Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1955156 till epileptikervården jämte i ämnet väckta motioner.

1955-04-19 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1955:84, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1955156 till epileptikervården jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 8i år 1955

Nr 84

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående

vissa anslag för budgetåret 1955156 till epileptikervården

jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under elfte huvudtiteln, punkten

50, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till

Bidrag till epileptikeranstalter för budgetåret 1955/56 beräkna ett förslagsanslag

av 1 180 000 kronor.

Därefter har Kungl. Maj :t i propositionen nr 94, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 25 februari

19a5, framlagt de förslag, vilka framgår av den följande redogörelsen.

l:o) Bidrag till epileptikeranstalter. Kungl. Maj.t har (s. 2—14) föreslagit

riksdagen att dels godkänna av departementschefen föreslagna ändrade

grunder för statsbidrag till epileptikeranstalter, dels medgiva, att

till svenska diakonsällskapet må — utan hinder av gällande bestämmelser

om statsbidrag till epileptikeranstalter — under budgetåret 1955/56

utgå extra statsbidrag med sammanlagt högst 70 000 kronor för en vid

epileptikeranstalten å Stora Sköndal anordnad klinisk undersökningsavdelning

för män, på villkor bl. a., att vid densamma mottages patienter

även från andra epileptikeranstalter enligt anvisning, som inspektören för

sinnesslövården må meddela, dels ock till Bidrag till epileptikeranstalter

lör budgetåret 1955/56 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

1 040 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 870 000 kronor.

Medicinalstyrelsen har hemställt om bl. a. höjning av nu utgående driftbidrag

till epileptikeranstalterna från 1 000 till 1 400 kronor per vårdad

och år.

1946 års sinnesslövårdsutredning har i sitt betänkande om sinnesslövården

(SOU 1949: 11) framlagt förslag bl. a. rörande organisationen av epileplikervården.

Utredningen har därvid utgått från att staten skulle övertaga

ansvaret för epileptikervården i dess helhet. Till detta förslag har ännu

icke tagits ställning annat än såtillvida, att Kungl. Maj :t genom beslut den

30 juni 1954 uppdragit åt medicinalstyrelsen bl. a. att i berörda del verkställa

en överarbetning av betänkandet. I samband härmed framhölls, att — med

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8b år t955

9

hänsyn till att ny organisation av sinnesslövården och nya statsbidragsgrunder

för denna vårdgren beslutats (jfr propositionerna nr 26 och 124 till 1954

års riksdag) — en översyn av statsbidragsbestämmelserna rörande epileptikervården

borde komma till stånd inom sådan tid, att förslag härutinnan

kunde underställas 1955 års riksdag. Vidare borde frågan om huvudmannaskapet

för epileptikervården omprövas, varvid en lämplig uppdelning av

ansvaret mellan staten och landstingen borde övervägas. En tänkbar sådan

uppdelning vore, att statens ansvar — i förhållande till utredningens förslag

— begränsades till att avse avdelningar för undervisning och yrkesutbildning

samt för sluten vård, eventuellt även anordnande och drift av kliniska

undersökningsavdelningar, medan landstingen svarade för vården i övrigt.

I detta sammanhang erinrar departementschefen vidare om att enligt

lagen den 4 juni 1954 (nr 483) om undervisning och vård av vissa psykiskt

efterblivna, i vilken lag förenämnda omorganisation av sinnesslövården

reglerats, huvudmannaskapet för denna vårdgren ålagts landstingen och de

landstingsfria städerna. Denna lag har trätt i kraft den 1 januari 1955. Enligt

lagens 4 § a) har emellertid från huvudmannaskapet undantagits bl. a.

vården av psykiskt efterblivna, som är epileptiska, utan att dock dessa

efterblivna därför i och för sig faller utanför lagens tillämpningsområde.

Enligt tidigare lagstiftning på förevarande område — 1944 års lag om undervisning

och vård av bildbara sinnesslöa — var från lagens tillämpning

undantagen endast sinnesslö, som var intagen på sinnessjukhus eller staten

tillhörig anstalt för sinnesslöa, och något undantag från landstingens

huvudmannaskap fanns icke stadgat. Den centralanstalt, vid vilken en sinnesslö

epileptiker enligt sistnämnda lag var inskriven, har därför betalat

vårdavgifter för denne vid placering på enskild epileptikeranstalt. Nu

nämnda omständigheter har föranlett föreningen Margarethahemmet att

hos medicinalstyrelsen hemställa, att tidigare bestämmelser i detta hänseende

alltjämt måtte gälla tills vidare.

