Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1955/56 till yrkesundervisningen samt till folkbildning såtgärder i övrigt m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1955-04-01 · 35 sidor, varav 34 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 34 av 35 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1955:72, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1955/56 till yrkesundervisningen samt till folkbildning såtgärder i övrigt m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1955

1

Nr 72

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar

om anslag för budgetåret 1955/56 till yrkesundervisningen

samt till folkbildning såtgärder i

övrigt m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

Y rkesundervisningen

l:o) Högre tekniska läroverk: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln framställda förslag

(punkt 292, s. 579—587 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 4 januari 1955), vilket avser bland annat inrättande

av två nya ordinarie lektorstjänster, femton adjunktstjänster i Ce 29,

sex vaktmästartjänster i Ce 12, en vaktmästartjänst i Ce 11 och en värmeskötartjänst

i Ce 11 samt i fråga om medelsanvisningen innebär en anslagshöjning

med 200 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare

från och med budgetåret 1955/56, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för de högre tekniska läroverken,

som föranledes av vad departementschefen förordat,

b) godkänna följande avlöningsstat för de högre tekniska

läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1955/56:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.................................... 3 085 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a) Arvoden åt skolläkare m. m., förslagsvis

...................... 32 100

1 — Bihang till riksdagens ''protokoll 1955. 6 saml. Nr 72

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1955

b) Arvoden åt bibliotekarier, förslags
-

vis ........................... 12 900 45 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 2 810 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 715 000

Summa kronor 6 655 000

Särskilda uppbördsmedel

Hyror och hyresersättningar m. m............. 100 000

Nettoutgift kronor 6 555 000

c) till Högre tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 6 555 000 kronor.

2:o) Högre tekniska läroverk: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 293, s. 588), vilket innebär en anslagshöjning

med 11 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Omkostnader

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av

665 200 kronor.

3:o) Högre tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 294, s. 588—590), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Materiel,

böcker m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 440 000 kronor.

4:o) Högre tekniska läroverk: Föreläsningar och fortbildningskurser.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 295, s. 590), vilket

innebär en anslagshöjning med 12 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Föreläsningar

och fortbildningskurser för budgetåret 1955/56 anvisa

ett reservationsanslag av 22 000 kronor.

5:o) Konstfackskolan: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 296, s. 591—593), vilket innebär en anslagshöjning med

31 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1955/56, vidtaga de änd
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1955 3

ringar i personalförteckningen för konstfackskolan, som föranledes

av vad departementschefen förordat,

b) godkänna följande avlöningsstat för konstfackskolan,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis ..................................... 368 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt skolläkare m. m., förslagsvis

........................ 6 250

b. Ersättning åt vissa sakkunniga, förslagsvis

........................ 100

c. Arvode åt bibliotekarie........... 6 840

d. Arvode åt tillsynslärare .......... 450

e. Arvode åt portvakt.............. 960

f. Ersättning åt vissa teckningslärare

och handledare, förslagsvis........ 4 800

g. Ersättning åt styrelsens sekreterare 2 400 21 800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 625 200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis................ 114 800

Summa kronor 1 130 000

Särskilda uppbördsmedel

1. Elevavgifter, förslagsvis .......... 22 000

2. Avkastning ur Sjöstedtska fonden .. 2 880

3. Bidrag från Stockholms stad, förslagsvis

......................... 203 120 228 000

Nettoutgift kronor 902 000

c) till Konstfackskolan: Avlöningar för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 902 000 kronor.

6:o) Konstfackskolan: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 297, s. 593), vilket innebär en anslagshöjning med 700 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Konstfackskolan: Omkostnader för

budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 77 100

kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1955

7:6) Konstfackskolan: Undervisningsmateriel m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 298, s. 593 och 594), vilket innebär en anslagshöjning

med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Konstfackskolan: Undervisningsmateriel

m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 74 900 kronor.

8:o) Understöd åt handelsgymnasier. Kungl. Maj:t har (punkt 299,

s. 594—597) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 1 605 000 kronor, innebärande en anslagshöjning

med 105 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Heuman m. fl.

(I: 26) och den andra inom andra kammaren av herr Hamrin m. fl. (II: 29),

i vilka hemställts att riksdagen måtte bevilja erforderligt anslag för statsbidrag

åt Jönköpings handelsgymnasium från och med den 1 juli 1955 enligt

bestämmelserna i kungörelsen den 5 juni 1953 angående statsbidrag till

de statsunderstödda handelsgymnasierna (SFS nr 528/1953).

Beträffande motiveringen för det i motionerna gjorda yrkandet får utskottet

hänvisa till motionen I: 26.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har i sina anslagsäskanden för nästa

budgetår föreslagit, bland annat, att statsbidrag beräknas till en avdelning

av första och en avdelning av andra klassen i tvåårig kurs vid vart och ett

av de nu icke statsunderstödda handelsgymnasierna i Alvesta, Borås,

Eskilstuna, Halmstad, Jönköping, Linköping och Västerås.

Departementschefen har — med erinran om att under de senare budgetåren

kretsen av statsunderstödda handelsgymnasier successivt utvidgats —

ansett sig även för nästa budgetår böra tillstyrka statsbidrag till ytterligare

ett handelsgymnasium, varvid enligt departementschefens mening valet

borde falla på det äldsta av de gymnasier, som kunde komma i fråga, nämligen

Borås handelsgymnasium. I enlighet härmed har departementschefen

för nästa budgetår beräknat statsbidrag till detta gymnasium för en klassavdelning

av vardera första och andra klassen.

I övrigt avser Kungl. Maj:ts förslag statsbidrag till utbyggnad av den

tvååriga kursen vid Umeå handelsgymnasium med en parallellavdelning

av första klass ävensom medelsanvisning för vissa automatiska utgiftsökningar.

Utskottet. Av de sju nu icke statsunderstödda handelsgymnasierna inrättades

Borås handelsgymnasium år 1950, Eskilstuna och Jönköpings handelsgymnasier

år 1951, Linköpings och Västerås handelsgymnasier år 1953

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1955

5

samt Halmstads och Kronobergs (Alvesta) handelsgymnasier år 1954. Överstyrelsen

för yrkesutbildning har föreslagit, att samtliga dessa sju gymnasier

skall erhålla statsbidrag från och med nästa budgetår. Departementschefen

har för sin del tillstyrkt, att utöver de nu statsunderstödda gymnasierna

ytterligare ett gymnasium skall få statsbidrag från och med budgetåret

1955/56. Departementschefen har ansett valet därvid böra falla på

det äldsta gymnasiet, nämligen Borås handelsgymnasium. I motionerna

I: 26 och n: 29 har yrkats, att statsbidrag skall tillerkännas Jönköpings

handelsgymnasium från och med nästa budgetår.

Såvitt kan bedömas av antalet sökande till de nu icke statsunderstödda

handelsgymnasiema, synes dessa gymnasier, vart och ett inom sitt upptagningsområde,

i sin mån tillgodose ett väl ådagalagt behov av praktiskt inriktad

gymnasieundervisning. Därest ett handelsgymnasium befinnes på

ändamålsenligt sätt fylla en funktion inom skolorganisationen, synes det

efter en viss tids stabilisering böra kunna komma i åtnjutande av statsbidrag.

Från dessa synpunkter förefaller det utskottet lämpligast, att den

successiva ökning av antalet statsunderstödda handelsgymnasier, som i

fortsättningen anses böra äga rum, sker i kronologisk ordning, såvida icke

särskilda förhållanden till annat föranleder. Utskottet har i nuvarande läge

ansett sig böra ansluta sig till departementschefens uppfattning, att Borås

handelsgymnasium, som inrättades år 1950, bör erhålla statsbidrag från

och med nästa budgetår. Däremot har utskottet icke funnit sig böra tillstyrka

bifall till det i motionerna framställda yrkandet, att även Jönköpings

handelsgymnasium, som jämte Eskilstuna handelsgymnasium inrättades

år 1951, skulle tillerkännas statsbidrag redan från och med nästa

budgetår. Med hänsyn till vad nyss anförts, förväntar utskottet emellertid,

att sistnämnda båda handelsgymnasier, om ej särskilda skäl till annat föranleder,

kommer att av Kungl. Maj:t föreslås till åtnjutande av statsbidrag

från och med budgetåret 1956/57.

Utskottet — som biträder Kungl. Maj:ts förslag om en höjning av anslaget

med 105 000 kronor — får alltså hemställa

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 26 och II: 29, till Understöd

åt handelsgymnasier för budgetåret 1955/56 anvisa

ett förslagsanslag av 1 605 000 kronor.

9:o) Anordnande av handelsgymnasieexamen för lärjungar från

enskild undervisning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 300,

s. 597 och 598), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anordnande av handelsgymnasieexamen

för lärjungar från enskild undervisning för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 22 000 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1955

10:o) Bidrag till grafiska institutet. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 301, s. 598—600), vilket innebär en anslagshöjning med

6 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till grafiska institutet för

budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av 10 000 kronor.

ll:o) Bidrag till bergsskolan i Filipstad m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 302, s. 600), vilket innebär en anslagshöjning

med 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till bergsskolan i Filipstad

m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av 68 000

kronor.

12:o) Bidrag till textilinstitutet i Borås. Kungl. Maj:t har (punkt

303, s. 600—603) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 100 900 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom andra kammaren av herr Sjölin m. fl. väckt motion (II: 58),

vari hemställts att riksdagen måtte besluta att även facklärare vid textilinstitutet

i Borås med inplacering i löneklasserna 25—28 erhåller uppflyttning

två löneklasser och alltså inplaceras i löneklasserna 27—30,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Magnusson m. fl. (I: 315) och den andra inom andra kammaren

av herr Lundqvist m. fl. (II: 255), i vilka hemställts att riksdagen till Bidrag

till Textilinstitutet i Borås för budgetåret 1955/56 enligt överstyrelsens för

yrkesutbildning förslag ville anvisa förutom av departementschefen föreslagna

100 900 kronor dels 2 800 kronor för facklärarnas löneförbättring,

dels 1 500 kronor för extralärares och assistenters löneförbättring eller sammanlagt

105 200 kronor.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena hänvisas

— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — till motionerna

II:58 och I: 315.

Vid textilinstitutet är inrättade bland annat tre facklärartjänster, två

facklärarinnetjänster samt en spinnmästartjänst och en vävmästartjänst.

Enligt gällande statsbidragsvillkor skall innehavarna av dessa tjänster åtnjuta

lön enligt följande löneklasser å löneplan nr 1 i statens grundlöneförordning,

nämligen facklärarna 25—28 löneklasserna samt facklärarinnorna

och spinn- och vävmästarna 19—22 löneklasserna. Löneklassuppflyttning

sker efter samma grunder som för statstjänstemän i allmänhet.

