Utlåtande i anledning av väckt motion om förhöjd pension åt vissa f. d. befattningshavare, som på grund av olycksfall i tjänsten blivit förtidspensionerade.
1955-04-14 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1955:80, Utlåtande i anledning av väckt motion om förhöjd pension åt vissa f. d. befattningshavare, som på grund av olycksfall i tjänsten blivit förtidspensionerade.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 80 år 1955
15
Sr SO
Utlåtande i anledning av väckt motion om förhöjd pension åt
vissa f. d. befattningshavare, som på grund av olycksfall
i tjänsten blivit förtidspensionerade.
(5:e avd.)
I en inom andra kammaren av herr Senander väckt motion (II: 372) har
hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om förslag till
årets riksdag i syfte att bereda de statspensionärer, som på grund av olycksfall
i tjänsten förtidspensionerats före den 1 juli 1952 och icke före detta
datum eljest skolat avgå på grund av uppnådd pensionsålder, den höjning
av deras pensioner som erfordras för att dessa skall bli jämställda med de
pensioner som numera utgår på grund av att de befattningar de tidigare
innehaft uppflyttats i lönegrad.
Till stöd för ifrågavarande förslag anföres i motionen följande.
Den år 1952 genomförda tjänsteförteckningsrevisionen för statens tjänstemän
innebar att många befattningar uppflyttades i lönegrad. Därmed följde
självfallet även förbättrade pensionsförmåner. För de tjänstemän som avgått
före den 1 juli 1952, då de nya bestämmelserna trädde i kraft, gällde
emellertid de gamla pensionsförmånerna. Frågan om att dessa pensionärer
ävenledes borde komma i åtnjutande av pensionsförhöjningen har senare
prövats av riksdagen, som emellertid ställde sig avvisande till förslag i
sådan riktning.
De skäl som anfördes för riksdagens avvisande hållning är diskutabla.
Däremot finns det en viss grupp statspensionärer som utan tvekan bör vara
berättigade att komma i åtnjutande av sådan pensionsförhöjning. Härmed
åsyftas de pensionärer, som råkat ut för olycksfall i tjänsten och på grund
därav förtidspensionerats. Uppenbart är, att därest de icke råkat ut för
olycksfall, så skulle de ha varit kvar i tjänst efter den 1 juli 1952 och följaktligen
blivit delaktiga i de förmåner som medföljde tjänsteförteckningsrevisionen.
De hade bland annat fått avgå med högre pensioner, om deras
befattningar uppflyttats i lönegrad.
Billighet och rättvisa kräver därför att dessa pensionärer tillerkännes de
förbättrade pensionsförmåner som blivit en följd av alt de befattningar de
tidigare upprätthållit uppflyttats i lönegrad.
över förevarande motion har, efter därom i vederbörlig ordning gjord
framställning, statskontoret avgivit utlåtande och därvid anfört följande.
Den år 1952 genomförda tjänsteförteckningsrevisionen innebar, att ett
stort antal tjänster fr. o. m. den 1 juli 1952 uppflyttades i lönegrad. De befattningshavare,
som av en eller annan anledning avgått med pension före
nämnda dag, ha regelmässigt fått sina pensionsförmåner bestämda med
hänsyn till den före höjningen för tjänsten gällande lägre lönegraden. Enligt
16
Statsutskottets utlåtande nr 80 år 1955
statskontorets mening bör avsteg icke utan alldeles särskilda skäl göras
från vad sålunda bestämts. För den som på grund av olycksfall i tjänsten
blivit för framtiden oförmögen att sköta sin tjänst och i anledning därav
erhållit avsked med s. k. invalidpension torde undantag icke böra ifrågakomma.
De skäl, som kunna tala för en förhöjning av invalidpensionerna,
lära endast till graden skilja sig från dem, som kunna anföras för en förhöjning
av sjuk- respektive familjepensionerna. Därtill kommer att enligt gällande
bestämmelser invalidpensionen är synnerligen förmånligt konstruerad.
Rätt till hel pension föreligger nämligen i dessa fall oberoende av antalet
tjänstår. Vederbörande behöver sålunda icke ens haft möjlighet att som
oskadad intjäna för hel pension erforderligt antal tjänstår. Erinras må även,
att pensionären enligt 1916 å;rs olycksfallsförsäkringslag får bibehålla en
del av den livränta, som utgår på grund av olycksfallet, eller minst en fjärdedel.
På grund av vad ovan anförts avstyrker statskontoret åtgärder i syfte alt
tillmötesgå motionen.
Utskottet. Såsom statskontoret i sitt över motionen avgivna utlåtande erinrat
har de befattningshavare, som avgått med pension före genomförandet
av 1952 års tjänsteförteckningsrevision, regelmässigt fått sina pensionsförmåner
reglerade med utgångspunkt från den före vederbörande befattnings
uppflyttning gällande lägre lönegraden. Att för de fall, där vederbörande på
grund av olycksfall i tjänsten avgått med s. k. invalidpension, göra avsteg
f,rån nämnda grundsats finner utskottet icke tillräckligt motiverat. På grund
härav och med beaktande jämväl i övrigt av vad statskontoret anfört avstyrker
utskottet bifall till motionen.
Utskottet hemställer alltså,
att motionen 11:372 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 14 april 1955
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
Närvarande: se under utlåtandet nr 77; dock att herr Bengtson deltagit i
stället för herr Pålsson
550785. Stockholm 1955. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.