väsentliga

syftet förfelas.

Utskottet. Allmänna folkräkningar har i vårt land, med början år 1860,

verkställts vart tionde år; därjämte har folkräkningar varit anordnade åren

1935 och 1945. I flertalet av de länder, där folkräkningar förekommer, har

de plägat verkställas sådana år, vilkas tal kan jämnt delas med tio. Exempelvis

år 1950 ägde folkräkningar rum i inte mindre än inemot 40 länder.

När riksdagen år 1950 anslog medel för anordnande av en folkräkning

samma år skedde detta också bl. a. mot bakgrunden av önskemålet att vårt

land icke saknades i ett sådant internationellt sammanhang. Samtidigt uttalade

emellertid riksdagen, att riksdagen med sitt berörda ställningstagande

icke tagit ståndpunkt till frågan, huruvida allmän folkräkning borde

anordnas år 1955. Det borde bli beroende på närmare erfarenheter, om och

i vilken omfattning en folkräkning borde komma till stand sistnämnda år

eller om nästföljande folkräkning utan mera avsevärd olägenhet kunde anstå

till 1960.

När nu frågan om anordnande under innevarande år av en folkrakning i

Sverige motionsvägen dragits under riksdagens prövning, har utskottet, efter

övervägande av olika på fragan inverkande faktorer, kommit till den

uppfattningen, att — oaktat i 10 § kungörelsen 1949: 702 med vissa bestämmelser

angående befolkningsstatistiken intagen föreskrift om att allmän

folkräkning skall verkställas år 1950 och därefter vart femte år — en folkräkning

icke för närvarande bör komma till stånd. Frånsett att, såvitt nu är

bekant, folkräkningar annorstädes än i vårt land år 1955 icke kommer att

anordnas i flera länder än Danmark och Norge, anmäler sig till en början

kostnadssynpunkten. Statistiska centralbyråns egna beräkningar slutar på

en sammanlagd kostnad av 3 385 000 kronor, varav på nästkommande budgetår

skulle falla drygt 600 000 kronor. Även vid iakttagande av de in
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

skränkningar i det av centralbyrån uppgjorda folkräkningsprogrammet, som

i besparingssyfte förordas i motionerna I: 239 och II: 373, kvarstår en totalkostnad

för den tillämnade folkräkningen av bortåt 3 miljoner kronor, därav

för nästkommande budgetår omkring 300 000 kronor. Likväl skulle enligt

vad som utläses ur de över motionerna avgivna remissyttrandena, det

statistiska slutresultatet inte komma att motsvara de krav på materialets

fullständighet, som uppställts från myndigheters, kommuners och övriga

berörda organs sida. över huvud taget torde resurser inte föreligga att omedelbart

tillgodose samtliga de önskemål i fråga om förbättrad statistik i

skilda hänseenden, berörande såväl ekonomisk som annan statistik, som

myndigheterna in. fl. framfört och som omspänner så skilda grenar som

exempelvis universitetsstatistik och prognosinstitut, arbetslöshetsstatistik,

sysselsättningsstatistik, lönestatistik, företagsregister, lagerstatistik, kriminalstatistik,

utrikeshandelns statistik, nationalproduktberäkningar och samordning

av transportstatistik. Under alla förhållanden lärer således en avvägning

mellan de olika önskemålen bli ofrånkomlig. Ihågkommas bör vidare

det samband som folkräkningsfrågan har med spörsmålet om en bostadsstatistisk

undersökning och som närmare berörts av bostadsstyrelsen

i dess yttrande över motionerna I: 239 och II: 373. Eftersom något utrymme

för anordnande av en bostadsräkning under innevarande år inte lärer

förefinnas, utgör detta enligt utskottets mening ytterligare ett skäl till att

inte anordna någon folkräkning år 1955.

Utskottet vill slutligen inte underlåta att framhålla att man — med tanke

på den snabbhet, som kännetecknar den tekniska utvecklingen i fråga om

maskiner för hålkortsbearbetning m. in. — torde ha fullgod anledning räkna

med att materialet från en folkräkning anordnad vid en senare tidpunkt

än 1955 kan bli tillgängligt förhållandevis tidigare än vad som är möjligt

med anlitande av f. n. till buds stående resurser. Tidsintervallet mellan slutresultaten

från 1950 års ännu ej helt avslutade folkräkning och en folkräkning

anordnad exempelvis år 1960 kan därför på goda grunder bedömas bli

betydligt mindre än tio år, vilket självfallet måste vara ägnat att minska

olägenheterna för de planerande organen av ett uppskov med den innevarande

år ifrågasatta folkräkningen. Det synes utskottet i dagens läge innebära

en välbetänkt åtgärd, om de medel som skulle erfordras för anordnande av

en folkräkning år 1955 i stället investerades i en maskinutrustning, som gör

det möjligt att avsevärt snabbare än för närvarande färdigställa resultaten

av en vid en senare tidpunkt anordnad folkräkning.

Av det anförda följer att utskottet avstyrker bifall till det i motionerna

I. 239 och II: 373 samt 1:240 och II: 374 framförda förslaget om anordnande

av en folkräkning år 1955. Till motionernas hemställan om anvisande av

medel för folkräkningen såvitt berör statistiska centralbyråns anslag till

avlöningar till personal för verksamheten i allmänhet och till omkostnader

återkommer utskottet under punkterna 12 och 14.

Här hemställer utskottet,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

13

att motionerna I: 239 och II: 373 samt I: 240 och II: 374,

samtliga motioner såvitt nu är i fråga, icke må av riksdagen

bifallas.

12:o) Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal för verksamheten

i allmänhet. Kungl. Maj:t har (punkt 11, s. 13—22) föreslagit riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i den för statistiska centralbyrån gällande

personalförteckningen uppföra en tjänst som byråchef i Ce 37, dels godkänna

av departementschefen förordad avlöningsstat för statistiska centralbyrån,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1955/56, dels

ock till Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal för verksamheten

i allmänhet för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 2 259 300 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 2 142 900 kronor.

Kungl. Maj :ts förslag innebär, förutom teknisk omräkning av avlöningsstatens

anslagsposter ävensom vissa automatiska kostnadsändringar,

att ett belopp av 8 000 kronor anvisas såsom tillfällig förstärkning för färdigställande

av tilläggsförteckningen över ämbetsverkets arkiv för 1940-talet;

att medel anvisas för förstärkning av arbetskraften vid centrala automobilregistret

med 3 1/2 kontorsbiträden i Cg 8, i samband varmed ett belopp

av 5 000 kronor till tillfällig arbetskraft indrages;

att den för utarbetande av personalstatistik avsedda arbetskraften förstärkes

med en tjänst som förste aktuarie i Cg 27 samt 1/2 amanuenstjänst i

och för statistikarbete rörande personal inom det statliga och statsunderstödda

verksamhetsområdet samt att för samma ändamål medel anvisas för

biträdeshjälp 24 biträdesmånader;

att centralbyrån tillföres en halv amanuens och 1 1/2 kontorsbiträde för

arbetet med vinststatistiken''samt ett halvtidsanställt kontorsbiträde för lämnande

av vissa uppgifter till de allmänna centralsjukkassorna;

att chefen för statistiska centralbyråns maskincentral — f. n. placerad

såsom byråchef med vikariatslön -— erhåller extra ordinarie anställning såsom

byråchef i Ce 37, varvid förutsättes, att avlöningskostnaden liksom hittills

helt bestrides från anslaget till ämbetsverkets maskincentral;

att i enlighet med vad chefen för civildepartementet härutinnan anfört

vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor en kontoristtjänst

i Ce 13 vid jordbruksstatistiska avdelningen uppflyttas till kansliskrivartjänst

i Ce 15;

att för tillfällig arbetskraft vid arbetet med den historisk-statistiska delen

av Statistisk årsbok jämväl för nästa budgetår anvisas 4 000 kronor;

samt att för småprotokollrenovationer in. in. beräknas ett med 2 000 kronor

förhöjt belopp.

Beträffande statistiska centralbyråns hemställan om bemyndigande att

för täckande av kostnaderna för de administrativa och kamerala göromål,

som för maskincentralens räkning fullgöres av centralbyråns kansli, an
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

vända av maskincentralen till centralbyrån erlagda ersättningsbelopp erinrar

departementschefen om att han vid anmälan av motsvarande hemställan

föregående år förordade, att det skulle ankomma på Kungl. Maj:t att, efter

framställning från centralbyrån, årligen pröva i vilken utsträckning det

ifrågasatta bemyndigandet borde lämnas. Detta förslag mötte ingen erinran

från Kungl. Maj :ts eller riksdagens sida. Anledning torde — framhåller departementschefen

— saknas att nu frångå ett dylikt förfarande; att detta

utvidgas att avse även de motsvarande ersättningsbelopp, som av statistiska

centralbyråns utredningsinstitut erlägges till centralbyrån, tillstyrker departementschefen.

I detta sammanhang erinrar departementschefen om sin under förevarande

anstagspunkt i föregående statsverksproposition gjorda anmälan, att

Kungl. Maj :t — i syfte att tillfälligt förstärka den juridiskt-administrativa

personalen inom centralbyrån — beslutat att en tjänst såsom förste byråsekreterare

i Ca 27 finge dubbleras, samt föreskrivit, att kostnaderna härför,

utom rörligt tillägg och däremot svarande lönetillägg, skulle bestridas

från anslagsposten till ordinarie tjänstemän. Därest en sådan förstärkning

skulle vara erforderlig även under nästa budgetår, förutsättes kostnaderna

härför böra bestridas på enahanda sätt.

På av statistiska centralbyrån anförda skäl förordar departementschefen

en överföring av medel från ordinarieposten till icke-ordinarieposten. Med

hänsyn till att departementschefen icke kunnat tillstyrka att någon folkräkning

anordnas år 1955, varav följer att antalet förordnanden vid särskilda

undersökningar skulle minskas, har det av centralbyrån föreslagna

beloppet 250 000 kronor ansetts böra begränsas till 150 000 kronor. Vidare

föranleder den av 1954 års riksdag godkända grundlöneregleringen en omräkning

av avlöningsstatens anslagsposter.

Anslaget beräknas sålunda:

avlöningar till ordinarie tjänstemän 1 338 600 (+ 182 800) kronor;

avlöningar till icke-ordinarie personal 600 200 (+ 363 800) kronor;

rörligt tillägg 320 500 (— 430 200) kronor.

Anslaget föreslås sålunda skola beräknas till 2 259 300 (+ 116 400) kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft de under punkten

11 omnämnda motionerna I: 239 och 11: 373 samt 1: 240 och 11: 374, såvitt

de berör ifrågavarande anslag.

Utskottet. Med erinran att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

under för flera huvudtitlar gemensamma frågor framställda

förslag om uppflyttning av en kontoristtjänst i Ce 13 vid centralbyråns

jordbruksstatistiska avdelning till kansliskrivartjänst i Ce 15 och då

Kungl. Maj :ts förslag i övrigt icke givit utskottet anledning till erinran,

hemställer utskottet, under hänvisning jämväl till vad utskottet under

punkt 11 anfört och hemställt,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

15

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna I: 239 och II: 373 samt

I: 240 och II: 374, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i den för statistiska centralbyrån

gällande personalförteckningen uppföra en tjänst

som byråchef i Ce 37;

b) godkänna följande avlöningsstat för statistiska centralbyrån,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis. 1 338 600

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal......... 600 200

3. Rörligt tillägg, förslagsvis..................... 320 500

Summa kronor 2 259 300

c) till Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal

för verksamheten i allmänhet för budgetåret 1955/56 anvisa

ett förslagsanslag av 2 259 300 kronor.

