Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1955/56 till yrkesundervisningen samt till folkbildning såtgärder i övrigt m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
1955-04-01 · 35 sidor, varav 34 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 34 av 35 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1955:72, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1955/56 till yrkesundervisningen samt till folkbildning såtgärder i övrigt m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1955
1
Nr 72
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar
om anslag för budgetåret 1955/56 till yrkesundervisningen
samt till folkbildning såtgärder i
övrigt m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
(2:a avd.)
Y rkesundervisningen
l:o) Högre tekniska läroverk: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln framställda förslag
(punkt 292, s. 579—587 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 4 januari 1955), vilket avser bland annat inrättande
av två nya ordinarie lektorstjänster, femton adjunktstjänster i Ce 29,
sex vaktmästartjänster i Ce 12, en vaktmästartjänst i Ce 11 och en värmeskötartjänst
i Ce 11 samt i fråga om medelsanvisningen innebär en anslagshöjning
med 200 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare
från och med budgetåret 1955/56, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för de högre tekniska läroverken,
som föranledes av vad departementschefen förordat,
b) godkänna följande avlöningsstat för de högre tekniska
läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1955/56:
Avlöningsstat
Utgifter
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.................................... 3 085 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:
a) Arvoden åt skolläkare m. m., förslagsvis
...................... 32 100
1 — Bihang till riksdagens ''protokoll 1955. 6 saml. Nr 72
2
Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1955
b) Arvoden åt bibliotekarier, förslags
-
vis ........................... 12 900 45 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis .............................. 2 810 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 715 000
Summa kronor 6 655 000
Särskilda uppbördsmedel
Hyror och hyresersättningar m. m............. 100 000
Nettoutgift kronor 6 555 000
c) till Högre tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 6 555 000 kronor.
2:o) Högre tekniska läroverk: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 293, s. 588), vilket innebär en anslagshöjning
med 11 700 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Omkostnader
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av
665 200 kronor.
3:o) Högre tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 294, s. 588—590), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Materiel,
böcker m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 440 000 kronor.
4:o) Högre tekniska läroverk: Föreläsningar och fortbildningskurser.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 295, s. 590), vilket
innebär en anslagshöjning med 12 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Föreläsningar
och fortbildningskurser för budgetåret 1955/56 anvisa
ett reservationsanslag av 22 000 kronor.
5:o) Konstfackskolan: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 296, s. 591—593), vilket innebär en anslagshöjning med
31 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1955/56, vidtaga de änd
-
Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1955 3
ringar i personalförteckningen för konstfackskolan, som föranledes
av vad departementschefen förordat,
b) godkänna följande avlöningsstat för konstfackskolan,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1955/56:
Avlöningsstat
Utgifter
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-
vis ..................................... 368 200
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:
a. Arvoden åt skolläkare m. m., förslagsvis
........................ 6 250
b. Ersättning åt vissa sakkunniga, förslagsvis
........................ 100
c. Arvode åt bibliotekarie........... 6 840
d. Arvode åt tillsynslärare .......... 450
e. Arvode åt portvakt.............. 960
f. Ersättning åt vissa teckningslärare
och handledare, förslagsvis........ 4 800
g. Ersättning åt styrelsens sekreterare 2 400 21 800
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis .............................. 625 200
4. Rörligt tillägg, förslagsvis................ 114 800
Summa kronor 1 130 000
Särskilda uppbördsmedel
1. Elevavgifter, förslagsvis .......... 22 000
2. Avkastning ur Sjöstedtska fonden .. 2 880
3. Bidrag från Stockholms stad, förslagsvis
......................... 203 120 228 000
Nettoutgift kronor 902 000
c) till Konstfackskolan: Avlöningar för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 902 000 kronor.
6:o) Konstfackskolan: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 297, s. 593), vilket innebär en anslagshöjning med 700 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Konstfackskolan: Omkostnader för
budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 77 100
kronor.
4
Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1955
7:6) Konstfackskolan: Undervisningsmateriel m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 298, s. 593 och 594), vilket innebär en anslagshöjning
med 2 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Konstfackskolan: Undervisningsmateriel
m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 74 900 kronor.
8:o) Understöd åt handelsgymnasier. Kungl. Maj:t har (punkt 299,
s. 594—597) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 1 605 000 kronor, innebärande en anslagshöjning
med 105 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Heuman m. fl.
(I: 26) och den andra inom andra kammaren av herr Hamrin m. fl. (II: 29),
i vilka hemställts att riksdagen måtte bevilja erforderligt anslag för statsbidrag
åt Jönköpings handelsgymnasium från och med den 1 juli 1955 enligt
bestämmelserna i kungörelsen den 5 juni 1953 angående statsbidrag till
de statsunderstödda handelsgymnasierna (SFS nr 528/1953).
Beträffande motiveringen för det i motionerna gjorda yrkandet får utskottet
hänvisa till motionen I: 26.
Överstyrelsen för yrkesutbildning har i sina anslagsäskanden för nästa
budgetår föreslagit, bland annat, att statsbidrag beräknas till en avdelning
av första och en avdelning av andra klassen i tvåårig kurs vid vart och ett
av de nu icke statsunderstödda handelsgymnasierna i Alvesta, Borås,
Eskilstuna, Halmstad, Jönköping, Linköping och Västerås.
Departementschefen har — med erinran om att under de senare budgetåren
kretsen av statsunderstödda handelsgymnasier successivt utvidgats —
ansett sig även för nästa budgetår böra tillstyrka statsbidrag till ytterligare
ett handelsgymnasium, varvid enligt departementschefens mening valet
borde falla på det äldsta av de gymnasier, som kunde komma i fråga, nämligen
Borås handelsgymnasium. I enlighet härmed har departementschefen
för nästa budgetår beräknat statsbidrag till detta gymnasium för en klassavdelning
av vardera första och andra klassen.
I övrigt avser Kungl. Maj:ts förslag statsbidrag till utbyggnad av den
tvååriga kursen vid Umeå handelsgymnasium med en parallellavdelning
av första klass ävensom medelsanvisning för vissa automatiska utgiftsökningar.
Utskottet. Av de sju nu icke statsunderstödda handelsgymnasierna inrättades
Borås handelsgymnasium år 1950, Eskilstuna och Jönköpings handelsgymnasier
år 1951, Linköpings och Västerås handelsgymnasier år 1953
Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1955
5
samt Halmstads och Kronobergs (Alvesta) handelsgymnasier år 1954. Överstyrelsen
för yrkesutbildning har föreslagit, att samtliga dessa sju gymnasier
skall erhålla statsbidrag från och med nästa budgetår. Departementschefen
har för sin del tillstyrkt, att utöver de nu statsunderstödda gymnasierna
ytterligare ett gymnasium skall få statsbidrag från och med budgetåret
1955/56. Departementschefen har ansett valet därvid böra falla på
det äldsta gymnasiet, nämligen Borås handelsgymnasium. I motionerna
I: 26 och n: 29 har yrkats, att statsbidrag skall tillerkännas Jönköpings
handelsgymnasium från och med nästa budgetår.
Såvitt kan bedömas av antalet sökande till de nu icke statsunderstödda
handelsgymnasiema, synes dessa gymnasier, vart och ett inom sitt upptagningsområde,
i sin mån tillgodose ett väl ådagalagt behov av praktiskt inriktad
gymnasieundervisning. Därest ett handelsgymnasium befinnes på
ändamålsenligt sätt fylla en funktion inom skolorganisationen, synes det
efter en viss tids stabilisering böra kunna komma i åtnjutande av statsbidrag.
Från dessa synpunkter förefaller det utskottet lämpligast, att den
successiva ökning av antalet statsunderstödda handelsgymnasier, som i
fortsättningen anses böra äga rum, sker i kronologisk ordning, såvida icke
särskilda förhållanden till annat föranleder. Utskottet har i nuvarande läge
ansett sig böra ansluta sig till departementschefens uppfattning, att Borås
handelsgymnasium, som inrättades år 1950, bör erhålla statsbidrag från
och med nästa budgetår. Däremot har utskottet icke funnit sig böra tillstyrka
bifall till det i motionerna framställda yrkandet, att även Jönköpings
handelsgymnasium, som jämte Eskilstuna handelsgymnasium inrättades
år 1951, skulle tillerkännas statsbidrag redan från och med nästa
budgetår. Med hänsyn till vad nyss anförts, förväntar utskottet emellertid,
att sistnämnda båda handelsgymnasier, om ej särskilda skäl till annat föranleder,
kommer att av Kungl. Maj:t föreslås till åtnjutande av statsbidrag
från och med budgetåret 1956/57.
Utskottet — som biträder Kungl. Maj:ts förslag om en höjning av anslaget
med 105 000 kronor — får alltså hemställa
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 26 och II: 29, till Understöd
åt handelsgymnasier för budgetåret 1955/56 anvisa
ett förslagsanslag av 1 605 000 kronor.
9:o) Anordnande av handelsgymnasieexamen för lärjungar från
enskild undervisning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 300,
s. 597 och 598), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Anordnande av handelsgymnasieexamen
för lärjungar från enskild undervisning för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 22 000 kronor.
6
Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1955
10:o) Bidrag till grafiska institutet. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 301, s. 598—600), vilket innebär en anslagshöjning med
6 400 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till grafiska institutet för
budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av 10 000 kronor.
ll:o) Bidrag till bergsskolan i Filipstad m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 302, s. 600), vilket innebär en anslagshöjning
med 800 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till bergsskolan i Filipstad
m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av 68 000
kronor.
12:o) Bidrag till textilinstitutet i Borås. Kungl. Maj:t har (punkt
303, s. 600—603) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 100 900 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels en inom andra kammaren av herr Sjölin m. fl. väckt motion (II: 58),
vari hemställts att riksdagen måtte besluta att även facklärare vid textilinstitutet
i Borås med inplacering i löneklasserna 25—28 erhåller uppflyttning
två löneklasser och alltså inplaceras i löneklasserna 27—30,
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Magnusson m. fl. (I: 315) och den andra inom andra kammaren
av herr Lundqvist m. fl. (II: 255), i vilka hemställts att riksdagen till Bidrag
till Textilinstitutet i Borås för budgetåret 1955/56 enligt överstyrelsens för
yrkesutbildning förslag ville anvisa förutom av departementschefen föreslagna
100 900 kronor dels 2 800 kronor för facklärarnas löneförbättring,
dels 1 500 kronor för extralärares och assistenters löneförbättring eller sammanlagt
105 200 kronor.
Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena hänvisas
— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — till motionerna
II:58 och I: 315.
Vid textilinstitutet är inrättade bland annat tre facklärartjänster, två
facklärarinnetjänster samt en spinnmästartjänst och en vävmästartjänst.
