Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om åtgärder för en förbättrad kameral revision inom statsförvaltningen.

1955-03-29 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1955:70, Utlåtande i anledning av väckt motion om åtgärder för en förbättrad kameral revision inom statsförvaltningen.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 70 år 1055

Nr 70

Utlåtande i anledning av väckt motion om åtgärder för en förbättrad

kameral revision inom statsförvaltningen.

(5:e avd.)

I en inom första kammaren av herr Göransson väckt motion (I: 339) har

hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t ville hemställa om

åtgärder i syfte att inom statsförvaltningen få till stånd en förbättrad kameral

revision.

I fråga om motiveringen för det framställda yrkandet får utskottet hänvisa

till motionen.

Över förevarande motion har, efter därom i vederbörlig ordning gjord

framställning, riksräkenskapsverket avgivit utlåtande och därvid anfört följande.

Vid sin planläggning av revisionsverksamheten har riksräkenskapsverket

att följa de riktlinjer för verksamheten, vilka uppdragits i samband

med den år 1947 av statsmakterna beslutade omorganisationen av ämbetsverket.

Detta innebär bland annat att räkenskapsgranskningen i väsentligt

större utsträckning än tidigare skall ske stickprovsmässigt. I vad mån räkenskapsmalerialet

skall underkastas granskning blir därför närmast en

avvägningsfråga. Av betydelse är därvid huruvida en myndighet har en

stark kameral organisation och således en god intern kontroll eller ej. Det

sålunda tillämpade systemet kan någon gång leda till att en myndighets

räkenskaper — frånsett huvudboken — lämnas ogranskade för ett eller

annat räkenskapsår för att i stället underkastas en mera fullständig granskning

ett följande år.

I anledning av den av motionärerna lämnade uppgiften att fångvårdsstyrelsens

och underlydande förvaltningars räkenskaper för budgetåren

1948/49, 1949/50 och 1950/51 icke varit föremål för förgranskning eller

eftergranskning vill riksräkenskapsverket erinra, att fångvårdsstyrelsens

huvudbok granskats för samtliga dessa år. Vad angår räkenskapen för budgetåret

1950/51 må vidare framhållas att den för framställande av anmärkningar

vid räkenskapen stadgade preskriptionstiden ännu icke är utgången

och alt räkenskapen för närvarande är föremål för granskning. Riksräkenskapsverkets

granskning av fångvårdsstyrelsens och underlydande förvaltningars

räkenskaper har av lokalskäl bedrivits i form av platsrevision

hos fångvårdsstyrelsen. Under viss tid måste den för ifrågavarande revision

avdelade personalen tagas i anspråk för andra arbetsuppgifter, som bedömdes

vara så angelägna att de icke kunde eftersättas. Revisionen återupptogs

emellertid i december 1953 och har alltsedan dess fortlöpande utförts

av en ordinarie revisor, jämte biträde. Det uppkomna uppehållet i granskningen

är en undantagsföreteelse, betingad av föreliggande särskilda omständigheter.

Det kan därför icke, såsom i motionen skett, anföras såsom

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 70 år 1955

5

exempel, varav några generella slutsatser kunna dragas rörande effektiviteten

av riksräkenskapsverkets omfattande granskningsverksamhet

Beträffande resultatet av denna verksamhet tillåter sig riksräkenskapsverket

i första hand hänvisa till de av ämbetsverket årligen avgivna för

riksdagens revisorer avsedda revisionsberättelserna. Av desamma framgår

bland annat att beloppen av de vid räkenskapsgranskningen framställda

anmärkningar, som godkänts av vederbörande redogörare, under den senaste

femårsperioden avsevärt stigit. Sålunda utgjorde exempelvis det sammanlagda

beloppet av dylika anmärkningar för budgetåret 1948/49 i rUnt

tal 374 000 kronor medan motsvarande belopp för budgetåret 1953/54 uppgick

till omkring 1 285 000 kronor. Vidare må framhållas att den av riksräkenskapsverket

bedrivna upplysningsverksamheten rörande tolkningen

av gällande föreskrifter inom området för verkets kontrollerande verksamhet

under senare år fått en mycket betydande omfattning. Värdet av denna

verksamhet, som är ägnad att befrämja en från början korrekt medelsdisposition

och sålunda minska anledningarna till anmärkningar i efterhand,

kan självfallet icke på samma sätt som fallet är med revisionsanmärkningar

mätas i exakta belopp.

Vad slutligen angår frågan om personalbehovet vill riksräkenskapsverket

framhålla, att ämbetsverket med hänsyn till de besparingsdirektiv som på

senare åren utfärdats av finansdepartementet ansett sig icke böra påyrka

någon personalförstärkning. Riksräkenskapsverket har lojalt ställt sig statsmakternas

besparingsåtgärder till efterrättelse och eftersträvat att på bästa

sätt med tillgänglig personal lösa de föreliggande arbetsuppgifterna, även om

detta givetvis understundom varit förenat med vissa svårigheter. Att större

personaltillgång skulle underlätta möjligheterna till en mera fullständig

kontroll av räkenskapsmaterialet ligger i sakens natur och torde icke särskilt

behöva framhållas. När förhållandena så medgiva, kommer riksräkenskapsverket

självfallet att hos Kungl. Maj:t hemställa om den personalförstärkning,

som ämbetsverket kan finna erforderlig.

Utskottet. I den föreliggande motionen föreslås, att riksdagen måtte i

skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om åtgärder i syfte att inom statsförvaltningen

få till stånd en förbättrad kameral revision. Detta yrkande är

till sin avfattning allmänt hållet; av motiveringen framgår emellertid att

det närmast är en ökning av riksräkenskapsverkets revisionspersonal och

därmed av effektiviteten i granskningsarbetet som är motionens syfte.

Utskottet får för egen del understryka, att det givetvis är av vikt att

den kamerala revisionen inom statsförvaltningen kan genomföras så effektivt

och ändamålsenligt som möjligt och med härför erforderlig utrustning

i personellt hänseende. I den mån behov föreligger av särskilda åtgärder

för vinnande av detta syfte torde emellertid frågan härom kunna upptagas

till prövning i vederbörlig ordning. Utskottet finner sig för sin del i nuvarande

läge sakna tillräckligt underlag för atl taga något initiativ av den innebörd

som i motionen påyrkas, helst som det icke synes möjligt att utan

närmare undersökning bedöma räckvidden av en dylik åtgärd. Och vad särskilt

beträffar personalutrustningen inom riksräkenskapsverket får utskottet,

under hänvisning till vad ämbetsverket anfört, framhålla all del i första

hand synes höra ankomma på verket självt all bedöma, huruvida den verket

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 70 år 1955

åliggande revisionen kan genomföras med nuvarande resurser eller om åtgärder

bör vidtagas för vinnande av personalförstärkning.

Då utskottet med hänvisning till det anförda inte är berett att tillstyrka

det ifrågavarande motionsyrkandet, hemställer utskottet,

att motionen I: 339 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 29 mars 1955

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Närvarande: se under utlåtandet nr 67.

Reservation

av herr Sunne.

550721. Stockholm 1955. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.