13:o) Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal vid 1950 års folkräkning.

Kungl. Maj :t har (punkt 12, s. 22 och 23) föreslagit riksdagen att

till Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal vid 1950 års folkräkning

för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 55 600 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 216 800 kronor.

Departementschefen, som inhämtat att arbetet med 1950 års folkräkning

undergått en viss försening, främst på grund av nödvändiga kompletteringar

av inkommande material för inkomst- och förmögenhetsundersökningarna,

har med hänsyn härtill förklarat sig icke ha någon erinran mot att av

centralbyrån äskat anslagsbelopp, 55 600 kronor, anvisas för nästa budgetår.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Statistiska centralbyrån: Avlöningar

till personal vid 1950 års folkräkning för budgetåret 1955/56

anvisa ett reservationsanslag av 55 600 kronor.

14:o) Statistiska centralbyrån: Omkostnader. Kungl. Maj :t har (punkt

13, s. 24—27) föreslagit riksdagen att till Statistiska centralbyrån: Omkostnader

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 782 500 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 839 400 kronor.

Statistiska centralbyrån har hemställt, att anslaget höjes med 270 400

kronor enligt följande:

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

ökning

Minskn.

1. Sjukvård m. m.............................

5 000

2. Reseersättningar.........................

1 000

3. Bränsle, lyse och vatten.......................

1 000

4. Övriga expenser.............................

30 500

5. Publikationstryck..........................

35 000

6. Övriga utgifter: Ersättning till maskincentralen för hål-

kortsbearbetning............................

230 900

7. Övriga utgifter: Ersättning till utredningsinstitutet ...

100 000

337 900

65 500

8. Särskilda uppbördsmedel:

Försäljningsmedel för publikationer..................

2 000

335 900

65 500

Härvid har centralbyrån utgått från att centralbyråns förslag om anordnande

av en folkräkning år 1955 genomföres. De vid ett genomförande av

förslaget erforderliga höjningarna under resp. anslagsposter har av centralbyrån

angivits till 5 000 kronor beträffande posten till Sjukvård m. m. (höjningen

har motiverats jämväl med hänvisning till anslagsbelastningen),

6 000 kronor beträffande posten till Bränsle, lyse och vatten, 27 000 kronor

i fråga om posten till Övriga expenser, 175000 kronor i fråga om posten till

Ersättning till maskincentralen samt 100 000 kronor beträffande posten till

Ersättning till centralbyråns utredningsinstitut.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Som en följd av att jag icke kan tillstyrka att en folkräkning verkställes

ar 1955 kan under förevarande anslag ske betydande besparingar i jämförelse

med statistiska centralbyråns förslag. Sålunda kan av denna anledning

posten till ersättning till centralbyråns utredningsinstitut helt bortfalla,

medan höjningen av posten till ersättning till maskincentralen för hålkortsbearbetning.

—• med godtagande av centralbyråns beräkning av medelsbehovet

i övrigt under posten — efter viss avrundning kan begränsas till

55 600 kronor. Sistnämnda utgiftspost bör sålunda totalt beräknas till 307 000

kronor. Delposten till bränsle, lyse och vatten kan minskas med 5 000 kronor

till 33 000 kronor.

Under delposten till övriga expenser beräknar jag för verksamheten i

allmänhet 190 000 kronor, varav 7 000 kronor för möbel- och maskinanskaffningar

av engångsnatur. Sedan de medel som avsetts för 1955 års folkräkning

bortfallit, föranleder centralbyråns beräkning av medelsbehovet i övrigt

under delposten ingen erinran från min sida, varför denna totalt skulle

omsluta 208 500 kronor.

Anslagsposten till sjukvård m. m. torde med hänsyn till den minskade

belastning, som kan väntas efter sjukförsäkringsreformens genomförande,

kunna uppföras med oförändrat belopp, 40 000 kronor. Ej heller torde någon

höjning ske av den med 6 000 kronor upptagna anslagsposten till reseersättningar;

jag kan nämligen icke tillstyrka att resor för deltagande i sammanträden

med de nordiska statistiska utskotten jämställes med tjänsteresor

inom riket.

Beträffande anslagsposten till publikationstryck har jag endast den er
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

17

inran, att tryckning av berättelsen över specialutredningen av jordbrukets

tillgångar och skulder -—- vilken utredning bekostas av prisregleringsmedel

från anslag under nionde huvudtiteln —- icke torde böra belasta förevarande

anslag. Utgiftsposten bör sålunda beräknas till 213 000 kronor. — Den

uppräkning till 25 000 kronor, som centralbyrån föreslagit beträffande posten

försäljningsmedel för publikationer, vill jag tillstyrka.

Omkostnadsanslaget torde sålunda böra uppföras med 782 500 (—56 900)

kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft de under punkten

11 omnämnda motionerna 1:239 och 11: 373 samt 1:240 och 11:374,

såvitt de berör ifrågavarande anslag.

Utskottet, som inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,

får — under hänvisning jämväl till vad utskottet anfört och hemställt

vid behandlingen av punkten 11 — hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

ävensom med avslag å motionerna 1:239 och 11:373 samt

1:240 och II: 374, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till

Statistiska centralbyrån: Omkostnader för budgetåret 1955/

56 anvisa ett förslagsanslag av 782 500 kronor.

15 :o) Statistiska centralbyrån: Bibliotekets underhåll. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 14, s. 27), vilket innebär en anslagsökning med 2 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statistiska centralbyrån: Bibliotekets

underhåll för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 8 000 kronor.

lö:o) Statistiska centralbyrån: Kostnader för vissa provundersökningar

för omläggning av metoden för skördeuppskattningar. Kungl. Maj :t har

(punkt 15, s. 27—29) föreslagit riksdagen att till Statistiska centralbyrån:

Kostnader för vissa provundersökningar för omläggning av metoden för skördeuppskattningar

för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av

120 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 41 700 kronor.

Statistiska centralbyrån har hemställt, att anslaget uppföres med 120 000

kronor.

Departementschefen bär för egen del anfört följande.

De undersökningar enligt provytemetoden för skördeuppskattningar, som

under de senaste åren bedrivits inom först Östergötlands och därefter Södermanlands

län, har lämnat sådana resultat, att en undersökning berörande

eu större del av riket nu bör göras. Jag vill tillstyrka, alt eu dylik under

år 1955 verkställes inom Götaland och Svealand med undantag för norra

Värmland och Kopparbergs län i huvudsaklig överensstämmelse med de av

2 Bihang till riksdagens protokoll 1955. G saml. Nr 7

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

statistiska centralbyrån nu angivna riktlinjerna. De för denna undersökning

beräknade kostnaderna ävensom övriga beräkningar av medelsbehovet

under anslaget finner jag mig kunna godtaga.

Uiskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att .riksdagen må till Statistiska centralbyrån: Kostnader

för vissa provundersökningar för omläggning av metoden för

skördeuppskattningar för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 120 000 kronor.

17:o) Statistiska centralbyrån: Statistiska centralbyråns utredningsinstitut.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 16, s. 29), vilket innebär oförändrad

medelsanvisning hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statistiska centralbyrån: Statistiska

centralbyråns utredningsinstitut för budgetåret 1955/56 anvisa

ett förslagsanslag av 100 kronor.

18:o) Statistiska centralbyrån: Maskincentralen. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 17, s. 30), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statistiska centralbyrån: Maskincentralen

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 100

kronor.

19:o) Folkbokföringen: Ersättningar till kyrkobokföringsinspektörer. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 18, s. 30), vilket innebär eu anslagsminskning

med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkbokföringen: Ersättningar till

kyrkobokföringsinspektörer för budgetåret 1955/56 anvisa

ett förslagsanslag av 45 000 kronor.

20:o) Folkbokföringen: Ersättning till Göteborgs stad för vissa kostnader

för folkbokföringen. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 19, s. 31),

vilket innebär en anslagsminskning med 9 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkbokföringen: Ersättning till Göteborgs

stad för vissa kostnader för folkbokföringen för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 51 000 kronor.

21 :o) Folkbokföringen: Ersättning till Malmö stad för vissa kostnader för

folkbokföringen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 20, s. 32),

vilket innebär en anslagsminskning med 4 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkbokföringen: Ersättning till

Malmö stad för vissa kostnader för folkbokföringen för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 26 000 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

19

22:o) Folkbokföringen: Viss tillfällig personal vid länsstyrelserna m. m.

1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 21, s. 32 och 33), vilket innebär

en huvudsakligen av bortfallandet av vissa arbetsuppgifter föranledd anslagsminskning

med 81 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkbokföringen: Viss tillfällig personal

vid länsstgrelserna in. in. för budgetåret 1955/56 anvisa

ett förslagsanslag av 1 283 000 kronor.

23:o) Riksräkenskapsverket: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag

(punkt 22, s. 33 och 34), vilket innebär en av automatiska förändringar

föranledd anslagsökning med 44 000 kronor samt, i fråga om tjänsteförändring,

att två kontorsbiträden i Ce 8 överföres till ordinarie anställning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i riksräkenskapsverkets

personalförteckning uppföra ytterligare två kontorsbiträdestjänster

i Ca 8;

b) godkänna följande avlöningsstat för riksräkenskapsverket,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1955/56:

H Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.. 1 353 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal.......... 687 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis..................... 323 000

Summa kronor 2 363 000

c) till Riksräkenskapsverket: Avlöningar för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 2 363 000 kronor.

24:o) Riksräkenskapsverket: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj ds

förslag (punkt 23, s. 34 och 35), vilket innebäy en anslagsminskning med

15 000 kronor, hemställer utskottet

att riksdagen må till Riksräkenskapsverket: Omkostnader

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 352 000

kronor.

25 :o) Konjunkturinstitutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag

(punkt 24, s. 35 och 36), vilket innebär en av automatiska förändringar

föranledd anslagsökning med 1 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för konjunkturinstitutet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1955/56:

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis... 121 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis....................... 3 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal..... 153 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 37 800

Summa kronor 315 500

b) till Konjunkturinstitutet: Avlöningar för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 315 500 kronor.

26:o) Konjunkturinstitutet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 25, s. 36 och 37), vilket innebär en anslagsminskning med

9 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Konjunkturinstitutet: Omkostnader

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 44 700

kronor.

27:o) Konjunkturinstitutet: Särskilda undersökningar. Kungl. Maj:t hållpunkt

26, s. 37 och 38) föreslagit riksdagen att till Konjunkturinstitutet:

Särskilda undersökningar för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 40 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 5 000 kronor.

Den av Kungl. Maj:t föreslagna anslagshöjningen motiveras med angelägenheten

av att tillfälle beredes konjunkturinstitutet att under nästkommande

budgetår verkställa vissa specialundersökningar på den ekonomiska

statistikens område, i första hand företagsenkäter.

Utskottet, som inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må till Konjunkturinstitutet: Särskilda undersökningar

för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 40 000 kronor.

28:o) Konjunkturinstitutet: Kostnader för Konjunkturjournalen. Kungl.

Maj :t har (punkt 27, s. 38 och 39) föreslagit riksdagen att till Konjunkturinstitutet:

Kostnader för Konjunkturjournalen för budgetåret 1955/56 anvisa

ett förslagsanslag av 40 000 kronor.