Enligt gällande statsbidragsvillkor skall innehavarna av dessa tjänster åtnjuta
lön enligt följande löneklasser å löneplan nr 1 i statens grundlöneförordning,
nämligen facklärarna 25—28 löneklasserna samt facklärarinnorna
och spinn- och vävmästarna 19—22 löneklasserna. Löneklassuppflyttning
sker efter samma grunder som för statstjänstemän i allmänhet.
Till avlönande av facklärare och facklärarinnor utgår statsbidrag med
hälften av kostnaderna. Till avlönande av spinn- och vävmästarna utgår
statsbidrag med två tredjedelar av grundlönerna och hälften av rörligt
tillägg.
7
Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1955
Till avlönande av extra lärare och assistenter, för vilkas arvodesnivå
särskilt villkor ej gäller, utgår nu statsbidrag med 3 500 kronor, under
förutsättning att från annat håll tillskjutes minst samma belopp.
Överstyrelsen för yrkesutbildning har i enlighet med förslag av institutets
styrelse för nästa budgetår hemställt bland annat, att löneställningen för
facklärarna, facklärarinnorna och spinn- och vävmästarna matte höjas två
löneklasser samt att bidraget till avlönande av extra lärare och assistenter
måtte uppräknas med 1 500 kronor till 5 000 kronor.
Departementschefen, som räknat med oförändrat bidragsbelopp för avlönande
av extra lärare och assistenter, har förklarat sig ej beredd att för
närvarande förorda någon ändring beträffande den för facklärarna gällande
placeringen i löneklasserna 25—28. Däremot har departementschefen
funnit sig böra biträda förslaget om en uppflyttning av facklärarinnorna
samt spinn- och vävmästarna från löneklasserna 19—22 till löneklasserna
21—24.
I övrigt avser Kungl. Maj:ts förslag — som innebär en anslagshöjning
med 10 400 kronor — ökning av statsbidragsbeloppet för anskaffande av
apparatur från 2 600 kronor till 10 000 kronor såsom engångsanvisning för
modernisering och utbyte av befintliga maskiner; såsom villkor gäller i detta
avseende att från annat hall tillskjutes minst hälften sa stort belopp
som statsbidraget.
I motionerna 1:315 och 11:255 har anförts bland annat följande.
Vid Textilinstitutet finnas utom föreståndaren 7 fasta lärartjänster (3
facklärare med lön motsvarande lönegrad 25, 2 facklärarinnor samt 2 manliga
praktiklärare med lön motsvarande lönegrad 19). Dessa lärare erhöllo
sin nuvarande löneplacering redan år 1948 och ha sålunda icke i likhet med
jämställda lärare vid statliga och kommunala skolor erhållit löneförbättring
motsvarande en uppflyttning 2 lönegrader.
År efter år har kungl. överstyrelsen för yrkesutbildning äskat anslag härför,
men denna orättvisa har likväl fått kvarstå.
För budgetåret 1955/56 har Älvsborgs läns landsting beslutat ge anslag
till hälften av den föreslagna lönehöjningen för samtliga 7 lärartjänster,
medan chefen för ecklesiastikdepartementet ansett sig kunna förorda förslaget
om löneuppflyttning endast för 4 av de ifrågavarande 7 tjänsterna.
Han har med andra ord uteslutit de 3 manliga facklärarna, som haft samma
långa väntan som övriga på sin löneförbättring. Enär landstinget av det årligen
erforderliga beloppet, 5 616 kronor, är villigt ansla hälften, skulle staten
för de 3 lärarnas löneuppflyttning endast behöva öka anslaget med (avrundat)
2 800 kronor per år. .
Departementschefen har vidare icke ansett sig böra fororda höjning av
anslaget till extralärare och assistenter. Dessas arvoden äro nu avsevärt
lägre än vid t. ex. de kommunala yrkesskolorna. Även en mindre höjning
skulle här kunna betyda större möjligheter att få goda lärarkrafter. Det
kan inte anses rimligt att denna lilla grupp av lärare skall behöva avstå
8 Statsutskottets utlåtande nr 12 år 1955
från den höjning som tillkommit praktiskt taget alla andra lärare i motsvarande
ställning inom vårt land.
För närvarande uppgår totalbeloppet per år för extralärare och assistenter
till 19 692 kronor. För en höjning av detta belopp med 3 000 kronor
skulle erfordras en ökning av statsanslaget med 1 500 kronor enligt yrkesskoloverstyrelsens
förslag (Älvsborgs läns landsting betalar även i detta
tall hälften).
Utskottet. Såsom framgar av den lämnade redogörelsen har departementschefen
förordat, att den såsom statsbidragsvillkor gällande löneklassplaceringen
för facklärarinnorna samt spinn- och vävmästarna vid textilinstitutet
från och med nästa budgetår skall höjas från 19—22 löneklasserna
till 21—24 löneklasserna. Ett av överstyrelsen för yrkesutbildning framlagt
förslag om höjning med två löneklasser även för facklärarna, som nu
är placerade i 25—28 löneklasserna, samt om ökning med 1 500 kronor av
det för närvarande med 3 500 kronor uppförda bidragsbeloppet för avlönande
av extra lärare och assistenter har departementschefen däremot ansett
sig icke böra biträda.
De i motionerna I: 315 och II: 255 samt II: 58 gjorda yrkandena överensstämmer
med överstyrelsens nyss angivna förslag beträffande facklärarnas
löneklassplacering. I de förstnämnda motionerna har vidare i enlighet
med överstyrelsens äskande hemställts om en höjning av bidraget till avlönande
av extra lärare och assistenter med 1 500 kronor.
Utskottet har vid sin prövning av förevarande spörsmål funnit sig böra
ansluta sig till departementschefens ställningstagande och avstyrker därför
bifall till motionerna.
Kungl. Maj:ts förslag i övrigt under denna punkt har icke givit utskottet
anledning till erinran.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna I: 315 och II: 255 samt
II: 58, till Bidrag till textilinstitutet i Borås för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 100 900 kronor.
13:°) Bidrag till Lennings textiltekniska institut i Norrköping.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 304, s. 603 och 604), vilket
innebär en anslagshöjning med 6 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till Lennings textiltekniska
institut i Norrköping för budgetåret 1955/56 anvisa ett
anslag av 80 000 kronor.
14:o) Stipendier åt elever vid tekniska fackskolor och andra fackutbildningsanstalter.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 305,
s. 604), vilket innebär en anslagshöjning med 80 000 kronor, hemställer
utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1955
9
att riksdagen må till Stipendier åt elever vid tekniska
jackskolor och andra fackutbildning sanstalter för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 1 080 000 kronor.
15:o) Bidrag till anordnande av kurser för utbildning av elektriska
installatörer. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 307,
s. 605—607), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till anordnande av kurser
för utbildning av elektriska installatörer för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 75 500 kronor.
16:o) Resestipendier åt lärare vid yrkesundervisningen. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 310, s. 609), vilket innebär en anslagshöjning
med 3 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid yrkesundervisningen
för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 15 000 kronor.
17:o) Främjande av lärlingsutbildning inom muraryrket m. m.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 312, s. 610—612), vilket innebär
en anslagsminskning med 50 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Främjande av lärlingsutbildning
inom muraryrket m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett
förslagsanslag av 100 000 kronor.
18:o) Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 313, s. 612—613), vilket innebär
en anslagsminskning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till kostnader för granskning
av utförda gesällprov för budgetåret 1955/56 anvisa
ett reservationsanslag av 5 000 kronor.
19:o) Bidrag till vissa omskolningskurser m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 314, s. 613—616), vilket innebär en anslagshöjning
med 250 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till vissa omskolningskurser
m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av
1 350 000 kronor.
20:o) Bidrag till vissa kurser i cement- och betongteknik. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 315, s. 616), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
10 Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1955
att riksdagen må till Bidrag till vissa kurser i cementoch
betongteknik för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 13 700 kronor.
21 :o) Besestipendier för yrkesutbildning. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 316, s. 616 och 617), vilket innebär en anslagshöjning
med 10 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Resestipendier för yrkesutbildning
för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av
60 000 kronor.
Folkbildningsåtgärder i övrigt m. m.
22.o) Understöd åt folkbiblioteksväsendet. Kungl. Maj:t har (punkt
317, s. 618—634) föreslagit riksdagen att godkänna av departementschefen
förordade ändrade grunder för statsbidrag till dels kommunala och med
dem likställda folkbibliotek, dels ock skolbiblioteken att gälla, såvitt angår
de förra biblioteken, från och med den 1 januari 1956 och i fråga om de
senare biblioteken från och med den 1 juli 1955, samt att till Understöd
åt folkbiblioteksväsendet för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 8 588 500 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels en inom första kammaren av herr Svärd väckt motion (I: 310), vari
hemställts, att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj:ts förslag under
åttonde huvudtiteln punkt 317 måtte avslå Kungl. Maj:ts förslag till
ändrade grunder för statsbidrag, i vad avser skolbiblioteken, samt för budgetåret
1955/56 till Understöd åt folkbiblioteksväsendet anvisa ett förslagsanslag
av 6 760 500 kronor,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Axel Andersson m. fl. (I: 56) och den andra inom andra kammaren av
fröken Vinge m.fl. (11:27), i vilka hemställts att riksdagen vid behandlingen
av skolbiblioteksanslaget (åttonde huvudtiteln, punkt 317) ville
godkänna Kungl. Maj:ts förslag med den ändringen, att statsbidragets
maximibelopp i landskommunerna sättes till 5 kronor per elev även i de
fall, då antalet elever i skoldistriktet överstiger 1 000,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av fru Gärde Widemar m.fl. (1:216) och den andra inom andra kammaren
av fröken Elmén m.fl. (II: 263), i vilka hemställts att riksdagen i anslutning
till den under åttonde huvudtiteln upptagna punkten Understöd
till folkbiblioteksväsendet i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa,
att Kungl. Maj:t måtte upptaga den i motionen berörda frågan till om
-
11
Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1955
prövning och vidtaga de åtgärder, som erfordras för en förbättring av
biblioteksförhållandena vid fångvårdsanstalterna,
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Pettersson och Elmgren (1:55) samt den andra inom andra
kammaren av fröken Vinge 7n.fl. (II: 56), i vilka hemställts att riksdagen
måtte besluta att elevavgifter vid av skolöverstyrelsen anordnad biblioteksskola
icke skall utgå, räknat från 1 juli 1955, samt att anslaget till bibliotekskurser
höjes med 7 000 kronor till 67 000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag beträffande ändrade grunder för statsbidrag till
kommunala och med dem likställda folkbibliotek syftar till en teknisk
förenkling av statsbidragssystemet i anslutning till den centralisering
av kommunernas medelsförvaltning, som skett sedan tillkomsten av nu
gällande bidragsbestämmelser. Enligt dessa beräknas bidraget såsom grundunderstöd
samt tilläggsunderstöd I och II i visst förhållande till det s. k.
ortsbidraget, d. v. s. de medel som av kommunen eller andra icke statliga
bidragsgivare ställes till förfogande för det år, för vilket statsbidraget sökes.