Till avlönande av facklärare och facklärarinnor utgår statsbidrag med

hälften av kostnaderna. Till avlönande av spinn- och vävmästarna utgår

statsbidrag med två tredjedelar av grundlönerna och hälften av rörligt

tillägg.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1955

Till avlönande av extra lärare och assistenter, för vilkas arvodesnivå

särskilt villkor ej gäller, utgår nu statsbidrag med 3 500 kronor, under

förutsättning att från annat håll tillskjutes minst samma belopp.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har i enlighet med förslag av institutets

styrelse för nästa budgetår hemställt bland annat, att löneställningen för

facklärarna, facklärarinnorna och spinn- och vävmästarna matte höjas två

löneklasser samt att bidraget till avlönande av extra lärare och assistenter

måtte uppräknas med 1 500 kronor till 5 000 kronor.

Departementschefen, som räknat med oförändrat bidragsbelopp för avlönande

av extra lärare och assistenter, har förklarat sig ej beredd att för

närvarande förorda någon ändring beträffande den för facklärarna gällande

placeringen i löneklasserna 25—28. Däremot har departementschefen

funnit sig böra biträda förslaget om en uppflyttning av facklärarinnorna

samt spinn- och vävmästarna från löneklasserna 19—22 till löneklasserna

21—24.

I övrigt avser Kungl. Maj:ts förslag — som innebär en anslagshöjning

med 10 400 kronor — ökning av statsbidragsbeloppet för anskaffande av

apparatur från 2 600 kronor till 10 000 kronor såsom engångsanvisning för

modernisering och utbyte av befintliga maskiner; såsom villkor gäller i detta

avseende att från annat hall tillskjutes minst hälften sa stort belopp

som statsbidraget.

I motionerna 1:315 och 11:255 har anförts bland annat följande.

Vid Textilinstitutet finnas utom föreståndaren 7 fasta lärartjänster (3

facklärare med lön motsvarande lönegrad 25, 2 facklärarinnor samt 2 manliga

praktiklärare med lön motsvarande lönegrad 19). Dessa lärare erhöllo

sin nuvarande löneplacering redan år 1948 och ha sålunda icke i likhet med

jämställda lärare vid statliga och kommunala skolor erhållit löneförbättring

motsvarande en uppflyttning 2 lönegrader.

År efter år har kungl. överstyrelsen för yrkesutbildning äskat anslag härför,

men denna orättvisa har likväl fått kvarstå.

För budgetåret 1955/56 har Älvsborgs läns landsting beslutat ge anslag

till hälften av den föreslagna lönehöjningen för samtliga 7 lärartjänster,

medan chefen för ecklesiastikdepartementet ansett sig kunna förorda förslaget

om löneuppflyttning endast för 4 av de ifrågavarande 7 tjänsterna.

Han har med andra ord uteslutit de 3 manliga facklärarna, som haft samma

långa väntan som övriga på sin löneförbättring. Enär landstinget av det årligen

erforderliga beloppet, 5 616 kronor, är villigt ansla hälften, skulle staten

för de 3 lärarnas löneuppflyttning endast behöva öka anslaget med (avrundat)

2 800 kronor per år. .

Departementschefen har vidare icke ansett sig böra fororda höjning av

anslaget till extralärare och assistenter. Dessas arvoden äro nu avsevärt

lägre än vid t. ex. de kommunala yrkesskolorna. Även en mindre höjning

skulle här kunna betyda större möjligheter att få goda lärarkrafter. Det

kan inte anses rimligt att denna lilla grupp av lärare skall behöva avstå

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Statsutskottets utlåtande nr 12 år 1955

från den höjning som tillkommit praktiskt taget alla andra lärare i motsvarande

ställning inom vårt land.

För närvarande uppgår totalbeloppet per år för extralärare och assistenter

till 19 692 kronor. För en höjning av detta belopp med 3 000 kronor

skulle erfordras en ökning av statsanslaget med 1 500 kronor enligt yrkesskoloverstyrelsens

förslag (Älvsborgs läns landsting betalar även i detta

tall hälften).

Utskottet. Såsom framgar av den lämnade redogörelsen har departementschefen

förordat, att den såsom statsbidragsvillkor gällande löneklassplaceringen

för facklärarinnorna samt spinn- och vävmästarna vid textilinstitutet

från och med nästa budgetår skall höjas från 19—22 löneklasserna

till 21—24 löneklasserna. Ett av överstyrelsen för yrkesutbildning framlagt

förslag om höjning med två löneklasser även för facklärarna, som nu

är placerade i 25—28 löneklasserna, samt om ökning med 1 500 kronor av

det för närvarande med 3 500 kronor uppförda bidragsbeloppet för avlönande

av extra lärare och assistenter har departementschefen däremot ansett

sig icke böra biträda.

De i motionerna I: 315 och II: 255 samt II: 58 gjorda yrkandena överensstämmer

med överstyrelsens nyss angivna förslag beträffande facklärarnas

löneklassplacering. I de förstnämnda motionerna har vidare i enlighet

med överstyrelsens äskande hemställts om en höjning av bidraget till avlönande

av extra lärare och assistenter med 1 500 kronor.

Utskottet har vid sin prövning av förevarande spörsmål funnit sig böra

ansluta sig till departementschefens ställningstagande och avstyrker därför

bifall till motionerna.

Kungl. Maj:ts förslag i övrigt under denna punkt har icke givit utskottet

anledning till erinran.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna I: 315 och II: 255 samt

II: 58, till Bidrag till textilinstitutet i Borås för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 100 900 kronor.

13:°) Bidrag till Lennings textiltekniska institut i Norrköping.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 304, s. 603 och 604), vilket

innebär en anslagshöjning med 6 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Lennings textiltekniska

institut i Norrköping för budgetåret 1955/56 anvisa ett

anslag av 80 000 kronor.

14:o) Stipendier åt elever vid tekniska fackskolor och andra fackutbildningsanstalter.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 305,

s. 604), vilket innebär en anslagshöjning med 80 000 kronor, hemställer

utskottet,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1955

9

att riksdagen må till Stipendier åt elever vid tekniska

jackskolor och andra fackutbildning sanstalter för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 1 080 000 kronor.

15:o) Bidrag till anordnande av kurser för utbildning av elektriska

installatörer. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 307,

s. 605—607), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till anordnande av kurser

för utbildning av elektriska installatörer för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 75 500 kronor.

16:o) Resestipendier åt lärare vid yrkesundervisningen. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 310, s. 609), vilket innebär en anslagshöjning

med 3 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid yrkesundervisningen

för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 15 000 kronor.

17:o) Främjande av lärlingsutbildning inom muraryrket m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 312, s. 610—612), vilket innebär

en anslagsminskning med 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Främjande av lärlingsutbildning

inom muraryrket m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett

förslagsanslag av 100 000 kronor.

18:o) Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 313, s. 612—613), vilket innebär

en anslagsminskning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till kostnader för granskning

av utförda gesällprov för budgetåret 1955/56 anvisa

ett reservationsanslag av 5 000 kronor.

19:o) Bidrag till vissa omskolningskurser m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 314, s. 613—616), vilket innebär en anslagshöjning

med 250 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa omskolningskurser

m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av

1 350 000 kronor.

20:o) Bidrag till vissa kurser i cement- och betongteknik. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 315, s. 616), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1955

att riksdagen må till Bidrag till vissa kurser i cementoch

betongteknik för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 13 700 kronor.

21 :o) Besestipendier för yrkesutbildning. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 316, s. 616 och 617), vilket innebär en anslagshöjning

med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier för yrkesutbildning

för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av

60 000 kronor.

Folkbildningsåtgärder i övrigt m. m.

22.o) Understöd åt folkbiblioteksväsendet. Kungl. Maj:t har (punkt

317, s. 618—634) föreslagit riksdagen att godkänna av departementschefen

förordade ändrade grunder för statsbidrag till dels kommunala och med

dem likställda folkbibliotek, dels ock skolbiblioteken att gälla, såvitt angår

de förra biblioteken, från och med den 1 januari 1956 och i fråga om de

senare biblioteken från och med den 1 juli 1955, samt att till Understöd

åt folkbiblioteksväsendet för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 8 588 500 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herr Svärd väckt motion (I: 310), vari

hemställts, att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj:ts förslag under

åttonde huvudtiteln punkt 317 måtte avslå Kungl. Maj:ts förslag till

ändrade grunder för statsbidrag, i vad avser skolbiblioteken, samt för budgetåret

1955/56 till Understöd åt folkbiblioteksväsendet anvisa ett förslagsanslag

av 6 760 500 kronor,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Axel Andersson m. fl. (I: 56) och den andra inom andra kammaren av

fröken Vinge m.fl. (11:27), i vilka hemställts att riksdagen vid behandlingen

av skolbiblioteksanslaget (åttonde huvudtiteln, punkt 317) ville

godkänna Kungl. Maj:ts förslag med den ändringen, att statsbidragets

maximibelopp i landskommunerna sättes till 5 kronor per elev även i de

fall, då antalet elever i skoldistriktet överstiger 1 000,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av fru Gärde Widemar m.fl. (1:216) och den andra inom andra kammaren

av fröken Elmén m.fl. (II: 263), i vilka hemställts att riksdagen i anslutning

till den under åttonde huvudtiteln upptagna punkten Understöd

till folkbiblioteksväsendet i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa,

att Kungl. Maj:t måtte upptaga den i motionen berörda frågan till om
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1955

prövning och vidtaga de åtgärder, som erfordras för en förbättring av

biblioteksförhållandena vid fångvårdsanstalterna,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Pettersson och Elmgren (1:55) samt den andra inom andra

kammaren av fröken Vinge 7n.fl. (II: 56), i vilka hemställts att riksdagen

måtte besluta att elevavgifter vid av skolöverstyrelsen anordnad biblioteksskola

icke skall utgå, räknat från 1 juli 1955, samt att anslaget till bibliotekskurser

höjes med 7 000 kronor till 67 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag beträffande ändrade grunder för statsbidrag till

kommunala och med dem likställda folkbibliotek syftar till en teknisk

förenkling av statsbidragssystemet i anslutning till den centralisering

av kommunernas medelsförvaltning, som skett sedan tillkomsten av nu

gällande bidragsbestämmelser. Enligt dessa beräknas bidraget såsom grundunderstöd

samt tilläggsunderstöd I och II i visst förhållande till det s. k.

ortsbidraget, d. v. s. de medel som av kommunen eller andra icke statliga

bidragsgivare ställes till förfogande för det år, för vilket statsbidraget sökes.