Konjunkturinstitutet har hemställt om anvisande av medel för bestridande

av nettoutgifterna för utgivande fortsättningsvis enbart genom institutet av

tidskriften Konjunktur journalen, vilken sedan 1951 utgives genom Ekonomisk

information och institutet gemensamt.

Departementschefen, som ansett sig böra biträda konjunkturinstitutets

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

21

hemställan, understryker att alla möjligheter att begränsa kostnaderna för

tidskriftens utgivande bör tillvaratagas och tillägger, att han har för avsikt

att låta verkställa närmare utredning härom genom statskontorets tryckeriexpedition.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Konjunkturinstitutet: Kostnader för

Konjunktur journalen för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 40 000 kronor.

29:o) Statens sakrevision: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 28, s. 39 och 40), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen

för statens sakrevision uppföra ytterligare två tjänster som

kontorsbiträde i Ca 8;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens sakrevision,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis... 28 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis....................... 34 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal..... 391 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 71 800

Summa kronor 525 000

c) till Statens sakrevision: Avlöningar för budgetåret 1955/

56 anvisa ett förslagsanslag av 525 000 kronor.

30:o) Statens sakrevision: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ls förslag

(punkt 29, s. 40 och 41), vilket innebär en anslagsökning med 4 000 tyonor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens sakrevision: Omkostnader för

budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 54 000 kronor.

31 :o) Statens organisationsnämnd: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 30, s. 41 och 42) — vilket innebär en av automatiska förändringar

föranledd anslagsökning med 11 300 kronor och, i fråga om tjänsteförändringar,

att två tjänster som förste byråsekreterare (förste byråingenjör)

eller byråsekreterarc (byråingenjör) i högst Ce 27 och en tjänst som byråsekreterare

(byråingenjör) i högst Ce 25 inrätlas i utbyte mot tre arvodesbefattningar

i motsvarande löneställning — hemställer utskottet,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungi. Maj:t att i den för statens organisationsnämnd

gällande personalförteckningen uppföra ytterligare

två tjänster som förste byråsekreterare (förste byråingenjör)

eller byråsekreterare (byråingenjör) i högst Ce 27;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens organisationsnämnd,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.. 69 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj: t, förslagsvis...................... 29 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal..... 1 003 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis..................... 81 700

Summa kronor 1 183 400

c) till Statens organisutionsnämnd: Avlöningar för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 1 183 400 kronor.

32 :o) Statens organisationsnämnd: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 31, s. 43), vilket innebär en anslagsminskning med

2 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens organisationsnämnd: Omkostnader

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 233 500 kronor.

33:o) Statens organisationsnämnd: Försöksverksamhet. Kungl. Maj:t har

(punkt 32, s. 44 och 45) föreslagit riksdagen att till Statens organisationsnämnd:

Försöksverksamhet för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 70 000 kronor.

Statens organisationsnämnd har hemställt, att ett särskilt reservationsanslag

av 100 000 kronor uppföres under sjunde huvudtiteln att användas för

bestridande av kostnader för försöksverksamhet i samband med nämndens

organisationsundersökningar inom den civila och militära statsförvaltningen.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Som statens organisationsnämnd framhållit är det ofta lämpligt eller nödvändigt

att försöksvis praktiskt pröva de organisationsförslag, som utarbetas

inom nämnden, innan slutligt ställningstagande till deras ändamålsenlighet

göres. De kostnader, som hittills följt med dylik försöksverksamhet, har i

vissa fall bestritts från de av förslagen berörda myndigheternas anslag, medan

i andra fall särskilda anslag anvisats. Såsom exempel på det sistnämnda

förfarandet må nämnas, att 1946 års riksdag på tilläggsstat till riksstaten

för budgetåret 1945/46 anvisade ett reservationsanslag av 100 000 kro
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

23

nor till blankett- och kasernutredningskostnader in. in. för fortsatta organisationsundersökningar

(1946: prop. 163, bilaga 3, s. 17; SU 103; rskr 221)

samt att 1954 års riksdag på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1953/

1954 anvisade ett reservationsanslag av 43 000 kronor till kostnader för viss

försöksverksamhet vid hovrätter och domsagor (1954: prop. 150, bilaga 1,

s. 5; SU 94; rskr 243). För sistnämnda ändamål har, med hänsyn till att

försöksverksamheten kommer att fortsätta även under budgetåret 1955/56,

chefen för justitiedepartementet tidigare denna dag äskat ytterligare medel.

Då organisationsnämndens undersökningar vid flera myndigheter under

de närmaste åren kan väntas leda fram till förslag om ändrade arbetsmetoder,

vilka kan behöva prövas genom viss försöksverksamhet, torde det vara

lämpligt att ett särskilt anslag anvisas, lämpligen såsom reservationsanslag

under sjunde huvudtiteln, att i de fall, då andra medel icke står till förfogande,

efter beslut av Kungl. Maj :t i varje särskilt fall användas för bestridande

av kostnaderna för nämndens försöksverksamhet inom såväl den

civila som den militära statsförvaltningen.

Det anslag för ändamålet, som skulle erfordras för budgetåret 1955/56,

har av organisationsnämnden angivits till 100 000 kronor. Mot denna beräkning

i och för sig har jag ingen erinran. Emellertid kvarstår å det förut

nämnda anslaget till blankett- och kasernutredningskostnader in. in. för

fortsatta organisationsundersökningar -— vilket enligt riksdagens medgivande

(1954: prop. 77; SU 49; rskr 140) får disponeras jämväl under innevarande

budgetår — en reservation, som vid detta budgetårs ingång uppgick

till i runt tal 33 700 kronor. Med hänsyn till att kostnaderna för organisationsnämndens

försöksverksamhet även inom militärförvaltningen i fortsättningen

avses skola belasta det nu berörda nya anslaget, torde vid innevarande

budgetårs slut kvarstående reservation å det äldre anslaget, vilken

kan beräknas till ca 30 000 kronor, böra överföras till förstnämnda anslag.

Under sådana förhållanden synes detta för budgetåret 1955/56 kunna upptagas

med ett belopp av 70 000 kronor.

Utskottet, som inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,

hemställer

att riksdagen må till Statens organisationsnämnd: Försöksverksamhet

för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 70 000 kronor.

34 :o) Valutakontoret: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag

(punkt 33, s. 45), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Valutakontoret: Avlöningar för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 1 175 000 kronor.

35 :o) Valutakontoret: Omkostnader. 1 enlighet med Kungl. Maj ds förslag

(punkt 34, s. 46), vilket innebär en anslagsminskning med 25 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Valutakontoret: Omkostnader för

budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 150 000 kronor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

Skatte- och kontrollväsen

36:o) Tullverket: Avlöningar till befattningshavare hos generaltullstyrelsen.

Kungl. Mai :t har (punkt 35, s. 47—49) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga

Kungl. Maj :t att i generaltullstyrelsens personalförteckning vidtaga av

departementschefen förordade ändringar, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för generaltullstyrelsen, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1955/56, dels ock till Tullverket: Avlöningar

till befattningshavare hos generaltullstyrelsen för nämnda budgetår anvisa

ett förslagsanslag av 2 470 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 2 434 000 kronor.

Kungl. Maj :ts förslag innebär, förutom vissa automatiska utgiftsförändringar,

att en ny tjänst som förste byråinspektör i Ca 29 inrättas vid generaltullstyrelsens

tullbehandlingsbyrå;

att, i enlighet med vad chefen för civildepartementet härutinnan anfört vid

anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor, en tjänst som förste

revisor vid styrelsens kameralbyrå uppflyttas från Ca 27 till Ca 29;

samt att en kanslibiträdestjänst i Ce 11 överföres till ordinarie stat, i anledning

varav en kontorsbiträdestjänst i Ca 8 avföres från personalförteckningen.

Anslaget beräknas sålunda:

avlöningar till ordinarie tjänstemän 1 450 700 (+ 381 700) kronor;

arvode, bestämt av Kungl. Maj :t, oförändrat 1 500 kronor;

avlöningar till tillfälliga biträden m. m. vid statistiska avdelningen 21 200

(-)- 5 200) kronor;

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 667 600 (+ 157 900) kronor;

rörligt tillägg 329 000 (— 508 800) kronor.

Anslaget föreslås alltså skola beräknas till 2 470 000 (+ 36 000) kronor.

Utskottet. Under erinran om att riksdagen numera bifallit det under för

flera huvudtitlar gemensamma frågor framställda förslaget om lönegradsuppflyttning

av en förste revisorstjänst hos generaltullstyrelsen och då utskottet

i övrigt inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i generaltullstyrelsens

personalförteckning dels uppföra ytterligare följande tjänster,

nämligen en tjänst som förste byråinspektör i Ca 29, en

tjänst som förste revisor i Ca 29 och en tjänst som kanslibiträde

i Ca It, dels avföra en tjänst som förste revisor i

Ca 27 och en tjänst som kontorsbiträde i Ca 8;

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

25

b) godkänna följande avlöningsstat för generaltullstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1955/

56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis..

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t..............

3. Avlöningar till tillfälliga biträden m. m. vid statistiska

avdelningen, förslagsvis.................

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.....

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .....................

Summa kronor

1 450 700

1 500

21 200

667 600

329 000

2 470 000

c) till Tullverket: Avlöningar till befattningshavare hos

generaltullstgrelsen för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 2 470 000 kronor.

37:o) Tullverket: Avlöningar till befattningshavare å tullstaten. Kungl.

Maj :t har (punkt 36, s. 49—56) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga

Kungl. Maj :t att företaga de ändringar i den för tullstaten gällande personalförteckningen

som i statsrådsprotokollet angivits, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för tullstaten, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1955/56, dels ock till Tullverket: Avlöningar till

befattningshavare å tullstaten för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 48 748 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 48 874 000 kronor.

Kungl. Maj :ts förslag innebär — förutom en av grundlöneregleringen föranledd

omräkning av anslagsposterna — att ett antal nya tjänster inrättas

med tillämpning av nu gällande lönegrader, att vissa tjänster uppflyttas i

högre lönegrad i enlighet med vad chefen för civildepartementet anfört \id

anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor, att vissa tjänster inom

biträdeskarriären inrättas i syfte att frigöra förste tullkontorister från kassagöromål,

att ett antal extra ordinarie tjänster ordinariesättes samt att anslaget

uppräknas med 270 000 kronor i anledning av ökad ersättning föi

tjänstgöring på obekväm arbetstid.

Anslaget beräknas sålunda:

avlöningar till ordinarie tjänstemän 34 878 000 (+ 8 807 000) kronor;

avlöningar till icke-ordinarie personal 7 362 000 (+ 1 199 000) kronor;

rörligt tillägg 6 508 000 (— 10 132 000) kronor.

Anslaget föreslås sålunda skola upptagas med 48 748 000 (— 126 000) kronor.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Arrhén

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

(I: 47) och den andra inom andra kammaren av herr Håstad in. fl. (II: 51),

i vilka hemställts att riksdagen måtte i anledning av förevarande punkt i

sjunde huvudtiteln besluta sådan ändring av tullförvaltarnas lönegradsplacering

som i motionerna anförts. Yrkandet innebär att tjänsterna i Ca 23

skulle uppflyttas till Ca 25 och att 10 tjänster skulle flyttas från Ca 25 till

Ca 27.

Beträffande motiveringen för nämnda yrkande får utskottet hänvisa till

motionen II: 51.

Över ifrågavarande motioner har, efter därom gjord framställning, yttranden

avgivits av generaltullstyrelsen och av statens lönenämnd.

