Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om placering av vissa tjänster m. m. ändrad lönegrads

1955-04-19 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1955:86, Utlåtande i anledning av väckta motioner om placering av vissa tjänster m. m. ändrad lönegrads

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 86—87

Statsutskottets utlåtande nr 86 år 1955

1

Nr 86

Utlåtande i anledning av väckta motioner om

placering av vissa tjänster m. m.

ändrad lönegrads(5:e

avd.)

Statsutskottet får härmed avge utlåtande i anledning av väckta motioner

om ändrad lönegradsplacering av vissa tjänster. I samband härmed upptager

utskottet jämväl två motioner av närbesläktad innebörd.

Redogörelse för motiveringen till de motionsvis framställda yrkandena

lämnas i det följande under vederbörande punkter.

l:o) Motioner om ändrad lönegradsplacering av gymnastiklärartjänsten

vid universitetet i Uppsala. I de likalydande motionerna 1:50 och 11:53,

väckta den förra av herr Osvald och fru Hamrin-Thorell och den senare av

herr Munktell m. fl., har hemställts, att riksdagen måtte besluta att gymnastiklärartjänsten

vid Uppsala universitet fr. o. m. den 1 juli 1955 placeras

i lönegrad Ca 26 eller Ce 26.

Till stöd för ifrågavarande förslag anföres i motionen II: 53 följande.

Undervisningen och övningarna i gymnastik för de manliga studerandena

vid Uppsala universitet handhas sedan början av seklet av en gymnastiklärare

med en tjänstgöringstid av 15 timmar i veckan. Denna tjänst,

som framvuxit ur den gamla exercitiemästarinstitutionen, hade från sin

tillkomst karaktären av deltidstjänst. Med det starkt växande studentantalet

och det ökade intresset för fysisk fostran framträdde under 1940-talet

ett behov av en ökning av antalet övningstimmar, i synnerhet för motionsgymnastik.

Samtidigt framfördes från de studerande själva och från

olika läroanstalter önskemål om att blivande lärare och lärarinnor skulle

beredas möjlighet till sådan utbildning, som gjorde dem skickade att

leda enklare gymnastikövningar vid folkhögskolor och därmed jämförliga

läroanstalter, där i många fall fackutbildad personal på detta område saknas.

Bland universitetets petita till 1948 års riksdag upptogs med anledning

av ovannämnda förhållande ett äskande, att gymnastiklärartjänsten vid

universitetet måtte omorganiseras till en heltidstjänst i Ca 26 omfattande

28 veckotimmar enligt särskild plan. Framställningen lämnades

utan åtgärd men upprepades 1949 och 1950. 1951 års riksdag beviljade

medel till en tjänst i Cg 23. Med denna lönesättning uppstod svårigheter

att besätta tjänsten med en tillräckligt kvalificerad kraft. Universitetet

begärde därför hos kanslern för rikets universitet, att anstånd måtte beviljas

med tillsättandet av den nya befattningen samt att på den gamla

deltidstjänsten skulle förordnas gymnastikdirektören P. H. öhman och

att dennes avlöning skulle bestridas av medel, som ställts till förfogande

1 Iiihang till riksdagens protokoll 1955. 6 samt. Nr 86—87

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 86 år 1955

för tjänsten i Cg 23. Framställningen bifölls, och denna anordning har

sedan dess varit i funktion. Samtidigt har varje år äskandet om en gymnastiklärartjänst

i Ca 26 upptagits bland universitetets petita. Kanslern

tillstyrkte hösten 1954 en tjänst i Ce 23, vilket även blev Kungl. Maj :ts

proposition till årets riksdag.

Det synes emellertid uppenbart, att denna lönesättning måste vara för

låg. Gymnastiklärarens uppgift är dock alt handleda mogen universitetsungdom,

vilket ställer högre krav på vederbörandes skicklighet, anpassningsförmåga

och förmåga att skapa intresse och entusiasm för de frivilliga

övningarna, om resultatet skall bli det avsedda, nämligen en välbehövlig

förbättring av de studerandes fysiska fostran. Härtill kommer den

betydelsefulla ledarutbildning, som ingår i tjänsten och som ställer speciella

krav på vederbörandes pedagogiska förmåga. Det är visserligen möjligt att

man med den föreslagna lönegradsplaceringen kan få formellt kompetenta

tjänstinnehavare, men fullt kvalificerade kan man svårligen erhålla, om

tjänsten placeras i lägre lönegrad än den som universitetet begärt i sina

petita.

Till den principiella motivering, som här ovan anförts för en högre lönesättning

av tjänsten än den i statsverkspropositionen föreslagna, kan fogas

vägande skäl av mer personlig art. Den gamla deltidstjänsten uppehälles

som redan nämnts sedan nära fem år av gymnastikdirektören, kaptenen

P. H. Öhman, ordinarie gymnastiklärare vid Uppsala högre allmänna

läroverk. Från denna tjänst har han under tiden åtnjutit partiell ledighet.

öhman har under sin verksamhet vid universitetet visat sig synnerligen

lämpad att leda universitetsungdomens övningar i gymnastik och

fäktning, och dessa ha under hans skickliga, omdömesgilla och inspirerande

ledning i ständigt stigande grad fångat de unga studenternas intresse.