Kungl. Maj:ts förslag innebär i huvudsak, att statsbidraget skall beräknas

på grundval av ett bidragsunderlag, i vilket ingår bibliotekens utgifter

för bokinköp och bokbindning samt för egentlig bibliotekspersonal

enligt fastställd utgiftsstat för det år, för vilket statsunderstöd sökes.

Grundunderstödet föreslås skola utgöra 50 procent av bidragsunderlaget,

dock såsom för närvarande högst 5 000 kronor. Tilläggsunderstöd I föreslås

skola utgå med ytterligare 20 procent av utgifterna för bokinköp och

bokbindning och tilläggsunderstöd II likaledes med ytterligare 20 procent

av utgifterna för löner och arvoden till kompetent personal. Summan av

statsbidraget per kommun och år avses liksom hittills skola vara maximerad

till 10 000 kronor. Omläggningen av grunderna för ifrågavarande statsbidrag

beräknas i och för sig ej komma att föranleda någon nämnvärd

kostnadsökning för statsverket.

Nu gällande grunder för statsbidrag till skolbiblioteken har i

statsverkspropositionen sammanfattats på följande sätt.

Statsunderstöden till skolbiblioteksväsendet utgår för närvarande för

flertalet folkskolors del i huvudsak enligt samma grunder som gäller för

understöd till kommunala och med dem likställda folkbibliotek. Bestämmelserna

(SFS 1930: 15) innebär, att understöden beräknas på grundval

av det bidrag från lokalt håll (ortsbidrag), som ställes till bibliotekets förfogande

för det år, för vilket statsunderstöd sökes. Understöden utgår i

form av dels grundunderstöd, dels två tilläggsunderstöd. Grundunderstödet

utgår enligt en fallande skala med högst 100 och lägst 50 procent av ortsbidraget.

Tilläggsunderstöden utgår med vartdera högst hälften av skillnaden

mellan ortsbidraget och grundunderstödet. För att tilläggsunderstöd

skall utgå, skall biblioteket fylla vissa kvalifikationer i fråga om dels handbokssamling

och läsrum, dels kompetens hos personalen. Statsunderstödet

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1955

var tidigare för varje distrikt maximerat till 1 000 kronor. Vid 1953 års

riksdag höjdes maximibeloppet till 3 000 kronor. I försöksdistrikt, där

försöksverksamheten omfattar distriktets samtliga skolor, utgår understödet

enligt beslut av 1951 års riksdag med samma belopp som ortsbidraget,

dock med högst 3 kronor 50 öre per lärjunge. Vid vissa andra statsunderstödda

skolor (kommunala realskolor, kommunala flickskolor, lärlings- och

yrkesskolor, folkhögskolor och lantmannaskolor m. fl.) utgår understödet

med samma belopp som ortsbidraget, dock med högst 300 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag till ändrade grunder för ifrågavarande statsbidrag

innebär i huvudsak följande. Bidraget skall för de statsunderstödda skolorna

utgå med samma belopp som vederbörande kommunala eller enskilda

huvudmän tillskjuter, dock i normala fall med högst 5 kronor per elev och

redovisningsår. För de större skoldistrikten (skolorna) föreslås statsbidragsbeloppet

skola minskas i förhållande till elevantalets ökning enligt följande

skala, som innebär att statsbidrag må utgå med högst

fem kronor, d. v. s. normalbeloppet, för varje elev t. o. m. 1 000 elever,

fyra » för varje elev därutöver t. o. m. 3 000 elever,

tre » » » » » » 0 ooo » samt

två » » » » utöver sistnämnda antal elever;

under förutsättning att vederbörande skoldistrikt (huvudman) tillskjuter

minst lika stort belopp. För folk- och småskolor av lägre skolform föreslås

vissa tilläggsbidrag. För folkhögskolorna bör statsbidraget utgå med högst

6 kronor 50 öre per elev och redovisningsår, dock med sammanlagt minst

300 kronor per skola. Till de statliga nomadskolorna samt barn- och ungdomsvårdsskolorna

bör under vederbörande omkostnadsanslag anvisas ett

belopp av 10 kronor per elev och budgetår. Statsbidrag avses skola beräknas

för varje elev, som vid vårterminens slut det redovisningsår, för vilket

bidrag sökes, var inskriven och åtnjöt undervisning vid vederbörande skola.

Det enligt de nya bidragsgrunderna beräknade maximala medelsbehovet

för statsbidrag till skolbiblioteken för redovisningsåret 1955/56 uppskattas

till omkring 4,2 miljoner kronor. Med beaktande av att icke samtliga

huvudmän kan förväntas för nämnda redovisningsår tillskjuta minst lika

stora belopp per elev som de statliga maximibidragen, har totalkostnaden

för statsverket för samma redovisningsår uppskattats till i avrundat tal

3,3 miljoner kronor, vilket belopp dock kommer att belasta anslaget först

för budgetåret 1956/57. Under nästa budgetår beräknas förskott — 90

procent av de slutliga bidragen — komma att utgå med sammanlagt omkring

3 miljoner kronor. Då till skolbiblioteken för det senast förflutna

budgetåret utanordnats bidrag med 1 172 000 kronor, kan den av statsbidragsreformen

föranledda utgiftsökningen för nästa budgetår uppskattas

till 1 828 000 kronor.

I motionen 1:310 har anförts följande.

Ehuru en upprustning av skolbiblioteken måste betraktas som önskvärd

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1955

13

anser jag mig på grund av det statsfinansiella läget ej kunna tillstyrka de

i årets statsverksproposition föreslagna ändrade grunderna för statsbidrag

till skolbiblioteken och de därav följande ökade anspråken på statsmedel.

Jag föreslår att de nuvarande grunderna bibehålies tills vidare, vilket skulle

innebära att man kunde bibehålla anslaget på innevarande budgetårs

nivå.

I motionerna I: 56 och II: 27 har anförts huvudsakligen följande.

Medan överstyrelsen räknat med att statsbidraget till de olika skoldistrikten

skulle utgå med maximalt 5 kronor per elev, under förutsättning

att skoldistriktet tillskjuter minst lika mycket, har Kungl. Maj:t vid bestämmandet

av maximibeloppet utgått från en fallande skala. Enligt

Kungl. Maj:ts förslag må statsbidrag utgå med högst fem kronor,

d. v. s. normalbeloppet, för varje elev t. o. m. 1 000 elever, högst fyra kronor

för varje elev därutöver t. o. m. 3 000 elever, högst 3 kronor för varje

elev därutöver t. o.m. 6 000 elever samt högst två kronor för varje elev

utöver sistnämnda antal elever. Den besparing, som härigenom skulle kunna

vinnas, uppskattas till omkr. 550 000 kronor vid full utbyggnad. Förslaget

motiveras med att skolbibliotekens bokbestånd i allmänhet kan utnyttjas

bättre i de större skoldistrikten än i de medelstora och mindre,

samt att administrationskostnaderna är lägre och den ekonomiska bärkraften

större i större distrikt.

Enligt vad vi inhämtat kommer dessa besparingsåtgärder att beröra 124

skoldistrikt, därav 78 städer, 8 köpingar och 38 landskommuner. Av de

38 landskommunerna är 30 belägna i Norrland. Med avseende på dessa

landsbygdsdistrikt torde den av Kungl. Maj:t förebragta motiveringen icke

vara bärande. Det rör sig här som regel om till ytvidden mycket stora skoldistrikt

med ett betydande antal skolor i varje distrikt. I dessa torde^ man

inte kunna räkna med vare sig möjligheten att utnyttja bokbeståndet

bättre, med lägre administrationskostnader eller med större ekonomisk bärkraft.

Det synes oss därför rimligt, att den av Kungl. Maj:t föreslagna nedsättningen

av maximibeloppet per elev i distrikt med mer än 1 000 elever icke

tillämpas på distrikt belägna i landskommuner. Merkostnaden i jämförelse

med det i propositionen framlagda förslaget kan vid full utbyggnad beräknas

till omkring 18 300 kronor. Då enligt Kungl. Maj:ts förslag endast ett

förskott å 90 % bör utgå under budgetåret 1955/56, skulle kostnadsökningen

stanna vid högst 16 500 kronor. Med hänsyn till att skolbiblioteksanslaget

är förslagsvis beräknat och det för närvarande torde vara omöjligt att

annat än mycket approximativt beräkna den verkliga medelsåtgången, torde

någon höjning av anslaget utöver det av Kungl. Maj:t föreslagna icke få

anses erforderlig.

Kungl. May.ts förslag med avseende å anslagsberäkningen innebär

dels en höjning med 1 828 000 kronor i anledning av den förordade

skolbiblioteksreformen, dels ock en automatisk höjning med 900 000 kronor

av anslagsposten till bidrag till folkbiblioteken m. 11. bibliotek. I enlighet

härmed föreslås, att anslaget — som nu är uppfört med 5 800 000 kronor

— för nästa budgetår höjes med sammanlagt 2 728 000 kronor till

8 588 500 kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1955

Ltt av skolöverstyrelsen framlagt förslag om upptagande under anslaget

av en ny anslagspost å 41 600 kronor till bibliotek vid fång vårdsanstalter

har departementschefen ansett sig icke kunna tillstyrka. I

motionerna 1:216 och 11:263 har i denna fråga anförts huvudsakligen följande.

I folkbibliotekssakkunnigas betänkande (SOU 1949:28) framhålls att

iangvardsbiblioteken hör till det moderna biblioteksväsendets mest försummade

grenar. »Otillräckliga anslag och brist på bibliotekssakkunnig ledning

har helt präglat verksamheten. De fasta biblioteken domineras av mer eller

mindre föråldrad andakts- och uppbyggelselitteratur och saknar representativa

urval av modern skönlitteratur. Den årliga tillväxten av bokbeståne-"

synnerl4?en ojämn. I en del fall redovisas inga som helst nvförvärv

till biblioteken under en lång följd av år. Också den centrala biblioteksverksamhet,

som i form av vandringsbibliotek bedrives av fångvårdsstyrelsen,

hämmas allvarligt av otillräckliga ekonomiska resurser.» För verksamhetsåret

1954—1955 hade man till sitt förfogande cirka 12 000 kr., men

detta belopp var även avsett för inköp av andakts- och läroböcker. I verkligheten

torde endast ungefär halva beloppet ha använts till böcker och

mbindning.

