Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten för budgetåret 1955/56, i vad avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

1955-03-08 · 58 sidor, varav 57 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 57 av 58 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1955:9, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten för budgetåret 1955/56, i vad avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1955

1

Nr 9

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten

för budgetåret 1955/56, i vad avser kommunikationsdepartementets

verksamhetsområde, jämte

i ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

l:o) Investeringsplan för kommunikationsverken m. m. I propositionen

nr 1 har Kungl. Maj :t under kapitalbudgeten (bilaga 27, punkterna 1 och 2,

s. 1—13 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den 4 januari 1955) dels lämnat en översikt över kommunikationsverkens

investeringar, avseende postverkets, televerkets, statens järnvägars

och statens vattenfallsverks fonder, luftfartsfonden samt väg- och vattenbyggnadsverkets

förrådsfond, dels ock anmält vissa anslagstekniska frågor.

I 1954 års statsverksproposition uppskattades medelsförbrukningen på

kommunikationsverkens investeringsanslag under budgetåret 1953/54 till

ca 1 035 milj. kr. De sammanlagda faktiska investeringsutgifterna begränsades

emellertid, som tabell 1 visar, till 977 milj. kr. och underskredo sålunda

de beräknade utgifterna med ca 58 milj. kr. Avvikelsen, som helt

gäller de rambegränsade investeringarna, faller med sin huvuddel på vattenfallsverket.

På detta verks investeringsanslag redovisas nämligen en sammanlagd

belastning av 310 milj. kr., att jämföras med den siffra för medelsförbrukningen,

som beräknades för ett år sedan och som uppgick till

360 milj. kr. Avvikelserna för de övriga verken är relativt små och torde

i huvudsak ha föranletts av att vissa marginaler måst hållas, för att de fastställda

investeringsramarna icke skulle överskridas.

Tabell 1

B

: u d g e

t å r e t

1953/54

Ingående

An-

Medelsförbrukning

beräk-

Utgående

ning

anslag

nåd hös- ten 1953

faktisk

behållning

Rambegränsade investeringar

milj

o n e r

k r o n o

r

Postverket.......................

2,4

12,9

12,7

11,1

4,2

Televerket........................

7,9

312,9

249,0

248,0

72,8

Statens järnvägar.................

38,0

368,2

330,0

325,6

80,8

Vattenfallsverket..................

38,8

347,5

360,0

309,7

76,6

Luftfartsverket...................

1,0

9,4

8,0

7,5

2,9

Förrådsfonden....................

3,0

40,1

36,4

36,0

7,1

Summa

91,1

1 091,0

996,1

937,9

244,4

1 Bihang till riksdagens protokoll 1955.

ö samt. Nr 9

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1955

Övriga investeringar

Postverket....................... 1,2 — — — 1,2

Statens järnvägar................. 2,7 15,0 13,3 13,1 4,3

Vattenfallsverket.................. — 20,0 20,0 20,0 —

Förrådsfonden.................... — 6,0 6,0 6,0 —

Summa 3,9 41,0 39,3 39,1 5,5

Totalsumma 95,0 1 132,0 1 035,4 977,0 249,9

Den i förhållande till beräkningarna lägre medelsförbrukning, som vattenfallsstyrelsen

redovisar, sammanhänger till inemot hälften med att vissa

kapitaltillskott under budgetåret tillförts anslaget till Bergeforsens kraftstation.

Vidare har Stornorrforsbygget icke kommit i gång som beräknats,

varjämte vissa andra utgifter kunnat begränsas.

Den sålunda uppkomna differensen mellan den beräknade och faktiska

belastningen på investeringsanslagen förklarar för vattenfallsverkets del

den ökning av anslagsbehållningarna, som tabell 1 anger. Även för verken

i övrigt har emellertid reservationerna stigit rätt starkt, nämligen från ca

56 till ca 173 milj. kr. Den huvudsakliga orsaken härtill är, att i syfte

att skapa en investeringsreserv betydligt högre investeringsanslag anvisades

för budgetåret, än som var motiverat enbart av den förutsedda medelsförbrukningen

under budgetåret. Reserven har sedermera endast i begränsad

utsträckning kommit att tagas i anspråk. Det har skett genom den utvidgning

av investeringsramarna under budgetårets gång, som förordades i investeringsplanen

i 1954 års statsverksproposition. Anslagsbehållningarna

torde emellertid under budgetåret 1954/55 komma att väsentligt nedbringas

till följd av den ändrade metod för anslagsberäkningen, som tillämpats för

detta budgetår.

Beträffande investeringsverksamhetens omfattning under budgetåret

1954-/55 befanns det av konjunkturpolitiska skäl motiverat att med undantag

för vattenfallsverket uppställa tre olika alternativ för densamma. Som

normalprogram angavs därvid en investeringsverksamhet av i huvudsak den

omfattning, som förordats för budgetåret 1953/54. Minimiprogrammet, som

utformades med hänsyn till verkens möjligheter att på relativt kort sikt

före ingången av budgetåret 1954/55 anpassa sig till en lägre investeringsnivå,

beräknades till ett ca 10 procent lägre belopp än normalprogrammet

angav. Som ett maximiprogram slutligen räknades med en investeringsvolym

på en ca 10 procent högre nivå än normalalternativet. Maximiprogrammet

borde, uttalades det i investeringsplanen, endast komma i fråga.

om konjunkturutvecklingen tenderade i depressiv riktning och utrymme

för en ökning av de offentliga investeringarna därigenom uppstod.

De anslag som anvisades, upptogs med sådana belopp som erfordrades

för att maximiprogrammet skulle kunna realiseras vid en eventuell försämring

av konjunkturutsikterna. De olika anslagen beräknades därför i hu
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år J955

3

vudsak på sådant sätt, att den vid normalalternativet av resp. verk förutsatta

medelsförbrukningen ökades med 10 procent, varefter den erhållna

summan minskades med den reservation, som beräknades föreligga vid utgången

av budgetåret 1953/54.

I enlighet med uttalandena i 1954 års investeringsplan för affärsverken

fastställdes under våren 1954 normalprogrammet att gälla för innevarande

budgetår. Omfattningen av detta framgår av första kolumnen i tabell 2. I

tabellen redovisas även de förslag till ändringar av investeringsramarna

som verken framfört i samband med petita för budgetåret 1955/56 och vidare

de ändringar som föredragandena ansett sig kunna tillstyrka.

Tabell 2 Medelsförbrukning 1934/1955

Beräknat

Verkens

Förordat

i 1954 års

förslag

av före-

statsverks-

hösten

dragan-

prop.

1954

dena

Ramreglerade investeringar

milj

o n e r kr

o n o r

Postverket...................

................. 12,8

12,8

12,8

Televerket....................

................. 249,0

257,5

249,01

Statens järnvägar.............

................. 330,0

330,0

325,0

Vattenfallsverket..............

................. 350,0

371,2

367,0

Luftfartsverket...............

................. 8,0

8,0

8,0

Förrådsfonden................

................. 35,0

35,0

35,0

Summa 984,8

1 014,5

996,8

Övriga investeringar

Postverket..................

................. 2,0

2,0

2,0

Statens järnvägar............

................. 0,3

1,6

1,6

Förrådsfonden...............

................. 3,0

3,0

3,0

Summa 5,3

6,6

6,6

Totalsumma 990,1

1 021,1

1 003,4

Tele- och vattenfallsstyrelserna har i samband med sina petita för budgetåret

1955/56 hemställt om utökningar av de för innevarande budgetår

fastställda investeringsramarna. Några dylika utökningar anses emellertid

av Kungl. Maj:t i nuvarande ekonomiska läge icke möjliga. För vattenfallsverkets

del förklaras dock en uppräkning med 17 miljoner kronor av rent

formella och redovisningstekniska skäl motiverad, medan för statens järnvägars

del investeringsramen nedräknas till 325 miljoner kronor.

Medelsförbrukningen å affärsverkens samt väg- och vattenbyggnadsverkets

investeringsanslag, exklusive sådana anslag som faller utanför ramregleringen,

kommer med de sålunda förordade ändringarna att uppgå till to
1

Här har bortsetts från ett belopp om 0,4 milj. kr., som under budgetåret överförts från

anslaget till Rundradioanläggningar under televerkets fond till byggnadsstyrelsens delfond av

statens allmänna fastiglictsfond.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1955

talt 996,8 milj. kr. Övriga anslag förväntas bli belastade med ca 6,6 milj. kr.

Den totala mcdelsförbrukningen kan därför beräknas uppgå till ca 1 003,4

milj. kr.

För budgetåret 1955/36 har verksstyrelserna räknat med att investeringsutgifterna

skall komma att uppgå till ca 1 080 milj. kr., vilket i jämförelse

med de nu redovisade beräkningarna för löpande budgetår skulle innebära

en stegring av investeringsutgifterna med ca 77 milj. kr. ökningen för de

ramreglerade anslagen uppgår till ca 76 milj. kr. och för de övriga till ca

1 milj. kr.

Ökningen faller till stor del på televerket. Telestyrelsen föreslår nämligen

en höjning av investeringsvolymen från 249 till 311 milj. kr., d. v. s. med

62 mi!j. kr. Järnvägsstyrelsen har upptagit investeringsutgifterna för de

ramreglerade anslagen till 334,1 milj. kr., vilket i förhållande till den nu

förordade ramen för innevarande budgetår, skulle innebära en höjning av

volymen med ca 9 milj. kr. Vattenfallsstyrelsen har beräknat investeringarna

till totalt 372,3 milj. kr., vilket belopp ligger ca 5,3 milj. kr. över den

nu förordade ramen för innevarande budgetår. Generalpoststyrelsen, luftfartsstyrelsen

och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för förrådsfonden räknar

med i stort sett oförändrade investeringsutgifter.

I fråga om investeringsplanen för nästa budgetår anför departementschefen

följande.

En investeringsverksamhet av den omfattning, som verksstyrelserna sålunda

föreslagit, är i och för sig starkt motiverad både av företagsekonomiska

skäl och med hänsyn till de krav i fråga om prestationer och service

av olika slag, som allmänheten ställer på verken. Det hade därför varit önskvärt,

att de av verksledningarna framlagda investeringsprogrammen för

nästa budgetår hade kunnat realiseras. I det nuvarande ekonomiska läget

låter sig detta emellertid icke göra. Den utveckling, som ägt rum på olika

områden av den svenska ekonomien under det senaste året, har kännetecknats

av en hårdnande konkurrens om de resurser i form av arbetskraft och

materiel, som för närvarande kan anses stå till förfogande för enskilda och

offentliga investeringar. En risk föreligger vidare för att denna situation,

därest inga motåtgärder vidtages, kommer att skärpas. Med anledning härav

har en ökad återhållsamhet vid ianspråktagandet av tillgängliga resurser

nu ansetts särskilt påkallad, och det har framstått som nödvändigt all

som ett led i en ekonomisk politik för bevarandet av den samhällsekonomiska

balansen söka uppnå eu begränsning av investeringsverksamheten i

allmänhet och därvid även av de offentliga investeringarna och den del

därav, för vilken kommunikationsverken svarar.

Vid bedömningen av den möjliga bergänsningen av kommunikationsverkens

investeringar har å andra sidan hänsyn även måst tagas till den effekt

på den löpande verksamheten, som en avsaktning i investeringstakten kan

medföra. Verksamheten är ju i allra största utsträckning inriktad på affärsmässiga

prestationer gentemot allmänheten och näringslivet, och kraven på

dessa tenderar att ständigt öka parallellt med den allmänna standardhöjningen.

Som läget nu är inom kommunikationsverken, måste emellertid redan

nu på kort sikt och i alla händelser på längre sikt avsevärda kapitalinsatser

göras, om servicekraven — det må gälla teleförbindelser, resemöjlig
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1955

5

heter, godstransporter, kraft för borgerliga och industriella ändamål av olika

slag m. m. — skall kunna tillgodoses. Mellan de i stor utsträckning oförenliga

krav, som sålunda här ställes — det samhällsekonomiska på en begränsning

av den totala investeringsvolymen och det av serviceskäl men även av

företagsekonomiska synpunkter motiverade på ökade investeringar hos kominunikationsverken

— har en avvägning måst göras. Den har på grund av

den risk som föreligger för en tillspetsning av konjunkturläget, lett till

att en sänkning av verkens totala investeringsvolym ned mot den nivå, som

i 1954 års statsverksproposition angavs för det s. k. minimialternativet, ansetts

ofrånkomlig. Denna sänkning innebär, att ett uppskov med vissa i och

för sig önskvärda investeringsprojekt och en allmän avsaktning av investeringstakten

hos kommunikationsverken tillsvidare blir nödvändig. Inom ramen

för den totala begränsningen av investeringarna har emellertid bedömningen

utfallit olika för de särskilda verken. Resultaten härutinnan redovisas

i tabell 3.

Tabell 3

1954/55

1955/56

Förordat

i 955/56

Förordat

av före-

Verkens

av före-

dragan-

dena

förslag

dragan-

dena

Ramreglerade investeringar

milj

o n e r kr

o n o r

Postverket..................

................ 12,8

12,7

11,4

Televerket..................

................ 249,0

310,7

239,0

Statens järnvägar...........

................ 325,0

334,1

302,0

Vattenfallsverket............

................ 367,0

372,3

337,0

Luftfartsverket..............

................ 8,0

8,01

7,0

Förrådsfonden...............

................ 35,0

35,0

33,0

Summa 996,8

1 072,8

929,4

Övriga investeringar

Postverket..................

................ 2,0

1,4

1,4

Statens järnvägar............

................ 1,6

0,2

0,2

Förrådsfonden...............

................ 3,0

6,0

—

Summa 6,6

7,6

1,6

Totalsumma 1 003,4

1 080,4

931,0

Vad gäller de ramreglerade investeringarna förutsättes, såsom framgår av

tabellen, beträffande postverket, statens järnvägar, luftfartsverket och förrådsfonden

en begränsning av investeringsverksamheten med ca 10 procent

vara möjlig. För statens järnvägars del har dock hänsyn tagits till den förut

nämnda möjligheten att genom uppskov med vissa lokbeställningar redan

under innevarande budgetår begränsa investeringsvolymen. Som maximum

för statens järnvägars investeringsutgifter under nästa budgetår föreslås

därför ett belopp av 302 milj. kr. För tele- och vattcnfallsverken förordas

relativt sett mindre sänkningar, nämligen från 249 till 239 milj. kr., resp.

från 367 till 337 milj. kr. Beträffande televerket bär emellertid samtidigt för
1

Avser den ram, som luf tf artss tyrelsen föreslagit. I avsnitt 7 har emellertid redovisningen

av medelsförbrukningen grundats på det där intagna arbetsprogrammet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1955

utsatts, att investeringarna i rundradioanläggningar skall ökas till ca 10 milj.

kr. Minskningen beträffande övriga anslag uppgår därmed till ca 14 milj. kr.

Beträffande övriga investeringar tillstyrkes ett anslag under postverkets

fond om 1,4 milj. kr. avseende förvärv av fastigheter i Linköping. Däremot

har för nästa budgetår icke upptagits några medel under förrådsfonden till

grustag in. m. och effektförråd. Medelsförbrukningen för icke ramreglerade

investeringar beräknas totalt till 1,6 milj. kr. att jämföras med 6,6 milj. kr.

under innevarande budgetår.

Beträffande den närmare innebörden av de olika verksstyrelsernas och

föredragandenas förslag i fråga om verkens investeringsverksamhet samt

medelsbehov och medelsförbrukning för budgetåret 1955/56 i förhållande

till innevarande budgetår torde få hänvisas till statsrådsprotokollet (s. 1—9)

och till efterföljande tablå.

Inves-

terings-

utgifter

Av verken

planerade

investerings- utgifter

Av föredra- gandena be- räknade in- vesterings- utgifter

Re-

serva-

tioner

den

3<7e

1954

An-

slag

För-

slag

Beräk- nade

reserva- tioner

den 3%

1956

1953/54

1954/55 1955/56

1954/55

1955/56

1954/55

1955/56

Ramreglerade irivesle-

ringar.

Postverket ........

11,1

12,8

12,7

12,8

11,4

4,2

ll,t

10,5

1,6

Televerket ........

248,0

257,5

310,7

249,0>

239,0

72,8

206,5

220,3

11,6

Statens järnvägar ..

325,r,

330,0

334,1

325,0

302,0

80,8

290,8

266,7

11,3

Vattenfallsverket ..

309,7

371,?

372,3

367,0

337,0

76,6

346,5

306,5

25,6

Luftfartsverket.. ..

7,5

8,0

8,0

8.0

7,o

2,9

7,0

6,7

1,6

Förrådsfonden ____

33,0

35,0

35,0

35,0

33,0

7,1

33,6

29,7

2,4

937,0

1014,5

1 072,8

996,8

929,4

244,4

895,5

840,4

51,1

Övriga investeringar

Postverket ........

—

2,0

1,4

2,0

1,4

1,2

1,7

1,4

0,9

Statens järnvägar ..

13,1

1,6

0,2

1,6

0,2

4,3

—

—

2,5

Vattenfallsverket ..

20,0

—

—

—

—

—

—

—

—

Förrådsfonden ....

6,0

3,0

6,0

3,0

—

—

3,0

—

—

39,1

6,6

7,6

6,6

1,6

5,5

4,7

1,4

3,4

Totalsumma

977,0

1021,1

1 080,4 j 1 003,4

931,0

249,9

900,2

841,8

57,5

Anslagsbehållningarna per den 30 juni 1954 uppgick till ca 250 milj. kr.

Tillsammans med för innevarande budgetår anvisade anslag, ca 900 milj.

kr., utgör den för budgetåret disponibla anslagssumman ca 1 150 milj. kr.