Det har därför varit de akademiska myndigheternas förhoppning att man

som förste innehavare av gymnastiklärartjänsten i dess nya form som heltidstjänst

skulle kunna påräkna denna erkända kapacitet. Blir emellertid

lönesättningen icke högre än i Ce 23 kan man med bestämdhet utgå från

att öhman icke söker tjänsten, eftersom han redan har en tjänst i Ca 23

med mindre krävande arbetsuppgifter. Ej heller torde Öhman i fortsättningen

vara villig att medverka i den provisoriska anordning, som han under

de senaste åren räddat ur de akuta svårigheterna, eftersom denna för honom

medför en arbetsbörda, som han i längden inte kan bära.

Över förevarande motioner har, efter därom gjord framställning, statens

lönenämnd avgivit utlåtande och därvid anfört följande.

Den i årets statsverksproposition (VIII ht. s. 136) föreslagna lönegradsplaceringen

för nu ifrågavarande tjänst (Ce 23) ansluter sig till gällande

placering för ordinarie gymnastiklärartjänster vid de enligt lönenämndens

mening i förevarande sammanhang närmast jämförliga undervisningsanstalterna,

nämligen de högre allmänna läroverken. Med hänsyn härtill finner

statens lönenämnd icke skäl tillstyrka bifall till motionerna.

Utskottet. Såsom i motionerna anföres har under senare tid årligen framförts

förslag om uppflyttning från 23 till 26 lönegraden av gymnastiklärartjänsten

vid Uppsala universitet, vilket förslag emellertid icke av Kungl.

Maj :t beaktats. Av årets statsverksproposition, åttonde huvudtiteln, s. 124,

framgår att kanslern för rikets universitet ansett den ifrågavarande tjänsten

böra placeras i 23 lönegraden, och statens lönenämnd har i sitt yttrande

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 86 år 1955

3

över motionerna intagit i sak enahanda ståndpunkt. Under hänvisning till

vad sålunda förekommit finner sig utskottet — under framhållande tillika

av att motionärernas förslag innebär att tjänsten i fråga skulle placeras

en lönegrad högre än gymnastiklärartjänst vid folkskoleseminarium, d. v. s.

vid lärarutbildningsanstalt — icke kunna tillstyrka ifrågavarande motionsyrkande.

Utskottet hemställer därför,

att motionerna 1:50 och 11:53 icke må av riksdagen bifallas.

2:o) Motioner angående omreglering av tjänsten som idrottslärare vid

Uppsala universitet. I de likalydande motionerna 1: 51 och II: 54, väckta den

förra av herr Osvald m. fl. och den senare av herr Munktell m. fl., har hemställts,

att en tjänst som idrottslärare i Ce 26 inrättas vid Uppsala universitet.

Till stöd för ifrågavarande förslag anföres i motionen II: 54 följande.

Sedan den 1 januari 1937 finnes vid Uppsala universitet en befattning

som idrottslärare. När tjänsten inrättades, hade en viss erfarenhet om behovet

av tjänsten och om dess allmänna karaktär vunnits under de två år,

som Uppsala studenters idrottsförening med stöd av olika akademiska och

idrottsliga organisationer haft en person anställd, som lett och ansvarat för

de studerandes vid universitetet fysiska fostran i idrottens form.

Tjänsten hade redan från början karaktären av heltidstjänst. Arbetsuppgifterna

framgå av den instruktion, som tillkom vid tjänstens inrättande

och som fortfarande gäller. Idrottslärarens uppgift är att verka för

en sund fysisk fostran av de studerande vid Uppsala universitet. Sålunda

åligger det honom bl. a. att leda ett flertal kurser i olika idrottsgrenar,

omfattande såväl teoretiskt kunskapsmeddelande som praktiska tillämpningsövningar.

Tyngdpunkten är lagd på utbildningen av de studerande,

som i sin blivande gärning komma att verka som lärare och ledare för ungdom.

Idrottsläraren skall därjämte — och detta är den icke minst viktiga

arbetsuppgiften — intimt samarbeta med frivilliga idrottsorganisationer inom

studentkåren och stödja dem i deras verksamhet.

Idrottsläraren förordnas av kanslern för rikets universitet för en tid av

högst tre år i sänder. Tjänsten har karaktär av arvodestjänst. Det årliga

arvodet är för närvarande 13 800 kronor.

När tjänsten inrättades för 18 år sedan, var det, med tanke på den förhållandevis

korta erfarenhet, som fanns av dylik verksamhet, helt naturligt,

att densamma gavs en mindre fast karaktär. Under de år som gått

ha emellertid sådana erfarenheter vunnits, att det står klart för alla initierade,

att idrottsläraren fyller en mycket betydelsefull uppgift. Särskilt

värdefull har den del av verksamheten, som avser utbildningen av blivande

lärare och lärarinnor, visat sig vara. Samma goda erfarenheter ha vunnits

vid universiteten i Lund och i Göteborg och vid högskolorna i Stockholm,

vid vilka läroanstalter idrottslärare under likartade betingelser varit verksamma

sedan år 1941, 1948 och 1948 respektive. Det är således uppenbart,

att här är fråga om en befattning, som kommer att bli bestående. En omprövning

av tjänsteställningen bör därför snarast göras. För tjänstinnehavaren

innebär den nuvarande osäkra anställningsformen avsevärda olägenheter.