Kungl. Maj:ts förslag innebär i huvudsak, att statsbidraget skall beräknas
på grundval av ett bidragsunderlag, i vilket ingår bibliotekens utgifter
för bokinköp och bokbindning samt för egentlig bibliotekspersonal
enligt fastställd utgiftsstat för det år, för vilket statsunderstöd sökes.
Grundunderstödet föreslås skola utgöra 50 procent av bidragsunderlaget,
dock såsom för närvarande högst 5 000 kronor. Tilläggsunderstöd I föreslås
skola utgå med ytterligare 20 procent av utgifterna för bokinköp och
bokbindning och tilläggsunderstöd II likaledes med ytterligare 20 procent
av utgifterna för löner och arvoden till kompetent personal. Summan av
statsbidraget per kommun och år avses liksom hittills skola vara maximerad
till 10 000 kronor. Omläggningen av grunderna för ifrågavarande statsbidrag
beräknas i och för sig ej komma att föranleda någon nämnvärd
kostnadsökning för statsverket.
Nu gällande grunder för statsbidrag till skolbiblioteken har i
statsverkspropositionen sammanfattats på följande sätt.
Statsunderstöden till skolbiblioteksväsendet utgår för närvarande för
flertalet folkskolors del i huvudsak enligt samma grunder som gäller för
understöd till kommunala och med dem likställda folkbibliotek. Bestämmelserna
(SFS 1930: 15) innebär, att understöden beräknas på grundval
av det bidrag från lokalt håll (ortsbidrag), som ställes till bibliotekets förfogande
för det år, för vilket statsunderstöd sökes. Understöden utgår i
form av dels grundunderstöd, dels två tilläggsunderstöd. Grundunderstödet
utgår enligt en fallande skala med högst 100 och lägst 50 procent av ortsbidraget.
Tilläggsunderstöden utgår med vartdera högst hälften av skillnaden
mellan ortsbidraget och grundunderstödet. För att tilläggsunderstöd
skall utgå, skall biblioteket fylla vissa kvalifikationer i fråga om dels handbokssamling
och läsrum, dels kompetens hos personalen. Statsunderstödet
12
Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1955
var tidigare för varje distrikt maximerat till 1 000 kronor. Vid 1953 års
riksdag höjdes maximibeloppet till 3 000 kronor. I försöksdistrikt, där
försöksverksamheten omfattar distriktets samtliga skolor, utgår understödet
enligt beslut av 1951 års riksdag med samma belopp som ortsbidraget,
dock med högst 3 kronor 50 öre per lärjunge. Vid vissa andra statsunderstödda
skolor (kommunala realskolor, kommunala flickskolor, lärlings- och
yrkesskolor, folkhögskolor och lantmannaskolor m. fl.) utgår understödet
med samma belopp som ortsbidraget, dock med högst 300 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag till ändrade grunder för ifrågavarande statsbidrag
innebär i huvudsak följande. Bidraget skall för de statsunderstödda skolorna
utgå med samma belopp som vederbörande kommunala eller enskilda
huvudmän tillskjuter, dock i normala fall med högst 5 kronor per elev och
redovisningsår. För de större skoldistrikten (skolorna) föreslås statsbidragsbeloppet
skola minskas i förhållande till elevantalets ökning enligt följande
skala, som innebär att statsbidrag må utgå med högst
fem kronor, d. v. s. normalbeloppet, för varje elev t. o. m. 1 000 elever,
fyra » för varje elev därutöver t. o. m. 3 000 elever,
tre » » » » » » 0 ooo » samt
två » » » » utöver sistnämnda antal elever;
under förutsättning att vederbörande skoldistrikt (huvudman) tillskjuter
minst lika stort belopp. För folk- och småskolor av lägre skolform föreslås
vissa tilläggsbidrag. För folkhögskolorna bör statsbidraget utgå med högst
6 kronor 50 öre per elev och redovisningsår, dock med sammanlagt minst
300 kronor per skola. Till de statliga nomadskolorna samt barn- och ungdomsvårdsskolorna
bör under vederbörande omkostnadsanslag anvisas ett
belopp av 10 kronor per elev och budgetår. Statsbidrag avses skola beräknas
för varje elev, som vid vårterminens slut det redovisningsår, för vilket
bidrag sökes, var inskriven och åtnjöt undervisning vid vederbörande skola.
Det enligt de nya bidragsgrunderna beräknade maximala medelsbehovet
för statsbidrag till skolbiblioteken för redovisningsåret 1955/56 uppskattas
till omkring 4,2 miljoner kronor. Med beaktande av att icke samtliga
huvudmän kan förväntas för nämnda redovisningsår tillskjuta minst lika
stora belopp per elev som de statliga maximibidragen, har totalkostnaden
för statsverket för samma redovisningsår uppskattats till i avrundat tal
3,3 miljoner kronor, vilket belopp dock kommer att belasta anslaget först
för budgetåret 1956/57. Under nästa budgetår beräknas förskott — 90
procent av de slutliga bidragen — komma att utgå med sammanlagt omkring
3 miljoner kronor. Då till skolbiblioteken för det senast förflutna
budgetåret utanordnats bidrag med 1 172 000 kronor, kan den av statsbidragsreformen
föranledda utgiftsökningen för nästa budgetår uppskattas
till 1 828 000 kronor.
I motionen 1:310 har anförts följande.
Ehuru en upprustning av skolbiblioteken måste betraktas som önskvärd
Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1955
13
anser jag mig på grund av det statsfinansiella läget ej kunna tillstyrka de
i årets statsverksproposition föreslagna ändrade grunderna för statsbidrag
till skolbiblioteken och de därav följande ökade anspråken på statsmedel.
Jag föreslår att de nuvarande grunderna bibehålies tills vidare, vilket skulle
innebära att man kunde bibehålla anslaget på innevarande budgetårs
nivå.
I motionerna I: 56 och II: 27 har anförts huvudsakligen följande.
Medan överstyrelsen räknat med att statsbidraget till de olika skoldistrikten
skulle utgå med maximalt 5 kronor per elev, under förutsättning
att skoldistriktet tillskjuter minst lika mycket, har Kungl. Maj:t vid bestämmandet
av maximibeloppet utgått från en fallande skala. Enligt
Kungl. Maj:ts förslag må statsbidrag utgå med högst fem kronor,
d. v. s. normalbeloppet, för varje elev t. o. m. 1 000 elever, högst fyra kronor
för varje elev därutöver t. o. m. 3 000 elever, högst 3 kronor för varje
elev därutöver t. o.m. 6 000 elever samt högst två kronor för varje elev
utöver sistnämnda antal elever. Den besparing, som härigenom skulle kunna
vinnas, uppskattas till omkr. 550 000 kronor vid full utbyggnad. Förslaget
motiveras med att skolbibliotekens bokbestånd i allmänhet kan utnyttjas
bättre i de större skoldistrikten än i de medelstora och mindre,
samt att administrationskostnaderna är lägre och den ekonomiska bärkraften
större i större distrikt.
Enligt vad vi inhämtat kommer dessa besparingsåtgärder att beröra 124
skoldistrikt, därav 78 städer, 8 köpingar och 38 landskommuner. Av de
38 landskommunerna är 30 belägna i Norrland. Med avseende på dessa
landsbygdsdistrikt torde den av Kungl. Maj:t förebragta motiveringen icke
vara bärande. Det rör sig här som regel om till ytvidden mycket stora skoldistrikt
med ett betydande antal skolor i varje distrikt. I dessa torde^ man
inte kunna räkna med vare sig möjligheten att utnyttja bokbeståndet
bättre, med lägre administrationskostnader eller med större ekonomisk bärkraft.
Det synes oss därför rimligt, att den av Kungl. Maj:t föreslagna nedsättningen
av maximibeloppet per elev i distrikt med mer än 1 000 elever icke
tillämpas på distrikt belägna i landskommuner. Merkostnaden i jämförelse
med det i propositionen framlagda förslaget kan vid full utbyggnad beräknas
till omkring 18 300 kronor. Då enligt Kungl. Maj:ts förslag endast ett
förskott å 90 % bör utgå under budgetåret 1955/56, skulle kostnadsökningen
stanna vid högst 16 500 kronor. Med hänsyn till att skolbiblioteksanslaget
är förslagsvis beräknat och det för närvarande torde vara omöjligt att
annat än mycket approximativt beräkna den verkliga medelsåtgången, torde
någon höjning av anslaget utöver det av Kungl. Maj:t föreslagna icke få
anses erforderlig.
Kungl. May.ts förslag med avseende å anslagsberäkningen innebär
dels en höjning med 1 828 000 kronor i anledning av den förordade
skolbiblioteksreformen, dels ock en automatisk höjning med 900 000 kronor
av anslagsposten till bidrag till folkbiblioteken m. 11. bibliotek. I enlighet
härmed föreslås, att anslaget — som nu är uppfört med 5 800 000 kronor
— för nästa budgetår höjes med sammanlagt 2 728 000 kronor till
8 588 500 kronor.
14 Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1955
Ltt av skolöverstyrelsen framlagt förslag om upptagande under anslaget
av en ny anslagspost å 41 600 kronor till bibliotek vid fång vårdsanstalter
har departementschefen ansett sig icke kunna tillstyrka. I
motionerna 1:216 och 11:263 har i denna fråga anförts huvudsakligen följande.
I folkbibliotekssakkunnigas betänkande (SOU 1949:28) framhålls att
iangvardsbiblioteken hör till det moderna biblioteksväsendets mest försummade
grenar. »Otillräckliga anslag och brist på bibliotekssakkunnig ledning
har helt präglat verksamheten. De fasta biblioteken domineras av mer eller
mindre föråldrad andakts- och uppbyggelselitteratur och saknar representativa
urval av modern skönlitteratur. Den årliga tillväxten av bokbeståne-"
synnerl4?en ojämn. I en del fall redovisas inga som helst nvförvärv
till biblioteken under en lång följd av år. Också den centrala biblioteksverksamhet,
som i form av vandringsbibliotek bedrives av fångvårdsstyrelsen,
hämmas allvarligt av otillräckliga ekonomiska resurser.» För verksamhetsåret
1954—1955 hade man till sitt förfogande cirka 12 000 kr., men
detta belopp var även avsett för inköp av andakts- och läroböcker. I verkligheten
torde endast ungefär halva beloppet ha använts till böcker och
mbindning.