Departementschefen framhåller med anledning därav till en början, att

gränsen mellan det klientel, för vars omvårdnad landstingen enligt 1954

års lag har att svara, och det, som enligt 4 § samma lag är undantaget från

landstingens huvudmannaskap, givetvis i första hand bör bedömas ur vårdsynpunkt.

Det finns psykiskt efterblivna med så lätta eller så sällan återkommande

yttringar av epileptisk sjukdom, att de icke eller endast i

mindre omfattning behöver någon särskild vård för dessa sjukdomsyttringar.

Landstingens vårdnadsskyldighet enligt nämnda lag bör därför omfatta

även psykiskt efterblivna med epilepsi som en lätt eller ej alltför

framträdande komplikation. Först när den vård, som regelmässigt ägnas

de psykiskt efterblivna, måste i väsentlig mån ändra karaktär eller kompletteras

med åtgärder, riktade mot de epileptiska sjukdomsyttringarna,

bör den psykiskt efterblivne överflyttas till en särskild epileptikeranstalt.

Omhändertagande inom en speciell vårdorganisation för epileptikervården

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 8£ år 1955

bör sålunda enligt departementschefen icke ske, förrän yttringarna av

epileptisk sjukdom är så framträdande, att vården i första hand kommer

alt karakteriseras av åtgärder, som ur medicinsk synpunkt är att hänföra

till epileptikervård. Medicinalstyrelsens epileptikerdelegation har vid

sin pågående utredning rörande behovet av vårdplatser inom en särskild

organisation för epileptikervården ansett sig böra utgå från nu angivna

riktlinjer. Av vad nu sagts följer emellertid icke i och för sig, vare sig att

staten skulle vara skyldig att ansvara för undervisning och vård av hela

det utpräglade epileptikerldientelet eller att landstingen icke skulle vara

skyldiga att svara härför. Kungl. Maj :t har också, såsom framgår av vad

ovan anförts, uppdragit åt medicinalstyrelsen att ompröva frågan om huvudmannaskapet

för denna vårdgren. Departementschefen erinrar vidare

om att de bildbara sinnesslöa epileptiker, som med stöd av 1944 års lag

före den 1 januari 1955 inskrivits vid centralanstalt, enligt tillämpningsföreskrifterna

till 1954 års lag skall anses vara inskrivna vid särskola eller

vårdanstalt, intill dess annorlunda i vederbörlig ordning beslutas. Med

hänsyn till det anförda och i avbidan på att frågan om huvudmannaskapet

för epileptikervården löses, anser sig departementschefen böra utgå från

att landstingen tills vidare under en övergångstid svarar för vårdavgifterna

för efterblivna på enskilda epileptikeranstalter, såväl för samtliga särskoleelever

som för vårdfallen under 21 års ålder, i varje fall för de patienter,

som antingen redan är inskrivna vid landstingsanstalt eller enligt eljest

förut angiven tolkning av 1954 års lag faller under landstingens vårdnadsansvar.

Det frainhålles, att antalet här åsyftade vårdfall endast torde röra

sig om sammanlagt ett 30-tal, varav en stor del redan synes omfattas av

landstingens vårdnadsansvar. Landstingens merkostnader för ändamålet

torde därför komma att bli mycket små, detta så mycket mer som landstingen

enligt bestämmelserna i fattigvårds- och barnavårdslagarna samt

lagen om lindring i de mindre bemedlades kostnader för vård av sinnessjuka,

sinnesslöa och fallandesjuka redan i flertalet fall har att i sista

hand bestrida avgifterna för sådan vård.

Vad därefter angår driftbidragen i allmänhet till epileptikeranstalterna

erinras om att dessa hittills utgått efter samma grunder som gällt för

motsvarande bidrag till sinnesslöanstalterna, ehuru med ett något högre

belopp. Då av medicinalstyrelsen framlagt förslag innebär en anpassning

av bidragets konstruktion efter de grunder, som fr. o. m. den 1 januari

1955 gäller för särskolor och vårdanstalter för psykiskt efterblivna, anser

sig departementschefen böra godtaga detsamma. Bidraget bör sålunda utgå

med ett visst belopp per godkänd skol- eller vårdplats på internat. I det

godkända platsantalet bör därvid även kunna inräknas en av huvudtillsynsmyndigheten

övergångsvis godkänd överbeläggning. Å andra sidan bör

emellertid, för den händelse beläggningen skulle avsevärt understiga det

godkända platsantalet eller om eljest särskilda skäl föranleder därtill.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8''r år 1955

11

statsbidraget efter prövning av nämnda myndighet kunna minskas. Enligt

f. n. gällande bestämmelser utgår driftbidraget med 1 000 kronor per år.