Generaltullstijrelsen har redogjort för vissa genom den allmänna tjänsteförteckningsrevisionen

vidtagna ändringar av tullförvaltartjänsternas fördelning

på olika lönegrader samt för befordringsförhållandena inom den högre

karriären vid lokaltullförvaltningen. Beträffande uppflyttning av tullförvaltartjänsterna

i Ca 23 till Ca 25 har styrelsen funnit vissa skäl tala härför

men ansett en avvikelse från den nu gällande klassindelningen med hänsyn

till konsekvenserna inom andra områden inte böra ifrågakomma med

mindre den är motiverad av vägande praktiskt administrativa hänsyn; sådana

har ansetts inte f. n. föreligga. I fråga om uppflyttning av vissa tullför\altartjänster

från Ca 25 till Ca 27 har styrelsen anfört att även om vissa

skäl föreligger för en uppflyttning har sådana påtagliga förändringar i organisatoriskt

hänseende inte ägt rum att styrelsen vid uppgörandet av statförslaget

för nästa budgetår ansett sig böra föreslå någon ändrad klassificering.

Generaltullstyrelsen har avslutningsvis anfört, att styrelsen i den allmänna

motiveringen till statförslaget framhållit, att styrelsen vid uppgörandet

av detta ansett sig böra inskränka sig till att föreslå uppflvttning av

tjänster endast i sådana fall, då enligt styrelsens mening otvetydiga grunder

förelåg för en ändrad klassificering. Sådana grunder ansåg styrelsen då icke

föreligga beträffande här omhandlade tjänster, och styrelsen har vid den

ytterligare prövning av frågan, som företagits i anledning av förevarande

remiss, icke funnit tillräckliga skäl att frångå sin tidigare intagna ståndpunkt.

Statens lönenämnd har erinrat, att nuvarande lönegradsplacering för lullförvaltartjänslerna

grundar sig på den överenskommelse som den 6 mars

1952 träffats mellan 1949 års tjänsteförteckningskommitté och vederbörande

personalorganisationer. Enligt lönenämndens mening bör i princip omprövning

av sålunda fastställd lönegradsplacering icke ske i vidare mån än

som befinnes påkallat av förändringar i de med viss tjänst eller viss grupp

av tjänster förenade göromålen. Då i motionerna icke gjorts gällande att här

ifrågavarande tullförvaltargöromål förändrats, sedan tjänsteförteckningsrevisionen

genomfördes, och de förhållanden vilka åberopats som motiv för

uppflyttningen i och för sig icke synas vara av natur att böra föranleda ändring

i fråga om tjänsternas lönegradsplacering, finner lönenämnden motionerna

icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet. I de likalydande motionerna 1:47 och 11:51 yrkas att riksdagen

i anledning av förevarande punkt i sjunde huvudtiteln måtte besluta

sådan ändring av tullförvaltarnas lönegradsplacering, att de 6 tullförvaltartjänsterna

i Ca 23 uppflyttas till Ca 25 och att 10 av tjänsterna i Ca 25 uppflyttas

till Ca 27. Av generaltullstyrelsens över motionerna avgivna remiss
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

27

yttrande framgår att ifrågavarande yrkande sammanfaller med ett av vederbörande

personalorganisation hos styrelsen framställt krav, vilket styrelsen

emellertid icke upptagit i sina till Kungl. Maj :t framförda anslagsäskanden

för nästa budgetår. Av de yttranden över motionerna, som avgivits av

generaltullstyrelsen och av statens lönenämnd, framgår vidare att en uppflyttning

av tullförvaltartjänsterna i Ca 23 till Ca 25 — vilket skulle innebära

att förstnämnda lönegrad avskaffades för nämnda tjänster — svårligen

kan ske utan en rubbning av de vid den allmänna tjänsteförteckningsrevisionen

tillämpade grunderna för lönegradsplaceringen av tjänster inom den

s. k. studentkarriären, en fråga som förutom tullverket berör bl. a. kommunikationsverken.

Även med beaktande av i motionerna anförda synpunkter

anser sig utskottet därför med hänsyn till konsekvenserna inte böra tillstyrka

förslaget att 6 tullförvaltartjänster uppflyttas från Ca 23 till Ca 25.

För en uppflyttning av 10 dylika tjänster från Ca 25 till Ca 27 har enligt

utskottets mening inte f. n. förebragts tillräckliga skäl. Utskottet får med

hänsyn till det anförda avstyrka de nämnda motionerna.

Under erinran om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj :ts under för

flera huvudtitlar gemensamma frågor framställda förslag om uppflyttning i

lönegrad av vissa tjänster vid tullstaten och då Kungl. Maj:ts förslag under

förevarande punkt i sjunde huvudtiteln ej givit utskottet anledning till erinran,

hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt avslag å motionerna I: 47 och II: 51,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att företaga de ändringar i

den för tullstaten gällande personalförteckningen som i statsrådsprotokollet

angivits;

b) godkänna följande avlöningsstat för tullstaten, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... 34 878 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, för
-

slagsvis .................................. 7 362 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 6 508 000

Summa kronor 48 748 000

c) till Tullverket: Avlöningar till befattningshavare å tullstaten

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av

48 748 000 kronor.

38:o) Tullverket: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 37, s. 56—63) föreslagit

riksdagen alt dels godkänna av departementschefen förordad omkostnadsstat

för tullstaten, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

1955/56, dels ock till Tullverket: Omkostnader för nämnda budgetår anvisa

ett förslagsanslag av 6 540 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 6 110 000 kronor.

Kungl. Maj :ts förslag innebär,

att anslagsposten till reseersättningar uppräknas med 130 000 kronor;

att anslagsposten till bränsle, lyse och vatten nedräknas med 65 000 kronor;
att

anslagsposten till övriga expenser uppräknas med 140 000 kronor;

att anslagsposten till publikationstryck uppräknas med 16 000 kronor;

samt att delposten till utbildning i tullljänsten, f. n. 442 000 kronor, uppräknas

med 209 000 kronor.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande omkostnadsstat för tullstaten, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1955/56:

Omkostnadsstat

1. Sjukvård m. m., förslagsvis ................... 320 000

2. Reseersättningar, förslagsvis ................... 1 330 000

3. Expenser, förslagsvis ......................... 2 365 000

4. Publikationstryck, förslagsvis .................. 126 000

5. Hemliga utgifter ............................. 3 000

6. Övriga utgifter, förslagsvis .................... 2 396 000

Summa kronor 6 540 000

b) till Tullverket: Omkostnader för budgetåret 1955/56

anvisa ett förslagsanslag av 6 540 000 kronor.

39:o) Tullverket: Anskaffning av viss materiel. I enlighet med Kungl. Maj :ls

förslag (punkt 38, s. 63 och 64), vilket innebär en anslagsminskning med

25 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tullverket: Anskaffning av viss materiel

för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av

300 000 kronor.

40:o) Kontrollstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 39, s. 64—

69) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga vissa av

departementschefen förordade ändringar i den för kontrollstyrelsen gällande

personalförteckningen, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för kontrollstyrelsen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1955/56, dels ock till Kontrollstyrelsen: Avlöningar för nämnda budgetår

anvisa ett förslagsanslag av 1 484 000 kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

29

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 1 299 700 kronor.

Kungl. Maj :ts förslag innebär, förutom vissa automatiska utgiftsändringar,

att, i enlighet med vad chefen för civildepartementet härutinnan anfört

vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor, en kontorsbiträdestjänst

vid skattebyråns avdelning för försäljningsskatt uppflyttas till

kanslibiträdestjänst i Ce 11;

att tre kontorsbiträdestjänster i Ce 8 överföres till ordinarie stat;

att vissa efter den nya rusdryckslagstiftningens ikraftträdande icke längre

erforderliga befattningar indrages;

att jämväl en vakant förste byråinspektörstjänst i Cg 27 indrages;

att arvodesposten å 5 000 kronor till ledamöterna av clskattenämnden

bortfaller;

att för avdelningen för brännoljeskatt avses en förste byråinspektör i

Ce 27, en byråinspektör i Cg 25, en amanuens i reglerad befordringsgång, ett

kanslibiträde i Ce 11, tre kontorsbiträden i reglerad befordringsgång och en

expeditionsvakt i Ce 10;

att styrelsens avdelning för kameral- och personalärenden tillföres en ny

kontor sbiträdestj änst;

samt att under förevarande anslag inräknas ett belopp av 135 000 kronor,

avsett för en blivande avdelning för utskänkningsskatt.

Anslaget beräknas sålunda:

avlöningar till ordinarie tjänstemän 623 700 (+ 153 500) kronor;

avlöningar till icke-ordinarie personal 681 800 (+ 286 300) kronor;

rörligt tillägg 178 500 (— 255 500) kronor.

Anslaget föreslås alltså skola beräknas till 1 484 000 (-f- 184 300) kronor.

Utskottet. Under erinran om att riksdagen numera bifallit det under för

flera huvudtitlar gemensamma frågor framställda förslaget om uppflyttning

av en kontor sbiträdestj änst vid skattebyråns avdelning för försäljningsskatt

till kanslibiträdestjänst får utskottet, med tillstyrkande av Kungl.

Maj :ts förevarande förslag, hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i den för kontrollstyrelsen

gällande personalförteckningen dels uppföra ytterligare

en tjänst som förste byråinspektör i Ce 27, dels avföra en

tjänst som förste byråinspektör i Ca 29;

b) godkänna följande avlöningsstat för kontrollstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .

2. Avlöningar till ickc-ordinarie personal.........

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.....................

623 700

681 800

178 500

Summa kronor 1 484 000

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

c) till Konirollstijrelsen: Avlöningar för budgetåret 1955/

56 anvisa ett förslagsanslag av 1 484 000 kronor.

41 :o) Kontrollstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj :t har (punkt 40, s. 69

och 70) föreslagit riksdagen att till Kontrollstyrelsen: Omkostnader för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 180 200 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 127 800 kronor.

Kungl. Maj :ls förslag innebär,

att anslagsposten till bränsle, lyse och vatten uppräknas med 600 kronor;

att anslagsposten till övriga expenser uppräknas med 49 800 kronor;

samt att posten till publikationstryck uppräknas med 2 000 kronor.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Kontrollsigrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 180 200 kronor.

42:o) Kontrollstyrelsen: Lokala skattekontrollen. Kungl. Maj:t har (punkt

41, s. 70—74) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i

personalförteckningen för kontrollstyrelsens lokala skattekontroll uppföra

ytterligare en kontorsbiträdestjänst i Ca 8, dels ock till Kontrollstyrelsen:

Lokala skattekontrollen för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av

1 498 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 1 007 000 kronor.

Kungl. Maj :ts förslag innebär, förutom automatiska utgiftsändringar,

att ett kontorsbiträde i Ce 8 överföres till ordinarie stat; att, i enlighet med

vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan av för flera huvudtitlar

gemensamma frågor, fyra kontorsbiträdestjänster höjes till tjänster som

kanslibiträde i Ce 11; att för kontrollen av brännoljeskatten medel anvisas

för anställande av 12 assistenter i högst Cg 21 och 4 extra kontorsbiträden;

samt att för mötande av motsedda kostnader för kontroll av utskänkningsskatt

beräknas ett belopp av 183 800 kronor.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Åman

(I: 237) och den andra inom andra kammaren av herr Kotlberg (II: 423),

i vilka motioner hemställts, att riksdagen vid behandling av statsverkspropositionen

sjunde huvudtiteln (41) 7: Kontrollstyrelsen:"Lokala skattekontrollen

måtte besluta, att fyra kontrollörstjänster, lönegrad 25, uppflyttas

till lönegrad 27, samt att tjänsterna såsom distriktsöverkontrollörer etc" vid

styrelsens lokala skattekontroll uppföres på ordinarie stat i den omfattning,

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

31

som framgår av kontrollstyrelsens i statsverkspropositionen intagna yrkande.