Som arvodist har han ingen pensionsrätt och ej heller de övriga

förmåner, som tillkomma befattningshavare, på vilka statens allmänna avlöningsreglemente

är tillämpligt. Såväl ur allmän billighetssynpunkt som med

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 86 år 1955

hänsyn till önskvärdheten av att till tjänsten erhålla och i densamma kunna

behålla kvalificerade och lämpliga personer synes det väl motiverat att tjänsten

erhåller en fastare karaktär. Ett stöd för denna uppfattning får man

jämväl i kungörelsen av den 30 juni 1948 med tilläggsbestämmelser till statens

allmänna avlöningsreglemente, där under § 3, anvisningar, mom. 3,

myndigheterna erinras om att ”arvodesbeställning bör i möjligaste mån undvikas

och avvecklas för heltidsanställd person”.

Fullgoda skäl synas föreligga för inrättandet av en Ca-tjänst. Den tänkbara

invändningen, att en tjänstinnehavare vid en ålder, som ligger avsevärt

under den vanliga pensionsåldern, av åldersskäl kan vara mindre väl

skickad för de speciella arbetsuppgifter, som höra samman med befattningen.

blir näppeligen hållbar, om man beaktar att minskad fysisk spänst

och personlig färdighet väl uppväges av den ökade erfarenhet, som vinnes

genom åren. En Ce-tjänst i lämplig lönegradsplacering skulle dock undanröja

de största olägenheterna med nuvarande, i längden ohållbara, anordning.

En lönesättning i 26 lönegraden, eller en lönegrad högre än vad gymnastiklärartjänsterna

vid folkskoleseminarierna äro placerade i, ter sig

välmotiverad med tanke på att det här är fråga om en högskoletjänst.

Nuvarande innehavare av tjänsten är idrottsläraren Bertil Åström, som

innehaft förordnande på densamma sedan den 1 januari 1954. Nu gällande

förordnande utgår den 31 december 1955. Åström, som är född år 1909, är

gift och har två barn, har nedlagt ett synnerligen förtjänstfullt arbete under

de år han uppehållit befattningen. Det borde vara en hederssak för det allmänna

att denne skicklige idrottspedagog finge sina anställningsförhållanden

ordnade på ett sätt. som bereder honom och hans familj det mått av

trygghet, som snart sagt alla statstjänstemän åtnjuta.

Idrottslärartjänstens reglering efter ovan anförda linjer och med i stort

sett samma motivering har varit föremål för petitum från universitetets

sida åren 1953 och 1954. 1954 års framställning har varmt tillstyrkts av

kanslern, men trots detta icke föranlett någon Kungl. Maj :ts proposition.

Likaledes har inspektor för undervisningen i gymnastik och idrott vid

landets universitet och högskolor i framställningar direkt till Kungl. Maj :t

åren 1950, 1951, 1952, 1953 och 1954 hemställt om en reglering av idrottslärartjänsterna

vid samtliga universitet och högskolor, likaledes utan resultat.

över förevarande motioner har, efter därom gjord framställning, statens

lönenämnd avgivit utlåtande och därvid förklarat sig intet ha att erinra mot

att ifrågavarande arvodesbefattning göres till en extra ordinarie tjänst men

icke kunnat tillstyrka att tjänsten placeras i högre lönegrad än den 23:e.

Utskottet. Ifrågavarande motionsyrkande innefattar dels krav på den nuvarande

arvodestjänstens förändring till extra ordinarie tjänst, dels frågan

om lönegradsplaceringen. Vad först angår frågan om tjänstens förändring

till extra ordinarie — varmed bl. a. följer pensionsrätt — får utskottet framhålla

att det i första hand bör ankomma på Kungl. Maj :t att taga ställning

härtill. Utskottet — som vill erinra om att en idrottslärartjänst med samma

arvode som den nu ifrågavarande, 13 800 kronor, finnes inrättad jämväl för

de i Stockholm befintliga högskolorna — anser sig därför inte böra tillstyrka

motionsyrkandet i denna del. Utskottet utgår emellertid ifrån att Kungl.

Maj :t vid prövningen av nämnda spörsmål beaktar de i motionerna anförda

synpunkterna, vid sidan av övriga på frågan inverkande omständigheter.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 86 år 11)55

5

Beträffande tjänstens lönegradsplacering, om den förändras till extra ordinarie

tjänst, får utskottet i detta sammanhang endast anföra, att utskottet

inte kan tillstyrka den i motionerna föreslagna placeringen i 26 lönegraden.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att motionerna 1:51 och 11:54 icke må av riksdagen bifallas.