Vissa skäl talar enligt departementschefen för en höjning av detta statsbidrag.

I avvaktan på ett ställningstagande till resultatet av medicinalstyrelsens

utredning om huvudmannaskapet för denna vårdgren och övriga

därmed sammanhängande spörsmål tillstyrkes därför, att bidraget höjes

till 1 200 kronor per vårdplats och år, d. v. s. vad som fr. o. m. innevarande

kalenderår gäller för anstalterna för psykiskt efterblivna. Då statsbidragen

utbetalas i efterskott, bör, såsom medicinalstyrelsen föreslagit, de nya

bidragsgrunderna tillämpas fr. o. m. den 1 januari 1955. Vid bifall härtill

kan det för detta ändamål erforderliga medelsbehovet uppskattas till omkring

894 000 kronor.

Bidraget för de i familjevård utackorderade föreslås, i anslutning till vad

som numera gäller för motsvarande bidrag för psykiskt efterblivna, utgå

med ett fast belopp för var och en i familjevård utackorderad och år. Bidraget,

som f. n. utgår med styrkta verkliga kostnaden, dock högst 150

kronor för var och en i medeltal under halvåret utackorderad, anses böra

bestämmas till 300 kronor för år.

Vid sidan av det ordinarie driftbidraget har till svenska diakonsällskapet

under en följd av budgetår utgått ett extra statsbidrag för en vid Berga

vårdhem å Stora Sköndal anordnad klinisk undersökningsavdelning för

fallandesjuka män. Såsom villkor för bidragets åtnjutande gäller bl. a.,

att vid avdelningen skall mottagas patienter även från andra epileptikeranstalter

enligt anvisningar, som inspektören för sinnesslövården må meddela.

Bidraget utgår under budgetåret 1954/55 med sammanlagt högst

83 000 kronor, varav 70 000 kronor avser bidrag för samma budgetår och

återstoden, 13 000 kronor, anvisats såsom tilläggsanslag för senare delen av

budgetåret 1953/54. Principerna för beräkning och utbetalning av detta

bidrag fr. o. in. budgetåret 1955/56 anses böra ändras. Bidraget bör sålunda

avse kalenderår, d. v. s. för nämnda budgetår kalenderaret 1955. Av

bidraget bör hälften utbetalas efter budgetårets ingång och återstoden

sedan räkenskaperna för kalenderåret färdigställts och vederbörligen reviderats.

Underskottet å kliniken för år 1955 har av medicinalstyrelsen uppskattats

till 92 791 kronor, vilket departementschefen anser sig kunna i

huvudsak godtaga. Då emellertid för budgetåret 1954/55 anvisats 70 000

kronor, bör från nämnda belopp avdragas på första kalenderhalvåret 1955

belöpande andel härav eller 35 000 kronor. Det extra statsbidraget skulle

i så fall uppgå till 57 791 kronor. Därutöver har diakonsällskapet begärt

ett tilläggsanslag för under år 1953 uppkommet underskott med 10 880

kronor. Då detta underskott i huvudsak synes vara hänförligt till merkostnader

i samband med uppförande av den nya kliniken, anser sig departementschefen

böra tillstyrka framställningen. Det extra statsbidraget

för budgetåret 1955/56 skulle i enlighet härmed uppgå till 68 671 kronor,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 84 år 1955

vilket belopp med hänsyn såväl till osäkerheten i beräkningarna som till

den begränsade höjning av driftbidraget per vårdplats, som förordats, föreslås

avrundat uppåt till 70 000 kronor.

Statsbidraget till lärarlöner slutligen bör utgå efter samma grunder, som

lr. o. in. den 1 juli 1954 gäller för särskolorna för psykiskt efterblivna. Bidraget

föreslås sålunda utgå med 95 procent av lönekostnaden i näst högsta

löneklassen av för medgivna, reglerade tjänster gällande lönegrader. Då

statsbidraget utgår i efterskott för redovisningsår, anses de nya bidragsgrunderna

böra tillämpas fr. o. in. redovisningsåret 1954/55. Kostnaderna

löi ändamålet uppskattas till 75 000 kronor, vilket innebär en ökning med

7 000 kronor.

