Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till statens rättslåkarstationer för budgetåret 1955/56 m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
1955-04-19 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1955:83, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till statens rättslåkarstationer för budgetåret 1955/56 m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Nr 83—81
Statsutskottets utlåtande nr 83 år 1955
1
Nr 83
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag
till statens rättslåkarstationer för budgetåret
1955/56 m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
(3:e avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t under elfte huvudtiteln, punkterna
20 och 21, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, för budgetåret 1955/56 såsom förslagsanslag under rubriken Statens
rättslåkarstationer beräkna till Avlöningar 300 000 kronor och till Omkostnader
90 000 kronor.
Därefter har Kungl. Maj :t i propositionen nr 91, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 25 februari
1955, framlagt de förslag vilka framgår av den följande redogörelsen.
l:o) Statens rättslåkarstationer: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (s. 5—11)
föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för statens rättslåkarstationer, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1955/56, dels ock till Statens rättslåkarstationer: Avlöningar
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 319 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 233 000 kronor.
I propositionen (s. 2—5) behandlas inledningsvis frågan om rättsmedicinalväsendets
fortsatta utbyggnad. Med skrivelse den 18 december 1954 har
medicinalstyrelsen överlämnat en av medlemmen av styrelsens vetenskapliga
råd, föreståndaren för rättsläkarstationen vid Stockholm, professorn
Wilhelm Bosaeus på styrelsens uppdrag företagen utredning angående
rättslä k arstation i Norrland.
Utredningsmannen har förordat inrättande — utöver de tre redan beslutade
rättsläkarstationerna — av två rättslåkarstationer, en i Uppsala,
vars närmare organisation han har för avsikt att behandla i ett senare
betänkande, och en i Norrland.
Utredningsmannen förordar, att Norrlandsstationen skall betjäna Västernorrlands,
Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län samt förläggas
till Umeå. Lokalerna skulle inklusive vissa reservutrymmen omfatta 5 290
kubikmeter och tillsammans med ett patologiskt laboratorium inrymmas i
en planerad flygelbyggnad till lasarettet. Byggnadskostnaderna —- exklusive
kostnader för tomt, framdragande av vägar in. in., vilka helt skulle bestri1
—Bihang till riksdagens protokoll 1955. 6 sand. Nr 83—84
2
Statsutskottets utlåtande nr 83 år 1955
(las av landstinget — bär preliminärt uppskattats till 940 000 kronor. Utredningsmannen
har avsett, alt nämnda belopp skulle utgå till landstinget
i form av statsbidrag. Kostnaderna för inredning och utrustning har angivits
till 170 000 resp. 110 000 kronor. Det totala antalet rättsmedicinska
förrättningar per år i Norrlandsdistriktet har uppskattats till drygt 170,
vilket är mindre än i övriga distrikt (f. n. i Stockholm och Lund drygt
1 000 resp. 300). Med hänsyn främst till att stationens läkare på grund av
distriktets omfång beräknas få företaga långa och tidsödande resor för dessa
förrättningar, har utredningsmannen ansett det erforderligt med en rättsläkare
och en assistent vid stationen. Den övriga personalen skulle utgöras
av ett kanslibiträde, ett tekniskt biträde och en vaktmästare. Driftkostnaden
har angivits till 116 000 kronor per år.
Beträffande tidigare avgivna förslag i ämnet samt avgivna yttranden
över medicinalstyrelsens ovan nämnda skrivelse får utskottet hänvisa till
statsrådsprotokollet (s. 2—4).
Departementschefen anför i anslutning härtill i huvudsak följande.
Rättsmedicinalväsendets läge påkallar en omedelbar förstärkning av organisationen.
En Norrlandsstation fordrar emellertid nybyggnad och kan
därför icke träda i funktion förrän tidigast under hösten 1956.
Vidare må framhållas, att stor brist för närvarande råder på utbildade
rättsläkare. Såväl vid Stockholms- som Lundastationen är sålunda vissa
befattningar obesatta. Det är möjligt, att de nyligen företagna höjningarna
av ersättningarna enligt taxa för utförda förrättningar så småningom kan
medföra en ökad tillströmning till rättsläkarbanan. I nuvarande läge skulle
föreståndartjänsten vid en ny station sannolikt icke kunna besättas. Även
av denna anledning synes det mig knappast genomförbart att omedelbart
utöka antalet rättsläkarstalioner med en i Norrland.
Ehuru det enligt min mening vore önskvärt, att en rättsläkarstation inrättades
i Norrland, finner jag mig på anförda skäl icke nu kunna föreslå
utbyggnad av en sådan station. För att tillsvidare i viss mån tillgodose behovet
av rättsmedicinsk sakkunskap i de angivna Norrlandslänen och det
tilltänkta Uppsaladistriktet synes, såsom föreståndaren för rättsläkarstationen
i Lund förordat, stationen vid Stockholm böra personellt utökas.