Behovet av sakkunnig ledning för fångvårdsbiblioteken torde emellertid
vara det för närvarande mest brännande problemet. Sedan folkbibliotekssakkunmga
år 1949 avgav sitt betänkande har de redan då bedrövliga förhållandena
ytterligare försämrats. Enligt instruktionen för fångvårdsstyrelsen
och fångvårdsanstalterna åligger det prästerlig befattningshavare att i
den omfattning fångvårdsstyrelsen bestämmer ha hand om anstalternas
bibliotek. Sedan predikant systemet i dess förutvarande form avskaffats genom
beslut av 1952 ars riksdag, kan den ifragavarande bestämmelsen icke
längre iakttagas. Någon annan bestämmelse om vem som skall ha ansvaret
för biblioteken har icke utfärdats. Från fångvårdsstyrelsens sida har i stället
uttalats önskemål om att de kommunala biblioteken skulle överta skötseln
av fångvårdsanstalternas bibliotek på det sätt som föreslagits i folkbibhotekssakkunnigas
betänkande. Förutsättningen för att detta skall kunna
ske måste vara att erforderliga medel anvisas för ändamålet. Med utgångspunkt
från de sakkunnigas beräkningar och med hänsyn till den förhöjning
sedan 1948 som skolöverstyrelsen räknat med kan kostnaden numera
beräknas tid 13 kronor per vardplats. Med ett beräknat vårdplatsantal
av 3 200 uppgår den sammanlagda kostnaden till 41 600 kr. Framhållas
bör att ett bifall till förslaget minskar anslagsbehovet under fångvårdsanstalternas^
omkostnadsanslag å andra huvudtiteln, ur vilket ansfag medel
till fångvårdsanstaltemas biblioteksverksamhet hittills utgått.
Biblioteksverksamhet i fängelser är inte bara ett medel för att få tiden
catt gå, fast också det är betydelsefullt för människor som lever månader och
år i fängelse. Böckerna ger underhållning och rekreation. De motverkar
den nedbrytande verkan av långa och händelselösa timmar i ensam cell
de befordrar själslig hälsa, och de bidrar till att höja såväl de enskilda
langarnas som anstaltens moral. De vidgar synfält och ger ökad social
förståelse för människor. Ett väl organiserat och fullt utnyttjat bibliotek
är ett ovärderligt medel för direkt och indirekt fostran.
Med hänsyn härtill synes det oss angeläget, att biblioteksverksamheten
vid tangvardsanstalterna organiseras på ett mera tillfredsställande sätt än
Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1955
15
vad som f. n. är fallet. Det av skolöverstyrelsen i samråd med fångvårdsstyrelsen
framlagda förslaget torde erbjuda möjligheter härför.
Till stöd för det i motionerna 1:55 och II: 56 framställda yrkandet rörande
elevavgifterna vid skolöverstyrelsens biblioteksskola
har anförts huvudsakligen följande.
För tillträde till denna skola föreskrives, att sökande skall ha avlagt
akademisk examen (fil. kand.) och ha fullgjort elevtjänstgöring om sex
månader vid kvalificerat bibliotek. I realiteten fordras ytterligare praktik.
Dispens från akademisk examen kan förekomma. Föreskrifterna innebär,
att en utbildningstid av i allmänhet fyra år efter studentexamen beräknas
föregå denna specialutbildning.
Biblioteksskolan, som alltså är förlagd till och administreras av kungl.
skolöverstyrelsen, pågår under sex månader. En kursavgift av f. n. 250
kronor uttages av biblioteksskolans elever, vilka med ytterligt få undantag
rekryteras från orter utom Stockholm och alltså måste räkna med
särutgifter för kost och logi.
Det är obestridligt, att elevavgiften, som i och för sig icke synes stor,
dock genom att den utgör en toppbelastning blir verkligt betungande. Efter
biblioteksskolan kan befattningar väntas med placering i lönesystemet
motsvarande Ca 19, vilken avlöning medger endast mycket dröjande amorteringar
å ev. studieskulder.
Kungl. skolöverstyrelsen har vid upprepade tillfällen, senast till 1954
års statsverksproposition, i sina petita föreslagit elevavgiftens borttagande,
bl. a. under hänvisning till att elevavgifter som regel icke förekommer
vid andra av staten anordnade eller understödda utbildningskurser. Att
överstyrelsen detta år icke upprepat sitt förslag torde bero därpå, att departementschefen
år 1954 icke ansåg sig kunna tillstyrka detta förslag.
T en tid, då man från statligt håll på allt sätt söker underlätta yrkesutbildning,
måste det synas inkonsekvent, att staten upptar avgifter för utbildning
av denna personal.
Skolan räknar vanligen omkring 25—30 elever, och ett borttagande av
avgifterna skulle alltså medföra ett inkomstbortfall av cirka 7 000 kronor.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot den av departementschefen
förordade tekniska omläggningen från och med den 1 januari
1956 av grunderna för statsbidrag till kommunala och med dem likställda
folkbibliotek.
Vid behandlingen av förevarande anslagsfråga vid 1954 års riksdag underströk
utskottet (utlåtande nr 8, p. 306) betydelsen av att en allmän
upprustning av skolbiblioteken komme till stånd och underströk vikten av
att denna upprustning skedde samtidigt med övrig nu pågående reformverksamhet
på skolväsendets område. Härför erfordrades enligt utskottets
mening icke blott intensifierade lokala initiativ utan även väsentligt ökade
insatser från statens sida.
Mot bakgrunden av vad utskottet sålunda i ovannämnda avseenden anfört,
vill utskottet nu uttala sin tillfredsställelse över att Kungl. Maj:t vid
16 Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1955
budgetavvägningen funnit det möjligt att bereda ett väsentligt ökat utrymme
för statens bidrag till skolbiblioteksverksamheten. Utskottet, som tillstyrker,
att en förbättring av statsbidragen till skolbiblioteken i enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag genomföres från och med den 1 juli 1955, avstyrker
följaktligen bifall till motionen 1:310.
De av departementschefen förordade ändrade grunderna för ifrågavarande
statsbidrag medför en förbättring av statsunderstödet för alla skoldistrikt
utom det fåtal distrikt, som hittills lämnat högst 400 kronor årligen
i ortsbidrag. För distrikt, som även i fortsättningen anslår ortsbidrag
av denna storlek, kommer statsbidraget liksom hittills att utgå med samma
belopp som ortsbidraget. För övriga distrikt innebär den föreslagna reformen
bland annat, att statsbidraget inom ramen av de angivna krontalen
per elev och redovisningsår kommer att utgå med enahanda belopp som
ortsbidraget utan krav på uppfyllande av de villkor, som nu gäller för utfående
av tilläggsunderstöd I och II; för närvarande kan distrikten först
med dessa tilläggsbidrag erhålla statsunderstöd med 100 procent av ortsbidraget.
Vidare upphäves den för skoldistrikten nu gällande maximeringen
av statsbidraget till 3 000 kronor årligen, liksom motsvarande maximering
till 300 kronor bortfaller för övriga statsunderstödda skolor.
De föreslagna statsbidragsgrunderna innebär en differentiering av bidraget
i följande hänseenden. För folk- och småskolor av lägre skolform föreslås
särskilda tilläggsbidrag. För folkhögskolorna förordas ett högre normalbelopp
per elev än det för övriga skolformer avsedda. Vidare föreslås,
att normalbeloppet av 5 kronor per elev och redovisningsår skall på visst
sätt stegvis minskas, om skoldistriktets (skolans) elevantal överstiger
1 000. Sistnämnda regel torde i praktiken icke medföra reducerade bidragsbelopp
för andra skolbibliotek än folkskoleväsendets.
De sålunda förordade differentieringsreglerna syftar alltså icke till någon
grundläggande avvägning av statsbidragets storlek i förhållande till vederbörande
huvudmans ekonomiska förmåga. Enligt utskottets mening skulle
vid en genomgripande reform beträffande förevarande statsbidrag en dylik
differentiering kunna övervägas, bland annat med hänsyn till att många
huvudmän icke torde anse sig i stånd att anslå lika stora ortsbidrag som
de maximala statsbidragen, vilka två bidrag sammantagna — normalt 10
kronor per elev och redovisningsår — ansetts utgöra det i princip erforderliga
beloppet för möjliggörande av en fullgod skolbiblioteksverksamhet. En
differentiering av statsbidraget alltefter huvudmännens ekonomiska förmaga
skulle emellertid otvivelaktigt medföra en betydande komplicering
av bidragsgrundema. Med hänsyn härtill och då spörsmålet om formerna
för statens bidragsgivning för skoländamål torde komma att från såväl
principiella som praktiska synpunkter ingående belysas genom allmänna
statsbidragsutredningens arbete och genom resultatet av den omprövning
av vissa statsbidrag på skolväsendets område, som särskilda sakkunniga
Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1955
17
för närvarande sysslar med, har utskottet i nuvarande läge icke ansett sig
böra förorda annan konstruktion av ifrågavarande statsbidrag än den av
departementschefen föreslagna, enligt vilken statsbidraget kommer att väsentligen
bibehålla karaktären av ett stimulansbidrag. Utskottet utgår
emellertid från att frågan om utformningen av statens bidrag till skolbiblioteksverksamheten
kommer under förnyat övervägande i anslutning
till resultatet av nyssberörda utredningar.
Såsom av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår har departementschefen
föreslagit viss differentiering av statsbidragsbeloppen i förhållande
till elevantalets storlek. I motionerna I: 56 och II: 27 har yrkats
sådan ändring av dessa bidragsgrunder, att i landskommuner statsbidraget
skall utgå med högst 5 kronor per elev och redovisningsår, även om antalet
elever i skoldistriktet överstiger 1 000. Yrkandet, som har avseende å
38 landskommuner, har motiverats med att det i regel gäller till ytvidden
mycket stora distrikt med ett betydande antal skolor och att man i dessa
distrikt icke torde kunna räkna med något av de förhållanden, som av
departementschefen åberopats till stöd för den av honom föreslagna fallande
skalan för statsbidraget till de större distrikten, nämligen möjligheten
att bättre utnyttja bokbeståndet, förhållandevis lägre administrationskostnader
samt större ekonomisk bärkraft. Utskottet har införskaffat vissa
närmare uppgifter rörande de i motionerna åsyftade landskommunerna.
Av dessa uppgifter framgår, att ett genomförande av den motionsvis föreslagna
regeln skulle för de enskilda distrikten ha mycket ringa ekonomisk
effekt — den maximala merkostnaden för statsverket har också i motionerna
beräknats till sammanlagt blott något mer än 18 000 kronor — samt
att den avsedda förbättringen av statsbidraget skulle träffa mycket ojämnt
från de synpunkter, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande. På
grund härav har utskottet funnit sig böra avstyrka bifall till motionerna
I: 56 och II: 27.
Aled dessa överväganden tillstyrker utskottet godkännande av de av
departementschefen förordade ändrade grunderna för statsbidrag till skolbiblioteken,
att gälla från och med den 1 juli 1955.