Med nu föreslagna investeringsramar och med förutsatt ianspråktagande av

de anslag, som icke innefattas i ramregleringen, kommer medelsförbrukningen

under innevarande budgetår att uppgå till totalt ca 1 003 milj. kr. 1

1 Här har bortsetts från ett belopp om 0,4 milj. kr. som under budgetåret överförts från

anslaget till Rundradioanläggningar under televerkets fond till byggnadsstyrelsens delfond av

statens allmänna fastighetsfond.

opaginerad Kontrollera mot PDF

7

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1955

De vid budgetårets slut förefintliga reservationerna kommer därmed att

utgöra ca 147 milj. kr. ...

De för nästa budgetår beräknade anslagsbeloppen avser att jamte reservationerna

från nu löpande budgetår täcka den förutsatta jnedelsforbrukningen

och därutöver ge vissa marginaler. Den förordade totala anslagsanvisningen,

inklusive anslag utanför ramregleringen, uppgår till ca 842 mi j.

kr. Tillsammans med de beräknade till budgetåret ingående reservationerna

kommer den under detta tillgängliga anslagssumman att uppgå till ca 989

milj. kr. Då medelsförbrukningen beräknas till 931 milj. kr., utgör anslagsreserven

ca 58 milj. kr.

I anslutning till investeringsplanen har departementschefen tagit upp

vissa anslagstekniska frågor.

I skrivelse den 3 september 1954 angående anslag till kraftstationer och

regleringar under budgetåret 1955/56 har vattenfallsstyrelsen anfört bi. a.

att betydande förskjutningar i medelsförbrukningen på anslagen till byggnader

och anläggningar kan inträda under ett budgetår i förhållande till de

kalkyler, som ligger till grund för anslagsberäkningarna. Det säges bero på

att det är omöjligt att förutse alla på medelsförbrukningen inverkande omständigheter.

Så kan exempelvis en kraftig vårflod medföra försening av

arbeten, under det att en låg vårflod ger en möjlighet till ökad arbetstakt,

som ofta anses böra utnyttjas. Betydande variationer i medelsförbrukningen

kan vidare föranledas av om maskinlikvider utbetalas före eller efter ett budgetårsskifte.

De olägenheter, som är förbundna med angivna svårigheter att

beräkna anslagsbehovet, skulle väsentligt reduceras utan att några reellt betydelsefulla

band på verksamheten behövde bortfalla, därest nuvarande specificerade

anslag åtminstone beträffande kraftstationer och vattenregleringai,

ersattes med ett enda. Den fördelen torde också kunna påräknas, att de

sammanlagda reservationerna vid budgetårens slut blir lägre. Åtgärden

skulle icke medföra någon ändring däri, att de enskilda kraftstationerna etc.

beslutas var för sig av statsmakterna.

Styrelsen anser det på anförda skäl önskvärt, att en omläggning av anslagsanvisningen

vidtages och hemställer därför, att investeringsanslagen till

kraftstationer och vattenregleringar så snart som möjligt måtte sammanslås

till ett gemensamt anslag med förslagsvis rubriken »Kraftstationer och regleringsföretag».

Riksräkenskapsverket, som yttrat sig i frågan, förklarar sig intet ha att

erinra mot den föreslagna ändringen i vad avser regleringsföretagen, medan

beträffande kraftstationsanläggningar den nuvarande anvisningsformen anses

böra bibehållas.

Departementschefen anför i denna fråga följande.

Vattenfallsstyrelsens nu berörda förslag skulle onekligen innebära eu väsentlig

förenkling av dess medelsförvaltning. På grund av vad riksräkenskapsverket

anfört beträffande anslagen till kraftstationer, bär jag emellertid

icke ansett mig kunna tillstyrka någon ändring beträffande dessa, bor

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1955

anslagen till regleringsföretag har medelsanvisningen redan nu sådan karäktar,

ätt steget over till ett kollektivanslag för dessa synes naturligt. Ur

budgetbehandlingssynpunkt betyder detta närmast, att till grund för beräk
tVtrSHn

nV aahga ainf^eu tiU >>re§lei''inSsföretag» läggcs eu redovisning

„°^defn. beräknade medelsforbrukningen under löpande och kommande bud
år

,f,or Samt,h?,a de Pa§ående regleringsanläggningarna. Jag förordar därtor,

att vattenfallsstyrelsens hemställan tillmötesgås såtillvida att fr. o. m

nasta budgetar ett gemensamt kollektivanslag för samtliga regleringsanlä™- nmgar anvisas och att till detta per den 1 juli 1955 överföres förefintlig

SSÄÄ5Ärsr ändamälet A,,s''agel >ord‘lämi,ligen kun”“

I skrivelse den 13 september 1954 angående investeringsanslag av finansiell

natur för budgetåret 1955/56 har vattenfallsstyrelsen med hänsyftning

på sin ovan nämnda hemställan anfört, att en viss ytterligare lättnad

i medelsförvaltningen, om än icke så stor, skulle ernås genom en

sådan ändring av reglerna för dispositionsanslagets användning, att styrelsen

finge rätt att oberoende av beloppets storlek själv besluta om användningen

av anslaget under sista delen av ett budgetår för tillfällig förstärkning

av annat anslag, dock endast i den mån ordinarie anslag för resp. ändamal

blivit anvisade för nästföljande budgetår. Styrelsen hemställer därför

om denna befogenhet.

I skrivelse den 25 september 1954 angående investeringsanslag för budgetåret

1955/56 har vidare järnvägsstyrelsen hemställt, att de medel, som under

budgetaret 1953/54 med Kungl. Maj :ts medgivande överförts från dispos^- tionsanslaget till vissa andra anslag för att täcka uppkomna brister å de

senare, icke såsom föreskrivits i Kungl. Maj :ts beslut, skall behöva återföras

till dispositionsanslaget. Ett förslag av samma principiella innebörd

har under hand framförts av telestyrelsen.

Departementschefen erinrar inledningsvis om att praxis beträffande de

dispositionsanslag, som för närvarande står till affärsverkens förfogande, i

huvudsak går tillbaka på de beslut angående dessa anslag, som på Kungl.

Maj :ts förslag fattades vid 1945 års riksdag. Besluten betingades närmast

av kapitalbudgetens omläggning vid ingången av budgetåret 1944/45, vilken

bl. a. innebar att affärsverkens tidigare möjligheter att utnyttja förnyelsetondsmedel

for täckning av oförutsedda medelsbehov bortföll. För att icke

verkens rörelsefrihet beträffande investeringsanslagens utnyttjande i alltför

og grad skulle kringskäras, skapades dispositionsanslagen, och i samband

darmed uppdrogs i 1945 års statsverksproposition riktlinjer för ansla»ens

användning. I propositionen förordades i huvudsak,

dels att Kungl. Maj:t skulle äga ställa lämplig del av varje anslag till vederbörande

verksstyrelses omedelbara förfogande att användas för oförut
h

I1 i r,drC arbeten- vilka vart för sig beräknades dra en kostnad av

högst 100 000 kr.,

dels att den återstående delen av anslaget skulle stå till Kungl. Mai ds

förfogande for att efter framställning av vederbörande verksstyrelse kunna

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1955

9

tagas i anspråk för arbeten, för vilka medelsbehovet beräknades överstiga

100 000 kr., och

dels att Kungl. Maj:t skulle vara oförhindrad att använda anslagsbeloppct

för täckande av motsedd brist på annat anslag.

I propositionen underströks, att ett ianspråktagande av dispositionsanslaget

för större arbeten och för anslagsöverskridanden borde föregås av en

noggrann angelägenhetsprövning. Det förutsattes vidare, att användningen

av anslagen årligen borde redovisas i statsverkspropositionen.

Riksdagen hade icke något att erinra mot dessa riktlinjer.

Vid 1946 och 1947 års riksdagar anvisades dispositionsanslag även under

väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond resp. luftfartsfonden och i

samband därmed erinrades om nämnda riktlinjer.

Departementschefen anför vidare följande.

De frågor beträffande dispositionsanslagets användning, som nu aktualiserats

genom förenämnda framställningar, gäller bl. a. det formella förfarandet,

när ett anslag förstärkes från dispositionsanslaget. I praxis har

Kungl. Maj :ts medgivande härtill brukat förknippas med en föreskrift om

att det belopp, som anvisats till täckning av brist på visst anslag, skolat återföras

till dispositionsanslaget under nästföljande budgetår, då nya medel

stått till förfogande på huvudanslaget. Förstärkningen har därför närmast

haft karaktären av ett lån från dispositionsanslaget till huvudanslaget, vilket

förhållande angivits genom att transaktionen benämnts tillfällig anvisning.

Denna form för förstärkningen har betingats av önskemålet, att alla

utgifter för huvudanslagets ändamål slutligen skall bokföras på detta anslag

och icke till någon del stanna på dispositionsanslaget.

Återbetalningskravet har emellertid ofta lett till, att de medel, som anvisats

för det budgetår, då återbetalningen skall äga rum, icke räckt till för

både återbetalningen och den egentliga medelsförbrukningen, med påföljd

antingen att bristen måst täckas genom ett lilläggsstatsanslag eller också att

återbetalningen måst uppskjutas till dess ett nytt och med hänsyn till bristen

uppräknat rikssiatsanslag stått till förfogande. Merendels leder sålunda

återbetalningskravet till att ett anslag på tilläggsstat kommer att erfordras

eller att förstärkningen kan regleras först andra budgetåret efter det, då den

ägde rum. Dessa följdverkningar innebär självfallet olägenheter av budgetteknisk

och bokföringsmässig art. De förslag tele- och järnvägsstyrelserna

framfört, syftar till att olägenheterna skall undanröjas genom att för framtiden

kravet på återbetalning av anslagsförstärkningarna eftcrgives. Jämsides

med dessa förslag kvarstår emellertid önskemålet om att alla utgifter

för ett visst ändamål skall bokföras på för detta avsett anslag. Enligt vad

jag under hand erfarit från riksräkenskapsverket, skulle båda önskemålen

kunna tillgodoses genom alt i budgetredovisningen för det budgetår, då en

anslagsförstärkning medgives, en omföring av ifrågakommandc belopp göres

från den ingående behållningen på dispositionsanslaget till motsvarande

behållning å huvudanslaget. Jag har med hänsyn härtill ansett mig kunna

tillstyrka, att framdeles förfares på delta sätt, när ett dispositionsanslag anlitas

för förstärkning av annat anslag.

Att jag i delta sammanhang ansett mig böra anmäla denna fråga beror

på att omläggningen från tillfälliga till definitiva anslagsförstärkningar

medför, att eu viss ökning av medelstillgången på dispositionsanslagen i

framtiden kan bli nödvändig. Hittillsvarande praxis vid anslagsförstärk
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1955

ningarna har ju inneburit, att anvisade belopp förr eller senare, när täckning

för dem erhållits genom tilläggsstats- eller riksstatsanslag, återgått

till dispositionsanslagen. Dessa har därigenom reellt icke kommit att belastas

med andra än de oförutsedda utgifter, som enligt tidigare nämnda

riktlinjer kunnat bestridas direkt från dispositionsanslagen. Med den nu

förordade omläggningen kommer anvisade medel på dessa anslag att »förbrukas»,

även därigenom att större eller mindre belopp omföres till andra

anslag.

Jag förutsätter slutligen, att det får ankomma på Kungi. Maj :t att meddela

de bestämmelser, som kan bli erforderliga vid övergången till det nya

förfarandet vid anslagsförstärkningar.

Vattenfallsstyrelsens hemställan om att dess dispositionsanslag skulle ställas

till styrelsens förfogande för att styrelsen själv skulle kunna besluta angående

de tillfälliga anslagsförstärkningar, som kan befinnas erforderliga,

torde med anledning av det nya förfarande, som jag förordat, icke föranleda

någon åtgärd.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Lundström m. fl. (I: 282) och den andra inom andra kammaren av

herr Anderson i Sundsvall m. fl. (II: 347), i vilka hemställts, att riksdagen

med ändring av Kungl. Maj :ts förslag ville besluta att för budgetåret 1955/56

under televerkets fond anvisa ett investeringsanslag till nya abonnentanläggningar,

nätarbeten och blanka mellanortsledningar på 79,8 milj. kr.

samt att maximibeloppet av televerkets investeringar för samma budgetår

fastställes till 243,2 milj. kr;

dels ock en inom andra kammaren av herrar Holmberg och Johansson i

Stockholm väckt motion (II: 19), vari hemställts att riksdagen måtte besluta
-

I. att för budgetåret 1955/56 under televerkets fond anvisa följande investeringsanslag,

nämligen

a) Telefonstationsbyggnader in. m...................... 8 600 000 kr.

b) Inköp av fastigheter ................................ 100 000 »

c) Telefon- och telegrafanläggningar

1. Riks- och landskablar ............................ 53 000 000 »

2. Telefon- och telegrafstationer ...................... 72 100 000 »

3. Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och mellanorts
ledningar

....................................... 79 600 000 »

d) Radioanläggningar för kommersiell trafik.............. 850 000 »

e) Radioanläggningar för luftfarten ..................... 500 000 »

f) Försvarsberedskap .................................. 2 700 000 »

g) Televerkets dispositionsanslag ........................ 6 500 000 »

II. att i avbidan på särskild proposition i ämnet för Rundradioanläggningar

för budgetåret 1955/56 beräkna ett investeringsanslag av 10 000 000 kronor.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får

utskottet hänvisa till motionerna I: 282 och II: 19.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1955

11

Utskottet. Den plan för koinmunikationsverkens investeringar under innevarande

budgetår som framlades i 1954 års statsverksproposition omfattade

tre olika alternativ, vart och ett svarande mot ett visst i propositionen

närmare angivet konjunkturförlopp. Syftet härmed var att möjliggöra en

utökning respektive en begränsning av investeringsvolymen allteftersom den

ekonomiska utvecklingen gjorde en sådan åtgärd motiverad. Preliminärt

förordades dock en investeringsverksamhet av i huvudsak samma omfattning

som under budgetåret 1953/54. I enlighet med vad som förutsattes

vid riksdagsbehandlingen av frågan fastställde Kungl. Maj :t sedermera

detta s. k. normalprogram, avseende utgifter å sammanlagt 990,1 milj.

kronor.

Såväl telestyrelsen som vattenfallsstyrelsen ha nu i samband med anslagsäskandena

för nästa budgetår hemställt om utvidgning av de för innevarande

budgetår gällande investeringsramarna. Med hänsyn till det aktuella

ekonomiska läget har emellertid departementschefen icke ansett

det möjligt att tillmötesgå dessa önskemål. Av vissa redovisningstekniska

skäl, sammanhängande med sättet för finansieringen av Bergeforsens kraftstation,

har likväl en formell uppräkning med 17 milj. kronor av den för

vattenfallsverket fastställda investeringssumman befunnits motiverad. Departementschefen

har vidare förordat, att den begränsning av statens järnvägars

investeringsutgifter som bedömts vara nödvändig för nästa budgetår

får intill ett belopp av 5 milj. kronor inträda redan under innevarande

budgetår. Då dessutom en merbelastning av 1,3 milj. kronor väntas uppstå

på de icke ramreglerade anslagen, skulle således enligt de i årets statsverksproposition

föreliggande beräkningarna koinmunikationsverkens investeringsutgifter

under innevarande budgetår komma att uppnå en nivå av inalles

1 003,4 milj. kronor.

Vad departementschefen i nu berörda avseende anfört och förordat har

icke givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

För nästa budgetår ha verksstyrelserna räknat med en sammanlagd medelsförbrukning

under respektive kapitalfonder av 1 080,4 milj. kronor. I

jämförelse med den för innevarande budgetår nu förutsedda investeringssumman

innebär detta en ökning med 77 milj. kronor. Huvuddelen härav

eller 62 milj. kronor faller på televerket.

En investeringsverksamhet av denna omfattning är, framhåller departementschefen,

i och för sig starkt motiverad både av företagsekonomiska skäl

och med hänsyn till de krav i fråga om prestationer och service av olika slag

som allmänheten ställer på verken. Det hade därför enligt departementschefen

varit önskvärt, att de av verksstyrelserna framlagda investeringsprogrammen

för nästa budgetår hade kunnat realiseras. Med hänsyn framför

allt till den risk som föreligger för en tillspetsning av konjunkturläget

har emellertid detta icke befunnits möjligt. Vid sin bedömning av frågan

har departementschefen tvärtom kommit till den uppfattningen, att av samhällsekonomiska

skäl en sänkning av verkens totala investeringsvolym ned

mot den nivå som i 1954 års statsverksproposition angavs för det s. k. minimialternativet

är ofrånkomlig. I överensstämmelse härmed har departe
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1955

mentschefen föreslagit, att kommunikationsverkens investeringsutgifter för

nästa budgetår begränsas till ett sammanlagt belopp av 931,0 milj. kronor,

varav 929,4 milj. kronor avse ramreglerade investeringar. För genomförande

av detta program erfordras enligt i statsverkspropositionen närmare redovisade

beräkningar nya anslag på tillhopa 841,8 milj. kronor, vari ingår

ett reservbelopp av ca 58,0 milj. kronor.

I likhet med departementschefen har utskottet kommit till den uppfattningen,

att de projekt som vederbörande verksstyrelser anmält för nästa

budgetår över lag äro väl motiverade. Vad som enligt utskottets mening i

detta sammanhang särskilt bör uppmärksammas är den eftersläpning som

sedan flera år tillbaka kännetecknar läget på förevarande område. Det synes

därför uppenbart, att den begränsning av kommunikationsverkens investeringar

som nu förordas av Kungl. Maj :t måste leda till olägenheter av skilda

slag. Vid behandlingen av den i 1954 års statsverksproposition framlagda

investeringsplanen såg sig utskottet föranlåtet att ingående belysa

televerkets svårigheter härutinnan. Situationen har, såvitt framgår av årets

statsverksproposition och vissa av utskottet under hand inhämtade upplysningar,

sedan dess ytterligare förvärrats, vilket bl. a. tagit sig uttryck i en

avsevärd stegring av antalet abonnenter som icke kunna få telefon inkopplad

inom rimlig tid. Med hänsyn till den starkt ökade efterfrågan på elektrisk

kraft äro även de inskränkningar som föreslagits i det av vattenfallsstyrelsen

framlagda utbyggnadsprogrammet ägnade att ingiva betänkligheter.