3:o) Motioner om förbättrade löne- och anställningsvillkor för de ordinarie

lärarna i hushållsgöromål och kvinnlig slöjd vid högre allmänna läroverket

för flickor i Hälsingborg. I de likalydande motionerna I: 52 och II: 57, väckta

den förra av herr Arrhén och den senare av fröken Karlsson, har hemställts,

att riksdagen måtte besluta att tillerkänna de ordinarie lärarna i hushållsgöromål

och kvinnlig slöjd vid högre allmänna läroverket för flickor i Hälsingborg

samma löne- och anställningsvillkor, som gäller för motsvarande

tjänster vid praktisk realskola.

Till stöd för ifrågavarande förslag anföres i motionen II: 57 följande.

Vid högre allmänna läroverket för flickor i Hälsingborg finnes inrättad

inbyggd huslig linje med samma kunskapsfordringar som vid praktiska realskolor.

Ämnena hushållsgöromål och sömnad är alltså examensämnen å

den inbyggda husliga linjen. Sådan huslig linje finnes endast vid nämnda

läroverk.

I praktisk realskola undervisas i ämnena hushållsgöromål och sömnad

totalt respektive 19 och 15 veckotimmar under de år som undervisningen

pågår. I klasserna 34 och 44 på den inbyggda husliga linjen vid högre allmänna

läroverket för flickor i Hälsingborg undervisas i ämnet hushållsgöromål

16 veckotimmar (varav 3 veckotimmar i hemkunskap) och i ämnet

sömnad 8 veckotimmar.

Beträffande undervisningen i ämnet hushållsgöromål och ämnet hemkunskap

må anföras att undervisningen i dessa ämnen på den inbyggda husliga

linjen disponerar 16 veckotimmar mot 19 veckotimmar i praktisk realskola.

Vidare bör beaktas att undervisningen vid läroverket meddelas i klass 34

och 44 och vid praktisk realskola i klass 2, 3 och 4. Fordringarna i praktisk

realexamen är desamma på denna inbyggda husliga linje som i praktisk

realskola, varför arbetet måste bedrivas forcerat med hänsyn till den kortare

tiden.

Då tjänstgöringen på den inbyggda husliga linjen i ämnet hushållsgöromål

och ämnet hemkunskap vid läroverket utgör mer än hälften av full

tjänstgöring förefaller det orimligt, att lönen skall vara densamma som

lönen för tjänstgöring enbart i vanlig realskola. Vid detta läroverk utgår

lönen f. n. efter Ca 18, men den kommer vid bifall till departementschefens

förslag under åttonde huvudtiteln punkt 179 att höjas en lönegrad. I praktisk

realskola utgår däremot lönen för motsvarande tjänst efter Ca 22.

Undervisningen i ämnet kvinnlig slöjd i de två lägsta klasserna vid läroverket

ansluter sig till läroverkens timplaner. Det ligger emellertid i sakens

natur, att undervisningen även i de två lägsta klasserna måste bliva ytterligt

forcerad med hänsyn till de elever, som önskar övergå å den inbyggda

husliga linjen. Emedan eleverna å denna linje skall ha samma kunskaper

som erfordras för examen vid praktisk realskola och tiden för examens

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 86 år 1955

avläggande i båda fallen uppgår till fyra år, måste undervisningen för alla

eleverna i klass l4 och 24 meddela dem tillräckliga grunder för arbetet i

sömnad på den husliga linjen — ingen vet ju vilka av eleverna som kommer

att gå på den husliga linjen. Skillnaden mellan undervisningen i sömnad

i detta läroverks klass l4 och 24 och undervisningen på motsvarande stadium

i praktisk realskola är sålunda minimal.

Vid denna jämförelse bör också betänkas att man vid undervisningen i

klass l4 och 24 i läroverket disponerar sammanlagt 4 veckotimmar, medan

motsvarande stadier i praktisk realskola har 7 veckotimmar.

Det torde sålunda vara tvivelaktigt, om undervisningen i sömnad på realskolans

lågstadium vid detta läroverk kan anses mindre krävande än motsvarande

tjänstgöring i praktisk realskola. Lönegraden är emellertid f. n.

Ca 16 i läroverk men kommer vid bifall till departementschefens förslag

under åttonde huvudtiteln punkt 179 att höjas 2 lönegrader. I praktisk

realskola avlönas däremot motsvarande tjänst efter Ca 22.

Med hänsyn till vad som ovan framhållits bör enligt min mening de lärare,

som undervisa å den inbyggda husliga linjen vid högre allmänna läroverket

för flickor i Hälsingborg, ordinarie lärarinnan i hushållsgöromål

Karin Sjögren och ordinarie lärarinnan i kvinnlig slöjd Britta Lewerén, tillerkännas

samma löne- och anställningsvillkor, som gäller för motsvarande

lärare vid praktisk realskola.

Över förevarande motioner har, efter därom gjord framställning, skolöverstyrelsen

avgivit utlåtande och härvid anfört följande.