Beträffande motiveringen för ifrågavarande yrkande får utskottet hänvisa

till motionen 1:237.

Utskottet. Det i motionerna 1:237 och 11:423 framställda förslaget om

uppflyttning av fyra kontrollörstjänster i 25 lönegraden till överkontrollörstjänster

i 27 lönegraden, vilket förslag sammanfaller med kontrollstyrelsens

äskande på förevarande punkt, har motiverats främst med hänvisning till

de vidgade kontrolluppgifter som pålagts distriktsorganen genom tillkomsten

av elskatten och brännoljeskatten, vartill kommer de nya kontrolluppgifter

som den nyligen beslutade omläggningen av utskänkningsskatten medför.

Ehuru utskottet inte vill bestrida, att de i motionerna anförda synpunkterna

kan vara förtjänta av beaktande i och för sig, har utskottet likväl

— i likhet med statens lönenämnd — inte ansett sig böra taga ställning

till den föreslagna lönegradsuppflyttningen innan närmare erfarenheter vunnits

rörande arbetet med den lokala kontrollen på förevarande områden. Utskottet,

som förutsätter att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet riktad på

frågan, kan därför inte nu tillstyrka någon åtgärd i anledning av motionerna.

Av anförda skäl finner sig utskottet inte heller nu böra tillstyrka det i motionerna

framförda förslaget om ordinariesättning av vissa tjänster i 31—25

lönegraderna vid kontrollstyrelsens lokala skattekontroll, vilket förslag i

och för sig synts utskottet beaktansvärt.

Med erinran att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen

under för flera huvudtitlar gemensamma frågor framställda förslag

om uppflyttning av fyra kontorsbiträdestjänster till kanslibiträdestjänster

och då vad Kungl. Maj:t i övrigt i detta sammanhang föreslagit inte givit

utskottet anledning till erinran, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

avslag å motionerna I: 237 och II: 423,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för

kontrollstyrelsens lokala skattekontroll uppföra ytterligare

en kontorsbiträdestjänst i Ca 8;

b) till Kontrollstijrelsen: Lokala skattekontrollen för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 1 498 000 kronor.

43:o) Kontrollstyrelsen: Systembolagsrevisionen. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 42, s. 74 och 75), vilket innebär en anslagsminskning

med 26 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kontrollstijrelsen: Sijstembolagsrevisionen

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av

56 200 kronor.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

44:o) Mynt- och justeringsverket: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 43,

s. 75—78) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad

avlöningsstat för mynt- och justeringsverket, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1955/56, dels ock till Mynt- och justeringsverket:

Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av

1 372 700 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 1 342 400 kronor.

Kungl. Maj :ts förslag innebär, förutom automatiska utgiftsförändringar,

att för extra arbetskraft vid avdelningen för kontroll av ädelmetaller anvisas

ett belopp av 20 000 kronor, motsvarande en ökning med 10 000 kronor;

samt att för täckande av lönekostnaderna i samband med prägling av

femkronemynt anvisas ytterligare 16 630 kronor för helt budgetår räknat.

Anslaget beräknas sålunda:

avlöningar till ordinarie tjänstemän 322 800 ( + 79 200) kronor;

arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, oförändrat

43 500 kronor;

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 266 700 ( + 74 900) kronor;

rörligt tillägg 88 800 (— 137 300) kronor;

avlöningar till förmän och arbetare 650 900 ( + 13 500) kronor.

Anslaget föreslås alltså skola uppföras med 1 372 700 (+ 30 300) kronor.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för mynt- och justeringsverket,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 322 800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis...................... 43 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis.

..................................... 266 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis..................... 88 800

5. Avlöningar till förmän och arbetare, förslagsvis . 650 900

Summa kronor 1 372 700

b) till Mynt- och justeringsverket: Avlöningar för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 1 372 700 kronor.

45:o) Mynt- och justeringsverket: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 44, s. 78 och 79), vilket innebär en anslagsökning med

16 500 kronor, hemställer utskottet,

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

33

att riksdagen må till Mynt- och justeringsverket: Omkostnader

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av

159 100 kronor.

46:o) Mynt- och justeringsverket: Nyanskaffning av vissa maskiner m. m.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 45, s. 79 och 80), vilket innebär

en anslagsminskning med 138 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Mynt- och justeringsverket: Nyanskaffning

av vissa maskiner m. m. för budgetåret 1955/56

anvisa ett reservationsanslag av 51 800 kronor.

47:o) Statens justerare: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 46, s. 80 och 81), vilket innebär en av automatiska utgiftsförändringar

betingad anslagsökning med 6 900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens justerare,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis . 486 000

2. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 67 700

Summa kronor 553 700

b) till Statens justerare: Avlöningar för budgetåret 1955/

56 anvisa ett förslagsanslag av 553 700 kronor.

48:o) Statens justerare: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 47, s. 81 och 82), vilket innebär en anslagsminskning med 2 000

kronor, hemställer utskottet

att riksdagen må till Statens justerare: Omkostnader för

budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 114 500 kronor.

49:o) Riksskattenämnden: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 48, s. 82 och 83), vilket innebär en anslagsökning med 6 400 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för riksskattenämnden,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1955/

56:

3 Bihang till riksdagens protokoll 1955. G samt. Nr 7

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

Avlöningsstat

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis____ 25 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis....................... 27 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal..... 121 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 15 000

Summa kronor 188 700

b) till Riksskattenämnden: Avlöningar för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 188 700 kronor.

50:o) Riksskattenämnden: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 49, s. 83), vilket innebär en anslagsminskning med 2 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksskattenämnden: Omkostnader

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 32 500

kronor.

51 :o) Avsättning till bankinspektionens fond. Avsättning till fondinspektionens

fond. Avsättning till jordbrukskassetillsynens fond. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 50—52, s. 84) och under erinran att ifrågavarande

anslag i gällande riksstat uppförts med 300 000 resp. 40 000 och

100 000 kronor hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1955/56 anvisa

a) till Avsättning till bankinspektionens fond ett förslagsanslag

av 300 000 kronor;

b) till Avsättning till fondinspektionens fond ett förslagsanslag

av 30 000 kronor;

c) till Avsättning till jordbrukskassetillsynens fond ett

anslag av 95 000 kronor.

52:o) Avsättning till sparbanksinspektionens fond. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 53, s. 84) och under erinran, att anslaget i gällande

riksstat uppförts med 245 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Avsättning till sparbanksinspektionens

fond för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 260 000 kronor.

53:o) Tillsyn över sparbankernas förvaltning. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 54, s. 84), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

35

att riksdagen må till Tillsyn över sparbankernas förvaltning

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av

300 000 kronor.

54:o) Stämpelomkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 55, s. 85) föreslagit

riksdagen att till Stämpelomkostnader för budgetåret 1955/56 anvisa ett

förslagsanslag av 775 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 740 000 kronor.

För år 1955 har generalpoststyrelsen uppskattat postverkets direkta kostnader

till 357 200 kronor och den postverket tillkommande ersättningen för

stämpelväsendets handhavande till 400 000 kronor, sammanlagt avrundat till

760 000 kronor.

Departementschefen har inte haft något att erinra mot generalpoststyrelsens

beräkning av medelsbehovet till 760 000 kronor. Härvid förutsättes att

liksom hittills från anslaget anvisas ett belopp av 15 000 kronor till bestridande

av bank- och fondinspektionens stämpelomkostnader. Sammanlagda

utgiftsbeloppet å anslaget beräknas sålunda för nästa budgetår uppgå till

775 000 (+ 35 000) kronor.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Stämpelomkostnader för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 775 000 kronor.

55 :o) Kostnader för årlig taxering. Kungl. Maj :t har (punkt 56, s. 85 och 86)

föreslagit riksdagen att till Kostnader för årlig taxering för budgetåret 1955/

56 anvisa ett förslagsanslag av 11 800 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 11 300 000 kronor.

Vad beträffar taxeringarna år 1955 uppskattas den automatiska utgiftsökningen,

huvudsakligen till följd av taxeringsmaterialets ytterligare tillväxt,

till i runt tal 500 000 kronor.

Från anslaget avses liksom för innevarande budgetår skola bestridas kostnader

för utbildningskurser för taxeringstjänstemän.

Utskottet, som inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,

får hemställa,

att riksdagen må till Kostnader för årlig taxering för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 11 800 000 kronor.

56:o) Kostnader för allmänna fastighetstaxeringen år 1957. Kungl. Maj :t

har (punkt 57, s. 86 och 87) föreslagit riksdagen att till Kostnader för allmänna

fastighetstaxeringen år 1957 för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 50 000 kronor.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

Allmän fastighetstaxering ägde senast rum år 1952. Enligt beslut vid vårriksdagen

1954 skall nästa allmänna fastighetstaxering verkställas år 1957.

Förberedelsearbetet för denna taxering påbörjas såvitt angår länsstyrelsernas

medverkan i vissa hänseenden redan under första halvåret 1956.

För 1952 års fastighetstaxering uppgick kostnaderna till i runt tal 4 630 000

kronor. Den totala kostnaden för allmänna fastighetstaxeringen år 1957 är

— framhåller departementschefen -— vansklig att beräkna men torde komma

att överstiga kostnaden för 1952 års fastighetstaxering. För budgetåret 1955/

56 beräknas emellertid icke högre belopp än 50 000 kronor erforderligt.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Kostnader för allmänna fastighetstaxeringen

år 1957 för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 50 000 kronor.

57 :o) Vissa kostnader för uppbördsväsendet. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 58, s. 87), vilket innebär en anslagsminskning med 30 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa kostnader för uppbördsväsendet

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av

370 000 kronor.

58 :o) Ersättning till postverket m. fl. för bestyret med skatteuppbörden.

1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 59, s. 87—89), vilket innebär

en minskning av anslaget med 1 000 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till postverket m. fl. för

bestyret med skatteuppbörden för budgetåret 1955/56 anvisa

ett förslagsanslag av 6 200 000 kronor.

59:o) Kostnader i anledning av avtal med främmande stat om handräckning

i beskattningsärenden. Observations- och uppbördsprocenter m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 60 och 61, s. 90), vilka innebär

oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1955/56 såsom förslagsanslag

anvisa

a) till Kostnader i anledning av avtal med främmande

stat om handräckning i beskattningsärenden 1 000 kronor;

b) till Observations- och uppbördsprocenter m. m. 28 000

kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

37

Ersättningar för särskilda förmåner och rättigheter m. m.

60:o) Ersättning till städerna för mistad tolag. Kungl. Maj :t har (punkt 62,

s. 91) föreslagit riksdagen att till Ersättning till städerna för mistad tolag

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 22 000 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört

med 19 000 000 kronor.

Riksdagen har senast i skrivelse den 10 april 1947 (nr 7) begärt vissa

utredningar rörande tolagsersättningen. I nämnda skrivelse har riksdagen

sålunda anhållit om utredning av frågan, huruvida och i vad mån en avveckling

av tolagsersättningen kunde äga rum. Med hänsyn till frågans invecklade

beskaffenhet och dess sammanhang med andra frågor om rättsförhållandena

mellan staten och städerna har ställning hittills icke kunnat tagas

till detta spörsmål. Departementschefen har emellertid anmält sin avsikt

att tillkalla särskilda sakkunniga för utredning av städernas särskilda

skyldigheter och rättigheter i förhållande till staten.