över huvud taget gäller för kommunikationsverkens del, såsom departementschefen

själv understryker, att avsevärda kapitalinsatser måste göras,

om servicekraven skola kunna tillgodoses. Utskottet anser det därför

beklagligt, att det icke befunnits möjligt att i full omfattning tillmötesgå

de önskemål i fråga om investeringsverksamheten som verksstyrelserna

anmält för nästa budgetår.

Samtidigt är emellertid utskottet väl medvetet om att förevarande spörsmål

icke kan bedömas utan hänsyn till den ekonomiska utvecklingen i övrigt.

De risker som f. n. föreligga för en skärpning av konjunkturläget i inflationistisk

riktning träda därvid i förgrunden för uppmärksamheten. I

denna situation måste, såsom departementschefen framhållit, ökad återhållsamhet

vid ianspråktagandet av tillgängliga resurser i form av arbetskraft

och materiel anses särskilt påkallad. De offentliga investeringarna,

vilka under senare år ökat förhållandevis mera än de privata, kunna självfallet

icke undgå att i erforderlig mån beröras härav. Lika uppenbart är

att inom den statliga sektorn även kommunikationsverken ha att vidkännas

sin andel i den begränsning av den totala investeringsverksamheten som

nu av samhällsekonomiska skäl befunnits nödvändig. Det ansträngda läget

på kapitalmarknaden torde i detta sammanhang jämväl böra beaktas. De

synpunkter och motiv som varit vägledande för Kungl. Maj:t vid utarbetandet

av den nu framlagda investeringsplanen för kommunikationsverken finner

utskottet därför böra tillmätas avgörande betydelse. Utskottet tillstyrker

salunda att denna plan lägges till grund för investeringsverksamheten

under nästa budgetar. Härav följer att utskottet icke kan biträda de i mo
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr tf år 11)55

13

tionerna 1: 282 och II: 347 samt II: 19 framställda förslagen om en utvidgning

av den medelsförbrukningsram som förutsatts i statsverkspropositionen.

I enlighet härmed kommer utskottet att under vederbörande punkt i

det följande yrka avslag på nämnda motioner.

Till frågan om anvisandet av de anslag som erfordras för ett förverkligande

av den av utskottet förordade investeringsplanen för nästa budgetår

återkommer utskottet i det följande.

I förevarande sammanhang får utskottet slutligen anmäla, att utskottet

intet har att erinra mot att medel för regleringsföretag inom vattenfallsverkets

intresseområde i fortsättningen anvisas under ett kollektivanslag.

Utskottet förutsätter därvid, att en redovisning alltjämt lämnas av de företag

som avses skola utföras med anlitande av ifrågavarande anslag. Departementschefens

förslag beträffande dispositionsanslagens ianspråktagande

för förstärkning av andra anslag tillstyrkes likaledes av utskottet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till

känna vad utskottet ovan anfört.

Statens affärsverksfonder

Postverket

2:o) Postverkets anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (punkt 3, s. 14—26) föreslagit

riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna av generalpoststyrelsen

upprättade köpekontrakt rörande vissa fastigheter i kvarteret

Baggen i Linköping, dels ock för budgetåret 1955/56 anvisa i statsrådsprotokollet

angivna investeringsanslag å tillhopa 11 895 000 kronor.

I skrivelse den 3 september 1954 har generalpoststyrelsen framlagt sina

petita för budgetåret 1955/56. I skrivelsen redovisas följande sammanställning

av de under postverkets fond anvisade anslagen för budgetåren 1952/53

—1954/55 jämte styrelsens äskanden för nästa budgetår.

1952/53

1953/54

1954/55

Äskanden

1955/56

tusental

kronor

Posthus m. m.................

.......... 5 400

6 500

8 000

4 800

Förvärv av fastigheter.........

.......... 1

300

1 800

1 395

Anskaffning av automobiler . . ..

Postverkets diligenstrafik

.......... 1 100

2 200

100

1 500

Garagebyggnader m. m......

.......... 300

700

800

1 800

Anskaffning av bilmateriel . ..

.......... 1 900

1 800

1 200

1 500

Förvärv av billinjer.........

.......... 700

700

700

1 000

Postverkets dispositionsanslag...

.......... 600

700

200

700

Summa 10 001

12 900

12 800

12 695

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1955

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde få

hänvisas till propositionen (s. 15—23).

Över styrelsens framställning har utlåtanden avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen

och statens handels- och industrikommission samt i vad avser

det föreslagna fastighetsförvärvet i Linköping bostadsstyrelsen (s. 24).

Departementschefen erinrar inledningsvis om att han i sitt uttalande rörande

investeringsplan för kommunikationsverken förordat en reducering av

medelsförbrukningen på postverkets investeringsanslag under nästa budgetår.

I jämförelse med den av styrelsen föreslagna investeringsramen om 12,7

milj. kr. har han sålunda exklusive specialanslaget till vissa fastigheter i

Linköping, räknat med en total medelsförbrukning av 11,4 milj. kr. Beträffande

dennas fördelning på de viktigaste anslagsändamålen får utskottet

hänvisa till en på s. 24 i propositionen intagen tabell.

Vad angår styrelsens investeringsplaner anför departementschefen följande.

Under rubriken Posthus in. m. har styrelsen dels anmält sin avsikt att

igångsätta de redan beslutade posthusen i Arvika, Boden och Kålltorp (Göteborg)

under nästa budgetår, dels föreslagit att beslut skall fattas om uppförande

av ett mindre posthus i Stenungsund och av en internatskola i Mörby,

norr om Stockholm. Även dessa senare företag är styrelsen beredd att igångsätta

under följande budgetår, varvid den totala medelsförbrukningen för

posthusbyggnaderna skulle komma att uppgå till ca 5,6 milj. kr. Av de nya

företagen anser jag mig emellertid för närvarande endast kunna tillstyrka

ett beslut om posthuset i Stenungsund. Ett ställningstagande till projektet i

Mörby bör däremot anstå tills vidare i avvaktan på erforderliga ytterligare

utredningar om detsamma. Trots att därigenom ett rätt stort företag under

nästa budgetår faller bort från investeringsplanen för posthusen, måste ytterligare

ett företag anstå, om den av mig förordade begränsningen av medelsförbrukningen

skall uppnås. Efter att underhand ha inhämtat generalpoststyrelsens

uppfattning om de olika företagens angelägenhet, har jag

kommit till, att även uppförandet av posthuset i Kålltorp måste uppskjutas

tills vidare. Detta projekt bör emellertid i investeringsplanen uppföras såsom

reservföretag, som kan igångsättas, därest någon förändring i byggnadsprogrammet

skulle behöva vidtagas.

Såsom framgått av styrelsens petita, har de ursprungligen framlagda byggnadsplanerna

lör posthusen i Arvika och Boden måst ändras. Det har medfört,

att definitiva kostnadsberäkningar eller ritningar ännu icke föreligger.

För att företagen trots detta om möjligt skall kunna igångsättas under nästa

budgetår, torde det få ankomma på Kungl. Maj :t, därest riksdagen icke

har något att erinra däremot, att taga ställning till byggnadernas definitiva

utformning.

Beträffande den i förenämnda investeringsplan upptagna tillbyggnaden av

postverkets industrianläggningar i Ulvsunda har arbetsmarknadsstyrelsen

uttalat, att frågan, huruvida anläggningen ev. helt eller delvis skulle^kunna

lokaliseras till annan ort än Stockholm, ytterligare bör övervägas. Till denna

fråga torde jag emellertid få återkomma, när byggnadsprojektet blir aktuellt.

T. illbyggnaden beräknas nämligen icke kunna påbörjas förr än under budgetåret

1956/57.

Enligt investeringsplanen för diligenstrafikens garage- och verkstadsbygg
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1955

15

nader räknar styrelsen med att under innevarande budgetår kunna påbörja

uppförandet av de i 1953 års statsverksproposition anmälda garage- och

verkstadsbyggnaderna i Lycksele. De kalkyler, som nu föreligger, tyder på

att byggnadskostnaderna för dessa skulle komma att uppgå till närmare 3

milj. kr. Undersökningar pågår emellertid om möjligheten att reducera kostnaderna,

varför några definitiva byggnadsplaner ännu icke framlagts. Även

beträffande detta företag tillåter jag mig därför förutsätta, för att det om

möjligt skall kunna komma i gång under budgetåret, att det får ankomma

på Kungl. Maj :t att besluta om den definitiva utformningen av projektet.

Beträffande de ändamål i övrigt, vartill styrelsen äskat anslag och för

vilka medelsförbrukningen är maximerad, har jag icke något ett erinra.

Som jag redan antytt, har styrelsen även för nästa budgetår hemställt om

anslag för ett större fastighetsförvärv, som denna gång gäller Linköping.

Med ledning av vad styrelsen i sina petita och underhand anfört om postverkets

lokalförhållanden därstädes, har jag kommit till den slutsatsen, att

den tidigare jdanerade om- och tillbyggnaden av posthuset i Linköping icke

längre kan tillrådas med hänsyn till posttrafikens utveckling och den relativt

begränsade ökning av utrymmet, som om- och tillbyggnaden skulle ge.

För den nybyggnad, som inom en nära framtid därför blir nödvändig, måste

erforderlig tomtmark anskaffas. Det förslag postverket nu framlagt, avser

två olika uppgörelser, vilka tillsammans väl tillgodoser markbehovet. På

min anmodan har bostadsstyrelsen yttrat sig över förvärven och därvid anmält

viss tvekan beträffande skäligheten i det avtalade vederlaget. Med hänsyn

till ändamålet motsätter sig bostadsstyrelsen dock icke ett bifall till förvärven.

Av samma skäl har jag ansett mig böra acceptera desamma. Posthuset

måste, bl. a. av hänsyn till affärslivet, förläggas så centralt som möjligt,

men därigenom blir också valfriheten beträffande platsen för detsamma

liksom möjligheten att förvärva erforderlig mark ytterst begränsad. Då nu

ett tillfälle erbjudit sig att förvärva den tomtmark, som behövs för ett nytt

posthus i Linköping, anser jag därför, om ock vederlaget kan synas högt,

att det bör utnyttjas. Jag tillstyrker sålunda, att de av styrelsen ingångna

avtalen godkännes.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Ewerlöf m. fl.

(1:264) och den andra inom andra kammaren av herr Hjalmarson m. fl.

(II: 351), i vilka, såvitt nu är i fråga, hemställts att riksdagen måtte avslå

Kungl. Maj :ts förslag om investeringsanslag å 1 000 000 kronor till förvärv

av billinjer åt postverket.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande torde

få hänvisas till motionen 1: 264.

Utskottet. Enligt beslut av Kungl. Maj :t ha de ramreglerade investeringarna

under postverkets fond för innevarande budgetår fastställts till ett sammanlagt

belopp av 12,8 milj. kronor. I sina anslagsäskanden för nästa budgetår

har generalpoststyrelsen räknat med i stort sett oförändrade investeringsutgifter.

Styrelsen har därvid dels anmält sin avsikt att påbörja byggandet

av de redan beslutade posthusen i Arvika, Boden och Kålltorp, dels

föreslagit all beslut skall fattas om uppförande av ett mindre posthus i

Stenungsund och av eu internatskola i Mörby. Vid sidan av investeringsra
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1955

inen har styrelsen dessutom hemställt om ett anslag av ca 1,4 milj. kronor

för visst fastighetsförvärv i Linköping.

Enligt departementschefens mening bör medelsförbrukningen på postverkets

investeringsanslag under nästa budgetår maximeras till inalles 11,4

milj. kronor, vilket i jämförelse med generalpoststyrelsens förslag innebär

en minskning med 1,3 milj. kronor. För att få till stånd denna investeringsbegränsning,

som helt avser de med anslaget till posthus m. m. förbundna

utgiftsändamålen, har departementschefen utgått från att uppförandet av

posthuset i Kålltorp ytterligare skjutes på framtiden samt att av de nyanmälda

företagen beslut nu endast fattas om posthuset i Stenungsund. Departementschefen

har vidare förutsatt att det, såvitt fråga är om posthusen i

Arvika och Boden samt de i 1953 års statsverksproposition berörda garageoch

vei kstadsbyggnaderna i Lycksele, får ankomma på Kungl. Maj :t att

laga ställning till byggnadernas definitiva utformning. De av generalpoststyrelsen

träffade uppgörelserna rörande förvärv av viss mark i Linköping

har departementschefen funnit sig kunna godtaga.

Under nästföregående punkt har utskottet redan anmält, att utskottet ansluter

sig till Kungl. Maj :ts förslag om en begränsning till 11,4 milj. kronor

av postverkets egentliga investeringsutgifter för nästa budgetår. Vad departementschefen

i förevarande sammanhang anfört och förordat rörande fördelningen

av nämnda investeringssumma på olika utgiftsändamål har

ej heller givit utskottet anledning till erinran. Utskottet tillstyrker vidare,

att Kungl. Maj :t bemyndigas godkänna de av generalpoststyrelsen upprättade

köpekontrakten rörande vissa fastighetsförvärv i Linköping. Departementschefens

anslagsberäkningar anser sig utskottet jämväl kunna godtaga. Utskottet

kan sålunda icke biträda det i de båda likalydande motionerna I: 264

och II: 351 framställda yrkandet om avslag på Kungl. Maj :ts medelsäskande

i vad avser anslaget till förvärv av billin jer. Då postverkets syfte med

förvärv av enskild linjetrafik är att inom de områden där postdiligenstrafik

bedrives söka ordna trafiken på ett i möjligaste mån rationellt och ekonomiskt

försvarbart sätt med beaktande av befolkningens önskemål om goda

kommunikationer i fråga om såväl den postala servicen som befordran av

resande och gods, måste det nämligen anses vara ett allmänt intresse alt

postverkets möjligheter härtill icke beskäras.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

I. bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna de av generalpoststyrelsen

den 31 december 1953 och den 12 januari 1954

upprättade köpekontrakten rörande vissa fastigheter i kvarteret

Baggen i Linköping;

II. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag för budgetåret

1955/56 under postverkets fond anvisa följande investerings
-

anslag, nämligen

1. Posthus m.m........................... 4 000 000 kr.

2. Förvärv av fastigheter i Linköping ...... 1 395 000 »

3. Anskaffning av automobiler m. m......... 1 500 000 »

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1955

17

4. Garagebyggnader m. m.................. 1 800 000 kr.

5. Anskaffning av bilmateriel för diligensrö
relsen

................................ 1 500 000 »

6. Postverkets dispositionsanslag........... 700 000 » ;

III. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

å motionerna I: 264 och II: 351, i vad de avse förevarande

anslag, till Förvärv av billinjer för budgetåret 1955/56 under

postverkets fond anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000

kronor.

Televerket

3:o) Televerkets anslagsbehov. Kungl. Maj :t har (punkt 4, s. 27—53)

föreslagit riksdagen att för budgetåret 1955/56 dels under televerkets fond

anvisa i statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag å tillhopa 210 350 000

kronor, dels ock i avbidan på särskild proposition i ämnet för Rundradioanläggningar

beräkna ett investeringsanslag av 10 000 000 kronor.

Telestyrelsen har i skrivelse den 1 september 1954 lämnat vissa, i propositionen

(s. 27 och 28) intagna tabellariska uppgifter rörande utvecklingen

av televerkets rörelse, mätt i antalet telefon- och telexapparater, radiolicenser

samt taxerade samtal, telegram och telexskrivningar.

1 anslutning härtill erinrar styrelsen beträffande ökningen av antalet

abonnemang att i 1954 års statsverksproposition förutsatts, att

de för budgetåret 1954/55 tillgängliga anslagsmedlen skulle medgiva en

ökning av antalet apparater med 95 000 å 100 000. ökningen beräknas nu bli

110 000 å 130 000 apparater. För budgetåret 1955/56 har styrelsen räknat

med en ytterligare lika stor ökning.

Antalet väntande abonnenter är, enligt styrelsen, större än någonsin förut.

Alltjämt måste antalet abonnenter, som få vänta minst tre månader, anses

oskäligt stort (23 000 den 1 oktober 1954 samt 14 100 vid samma tidpunkt

1953). Styrelsen framhåller också att även förut befintliga abonnenter,

som på grund av flyttning begära att få sin telefon uppsatt vid annan

station, drabbas av nuvarande svårigheter och kunna få vänta lika länge

som nya abonnenter på att återfå sin telefon.

Telestyrelsen har vidare (s. 30—32 i propositionen) påtalat vissa brister

beträffande telefonförhållandena i övre Norrland samt redogjort för vissa av

verket planerade åtgärder för ett förbättrande av nämnda förhållanden.

En sammanställning av telestyrelsens äskanden för budgetåret 1955/56

med de för budgetåren 1952/53—1954/55 anvisade anslagen visar följande

belopp.

2 Dihang till riksdagens protokoll 1955. G samt. Nr 9

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1955

1952/53

1953/54

1954/55

Äskanden

1955,56

tusental

kronor

Telefonstationsbyggnader m. m.....

3 500

14 150

7 300

11000

Förrådsbyggnader m. m.........

230

2 800

1400

—

Inköp av fastigheter ............

1

200

—

200

Telefon- och telegrafanläggningar ..

225 850

280 600

191 000

259 000

Radioanläggningar för televerket..

2 080

9 910

5 400

12 700

Radioanläggningar för luftfarten ..

200

400

500

570

Försvarsberedskap vid televerket ..

1

1370

950

5 020

Televerkets dispositionsanslag ....

3 500

3 500

—

2 500

Rörelsekapital för televerket ....