Frågan om förbättrade löne- och anställningsvillkor för ifrågavarande

lärare har nyligen varit föremål för Kungl. Maj:ts prövning. Svenska facklärarförbundet

anhöll sålunda hos Kungl. Maj :t, att lärare i hushållsgöromål

och sömnad å den inbyggda husliga linjen vid ovannämnda läroverk måtte

tillerkännas samma löne- och anställningsvillkor som motsvarande lärare vid

praktiska kommunala realskolor. I utlåtande den 5 juli 1954 avstyrkte överstyrelsen

den gjorda ansökningen. Genom beslut den 30 december 1954 fann

Kungl. Maj:t ansökningen icke föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Under åberopande av vad överstyrelsen i ovannämnda utlåtande anfört

får överstyrelsen avstyrka bifall till det i förevarande motioner framställda

yrkandet.

Det i förestående utlåtande omförmälda tidigare utlåtandet från skolöverstyrelsen

är av följande lydelse:

Svenska facklärarförbundet åberopar i sin skrivelse förhållandena vid

de praktiska kommunala realskolorna. Vid dessa skolor förekommer ett antal

ordinarie ämneslärartjänster i lönegrad Ca 22. Såsom underlag för inrättande

av dessa tjänster medräknas endast lärartiinmar i de praktiska

läroämnena och icke i motsvarande övningsämnen. Däremot förekommer

det av schematekniska skäl att en ordinarie ämneslärare i praktiskt läroämne

kan få eu del av sin undervisning i motsvarande övningsämne mot

att någon övningslärare undervisar i det praktiska läroämnet, t. ex. om man

vill låta två skolköksgrupper i samma klassavdelning ha lektion samtidigt

och inte har mera än en lärare i det praktiska läroämnet, respektive övningsämnet.

Timantalet i de praktiska läroämnena räcker vid högre allmänna läroverket

för flickor i Hälsingborg icke till hela tjänster. Elevantalet (10 i

klass 44 och 7 i klass 34) räcker ej för delning i grupper, varför endast 16

timmar i hemkunskap och hushållsgöromål och 8 i sömnad finnes tillgäng
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 86 år 1955

7

liga. Enligt ovan nämnd praxis för de praktiska realskolorna saknas således

ett tillfredsställande underlag för de föreslagna tjänsterna.

På grund av vad ovan anförts får överstyrelsen således avstyrka bifall till

den av Svenska facklärarförbundet gjorda framställningen.

Utskottet. Av skolöverstyrelsens yttrande över de föreliggande motionerna

framgår, att den däri väckta frågan nyligen varit föremål för Kungl. Maj :ts

prövning på grund av en framställning från Svenska facklärarförbundet,

vilken framställning Kungl. Maj :t genom beslut den 30 december 1954 funnit

icke föranleda någon åtgärd. Skälet till denna ståndpunkt är enligt vad

som framgår av handlingarna, att timantalet i de praktiska läroämnena vid

den husliga linjen vid flickläroverket i Hälsingborg icke är tillräckligt för

inrättande av hela tjänster i dylika läroämnen och att således organisatoriskt

underlag f. n. saknas för en åtgärd i enlighet med motionsyrkandet.

Under hänvisning härtill samt till vad skolöverstyrelsen anfört kan utskottet

inte tillstyrka nämnda yrkande. Utskottet hemställer därför,

att motionerna I: 52 och II: 57 icke må av riksdagen bifallas.

4:o) Motion angående ändrad t.jänstebenämning och lönegrad för materialförvaltaren

i lantbruksstyrelsen. I motionen II: 232 hemställer herrar Agerberg

och Nihlfors, att riksdagen måtte besluta, att tjänstebenämningen för

materialförvaltaren i lantbruksstyrelsen ersättes med assistent å lantbruksstyrelsens

kanslibyrå och att tjänsten placeras i 17 lönegraden och nuvarande

tjänstinnehavaren utan ansökningsförfarande erhåller densamma.

Till stöd för förslaget i fråga anför motionärerna följande.

I statsverkspropositionen till 1955 års riksdag IX ht återfinnes lantbruksstyrelsens

anslagsäskande för budgetåret 1955/56.

Lantbruksstyrelsen har häri ånyo föreslagit uppflyttning av materialförvaltartjänsten

hos styrelsen från lönegrad Ca 14 till Ca 17.

Styrelsen har anfört, att med tjänsten förenade arbetsuppgifter väsentligt

förändrats sedan den år 1948 lönegradsplacerades och understryker

angelägenheten av att denna enligt styrelsens mening välmotiverade uppflyttning

kommer till stånd.

Lantbruksstyrelsen har uppräknat arbetsuppgifter som åvilar materialförvaltaren

i lantbruksstyrelsen, av vilka här må nämnas följande. Han

skall företa föreskriven inventarieförteckning, förteckna och ordna biblioteks-

och arkivsamlingarna samt förestå utlåningen därifrån, verkställa

upphandling av inventarier och kontorsmateriel samt trycksaker för lantbruksstyrelsen

och i viss utsträckning även för lantbruksnämnderna, granska

och attestera räkningar avseende inventarier, materiel, litteratur, blanketter

och dylikt, förestå distributionen av lantbruksstyrelsens publikationer

och blanketter, anskaffa och distribuera trycksaker för samtliga byråer

inom styrelsen.