Med hänsyn till beräknad ökning av tullmedlen har anslaget för nästa

budgetår ansetts böra höjas med i runt tal 3 000 000 kronor och upptagas till

22 000 000 kronor.

Utskottet — som inhämtat att chefen för finansdepartementet numera

tillkallat särskilda sakkunniga för utredning av nämnda spörsmål — får med

tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Ersättning till städerna för mistad

tolag för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av

22 000 000 kronor.

61 :o) Städers friheter. Ersättning till landsting och städer, som ej deltaga

i landsting, för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel. Vederlag

för nedlagda utskänkningsrättigheter. Ersättning för skattefrälseräntor.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 63—66, s. 91 och 92),

vilka innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1955/56 anvisa

a) till Städers friheter ett förslagsanslag av 35 000 kronor;

b) till Ersättning till landsting och städer, som ej deltaga

i landsting, för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel

ett anslag av 3 100 000 kronor;

c) till Vederlag för nedlagda utskänkningsrättigheter ett

förslagsanslag av 1 500 kronor;

d) till Ersättning för skattefrälseräntor ett förslagsanslag

av 3 500 kronor.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

62:o) Bidrag till skattetyngda kommuner, m. m. Kungl. Maj:t har (punkt

67, s. 92—94) föreslagit riksdagen att till Bidrag till skattetyngda kommuner,

in. in. för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 5 000 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 4 000 000 kronor.

Beträffande departementschefens uttalande får utskottet hänvisa till statsverkspropositionen.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till skattetyngda kommuner,

m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av

5 000 000 kronor.

63 :o) Provisorisk skatteersättning till kommunerna, m. m. Kungl. Maj :t

har (punkt 68, s. 94—96) föreslagit riksdagen att till Provisorisk skatteersättning

till kommunerna, m. in. för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 47 000 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 47 300 000 kronor.

Statens årliga kostnader för ifrågavarande ersättning uppgår enligt länsstyrelsernas

beslut om provisorisk skatteersättning till sammanlagt cirka

46 800 000 kronor. Bidraget skall tills vidare utgå med oförändrat belopp.

Förutnämnda uppgifter om nettoutgifterna å anslaget bör kompletteras med

den upplysningen, att — till följd av två länsstyrelsers bokföringsåtgärder

— dels utgifterna för budgetåret 1951/52 redovisades till lägre belopp än

vad som egentligen bort ske och att rättelse härutinnan kom till stånd genom

att utgifterna för påföljande budgetår redovisades i motsvarande högre

belopp, dels ock i utgifterna för budgetåret 1953/54 upptagits ett belopp,

vilket i stället bort belasta föregående budgetår. Rätteligen utgöres det årliga

medelsbehovet till provisorisk skatteersättning av förut angivna belopp

46 800 000 kronor, vilket således beräknats för ändamålet för nästa

budgetår.

Under detta anslag har därjämte anvisats medel till bestridande av bidrag

jämlikt förordningen den 20 april 1951 (nr 219) angående övergångsbidrag

i anledning av kommunindelningsreformen. Sådant övergångsbidrag,

vilket första gången utgick år 1952, har till syfte att utjämna den mera

kännbara skattehöjning, som kan vållas en kommun genom kommunsammanslagningen.

För ett vart av år 1953 och följande år nedsättes övergångsbidraget

med 50 öre för skattekrona. Om övergångsbidraget för år 1952

överstigit 2 kronor 50 öre för skattekrona, skall den årliga nedsättningen

dock som regel utgöra en femtedel av beloppet för år 1952. Enligt förordningens

utbetalningsbestämmelser skall övergångsbidraget utbetalas till kommunerna

i samband med utbetalningen av allmän kommunalskatt.

Genom beslut den 1 november 1951 har Kungl. Maj :t fastställt övergångs
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

39

bidrag att under vissa år utgå med angivna belopp för skattekrona. Antalet

sökande kommuner uppgick till 123, av vilka 46 tillerkändes övergångsbidrag.

Det för år 1952 beviljade övergångsbidraget stannade för det övervägande

flertalet kommuner under 2 kronor per skattekrona (20 st. under

1 krona och 18 st. mellan 1 och 2 kronor). Bidragsbelopp på 2 kronor per

skattekrona eller högre utgick till 8 kommuner, varvid högsta belopp utgjorde

3,44 kronor per skattekrona. Endast i detta fall (Ekers kommun) utsträcktes

avskrivningstiden till mer än 5 år, nämligen till 7 år. Därjämte

har Kungl. Maj :t genom beslut den 5 september 1952 beviljat övergångsbidrag

till en kommun med vissa belopp per skattekrona gällande för åren

1953—1957. Övergångsbidrag, som beviljats för visst år, utgår jämlikt förordningen

med föreskrivet belopp för skattekrona på grundval av det skatteunderlag

inom kommundelen, efter vilket allmän kommunalskatt för samma

år utgår.

Till följd av den efter hand skeende nedsättningen i övergångsbidragen

minskas antalet bidragsberättigade kommuner. Under år 1954 utgick bidrag

till 27 kommuner. Under år 1955 kommer bidrag att utgå till 19 och under

år 1956 till 9 kommuner.

Kostnaderna för övergångsbidrag för år 1955 har beräknats till närmare

400 000 kronor, varav hälften faller på budgetåret 1955/56. Till samma budgetår

skall jämväl hänföras halva kostnaderna för övergångsbidrag för år

1956. Kostnaderna för detta år kan beräknas komma att uppgå till omkring

60 000 kronor. Medelsbehovet för budgetåret 1955/56 till övergångsbidrag

beräknas till i runt tal 200 000 kronor.

Sammanlagda medelsbehovet för nästa budgetår under detta anslag har

med nu angivna beräkningsgrunder angivits till 47 000 000 kronor.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Magnusson

m. fl. (I: 89) och den andra inom andra kammaren av herr Edström

m. fl. (II: 130), i vilka yrkats, att riksdagen måtte a) antaga följande Förslag

till förordning angående upphävande av förordningen den 1 juni 1951

angående provisorisk skattcersättning i anledning av ortsavdragsreformen

(nr 568): Härigenom förordnas att förordningen den 1 juni 1951 angående

provisorisk skatteersättning i anledning av ortsavdragsreformen (nr 568)

skall upphöra att gälla i och med utgången av år 1955; b) besluta att till

Provisorisk skatteersättning Lill kommunerna m. in. anvisa ett förslagsanslag

av 23 600 000 kr.

Beträffande motiveringen för ifrågavarande förslag får utskottet hänvisa

till motionen II: 130.

Utskottet. I anledning av de föreliggande motionerna vill utskottet erinra

om det å s. 94 i statsrådsprotokollet gjorda uttalandet, att den provisoriska

skatteersättningen till kommunerna är avsedd att jämväl tills vidare utgå

med oförändrade belopp såsom ett provisorium, vilket skall omprövas sedan

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

tillräckliga erfarenheter vunnits angående ortsavdragsreformens verkningar

och kommunernas fortsatta behov av sådan skatteersättning. I sitt den

1 december 1952 avgivna principbetänkande angående driftbidrag till primärkommuner

(SOU 1952:44) har allmänna statsbidragsutredningen berört

frågan om sambandet mellan ett allmänt statsbidrag och de provisoriska

skatteersättningarna och därvid uttalat, att dessa enligt utredningens

mening borde avlösas med det av utredningen föreslagna nya allmänna

statsbidraget. Utredningen, som numera erhållit nya direktiv, är f. n. sysselsatt

med en överarbetning av nämnda principbetänkande. Såvitt nu kan

bedömas, torde förslag i ämnet från utredningens sida vara att emotse före

utgången av innevarande år. Huruvida och när de fortsatta övervägandena

kan leda till ett definitivt ställningstagande till förevarande spörsmål är

givetvis f. n. vanskligt att bedöma; någon ändring i eller avlösning av det nuvarande

provisoriet redan för nästkommande budgetår eller del därav synes

emellertid icke tänkbar, då erforderligt utredningsmaterial för bedömande

av effekten för de berörda kommunerna av en sådan åtgärd icke finnes.

Utskottet kan vid angivna förhållanden inte tillstyrka de i motionerna framförda

förslagen.

Åberopande det anförda och då Kungl. Maj :ts förslag inte givit utskottet

anledning till erinran hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 89 och II: 130, till Provisorisk

skatteersättning till kommunerna, m. m. för budgetåret 1955/

56 anvisa ett förslagsanslag av 47 000 000 kronor.

Diverse

64 :o)Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 69, s. 97), vilket innebär

en minskning av anslaget med 18 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Bgggnadsstyrelsens delfond för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 1 023 000 kronor.

65:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Generaltullstyrelsens

delfond. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 70, s. 97), vilket innebär

en ökning av anslaget med 51 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Generaltullstyrelsens delfond för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 313 000 kronor.

66:o) Staten åliggande kommunala och andra utskylder. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 71, s. 97), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7 är 1955

41

att riksdagen må till Staten åliggande kommunala och

andra utskylder för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 1 000 kronor.

67:o) Bidrag till vissa internationella byråer. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 72, s. 97 och 98), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella byråer

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av

25 000 kronor.

68 :o) Bidrag till internationella rådet för samarbete på tullområdet. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 73, s. 98), vilket innebär oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till internationella rådet för

samarbete på tullområdet för budgetaret 1955/56 anvisa ett

förslagsanslag av 50 000 kronor.

69 :o) Bidrag till GATT-organisationen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 74, s. 98), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet

att riksdagen må till Bidrag till GATT-organisationen för

budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 60 000 kronor.

70:o) Vissa kostnader för en internationell statistikkonferens i Sverige år

1957. Kungl. Maj:t har (punkt 75, s. 99 och 100) föreslagit riksdagen att till

Vissa kostnader för en internationell statistikkonferens i Sverige år 1957 för

budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 40 000 kronor.

Kommerskollegium, socialstyrelsen och statistiska centralbyrån har gemensamt

hemställt om anvisande av ett reservationsanslag av 200 000 kronor

för bestridande av vissa kostnader i samband med en internationell statistikkonferens

i Stockholm år 1957.

Departementschefen har anfört följande.