Behovet av sakkunnig ledning för fångvårdsbiblioteken torde emellertid

vara det för närvarande mest brännande problemet. Sedan folkbibliotekssakkunmga

år 1949 avgav sitt betänkande har de redan då bedrövliga förhållandena

ytterligare försämrats. Enligt instruktionen för fångvårdsstyrelsen

och fångvårdsanstalterna åligger det prästerlig befattningshavare att i

den omfattning fångvårdsstyrelsen bestämmer ha hand om anstalternas

bibliotek. Sedan predikant systemet i dess förutvarande form avskaffats genom

beslut av 1952 ars riksdag, kan den ifragavarande bestämmelsen icke

längre iakttagas. Någon annan bestämmelse om vem som skall ha ansvaret

för biblioteken har icke utfärdats. Från fångvårdsstyrelsens sida har i stället

uttalats önskemål om att de kommunala biblioteken skulle överta skötseln

av fångvårdsanstalternas bibliotek på det sätt som föreslagits i folkbibhotekssakkunnigas

betänkande. Förutsättningen för att detta skall kunna

ske måste vara att erforderliga medel anvisas för ändamålet. Med utgångspunkt

från de sakkunnigas beräkningar och med hänsyn till den förhöjning

sedan 1948 som skolöverstyrelsen räknat med kan kostnaden numera

beräknas tid 13 kronor per vardplats. Med ett beräknat vårdplatsantal

av 3 200 uppgår den sammanlagda kostnaden till 41 600 kr. Framhållas

bör att ett bifall till förslaget minskar anslagsbehovet under fångvårdsanstalternas^

omkostnadsanslag å andra huvudtiteln, ur vilket ansfag medel

till fångvårdsanstaltemas biblioteksverksamhet hittills utgått.

Biblioteksverksamhet i fängelser är inte bara ett medel för att få tiden

catt gå, fast också det är betydelsefullt för människor som lever månader och

år i fängelse. Böckerna ger underhållning och rekreation. De motverkar

den nedbrytande verkan av långa och händelselösa timmar i ensam cell

de befordrar själslig hälsa, och de bidrar till att höja såväl de enskilda

langarnas som anstaltens moral. De vidgar synfält och ger ökad social

förståelse för människor. Ett väl organiserat och fullt utnyttjat bibliotek

är ett ovärderligt medel för direkt och indirekt fostran.

Med hänsyn härtill synes det oss angeläget, att biblioteksverksamheten

vid tangvardsanstalterna organiseras på ett mera tillfredsställande sätt än

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1955

15

vad som f. n. är fallet. Det av skolöverstyrelsen i samråd med fångvårdsstyrelsen

framlagda förslaget torde erbjuda möjligheter härför.

Till stöd för det i motionerna 1:55 och II: 56 framställda yrkandet rörande

elevavgifterna vid skolöverstyrelsens biblioteksskola

har anförts huvudsakligen följande.

För tillträde till denna skola föreskrives, att sökande skall ha avlagt

akademisk examen (fil. kand.) och ha fullgjort elevtjänstgöring om sex

månader vid kvalificerat bibliotek. I realiteten fordras ytterligare praktik.

Dispens från akademisk examen kan förekomma. Föreskrifterna innebär,

att en utbildningstid av i allmänhet fyra år efter studentexamen beräknas

föregå denna specialutbildning.

Biblioteksskolan, som alltså är förlagd till och administreras av kungl.

skolöverstyrelsen, pågår under sex månader. En kursavgift av f. n. 250

kronor uttages av biblioteksskolans elever, vilka med ytterligt få undantag

rekryteras från orter utom Stockholm och alltså måste räkna med

särutgifter för kost och logi.

Det är obestridligt, att elevavgiften, som i och för sig icke synes stor,

dock genom att den utgör en toppbelastning blir verkligt betungande. Efter

biblioteksskolan kan befattningar väntas med placering i lönesystemet

motsvarande Ca 19, vilken avlöning medger endast mycket dröjande amorteringar

å ev. studieskulder.

Kungl. skolöverstyrelsen har vid upprepade tillfällen, senast till 1954

års statsverksproposition, i sina petita föreslagit elevavgiftens borttagande,

bl. a. under hänvisning till att elevavgifter som regel icke förekommer

vid andra av staten anordnade eller understödda utbildningskurser. Att

överstyrelsen detta år icke upprepat sitt förslag torde bero därpå, att departementschefen

år 1954 icke ansåg sig kunna tillstyrka detta förslag.

T en tid, då man från statligt håll på allt sätt söker underlätta yrkesutbildning,

måste det synas inkonsekvent, att staten upptar avgifter för utbildning

av denna personal.

Skolan räknar vanligen omkring 25—30 elever, och ett borttagande av

avgifterna skulle alltså medföra ett inkomstbortfall av cirka 7 000 kronor.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot den av departementschefen

förordade tekniska omläggningen från och med den 1 januari

1956 av grunderna för statsbidrag till kommunala och med dem likställda

folkbibliotek.

Vid behandlingen av förevarande anslagsfråga vid 1954 års riksdag underströk

utskottet (utlåtande nr 8, p. 306) betydelsen av att en allmän

upprustning av skolbiblioteken komme till stånd och underströk vikten av

att denna upprustning skedde samtidigt med övrig nu pågående reformverksamhet

på skolväsendets område. Härför erfordrades enligt utskottets

mening icke blott intensifierade lokala initiativ utan även väsentligt ökade

insatser från statens sida.

Mot bakgrunden av vad utskottet sålunda i ovannämnda avseenden anfört,

vill utskottet nu uttala sin tillfredsställelse över att Kungl. Maj:t vid

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1955

budgetavvägningen funnit det möjligt att bereda ett väsentligt ökat utrymme

för statens bidrag till skolbiblioteksverksamheten. Utskottet, som tillstyrker,

att en förbättring av statsbidragen till skolbiblioteken i enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag genomföres från och med den 1 juli 1955, avstyrker

följaktligen bifall till motionen 1:310.

De av departementschefen förordade ändrade grunderna för ifrågavarande

statsbidrag medför en förbättring av statsunderstödet för alla skoldistrikt

utom det fåtal distrikt, som hittills lämnat högst 400 kronor årligen

i ortsbidrag. För distrikt, som även i fortsättningen anslår ortsbidrag

av denna storlek, kommer statsbidraget liksom hittills att utgå med samma

belopp som ortsbidraget. För övriga distrikt innebär den föreslagna reformen

bland annat, att statsbidraget inom ramen av de angivna krontalen

per elev och redovisningsår kommer att utgå med enahanda belopp som

ortsbidraget utan krav på uppfyllande av de villkor, som nu gäller för utfående

av tilläggsunderstöd I och II; för närvarande kan distrikten först

med dessa tilläggsbidrag erhålla statsunderstöd med 100 procent av ortsbidraget.

Vidare upphäves den för skoldistrikten nu gällande maximeringen

av statsbidraget till 3 000 kronor årligen, liksom motsvarande maximering

till 300 kronor bortfaller för övriga statsunderstödda skolor.

De föreslagna statsbidragsgrunderna innebär en differentiering av bidraget

i följande hänseenden. För folk- och småskolor av lägre skolform föreslås

särskilda tilläggsbidrag. För folkhögskolorna förordas ett högre normalbelopp

per elev än det för övriga skolformer avsedda. Vidare föreslås,

att normalbeloppet av 5 kronor per elev och redovisningsår skall på visst

sätt stegvis minskas, om skoldistriktets (skolans) elevantal överstiger

1 000. Sistnämnda regel torde i praktiken icke medföra reducerade bidragsbelopp

för andra skolbibliotek än folkskoleväsendets.

De sålunda förordade differentieringsreglerna syftar alltså icke till någon

grundläggande avvägning av statsbidragets storlek i förhållande till vederbörande

huvudmans ekonomiska förmåga. Enligt utskottets mening skulle

vid en genomgripande reform beträffande förevarande statsbidrag en dylik

differentiering kunna övervägas, bland annat med hänsyn till att många

huvudmän icke torde anse sig i stånd att anslå lika stora ortsbidrag som

de maximala statsbidragen, vilka två bidrag sammantagna — normalt 10

kronor per elev och redovisningsår — ansetts utgöra det i princip erforderliga

beloppet för möjliggörande av en fullgod skolbiblioteksverksamhet. En

differentiering av statsbidraget alltefter huvudmännens ekonomiska förmaga

skulle emellertid otvivelaktigt medföra en betydande komplicering

av bidragsgrundema. Med hänsyn härtill och då spörsmålet om formerna

för statens bidragsgivning för skoländamål torde komma att från såväl

principiella som praktiska synpunkter ingående belysas genom allmänna

statsbidragsutredningens arbete och genom resultatet av den omprövning

av vissa statsbidrag på skolväsendets område, som särskilda sakkunniga

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1955

17

för närvarande sysslar med, har utskottet i nuvarande läge icke ansett sig

böra förorda annan konstruktion av ifrågavarande statsbidrag än den av

departementschefen föreslagna, enligt vilken statsbidraget kommer att väsentligen

bibehålla karaktären av ett stimulansbidrag. Utskottet utgår

emellertid från att frågan om utformningen av statens bidrag till skolbiblioteksverksamheten

kommer under förnyat övervägande i anslutning

till resultatet av nyssberörda utredningar.

Såsom av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår har departementschefen

föreslagit viss differentiering av statsbidragsbeloppen i förhållande

till elevantalets storlek. I motionerna I: 56 och II: 27 har yrkats

sådan ändring av dessa bidragsgrunder, att i landskommuner statsbidraget

skall utgå med högst 5 kronor per elev och redovisningsår, även om antalet

elever i skoldistriktet överstiger 1 000. Yrkandet, som har avseende å

38 landskommuner, har motiverats med att det i regel gäller till ytvidden

mycket stora distrikt med ett betydande antal skolor och att man i dessa

distrikt icke torde kunna räkna med något av de förhållanden, som av

departementschefen åberopats till stöd för den av honom föreslagna fallande

skalan för statsbidraget till de större distrikten, nämligen möjligheten

att bättre utnyttja bokbeståndet, förhållandevis lägre administrationskostnader

samt större ekonomisk bärkraft. Utskottet har införskaffat vissa

närmare uppgifter rörande de i motionerna åsyftade landskommunerna.

Av dessa uppgifter framgår, att ett genomförande av den motionsvis föreslagna

regeln skulle för de enskilda distrikten ha mycket ringa ekonomisk

effekt — den maximala merkostnaden för statsverket har också i motionerna

beräknats till sammanlagt blott något mer än 18 000 kronor — samt

att den avsedda förbättringen av statsbidraget skulle träffa mycket ojämnt

från de synpunkter, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande. På

grund härav har utskottet funnit sig böra avstyrka bifall till motionerna

I: 56 och II: 27.

Aled dessa överväganden tillstyrker utskottet godkännande av de av

departementschefen förordade ändrade grunderna för statsbidrag till skolbiblioteken,

att gälla från och med den 1 juli 1955.