Lantbruksstyrelsen har upplysningsvis meddelat, att arkivsamlingarna

omfattar 1 800 löpmeter, bibliotekssamlingen 400 löpmeter och blankettyperna

ca 400 st.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 86 år 1955

Lantbruksstyrelsen anför vidare: »Med hänsyn till arbetsuppgifternas

beskaffenhet torde förvaltarens ansvar kunna sägas vara minst lika stort

som det vilket åvilar tjänstemän i 17 lönegraden inom styrelsen.»

Lantbruksstyrelsen har tydligt motiverat sin framställning två år i följd,

medan skälen för avslag inte motiverats.

Ovannämnda arbetsuppgifter sorterar under kanslibyrån och i huvudsak

under kanslibyråchefens överinseende, varför en förändring av tjänstebenämningen

från materialförvaltare till assistent å kanslibyrån kan anses

motiverad med hänsyn till att biblioteks- och arkivarbetet samt upphandlingen

utgör den större gruppen av de åvilande arbetsuppgifterna.

Över förevarande motion har, efter därom gjord framställning, statens

lönenämnd avgivit utlåtande och därvid anfört följande.

Kungl. Maj :t har genom remiss den 15 december 1954 anbefallt lönenämnden

att avgiva utlåtande över en framställning från civilförvaltningens

personalförbund angående lönegradsplacering av tjänsten som materialförvaltare

hos pensionsstyrelsen. Nämnden har däröver tidigare denna

dag avgivit utlåtande.

Under hänvisning till nämnda utlåtande får lönenämnden anföra att

nämnden icke funnit skäl till uppflyttning i lönegrad av tjänsten som materialförvaltare

hos lantbruksstyrelsen.

Det i förestående utlåtande omförmälda utlåtandet av lönenämnden har

följande lydelse:

Civilförvaltningens personalförbund har i den remitterade framställningen

— vilken i första hand åsyftar en undersökning av materialförvaltartjänsten

hos pensionsstyrelsen — jämfört denna tjänst med motsvarande

befattning vid riksförsäkringsanstalten. Sistnämnda befattning är placerad

i 17:e lönegraden, medan materialförvaltartjänsten hos pensionsstyrelsen i

likhet med materialförvaltartjänster i allmänhet är placerad i 14 :e lönegraden.

Statens lönenämnd har för ärendets beredning inhämtat närmare upplysningar

rörande arbetsuppgifter m. in. för ifrågavarande befattningshavare

hos pensionsstyrelsen och riksförsäkringsanstalten. En delegation av nämnden

har vidare, för att närmare taga del av förekommande arbetsuppgifter,

besökt såväl nu nämnda ämbetsverk som ytterligare några myndigheter med

särskilda materialförvaltartjänster, nämligen lantbruksstyrelsen, riksräkenskapsverket

och Svea hovrätt.

Enligt vad härvid framkommit och såvitt lönenämnden kan bedöma intaga

materialförvaltartjänsterna vid riksförsäkringsanstalten och pensionsstyrelsen

i stort sett en organisatoriskt mera framskjuten ställning än de av

nämnden i övrigt studerade tjänsterna. Enligt lönenämndens mening föreligger

emellertid beträffande de båda förstnämnda tjänsterna inbördes en

skillnad. Salunda torde materialförvaltartjänsten vid riksförsäkringsanstalten

med avseende på ansvar och befogenheter få anses något mera kvalificerad

än motsvarande tjänst hos pensionsstyrelsen. Då likväl å andra

sidan sistnämnda tjänst enligt lönenämndens mening mera överensstämmer

med tjänsten hos riksförsäkringsanstalten än med övriga materialförvaltartjänster

i 14:e lönegraden, vill lönenämnden icke motsätta sig att

tjänsten placeras i 17 :e lönegraden.

Utskottet. Av statens lönenämnds över motionen avgivna yttrande framgår,

att lönenämnden på given anledning företagit en särskild undersök
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 86 år 1955

9

ning av arbetsuppgifterna på mäterialförvaltartjänsterna i Svea hovrätt,

riksförsäkringsanstalten, pensionsstyrelsen, riksräkenskapsverket och lantbruksstyrelsen,

att lönenämnden därvid kommit till det resultatet att

tjänsterna såsom materialförvaltare i riksförsäkringsanstalten och pensionsstyrelsen

är mera kvalificerade än de övriga tjänsterna samt att lönenämnden

inte funnit skäl till uppflyttning i lönegrad av tjänsten som materialförvaltare

i lantbruksstyrelsen. Under hänvisning till vad sålunda förekommit

anser sig utskottet inte kunna tillstyrka det i förevarande motion

framställda yrkandet. Utskottet hemställer därför,

att motionen II: 232 icke må av riksdagen bifallas.

5:o) Motioner om förändring av en tjänst som förste expeditionsvakt vid

lantbrukshögskolan till biblioteksvaktmästare och materialförvaltare. I de

likalydande motionerna I: 184 och II: 213, väckta den förra av herr Osvald

och den senare av herr Lundberg, har hemställts, att riksdagen måtte besluta

förändra en tjänst som förste expeditionsvakt i lönegrad 11 vid lantbrukshögskolan

till biblioteksvaktmästare och materialförvaltare i lönegrad

14.