I enlighet med det anförda kan det sammanlagda medelsbehovet för

budgetåret 1955/56 uppskattas till 1 039 000 kronor eller i runt tal 1 040 000

kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Bergh m. fl. (I: 414) och den andra inom andra kammaren av herr

Rimmerfors in. fl. (11:522), har föreslagits, att riksdagen måtte besluta

att det föreslagna statsbidraget till epileptikervården fr. o. in. den 1 januari

1955 skall utgå med 1 400 kronor per år och vårdplats.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen I: 414.

Utskottet. I avbidan på ett ställningstagande till resultatet av pågående

utredning rörande frågan om huvudmannaskapet för epileptikervården och

därmed sammanhängande spörsmål har departementschefen föreslagit vissa

provisoriska ändringar av bestämmelserna om statsbidrag till denna vårdgren.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot de allmänna

principer, som lagts till grund för Kungl. Maj :ts förslag härutinnan. Dessa

principer är, som departementschefen framhållit, desamma som numera

gäller för särskolor och vårdanstalter för psykiskt efterblivna.

Däiemot har utskottet inte kunnat undgå att ställa sig betänksamt, då

departementschefen utgått från att landstingen under övergångstiden intill

dess frågan om huvudmannaskapet för epileptikervården hinner lösas kommer

att svara för vårdavgifterna för efterblivna på enskilda epileptikeranstalter.

I likhet med svenska landstingsförbundet hade utskottet funnit

det naturligast att staten i den uppkomna situationen, vilken är en följd

av att den nya lagstiftningen om psykiskt efterblivna inte kunnat göras

tillämplig på epileptikerna, påtagit sig de kostnader som under övergångstiden

kan uppstå för vården av epileptikerklientelet. Med hänsyn till att

departementschefens uttalande begränsats till att avse samtliga särskoleelever

samt vissa vårdfall under 21 års ålder har utskottet, som bringar

i erinran bestämmelserna i ämnet i fattigvårds- och barnavårdslagarna

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr år 1955

13

samt den särskilda lagen om kostnadslindring för vård av bl. a. 1''allandesjuka,

likväl stannat för att inte heller vilja motsätta sig Kungl. Maj:ts

förslag i denna del. Härvid har utskottet dock utgått från att principförslag

rörande huvudmannaskapet för epileptikervården underställs 1956

års riksdag och att övergångstiden alltså begränsas till att avse nästa

budgetår.

Vad härefter angår storleken av driftbidragen i allmänhet har dessa

bidrag, såsom framgår av vad departementschefen anfört, hittills utgått

med ett 100 kronor högre belopp för år till epileptikeranstalterna än till

sinnesslöanstalterna. I motionerna 1:414 och 11:522 har framhållits att

medicinalstyrelsen med utgångspunkt från oförändrad relation mellan de

båda bidragsformerna och tillämpning av en avrundning föreslagit ett

statsbidrag till epileptikervården av 1 400 kronor. Under hänvisning bl. a.

härtill och till att svenska landstingsförbundets styrelse tillstyrkt denna

uppräkning som fullt motiverad har i motionerna yrkats, att riksdagen

måtte besluta att statsbidraget skall utgå med 1 400 kronor i st. f. av

departementschefen föreslagna 1 200 kronor per år och vårdplats.

Utskottet anser liksom motionärerna, att skäl talar för en uppräkning

utöver den, som departementschefen föreslagit. Emellertid har utskottet

ovan förutsatt att principförslag rörande huvudmannaskapet för epileptikervården

skall underställas nästa års riksdag. Med hänsyn till att frågan

sålunda avser allenast en övergångstid av ett år och till den återhållsamhet,

som här liksom annorstädes måste iakttagas, förordar utskottet att

uppräkningen begränsas så att bidraget bestämmes till 1 300 kronor per

år och vårdplats. Med den ståndpunkt, utskottet sålunda intagit, bör

anslaget uppräknas med 74 500 kronor till i runt tal 1 114 000 kronor.