Såsom framgår bland annat av vad i motionerna 1:216 och 11:263 anförts,

synes biblioteksverksamheten vid fångvårdsanstalterna icke vara

tillfredsställande anordnad. Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj:t har sin

uppmärksamhet riktad på frågan om lämpliga åtgärder för att i straffverkställighetsreformens

anda förbättra även biblioteksförhållandena inom fångvården.

Aled anledning av det i motionerna I: 55 och IT: 56 gjorda yrkandet om

en medelsanvisning av 7 000 kronor för att möjliggöra avskaffande av elevavgifterna

vid skolöverstyrelsens biblioteksskola får utskottet erinra om

att utskottet nyligen i annat sammanhang (utlåtande 1955: 56, p. 12) förklarat

det vara från principiella synpunkter önskvärt att så långt möjligt

2 — B i han g till riksdagens protokoll 1057). 6 sand. År 72

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1955

eliminera ekonomiska hinder i form av avgifter på olika utbildningsvägar.

Samtidigt har utskottet framhållit, att denna målsättning dock i många

fall på grund av skilda orsaker icke kan förverkligas annat än på längre

sikt.

Utskottet har — i betraktande av att många grundläggande utbildningsvägar

ännu är avgiftsbelagda — icke blivit övertygat om att den ifrågasatta

avgiftsbefrielsen för eleverna vid förevarande biblioteksskola är av

den angelägenhetsgrad, att den bör genomföras redan från och med nästa

budgetår och utan att motsvarande spörsmål beträffande åtskilliga andra

utbildningsområden samtidigt bringas till en tillfredsställande lösning. Utskottet

har med hänsyn härtill ansett sig böra avstyrka bifall till motionerna

I: 55 och II: 56.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag, att förevarande anslag för

nästa budgetår uppföres med 8 588 500 kronor, innebärande en höjning

med 2 728 000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna av departementschefen förordade ändrade

grunder för statsbidrag till kommunala och med dem likställda

folkbibliotek, att gälla från och med den 1 januari

1956;

b) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag ävensom med

avslag å motionen I: 310, såvitt här är i fråga, samt motionerna

I: 56 och II: 27, godkänna av departementschefen

förordade ändrade grunder för statsbidrag till skolbiblioteken,

att gälla från och med den 1 juli 1955;

c) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag ävensom med avslag

å motionen I: 310, såvitt här är i fråga, samt motionerna

I: 55 och II: 56, till Understöd åt folkbiblioteksväsendet

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av

8 588 500 kronor;

d) i anledning av motionerna 1:216 och 11:263 i skrivelse

till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet anfört

beträffande biblioteksförhållandena vid fångvårdsanstalterna.

23 :o) Bidrag till bildningsverksamhet bland sjömän. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 318, s. 634), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till bildningsverksamhet

bland sjömän för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av

5 000 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1955

24 :o) Bidrag till bildnings verksamhet bland fiskare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 319, s. 634 och 635), vilket innebär en

anslagshöjning med 2 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till bildning sverksamhet

bland fiskare för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av

7 500 kronor.

25:o) Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga

föreläsningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 320, s. 635—637), vilket innebär en anslagshöjning med 11 500 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt anstalter och föreningar,

som anordna populärvetenskapliga föreläsningar,

för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av 840 500 kronor.

26 :o) Understöd för anordnande av folkbildningskurser m. m. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 321, s. 637 och 638), vilket innebär

en anslagshöjning med 2 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd för anordnande av folkbildningskurser

m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett

anslag av 172 500 kronor.

27 :o) Bidrag till kursverksamhet bland samerna. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 322, s. 638), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till kursverksamhet bland

samerna för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av 5 000

kronor.

28:o) Resekostnadsersättning åt föreläsare. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 323, s. 639), vilket innebär en anslagshöjning med

5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resekostnadsersättning åt föreläsare

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av

245 000 kronor.

29:o) Understöd åt studiecirkelverksamhet. Kungl. Maj:t har

(punkt 324, s. 639—641) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för

budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 4 850 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Bengtson och

Nils Theodor Larsson (I: 14) samt den andra inom andra kammaren av

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1955

herr Ericsson i Näs (II: 23), i vilka hemställts, att riksdagen hos Kungl.

Maj:t måtte anhålla om sådan ändring av kungörelsen 1953:329, att den

nedre åldersgränsen utan några villkor slopas för musikcirkel, som arbetar

som ungdomscirkel.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en av den ökande studiecirkelverksamheten

betingad anslagshöjning med 1 400 000 kronor.

I motionerna 1:IJ+ och 11:23 har anförts bland annat följande.

I enlighet med kungl. kungörelsen den 5 juni 1953 om ändring i kungörelsen

den 30 juni 1947 angående statsbidrag till det fria och frivilliga

folkbildningsarbetet skall deltagare i s. k. ungdomscirklar ha uppnått en

ålder av minst 14 år. Enligt samma kungörelse må dock musikcirkel, som

arbetar som ungdomscirkel, jämväl ha medlemmar, som icke uppnått denna

ålder.

I skolöverstyrelsens anvisningar ang. statsbidrag till musikcirklar att

tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1953/54 har kungörelsens bestämmelser

om åberopande av undantag från den nedre åldersgränsens upprätthållande

vid ungdomscirklar emellertid tolkats på ett för musikcirklarna

vida oförmånligare sätt än vad som synes ha varit avsett i det

riksdagsbeslut, som låg till grund för nämnda kungörelse. Skolöverstyrelsen

anger sålunda att musikcirkel, som arbetar som ungdomscirkel, måste räkna

minst 5 medlemmar över 14 år för att kunna godkännas som statsbidragsberättigad.

Utöver detta antal skulle emellertid också få finnas deltagare

under 14 år.

Genom den praktiska tillämpning, som kungörelsen 1953: 392 fått, har

den beräknade gynnsamma situationen för mindre cirklar enligt vår mening

uteblivit. I all synnerhet synes det oss, att för glesbygdernas vidkommande

kravet på fem deltagare i åldrarna 14—18 år är en alltför sträng

bestämmelse. Det torde vara en mycket svår uppgift att i sådana orter

finna så många musikintresserade i åldrarna över 14 år att något nämnvärt

antal musikcirklar kan komma till stånd. Genom att denna gräns konstruerats

kommer många musikintresserade ungdomar i glesorterna både under

och över 14 år att få avstå från den grundläggande musikkunskap de borde

kunnat erhålla och som deras kamrater på de större orterna kan få tack

vare dessa orters större möjlighet att uppfylla villkoren för statsbidrag

till musikcirklar. Av dessa skäl anser vi det nödvändigt med en sådan förändring

av kungörelsen 1953: 392, att den nedre åldersgränsen för musikcirklar

som arbetar som ungdomscirklar helt borttages, och att därför alla

sådana cirklar, oberoende av antalet medlemmar över 14 år, erhåller statsbidrag.

Den argumentering som här kommit till användning för musikcirklarna

skulle kanske också kunna brukas för andra ämnen, som kan vara aktuella

inom ungdomscirkelverksamheten, men då av statsfinansiella skäl en begränsning

synes oss böra ske, och då intet ämne som just musiken är beroende

av att ungdomarna tidigt göres förtrogna därmed, synes det oss

att en begränsning just till musikcirklarna bör ske.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1955

21

I motionerna I: 14 och II: 23 har anförts, att skolöverstyrelsen i sina

anvisningar rörande statsbidrag till musikcirklar tolkat innebörden av

1953 års kungörelse om den nedre åldersgränsen för medlemskap i musikcirkel,

som arbetar såsom ungdomscirkel, på ett för musikcirklarna vida

oförmånligare sätt än vad som syntes ha varit avsett i det beslut av 1953

års riksdag (8 ht p. 324, SU 8 p. 303, Rskr 8), som låg till grund för kungörelsen.

I motionerna har vidare framställts yrkande i syfte att 1953 års

kungörelse ändras så, att någon nedre åldersgräns för medlemskap i musikcirkel,

som arbetar såsom ungdomscirkel, över huvud taget icke uppställes.

Utskottet får erinra om att det i motionerna upptagna spörsmålet var

föremål för behandling i ett av chefen för ecklesiastikdepartementet den

25 november 1953 i andra kammaren avgivet interpellationssvar angående

statsunderstöden till musikcirkelverksamheten (prot. II: 30). Departementschefen

förklarade sig därvid icke ha funnit något att invända mot de ifrågavarande,

av skolöverstyrelsen efter överläggning med studieförbundens studierektorer

utfärdade anvisningarna rörande tillämpningen av 1953 års

kungörelse.

Utskottet — som i likhet med departementschefen icke funnit anledning

till erinran mot skolöverstyrelsens tolkning av 1953 års riksdagsbeslut —

delar också den principiella uppfattning om åldersgränserna för deltagande

i det fria och frivilliga bildningsarbetet, varåt departementschefen vid

nämnda tillfälle gav uttryck. Under senare år har i allt större utsträckning

bildningsverksamheten bland ungdomen uppmärksammats av de olika folkbildningsrörelserna.

Detta har medfört en värdefull komplettering av verksamheten,

som tidigare väsentligen varit inriktad på att tillgodose de vuxna

åldersskiktens behov. Emellertid bör, såsom departementschefen framhöll,

den principen alltjämt vara vägledande för folkbildningsarbetet, att den

fria och frivilliga bildningsverksamheten främst skall vara avsedd för dem,

som efter slutad skolgång på fritid vill komplettera och bygga vidare på

den grund som skolan lagt.

Från dessa principiella synpunkter är det enligt utskottets mening icke

lämpligt att, såsom i motionerna yrkats, låta den ifrågavarande av särskilda

skäl tillkomna uppmjukningen för musikcirklarna övergå i en villkorslös

undantagsbestämmelse, ledande till att musikcirklarna i fråga om medlemssammansättningen

komme att helt skilja sig från ungdomscirklarna på

övriga områden inom det fria och frivilliga folkbildningsarbetet. På grund

härav och då ett genomförande av det i motionerna framställda förslaget

skulle kunna medföra förhållandevis vittgående ekonomiska konsekvenser,

har utskottet ansett sig böra avstyrka bifall till motionerna.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 12 år 1955

I. att riksdagen må till Understöd åt studiecirkelverksamhet

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 4 850 000 kronor;

II. att motionerna I: 14 och II: 23 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

30:o) Understöd för anordnande av s. k. universitetscirklar. I

enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 325, s. 641), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Understöd för anordnande av s. k.

universitetscirklar för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 40 000 kronor.

31 :o) Utbildning av studieledare för folkbildningsarbetet m. m.