Till stöd för ifrågavarande förslag anföres i motionen 11:213 följande.

Vid lantbrukshögskolan finnes två tjänster som förste expeditionsvakt i

lönegrad Ca 11. Den ena av dessa tjänster är placerad på högskolans bibliotek.

I lärarkollegiets utredning av denna tjänst sägs den 13 oktober 1953

bl. a.: »I denna befattningshavares arbetsuppgifter ingår bl. a. uppställning

av ny litteratur och återuppställning av återlämnad litteratur samt bindning.

Samtliga dessa arbetsuppgifter äro av synnerligen kvalificerad natur,

och det bör framhållas, att uppställningen av ny litteratur vid andra bibliotek

i regel uppdrages åt utbildad bibliotekspersonal, vars arbete därefter

granskas av överordnade. Den arbetsbörda som åvilar bibliotekspersonalen

gör emellertid, att man måste förutsätta att här ifrågavarande befattningshavare

skall kunna utföra delta arbete. Befattningshavaren måste därför

äga stor förtrogenhet med samlingarna och dessutom vara synnerligen noggrann

och ansvarskännande. Det åligger befattningshavaren därjämte att

svara för högskolans och statens lantbruksförsöks centrala förråd och däröver

föra lagerbokföring samt att ombesörja upphandling av tvätt- och rengöringsmedel

in. in. Han ansvarar vidare för tvätt av samtliga institutioners

handdukar och övriga persedlar. Då de arbetsuppgifter som åvila denna

befattningshavare äro synnerligen ansvarsfulla och kvalificerade, synes det

väl motiverat, att han placeras i lönegrad 14. I samband därmed bör befattningens

benämning ändras till biblioteksvaktmästare och materialförvaltare.

» Dessutom handhar tjänstinnehavaren högskolans post, däribland

betydande värdepost, samt är förman för ett 30-tal städerskor.

Den nuvarande innehavaren av tjänsten har flerårig yrkesutbildning

inom facket och fyller högt ställda fordringar på kompetens. Han har varit

anställd i statstjänst sedan 1918, därav vid Ultuna från år 1926. Vid den

år 1952 genomförda tjänsteförteckningsrevisionen blev tjänsten inte uppflyttad

i lönegrad. I förevarande fall har sålunda någon reell prövning av

tjänstens lönegradsplacering på grundval av de arbetsuppgifter som sammanhänger

med tjänsten inte ägt rum, och lönegradsplaceringen har därför

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 86 år 1955

blivit mycket otillfredsställande. En rättelse av dessa försummelser borde

gjorts förr, då det icke kan anses tillfredsställande, att en välförtjänt och

högt kvalificerad arbetskraft, som tillika varit i statstjänst i 37 år, skall

vara i en lönegradsplacering, som inte motsvarar den stora arbetsprestation

som utförs.

Över förevarande motioner har, efter därom gjord framställning, statens

lönenämnd avgivit utlåtande och därvid anfört följande.

Med motionerna åsyftas, att en tjänst för förste expeditionsvakt i lönegraden

Ca 11 vid lantbrukshögskolan skall förändras till tjänst för biblioteksvaktmästare

och materialförvaltare i 14 lönegraden. Ifrågavarande

tjänst i Ca 11 är placerad vid högskolans bibliotek. Den nuvarande innehavaren

utför även vissa göromål med avseende å högskolans förråd av glödlampor,

rengöringsmedel m. m. samt har tillsyn över slädningsarbetet vid

högskolan. För angivna arbetsuppgifter åtnjuter han emellertid särskild ersättning,

varför de icke böra påverka tjänstens lönegradsplacering. Lönenämnden

kan således icke tillstyrka en sådan förändring av ijänsten, som

föreslås i motionerna. Däremot synas vissa skäl kunna anföras för att

tjänsten — i likhet med vad som skett beträffande förste expeditionsvaktstjänsten

vid karolinska institutets bibliotek — med oförändrad benämning

uppflyttas till 12 lönegraden.

Utskottet. Det i motionerna gjorda yrkandet om förändring av en tjänst

som förste expeditionsvakt i 11 lönegraden vid lantbrukshögskolan till biblioteksvaktmästare

och materialförvaltare i 14 lönegraden överensstämmer

enligt vad utskottet inhämtat med ett av högskolans styrelse i annat sammanhang

framfört förslag, vilket emellertid ej vunnit beaktande. Med hänsyn

bl. a. till vad statens lönenämnd i sitt remissyttrande anfört finner sig

utskottet inte kunna tillstyrka det ifrågavarande yrkandet.

Lönenämnden har ansett vissa skäl kunna anföras för att den ifrågavarande

tjänsten med oförändrad benämning uppflyttas till 12 lönegraden.