10 000

—

—

—

Summa

245 362

312 930

206 550

290 990

Styrelsen understryker, såsom vid upprepade tillfällen skett under de

gångna åren, de svårigheter, som uppkommit genom att investeringarna vid

televerket icke kunnat hålla jämna steg med abonnent- och trafikökningen

efter kriget. Vid bedömandet av anslagsäskandena för budgetåret 1955/56

måste, anför styrelsen, hänsyn också tagas till att det uppdämda behovet

av nyanläggningar undan för undan blivit allt större. Styrelsen framhåller

också, att de kostnader, som nedlägges på den pågående automatiseringen

av telefontrafiken, icke endast medför en standardförbättring och en besparing

av arbetskraft utan också innebär en ur ekonomiska synpunkter mycket

fördelaktig kapitalplacering.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde få

hänvisas till propositionen (s. 32—50).

Över styrelsens framställning har utlåtanden avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen

samt statens handels- och industrikommission (s. 50).

Departementschefen erinrar inledningsvis om att telestyrelsen i sin förenämnda

skrivelse den 1 september 1954 hemställt, att det för innevarande

budgetår fastställda högsta beloppet för televerkets investeringar, 249 milj.

kr., skall höjas till 257,5 milj. kr. och i samband därmed föreslagit, att på

tilläggsstat för budgetåret skall anvisas 3,5 milj. kr. till Telefon- och telegrafstationer

samt 1,2 milj. kr. till Nya abonnentanläggningar m. in. Någon

dylik utökning av investeringsvolymen har emellertid icke ansetts möjlig.

För budgetåret 1955/56 har telestyrelsen vidare räknat med en ytterligare

utvidgning av investeringsvolymen till ca 311 milj. kr. samt med hänsyn till

de beräknade till budgetåret ingående reservationerna hemställt, att nya

anslag om ca 291 milj. kr. skall anvisas. Departementschefen bär emellertid

ansett sig böra förorda en investeringsram om 239 milj. kr. med fördelning

på olika anslagsändamål enligt en å s. 51 i propositionen intagen tabell.

Därvid har förutsatts att ca 10 milj. kr. skall reserveras för investeringar i

rundradioanläggningar. Departementschefen har vidare anfört följande beträffande

televerkets investeringar.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr !) ur 1955

19

Beträffande rundradioanläggningarna tillkommer under innevarande budgetår

en formell utgift om 0,4 milj. kr., vilket belopp omförts till byggnadsstyrelsens

delfond av statens allmänna fastighetsfond i samband med att

handläggningen av frågorna rörande radiohusen i Stockholm och Göteborg,

i enlighet med vad jag förordat i 1954 års statsverksproposition, numera

uppdragits åt byggnadsstyrelsen. Beloppet har icke ansetts behöva inräknas

bland de ramreglerade utgifterna.

På anslaget till Rundradioanläggningar har jag, trots att den totala investeringsvolymen

måste begränsas, räknat med en ökning av utgifterna i

förhållande till dem som nu förutses för löpande budgetår. Detta betingas av

önskemålet, att från och med det kommande budgetåret snabbare kunna

uppnå en förbättring av mottagningsförhållandena på radioområdet. Det utökade

utrymmet för dessa investeringar kan sålunda bl. a. förväntas medge,

att arbetena på de nya radiostationerna i Stockholm och Östersund under

budgetåret kan fortgå i ungefär den takt, som telestyrelsen avsett i förevarande

framställning, och alt vidare den nya radiostationen i Motala kan påbörjas.

Dessutom har jag emellertid i likhet med telestyrelsen förutsatt, alt

ökade insatser för att förbättra mottagningsförhållandena i glesbygderna är

nödvändiga. Sannolikt bör i detta syfte liksom hittills trådradioanläggningar

utföras. Genom dessa vinnes icke blott, att störningar av olika slag, som

försvårar avlyssnandet av det nuvarande radioprogrammet, såvitt möjligt

undanröjes utan även att i de bygder, där dessa anläggningar utföres, betingelser

skapas för distribution av ett framtida andra radioprogram. Båda

dessa resultat kan emellertid också uppnås genom andra system för distributionen.

Frågan om vilket alternativ som här bör väljas undersöks för

närvarande av den av telestyrelsen och AB Radiotjänst gemensamt bedrivna

utredningen rörande förutsättningarna för införande av ett dubbelprogram

i den svenska rundradion, för vilken utredning Kungl. Maj :t förordnat ordförande.

Enligt vad jag underhand erfarit, kommer resultaten av undersökningarna

att redovisas vid början av innevarande år och om så sker, skulle

det vara möjligt att redan vid årets riksdag taga definitiv ställning till vilket

distributionssystem, som ur olika synpunkter kan anses mest lämpat att

tillgodose båda de önskemål, jag nyss antytt. I avvaktan på en särskild proposition

i denna fråga föreslår jag, att anslaget till Rundradioanläggningar

preliminärt beräknas till 10 milj. kr.

För andra investeringsprojekt än rundradioanläggningar kommer den för

nästa budgetår förordade investeringsvolymen i förhållande till telestyrelsens

förslag att bl. a. medföra, att vissa av de för budgetåret planerade byggnadsprojekten

måste anstå tills vidare. Redan i samband med redogörelsen

för styrelsens petita och de däri intagna investeringsplanerna för telefonstations-

och förrådsbyggnaderna, har jag därför anmält, vilka företag som

måst avföras ur planerna. Beträffande kabelanläggningarna kommer den

förordade begränsningen av investeringsvolymen att innebära, att arbetena

på rikskablarna Falun—Östersund och Karlstad—Hagfors måste uppskjutas

och att vissa andra arbeten, däribland kabeln Uppsala—Mohed—Sundsvall,

måste begränsas till sin omfattning. Vidare kommer inkopplingarna av nya

abonnenter att reduceras något, men det är möjligt, att de dock kan uppnå

eif antal av ca 100 000. I övrigt vill jag tillägga, att jag icke heller i år kan

tillstyrka, att den av SAS förordade GCA-anläggningen på Bromma flygplats

upplages i investeringsprogrammet. Ställningstagandet härtill betingas både

av det begränsade investeringsutrymmet och av pågående överväganden om

flygplatsens användning.

''De anslag, som under budgetåret 1955/50 blir erforderliga under televerkets

fond, bär med vissa avrundningar och under hänsynstagande till de beräknade

behållningarna på anslagen vid ingången av budgetåret i huvudsak

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1955

beräknats med ledning av den fördelning av den totala medelsförbrukningen,

som den nyss lämnade sammanställningen visar, och har angivits i de till

anslagsrubrikerna fogade tabellerna. Med anledning av vad jag anfört under

avsnitt 2 b, har dock en uppräkning av telestyrelsens äskande beträffande

dispositionsanslaget vidtagits. Sammanlagt uppgår därmed det av mig beräknade

anslagsbehovet vid televerket under det följande budgetåret till ca

220,4 milj. kr.

Investeringarna i försvarsberedskap vid televerket torde som vanligt böra

avskrivas. Chefen för finansdepartementet har därför i annat sammanhang

denna dag för detta ändamål tillstvrkt ett avskrivningsanslag på driftbudgeten

om 2,7 milj. kr.

Slutligen erinrar departementschefen om att televisionsutredningen under

den gångna hösten avlämnat sitt betänkande angående televisionen i

Sverige. Utredningen har i detta, under förutsättning att statsmakterna tar

ställning till televisionsfrågan under våren 1955, räknat med att budgetåret

1955/56 skulle kunna användas för nödvändiga förberedelser för den reguljära

televisionsverksamheten och att denna skulle kunna börja under sensommaren

1956. Departementschefen säger sig emellertid både på grund av

investeringsläget och med hänsyn till behovet av en ytterligare prövning av

frågan icke för närvarande beredd att framlägga något förslag i denna. Han

förordar dock för att den under fjolåret inledda försöksverksamheten

skall kunna fortsättas och något utvidgas — att de kostnader som försöksverksamheten

kan draga tills vidare bestrides med radiolicensmedel.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Magnusson m. fl. (I: 10) och den andra inom andra kammaren av herr

Munktell m. fl. (II: 11), i vilka hemställts, att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte uttala som sin åsikt, att det framtida riksdagsbeslutet

rörande television icke bör föregripas genom att tillstånd förvägras företag

som avser att försöksvis under en tid av upp till fem år utsända kommersiella

program;

dels ock en inom andra kammaren av herrar Wedén och Gustafson i Göteborg

väckt motion (II: 460), vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj:t måtte uttala, att enskilda intressen i avvaktan på statsmakternas

ställningstagande till televisionsutredningens förslag måtte tills vidare

beredas tillfälle att bedriva televisionsverksamhet.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden torde

få hänvisas till motionerna II: 11 och II: 460. I

I de likalydande motionerna 1: 282 och II: 347 har yrkats att för budgetåret

1955/56 under televerkets fond anvisas ett investeringsanslag till nya

abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka mellanortsledningar på 79,8

milj. kr. samt att maximibeloppet av televerkets investeringar för samma

budgetår fastställes till 243,2 milj. kr. (jfr punkten 1).

I motionen II: 19 har yrkats att riksdagen måtte besluta att för budgetåret

1955/56 under televerkets fond anvisa investeringsanslag å tillhopa

223 950 000 kronor (jfr punkten 1).

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1955

21

Utskottet. I förhållande till telestyrelsens beräkningar innebär den av

Kungl. Maj :t föreslagna niedelsförbrukningsramen för televerket under nästa

budgetår en begränsning av investeringsvolymen med närmare 72 milj.

kronor. Med hänsyn till omfattningen och karaktären av alltjämt eftersatta

investeringsbehov inom förevarande område måste självfallet ett beslut av

denna innebörd medföra besvärande konsekvenser i olika hänseenden. Av

skäl som närmare utvecklats under punkten 1 i det föregående har emellertid

utskottet funnit sig böra godtaga Kungl. Maj :ts förslag, att televerkets

investeringsutgifter för nästa budgetår nedbringas till en nivå av 239 milj.

kronor. Utskottet tillstyrker jämväl att nämnda investeringssumma fördelas

på sätt departementschefen förordat, nämligen med 9,4 milj. kronor på telefonstationsbyggnader,

med 1,7 milj. kronor på förrådsbyggnader, med

211,0 milj. kronor på telefon- och telegrafanläggningar, med 10,1 milj. kronor

på rundradioanläggningar samt med 6,8 milj. kronor på övriga hithörande

ändamål. Mot departementschefens anslagsberäkningar har utskottet

ej heller funnit anledning till erinran.

I enlighet härmed och under hänvisning jämväl till vad utskottet under

punkten 1 anfört avstyrker utskottet bifall till motionerna 1: 282 och II: 347

samt II: 19.

Utskottet kommer framdeles att i särskilt utlåtande taga ställning till

frågan om behovet av medel för rundradioanläggningar jämte vissa därmed

sammanhängande spörsmål.

I de båda likalydande motionerna I: 10 och II: 11 samt i motionen II: 460

ha framställts vissa förslag, vilka närmast gå ut på att åtminstone tills vidare

privata intressenter skola tillåtas bedriva televisionsverksamhet, omfattande

jämväl s. k. kommersiella program. Med anledning härav vill utskottet

erinra om att i televisionsutredningens den 8 november 1954 avgivna

betänkande ingående behandlats de av motionärerna nu aktualiserade

problemen, nämligen i vad mån reklaminslag skola få förekomma i televisionsprogrammen

samt huruvida dessa program böra handhavas av ett

enda eller av ett flertal sinsemellan konkurrerande företag. Televisionsutredningen

har räknat med att ett på nämnda betänkande grundat förslag

skulle kunna föreläggas årets riksdag. Såsom av statsverkspropositionen

framgår har emellertid detta av vissa skäl icke befunnits möjligt. Det synes

likväl uppenbart, att statsmakterna icke kunna undgå att i en näraliggande

framtid taga ställning till frågan om televisionens införande i vårt land.

Riksdagen får då tillfälle att pröva alla de spörsmål som därmed äga samband.

Enligt utskottets mening bör resultatet av denna prövning icke föregripas

genom att riksdagen nu gör särskilda framställningar i ämnet. Motionärernas

förslag avstyrkas därför.

Under åberopande av det ovan anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionen II: 19, i vad den avser förevarande

anslag, för budgetåret 1955/56 under televerkets fond

anvisa följande investeringsanslag, nämligen

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1955

1. Telefonstationsbyggnader m. m.......... 7 500 000 kr.

2. Inköp av fastigheter.................... 100 000 »

3. Riks- och landskablar m. m............. 44 700 000 »

4. Telefon-och telegrafstationer............ 72 100 000 »

5. Radioanläggningar för kommersiell trafik 850 000 »

6. Radioanläggningar för luftfarten ........ 500 000 »

7. Försvarsberedskap vid televerket . . 2 700 000 »

8. Televerkets dispositionsanslag .......... 6 500 000 »;

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

och med avslag å motionerna I: 282 och II: 347 samt II: 19,

sistnämnda motion i vad den avser förevarande anslag, till

Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka mellanortsledningar

för budgetåret 1955/56 under televerkets fond

anvisa ett investeringsanslag av 75 400 000 kr.;

III. att motionerna I: 10 och II: 11 samt 11:460 icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Statens järnvägar

4:o) Statens järnvägars anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (punkt 5, s. 54—

82) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1955/56 under statens järnvägars

fond anvisa i statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag å tillhopa

266 700 000 kronor.

I skrivelse den 25 september 1954 har järnvägsstyrelsen framlagt sina

anslagsäskanden för nästa budgetår. Styrelsen anför, att liksom föregående

år har vid utarbetande av investeringsprogrammet i första hand medtagits

sådana av riksdagen redan beslutade arbeten och anskaffningar, som beräknas

föranleda utgifter under budgetåret. Nya företag har medtagits eftei

angelägenhetsgrad med huvudvikten lagd på sådana investeringar, som betingas

av säkerhetsskäl eller är ägnade att medföra rationaliseringsvinster

och sålunda nedbringa driftkostnaderna. Styrelsen har därjämte även denna

gång sökt bereda plats för investeringar, som avser att höja transportkapaciteten.

I flertalet fall har däremot i och för sig önskvärda standardhöjningar

måst lämnas utanför programmet.

En sammanställning av de för budgetåren 1952/53—1954/55 anvisade

samt för nästa budgetår äskade investeringsanslagen under statens järnvägars

fond, fördelade på huvudgrupper, visar följande.

1952/53

1953/54

tusental

1954/55

kronor

Äskanden

1955/56

Byggnader och anläggningar......

131 431

176 300

142 600

127 500

Rullande materiel................

126 200

144 400

120 000

119 400

Sjöfartsmateriel..................

1 350

5 200

800

10 000

Biltrafik........................

14 500

16 500

9 200

11 200

Förvärv av aktier, utlåning m. m.

24 no

15 000

—

—

Övrigt..........................

29 850

25 800

18 200

25 000

Summa

327 441

383 200

290 800

293 100

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1955

Genom beslut den 18 juni och 20 augusti 1954 har Kungl. Maj :t bemyndigat

järnvägsstyrelsen att för tillfällig förstärkning av vissa investeringsanslag

taga i anspråk sammanlagt 9 906 000 kr. av de under budgetåret

1953/54 tillgängliga medlen å statens järnvägars dispositionsanslag. Styrelsen

anför, att om tilläggsstatsanslag för innevarande budgetår skall kunna

undvikas, är det nödvändigt, att dessa förstärkningar får bli permanenta

och att de sålunda icke behöver återföras till dispositionsanslaget med anlitande

av för innevarande budgetår anvisade medel å anslagen. Styrelsen

har vid beräkning av anslagsbehovet för nästa budgetår utgått från denna

förutsättning.

I anslutning till det sålunda anförda hemställer styrelsen, att de belopp

om sammanlagt 9 906 000 kr., som tagits i anspråk från det för budgetåret

1953/54 anvisade dispositionsanslaget för tillfällig förstärkning av vissa

andra investeringsanslag, icke skall behöva aterföras till anslaget.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning får utskottet

hänvisa till propositionen (s. 55—76).

Över styrelsens framställning har utlåtanden avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen

och statens handels- och industrikommission (s. 76 och 77).

Departementschefen erinrar inledningsvis om att järnvägsstyrelsen i syfte

att under nästa budgetår kunna bibehålla en investeringsvolym av ca 330

milj. kr. äskat investeringsanslag om sammanlagt cirka 293 milj. kr. En

sänkning av investeringsvolymen med ca 10 procent har emellertid ansetts

nödvändig. Denna sänkning har fördelats så, att investeringsramen redan

innevarande budgetår minskas från 330 till 325 milj. kr. och under nästa

budgetår ytterligare till 302 milj. kr. Den ungefärliga fördelningen av medelsförbrukningen

på olika investeringsobjekt vid denna omfattning framgar av

en på s. 77 och 78 i propositionen intagen sammanställning. Departementschefen

anför vidare härom följande.

I anknytning till sammanställningen vill jag nämna, att minskningen a\

investeringsvolymen under innevarande budgetår helt kommer att falla på

investeringarna i rullande materiel och innebär, att en beställning av diescllok,

för vilka beställningslikviden skulle ha uppgått till 5 milj. kr., uppskjutes

till nästa budgetår. För detta senare leder förskjutningen till en ökning

av utgifterna för anskaffning av lok och lokomotorer med 3 milj. kr. Detta

tillägg innebär en nettoökning för hela gruppen rullande materiel, enär, trots

sänkningen av den totala investeringsvolymen, någon ytterligai e förskjutning

av anskaffningsprogrammet för denna materiel icke ansetts tillrådlig.

Det har vidare visat sig olämpligt att på något sätt begränsa den av styrelsen

i netita beräknade medelsförbrukningen för den nya tågfärjan. Med hänsyn

slutligen till angelägenheten av att dubbelspårsarbetena kan drivas vidare

i avsedd takt, har en minskning i utgifterna för dessa icke ansetts

kunna komma i fråga. Med nämnda undantag, drabbar sänkningen av investeringsvolymen

under nästa budgetår samtliga investeringsobjekt vid statens

järnvägar.