Kungl. Maj:t har (punkt 326, s. 641—643) föreslagit riksdagen att till

detta ändamål för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av

88 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Norman m. fl.

(I: 69) och den andra inom andra kammaren av fru Sjöstrand m. fl. (II: 85),

i vilka hemställts, att riksdagen måtte bevilja ett anslag av 50 000 kronor

att ställas till skolöverstyrelsens förfogande för utbildnings- och fortbildningskurser

för musiklärare.

Beträffande motiveringen för detta yrkande får utskottet hänvisa till

motionen II: 85.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 4 000 kronor, avseende

ökning från 8 000 till 12 000 kronor av det under förevarande anslag

upptagna bidraget till Musikfrämjandet för utbildning av kommunala

musikledare.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

Med anledning av det i motionerna I: 69 och II: 85 framställda yrkandet

— som avser utbildning och fortbildning av lärare för musikcirklar och

musikskolor — får utskottet erinra om att utskottet vid 1954 års riksdag

förehade till behandling ett motionsvis framställt yrkande om särskild

medelsanvisning till kurser för utbildande av lärare för musikcirklar (utlåtande

nr 8, p. 316). Utskottet framhöll därvid att statsbidrag till utbildande

av studieledare inom folkbildningsarbetet beviljas studieförbunden

i form av bidrag till organisations- och administrationskostnader, i vilka

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1955

må inräknas utgifter för studieledar- och instruktionskurser. Vidare pekade

utskottet på att under förevarande anslag är upptagna särskilda anslagsposter

till utbildning av studieledare utanför studieorganisationerna samt

till utbildning av kommunala musikledare. Därjämte erinrade utskottet

om den utbildning av studieledare för de folkliga musiksammanslutningarnas

behov, som äger rum vid den sasom folkhögskola statsunderstödda

folkliga musikskolan i Arvika. Utskottet förklarade sig ha med tillfredsställelse

noterat kommunernas och folkbildningsorganisationernas växande

intresse för musiklivets främjande, men fann sig likväl icke berett att

förorda bifall till det motionsvis framställda yrkandet om ett särskilt anslag

för utbildande av lärare för musikcirklar. Enligt utskottets mening

borde denna utbildningsfråga inordnas i ett större sammanhang inom det

frivilliga bildningsarbetet.

I de nu ifrågavarande motionerna har framhållits, att förefintliga anordningar

för utbildning av lärare för musikcirklar och musikskolor är otillräckliga

med hänsyn till det aktuella behovet av lärare för den grundläggande

undervisningen i dessa undervisningsformer. Det i motionerna gjorda

yrkandet ansluter sig till vad av skolöverstyrelsen och Folkbildningsförbundet

förordats i yttranden över 1947 års musikutrednings betänkande

angående »Musikliv i Sverige» (SOU 1954:2).

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda, av utskottet biträdda

förslag innebär en höjning från 8 000 till 12 000 kronor av medelsanvisningen

på riksstaten till utbildning av kommunala musikledare. Under

nästföljande punkt, avseende anslag till Bidrag till studieförbund för organisations-

och administrationskostnader — ur vilket anslag såsom ovan

påpekats må utgå bidrag till bl. a. studieförbundens studieledar- och instruktionskurser

— tillstyrker utskottet bifall till Kungl. Maj:ts förslag

om en anslagshöjning med 400 000 kronor. Utskottet far därjämte erinra

om att på riksstaten för innevarande budgetår upptagits ett anslag av

381 500 kronor till utbildning av ungdomsledare. Vid de ungdomsledarkurser,

som avses med anslaget, må såsom övningsämne förekomma bland

annat musik (rytmik, vokal- och instrumentalmusik). Utskottet tillstyrker

i det följande bifall till Kungl. Maj:ts förslag om anvisande av oförändrat

anslagsbelopp till utbildning av ungdomsledare för nästa budgetår.

I detta sammanhang må också uppmärksammas att vid Framnäs folkhögskola

anordnats en musiklinje, som bland annat syftar till att i likhet

med musikskolan i Arvika — utbilda ledare och lärare för det folkliga musikbildningsarbetet.

Under åberopande av vad utskottet sålunda i förevarande ämne tidigare

anfört och nu ytterligare framhållit, avstyrker utskottet bifall till det i förevarande

motioner framställda yrkandet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1955

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 69 och II: 85, till Utbildning

av studieledare inom folkbildningsarbetet m. m. för

budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 88 000

kronor.

32 :o) Bidrag till studieförbund för organisations- och administrationskostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 327,

s. 643—646), vilket innebär en anslagshöjning med 400 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till studieförbund för organisations-

och administrationskostnader för budgetåret

1955/56 anvisa ett anslag av 1 955 000 kronor.

33 ro) Bidrag till verksamheten vid hemgårdar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 328, s. 646 och 647), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till verksamheten vid hemgårdar

för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av 150 000

kronor.

34:o) Bidrag till verksamheten vid studiehem. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 329, s. 647), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till verksamheten vid studiehem

för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av 75 000

kronor.

35:o) Utbildning av ungdomsledare. Kungl. Maj:t har (punkt 330,

s. 647) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1955/56

anvisa ett reservationsanslag av 381 500 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Svärd

(1:321) och den andra inom andra kammaren av herr Hagberg i Malmö

m. fl. (II: 343), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen måtte

vid behandling av punkt 330 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 161 250 kronor för budgetåret 1955/56 till Utbildning av

ungdomsledare.

Förevarande anslag, som upptagits på riksstaten från och med innevarande

budgetår, är uppfört med 381 500 kronor. Anslaget står till skolöverstyrelsens

förfogande dels för beviljande — enligt kungörelsen 1954: 575

— av bidrag till ungdomsorganisationer för anordnande av regionala och

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1955

25

centrala kurser för ungdomsledare och dels för anordnande i överstyrelsens

egen regi av högst två centrala kurser och en längre försökskurs för ungdomsledare.

Kungl. Maj ds förslag innebär oförändrad medelsanvisning för

nästa budgetår.

I motionerna 1:221 och 11:31,3 — i vilka jämväl framställts yrkanden

beträffande de under nästfoljande två punkter behandlade anslagen —

har anförts bland annat följande.

Den ståndpunkt vi intog vid föregående års riksdag i dessa frågor har vi

icke funnit anledning att frångå. Fortfarande är det statsekonomiska läget

så anspänt, att varje besparing av statens utgifter utgör en nödvändig

förutsättning för att den direkta inkomstskatten skall kunna nedbringas.

Vid den avvägning, som får göras mellan att belasta å ena sidan skattebetalarna

med en utgift om över 2,1 miljoner kronor och å andra sidan att

söka nedbringa statens utgifter med denna summa för att använda den

jämte övriga av oss föreslagna besparingar i statsbudgeten för att finansiera

en statsskattesänkning, väljer vi det senare alternativet. Vi förordar därför

även i år de nedprutningar och besparingar av förevarande anslag varom

vi gjorde framställning föregående år.

Detta får emellertid icke fattas, som om vår uppfattning vore den, att

behov icke föreligger för ett ökat samhälleligt stöd till ungdomen. Ungdomens

fritidssysselsättning är ett allvarligt problem, som det finns all

anledning att uppmärksamma. Det stöd och den ekonomiska hjälp, som

bör lämnas från samhällets sida till denna del av den ungdomsvårdande

verksamheten, bör dock enligt vår uppfattning under nuvarande omständigheter

koncentreras till de områden och till de organisationer, där ungdomsverksamheten

sedan gammalt har bedrivits på sådant sätt att garantier

finns för att medlen direkt kommer ungdomen till godo. En splittring av

anslaget bör emellertid undvikas.

Det anslag, som vi vill tillstyrka, bör därför oavkortat gå till Sveriges

riksidrottsförbund. Av de medel, som enligt statsverkspropositionen skulle

utgå till instruktörsverksamhet, utbildning av ungdomsledare och till ungdomens

fritidsverksamhet, har tidigare beräknats att cirka 330 000 kronor

skulle komma Riksidrottsförbundet till godo. Vi vill därför förorda att det

av Kungl. Maj:t i annat sammanhang framlagda förslaget om en avsättningtill

fonden för idrottens främjande med 9 000 000 kronor skall utgå med

ett med 330 000 kronor förhöjt belopp. Detta förslag innebär en nettobesparing

av 1 682 150 kronor.

Utskottet. Förslag om upptagande på riksstaten av förevarande anslagframlades

i propositionen 1954:156 angående anslag till främjande av

ungdomens föreningsliv och fritidsverksamhet m. m. Vid behandlingen av

denna proposition hade riksdagen jämväl att ta ställning till motionsvis

framförda yrkanden såväl angående avslag å Kungl. Maj:ts förslag om

anvisande av anslaget som angående utbrytande ur anslaget av visst belopp

för att ställas till Sveriges riksidrottsförbunds förfogande via anslaget till

avsättning till fonden för idrottens främjande. Nämnda yrkanden avslogs

av riksdagen, som i enlighet med Kungl. Maj ds förslag till Utbildning av

ungdomsledare för budgetåret 1954/55 anvisade ett reservationsanslag av

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1955

381 500 kronor (särskilda utskottets utlåtande nr 6, s. 18—21; riksdagens

skrivelse nr 315).

Kungl. Maj:ts förslag för nästa budgetår innebär anvisande av oförändrat

anslagsbelopp för ifrågavarande ändamål. Då utskottet icke funnit anledning

förorda ett frångående av den ståndpunkt i ämnet, som intogs av

1954 års riksdag, biträder utskottet Kungl. Maj:ts förslag och avstyrker

följaktligen bifall till motionerna I: 321 och II: 343, i vad de avser förevarande

anslag.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må — med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 321 och II: 343, såvitt

här är i fråga — till Utbildning av ungdomsledare för budgetåret

1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 381 500

kronor.

36:o) Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet. Kungl. Maj:t har

(punkt 331, s. 647) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels de under nästföregående punkt angivna, av herrar Svärd samt Hagberg

i Malmö to. fl. väckta, likalydande motionerna I: 321 och II: 343, i

vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen måtte avslå vad Kungl.

Maj:t hemställt under punkt 331 i åttonde huvudtiteln till Bidrag till

ungdomens fritidsverksamhet,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Hansson (I: 97) samt den andra inom andra kammaren av herrar

Gezelius och Stenberg (II: 86), i vilka yrkats att riksdagen måtte hemställa

hos Kungl. Maj:t om sådan ändring av kungörelsen angående stöd till ungdomens

förenings- och fritidsverksamhet att Sveriges riksidrottsförbund

kan vara huvudman för här avsedd fritidsverksamhet inom sitt verksamhetsområde.