Utskottet, som inhämtat närmare upplysningar angående de med tjänsten

förenade göromålen och de kvalifikationer som erfordras för dess skötande,

har för sin del funnit sig sakna tillräckliga hållpunkter för att föreslå, att

tjänsten — vars lönegradsplacering enligt vad utskottet inhämtat prövats

i samband med den allmänna tjänsteförteckningsrevisionen — uppflyttas

till 12 lönegraden. Med hänsyn till vad i ärendet upplysts angående den nuvarande

tjänstinnehavarens särskilda kvalifikationer anser utskottet emellertid

skäl tala för att en löneställning enligt 12 lönegraden beredes honom

som personlig förmån. Det bör ankomma på Kungl. Maj :t att taga denna

fråga under övervägande och meddela det beslut som kan befinnas påkallat.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 184 och

11:213, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva tillkänna vad utskottet

anfört.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 86 år 1955

11

6:o) Motion om utbyte av en tjänst soni förste museivakt vid statens sjöhistoriska

museum mot en rustmästartjänst. I motionen 11:311 hemställer

herr Lindberg, att riksdagen måtte besluta, att en tjänst som förste museivakt

i Ca 12 vid statens sjöhistoriska museum fr. o. m. budgetåret 1955/56

utbytes mot en tjänst som rustmästare i Ca 14.

Till stöd för ifrågavarande förslag anföres följande.

Vid statens sjöhistoriska museum finnes sedan 1935 anställd en förste

museivakt i Ca 12. Museivaktpersonalen i övrigt består av en förste museivakt

i Ca 10, två museivakter i Ce 10 och en museivakt (portvakt) i Cg 10.

Ifrågavarande förste museivakt i Ca 12 åligger att ansvara för ordningen

i magasinslokaler inom och utom museibyggnaden, att i förekommande

fall utföra monterings- och reparationsarbeten beträffande utställningsföremålen,

att inför museidirektören ansvara för vissa utställnings- och ombyggnadsarbeten

samt att därvid uppgöra beräkningar av materialåtgång

och kostnader, att fördela förekommande arbeten mellan vaktpersonalen

samt övervaka deras tjänstgöring, att ansvara för in- och uppackning samt

avsändning och mottagande av museiföremål, att dagligen företaga inspektionsronder

i museets samlingar samt att övervaka städningar inom museets

samtliga lokaler med undantag av pannrum, modellverkstad och konserveringsanstalt.

Till följd av en omfattande utveckling de senaste åren har museet utformats

till en modern, vetenskapligt arbetande institution. Museet har

närmast efter nationalmuseum den största besöksfrekvensen bland statliga

museer i Stockholm. Inom museet pågår alltjämt betydande omändringsoch

utvidgningsarbeten, vid vilka ifrågavarande befattningshavare till en

del tjänstgör som arbetsledare. På innehavaren av tjänsten måste dessutom

krav kunna ställas på hantverkskunnighet.

Av det anförda torde framgå, att förste museivakten fullgör åligganden,

som måste anses gå utöver vad som kan erfordras av en förste museivakt.

Erinras må, att vid närmast jämförliga museiinstitutioner, armémuseum

och livrustkammaren, finns sedan länge rustmästarbefattningar. Det synes

därför rättvist och billigt, att innehavaren av ifrågavarande tjänst i löneavseende

ställes i paritet med motsvarande befattningshavare vid sistnämnda

båda museer. Befattningen synes därför böra placeras i Ca 14 med

benämningen rustmästare. Med hänsyn till det speciella verksamhetsområde,

varom här är fråga, synes en dylik uppflyttning vara påkallad även av rekryteringsskäl.

över förevarande motion har, efter därom gjord framställning, statens

lönenämnd avgivit utlåtande och därvid anfört, att nämnden icke funnit

tillräckliga skäl tillstyrka bifall till motionen.

Utskottet vill erinra om att lönegradsplaceringen av tjänsten som förste

museivakt vid statens sjöhistoriska museum varit föremål för prövning i

samband med den allmänna tjänsteförteckningsrevisionen, i det att tjänslen

uppflyttats från Ca It till Ca 12 (jfr prop. 1952:241). Den i motionen

framförda frågan om tjänstens förändring till rustmästartjänst i Ca 14 hai

varit föremål för prövning under budgetarbetet hösten 1954; härvid har,

enligt vad utskottet inhämtat, tillräckliga skäl ej ansetts föreligga för ifrå
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 86 år 1955

gavarande förändring med utgångspunkt från arbetsuppgifterna. Med hänsyn

härtill och under hänvisning jämväl till vad statens lönenämnd anfört

anser sig utskottet icke kunna tillstyrka motionen. Utskottet hemställer,

att motionen II: 311 icke må av riksdagen bifallas.

Stockholm den 19 april 1955

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Ohlon, Iwar Anderson,

Leander, fröken Andersson, herrar Pålsson, Hesselbom, Sundelin, Gustaf

Andersson, Einar Persson, Alfred Nilsson, Thun, Erik Svedberg, Nils Theodor

Larsson och Rikard Svensson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Bergström, Andersson

i Malmö, Lindholm, Eriksson i Sandby, Svensson i Ljungskile, Åkerström,

Hoppe, Staxäng, Johansson i Mysinge, Petterson i Degerfors, Widén,

Onsjö, Löfroth och fröken Ager.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1955:227 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående överlåtelse av vissa kronan tillhöriga fastigheter in. in. a1 i texten