Beträffande järnvägsstyrelsens investeringsplaner anför departementschefen

följande.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1955

Bland de större nya investeringsprojekt, som styrelsen framlagt i förevarande

skrivelse, märkes elektrifieringen av sträckan Ljusdal—Hudiksvall

Undersökningarna rörande ytterligare elektrifieringar av statsbanenätet fortgår

visserligen alljamt, men styrelsen har med hänsyn till de ekonomiska

lordelarna av att nämnda sträcka får samma driftform som de linjer, vilka

den sammanbinder och av vilka även linjen Söderhamn—Sundsvall i en

snar framtid kommer att vara elektrifierad, redan nu förordat, att den ombygges

for elektrisk drift. Jag har icke något att erinra däremot

Av de nya bemyndiganden att anskaffa rullande materiel, som styrelsen

begait, synes här endast behöva erinras om den beställning av ytterligare

ca 1 oOO godsvagnar, som föreslagits. Med hänsyn till det angelägna behovet

av en förnyelse och utökning av lok- och vagnparken tillstyrker jag

detta och Övriga förslag om ytterligare anskaffningar.

I 1954 års statsverksproposition erinrade jag om att en utredning pågick

inom järnvägsstyrelsen rörande våra färjeförbindelser med kontinentea

°ch behovet av en ny tågfärja. Utredningen har nu slutförts och givit

Md handen, att man för framtiden kan räkna med Sassnitz som permanent

namn för den direkta färjetrafiken på kontinenten. Med hänsyn till trafikutvecklingen

anser styrelsen, att den erforderliga nya tågfärjan bör utföras

som en kombinerad person- och godsfärja. Den beräknas kosta ca 20 å 25

imlj. kr. För forskottslikvid finnes ett belopp av ca 6 milj. kr. redan tillgängligt,

och för dellikvider under nästa budgetår äskar styrelsen ytteriigare

10 nnlj. kr. På grund av vad som framkommit i styrelsens utredning,

tillstyrker jag att en ny färja anskaffas i enlighet med det framlagda förslaget.

Nagon beställning av färjan synes emellertid icke böra utläggas, innan

riksdagen haft tillfälle taga ställning till förslaget.

Jag meddelade i 1954 års statsverksproposition, att förutsättningarna för

en breddning av bibanan Källby—Kinnekleva till linjen Forsliem—Lidköpmg—-Hakantorp

så ändrats, att ombyggnadsarbetena uppskjutits i avvaktan

pa resultatet av den utredning, som styrelsen fått i uppdrag att utföra

om hur trafikförhållandena i framtiden borde ordnas. Styrelsen har nu i

skrivelse den 28 september 1954 anfört, att den på grundval av däri redovisade

kalkyler och överväganden kommit till den uppfattningen, att trafi,

en Pa bandelen Källby—Kinnekleva bör nedläggas och spåret upprivas.

Med anledning harav vill jag i detta sammanhang meddela, att jag har för

avsikt att sedermera föreslå Kungl. Maj :t ett beslut av denna innebörd. Någon

breddning av bandelen blir sålunda icke aktuell.

I skrivelse den 15 december 1952 (1952:436) har riksdagen anhållit, att

Kungl. Maj :t måtte uppdraga åt järnvägsstyrelsen att undersöka förutsättningarna

for ett statsförvärv av Askersund—Skyllberg—Lerbäcks järnväg

samt av busslmjerna Askersund—Lerbäck och Lerbäck—Hallsberg Sedermera

har Skyllbergs bruks aktiebolag hos Kungl. Maj :t hemställt om betnelse

från skyldigheten att hålla järnvägen Askersund—Skyllberg—Lerback

öppen för allmän trafik. Sedan järnvägsstyrelsen anbefallts avgiva utlåtande

oyer båda dessa ärenden har styrelsen i skrivelse den 23 juni 1954

varom i oyrigt torde få hänvisas till handlingarna, anfört bl. a., att godtagbara

skal saknas för ett förstatligande av järnvägen och att ett förvärv

av bruksbolagets genom Skyllbergs omnibusaktiebolag bedrivna bussrörelse

icke skulle medföra sådana fördelar för vare sig trafikanterna eller statens

jarnyagar, att i nuvarande läge anledning funnes att inleda underhandlingar

om överlåtelse. På grund av den utredning, som styrelsen förebragt i samnand

med utlåtandet, och av vad som framkommit vid remissbehandlingen

av berörda frågor, har jag kommit till att ett statsförvärv av järnvägen

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1955

25

eller av de busslinjer, som avses i riksdagens förenämnda skrivelse, icke

är tillrådlig. Jag är emellertid beredd att framdeles tillstyrka, att Skyllbergs

bruks aktiebolag från lämplig tidpunkt befrias från skyldigheten att

hålla järnvägen öppen för allmän trafik och att, därest det skulle visa sig

erforderligt, järnvägsstyrelsen meddelas tillstånd till person- och godsbefordran

på berörda vägsträckor.

Den i 1954 års statsverksproposition omnämnda utredningen rörande en

eventuell ombyggnad av bandelen Sölvesborg—Hörviken i samband med

breddningen av linjen Karlskrona—Kristianstad har nu slutförts. Med anledning

av vad därvid framkommit, hemställde järnvägsstyrelsen i skrivelse

den 26 februari 1954, varom i övrigt torde få hänvisas till handlingarna,

om bemyndigande att nedlägga järnvägsdriften på bandelen Sölvesborg

—Hörviken och att av anslaget till ombyggnad av blekingelinjerna taga i

anspråk 225 000 kr. för ombyggnad av järnvägssträckan Sölvesborg—Lister-Mjällby

till normalspårigt industrispår. Sedan ärendet varit föremål för

remissbehandling, och styrelsen den 12 augusti 1954 inkommit med ytterligare

en skrivelse i ärendet, bemyndigade Kungl. Maj :t den 13 augusti 1954

styrelsen att taga i anspråk nämnda belopp av dispositionsanslaget för utläggning

av ett normalspår, avsett för vagnslastgods, utmed delsträckan

Sölvesborg—Lister-Mjällby. Med anledning av styrelsens förstnämnda skrivelse

avser jag emellertid även att framdeles föreslå Kungl. Maj :t att bemyndiga

styrelsen att nedlägga smalspår sdriften på linjen Sölvesborg—Hörviken

och riva upp för denna drift avsedda spåranläggningar samt att meddela

styrelsen tillstånd till den linjetrafik för person- och godsbefordran,

som genom smalspårsdriftens upphörande kan bli erforderlig.

Sedan 1952 års riskdag beslöt, att ombyggnaden till normalspår av linjerna

Karlskrona—Kristianstad, Karlshamn—Vislanda och Bredåkra—

Växjö skulle upptagas på statens järnvägars ordinarie investeringsprogram,

har ombyggnadsarbetena på linjen Karlskrona—Kristianstad pågått i sådan

takt, att sträckan Kristianstad—Sölvesborg—Karlshamn kunnat tagas

i trafik som normalspårig järnväg från den 1 september 1954. Med den

omfattning av investeringarna, som styrelsen förutsatt i sina petita för budgetåret

1955/56, skulle även de återstående arbetena på samma linje ha

kunnat fullföljas till utgången av år 1956. Begränsningen av investeringsvolymen

under det kommande budgetåret medför emellertid, såsom framgår

av den tidigare redovisade sammanställningen, att arbetena, som alltfort

bör koncentreras till linjen Karlskrona—Kristianstad, måste något avsaktas.

De kostnader, som t. o. in. nästa budgetår dock kommer att ha

nedlagts för linjens breddning, gör det nödvändigt, att nu upptaga frågan

om hur denna investering slutligt skall finansieras. Redan i det utlåtande,

som låg till grund för riksdagens beslut om breddningen år 1952, uttalade

statsutskottet (1952: 166 s. 9), att det ankommer på järnvägsstyrelsen att

till Kungl. Maj:t anmäla det avskrivningsbehov, som i sammanhanget kunde

aktualiseras. Styrelsen har sedermera under åberopande av att ombyggnadsarbetena

på blekingenätet till ej ringa del är att betrakta som sysselsättningsarbeten

och alt de icke är räntabla, årligen i samband med sina

äskanden om anslag för ändamålet hemställt, att nedlagda kostnader skall

avskrivas i sin helhet. Yrkandet har i förevarande petita på nytt framförts,

och avskrivningsbehovet är nu, om hänsyn tages till det investeringsanslag

om 3 milj. kr., som jag förordat för nästa budgetår, uppe i 29 milj. kr.

Under erinran om att redan 1943 års järnvägskommitté i sitt betänkande,

del II (SOU 1945: >3, s. 63), förordat, att det kapital som kunde komma att

investeras för ombyggnad av blekingenätets järnvägar, borde hållas utan
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1955

för statens järnvägars räntepliktiga kapital, anser jag, att frågan om avskrivningen

av hittills förutsedda kostnader för projektet nu bör regleras.

Efter samråd med chefen för finansdepartementet har jag kommit till att

detta syfte lämpligen nås, genom att dels på driftbudgeten för nästa budgetår

under Avskrivning av nya kapitalinvesteringar anvisas ett anslag av

3 milj. kr., motsvarande det nya investeringsanslag för ombyggnaden jag

förordar, och dels å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår

under Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster ett anslag om 26

milj. kr. Chefen för finansdepartementet tillstyrker denna dag i annat sammanhang

att dessa anslag anvisas.

Järnvägsstyrelsen har slutligen dels i skrivelse den 25 september 1954

hemställt om ett anslag av 1,3 milj. kr. till Försvarsberedskap vid statens

järnvägar och dels i skrivelse den 24 november 1954 om visst bemyndigande,

gällande hemligt ändamål. Sistnämnda bemyndigande anser jag mig

för närvarande icke kunna tillstyrka, och med hänsyn till den beräknade

medelsförbrukningen under berörda anslagsrubrik förordar jag, att den

nya medelsanvisningen begränsas till 100 000 kr. Därmed avsedd investering

bör som vanligt avskrivas, och chefen för finansdepartementet har i

detta syfte tidigare denna dag tillstyrkt erforderligt anslag på driftbudgeten.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren avherrar

Helmer Persson och Öhman (I: 268) och den andra inom andra kammaren

av herr Holmberg m. fl. (11:361), i vilka hemställts dels att riksdagen

i princip beslutar om förlängning av ostkustbanan från Härnösand

norrut via Örnsköldsvik till Umeå, dels att riksdagen beslutar, att den del

av denna förlängning, som avser sträckningen Gullänget—Husum, påbörjas

under budgetåret 1955/56, dels ock att riksdagen i skrivelse till Kung].

Maj :t hemställer om förslag till erforderligt investeringsbelopp för den nyss

angivna sträckningen;

dels en inom andra kammaren av herr Mellqvist m. fl. väckt motion

(II: 62), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till

Kungl. Maj :t hemställa, att Kungl. Maj :t måtte vidtaga åtgärder för elektrifiering

av vissa järnvägslinjer i Dalarna;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Ewerlöf in. fl. (I: 264) och den andra inom andra kammaren av herr

Hjalmarson m. fl. (II: 351), i vilka, såvitt nu är i fråga, hemställts att riksdagen

måtte avslå Kungl. Maj :ts förslag om investeringsanslag å 2 000 000

kronor till förvärv av billinjer åt statens järnvägar;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Lundström m. fl. (I: 265) och den andra inom andra kammaren av

fru Sandström m. fl. (II: 357), i vilka likaledes hemställts, att riksdagen

måtte avslå Kungl. Maj:ts förenämnda förslag om investeringsanslag å

2 000 000 kronor till förvärv av billinjer åt statens järnvägar.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden torde

få hänvisas till motionerna I: 268, II: 62, I: 264 och II: 357.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

. Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1955

Utskottet. För statens järnvägars investeringsutgifter under innevarande

budgetår har hittills varit fastställd en ram av 330 milj. kronor. De planer

som uppgjorts av järnvägsstyrelsen för nästa budgetår åsyfta en investeringsverksamhet

av ungefär samma omfattning. Departementschefen har

emellertid, såsom tidigare omnämnts under punkten 1, funnit en minskning

av investeringsvolymen med ca 10 procent vara nödvändig. Då denna begränsning

ansetts böra delvis komma till stånd redan under innevarande

budgetår genom att vissa beställningar uppskjutas till nästa budgetår, hai

departementschefen förordat att medelsförbrukningen på statens järnvägars

investeringsanslag för de båda budgetåren maximeras till respektive 325

och 302 milj. kronor. Sistnämnda investeringssumma avses skola fördelas

med 122,1 milj. kronor på byggnader och anläggningar, med 134,2 milj.

kronor på rullande materiel, med 10,0 milj. kronor på sjöfartsmateriel,

med 11,0 milj. kronor på biltrafik och med 24,7 milj. kronor på övriga ändamål.

Vid uppgörandet av denna fördelningsplan har departementschefen godtagit

järnvägsstyrelsens förslag till beräkning av utgifterna för dubbelspårsarbeten

och anskaffning av en ny tågfärja. I övrigt har nedskärningen

av investeringsvolymen drabbat samtliga investeringsobjekt vid statens järnvägar.

På grund av den tidigare berörda förskjutningen mellan budgetåren

förutses dock eu mindre ökning av medelsförbrukningen under huvudgruppen

rullande materiel.

I enlighet med vad utskottet anfört under punkten 1 tillstyrker utskottet

Kungl. Maj :ts förslag, att statens järnvägars investeringsram för nästa budgetår

fastställes till ett sammanlagt belopp av 302 milj. kronor. Utskottet

bär heller intet att erinra mot att inom denna ram verksamheten utformas

enligt de av departementschefen förordade riktlinjerna.

Beträffande vissa i förevarande sammanhang aktualiserade spörsmål vill

utskottet anföra följande.

I de båda likalydandc motionerna 1:268 och II: 361 har föreslagits, att

det av riksdagen redan beslutade och numera påbörjade industrisparet mellan

Örnsköldsvik och Gullänget utbygges vidare till Husum och att arbetet

därmed igångsättes under nästa budgetår. Denna utbyggnad skulle ske

inom ramen för ett allmänt principbeslut om förlängning av ostkustbanan

från Härnösand till Umeå. Jämväl vid fjolårets riksdag framställdes molionsledes

yrkanden av liknande innebörd. I ett över ifrågavarande motioner

avgivet remissutlåtande uppgav järnvägsstyrelsen bl. a., att vissa undersökningar

hade gjorts rörande förutsättningarna för det ovannämnda industrispårets

förlängning till Husum samt alt styrelsen, därest dessa undersökningar

ledde till ett positivt resultat, hade för avsikt att hänskjuta frågan

till Kungl. Maj :t och i samband därmed anmäla erforderligt behov av investeringsanslag.

Under hänvisning härtill ansåg utskottet (uti. nr 184) anledning

saknas för ett särskilt riksdagsinitiativ i frågan. Riksdagen, som tog

ställning till utskottsutlåtandet vid sammanträde den 1 december 1954, avvisade

också motionerna. Enligt vad utskottet nu inhämtat äro nyssberörda

undersökningar rörande utbyggnad av industrispåret Örnsköldsvik—

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1955

Gullänget till Husum ännu icke slutförda. Då sålunda under den korta tidrymd

av tre månader som förflutit sedan riksdagen senast behandlade frågan

intet inträffat, vilket kunde motivera en annan ståndpunkt än den riksdagen

då intog, anser sig utskottet böra avstyrka bifall till motionerna I: 268

och II: 361.

''Sid 1951 års riksdag beslöts, att linjen Forshem—Lidköping—Håkantorp

med bibanan Källby—Kinnekleva skulle ombyggas till normalspår. Förutsättningarna

för detta beslut, i vad det avsåg nyssnämnda bibana, ändrades

emellertid sedermera. I sitt av 1953 års riksdag godkända utlåtande nr 9

förklarade sig därför utskottet anse, att frågan efter erforderlig utredning

ånyo borde underställas riksdagen. Av statsverkspropositionen framgår att

en sådan utredning numera verkställts av järnvägsstyrelsen, som på grundval

av vissa kalkyler och överväganden kommit till den uppfattningen, att

trafiken på bandelen Källby—Kinnekleva bör nedläggas och spåret upprivas.

I anslutning härtill har departementschefen förklarat sig ha för avsikt att

föreslå Kungl. Maj :t ett beslut av denna innebörd. Uttalandet föranleder icke

någon erinran från utskottets sida.

Enligt departementschefens mening föreligga skäl för en liknande åtgärd

beträffande smalspårsdriften på linjen Sölvesborg—Hörviken. Häremot ha

motionsledes vissa invändningar framställts. Utskottet avser att i särskilt

utlåtande återkomma till detta spörsmål.

I statsverkspropositionen har jämväl behandlats frågan om finansieringen

av pågående ombyggnad till normalspår av blekingenätets huvudsträcka

Karlskrona Kristianstad. I enlighet med av järnvägsstyrelsen framförda

yrkanden har departementschefen sålunda förordat, att kostnaderna för ombyggnadsarbetena

skola i sin helhet avskrivas. Detta syfte anses böra nås

på så sätt, att dels på driftbudgeten för nästa budgetår under huvudtiteln

för avskrivning av nya kapitalinvesteringar anvisas ett anslag av 3 milj.

kronor, motsvarande det nya investeringsanslag som äskats för ändamålet,

dels på tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår under huvudtiteln

för avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster anvisas ett anslag

av 26 milj. kronor, motsvarande av riksdagen redan beviljade investelingsanslag.

Utskottet, som finner den i statsverkspropositionen angivna

lösningen ändamålsenlig, kommer att i särskilda utlåtanden tillstyrka att

sålunda erforderliga avskrivningsanslag anvisas.