Förevarande anslag, som första gången upptagits på riksstaten för innevarande

budgetår, är uppfört med 1 000 000 kronor. Anslaget står till

skolöverstyrelsens förfogande för att enligt kungörelsen 1954: 575 användas

till främjande av fritidsverksamhet bland ungdomen genom beviljande

av bidrag till anordnande av fritidsgrupper. Kungl. Maj:ts förslag innebär

oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår.

I motionerna 1:97 och 11:86 har anförts bland annat följande.

I Kungl. Maj:ts kungörelse 1954: 575 angående stöd till ungdomens förenings-

och fritidsverksamhet föreskrives bland annat (11 §): »För främjande

av fritidsverksamhet bland ungdom genom anordnande av fritidsgrupper

må statsbidrag utgå till dels av skolöverstyrelsen godkänt riksför
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1955

bund för studiecirkelverksamhet, dels ock kommun, under förutsättning att

vederbörande förbund eller kommun åtagit sig att vara huvudman för här

avsedd fritidsverksamhet.»

Sveriges riksidrottsförbund har i juni månad 1954 hos Kungl. Maj:t

anhållit att för erhållande av statsbidrag till ungdomens förenings- och

fritidsverksamhet bliva jämställt med av skolöverstyrelsen godkänt riksförbund

för studiecirkelverksamhet. Denna framställning föranledde icke

någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

I skolöverstyrelsens utlåtande över denna framställning framhölls bland

annat följande: »Överstyrelsen finner riksidrottsförbundet med hänsyn till

sin omfattning och organisation ägnat att bliva huvudman för här avsedd

fritidsverksamhet. Riksidrottsförbundet torde nämligen ha tillräckliga resurser

för en förberedande kontroll av verksamhetens utformning. Enligt

överstyrelsens uppfattning är emellertid riksdagens medverkan erforderlig

för en förändring av de i kungörelsen intagna bestämmelserna om huvudmannaskap.

»

Sedan nu gällande bestämmelser kunnat prövas har man konstaterat,

att riksidrottsförbundet i åtskilliga fall har fått fungera som rådgivare

när det gällt programutformning, bidragsgivning m. m. inte bara för organisationer

och föreningar inom detta förbund utan även för sammanslutningar

utanför riksidrottsförbundet. Detta har kunnat göras på grund av

att riksidrottsförbundet redan i ett tidigt skede startade förberedelserna

för denna verksamhet,

att idrotts- och sportsammanslutningar av olika slag funnit nu gällande

bestämmelser invecklade, bland annat på grund av de nya tjänstevägar som

därvid uppkommit, samt

att en undersökning av de statsbidragsansökningar, som inkommit till

det största studieförbundet, ger vid handen att omkring en femtedel av

alla fritidsgrupper haft idrott eller sport på programmen.

Utskottet. Detta anslag har, liksom det under nästföregående punkt behandlade,

upptagits på riksstaten i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

i propositionen 1954: 156 angående anslag till främjande av ungdomens

föreningsliv och fritidsverksamhet m. m. 1954 års riksdags beslut i ämnet

innebar samtidigt avslag på ett motionsvis framfört yrkande av samma

innebörd som det nu i motionerna I: 321 och II: 343 framställda.

Kungl. Maj:ts förslag innebär för nästa budgetår oförändrad medelsanvisning

för ifrågavarande ändamål. Av samma skäl, som utskottet anfört

under nästföregående punkt, biträder utskottet vad Kungl. Maj:t sålunda

föreslagit och avstyrker bifall till ovannämnda, motionsvis gjorda yrkande.

I motionerna I: 97 och II: 86 har citerats ett uttalande av skolöverstyrelsen

i dess yttrande den 18 november 1954 över Sveriges riksidrottsförbunds

hos Kungl. Maj :t den 16 juni 1954 gjorda ansökning att i fråga om villkoren

för erhållande av bidrag ur förevarande anslag jämställas med av

överstyrelsen godkänt studieförbund. I nämnda yttrande förklarade överstyrelsen,

såsom i motionerna angivits, att överstyrelsen funne riksidrottsförbundet

med hänsyn till sin omfattning och organisation ägnat att bli

huvudman för här avsedd fritidsverksamhet samt att enligt överstyrelsens

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1955

uppfattning riksdagens medverkan vore erforderlig för en förändring av

de i kungörelsen 1954: 575 intagna bestämmelserna om huvudmannaskap.

Utöver vad i motionerna citerats, anförde överstyrelsen i nämnda yttrande

vidare, att det syntes överstyrelsen rimligt, att riksdagens prövning av

frågan påkallades först sedan gällande ordning kunnat prövas under loppet

av innevarande budgetår samt att överstyrelsen med hänsyn till föreliggande

behov av ytterligare erfarenheter beträffande nu gällande bestämmelser

på området ansåge lämpligt, att frågan om ändring av bestämmelserna

upptoges till prövning först efter utgången av innevarande budgetår.

Med stöd därav hemställde överstyrelsen, att Kungl. Maj:t måtte lämna

riksidrottsförbundets framställning utan bifall. Genom beslut den 30 december

1954 fann Kungl. Maj:t riksidrottsförbundets ifrågavarande ansökning

icke föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Den förnyade prövning av riksidrottsförbundets ställning i förevarande

avseende, som sålunda kan väntas ske efter utgången av budgetåret

1954/55, bör enligt utskottets mening icke nu föregripas. På grund härav

avstyrker utskottet bifall till motionerna I: 97 och II: 86.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må — med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 321 och II: 343, såvitt

här är i fråga — till Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av

1 000 000 kronor;

II. att motionerna I: 97 och II: 86 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

37:o) Bidrag till instruktörsverksamhet inom ungdomsorganisationer.

Kungl. Maj:t har (punkt 332, s. 648) föreslagit riksdagen att till

detta ändamål för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av 302 400 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de under punkten

35 angivna, av herrar Svärd samt Hagberg i Malmö m. fl. väckta, likalydande

motionerna I: 321 och II: 343, i vilka hemställts, såvitt här är i

fråga, att riksdagen måtte avslå vad Kungl. Maj:t hemställt under punkt

332 i åttonde huvudtiteln till Bidrag till instruktörsverksamhet inom ungdomsorganisationerna.

Förevarande anslag, som första gången upptagits på riksstaten för innevarande

budgetår, är uppfört med 302 400 kronor. Ur anslaget utgår bidrag

enligt kungörelsen 1954: 575 för anställande av särskilda instruktörer inom

ungdomsorganisationer. Kungl. Maj:ts förslag innebär oförändrad medelsanvisning

för nästa budgetår.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1955

29

Utskottet. Även detta anslag har upptagits på riksstaten i enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag i propositionen 1954: 156 angående anslag till främjande

av ungdomens föreningsliv och fritidsverksamhet m. m. Med hänvisning

till utskottets ställningstagande till de under nästföregående två punkter

behandlade anslagsfrågorna biträder utskottet Kungl. Maj:ts förevarande

förslag och avstyrker bifall till motionerna I: 321 och II: 343 i vad

de avser ifrågavarande anslag.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må — med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 321 och II: 343, såvitt

här är i fråga — till Bidrag till instruktörsverksamhet

inom ungdomsorganisationer för budgetåret 1955/56 anvisa

ett anslag av 302 400 kronor.

38:o) Bidrag till Centralförbundet för nykterhetsundervisning. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 333, s. 648—650), vilket innebär

en anslagsminskning med 25 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Centralförbundet för

nykterhetsundervisning för budgetåret 1955/56 anvisa ett

reservationsanslag av 735 000 kronor.

39 :o) Bidrag till nykterhetsorganisationer m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 334, s. 650 och 651), vilket innebär en anslagsminskning

med 300 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till nykterhetsorganisationer

m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 1 134 200 kronor.

40:o) Bidrag till Svenska nykterhetsfrämjandet. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 335, s. 651—653) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Svenska nykterhetsfrämjandet

för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av 15 000

kronor.

41 :o) Studiehjälpsnämnden: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 336, s. 653—655), vilket innebär en anslagshöjning

med 13 900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1955/56, vidtaga den ändring

i personalförteckningen för studiehjälpsnämnden, som

föranledes av vad departementschefen anfört;

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1955

b) godkänna följande avlöningsstat för studiehjälpsnämnden,

att tillämpas tills vidare från och med budget
-

året 1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie personal, förslagsvis.. 7 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 44 100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 61 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 7 400

5. Ersättningar till granskningsmän, förslagsvis. . 17 000

Summa kronor 136 900

c) till Studiehjälpsnämnden: Avlöningar för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 136 900 kronor.

42:o) Studiehjälpsnämnden: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 337, s. 655), vilket innebär en anslagshöjning med

1 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Studiehjälpsnämnden: Omkostnader

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 18 500

kronor.

43:o) Ersättning till postverket för dess bestyr med statens studielån.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 338, s. 655 och 656),

vilket innebär en anslagshöjning med 15 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till postverket för dess

bestyr med statens studielån för budgetåret 1955/56 anvisa

ett förslagsanslag av 65 000 kronor.

44:o) Statens biografbyrå: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Majrts

förslag (punkt 339, s. 656 och 657), vilket innebär en anslagshöjning med

1 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens biografbyrå,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis ...................................... 78 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 43 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 2 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ................ 11 800

Summa kronor 135 700

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1955

31

b) till Statens biografbyrå: Avlöningar för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 135 700 kronor.

45:o) Statens biografbyrå: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 340, s. 657 och 658), vilket innebär en anslagsminskning

med 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens biografbyrå: Omkostnader

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 19 500

kronor.

46:o) Bidrag till Barnfilmkommittén. Kungl. Maj:t har (punkt 341,

s. 658 och 659) föreslagit riksdagen att till detta ändamål anvisa ett reservationsanslag

av 8 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru Carlqvist m. fl.

(I: 318) samt den andra inom andra kammaren av fröken Olsson och fru

Andrén (11:280), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta att till

Bidrag till barnfilmkommittén för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag

av 11 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 5 000 kronor.

Barnfilmkommittén har vidare för kalenderåret 1954 ur åttonde huvudtitelns

anslag till extra utgifter erhållit bidrag med 6 000 kronor.