Härigenom skulle möjligheter skapas att vidga rekryteringsbasen inom
rättsläkarkåren och att till denna station knyta krafter, som kunde meritera
sig för tjänster vid de stationer, som senare kommer att inrättas.
Vad härefter angår anslagsbehovet för nästa budgetår har medicinalstyrelsen
föreslagit att anslaget höjes med 67 300 kronor. I fråga om rättsläkarstationen
vid Stockholm har styrelsen bl. a. föreslagit inrättande av
en tjänst som rättsläkare och biträdande föreståndare i Ce 35, uppflyttning
av en rättsläkartjänst från Ce 29 till Ce 33, arvodeshöjning för föreståndaren
med 600 kronor och arvodeshöjning för en läkaramanuens med
5 448 kronor. Beträffande rättsläkarstationen i Lund har styrelsen hemställt
om bl. a. uppflyttning av befattningen som rättsläkare och föreståndare
från Ce 31 till Ce 37.
Statsutskottets utlåtande nr 83 år 1955
3
Departementschefen förordar en förstärkning i viss utsträckning av personalen
vid Stockholmsstationen, dels för att lätta stationens redan nu
alltför stora arbetsbörda och dels för att skapa förutsättningar att snabbt
kunna tillgodose behovet i Norrland och berörda delar av Svealand av
rättsmedicinsk sakkunskap och föreslår inrättande av en befattning som
rättsläkare i Cg 29 och en befattning som assistent. Vidare föreslås, att
arvodet till läkaramanuensen höjes till 12 000 kronor, varvid befattningen
i princip bör vara förbunden med heltidstjänstgöring. Slutligen anser departementschefen,
att föreståndaren för stationen i viss utsträckning bör
erhålla biträde med föreståndargöromålen. Detta bör enligt departementschefens
mening ske på det sättet, att med den nuvarande tjänsten som
rättsläkare i Ce 29 förenas göromål som biträdande föreståndare mot ett
arvode av 2 400 kronor för år.
De av medicinalstyrelsen framförda förslagen till löneregleringar finner
sig departementschefen icke kunna biträda i vidare mån än ovan angivits.
För att stimulera intresset för utbildning till rättsläkare förordas inrättande
av två stipendier om vartdera 3 000 kronor. Stipendierna anses
på sätt medicinalstyrelsen angivit böra förbindas med återbetalningsskyldighet.
Sedan hösten 1953 har en avdelning för antropologisk faderskapsbevisning
på försök varit inrättad vid karolinska institutets rättsmedicinska
institution. Avdelningen förestås av docenten i arvsbiologi vid institutet
Torsten Kjellberg-Roinanus. Sedan juli 1954 uppbär Romanus ett arvode
om 1 700 kronor per månad för föreståndarskapet. Härutöver är avsett, att
Romanus skall erhålla viss del av taxa för utförda undersökningar.
Fr. o. in. den 1 juli 1955 saknas under institutets stat medel för verksamhetens
fortsatta bedrivande. De antropologiska undersökningarna har redan
enligt gällande rätt stor praktisk betydelse främst för fastställande av faderskap.
Därest ärvdabalkssakkunnigas förslag till ärvdabalk, vilket innehåller
i viss mån ändrade bestämmelser om fastställande av faderskap till
barn utom äktenskap, skall kunna med framgång genomföras, blir det av
ännu större betydelse, att domstolarna i önskvärd utsträckning kan utnyttja
den antropologiska undersökningsmetoden. Med hänsyn till det anförda och
då verksamheten är av den art, att den åtminstone tillsvidare försöksvis synes
böra överflyttas till statens rättsläkarstation, föreslås, att medel till avlöning
av Romanus -- 20 400 kronor — beräknas under förevarande anslag.
Härutöver kommer Romanus att erhålla viss del av inkomsterna för utförda
undersökningar. Arvodet för dessa förrättningar bör dock tills vidare betalas
av den, som påkallar undersökningen och icke utgå av statsmedel, varför något
belopp för ersättningar enligt taxa för tjänsteförrättningar icke behöver
beräknas i avlöningsstaten. Enligt vad i det följande föreslås skall den del
av taxeersättningarna, vilken icke tillfaller Romanus, tagas till uppbörd
under anslaget till omkostnader för rättsläkarstationerna.
4
Statsutskottets utlåtande nr 83 år 1955
Vid bifall till det anförda skulle anslaget uppräknas med i runt tal
70 000 kronor, vartill kommer en automatisk utgiftsökning för ersättningar
enligt taxa för utförda tjänsteförrättningar m. m„ 16 000 kronor. Totalökningen
på anslaget blir sålunda 86 000 kronor.