Såsom framgår bland annat av vad i motionerna 1:216 och 11:263 anförts,
synes biblioteksverksamheten vid fångvårdsanstalterna icke vara
tillfredsställande anordnad. Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj:t har sin
uppmärksamhet riktad på frågan om lämpliga åtgärder för att i straffverkställighetsreformens
anda förbättra även biblioteksförhållandena inom fångvården.
Aled anledning av det i motionerna I: 55 och IT: 56 gjorda yrkandet om
en medelsanvisning av 7 000 kronor för att möjliggöra avskaffande av elevavgifterna
vid skolöverstyrelsens biblioteksskola får utskottet erinra om
att utskottet nyligen i annat sammanhang (utlåtande 1955: 56, p. 12) förklarat
det vara från principiella synpunkter önskvärt att så långt möjligt
2 — B i han g till riksdagens protokoll 1057). 6 sand. År 72
18
Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1955
eliminera ekonomiska hinder i form av avgifter på olika utbildningsvägar.
Samtidigt har utskottet framhållit, att denna målsättning dock i många
fall på grund av skilda orsaker icke kan förverkligas annat än på längre
sikt.
Utskottet har — i betraktande av att många grundläggande utbildningsvägar
ännu är avgiftsbelagda — icke blivit övertygat om att den ifrågasatta
avgiftsbefrielsen för eleverna vid förevarande biblioteksskola är av
den angelägenhetsgrad, att den bör genomföras redan från och med nästa
budgetår och utan att motsvarande spörsmål beträffande åtskilliga andra
utbildningsområden samtidigt bringas till en tillfredsställande lösning. Utskottet
har med hänsyn härtill ansett sig böra avstyrka bifall till motionerna
I: 55 och II: 56.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag, att förevarande anslag för
nästa budgetår uppföres med 8 588 500 kronor, innebärande en höjning
med 2 728 000 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) godkänna av departementschefen förordade ändrade
grunder för statsbidrag till kommunala och med dem likställda
folkbibliotek, att gälla från och med den 1 januari
1956;
b) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag ävensom med
avslag å motionen I: 310, såvitt här är i fråga, samt motionerna
I: 56 och II: 27, godkänna av departementschefen
förordade ändrade grunder för statsbidrag till skolbiblioteken,
att gälla från och med den 1 juli 1955;
c) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag ävensom med avslag
å motionen I: 310, såvitt här är i fråga, samt motionerna
I: 55 och II: 56, till Understöd åt folkbiblioteksväsendet
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av
8 588 500 kronor;
d) i anledning av motionerna 1:216 och 11:263 i skrivelse
till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet anfört
beträffande biblioteksförhållandena vid fångvårdsanstalterna.
23 :o) Bidrag till bildningsverksamhet bland sjömän. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 318, s. 634), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till bildningsverksamhet
bland sjömän för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av
5 000 kronor.
19
Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1955
24 :o) Bidrag till bildnings verksamhet bland fiskare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 319, s. 634 och 635), vilket innebär en
anslagshöjning med 2 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till bildning sverksamhet
bland fiskare för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av
7 500 kronor.
25:o) Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga
föreläsningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 320, s. 635—637), vilket innebär en anslagshöjning med 11 500 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd åt anstalter och föreningar,
som anordna populärvetenskapliga föreläsningar,
för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av 840 500 kronor.
26 :o) Understöd för anordnande av folkbildningskurser m. m. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 321, s. 637 och 638), vilket innebär
en anslagshöjning med 2 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd för anordnande av folkbildningskurser
m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett
anslag av 172 500 kronor.
27 :o) Bidrag till kursverksamhet bland samerna. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 322, s. 638), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till kursverksamhet bland
samerna för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av 5 000
kronor.
28:o) Resekostnadsersättning åt föreläsare. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 323, s. 639), vilket innebär en anslagshöjning med
5 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Resekostnadsersättning åt föreläsare
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av
245 000 kronor.
29:o) Understöd åt studiecirkelverksamhet. Kungl. Maj:t har
(punkt 324, s. 639—641) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för
budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 4 850 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Bengtson och
Nils Theodor Larsson (I: 14) samt den andra inom andra kammaren av
20
Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1955
herr Ericsson i Näs (II: 23), i vilka hemställts, att riksdagen hos Kungl.
Maj:t måtte anhålla om sådan ändring av kungörelsen 1953:329, att den
nedre åldersgränsen utan några villkor slopas för musikcirkel, som arbetar
som ungdomscirkel.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en av den ökande studiecirkelverksamheten
betingad anslagshöjning med 1 400 000 kronor.
I motionerna 1:IJ+ och 11:23 har anförts bland annat följande.
I enlighet med kungl. kungörelsen den 5 juni 1953 om ändring i kungörelsen
den 30 juni 1947 angående statsbidrag till det fria och frivilliga
folkbildningsarbetet skall deltagare i s. k. ungdomscirklar ha uppnått en
ålder av minst 14 år. Enligt samma kungörelse må dock musikcirkel, som
arbetar som ungdomscirkel, jämväl ha medlemmar, som icke uppnått denna
ålder.
I skolöverstyrelsens anvisningar ang. statsbidrag till musikcirklar att
tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1953/54 har kungörelsens bestämmelser
om åberopande av undantag från den nedre åldersgränsens upprätthållande
vid ungdomscirklar emellertid tolkats på ett för musikcirklarna
vida oförmånligare sätt än vad som synes ha varit avsett i det
riksdagsbeslut, som låg till grund för nämnda kungörelse. Skolöverstyrelsen
anger sålunda att musikcirkel, som arbetar som ungdomscirkel, måste räkna
minst 5 medlemmar över 14 år för att kunna godkännas som statsbidragsberättigad.
Utöver detta antal skulle emellertid också få finnas deltagare
under 14 år.
Genom den praktiska tillämpning, som kungörelsen 1953: 392 fått, har
den beräknade gynnsamma situationen för mindre cirklar enligt vår mening
uteblivit. I all synnerhet synes det oss, att för glesbygdernas vidkommande
kravet på fem deltagare i åldrarna 14—18 år är en alltför sträng
bestämmelse. Det torde vara en mycket svår uppgift att i sådana orter
finna så många musikintresserade i åldrarna över 14 år att något nämnvärt
antal musikcirklar kan komma till stånd. Genom att denna gräns konstruerats
kommer många musikintresserade ungdomar i glesorterna både under
och över 14 år att få avstå från den grundläggande musikkunskap de borde
kunnat erhålla och som deras kamrater på de större orterna kan få tack
vare dessa orters större möjlighet att uppfylla villkoren för statsbidrag
till musikcirklar. Av dessa skäl anser vi det nödvändigt med en sådan förändring
av kungörelsen 1953: 392, att den nedre åldersgränsen för musikcirklar
som arbetar som ungdomscirklar helt borttages, och att därför alla
sådana cirklar, oberoende av antalet medlemmar över 14 år, erhåller statsbidrag.
Den argumentering som här kommit till användning för musikcirklarna
skulle kanske också kunna brukas för andra ämnen, som kan vara aktuella
inom ungdomscirkelverksamheten, men då av statsfinansiella skäl en begränsning
synes oss böra ske, och då intet ämne som just musiken är beroende
av att ungdomarna tidigt göres förtrogna därmed, synes det oss
att en begränsning just till musikcirklarna bör ske.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förevarande förslag.
Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1955
21
I motionerna I: 14 och II: 23 har anförts, att skolöverstyrelsen i sina
anvisningar rörande statsbidrag till musikcirklar tolkat innebörden av
1953 års kungörelse om den nedre åldersgränsen för medlemskap i musikcirkel,
som arbetar såsom ungdomscirkel, på ett för musikcirklarna vida
oförmånligare sätt än vad som syntes ha varit avsett i det beslut av 1953
års riksdag (8 ht p. 324, SU 8 p. 303, Rskr 8), som låg till grund för kungörelsen.
I motionerna har vidare framställts yrkande i syfte att 1953 års
kungörelse ändras så, att någon nedre åldersgräns för medlemskap i musikcirkel,
som arbetar såsom ungdomscirkel, över huvud taget icke uppställes.
Utskottet får erinra om att det i motionerna upptagna spörsmålet var
föremål för behandling i ett av chefen för ecklesiastikdepartementet den
25 november 1953 i andra kammaren avgivet interpellationssvar angående
statsunderstöden till musikcirkelverksamheten (prot. II: 30). Departementschefen
förklarade sig därvid icke ha funnit något att invända mot de ifrågavarande,
av skolöverstyrelsen efter överläggning med studieförbundens studierektorer
utfärdade anvisningarna rörande tillämpningen av 1953 års
kungörelse.
Utskottet — som i likhet med departementschefen icke funnit anledning
till erinran mot skolöverstyrelsens tolkning av 1953 års riksdagsbeslut —
delar också den principiella uppfattning om åldersgränserna för deltagande
i det fria och frivilliga bildningsarbetet, varåt departementschefen vid
nämnda tillfälle gav uttryck. Under senare år har i allt större utsträckning
bildningsverksamheten bland ungdomen uppmärksammats av de olika folkbildningsrörelserna.
Detta har medfört en värdefull komplettering av verksamheten,
som tidigare väsentligen varit inriktad på att tillgodose de vuxna
åldersskiktens behov. Emellertid bör, såsom departementschefen framhöll,
den principen alltjämt vara vägledande för folkbildningsarbetet, att den
fria och frivilliga bildningsverksamheten främst skall vara avsedd för dem,
som efter slutad skolgång på fritid vill komplettera och bygga vidare på
den grund som skolan lagt.
Från dessa principiella synpunkter är det enligt utskottets mening icke
lämpligt att, såsom i motionerna yrkats, låta den ifrågavarande av särskilda
skäl tillkomna uppmjukningen för musikcirklarna övergå i en villkorslös
undantagsbestämmelse, ledande till att musikcirklarna i fråga om medlemssammansättningen
komme att helt skilja sig från ungdomscirklarna på
övriga områden inom det fria och frivilliga folkbildningsarbetet. På grund
härav och då ett genomförande av det i motionerna framställda förslaget
skulle kunna medföra förhållandevis vittgående ekonomiska konsekvenser,
har utskottet ansett sig böra avstyrka bifall till motionerna.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa
22
Statsutskottets utlåtande nr 12 år 1955
I. att riksdagen må till Understöd åt studiecirkelverksamhet
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 4 850 000 kronor;
II. att motionerna I: 14 och II: 23 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
30:o) Understöd för anordnande av s. k. universitetscirklar. I
enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 325, s. 641), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Understöd för anordnande av s. k.
universitetscirklar för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 40 000 kronor.
31 :o) Utbildning av studieledare för folkbildningsarbetet m. m.