För nästa budgetår har kommittén — under åberopande av vad som anförts

beträffande kommittén i den vid statsutskottets utlåtande 1954:112

fogade, av herr Ivarl Andersson m. fl. avgivna reservationen (s. 33—34; jfr

SU mem. 132 och Rskr 309) — anhållit om ett anslag av 11 000 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

Såsom bidrag till kostnaderna för Barnfilmkommitténs verksamhet har

anvisats dels för år 1954 ett belopp av 6 000 kronor ur åttonde huvudtitelns

reservationsanslag till extra utgifter, dels för budgetåret 1954/55 ett särskilt

reservationsanslag å 5 000 kronor å samma huvudtitel. För innevarande

budgetår har sålunda av statsmedel ställts ett sammanlagt belopp av

(V2 av 6 000 + 5 000 =) 8 000 kronor till kommitténs förfogande. Någon

höjning av detta belopp anser jag mig icke kunna tillstyrka för nästa budgetår.

Då kommittén tillkommande bidrag av statsmedel synes mig böra

utgå ur ett och samma anslag, föreslår jag, att det nu å riksstaten uppförda

särskilda reservationsanslaget till kommittén höjes med 3 000 kronor till

8 000 kronor eller till samma belopp, som kommittén sammanlagt åtnjuter

för innevarande budgetår.

I motionerna 1:318 och 11:280 har anförts huvudsakligen följande.

Under de diskussioner i filmfrågan, som fördes vid föregående års riksdag,

underströks från skilda håll mycket starkt betydelsen av barnfilmkommitténs

verksamhet. I den vid statsutskottets utlåtande nr 112 fogade

reservationen, som riksdagen i sitt beslut följde, uttalas om anslaget till

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1955

barnfilmkommittén: »Vid avvägningen av detta anslag har utskottet utgått

från uppfattningen, att bidraget i fråga bör utgå med 8 000 kronor för budgetår.

En ytterligare förstärkning framdeles av ifrågavarande anslagsmedel

synes utskottet från de i det föregående anförda synpunkterna väl motiverad.

Utskottet förutsätter därför, att Kungl. Maj:t vid prövning av anslagets

storlek för budgetåret 1955/56 beaktar vad utskottet sålunda anfört.»

Under det sista året har kommitténs arbete ökat betydligt dels genom

tillkomsten av nya barnfilmklubbar över hela landet, dels genom att filmproducenter

och biografägare i allt större utsträckning söker samarbete

med kommittén.

Utskottet. Vid behandlingen av propositionen 1954: 116 angående anslag

till statens biografbyrå m. m. beslöt riksdagen bland annat att avvisa ett av

Kungl. Maj:t framlagt förslag om införande av alternativa åldersgränser

för barntillåten film. I den vid statsutskottets utlåtande 1954: 112 fogade

reservation, som låg till grund för riksdagens beslut på denna punkt, anfördes

att man i stället borde på upplysningens väg söka skapa förutsättningar

för att föräldrarna i högre grad aktivt intresserade sig för valet av

barnens biografprogram. I detta sammanhang fästes i reservationen uppmärksamheten

på den upplysningsverksamhet i fråga om barn och film,

som bedrives av Barnfilmkommittén. Såsom i motionerna I: 318 och II: 280

framhållits, anfördes i reservationen vidare, att en ytterligare förstärkning

framdeles av anslagsmedlen till bidrag till Barnfilmkommittén syntes väl

motiverad; det förutsattes därför att Kungl. Maj:t vid sin prövning av

anslaget för budgetåret 1955/56 beaktade vad sålunda anförts.

Kungl. Maj:ts förslag beträffande ifrågavarande anslag för nästa budgetår,

avseende en medelsanvisning av 8 000 kronor, innebär emellertid ingen

förstärkning av statens bidrag till Barnfilmkommittén. Utskottet finner

för sin del starka skäl tala för att, i konsekvens med ovanberörda ställningstagande

av 1954 års riksdag, den i motionerna föreslagna höjningen

av statsbidraget till 11 000 kronor kommer till stånd. Utskottet tillstyrker

därför, att förevarande anslag höjes med 3 000 kronor utöver det av Kungl.

Maj:t äskade beloppet och således upptages med 11 000 kronor. Utskottet

hemställer förty,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna 1:318 och II: 280, till

Bidrag till Barnfilmkommittén för budgetåret 1955/56 anvisa

ett reservationsanslag av 11 000 kronor.

47:o) Bidrag till Samfundet för hembygdsvård. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 342, s. 659 och 660), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Samfundet för hembygdsvård

för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av

45 000 kronor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1955

33

Uppskjutna frågor

48:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen under följande

punkter, nämligen

punkten 291: Överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar. Överstyrelsen

för yrkesutbildning: Omkostnader. Överstyrelsen för yrkesutbildning:

Yrkespedagogisk reformverksamhet,

punkten 306: Bidrag till driften av centrala yrkesskolor. Bidrag till driften

av lokala yrkesskolor. Bidrag till byggnadsarbeten m. in. vid yrkesskolor,

punkten 308: Kurs för utbildning av sysselsättnings- och arbetsterapeuter,

punkten 309: Studiebidrag och stipendier åt elever vid yrkesskolor. Ltbildning

av lärare vid yrkesundervisningen, samt

punkten 311: Främjande av praktisk lärlingsutbildning hos .hantverksmästare,

u
avgiver

utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket utskottet harmed

får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 1 april 1955

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Yid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha näivaiit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Iwar

Anderson, Näsgård, Leander, Näsström, Hesselbom, Sundelin, Einar Persson,

Erik Svedberg, Axel Andersson, Elfving, Bengtson, Arrhén och Jacobsson;

samt

från a n d r a kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Malmborg i

Skövde, Lindholm, Eriksson i Sandby, Svensson i Ljungskile, Åkerström,

Hoppe, Petterson i Degerfors, Widén, Birke, Onsjö, Blidfors, Andreasson,

fröken Vinge och herr Svensson i Stenkyrka,

dock att vid behandlingen av punkterna 22—48 deltagit herr Ohlon i

stället för herr Axel Andersson och herr Boman i stället för herr Jacobsson.

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1955. G samt. -Vr 72

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1955

Reservationer

1) vid punkten 12 (Bidrag till textilinstitutet i Borås) av herrar Hesselbom,

Årrhén, Skoglund i Doverstorp och Birke, vilka ansett att utskottet

bort tillstyrka bifall till motionerna I: 315 och II: 255 samt II: 58 — innebärande

uppflyttning två löneklasser jämväl för facklärarna vid textilinstitutet

och höjning med 1 500 kronor av bidraget till avlönande av extra

lärare och assistenter med därav följande ökning av anslagssumman med

tillhopa 4 300 kronor — samt att utskottet fördenskull bort hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med bifall till motionerna I: 315 och II: 255 samt

II: 58, till Bidrag till textilinstitutet i Borås för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 105 200 kronor.

2) vid punkten 22 (Understöd åt folkbiblioteksväsendet)

a) av- herrar Arrhén, Skoglund i Doverstorp och Birke, vilka ansett att

utskottet bort tillstyrka bifall till motionen I: 310 samt att utskottets hemställan

därför bort i nedan angivna delar ha följande lydelse:

»b) med bifall till motionen I: 310, såvitt här är i fråga,

samt med avslag å motionerna I: 56 och II: 27, besluta avslå

Kungl. Maj:ts förslag om godkännande av de av departementschefen

förordade ändrade grunderna för statsbidrag

till skolbiblioteken, att gälla från och med den 1 juli

1955;

c) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall

till motionen I: 310, såvitt här är i fråga, samt med avslag

å motionerna I: 55 och II: 56, till Understöd åt folkbiblioteksväsendet

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag

av 6 760 500 kronor;»

b) av herrar Ohlon, Boman, Sundelin, Bengtson, Malmborg i Skövde,

Svensson i Ljungskile, Hoppe, Widén och fröken Vinge, vilka ansett att

utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna I: 55 och II: 56 och att därför

dels utskottets yttrande på s. 18 från och med det stycke, som börjar

med »Utskottet har», till och med det stycke, som slutar med »2 728 000

kronor», bort ersättas med text av följande lydelse:

»Utskottet har vid sin prövning av det nu förevarande spörsmålet funnit

vägande skäl tala för att i enlighet med vad i motionerna I: 55 och II: 56

påyrkats elevavgifterna vid skolöverstyrelsens biblioteksskola avskaffas

med utgången av innevarande budgetår. För ändamålet fordras en höjning

med 7 000 kronor av den under anslaget upptagna anslagsposten till

bibliotekskurser.

Då utskottet icke i övrigt funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1955

55

under ifrågavarande punkt framställda förslag, torde anslaget för nästa

budgetår böra höjas med 7 000 kronor utöver det av Kungl. Maj:t äskade

beloppet av 8 588 500 kronor och således uppföras med 8 595 500 kronor.»

dels ock utskottets hemställan under c) bort ha följande lydelse:

»c) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt med bifall

till motionerna I: 55 och II: 56 ävensom med avslag å

motionen I: 310, såvitt här är i fråga, till Understöd åt

folkbiblioteksväsendet för budgetåret 1955/56 anvisa ett

förslagsanslag av 8 595 500 kronor;»

3) vid punkten 31 (Utbildning av studieledare för folkbildningsarbetet

m. in.) av fröken Vinge.

4) vid punkten 35 (Utbildning av ungdomsledare) av herrar Arrhén,

Skoglund i Doverstorp och Birke, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka

bifall till motionerna 1:321 och 11:343, i vad avser ifrågavarande anslag,

samt till följd därav hemställa,

att riksdagen må — i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 321 och II: 343, såvitt

här är i fråga — till Utbildning av ungdomsledare för budgetåret

1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 161 250

kronor.

5) vid punkten 36 (Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet) av herrar

Arrlién, Skoglund i Doverstorp och Birke, vilka ansett att utskottet bort

i enlighet med motionerna I: 321 och II: 343 avstyrka bifall till Kungl.

Maj:ts ifrågavarande förslag samt att till följd därav utskottets hemställan

under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må — med avslag å Kungl. Maj:ts förslag

— bifalla motionerna I: 321 och II: 343, såvitt här är

i fråga, och till följd härav besluta att förslagsanslaget

till Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet icke skall

uppföras å riksstaten för budgetåret 1955/56;»

6) vid punkten 37 (Bidrag till instruktörsverksamhet inom ungdomsorganisationer)

av herrar Arrhén, Skoglund i Doverstorp och Birke, vilka

ansett att utskottet bort i enlighet med motionerna I: 321 och II: 343 avstyrka

bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag samt till följd därav

hemställa,

att riksdagen må — med avslag å Kungl. Maj:ts förslag

— bifalla motionerna 1:321 och 11:343, såvitt här är i

fråga, och till följd härav besluta att anslaget till Bidrag

till instruktörsverksamhet inom, ungdomsorganisationer

icke skall uppföras å riksstaten för budgetåret 1955/56.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1955:207 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående nedläggande av garnisonssjukhuset i Skövde m. m. a1 i texten