De beslutade ändringarna i grundlönebeloppen föranleder en omräkning
av vissa anslagsposter.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Lindblom m. fl. (1:417) och den andra inom andra kammaren av
tru Sandström (11:521), har hemställts, att riksdagen vid behandlingen
av förevarande proposition måtte dels fatta principbeslut om inrättande
av en rättsläkarstation i Norrland att förläggas till Umeå samt uppdraga åt
Kungl. Maj :t att upptaga förhandlingar med vederbörande landsting om
stationens lokalfråga och andra därmed sammanhängande frågor och hemställa
om förslag i ärendet till 1956 års riksdag, dels i fråga om den vid
rättsläkarstationerna anställda personalens lönegradsplacering och arvodering
godkänna medicinalstyrelsens förslag samt justera den vid propositionen
fogade avlöningsstaten i enlighet härmed, dels ock till Statens
rättsläkarstationer: Avlöningar för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag
av 334 000 kronor, eller 15 000 kronor mer än vad departementschefen
föreslagit.
Vidare har i en inom första kammaren av herr Huss väckt motion (I: 415)
anförts bl. a., att det varit klokare att redan nu fatta principbeslut om
inrättande av en rättsläkarstation i Umeå och av en rättsläkartjänst och
en assistentbefaltning därstädes med provisorisk placering i Stockholm,
varjämte beträffande den av docenten Ivjellberg-Romanus bedrivna verksamheten
uttalats, att det synes nödvändigt att anslå medel för avlönande
av en assistent, förslagsvis placerad i Ce 15. I motionen har hemställts,
att riksdagen vid behandlingen av propositionen nr 91 måtte beakta
vad i motionen anförts.
Ytterligare har i en inom andra kammaren av herr Skoglund i Umeå
in. fl. väckt motion (II: 518) framhållits önskvärdheten av att frågorna
om anordnande av lokaler för en rättsläkarstation i Norrland och om nybyggnad
för den patologiska avdelningen vid lasarettet i Umeå samordnas
samt hemställts, att riksdagen vid besvarandet av Kungl. Maj :ts proposition
nr 91/1955 ville beakta vad i motionen anförts.
Beträffande de skäl, vilka motionärerna anfört till stöd för sina förslag,
får utskottet hänvisa till motionerna 1:417, 1:415 samt 11:518.
Utskottet. Det råder inte några delade meningar om att det svenska
rättsmedicinalväsendet befinner sig i ett allvarligt läge, främst beroende
på bristen på utbildade rättsläkare samt svårigheterna att intressera unga
läkare för val av denna bana. Som en första etapp i den upprustning på detta
Statsutskottets utlåtande nr 83 år 1955
5
område, som f. n. framstår som en angelägenhet av första ordningen, har
medicinalstyrelsen föreslagit att en rättsläkarstation skall inrättas för de
fyra nordligaste länen och förläggas till Umeå. Departementschefen har
funnit sig inte nu kunna föreslå utbyggnad av en sådan station och har
som skäl för sin ståndpunkt åberopat dels att en Norrlandsstation inte kan
träda i funktion förrän tidigast under hösten 1956 och dels sannolikheten
för att föreståndartjänsten vid en ny station inte skulle kunna besättas.
Departementschefen har i stället förordat att rättsläkarorganisationen förstärkes
genom en utökning av personalen vid stockholmsstationen samt
vissa förbättringar av de ekonomiska villkoren för i första hand de unga
läkarna inom denna disciplin.
I motionerna — I: 415, I: 417 och II: 521 samt II: 518 — har framhållits,
att olika omständigheter talar för att principbeslut nu bör fattas om inrättande
av rättsläkarstationen i Umeå.
För att med större säkerhet kunna bilda sig en egen uppfattning i den
fråga, varom meningarna sålunda går isär, har utskottet från sakkunnigt
håll inhämtat närmare uppgifter rörande förhållandena inom rättsmedicinalväsendet
och olika utvägar att åstadkomma en mera funktionsduglig
organisation. Med hänsyn till de upplysningar, utskottet därvid erhållit,
och det material, som i övrigt varit för utskottet tillgängligt, vill utskottet
förorda att riksdagen för sin del beslutar att en rättsläkarstation skall
inrättas i Umeå under förutsättning att en för staten godtagbar uppgörelse
med Västerbottens läns landsting kommer till stånd. Utskottet föreslår,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t, med tillkännagivande av sitt
fattade principbeslut, anhåller att Kungl. Maj :t föranstaltar om upptagande
ofördröjligen av förhandlingar med landstinget och bemyndigar Kungl.