Med bifall till vad utskottet i sitt utlåtande nr 228 förordat anhöll 1952

års riksdag, att Kungl. Maj :t måtte uppdraga åt järnvägsstyrelsen att undersöka

förutsättningarna lör ett statsförvärv av Askersund—Skyllberg—Lerbäcks

järnväg samt av busslinjerna Askersund—Lerbäck och Lerbäck_

Hallsberg. Med hänsyn till det resultat som framkommit vid den av järnvägsstyrelsen

i ämnet numera verkställda undersökningen har departementschefen

bibragts den uppfattningen, att ett statsförvärv av förenämnda

järnväg och busslinjer icke är tillrådligt. Departementschefen har emellertid

förklarat sig beredd att framdeles tillstyrka, att Skvllbergs bruks aktiebolag

från lämplig tidpunkt befrias från skyldigheten att hålla järnvägen

öppen för allmän trafik och att, därest så skulle visa sig erforderligt, järn
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1955

29

vägsstyrelsen meddelas tillstånd till person- och godsbefordran på berörda

vägsträckor. Utskottet önskar med anledning härav icke göra annat uttalande

än att utskottet förutsätter, att trafikförhållandena inom nu ifrågavarande

område ordnas efter rationella grunder, vilket torde förutsätta en upprustning

av vägnätet.

Av skäl som närmare redovisas i statsverkspropositionen har järnvägsstyrelsen

föreslagit, att nuvarande elektrifieringsprogram utvidgas med ytterligare

ett projekt, nämligen bandelen Ljusdal—Hudiksvall. Departementschefen

har ej haft något att erinra mot detta förslag, vilket tillstyrkes jämväl

av utskottet. I motionen II: 62 har nu hemställts, att även järnvägslinjerna

Borlänge—Rättvik—Mora och Falun—Rättvik skola elektrifieras.

Med anledning härav vill utskottet erinra om att planer för den fortsatta

elektrifieringsverksamlieten f. n. äro under arbete inom järnvägsstyrelsen.

Därvid är att märka, såsom ock framgår av den i statsverkspropositionen

lämnade redogörelsen för styrelsens anslagsäskanden, att förutom eldriften

även dieseldriften numera framstår som ett alternativ till ångdriften. Särskilt

på järnvägslinjer med förhållandevis ringa trafik anses dieseldrift

kunna visa sig vara ett medel att skapa bättre förbindelser med mera tillfredsställande

ekonomi än vad som står att vinna genom andra driftformer.

Nu pågående undersökningar syfta bl. a. till att få klarlagt, under vilka förhållanden

var och en av dessa driftformer utgör den i tekniskt-ekonomiskt

avseende bästa lösningen på dragkraftsproblemet. Enligt uppgift bedrivas

undersökningarna linje för linje och komma att omfatta jämväl bandelarna

Borlänge—Rättvik—Mora och Falun—Rättvik. Utskottet finner för sin del

uppenbart, att någon ställning till frågan om en eventuell elektrifiering av

nämnda bandelar icke bör tagas, innan resultatet av de inom järnvägsstyrelsen

sålunda bedrivna undersökningarna föreligger. Utskottet anser sig därför

icke kunna tillstyrka bifall till motionen II: 62.

I sitt utlåtande nr 9 till 1953 års riksdag lämnade utskottet en ingående

redogörelse för då föreliggande svårigheter att få klarhet om betingelserna

för vårt lands färjeförbindelser söderut. I anslutning härtill sade sig utskottet

icke vilja motsätta sig ett i samma års statsverksproposition framlagt

förslag om anvisandet av ett investeringsanslag av 5 milj. kronor, avseende

förskottslikvider för beställning av en ny tågfärja, men förutsatte samtidigt

att frågan ånyo skulle redovisas för riksdagen, sedan en av järnvägsstyrelsen

påbörjad utredning i ämnet slutförts. Av årets statsverksproposition framgår

att så numera skett. Därvid har klarlagts, att man för framtiden kan

räkna med Sassnitz som permanent hamn för den direkta färjetrafiken på

kontinenten. Med hänsyn till trafikutvecklingen har järnvägsstyrelsen ansett,

att den erforderliga nya tågfärjan bör utföras som en kombinerad person-

och godsfärja. Kostnaderna härför ha beräknats till 20 å 25 milj. kronor.

Utöver redan anvisade medel har styrelsen för dellikvider under nästa

budgetår äskat ytterligare 10 milj. kronor. Departementschefen har tillstyrkt

att en ny färja anskaffas i enlighet med det sålunda framlagda förslaget. Ej

heller utskottet har något att erinra däremot.

1 detta sammanhang vill utskottet vidare anmäla, att utskottet jämväl an
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 9 är 1955

ser sig kunna godtaga de anskaffningsprograni som framlagts för rullande

materiel.

Till förvärv av billinjer har Kungl. Maj :t för nästa budgetår äskat ett investeringsanslag

av 2 milj. kronor. I motionerna 1:264 och 11:351 samt

1: 265 och 11:357 bär yrkats avslag på denna Kungl. Maj:ts framställning.

Med anledning därav vill utskottet erinra om att riksdagen haft tillfälle att i

anslutning till väckta motioner ägna förevarande anslagsfråga särskild uppmärksamhet

fem år i följd. Riksdagen har därvid icke någon gång funnit

sig böra frångå Kungl. Maj :ts förslag. Med hänsyn härtill anser sig utskottet

i år kunna begränsa sig till att beröra det enda nya motiv som anförts till

stöd för motionärernas ståndpunkt, nämligen den oklarhet som anses råda

rörande det ekonomiska utfallet av statens järnvägars biltrafikrörelse. Helt

allmänt kan då framhållas, att betydande kostnadsbesparingar i många fall

uppkommit på förevarande område genom att järnvägstrafik ersatts med

landsvägstrafik. Att bokföringsmässigt redovisa dessa besparingar låter sig

dock svårligen göra. Vidare må erinras om att fortlöpande uppgifter om det

ekonomiska utfallet av biltrafikrörelsen lämnas beträffande den i statens

järnvägars egen regi bedrivna trafiken i den vanliga månads- och årsstatistiken

samt beträffande dotterbolagen i de årliga styrelseberättelserna. För att

erhålla ett konkret underlag för en bedömning av frågan har utskottet från

järnvägsstyrelsen införskaffat vissa uppgifter, avseende driftresultatet för

statens järnvägars biltrafikrörelse under de fem budgetåren 1949/54. Därav

framgår att överskottet, sedan avskrivningar och pensionsavsättningar verkställts,

i årsmedeltal för hela perioden uppgått till 2,68 milj. kronor, motsvarande

6,3 procent av det räntepliktiga kapitalet. Dessa tal inkludera övertorneålinjens

underskott. Beträffande den samlade biltrafikrörelsens andel

av statens järnvägars inkomster av persontrafik må dessutom nämnas, att

denna för vart och ett av åren 1949—1954 utgjort respektive 14,1, 15,4, 15,7,

16,3, 17,2 och 18,1 procent. De anförda sifferuppgifterna utvisa, såsom utskottet

tidigare vid upprepade tillfällen framhållit, att biltrafikrörelsen utgör

ett betydelsefullt komplement till den egentliga järnvägsdriften. Utskottet

finner det ej heller sakligt motiverat att järnvägsstyrelsen berövas de möjligheter

till rationalisering av denna rörelse som inköp av salubjudna privatföretag

mången gång möjliggör, varför utskottet avstyrker bifall till nu före\arande

Departementschefens anslagsberäkningar i övrigt ha ej heller givit utskottet

anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

I. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

för budgetåret 1955/56 under statens järnvägars fond anvisa

följande investeringsanslag, nämligen

1. Bangårdar.............................. 10 300 000 kr.

2. Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar . 29 300 000 »

3. Ombyggnad till normalspår av linjerna Karlskrona—Kristianstad,

Karlshamn—Vislanda

och Bredåkra—Växjö

3 000 000 »

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1955 31

4. Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden 18 500 000 kr.

5. Broar m. m............................. 4 650 000 »

6. Signalsäkerhetsanläggningar............... 7 850 000 »

7. V ägskyddsanläggningar................... 5 200 000 »

8. Telefonanläggningar m. m................. 3 050 000 »

9. Anläggningar för elektrisk tågdrift......... 7 500 000 »

10. Fortsatt elektrifiering av statsbanenätet...... 10 000 000 »

11. Lokstations- och driftverkstadsanläggningar .. 4 400 000 »

12. Anläggningar vid huvudverkstäder ......... 1 350 000 »

13. Anläggningar vid förrådsavdelningen....... 1 100 000 »

14. Anskaffning av lok och lokomotorer........ 28 000 000 »

15. Anskaffning av motorvagnar och rälsbussar . 24 550 000 »

16. Anskaffning av person-, resgods- och postvagnar

................................. 10 200 000 »

17. Anskaffning av godsvagnar............... 47 650 000 »

18. Ombyggnad av rullande materiel........... 9 900 000 »

19. Ny tågfärja............................. 10 000 000 »

20. Garage- och verkstadsbyggnader............ 1 600 000 »

21. Anskaffning av bilmateriel................ 5 600 000 »

22. Försvarsberedskap vid statens järnvägar .... 100 000 »

23. Inventarier m. m........................ 7 900 000 »

24. Slatens järnvägars dispositionsanslag....... 13 000 000 »;

II. att riksdagen må, med bifall till Ivungl. Maj :ts förslag

och med avslag å motionerna I: 264 och II: 351 samt I: 265

och II: 357, förstnämnda båda motioner i vad de avse förevarande

anslag, till Förvärv av billinjer för budgetåret

1955/56 under statens järnvägars fond anvisa ett investeringsanslag

av 2 000 000 kr.;

III. att motionerna 1:268 och 11:361 icke må bifallas av

riksdagen;

IV. att motionen II: 62 icke må bifallas av riksdagen.

Statens vattenfallsverk

5:o) Vattenfallsverkets anslagsbehov. Kungl. Maj :t har (punkt 6, s. 83

115) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1955/56 under statens vattenfallsverks

fond anvisa i statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag å

tillhopa 306 500 000 kronor.

Vattenfallsstyrelsen har i skrivelse den 3 september 1954 beträffande

];raftförsörjningens läge bl. a. lämnat följande uppgifter.

Nederbörden var under budgetåret 1953/54 i genomsnitt för hela landet

ungefär normal. Områdena kring de ur kraftförsörjningssynpunkt viktiga

älvarna Indalsälven och Ångermanälven visade dock ett nederhördsunder
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1955

skott på ca 10 resp. 5 procent, medan vänernområdet fått normal nederbörd.

Landets vattenmagasin var vid budgetårets början mycket väl fyllda,

och fyllnadsgraden i magasinen låg fram till mitten av mars 1954 högre än

under något tidigare år. Därefter skärptes situationen till följd av att vårfloden

kom ovanligt sent, först i början av maj, och därtill var av liten

omfattning. Sålunda erfordrades en betydande ångkraftproduktion under

april och magasinsläget var vid budgetårets slut relativt dåligt. I övrigt har

ångkraftproduktionen varit mycket liten under året. Stora kvantiteter av

överskottskraft levererades till industriens elektriska ångpannor, varjämte

sådan kraft exporterats till Danmark i större utsträckning än något tidigare

år.

Utvecklingen av kraftproduktion och belastning inom statens vattenfallsverks

distributionsområde belyses av en i propositionen (s. 84) intagen tabell,

som innehåller uppgifter om kraftomsättningen inklusive energiförluster

i ledningsnäten under de senaste tio budgetåren.

Belastningsökningen i förhållande tilll budgetåret 1952/53 uppgick till

741 miljoner kilowattimmar (MkWh). Utvecklingen för olika belastningsgrupper

framgår av följande tabell.

Andel av

Total belastning Förändring a®“ Jr.T.

Belastmngsgrupp 1952/53 1953/54 1952/53—53/54 brukningen

Allmän distribution...............

MkWh

4 716 5 391

MkWh %

675 14,3

1953/54

0/

/o

54,7

Reservkraft.....................

482

405

— 77 —16,0

4,1

Andelskraft......................

335

280

— 55 —16,4

2,9

SJ exkl. malmbanan..............

1009

1049

40

4,0

10,6

Malmbanan och malmfälten.......

209

192

— 17 — 8,1

1,9

Trä- och pappersindustri..........

918

1 133

215

23,4

11,5

Skifferoljeverk...................

45

91

46

102,2

0,9

Elektrokemisk industri............

1 137

1051

— 86 — 7,6

10,7

Summa

8 851

9 592

741

8,4

97,3

Anggenereringskraft och exporterad

kraft..........................

överskotts-

180

261

81

45,0

2,7

Totalsumma

9 031

3 853

822

9,1

100,0

Belastningsökningen i hela landet uppgick under budgetåret 1952/53 till

ungefär 1 250 MkWh och under det senaste budgetåret till ungefär 1 450

MkWh. Utvecklingen lyder på en något snabbare belastningsökning än den,

som framgick av centrala driftledningens prognos i augusti 1953. Enligt

denna beräknades belastningsökningen under femårsperioden 1953—1957

till i genomsnitt 1 350 MkWh per år, d. v. s. ungefär samma stegring som

väntades enligt 1951 års prognos, vilken redovisade en årlig ökning på 1 200

MkWh fram till år 1956 och 1 500 MkWh för tiden därefter fram till år

1960. Undersökningen av år 1953 gav dock vid handen en tendens till något

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1955

33

snabbare stegring av kraftbehoven. Den genomsnittliga belastningsutvecklingen

de senaste åren har emellertid visat en god överensstämmelse med

framlagda prognoser, varför styrelsen anser, att enbart det senaste årets

relativt stora ökning icke motiverar ett frångående av den prognos, som

ligger till grund för de pågående och planerade vattenkraftsutbyggnaderna

i landet. Den fortsatta belastningsutvecklingen bör emellertid noggrant

följas, så att en eventuellt nödvändig forcering av utbyggnadsprogrammet

kan sättas in i tid.

Som tidigare nämnts har belastningsökningen det senaste året inom de

områden, som försörjes av vattenfallsverket, uppgått till ca 750 MkWh eller

något mer än 50 procent av ökningen i hela landet. Vattenfallsverket har

således täckt ungefär den andel av belastningsökningen, varmed tidigare räknats.

Detta styrker motiven för att utbyggnadsplanerna även i fortsättningen

bör baseras på antagandet, att hälften av landets belastningsökning skall

läckas av vattenfallsverket.

Utbyggnadsprogrammet bör således fortfarande baseras på en årlig belastningsökning

inom vattenfallsverkets distributionsområde om 600 MkWh

per år fram till år 1956 samt 750 MkWh per år för tiden därefter. Med hänsyn

härtill, anför styrelsen, bör tidigare beslutade utbyggnader av nya vatlenkraftsanläggningar

fullföljas i avsedd takt.

Beträffande pågående utbyggnader och planerade nya utbyggnader anför

vattenfallsstyrelsen bl. a. följande.

Det första aggregatet i Ligga kraftstation i Lule älv är numera i drift, och

det andra aggregatet beräknas komma i drift under hösten 1954. Under år

1955 blir Näverede och utvidgningen i Midskog i Indalsälven färdiga och

år 1956 den omedelbart nedströms Näverede liggande kraftstationen i Slugun.

Bergeforsen kommer i drift med tre aggregat under vintern 1955/56.

I Ångermanälven skall Lasele planenligt färdigställas under vintern 1956/

57. Utvidgningen av Forsmo blir färdig på sommaren 1957. Stornorrfors

i Umeälven beräknas komma i drift under år 1959. Längre upp i älven utbygges

tre kraftstationer, Umluspen, Stensele och Grundfors. Umluspen

kommer enligt planerna att bli färdig år 1957 och Grundfors år 1958. Enligt

tidigare planer skulle Stensele färdigställas år 1959. Det har emellertid

med hänsyn till dispositionen av arbetskraft och arbetsmaskiner befunnits

lämpligt att förskjuta idrifttagandet av denna station ett år. Förskjutningen

är möjlig, enär hela krafttillskottet från Stornorrfors kraftstation i nedre

Ume älv erhålles något tidigare än enligt tidigare planer. Detta beror å sin

tur på att det visat sig lämpligt att fördela utbyggnadsvattenmängden, 600

ms per sekund, på tre i stället för fyra aggregat.

För att tillgodose kraftbehovet under år 1959 erfordras även, att den

planerade kraftstationen vid Järkvissle kommer till stånd. Beträffande denna

har riksdagen redan tagit ställning. Anläggningen kan bli färdig till

nämnda år, om arbetena påbörjas under budgetåret 1955/56. Stationen är

emellertid, såsom vattenfallsstyrelsen framhöll förra året, vid den väntade

it Bihang till riksdagens protokoll 1955. 6 samt. Nr 9

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1955

belastningsökningen behövlig redan år 1958. Det är möjligt, att få den färdig

till dess, om förberedelserna påbörjas redan innevarande budgetår och

arbetena sedan forceras. Riksdagens beslut innefattade ett bemyndigande

för Kungl. Maj :t att ur statens vattenfallsverks dispositionsanslag anvisa

medel för förberedelsearbetena. Vattenfallsstyrelsen hemställer i annat sammanhang

om sådan anvisning.

I fråga om Stenungsunds ångkraftstation har det befunnits möjligt och

lämpligt att inrikta arbetena på att det första maskinaggregatet skall tagas

i drift den 1 oktober 1960.

Om utvecklingen följer den senaste prognosen, kommer belastningen

inom vattenfallsverkets distributionsområde 1960/61 upp till ungefär 14 500

MkWh per år. Det nuvarande utbyggnadsprogrammet innebär för samma

driftår en normalårsproduktion i vattenkraftstationerna av 15 600 MkWh.