Kungl. Maj:t har (punkt 326, s. 641—643) föreslagit riksdagen att till
detta ändamål för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av
88 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Norman m. fl.
(I: 69) och den andra inom andra kammaren av fru Sjöstrand m. fl. (II: 85),
i vilka hemställts, att riksdagen måtte bevilja ett anslag av 50 000 kronor
att ställas till skolöverstyrelsens förfogande för utbildnings- och fortbildningskurser
för musiklärare.
Beträffande motiveringen för detta yrkande får utskottet hänvisa till
motionen II: 85.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 4 000 kronor, avseende
ökning från 8 000 till 12 000 kronor av det under förevarande anslag
upptagna bidraget till Musikfrämjandet för utbildning av kommunala
musikledare.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.
Med anledning av det i motionerna I: 69 och II: 85 framställda yrkandet
— som avser utbildning och fortbildning av lärare för musikcirklar och
musikskolor — får utskottet erinra om att utskottet vid 1954 års riksdag
förehade till behandling ett motionsvis framställt yrkande om särskild
medelsanvisning till kurser för utbildande av lärare för musikcirklar (utlåtande
nr 8, p. 316). Utskottet framhöll därvid att statsbidrag till utbildande
av studieledare inom folkbildningsarbetet beviljas studieförbunden
i form av bidrag till organisations- och administrationskostnader, i vilka
23
Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1955
må inräknas utgifter för studieledar- och instruktionskurser. Vidare pekade
utskottet på att under förevarande anslag är upptagna särskilda anslagsposter
till utbildning av studieledare utanför studieorganisationerna samt
till utbildning av kommunala musikledare. Därjämte erinrade utskottet
om den utbildning av studieledare för de folkliga musiksammanslutningarnas
behov, som äger rum vid den sasom folkhögskola statsunderstödda
folkliga musikskolan i Arvika. Utskottet förklarade sig ha med tillfredsställelse
noterat kommunernas och folkbildningsorganisationernas växande
intresse för musiklivets främjande, men fann sig likväl icke berett att
förorda bifall till det motionsvis framställda yrkandet om ett särskilt anslag
för utbildande av lärare för musikcirklar. Enligt utskottets mening
borde denna utbildningsfråga inordnas i ett större sammanhang inom det
frivilliga bildningsarbetet.
I de nu ifrågavarande motionerna har framhållits, att förefintliga anordningar
för utbildning av lärare för musikcirklar och musikskolor är otillräckliga
med hänsyn till det aktuella behovet av lärare för den grundläggande
undervisningen i dessa undervisningsformer. Det i motionerna gjorda
yrkandet ansluter sig till vad av skolöverstyrelsen och Folkbildningsförbundet
förordats i yttranden över 1947 års musikutrednings betänkande
angående »Musikliv i Sverige» (SOU 1954:2).
Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda, av utskottet biträdda
förslag innebär en höjning från 8 000 till 12 000 kronor av medelsanvisningen
på riksstaten till utbildning av kommunala musikledare. Under
nästföljande punkt, avseende anslag till Bidrag till studieförbund för organisations-
och administrationskostnader — ur vilket anslag såsom ovan
påpekats må utgå bidrag till bl. a. studieförbundens studieledar- och instruktionskurser
— tillstyrker utskottet bifall till Kungl. Maj:ts förslag
om en anslagshöjning med 400 000 kronor. Utskottet far därjämte erinra
om att på riksstaten för innevarande budgetår upptagits ett anslag av
381 500 kronor till utbildning av ungdomsledare. Vid de ungdomsledarkurser,
som avses med anslaget, må såsom övningsämne förekomma bland
annat musik (rytmik, vokal- och instrumentalmusik). Utskottet tillstyrker
i det följande bifall till Kungl. Maj:ts förslag om anvisande av oförändrat
anslagsbelopp till utbildning av ungdomsledare för nästa budgetår.
I detta sammanhang må också uppmärksammas att vid Framnäs folkhögskola
anordnats en musiklinje, som bland annat syftar till att i likhet
med musikskolan i Arvika — utbilda ledare och lärare för det folkliga musikbildningsarbetet.
Under åberopande av vad utskottet sålunda i förevarande ämne tidigare
anfört och nu ytterligare framhållit, avstyrker utskottet bifall till det i förevarande
motioner framställda yrkandet.
24
Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1955
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 69 och II: 85, till Utbildning
av studieledare inom folkbildningsarbetet m. m. för
budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 88 000
kronor.
32 :o) Bidrag till studieförbund för organisations- och administrationskostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 327,
s. 643—646), vilket innebär en anslagshöjning med 400 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till studieförbund för organisations-
och administrationskostnader för budgetåret
1955/56 anvisa ett anslag av 1 955 000 kronor.
33 ro) Bidrag till verksamheten vid hemgårdar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 328, s. 646 och 647), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till verksamheten vid hemgårdar
för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av 150 000
kronor.
34:o) Bidrag till verksamheten vid studiehem. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 329, s. 647), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till verksamheten vid studiehem
för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av 75 000
kronor.
35:o) Utbildning av ungdomsledare. Kungl. Maj:t har (punkt 330,
s. 647) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1955/56
anvisa ett reservationsanslag av 381 500 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Svärd
(1:321) och den andra inom andra kammaren av herr Hagberg i Malmö
m. fl. (II: 343), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen måtte
vid behandling av punkt 330 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 161 250 kronor för budgetåret 1955/56 till Utbildning av
ungdomsledare.
Förevarande anslag, som upptagits på riksstaten från och med innevarande
budgetår, är uppfört med 381 500 kronor. Anslaget står till skolöverstyrelsens
förfogande dels för beviljande — enligt kungörelsen 1954: 575
— av bidrag till ungdomsorganisationer för anordnande av regionala och
Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1955
25
centrala kurser för ungdomsledare och dels för anordnande i överstyrelsens
egen regi av högst två centrala kurser och en längre försökskurs för ungdomsledare.
Kungl. Maj ds förslag innebär oförändrad medelsanvisning för
nästa budgetår.
I motionerna 1:221 och 11:31,3 — i vilka jämväl framställts yrkanden
beträffande de under nästfoljande två punkter behandlade anslagen —
har anförts bland annat följande.
Den ståndpunkt vi intog vid föregående års riksdag i dessa frågor har vi
icke funnit anledning att frångå. Fortfarande är det statsekonomiska läget
så anspänt, att varje besparing av statens utgifter utgör en nödvändig
förutsättning för att den direkta inkomstskatten skall kunna nedbringas.
Vid den avvägning, som får göras mellan att belasta å ena sidan skattebetalarna
med en utgift om över 2,1 miljoner kronor och å andra sidan att
söka nedbringa statens utgifter med denna summa för att använda den
jämte övriga av oss föreslagna besparingar i statsbudgeten för att finansiera
en statsskattesänkning, väljer vi det senare alternativet. Vi förordar därför
även i år de nedprutningar och besparingar av förevarande anslag varom
vi gjorde framställning föregående år.
Detta får emellertid icke fattas, som om vår uppfattning vore den, att
behov icke föreligger för ett ökat samhälleligt stöd till ungdomen. Ungdomens
fritidssysselsättning är ett allvarligt problem, som det finns all
anledning att uppmärksamma. Det stöd och den ekonomiska hjälp, som
bör lämnas från samhällets sida till denna del av den ungdomsvårdande
verksamheten, bör dock enligt vår uppfattning under nuvarande omständigheter
koncentreras till de områden och till de organisationer, där ungdomsverksamheten
sedan gammalt har bedrivits på sådant sätt att garantier
finns för att medlen direkt kommer ungdomen till godo. En splittring av
anslaget bör emellertid undvikas.
Det anslag, som vi vill tillstyrka, bör därför oavkortat gå till Sveriges
riksidrottsförbund. Av de medel, som enligt statsverkspropositionen skulle
utgå till instruktörsverksamhet, utbildning av ungdomsledare och till ungdomens
fritidsverksamhet, har tidigare beräknats att cirka 330 000 kronor
skulle komma Riksidrottsförbundet till godo. Vi vill därför förorda att det
av Kungl. Maj:t i annat sammanhang framlagda förslaget om en avsättningtill
fonden för idrottens främjande med 9 000 000 kronor skall utgå med
ett med 330 000 kronor förhöjt belopp. Detta förslag innebär en nettobesparing
av 1 682 150 kronor.
Utskottet. Förslag om upptagande på riksstaten av förevarande anslagframlades
i propositionen 1954:156 angående anslag till främjande av
ungdomens föreningsliv och fritidsverksamhet m. m. Vid behandlingen av
denna proposition hade riksdagen jämväl att ta ställning till motionsvis
framförda yrkanden såväl angående avslag å Kungl. Maj:ts förslag om
anvisande av anslaget som angående utbrytande ur anslaget av visst belopp
för att ställas till Sveriges riksidrottsförbunds förfogande via anslaget till
avsättning till fonden för idrottens främjande. Nämnda yrkanden avslogs
av riksdagen, som i enlighet med Kungl. Maj ds förslag till Utbildning av
ungdomsledare för budgetåret 1954/55 anvisade ett reservationsanslag av
26 Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1955
381 500 kronor (särskilda utskottets utlåtande nr 6, s. 18—21; riksdagens
skrivelse nr 315).
Kungl. Maj:ts förslag för nästa budgetår innebär anvisande av oförändrat
anslagsbelopp för ifrågavarande ändamål. Då utskottet icke funnit anledning
förorda ett frångående av den ståndpunkt i ämnet, som intogs av
1954 års riksdag, biträder utskottet Kungl. Maj:ts förslag och avstyrker
följaktligen bifall till motionerna I: 321 och II: 343, i vad de avser förevarande
anslag.
Utskottet hemställer förty,
att riksdagen må — med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 321 och II: 343, såvitt
här är i fråga — till Utbildning av ungdomsledare för budgetåret
1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 381 500
kronor.
36:o) Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet. Kungl. Maj:t har
(punkt 331, s. 647) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels de under nästföregående punkt angivna, av herrar Svärd samt Hagberg
i Malmö to. fl. väckta, likalydande motionerna I: 321 och II: 343, i
vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen måtte avslå vad Kungl.
Maj:t hemställt under punkt 331 i åttonde huvudtiteln till Bidrag till
ungdomens fritidsverksamhet,
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Hansson (I: 97) samt den andra inom andra kammaren av herrar
Gezelius och Stenberg (II: 86), i vilka yrkats att riksdagen måtte hemställa
hos Kungl. Maj:t om sådan ändring av kungörelsen angående stöd till ungdomens
förenings- och fritidsverksamhet att Sveriges riksidrottsförbund
kan vara huvudman för här avsedd fritidsverksamhet inom sitt verksamhetsområde.