Maj:t att — om befogade statsintressen vid förhandlingarna prövas bli
tillgodosedda —• med landstinget träffa avtal om uppförande samt inredning,
utrustning och drift av den av utskottet förordade rättsläkarstationen
inom i huvudsak den kostnadsram, som angivits av medicinalstyrelsen.
Härvid har utskottet förutsatt, att frågan om medelsanvisning för
ändamålet skall kunna underställas riksdagen, sedan avtal slutits med
landstinget, samt att hinder i och för sig ej bör möta för landstinget att
sedan överenskommelse nåtts påbörja uppförandet av den för rättsläkarstationen
och den patologiska avdelningen vid Umeå lasarett gemensamma
nyhyggnaden
Kungl.
Maj:ts förslag i övrigt har utskottet funnit sig kunna tillstyrka,
dock med den jämkningen att utskottet förordar att på Kungl. Maj:t får
ankomma att, om avtal angående eu rättsläkarstation i Umeå kommer till
stånd, pröva huruvida det icke vore lämpligt att, i avhidan på färdigställandet
av nybyggnaden, provisoriskt inrätta eu rättsläkarstation i Umeå
samt att redan under nästa budgetår där placera en av rättsläkarbefattningarna
vid stockholmsstationen. Av detta utskottets ställningstagande
6
Statsutskottets utlåtande nr 83 år 1955
följer, att utskottet inte är berett tillstyrka de yrkanden i motionerna, som
inte hänför sig till principbeslut om inrättande av umeåstationen.
Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,
I. att riksdagen må i anledning av motionerna I: 415 samt
I: 417 och II: 521, samtliga motioner såvitt de avser frågan
om inrättande av en rättsläkarstation i Umeå, ävensom motionen
II: 518 i skrivelse till Ivungl. Maj:t giva tillkänna vad
utskottet anfört;
II. att motionen I: 415 till den del den icke behandlats
under I. icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;
III. att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:417 och 11:521, till
den del de icke behandlats under I.,
a) godkänna följande avlöningsstat för statens rättsläkarstationer,
att tillämpas tillsvidare fr. o. m. budgetåret
1955/56:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 28 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis 163 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 109 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 19 000
Summa kronor 319 000;
b) till Statens rättsläkarstationer: Avlöningar för budgetåret
1955/56 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 319 000 kronor.
2:o) Statens rättsläkarstationer: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (s. 11
och 12) föreslagit riksdagen att till Statens rättsläkarstationer: Omkostnader
för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 91 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 84 500 kronor.
Departementschefen föreslår vad beträffar stationen i Lund en uppräkning
av posten till övriga expenser med 3 500 kronor, varav 2 000 kronor
för inköp av en diktafonanläggning. I anledning av Stockholmsstationens
utökade uppgifter anses vidare reseersättningsposten böra höjas med 3 000
kronor. Till omkostnader för de antropologiska undersökningarna beräknas
i runt tal 5 000 kronor. Å andra sidan anses anslaget böra tillgodoföras
statsverkets behållna andel av taxeinkomsterna för utförda undersökningar,
vilken andel likaledes kan uppskattas till ett belopp av 5 000
7
Statsutskottets utlåtande nr 83 år 1955
kronor. Nettoökningen å anslaget skulle alltså uppgå till 6 500 kronoi och
anslaget för nästa budgetår böra upptagas med 91 000 kronor.
Utskottet. Liksom då det gäller avlöningsanslaget bör Kungl. Maj :t vara
oförhindrad att av de för stockholmsstationen här beräknade beloppen
disponera vad som må befinnas erforderligt för den löpande driften undei
nästa budgetår av en provisorisk rättsläkarstation i Umeå.
Utskottet, som inte funnit anledning till erinran mot anslagsberäkningen,
hemställer alltså,
att riksdagen må till Statens råttsläkarstationer: Omkostnader
för budgetåret 1955/56 under elfte huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 91 000 kronor.
Stockholm den 19 april 1955
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
Vid förestående ärendes slutbehandilng inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson,
Ohlon, Iwar Anderson, Leander, Pålsson, Hesselbom, Sundelin, Gustaf
Andersson, Einar Persson, Alfred Nilsson, Thun, Erik Svedberg, Bergh och
Bengtson; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Bergström, Andersson
i Malmö, Eriksson i Sandby, Svensson i Ljungskile, Åkerström,
Hoppe, Johansson i Mysinge, Petterson i Degerfors, Widén, Birke, Onsjo,
Blidfors, Löfroth och fröken Ager.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1955:224 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts Proposition* angående anslag till statens rätt släkarstationer för budgetåret 1955/56 m. m. jämte i ämnet v a1 i texten