Vad i förevarande sammanhang i övrigt anförts har inte givit utskottet

anledning till annat uttalande än att utskottet understryker att tilläggsanslag

för driftkostnader —• utöver de belopp som av statsmakterna en

gång anvisats — i princip inte bör ifrågakomma.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt motionerna I: 414 och II: 522

a) godkänna de grunder för statsbidrag till epileptikeranstalter,

som föreslagits av departementschefen i statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för den 25 februari

1955 samt av utskottet;

b) medgiva, att till svenska diakonsällskapet må —

utan hinder av gällande bestämmelser om statsbidrag till

epileptikeranstalter —- under budgetåret 1955/56 utgå extra

statsbidrag med sammanlagt högst 70 000 kronor för en

vid epileptikeranstalten å Stora Sköndal anordnad klinisk

undersöksavdelning för män, på villkor bl. a., att vid den
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Statsutskottets utlåtande nr 8b år 1955

samma mottages patienter även från andra epileptikeranstalter

enligt anvisningar, som inspektören för sinnesslövården

må meddela;

c) till Bidrag till epileptikeranstalter för budgetåret

1955/56 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

. av 1 114 000 kronor.

2:o) Lån till föreningen Röingegården u. p. a. Kungl. Maj:t har (s. 14—

17) föreslagit riksdagen att till Ytterligare lån till föreningen Röingegården

u. p. a. för vissa byggnadsarbeten m. m. för budgetåret 1955/56

under fonden för låneunderstöd anvisa ett investeringsanslag av 110 000

kronor.

Genom beslut vid 1953 och 1954 års riksdagar beviljades föreningen

Röingegården två ränte- och amorteringsfria lån om sammanlagt 184 000

kronor för vissa byggnadsarbeten m. in. vid föreningens epileptikerhem.

Dessa arbeten är nu i huvudsak slutförda. Av sistnämnda lån var ett belopp

om 5 000 kronor avsett att täcka kostnaderna för utredning rörande vissa

ytterligare byggnadsarbeten, nämligen anordnande av panncentral och

tvättinrättning samt ombyggnad av övervåningen i huvudbyggnaden. Sedan

denna utredning numera slutförts, har föreningen anhållit om ett ytterligare

lån å 111 687 kronor för bestridande av kostnaderna för nyss angivna omoch

nybyggnadsarbeten. Enligt av medicinalstyrelsen genom dess byggnadsinspektör

företagen utredning synes även dessa nu återstående arbeten

vara nödvändiga för att bereda de intagna en tillfredsställande vård. Enligt

vad departementschefen under hand inhämtat, är framförallt panncentralen

i sådant skick, att en nybyggnad är ofrånkomlig, men även tvättinrättningen

och huvudbyggnadens övervåning är i trängande behov av

upprustning. Med hänsyn härtill anses angeläget att också de nu föreslagna

arbetena kommer till stånd. Enär det icke synes möjligt för föreningen

att på annat sätt anskaffa medel för ändamålet, tillstyrker departementschefen,

att föreningen erhåller ytterligare ekonomiskt stöd i

form av ett ränte- och amorteringsfritt statslån. Lånet anses böra bestämmas

till 110 000 kronor. Liksom för tidigare beviljade låneunderstöd

anses såsom villkor för nu ifrågavarande lån böra bestämmas, att föreningen

ställer säkerhet, som av Kungl. Maj :t godkännes, samt att lånet

skall återbetalas, om verksamheten nedlägges eller icke upprälthålles på

ett tillfredsställande sätt. Därjämte anses böra föreskrivas, dels att erforderliga

ritningar in. m. beträffande byggnadsarbetena skall granskas av

medicinalstyrelsen, innan arbetena igångsättes, dels att föreningen icke

må utan Kungl. Maj :ts eller — efter Kungl. Maj :ts bemyndigande —

medicinalstyrelsens medgivande företaga andra byggnadsåtgärder än sådana,

som är att hänföra till nödigt underhåll. Det förutsättes slutligen,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 84 år 1955 15

att av byggnadsstyrelsen i dess yttrande gjorda påpekanden vederbörligen

beaktas.

Medel för lånet föreslås skola anvisas under kapitalbudgeten, fonden

för låneunderstöd.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungi. Maj:ts förslag

och hemställer därför,

att riksdagen må till Ytterligare lån till föreningen

Röingegården u. p. a. för vissa byggnadsarbeten m. m. för

budgetåret 1955/56 under fonden för låneunderstöd anvisa

ett investeringsanslag av 110 000 kronor.

Stockholm den 19 april 1955

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Närvarande: se under utlåtandet nr 83.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1955:225 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts Proposition* angående anslag till statens rätt släkarstationer för budgetåret 1955/56 m. m. jämte i ämnet v a1 i texten