Med ledning av statistik över vattenföringen i de kraftproducerande älvarna

har man funnit, att vattenkrafttillgången under exceptionella torrårsförhållanden

liknande dem, som rådde åren 1939/40 och 1947/48, kan nedgå

till eller understiga 85 procent av den normala. En energibalans vid ett sådant

läge under budgetåret 1960/61 får följande utseende.

MkWh

Vattenkrafttillgång ............................................... 13 300

Belastning

Nettobelastning.......................................... 14 500

Leveranser till elektriska ångpannor, export till Danmark jämte

ofrånkomligt spill...................................... 200 14 700

Erforderligt krafttillskott .......................................... 1 400

Det erforderliga krafttillskottet beräknas sålunda till 1 400 MkWh per år.

Under vintern 1960/61 består vattenfallsverkets ångkraftresurser dels av

ca 200 000 kilowatt (kW) i Västerås och dels av 100 000 kW i Stenungsunds

ångkraftverk. Den sammanlagda produktionsförmågan i dessa båda

verk beräknas — med hänsyn tagen till att ångkraftverkens effekt praktiskt

icke kan utnyttjas under mer än en del av belastningsåret — uppgå

till 900 MkWh per år. Detta understiger det erforderliga tillskottet under

ett exceptionellt torrår med ca 500 MkWh. Denna brist är av den storleksordningen,

att styrelsen anser det nödvändigt med ett nytt tillskott av vattenkraft

redan under år 1960. Det lämpligaste utbyggnadsobjektet för ändamålet

utgöres av fallsträckan Långbjörn—Tarseleforsen, belägen omedelbart

uppströms Lasele i Ångermanälven. En anläggning där, vilken kommer

att benämnas Långbjörn, ger ett krafttillskott av 380 MkWh per år vid

normal vattentillgång. För att stationen skall kunna bli färdig under år

1960, behöver åtminstone förberedelsearbeten genomföras under budgetåret

1955/56.

Under ett svårare torrår kan Långbjörn-anläggningen beräknas ge ca 300

MkWh. Av den möjliga bristen under budgetåret 1960/61 kvarstår därför

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1955

35

ca 200 MkWh att täcka, vilken kvantitet får anskaffas genom extraordinära

åtgärder. Vid bedömningen bör vidare beaktas, vilken inverkan en avvikelse

mellan den verkliga och den antagna belastningsutvecklingen får.

Prognosen för belastningen under budgetåret 1960/61 innebär en ökning

från budgetåret 1953/54 med ca 50 procent. En positiv avvikelse med exempelvis

3 procent, vilken mycket väl är tänkbar, är liktydig med en förhöjning

av belastningsnivån med 300 MkWh per år.

Den väntade belastningsökningen efter år 1960 medför, att ställning

redan för budgetåret 1955/56 måste tagas även till en utbyggnad av fallen

mellan Kultsjön och Malgomaj i Ångermanälvsgrenen Kultsjöån. Där kan

sammanlagt utvinnas en energimängd av ca 650 MkWh per år vid normal

vattenföring.

Styrelsen föreslår vidare, att en komplettering av Porjus kraftstation med

en tredje avloppstunnel samt att en utvidgning av svallgalleriet vid stationen

skall påbörjas under nästa budgetår. Åtgärderna har varit aktuella, sedan

Harsprångsstationen togs i drift, och beräknas både ge ett krafttillskott till

godtagbar kostnad och undanröja vissa risker för vattenskador i stationen

vid feltillfällen. Åtgärderna har hittills fått stå tillbaka för andra arbeten

vid Lule älv men bör nu komma till utförande i samband med att arbetskraft

och byggnadsmaskiner frigöres från Liggabygget.

Även de vattenregleringar, som erfordras för ett rationellt utnyttjande av

kraftstationerna, bör fullföljas enligt föreliggande planer och i samordning

med vattenkraftsutbyggnaderna. För budgetåret 1955/56 förutses ingen utvidgning

av regleringsarbetena till något nytt älvsystem.

Styrelsen framhåller, att vid utformningen av det framtida utbyggnadsprogrammet

och de förslag i anslutning därtill, som nu framlagts, har hänsynen

till en rationell utnyttjning av verkets byggnadsorganisation i hög

grad inverkat. Vid den omfattning, som utbyggnadsverksamheten numera

fått, ställes stora krav på verkets konstruerande och byggande avdelningar.

Både för att erforderliga förstärkningar av kraftresurserna skall bli färdiga

i tid och för att de skall bli genomförda med bästa möjliga ekonomi,

är det av vikt att de framtida arbetsuppgifterna noggrant planeras och

ordnas inbördes med inriktning på jämn sysselsättning för de olika byggnadsorganen.

I propositionen (s. 89—91) lämnas vidare en översikt över verkets medelsförbrukning

1953/54—1955/56, varav bl. a. framgår, att vattenfallsstyrelsen

för budgetåret 1955/56 förutser en sammanlagd investeringssumma

om 372,6 milj. kr. Kalkylerna anknyter därvid till de begärda nya anslagen

och förutsätter, alt dessa till övervägande delen blir helt förbrukade. I verkligheten

torde emellertid avvikelser uppstå. Styrelsen anser därför, att ifall

en maximering skall göras även för budgetåret 1955/56, gränsen bör kunna

sättas vid 367 milj. kr., innebärande oförändrad reell nivå eller eventuellt

någon nedgång i förhållande till budgetåret 1954/55.

Vattenfallsstyrelsen bar slutligen lämnat följande sammanställning av de

för budgetåren 1952/53—1954/55 anvisade samt för budgetåret 1955/56

äskade anslagen under vattenfallsvcrkets fond.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Statsutskottets

utlåtande nr .9

år 1955

1952/53

1953/54

1954/55

Äskanden

1955/56

miljoner

kronor

Kraftstationer..................

....... 114,5

148,5

159,5

177,0

Regleringsföretag...............

....... 13,6

18,0

13,0

22,0

Distributionsanläggningar........

....... 150,0

160,0

166,0

130,0

Kraftöverföring till Gotland......

....... —

14,0

2,5

—

Inventarier och material.........

....... 35,0

20,0

—

—

Övriga anslag...................

....... 4,5

7,0

5,5

13,5

Summa 317,6

367,5

346,5

342,5

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde fä

hänvisas till propositionen (s. 92—108).

Över styrelsens framställning ha utlåtanden avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen

samt statens handels- och industrikommission (s. 108 och 109).

Departementschefen erinrar inledningsvis om att det nuvarande programmet

för de statliga vattenkraftsutbyggnaderna syftar till en sådan ökning

av vattenkraftproduktionen att denna ökning tillsammans med de krafttillskott,

som kan väntas från kommunala och enskilda utbyggnader, dels täcker

den beräknade årliga belastningsökningen och dels fram till slutet av

1950-talet ger upphov till en marginal mellan produktion och belastning om

ca 10 procent vid normal vattentillgång. Till grund för programmet ligger

den prognos rörande belastningsutvecklingen, som år 1951 efter rätt omfattande

utredningar gjordes av centrala driftledningen. Denna prognos omprövades

år 1953 med anledning av den förändring i konjunkturläget, som

då hade inträtt. Man fann därvid, trots mer pessimistiska antaganden om

den ekonomiska utvecklingen, närmast en tendens till något snabbare stegring

av kraftbehoven än tidigare förutsetts. Avvikelsen var dock icke så

väsentlig, att styrelsen fann anledning att frångå 1951 års prognos. Man

borde alltså alltjämt kunna räkna med en årlig belastningsökning om ca

1 200 miljoner kilowattimmar (MkWh) intill mitten av 1950-talet och om

ca 1 500 MkWh för tiden därefter fram till 1960-talet eller för den femårsperiod

1953—1957, som 1953 års prognos närmast avsåg, genomsnittligt

1 350 MkWh per år.

Departementschefen anför härefter följande.

I styrelsens nu aktuella framställningar meddelas hl. a., att belastningsökningen

i hela landet under budgetåret 1952/53 uppgick till ca 1 250 MkWh

och under 1953/54 till ungefär 1 450 MkWh. Utvecklingen under det senaste

budgetåret tyder på en något snabbare stegring än som framgår av 1953

års prognos. Styrelsen anser dock, att enbart det senaste årets relativt stora

belastningsökning icke motiverar ett frångående av prognosen.

Styrelsen har under hand lämnat vissa uppgifter om hur vattenkraftförsörjningen

kan komma att gestalta sig fram till 1960-talet vid den utveckling

av belastningen, som 1951—1953 års prognoser anger och med de utbyggnader,

som styrelsen samt kommuner och enskilda planerar att genomföra

under återstoden av 1950-talet. De uppgifter, som gäller den totala produktionen

och belastningen i landet, har sammanställts i tabell 1. Av denna

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1955

37

framgår, att produktionskapaciteten vid landets samtliga vattenkraftverk för

närvarande vid normal vattentillgång något överstiger den i 1951 och 1953

års prognoser förutsedda belastningen. Utvecklingen under 1954 har dock

tytt på en något större belastningsökning än prognoserna anger, varför man

tills vidare vid normalår endast torde kunna räkna med ungefär jämn balans

mellan vattenkraftproduktion och belastning. Vid ett exceptionellt torrår,

vilket enligt tabellen innebär, att produktionen på grund av vattenförhållandena

ligger vid 85 procent av produktionsförmågan under normalår,

skulle f. n. en brist i vattenkraftförsörjningen om ca 13 procent uppstå,

vilken endast till en del kan tillgodoses med inom landet producerad eller

importerad ångkraft.

Tabell 1

Beräknad produktion vid landets samtliga vattenkraflsanläggningar samt beräknad

belastning under åren 1953—1960.

Miljoner kilowattimmar

Produktion

Produktion

Netto-

År

under

normalår

under

torrår1

belastning

1953 .....

..... 21060

17 900

20 700

1954 .....

..... 22 730

19 320

22 250

1955 .....

..... 24 070

20 460

23 450

1956 ....

..... 25 460

21 640

24 650

1957 ....

..... 27 030

22 980

26 150

1958 ....

..... 29 960

25 470

27 650

1959 ....

..... 32 360

27 510

29 150

1960 ....

..... 34 220

29 090

30 650

Marginal

D:o i % av

Marginal

D:o i % av

vid

nettobe-

vid

nettobe-

normalår

lastningen

torrår

lastningen

360

1,7

— 2 800

— 13,5

480

2,2

— 2 930

— 13,1

620

2,6

— 2 990

— 12,7

810

3,3

— 3 010

— 12,2

880

3,4

— 3 170

— 12,1

2 310

8,3

— 2 180

— 7,9

3 210

11,0

— 1 640

— 5,6

3 570

11,6

— 1560

- 5,1

Anm. Produktionssiffrorna är angivna för såväl normalår som exceptionellt torrår. De är i fråga

om produktionstillskotten från anläggningar utbyggda av enskilda och kommunala företag baserade

på uppgifter från företagen själva och Svenska vattenkraftföreningen. Med hänsyn till att

arbeten kan påverkas såväl av företagens egna åtgöranden som av yttre omständigheter, föreligger

ingen säkerhet för att tillskotten kommer vid de nu förutsatta tidpunkterna. Belastningssiffrorna

förutsätter en utveckling enligt föreliggande prognoser.

Med det utbyggnadsprogram, som vattenfallsstyrelsen samt kommunala

och enskilda företag nu följer, och den belastningsökning, som centrala

driftsledningens prognoser förutser, skulle såsom tabellen visar produktionsmarginalen

vid slutet av 1950-talet komma att stiga till mellan 11 och

12 procent. Stegringen faller emellertid huvudsakligen på åren 1958—1960.

Under åren därförinnan kommer marginalen i bästa fall alt kunna utökas

till ca 3 procent. Den starka tillväxt, som förutses inträda fr. o. in. 1958, beror

självfallet på att då enligt planerna ett stort antal kraftstationer väntas

bli tagna i drift. På den statliga sidan gäller detta bl. a. de redan beslutade

och påbörjade stationerna i Grundfors (1958) och Stornorrfors (1959) i

Umeälvcn, den beslutade men ännu icke påbörjade stationen vid Stensele

(1960) i samma älv samt den av styrelsen nu föreslagna stationen vid Långbjörn

(1960) i Ångermanälvens åselegren. Dessutom bygger uppgifterna i

sammanställningen på att Järkvisslestationen skall kunna påbörjas under

innevarande budgetår och tagas i drift år 1958. Det uppskov med denna

station jag i det följande kommer att förorda innebär dock, att det kraft
1

Avser produktionen under ett exceptionellt torrår, vilken förutsattes uppgå till 85 procent

av normalårsproduktionen.

2 Exkl. ånggenerering och exporterad överskottskraft.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande in• 9 år 1955

tillskott om drygt 400 MkWh per år, som stationen kommer att ge, kan beräknas

stå till förfogande först år 1959.

De förslag till fortsatta utbyggnader, som vattenfallsstyrelsen nu framlagt,

tar sikte på försörjningsläget under budgetåret 1900/61 och tiden därefter.

Den situation som då kan råda, har styrelsen belyst med en kalkyl

över det inom vattenfallsverkets distributionsområde vid nämnda budgetår

erforderliga krafttillskottet. Kalkylen utgår ifrån antagandena i 1951 och

1953 års prognoser rörande belastningsutvecklingen och förutsätter, att

vattenkraftproduktionen till följd av ett exceptionellt torrår faller till ca

85 procent av den produktion, som kan uppnås under normalår. Kalkylen

ger vid handen, att därest ett exceptionellt torrår inträffar under budgetåret

1960/61, skulle den statliga sektorn behöva ett krafttillskott utöver

vad som kan framkomma av redan beslutade utbyggnader, om ca 1 400

MkWh. Ca två tredjedelar av denna eventuella brist skulle kunna täckas

genom krafttillskott från Västerås och Stenungsunds ångkraftverk. Om även

bristen i övrigt skall kunna utfyllas, måste ytterligare vattenkraftsutbyggnader

igångsättas redan nästa budgetår. Styrelsen anser Långbjörn—Tarseleforsen

omedelbart uppströms Lasele i Ångermanälven vara det lämpligaste

objektet härför. En station där beräknas ge 380 MkWh per år vid

normal vattentillgång och kan, om förberedelsearbeten vidtages under budgetåret

1955/56, bli färdig till år 1960.

Med sikte på belastningsökningen efter 1960 föreslår styrelsen vidare en

utbyggnad av fallen i ångermanälvsgrenen Kultsjöån mellan Kultsjön och

Malgomaj. Anläggningen, som benämnes Stalons kraftstation, beräknas med

nu föreslagen utbyggnad nå en genomsnittlig produktionsförmåga av 700

MkWh per år vid normal vattentillgång och efter det planerade regleringsåtgärder

vidtagits. Om förberedande arbeten påbörjas under budgetåret

1955/56, kan stationen vara färdig till år 1962.

Vid bedömningen av styrelsens förslag har jag utgått ifrån att nu pågående

utbyggnader skall fullföljas i avsedd takt. Jag har emellertid icke något

att erinra mot styrelsens beslut att med hänsyn till tillgången på arbetskraft

och arbetsmaskiner senarelägga kraftstationen i Stensele ett år med

färdigställande år 1960 i stället för 1959. Vidare har jag förutsatt, att det

för fjolårets riksdag anmälda byggnadsprojektet vid Järkvissle i Indalsälven

i viss begränsad omfattning skall påbörjas under nästa budgetår. Vid den

omfattning de statliga utbyggnaderna därmed får fr. o. m. budgetåret 1955/

56 kommer, om belastningsutvecklingen i huvudsak verifierar föreliggande

prognoser, den målsättning för försörjningsläget vid slutet av 1950-talet,

som de senaste åren legat till grund för det statliga utbyggnadsprogrammet,

att realiseras.

Beträffande försörjningsläget vid början av 1960-talet vill jag med anledning

av den kalkyl, som styrelsen presenterat, erinra om att kalkylen

endast tar sikte på kraftbehovet inom styrelsens eget distributionsområde.

Den utgår vidare från produktionsförhållandena vid ett exceptionellt torrår.

Vid normalår kommer under samma förutsättningar rörande belastningsutvecklingen,

som styrelsen uppställt, marginalen mellan produktion och

belastning att uppgå till ca 8 procent. Marginalen inom den statliga sektorn

under år 1960 kan sålunda såsom framgår av en jämförelse med tabell 1,

förutses vara något mindre än för landet i dess helhet. Trots detta kan

läget, även inom den del av kraftförsörjningen, som vattenfallsverket svarar

för, sedan beslutade och pågående utbyggnader fullbordats, anses vara

avsevärt bättre än för närvarande. Vid min bedömning av de nya utbyggnadsprojekt,

som styrelsen framlagt, har jag utgått från detta förhållande.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Statsutskottets utlåtande nr !) år 195.'',

Ställningstagandet till en utvidgning av investeringsprogrammet har mast

bli beroende på en avvägning med hänsyn till angelagenheten mellan de toreslagna

nya vattenkraftsutbvggnaderna å ena sidan och andra offentliga

samt enskilda investeringar å den andra. Vid denna avvägning har jag

kommit till att vissa av vattenfallsstyrelsens nya utbyggnadsprojekt bni

anstå över budgetåret 1955/56. .lag har därvid tagit hänsyn till. vad jag

nyss antytt, att kraftförsörjningsläget såväl inom vattenfallsverkets distributionsområde

som inom landet i dess helhet vid 1960-talets början vid pågående

och under nästa budgetår påbörjade utbyggnader — aven om belastningen

skulle visa sig stiga brantare än hittills forutsatts — kommer

att vara så mycket gynnsammare än för närvarande, att ett uppskov med

vissa projekt måste anses försvarligt. Det är i år så mycket angelägnare

att utnvttja möjligheten därtill som det befunnits nödvändigt pa grund av

de ekonomiska utsikterna för det kommande budgetåret att over lag begränsa

de offentliga investeringarna. Jag vill ytterligare tillägga, att vattenfallsstyrelsen

enligt vad som under hand meddelats nng, vidtagit förberedelser

för en nv översyn av belastningsprognosen och att darfor inom nagot

år ett mera aktuellt material för bedömning av det totala kraftforsorjmngsläget

vid början av 1960-talet torde komma att föreligga.