Förevarande anslag, som första gången upptagits på riksstaten för innevarande
budgetår, är uppfört med 1 000 000 kronor. Anslaget står till
skolöverstyrelsens förfogande för att enligt kungörelsen 1954: 575 användas
till främjande av fritidsverksamhet bland ungdomen genom beviljande
av bidrag till anordnande av fritidsgrupper. Kungl. Maj:ts förslag innebär
oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår.
I motionerna 1:97 och 11:86 har anförts bland annat följande.
I Kungl. Maj:ts kungörelse 1954: 575 angående stöd till ungdomens förenings-
och fritidsverksamhet föreskrives bland annat (11 §): »För främjande
av fritidsverksamhet bland ungdom genom anordnande av fritidsgrupper
må statsbidrag utgå till dels av skolöverstyrelsen godkänt riksför
-
27
Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1955
bund för studiecirkelverksamhet, dels ock kommun, under förutsättning att
vederbörande förbund eller kommun åtagit sig att vara huvudman för här
avsedd fritidsverksamhet.»
Sveriges riksidrottsförbund har i juni månad 1954 hos Kungl. Maj:t
anhållit att för erhållande av statsbidrag till ungdomens förenings- och
fritidsverksamhet bliva jämställt med av skolöverstyrelsen godkänt riksförbund
för studiecirkelverksamhet. Denna framställning föranledde icke
någon Kungl. Maj:ts åtgärd.
I skolöverstyrelsens utlåtande över denna framställning framhölls bland
annat följande: »Överstyrelsen finner riksidrottsförbundet med hänsyn till
sin omfattning och organisation ägnat att bliva huvudman för här avsedd
fritidsverksamhet. Riksidrottsförbundet torde nämligen ha tillräckliga resurser
för en förberedande kontroll av verksamhetens utformning. Enligt
överstyrelsens uppfattning är emellertid riksdagens medverkan erforderlig
för en förändring av de i kungörelsen intagna bestämmelserna om huvudmannaskap.
»
Sedan nu gällande bestämmelser kunnat prövas har man konstaterat,
att riksidrottsförbundet i åtskilliga fall har fått fungera som rådgivare
när det gällt programutformning, bidragsgivning m. m. inte bara för organisationer
och föreningar inom detta förbund utan även för sammanslutningar
utanför riksidrottsförbundet. Detta har kunnat göras på grund av
att riksidrottsförbundet redan i ett tidigt skede startade förberedelserna
för denna verksamhet,
att idrotts- och sportsammanslutningar av olika slag funnit nu gällande
bestämmelser invecklade, bland annat på grund av de nya tjänstevägar som
därvid uppkommit, samt
att en undersökning av de statsbidragsansökningar, som inkommit till
det största studieförbundet, ger vid handen att omkring en femtedel av
alla fritidsgrupper haft idrott eller sport på programmen.
Utskottet. Detta anslag har, liksom det under nästföregående punkt behandlade,
upptagits på riksstaten i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
i propositionen 1954: 156 angående anslag till främjande av ungdomens
föreningsliv och fritidsverksamhet m. m. 1954 års riksdags beslut i ämnet
innebar samtidigt avslag på ett motionsvis framfört yrkande av samma
innebörd som det nu i motionerna I: 321 och II: 343 framställda.
Kungl. Maj:ts förslag innebär för nästa budgetår oförändrad medelsanvisning
för ifrågavarande ändamål. Av samma skäl, som utskottet anfört
under nästföregående punkt, biträder utskottet vad Kungl. Maj:t sålunda
föreslagit och avstyrker bifall till ovannämnda, motionsvis gjorda yrkande.
I motionerna I: 97 och II: 86 har citerats ett uttalande av skolöverstyrelsen
i dess yttrande den 18 november 1954 över Sveriges riksidrottsförbunds
hos Kungl. Maj :t den 16 juni 1954 gjorda ansökning att i fråga om villkoren
för erhållande av bidrag ur förevarande anslag jämställas med av
överstyrelsen godkänt studieförbund. I nämnda yttrande förklarade överstyrelsen,
såsom i motionerna angivits, att överstyrelsen funne riksidrottsförbundet
med hänsyn till sin omfattning och organisation ägnat att bli
huvudman för här avsedd fritidsverksamhet samt att enligt överstyrelsens
28
Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1955
uppfattning riksdagens medverkan vore erforderlig för en förändring av
de i kungörelsen 1954: 575 intagna bestämmelserna om huvudmannaskap.
Utöver vad i motionerna citerats, anförde överstyrelsen i nämnda yttrande
vidare, att det syntes överstyrelsen rimligt, att riksdagens prövning av
frågan påkallades först sedan gällande ordning kunnat prövas under loppet
av innevarande budgetår samt att överstyrelsen med hänsyn till föreliggande
behov av ytterligare erfarenheter beträffande nu gällande bestämmelser
på området ansåge lämpligt, att frågan om ändring av bestämmelserna
upptoges till prövning först efter utgången av innevarande budgetår.
Med stöd därav hemställde överstyrelsen, att Kungl. Maj:t måtte lämna
riksidrottsförbundets framställning utan bifall. Genom beslut den 30 december
1954 fann Kungl. Maj:t riksidrottsförbundets ifrågavarande ansökning
icke föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.
Den förnyade prövning av riksidrottsförbundets ställning i förevarande
avseende, som sålunda kan väntas ske efter utgången av budgetåret
1954/55, bör enligt utskottets mening icke nu föregripas. På grund härav
avstyrker utskottet bifall till motionerna I: 97 och II: 86.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att riksdagen må — med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 321 och II: 343, såvitt
här är i fråga — till Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av
1 000 000 kronor;
II. att motionerna I: 97 och II: 86 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.
37:o) Bidrag till instruktörsverksamhet inom ungdomsorganisationer.
Kungl. Maj:t har (punkt 332, s. 648) föreslagit riksdagen att till
detta ändamål för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av 302 400 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de under punkten
35 angivna, av herrar Svärd samt Hagberg i Malmö m. fl. väckta, likalydande
motionerna I: 321 och II: 343, i vilka hemställts, såvitt här är i
fråga, att riksdagen måtte avslå vad Kungl. Maj:t hemställt under punkt
332 i åttonde huvudtiteln till Bidrag till instruktörsverksamhet inom ungdomsorganisationerna.
Förevarande anslag, som första gången upptagits på riksstaten för innevarande
budgetår, är uppfört med 302 400 kronor. Ur anslaget utgår bidrag
enligt kungörelsen 1954: 575 för anställande av särskilda instruktörer inom
ungdomsorganisationer. Kungl. Maj:ts förslag innebär oförändrad medelsanvisning
för nästa budgetår.
Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1955
29
Utskottet. Även detta anslag har upptagits på riksstaten i enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag i propositionen 1954: 156 angående anslag till främjande
av ungdomens föreningsliv och fritidsverksamhet m. m. Med hänvisning
till utskottets ställningstagande till de under nästföregående två punkter
behandlade anslagsfrågorna biträder utskottet Kungl. Maj:ts förevarande
förslag och avstyrker bifall till motionerna I: 321 och II: 343 i vad
de avser ifrågavarande anslag.
Utskottet hemställer förty,
att riksdagen må — med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 321 och II: 343, såvitt
här är i fråga — till Bidrag till instruktörsverksamhet
inom ungdomsorganisationer för budgetåret 1955/56 anvisa
ett anslag av 302 400 kronor.
38:o) Bidrag till Centralförbundet för nykterhetsundervisning. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 333, s. 648—650), vilket innebär
en anslagsminskning med 25 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till Centralförbundet för
nykterhetsundervisning för budgetåret 1955/56 anvisa ett
reservationsanslag av 735 000 kronor.
39 :o) Bidrag till nykterhetsorganisationer m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 334, s. 650 och 651), vilket innebär en anslagsminskning
med 300 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till nykterhetsorganisationer
m. m. för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 1 134 200 kronor.
40:o) Bidrag till Svenska nykterhetsfrämjandet. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 335, s. 651—653) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till Svenska nykterhetsfrämjandet
för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av 15 000
kronor.
41 :o) Studiehjälpsnämnden: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 336, s. 653—655), vilket innebär en anslagshöjning
med 13 900 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1955/56, vidtaga den ändring
i personalförteckningen för studiehjälpsnämnden, som
föranledes av vad departementschefen anfört;
30
Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1955
b) godkänna följande avlöningsstat för studiehjälpsnämnden,
att tillämpas tills vidare från och med budget
-
året 1955/56:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie personal, förslagsvis.. 7 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 44 100
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 61 400
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 7 400
5. Ersättningar till granskningsmän, förslagsvis. . 17 000
Summa kronor 136 900
c) till Studiehjälpsnämnden: Avlöningar för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 136 900 kronor.
42:o) Studiehjälpsnämnden: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 337, s. 655), vilket innebär en anslagshöjning med
1 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Studiehjälpsnämnden: Omkostnader
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 18 500
kronor.
43:o) Ersättning till postverket för dess bestyr med statens studielån.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 338, s. 655 och 656),
vilket innebär en anslagshöjning med 15 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till postverket för dess
bestyr med statens studielån för budgetåret 1955/56 anvisa
ett förslagsanslag av 65 000 kronor.
44:o) Statens biografbyrå: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Majrts
förslag (punkt 339, s. 656 och 657), vilket innebär en anslagshöjning med
1 600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens biografbyrå,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1955/56:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-
vis ...................................... 78 700
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 43 200
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 2 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ................ 11 800
Summa kronor 135 700
Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1955
31
b) till Statens biografbyrå: Avlöningar för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 135 700 kronor.
45:o) Statens biografbyrå: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 340, s. 657 och 658), vilket innebär en anslagsminskning
med 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens biografbyrå: Omkostnader
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 19 500
kronor.
46:o) Bidrag till Barnfilmkommittén. Kungl. Maj:t har (punkt 341,
s. 658 och 659) föreslagit riksdagen att till detta ändamål anvisa ett reservationsanslag
av 8 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru Carlqvist m. fl.
(I: 318) samt den andra inom andra kammaren av fröken Olsson och fru
Andrén (11:280), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta att till
Bidrag till barnfilmkommittén för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag
av 11 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 5 000 kronor.
Barnfilmkommittén har vidare för kalenderåret 1954 ur åttonde huvudtitelns
anslag till extra utgifter erhållit bidrag med 6 000 kronor.
För nästa budgetår har kommittén — under åberopande av vad som anförts
beträffande kommittén i den vid statsutskottets utlåtande 1954:112
fogade, av herr Ivarl Andersson m. fl. avgivna reservationen (s. 33—34; jfr
SU mem. 132 och Rskr 309) — anhållit om ett anslag av 11 000 kronor.
Departementschefen har anfört följande.