En inbjudan till Internationella statistiska institutet att förlägga institutets

konferens år 1957 till Sverige skulle innebära ett bevis på uppskattning

från svensk sida av det arbete, som institutet under ett sjuttiotal år nedlagt

på att utveckla och förbättra de statistiska metoderna och tillämpningen

därav, ävensom ett svenskt bidrag till det internationella samarbetet inom

ifrågavarande område. Om en konferens av föreslagen art avhålles i vart

land, torde det vidare innebära en kraftig stimulans för den statistiska vetenskapliga

forskningen och det praktiska statistiska arbetet inom landet.. Med

hänsyn härtill och då, såsom de förslagsställande verken framhållit, institutets

konferens år 1957 avses bliva förlagd till Europa och Sverige är ett

av de få europeiska länder, som hittills icke stått som värd för institutet,

är jag beredd tillstyrka att institutet inbjudes att förlägga 1957 års konferens

till Sverige.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

Som ämbetsverken uttalat, brukar kostnaderna för institutets konferenser

bestridas av värdnationerna. De kostnader, som vid anordnande i vårt

land av 1957 års konferens skulle behöva gäldas av Sverige med statsmedel,

har x den föreliggande framställningen angivits till 200 000 kronor. Mot

denna beräkning bär jag, med understrykande av kalkylernas preliminära

karaktär, ingen erinran. Med hänsyn till att vissa förberedelsearbeten behover

igångsättas snarast möjligt, synes ett belopp av 40 000 kronor böra

anvisas redan för nästa budgetår såsom reservationsanslag. Närmare bestämmelser

om detta anslags disposition torde få meddelas av Kungl. Maj -t Även

om anvisande av återstående belopp, 160 000 kronor, sålunda torde kunna

ansta till budgetåret 1956/57 bör, om institutet accepterar Sveriges inbjudan,

de svenska arrangörerna vara oförhindrade att genom förberedande dispositioner

binda statsverket för utgifter inom den förut nämnda totala kostnadsramen

av 200 000 kronor, såvida riksdagen icke framställer någon erinran

häremot. ö

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot vad Kungl. Maj:t

föreslagit, hemställer,

att riksdagen må till Vissa kostnader för en internationell

statistikkonferens i Sverige år 1957 för budgetåret 1955/56

anvisa ett reservationsanslag av 40 000 kronor.

71 :o) Upplysningskampanj i samband med övergången till en friare försäljning

av rusdrycker. Kungl. Maj:t har (punkt 76, s. 101—109) föreslagit

riksdagen att till Upplysningskampanj i samband med övergången till en

friare försäljning av rusdrycker för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 1 500 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 700 000 kronor.

Det arbetsutskott som tillsatts för ledning av ifrågavarande kampanj -—- vilket för denna antagit arbetsnamnet Kampanjen för ansvar och nykterhet

— har i sin skrivelse med förslag till medelsanvisning för kampanjkostnaderna

för nästa budgetår framlagt en plan för kampanjens bedrivande.

Sammanfattningsvis anger arbetsutskottet totalkostnaden för kampanjen

i enlighet med den framlagda planen till 2 068 000 kronor, med den fördel
-

ning som framgår av följande kostnadsöversikt.

Film

Bidrag till annonsfilm.............................. 50 000

Bidrag till journalfilm.............................. 40 000

Filmturné, turnékostnad............................ 230 000

Föreningsfilm, bidrag till hyra...................... 10 000

Anslutning av kortfilmer till hyrd föreningsfilm...... 25 000

Produktion av nya filmer för turné och till föreningar .. 140 000 495 000

Annonser

Veckopress........................................ 75 000

Dagspress......................................... 200 000 275 000

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 1 år 1955

43

Centralt distribuerade affischer och broschyrer

Broschyr till föreningsfunktionärer............

Affischering................................

Programpatruller..............................

Material för organisationernas direkta medverkan

Konferenser för instruktion och utbildning......

Opinionsundersökning.........................

Organisation

Kanslichef, assistent, biträde m. m..........

Pressombudsman............................

Reseombudsman...........................

Länsombud...............................

Reserv......................................

75 000

90 000 165 000

90 000 90 000

450 000 450 000

40 000 40 000

48 000 48 000

120 000

10 000

25 000

200 000 355 000

150 000 150 000

2 068 000

Eftersom för innevarande budgetår anvisats ett belopp av 700 000 kronor,

bör för budgetåret 1955/56 ett anslag av 1 368 000 kronor ställas till arbetsutskottets

disposition.

Departementschefen har anfört följande.

Den överarbetning av planerna för ifrågavarande upplysningskampanj,

som verkställts inom kampanjens arbetsutskott, synes mig ha lett fram till

en effektiv och ändamålsenlig uppläggning av kampanjen. Den starka anknytningen

till olika organisationer och sammanslutningar finner jag utgöra

en garanti för att största möjliga slagkraft erhålles vid kampanjens genomförande,

och det torde komma att visa sig värdefullt att organisationerna

är beredda att medverka i den omfattning, som nu angivits.^ Avvägningen

mellan de olika kampanj medlen föranleder ingen erinran från min sida.

Jag vill således tillstyrka, att kampanjen anordnas i huvudsaklig överensstämmelse

med de riktlinjer, som nu uppdragits av arbetsutskottet.

De av arbetsutskottet angivna kostnaderna för upplysningskampanjen synes

i stort sett icke böra föranleda någon erinran. Jag finner mig sålunda

kunna godtaga den fördyring i fråga om kanslikostnader in. in., som följer

med den starkare anknytningen av kampanjen till organisationerna, men

vill dock understryka, att alla möjligheter att begränsa administrationskostnaderna

bör tillvaratagas. Även i övrigt bör kampanj ledningen, såsom framhållits

av riksdagens särskilda utskott, utnyttja de besparingsmöjligheter,

som kan yppa sig under kampanjens fortgång. Den totala kostnadsramen för

kampanjen torde kunna begränsas till 2 000 000 kronor genom att viss

minskning sker av det som reserv upptagna beloppet. Eftersom under innevarande

budgetår anvisats ett anslag av 700 000 kronor, skulle för genomförandet

av ifrågavarande kampanj erfordras en ytterligare medelsanvisning

av 1 300 000 kronor. . .

Kungl. Maj :t har den 17 december 1954 beslutat avlåta proposition till

riksdagen med förslag till vissa åtgärder för att främja ett alkoholfritt umgängesliv.

Bl. a. förordas i propositionen att ett belopp av 200 000 kronor anvisas

för en upplysningskampanj rörande alkoholfria fest- och sällskapsdrycker

och ett alkoholfritt umgängesliv. Denna kampanj har förutsatts

bliva samordnad med upplysningskampanjen för ansvar och nykterhet och

opaginerad Kontrollera mot PDF

u

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

ledd av för sistnämnda kampanj tillsatt centralkommitté och arbetsutskott.

Vidare har förutsatts, att anvisande av nyssnämnda belopp skulle ske på så

sätt, att nu förevarande anslag uppräknades med 200 000 kronor.

Anslaget synes sålunda för budgetåret 1955/56 böra uppföras med

1 500 000 kronor.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två

likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar

Magnusson och Björnberg (1:238) och den andra inom andra kammaren

av herr Hagberg i Malmö m. fl. (II: 366), i vilka såvitt nu är i fråga hemställts,

att riksdagen måtte till ifrågavarande kampanj för budgetåret 1955/

56 anvisa ett reservationsanslag av 600 000 kronor.

Beträffande motiveringen till nämnda yrkande får utskottet hänvisa till

motionen 1: 238.

Utskottet vill erinra om att riksdagen med bifall till utskottets hemställan

i dess utlåtande nr 31 redan fattat beslut om att en upplysningskampanj

för alkoholfria fest- och sällskapsdrycker och för ett alkoholfritt umgängesliv

skall anordnas med stöd av statsmedel. Härvid har förutsatts en

samordning med den allmänna upplysningskampanj för ansvar och nykterhet,

varom i förevarande punkt är fråga och vars anslag i anledning

härav skulle uppräknas med 200 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen i förevarande sammanhang anfört

angående uppläggningen av den allmänna upplysningskampanjen för

ansvar och nykterhet kan utskottet i huvudsak biträda. Med understrykande

av de av departementschefen framhållna besparingskraven och med

avstyrkan av motionerna 1: 238 och II: 366 får utskottet därför tillstyrka

det för nästa budgetår begärda anslaget av 1 300 000 kronor. Med tillägg

av det nyssnämnda beloppet av 200 000 kronor tillstyrker utskottet alltså

sammanlagt ett anslag av 1 500 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kung], Maj :ts förslag

och avslag å motionerna 1: 238 och II: 366, såvitt nu är i

fråga, till Upplysningskampanj i samband med övergången

till en friare försäljning av rusdrycker för budgetåret 1955/

56 anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000 kronor.

72 :o) Bidrag till Föreningen fruktdrycker. Ivungl. Maj :t har (punkt 77,

s. 109) föreslagit riksdagen att till Bidrag till Föreningen fruktdrycker för

budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av 25 000 kronor.

I proposition den 17 december 1954 med förslag till vissa åtgärder för att

främja ett alkoholfritt umgängesliv har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen

medgiva, bland annat, att bidrag av statsmedel fr. o. m. budgetåret 1955/56

måtte få under vissa förutsättningar utgå till Föreningen fruktdrycker för

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

45

upplysningsverksamhet rörande alkoholfria fest- och sällskapsdrycker. Bidraget,

som förutsatts skola uppgå till högst 25 000 kronor, anses böra anvisas

såsom ett obetecknat anslag.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft de under

nästföregående punkt omnämnda motionerna 1: 238 och II: 366, i vilka

såvitt nu är i fråga hemställts, att riksdagen måtte avslå vad Kungl. Maj :t

föreslagit under förevarande punkt i sjunde huvudtiteln.

Utskottet. Under erinran om att riksdagen med bifall till utskottets hemställan

i dess utlåtande nr 31 beslutat, att bidrag av statsmedel må fr. o. in.

budgetåret 1955/56 utgå till Föreningen fruktdrycker för upplysningsverksamhet

rörande alkoholfria fest- och sällskapsdrycker hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

och avslag å motionerna 1:238 och 11:366, såvitt nu är i

fråga, till Bidrag till Föreningen fruktdrgcker för budgetåret

1955/56 anvisa ett anslag av 25 000 kronor.

73 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 78, s. 109 och 110), vilket innebär en anslagsökning

med 100 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 700 000 kronor.

74:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 79, s. 110),

vilket innebär oförändrad medelstilldelning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1955/56

anvisa ett reservationsanslag av 35 000 kronor.

Stockholm den 22 mars 1955

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Ivrar

Anderson, Leander, Boman, fröken Andersson, herrar Näsström, Gustaf

Andersson, Einar Persson, Holmqvist, Nils Theodor Larsson, Sunne, Rikard

Svensson, Bengtson och Jacobsson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Lindholm, Rubbestad,

Svensson i Ljungskile, Åkerström, Staxäng, Widén, Thapper, Jansson

i Kalix, Persson i Växjö, Onsjö, Nihlfors, Almgren, Andreasson och fröken

Vinge;

dock att herr Eriksson i Sandby deltagit i stället för herr Almgren vid

behandlingen av punkterna 15—74.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

Reservationer

1) vid punkten 11 (Väckta motioner om anordnande av en folkräkning år

1955)

a) av herr Boman, fröken Andersson, herrar Nils Theodor Larsson, Sunne,

Svensson i Ljungskile, Widén, Nihlfors och fröken Vinge, vilka ansett

att utskottet bort tillstyrka anordnandet av en folkräkning år 1955 och att

därför utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Såsom i de väckta motionerna erinras, har centralbyrån ingående dryftat

frågan om anordande under innevarande år av en folkräkning med en

i ad statliga och kommunala myndigheter liksom även med näringslivets

och arbetsmarknadens organisationer m. fl. Vid överläggningarna har otvetydigt

framkommit, att ett påtagligt behov av aktualisering föreligger beträffande

flertalet av de statistiska uppgifter som erhållits vid 1950 års folkräkning,

främst gäller detta uppgifter avseende de minsta regionala enheterna.

I enlighet härmed har också centralbyrån uppgjort ett program för en folkräkning

utförd såsom en total räkning med huvudvikten lagd på redovisningen

av dessa enheter. 1 jämförelse med 1945 och 1950 års folkräkningar

upptager centralbyråns plan färre programpunkter, i det att programmet i

huvudsak inskränkts till de båda huvudgrenarna, statistiken över ålder, kön

och civilstånd samt yrkesstatistiken. En fördelning av utländska undersåtar

och i utlandet födda personer har även upptagits på programmet.

Enligt utskottets mening skulle det mot bakgrunden av det allmänt omvittnade

behovet — såväl för statliga och kommunala myndigheter som även

för den samhällsvetenskapliga forskningen — av att förfoga över möjligast

aktuella statistikmaterial framsta som i hög grad olägligt om den serie av

folkräkningar med femårsintervaller, som förefunnits i vårt land ända sedan

1930, nu skulle brytas. En återgång till folkräkningar med tioåriga intervaller

skulle, såsom i motionerna framhålles, med säkerhet medföra en

allvarlig försämring för den ur samhällssynpunkt så betydelsefulla lokaliserings-

och planeringsverksamhetens vidkommande. Dessa och övriga i

motionerna anförda synpunkter utgör enligt utskottets mening tungt vägande

skäl för att en allmän folkräkning anordnas innevarande år. Emellertid torde

såsom i motionerna I: 239 och II: 373 förutsättes, vissa kostnadsbesparande

inskränkningar i det ursprungliga folkräkningsprogrammet kunna vidtagas

utan att syftet med folkräkningen fördenskull i någon mera väsentlig grad

eftersättes. I sådant hänseende har i motionerna pekats på möjligheten att

i fråga om yrkesstatistiken lämna en mindre detaljerad redovisning än den

som centialbyran tänkt sig; enbart genom att begränsa bearbetningen beträffande

näringsgrensfördelningen till huvud- och undergrupper kan betydande

besparingar vinnas. Ytterligare besparingar kan ernås genom slopande

av statistiken över utländska undersåtar och utrikes födda. Den föreslagna

intervjuundersökningen torde också utan allvarligare olägenhet kun
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

47

na utgå ur programmet. Det är utskottets övertygelse att även en folkräkning

utförd efter ett sålunda modifierat program kommer att fylla en central

uppgift för alla därav berörda organ och mer än väl uppväga de därmed

förenade kostnaderna. Utskottet vill därför föreslå att en folkräkning innevarande

år anordnas efter i huvudsak de linjer, som uppdragits i motionerna

I: 239 och II: 373. I fråga om personalbehovet torde centralbyråns i dess

yttrande över motionerna framlagda beräkningar böra följas.

Beträffande kostnaderna för en på angivet sätt begränsad folkräkning

har dessa av centralbyrån angivits till sammanlagt 2 765 000 kronor, innebärande

en nedskärning jämfört med det ursprungliga programmet med

620 000 kronor. Av nämnda kostnader skulle å budgetåret 1955/56 belöpa

299 000 kronor, fördelade med 196 000 kronor å personalkostnader, 75 000

kronor i ersättning till maskincentralen för hålkortsbearbetning samt 28 000

kronor till övriga utgifter. För avlöningar till personal vid 1955 års folkräkning

torde för nästkommande budgetår böra uppföras ett anslag under sjunde

huvudtiteln å 196 000 kronor. Övriga kostnadsposter påverkar beräkningen

av centralbyråns omkostnadsanslag. Utskottet återkommer härtill i det

följande. Vid bifall till vad utskottet föreslagit påkallas även viss omföring

mellan ordinarie- och icke-ordinarie-posterna under centralbyråns avlöningsanslag.

Även härtill återkommer utskottet i det följande.

Såsom centralbyrån förutsatt, bör Kungl. Maj :t erhålla riksdagens bemyndigande

att utfärda för folkräkningens genomförande erforderliga författnings-

och övriga bestämmelser.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:239 och

11:373 samt i anledning av motionerna 1:240 och 11:374,

samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

1. till Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal

vid 1955 års folkräkning för budgetåret 1955/56 anvisa ett

reservationsanslag av 196 000 kronor;

2. bemyndiga Kungl. Maj :t att utfärda för folkräkningens

genomförande erforderliga författnings- och övriga bestämmelser.

»

b) av herr Persson i Växjö

c) av herr Almgren

2) vid punkten 12 (Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal för

verksamheten i allmänhet) av herr Boman, fröken Andersson, herrar Nils

Theodor Larsson, Sunne, Svensson i Ljungskile, Widén, Nihlfors och fröken

Vinge, vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande

lydelse:

»Vid bifall till utskottets under punkten 11 framställda förslag bör det

belopp, varmed medel under nu förevarande punkt av Kungl. Maj:t före
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

slagits överförda från ordinarieposten till icke-ordinarieposten, bestämmas

till 200 000 kronor.

Under erinran att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen

under för flera huvudtitlar gemensamma frågor framställda förslag

om uppflyttning av en kontoristtjänst vid centralbyråns jordbruksstatistiska

avdelning till kansliskrivartjänst och då Kungl. Majrts förslag i övrigt

icke givit utskottet anledning till erinran, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

ävensom motionerna 1:239 och 11:373 samt 1:240 och II:

374, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i den för statistiska centralbyrån

gällande personalförteckningen uppföra en tjänst

som byråchef i Ce 37;

b) godkänna följande avlöningsstat för statistiska centralbyrån,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 288 600

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 650 200

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 320 500

Summa kronor 2 259 300

c) till Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal

för verksamheten i allmänhet för budgetåret 1955/56 anvisa

ett förslagsanslag av 2 259 300 kronor.»

3) vid punkten 74 (Statistiska centralbyrån: Omkostnader) av herr Boman,

fröken Andersson, herrar Nils Theodor Larsson, Sunne, Svensson i

Ljungskile, Widén, Nihlfors och fröken Vinge, vilka ansett att utskottets

yttrande och hemställan bort ha följande lydelse.

»Ett bifall till utskottets under punkten 11 gjorda hemställan föranleder

en uppräkning av posten till Övriga expenser med 28 000 kronor samt av

posten till Övriga utgifter: Ersättning till maskincentralen för hålkortsbearbetning

med 75 000 kronor. I övrigt har Kungl. Maj:ts förslag inte givit

utskottet anledning till erinran.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

ävensom motionerna 1:239 och 11:373 och 1:240 och II:

374, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Statistiska

centralbyrån: Omkostnader för budgetåret 1955/56 anvisa

ett förslagsanslag av 885 500 kronor.»

4) vid punkten 42 (Kontrollstyrelsen: Lokala skattekontrollen) av herr

Nihlfors.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

49

5) vid punkten 63 (Provisorisk skatteersättning till kommunerna in. in.)

av fröken Andersson, herrar Skoglund i Doverstorp och Staxäng, vilka ansett,

att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse.

»Den höjning av de kommunala ortsavdragen som genomfördes av 1950

års riksdag har blott inneburit ett återställande av avdragens reella nivå till

den år 1928 beslutade. Efter den mycket snabba stegring det kommunala

skatteunderlaget undergått sedan dess, även bortsett från penningvärdeförsämringen,

borde i princip en sådan ortsavdragshöjning ha kunnat genomföras

utan att staten på något sätt hade trätt emellan. Det var dock naturligt

att statsmakterna sökte mildra själva övergångssvårigheterna genom att

då lämna ett särskilt bidrag. Den skatteersättning till kommunerna som

riksdagen beslöt för detta ändamål var också, såsom betonas i årets statsverksproposition,

att betrakta såsom ’ett provisorium, vilket skulle omprövas,

sedan tillräckliga erfarenheter vunnits angående ortsavdragsreformens

verkningar och kommunernas fortsatta behov av sådan skatteersättning’.

Enligt utskottets mening är tiden nu inne att avveckla detta statsbidragssystem.

Såsom chefen för finansdepartementet anfört i Bilaga 1 till årets

statsverksproposition: Inkomsterna, har kommunerna numera en mycket

tillfredsställande ekonomi och en mycket hög likviditet. Systemet för skatteersättningen

är vidare så utformat, att ersättningen utgår utan avseende vid

om den mottagande kommunen har något verkligt behov därav. Utskottet

erinrar i detta avseende om att bidraget till skatte tyngda kommuner icke

beräknas kräva högre anslag för nästa budgetår än 5 milj. kronor.

I motionerna 1:89 och II: 130 yrkas, att till provisorisk skattersättning

till kommunerna m. m. för budgetåret 1955/56 skall anvisas ett förslagsanslag

av 23 600 000 kronor, vilket innebär att själva skatteersättningen

nedsättes med hälften. Till denna skulle därefter alltjämt återstå ett belopp

av 23 400 000 kronor. Utskottet ansluter sig till motionärernas yrkande. Vid

bifall härtill skapas förutsättningar för ett upphävande, på sätt i motionerna

jämväl yrkas, av förordningen den 1 juni 1951, nr 568.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

I. i anledning av Ivungl. Maj :ls förslag samt med bifall till

motionerna 1:89 och 11:130, i vad de avser medelsanvisningen,

till Provisorisk skatteersättning till kommunerna,

m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av

23 600 000 kronor;

II. med bifall till motionerna 1:89 och II: 130, i vad de

icke behandlats under I, antaga vid motionerna fogat förslag

till förordning angående upphävande av förordningen den 1

juni 1951, nr 568.»

6) vid punkten 71 (Upplysningskampanj i samband med övergången till

en friare försäljning av rusdrycker) av fröken Andersson, herrar Nils Theo
4

Bihang till riksdagens protokoll 1955. 6 samt. Nr 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1955

dor Larsson, Skoglund i Doverstorp, Rubbestad, Staxäng och Onsjö, vilka

ansett att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse.

»Utskottet vill erinra om att riksdagen med bifall till utskottets hemställan

i dess utlåtande nr 31 redan fattat beslut om att en upplysningskampanj

för alkoholfria fest- och sällskapsdrycker och för ett alkoholfritt umgängesliv

skall anordnas med stöd av statsmedel. Härvid har förutsatts en

samordning med den allmänna upplysningskampanj för ansvar och nykterhet,

varom i förevarande punkt är fråga och vars anslag i anledning härav

skulle uppräknas med 200 000 kronor.

Beträffande den allmänna upplysningskampanjen för ansvar och nykterhet

har utskottet ansett sig inte kunna tillstyrka att densamma anordnas i

av departementschefen förordad omfattning. Enligt utskottets mening har

i motionerna 1: 238 och II: 366 anförts bärande skäl för en begränsning av

kampanjen och för anvisande av ett lägre belopp än det av Kungl. Maj :t

begärda. Utskottet anser härvid i likhet med motionärerna ett anslag av

600 000 kronor vara tillräckligt. Häri bör inräknas det nyssnämnda beloppet

av 200 000 kronor, vilket riksdagen redan i princip godtagit.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med avslag å Kungl. Maj :ts förslag samt

med bifall till motionerna I: 238 och II: 366, såvitt nu är i

fråga, till Upplysningskampanj i samband med övergången

till en friare försäljning av rusdrycker för budgetåret 1955/

56 anvisa ett reservationsanslag av 600 000 kronor.»

7) vid punkten 72 (Bidrag till Föreningen fruktdrycker), av fröken Andersson,

herrar Skoglund i Doverstorp, Rubbestad, Staxäng och Onsjö, vilka

under hänvisning till reservationen 1) till utskottets utlåtande nr 31 ansett

att utskottet bort avstyrka Kungl. Maj :ts förslag och därför hemställa,

att riksdagen må, med bifall till motionerna 1: 238 och

II: 366, såvitt nu är i fråga, avslå Kungl. Maj:ts förslag om

ett anslag av 25 000 kronor till Föreningen fruktdrycker.»

550563. Stockholm 1955. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1955:7 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1955/56 und a1 i texten