Såsom bidrag till kostnaderna för Barnfilmkommitténs verksamhet har
anvisats dels för år 1954 ett belopp av 6 000 kronor ur åttonde huvudtitelns
reservationsanslag till extra utgifter, dels för budgetåret 1954/55 ett särskilt
reservationsanslag å 5 000 kronor å samma huvudtitel. För innevarande
budgetår har sålunda av statsmedel ställts ett sammanlagt belopp av
(V2 av 6 000 + 5 000 =) 8 000 kronor till kommitténs förfogande. Någon
höjning av detta belopp anser jag mig icke kunna tillstyrka för nästa budgetår.
Då kommittén tillkommande bidrag av statsmedel synes mig böra
utgå ur ett och samma anslag, föreslår jag, att det nu å riksstaten uppförda
särskilda reservationsanslaget till kommittén höjes med 3 000 kronor till
8 000 kronor eller till samma belopp, som kommittén sammanlagt åtnjuter
för innevarande budgetår.
I motionerna 1:318 och 11:280 har anförts huvudsakligen följande.
Under de diskussioner i filmfrågan, som fördes vid föregående års riksdag,
underströks från skilda håll mycket starkt betydelsen av barnfilmkommitténs
verksamhet. I den vid statsutskottets utlåtande nr 112 fogade
reservationen, som riksdagen i sitt beslut följde, uttalas om anslaget till
32
Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1955
barnfilmkommittén: »Vid avvägningen av detta anslag har utskottet utgått
från uppfattningen, att bidraget i fråga bör utgå med 8 000 kronor för budgetår.
En ytterligare förstärkning framdeles av ifrågavarande anslagsmedel
synes utskottet från de i det föregående anförda synpunkterna väl motiverad.
Utskottet förutsätter därför, att Kungl. Maj:t vid prövning av anslagets
storlek för budgetåret 1955/56 beaktar vad utskottet sålunda anfört.»
Under det sista året har kommitténs arbete ökat betydligt dels genom
tillkomsten av nya barnfilmklubbar över hela landet, dels genom att filmproducenter
och biografägare i allt större utsträckning söker samarbete
med kommittén.
Utskottet. Vid behandlingen av propositionen 1954: 116 angående anslag
till statens biografbyrå m. m. beslöt riksdagen bland annat att avvisa ett av
Kungl. Maj:t framlagt förslag om införande av alternativa åldersgränser
för barntillåten film. I den vid statsutskottets utlåtande 1954: 112 fogade
reservation, som låg till grund för riksdagens beslut på denna punkt, anfördes
att man i stället borde på upplysningens väg söka skapa förutsättningar
för att föräldrarna i högre grad aktivt intresserade sig för valet av
barnens biografprogram. I detta sammanhang fästes i reservationen uppmärksamheten
på den upplysningsverksamhet i fråga om barn och film,
som bedrives av Barnfilmkommittén. Såsom i motionerna I: 318 och II: 280
framhållits, anfördes i reservationen vidare, att en ytterligare förstärkning
framdeles av anslagsmedlen till bidrag till Barnfilmkommittén syntes väl
motiverad; det förutsattes därför att Kungl. Maj:t vid sin prövning av
anslaget för budgetåret 1955/56 beaktade vad sålunda anförts.
Kungl. Maj:ts förslag beträffande ifrågavarande anslag för nästa budgetår,
avseende en medelsanvisning av 8 000 kronor, innebär emellertid ingen
förstärkning av statens bidrag till Barnfilmkommittén. Utskottet finner
för sin del starka skäl tala för att, i konsekvens med ovanberörda ställningstagande
av 1954 års riksdag, den i motionerna föreslagna höjningen
av statsbidraget till 11 000 kronor kommer till stånd. Utskottet tillstyrker
därför, att förevarande anslag höjes med 3 000 kronor utöver det av Kungl.
Maj:t äskade beloppet och således upptages med 11 000 kronor. Utskottet
hemställer förty,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna 1:318 och II: 280, till
Bidrag till Barnfilmkommittén för budgetåret 1955/56 anvisa
ett reservationsanslag av 11 000 kronor.
47:o) Bidrag till Samfundet för hembygdsvård. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 342, s. 659 och 660), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till Samfundet för hembygdsvård
för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av
45 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1955
33
Uppskjutna frågor
48:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen under följande
punkter, nämligen
punkten 291: Överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar. Överstyrelsen
för yrkesutbildning: Omkostnader. Överstyrelsen för yrkesutbildning:
Yrkespedagogisk reformverksamhet,
punkten 306: Bidrag till driften av centrala yrkesskolor. Bidrag till driften
av lokala yrkesskolor. Bidrag till byggnadsarbeten m. in. vid yrkesskolor,
punkten 308: Kurs för utbildning av sysselsättnings- och arbetsterapeuter,
punkten 309: Studiebidrag och stipendier åt elever vid yrkesskolor. Ltbildning
av lärare vid yrkesundervisningen, samt
punkten 311: Främjande av praktisk lärlingsutbildning hos .hantverksmästare,
u
avgiver
utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket utskottet harmed
får för riksdagen
anmäla.
Stockholm den 1 april 1955
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
Yid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha näivaiit
från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Iwar
Anderson, Näsgård, Leander, Näsström, Hesselbom, Sundelin, Einar Persson,
Erik Svedberg, Axel Andersson, Elfving, Bengtson, Arrhén och Jacobsson;
samt
från a n d r a kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Malmborg i
Skövde, Lindholm, Eriksson i Sandby, Svensson i Ljungskile, Åkerström,
Hoppe, Petterson i Degerfors, Widén, Birke, Onsjö, Blidfors, Andreasson,
fröken Vinge och herr Svensson i Stenkyrka,
dock att vid behandlingen av punkterna 22—48 deltagit herr Ohlon i
stället för herr Axel Andersson och herr Boman i stället för herr Jacobsson.
3 — Bihang till riksdagens protokoll 1955. G samt. -Vr 72
34
Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1955
Reservationer
1) vid punkten 12 (Bidrag till textilinstitutet i Borås) av herrar Hesselbom,
Årrhén, Skoglund i Doverstorp och Birke, vilka ansett att utskottet
bort tillstyrka bifall till motionerna I: 315 och II: 255 samt II: 58 — innebärande
uppflyttning två löneklasser jämväl för facklärarna vid textilinstitutet
och höjning med 1 500 kronor av bidraget till avlönande av extra
lärare och assistenter med därav följande ökning av anslagssumman med
tillhopa 4 300 kronor — samt att utskottet fördenskull bort hemställa,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med bifall till motionerna I: 315 och II: 255 samt
II: 58, till Bidrag till textilinstitutet i Borås för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 105 200 kronor.
2) vid punkten 22 (Understöd åt folkbiblioteksväsendet)
a) av- herrar Arrhén, Skoglund i Doverstorp och Birke, vilka ansett att
utskottet bort tillstyrka bifall till motionen I: 310 samt att utskottets hemställan
därför bort i nedan angivna delar ha följande lydelse:
»b) med bifall till motionen I: 310, såvitt här är i fråga,
samt med avslag å motionerna I: 56 och II: 27, besluta avslå
Kungl. Maj:ts förslag om godkännande av de av departementschefen
förordade ändrade grunderna för statsbidrag
till skolbiblioteken, att gälla från och med den 1 juli
1955;
c) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall
till motionen I: 310, såvitt här är i fråga, samt med avslag
å motionerna I: 55 och II: 56, till Understöd åt folkbiblioteksväsendet
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 6 760 500 kronor;»
b) av herrar Ohlon, Boman, Sundelin, Bengtson, Malmborg i Skövde,
Svensson i Ljungskile, Hoppe, Widén och fröken Vinge, vilka ansett att
utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna I: 55 och II: 56 och att därför
dels utskottets yttrande på s. 18 från och med det stycke, som börjar
med »Utskottet har», till och med det stycke, som slutar med »2 728 000
kronor», bort ersättas med text av följande lydelse:
»Utskottet har vid sin prövning av det nu förevarande spörsmålet funnit
vägande skäl tala för att i enlighet med vad i motionerna I: 55 och II: 56
påyrkats elevavgifterna vid skolöverstyrelsens biblioteksskola avskaffas
med utgången av innevarande budgetår. För ändamålet fordras en höjning
med 7 000 kronor av den under anslaget upptagna anslagsposten till
bibliotekskurser.
Då utskottet icke i övrigt funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1955
55
under ifrågavarande punkt framställda förslag, torde anslaget för nästa
budgetår böra höjas med 7 000 kronor utöver det av Kungl. Maj:t äskade
beloppet av 8 588 500 kronor och således uppföras med 8 595 500 kronor.»
dels ock utskottets hemställan under c) bort ha följande lydelse:
»c) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt med bifall
till motionerna I: 55 och II: 56 ävensom med avslag å
motionen I: 310, såvitt här är i fråga, till Understöd åt
folkbiblioteksväsendet för budgetåret 1955/56 anvisa ett
förslagsanslag av 8 595 500 kronor;»
3) vid punkten 31 (Utbildning av studieledare för folkbildningsarbetet
m. in.) av fröken Vinge.
4) vid punkten 35 (Utbildning av ungdomsledare) av herrar Arrhén,
Skoglund i Doverstorp och Birke, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka
bifall till motionerna 1:321 och 11:343, i vad avser ifrågavarande anslag,
samt till följd därav hemställa,
att riksdagen må — i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 321 och II: 343, såvitt
här är i fråga — till Utbildning av ungdomsledare för budgetåret
1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 161 250
kronor.
5) vid punkten 36 (Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet) av herrar
Arrlién, Skoglund i Doverstorp och Birke, vilka ansett att utskottet bort
i enlighet med motionerna I: 321 och II: 343 avstyrka bifall till Kungl.
Maj:ts ifrågavarande förslag samt att till följd därav utskottets hemställan
under I. bort ha följande lydelse:
»I. att riksdagen må — med avslag å Kungl. Maj:ts förslag
— bifalla motionerna I: 321 och II: 343, såvitt här är
i fråga, och till följd härav besluta att förslagsanslaget
till Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet icke skall
uppföras å riksstaten för budgetåret 1955/56;»
6) vid punkten 37 (Bidrag till instruktörsverksamhet inom ungdomsorganisationer)
av herrar Arrhén, Skoglund i Doverstorp och Birke, vilka
ansett att utskottet bort i enlighet med motionerna I: 321 och II: 343 avstyrka
bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag samt till följd därav
hemställa,
att riksdagen må — med avslag å Kungl. Maj:ts förslag
— bifalla motionerna 1:321 och 11:343, såvitt här är i
fråga, och till följd härav besluta att anslaget till Bidrag
till instruktörsverksamhet inom, ungdomsorganisationer
icke skall uppföras å riksstaten för budgetåret 1955/56.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1955:207 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående nedläggande av garnisonssjukhuset i Skövde m. m. a1 i texten