Departementschefen erinrar vidare om att för innevarande budgetår en

ram om 350 milj. kr. är fastställd för vattenfallsverkets investeringar. Till

följd av den förändring i redovisningen av utgifterna för Bergeforsens kraftstation,

som tidigare berörts, förordar han emellertid att ramen vidgas till

367 milj. kr. För budgetåret 1955/56 anser departementschefen en reducering

av utgifterna till 337 milj. kr., med en ungefärlig fördelning enligt en

i propositionen (s. 113) intagen sammanställning, både möjlig och nödvän
-

dig samt anför vidare därom följande.

Investeringsutgifterna för Stornorrfors kraftstation har kunnat minskas

med 2 milj. kr., emedan styrelsen i skrivelse den 6 december 1954 meddelat,

att den verkstadsbyggnad, som varit avsedd att förläggas till Umea, icke

kommer till utförande. Kraftstationen i Järkvissle avses paborjad i begränsad

omfattning under nästa budgetår. Med den nu beräknade medelstilldelningen

för denna och under förutsättning av normal byggnadstakt i fortsättningen

förutses stationen kunna tagas i drift under ar 1959. Besluten

om påbörjande av kraftstationerna i Stalon och Långbjörn anser jag bor anstå

tills vidare. Detsamma gäller den komplettering av Porjus kraftstation,

som styrelsen föreslagit. Begränsningen av utgifterna for distributionsanläggningarna

betyder, att takten i vissa utbyggnader, gallande saval prnnaroch

sekundärnätet som bygde- och ortsanläggningarna, kommer att bil langsammare.

Den icke fördelade differensen mellan förordad investeringsram

och uppskattad medelsförbrukning är en restpost, som uppstått vid fördelningen

av medelsförbrukningen på de olika objekten och som anger att en

ytterligare reducering över lag är erforderlig. Någon sådan liar dock icke

ansetts behöva göras i tabellen, enär beloppet kan sägas falla inom telmai
ginalerna

för beräkningarna. ,

.lag förordar, att de av vattenfallsstyrelsen för nasta budgetar askade anslagen

anvisas, varvid jag dock undantar de ändamål, för vilka jag ansett

medelsförbrukningen kunna reduceras och för vilka anslagsanvisningcn dailor

i motsvarande män bör begränsas eller bortfalla. På de skäl som styie - sen anfört för en höjning av dispositionsanslaget och med anledning av det

ändrade förfarande vid anslagsförstärkningar, som jag forordar under av
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1955

föreslår jag, att till anslaget under nästa budgetår anvisas 8 milj

kr. Sasom jag anfört under avsnitt 2 a förordar jag vidare, att erforderliga

medel för regleringsföretagen fr. o. in. nästa budgetår anvisas i form av ett

kollektivanslag benämnt Regleringsföretag. Med hänsyn till de beräknade

behållningar a äldre anslag för regleringsändamål, som kommer att överoras

till det nya kolleklivanslaget, anser jag att den nya medelsanvisningen

till detta kan begransas till 20 milj. kr.

I anslaget till distributionsanläggningar har styrelsen inräknat en sannolik

kostnad om 3,8 milj. kr. for inkop och upprustning av nät, tillhörande

cHstnbutmnsforen.ngar i Norrbottens och Västerbottens läns skogs- och

fjällbygder. I enlighet med Kung], Maj :ts förslag i 1954 års statsverksproposition,

mot vilket riksdagen icke hade något att erinra, bör 80 procent av

de utgifter harfor, som kan bli aktuella, omedelbart avskrivas. Chefen för

inansdepartementct har därför i annat sammanhang denna dag föreslagit,

att i detta syfte ett avsknvningsanslag om 3 milj. kr. anvisas på driftbudgeten

for nasta budgetår. n

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Helmer Persson och Öhman (I: 257) och den andra inom andra kammaren

av herr Holmberg m. fl. (11:349), i vilka hemställts att riksdagen,

med bifall i övrigt till vad som i statsverkspropositionen yrkas under vattenfallsverkets

fond, måtte besluta att anslaget avseende förvärv av enskilda

företag för elektrisk distributionsverksamhet höjes till 11 500 000 kronor;

dels ock en inom andra kammaren av herr Andersson i Dunker m. fl.

"^äckt motion (11:348), vari hemställts att förenämnda anslag till förvärv

av enskilda företag för elektrisk distributionsverksamhet icke måtte beviljas

av riksdagen.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina vrkanden torde

få hänvisas till motionerna I: 257 och II: 348.

Utskottet. Det investeringsprogram som framlagts av vattenfallsstyrelsen

tor nasta budgetår har som allmän utgångspunkt, att tidigare beslutade utbyggnader

av nya vattenkraftsanläggningar i första hand skola fullföljas.

Vidare har förutsatts att kraftstationen vid Järkvissle, till vilken fjolårets

riksdag tog ställning, påbörjas redan innevarande budgetår. Därest kraftbehovet

under år 1960 och tiden närmast därefter skall kunna tillgodoses

erfordras emellertid enligt styrelsen att beslut nu fattas om ytterligare två

utbyggnads företag, båda belägna i Ångermanälven och kallade kraftstation

vid Langbjorn respektive Stalons kraftstation. Under beaktande av jämväl

ovnga utgiftsbehov har vattenfallsstyrelsen föreslagit, att anslagsanvisningen

för nasta budgetår avpassas efter en investeringsverksamhet av sammanlaat

372,3 milj. kronor.

Departementschefen har emellertid, såsom framgått redan av den under

punkten 1 lämnade redogörelsen, funnit eu begränsning av vattenfallsverkets

investeringsutgifter till 337 milj. kronor nödvändig. Beloppet understiger

med 30 milj. kronor den investeringsvolym som nu förutses för innevarande

budgetår. Begränsningen har delvis möjliggjorts genom att depar
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1955 .

41

tementschefen ansett besluten om påbörjande av kraftstationerna i Stalon

och Långbjörn samt en av vattenfallsstyrelsen föreslagen komplettering av

Porjus kraftstation tills vidare böra anstå. Investeringsutgifterna för Stornorrfors

kraftstation ha vidare kunnat något minskas, varjämte den första

etappen av ^byggnadsarbete^ vid Järkvissle starkt reducerats. Beträffande

övriga investeringsobjekt må här särskilt nämnas, att medelsförbrukningen

på anslaget till distributionsanläggningar och därmed sammanhängande

arbeten vid statens kraftverk förutsatts komma att stanna vid ett belopp som

är 10 milj. kronor lägre än vad styrelsen räknat med. Den sålunda förordade

begränsningen av vattenfallsverkets investeringsverksamhet har, liksom i

fråga om övriga kommunikationsverk, ansetts motiverad av samhällsekonomiska

skäl. Dessutom kommer enligt departementschefens mening krattförsörjningsläget

såväl inom vattenfallsverkets distributionsområde som

inom landet i dess helhet vid 1960-talets början vid pågående och under nästa

budgetår påbörjade utbyggnader att vara så mycket gynnsammare än för

närvarande, att ett uppskov med vissa projekt måste anses försvarligt. I

likhet med vattenfallsstyrelsen har departementschefen vid sina beräkningar

utgått från 1951 års prognos, avseende för femårsperioden 1953—1957 en

genomsnittlig belastningsökning av 1 350 MkWh per år.

Utskottet har tidigare under punkten 1 framhållit, att enligt dess mening

Kungl. Maj :ts förslag är ägnat att ingiva vissa betänkligheter. Detta sitt omdöme

grundar utskottet på de uppgifter som nu föreligga rörande den faktiska

belastningsutvecklingen. Av statsverkspropositionen framgår att kraftefterfrågan

redan under sistförflutna budgetår undergått en snabbare stegring

än vad som förutsetts enligt prognosen. Denna stegring har sedermera

fortsatt och har f. n. enligt av vattenfallsstyrelsen lämnade uppgifter för hela

landet nått en nivå av, uttryckt i årssiffror, ca 1 800 MkWh. Enligt vad utskottet

vidare inhämtat kan, därest de årliga avvikelserna från prognosen

även framdeles bliva lika stora, den i statsverkspropositionen förordade begränsningen

av styrelsens utbyggnadsprogram väntas få till följd, att kraftbalansen

för vattenfallsverket budgetåret 1958/59 kommer att även i händelse

av normalår förete en brist, uppgående till 400 MkWh. Denna brist

skulle visserligen kunna täckas genom motsvarande överskott från den ickestatliga

sektorn. Inträffar emellertid ett exceptionellt torrår, uppstår för hela

landet en brist på 1 900 MkWh, vilken till övervägande del får elimineras genom

ransonering. Beaktas bör därjämte att den ifrågavarande begränsningen

även kan leda till sysselsättningssvårigheter, eftersom utbyggnadsprogrammet

utformats på sådant sätt att den för visst företag avsedda arbetsorganisationen

efter hand skall kunna utnyttjas för annat, närbeläget företag.

Mot de nu redovisade betänkligheterna måste dock sältas angelägenheten

av att i rådande ekonomiska läge en begränsning av (lön statliga investeringsverksamheten

kommer till stånd. Såsom framgått redan av punkten 1

bar utskottet därför ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag,

att vattenfallsverkets investeringsutgifter under nästa budgetår maximeras

till ett belopp av 337 milj. kronor. Den av departementschefen föror
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

. Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1955

dade fördelningen av nämnda investeringssumma på olika utgiftsändamål

har ej heller givit utskottet anledning till erinran.

Av utskottets sålunda intagna ståndpunkt följer, att utskottet icke kan

tillstyrka det i de båda likalydande motionerna I: 257 och II: 349 framställda

yrkandet, innebärande att utgifterna under anslaget till förvärv av enskilda

företag för elektrisk distributionsverksamhet skulle få ökas med 10

milj. kronor. Beträffande såväl ifrågavarande motioner som den likaledes

i förevarande sammanhang väckta motionen II: 348, till vilken utskottet

återkommer i det följande, önskar utskottet f. ö. helt allmänt framhålla,

att ovannämnda anslag i stort sett kommer till användning endast i sådana

fall då vederbörande företag efter förvärvet bibehåller sin förutvarande driftform.

Den verksamhet som avses i motionerna däremot finansieras huvudsakligen

genom anslaget till distributionsanläggningar och därmed sammanhängande

arbeten vid statens kraftverk. Såsom framgår av statsverkspropositionen

har också i detta anslag inräknats ett delbelopp av 3,8 milj. kronor

lör inköp och upprustning av nät, tillhörande distributionsföreningar i övre

Norrlands skogs- och fjällbygder. Bortsett från att motionerna egentligen

borde ha tagit sikte på sistberörda anslag, finner emellertid utskottet nu

icke tillräcklig anledning föreligga för utökad medelsanvisning till hithörande

ändamål, helst som elkraftutredningens i motionerna omnämnda

betänkande f. n. är föremål för remissbehandling och statsmakterna således

ännu icke haft tillfälle att pröva utredningens förslag. Å andra sidan anser

utskottet det vara sakligt befogat, att vattenfallsstyrelsen lämnas finansiella

möjligheter att förvärva lokala distributionsnät, då andra utvägar för ett

rationellt ordnande av kraftför sörj ningen inom vederbörande område icke

äro för handen. Utskottet avstyrker sålunda bifall till jämväl motionen

II: 348.

Då Kungl. Maj :ts anslagsberäkningar och förslag i övrigt ej heller givit

utskottet anledning till erinran, hemställer utskottet,

I. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

för budgetåret 1955/56 under statens vattenfa]lsverks fond

anvisa följande investeringsanslag, nämligen

1. Stenungsunds ångkrafistation............ 7 000 000 kr.

2. Kapitaltillskott till Bergeforsens kraftaktiebolag

................................. 20 000 000 »

3. Kraftstationer i Indalsälven mellan Litselet

och Gesunden......................... 23 000 000 »

4. Kraftstation vid Järkvissle.............. 7 000 000 »

5. Kraftstation vid Lasele................. 25 000 000 »

6. Ytterligare maskinaggregat i Forsmo kraftstation

................................ 15 000 000 »

7. Kraftstationer i Umeälven mellan Storuman

och Blåviken.......................... 38 000 000 »

8. Stornorrfors kraftstation................ 18 000 000 »

9. Kraftstation vid Liggaforsen............. 2 000 000 »

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1955 43

10. Ilegleringsföretag ...................... 20 000 000 kr.

11. Distribulionsanläggningar och därmed sammanhängande

arbeten vid statens kraftverk 120 000 000 »

12. Inköp av vattenfall och fastigheter....... 2 000 000 »

13. Statens vattenfallsverks dispositionsanslag . 8 000 000 »;

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

och med avslag å motionerna I: 257 och II: 349 samt II: 348,

till Förvärv av enskilda företag för elektrisk distributionsverksamhet

för budgetåret 1955/56 under statens vattenfallsverks

fond anvisa ett investeringsanslag av 1 500 000 kronor.

Luftfartsfonden

6:o) Luftfartens markorganisation m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 7, s.

116—128) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna

ett mellan luftfartsstyrelsen och Visby stad den 24 juni 1954 ingånget

tilläggsavtal rörande mayk för flygplatsen vid Visby, dels ock

för budgetåret 1955/56 under luftfartsfonden anvisa i statsrådsprotokollet

angivna investeringsanslag å tillhopa 6 745 000 kronor.

Till luftfartens markorganisation har för budgetåren 1952/53—1954/55

anvisats samt för budgetåret 1955/56 äskats följande investeringsanslag.

1952/53

1953 54

1954/55

Äskanden

1955/56

t U

i s e n t a 1 k

ronor

Markförvärv..........................

1

1

—

—

Flygfältsbyggen.......................

... 2 000

5 850

3 800

5 600

Byggnader ...........................

1

600

1 700

—

Teleutrustning m. m...................

... 100

90

100

130

Belysningsanläggningar................

1

1 470

900

1 100

Fordon, maskiner och redskap..........

... 300

375

300

450

Försvarsberedskap vid luftfartsverket----

—

—

225

145

Luftfartsverkets dispositionsanslag......

1

1 000

—

150

Summa 2 404

9 386

7 025

7 575

I ett i propositionen (s. 116 och 117) intaget arbetsprogram har lufttartsstyrelsen

redovisat sina för innevarande och nästa budgetår planerade investeringar.

Programmet upptar investeringar till ett belopp, som överstiger den f. n.

gällande investeringsramen, 8 milj. kr. per år, med närmare 1 milj. kr. Erfarenhetsmässigt

kan man dock enligt styrelsen räkna med, att vissa arbeten

förskjutes i tiden eller av olika skäl över huvud taget icke kan utföras under

angivet budgetår. Med utgångspunkt från att investeringsanslagen även

under budgetåret 1955/56 får belastas med ett högsta sammanlagt belopp av

8 milj. kr., säger sig styrelsen ha ansett det erforderligt alt framlägga ett

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1955

något större arbetsprogram än som ryms inom detta belopp. Då överföring

av medel mellan investeringsanslagen icke kan äga rum, har medelsbehovet

under vart och ett av dessa även måst beräknas med viss marginal för afl

möjliggöra för styrelsen att möta de avvikelser i programmet, som kan påkallas

av olika omständigheter.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde få

hänvisas till propositionen (s. 118—124).

Över framställningen ha yttranden avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen

och statens handels- och industrikommission samt Scandinavian Airlines

System (s. 124 och 125).

Departementschefen erinrar inledningsvis om att luftfartsstyrelsen vid

beräkningen av medelsbehovet för budgetåret 1955/56 utgått ifrån, att investeringarna

skall kunna bibehållas vid i stort sett samma omfattning som

under innevarande budgetår. För att uppnå en viss frihet i valet mellan de

olika av statsmakterna godkända investeringsändamålen har styrelsen sålunda

hemställt om nya anslag av ca 7,6 milj. kr, vilka, om de anvisas, tillsammans

med de beräknade anslagsbehållningarna vid ingången av 1955/56

skulle ge en total medelstillgång om ca 9,5 milj. kr. under budgetåret.

Departementschefen erinrar vidare om att han i investeringsplanen för

kommunikationsverken för luftfartsverkets del räknat med en investeringsram

av 7 milj. kr. Beträffande dennas fördelning på viktigare anslagsändamål

torde få hänvisas till en i propositionen å s. 125 intagen sammanställning.

Vad angår styrelsens investeringsplaner för budgetåret 1955/56 anför departementschefen

följande.

Genom beslut den 25 april 1952 anbefallde Kungl. Maj :t luftfartsstyrelsen

att med beaktande av vad därom anförts i riksdagens skrivelse 1952: 98,

verkställa en förberedande utredning och till Kungl. Maj :t inkomma med

förslag rörande användningen och den fortsatta utbyggnaden av storflygplatsen

vid Halmsjön. Såsom jag anmälde i fjolårets statsverksproposition,

hade utredningen då ännu icke hunnit slutföras, och i avvaktan på de förslag,

som den kunde komma alt leda till, förordade jag, att vissa av de arbeten

vid Halmsjöns flygplats, som av styrelsen föreslagits, tills vidare skulle

anstå. Läget är alltjämt detsamma, enär något ställningstagande till användningen

och utbyggnaden av flygplatsen ännu icke varit möjligt. Detta

beror numera närmast på, att frågan under det gångna året kommit i ett nytt

läge genom de förhandlingar om en eventuell avveckling av Bromma flygplats,

som inletts mellan Stockholms stad och staten, sedan staden vid början

av året föreslagit, att överläggningar skulle upptagas rörande dispositionen

av den för Bromma flygplats reserverade marken efter en eventuell

framtida förflyttning av civilflyget till Halmsjöns flygplats. Avsikten med

överläggningarna skulle vara att undersöka möjligheterna att i samband

med Halmsjöfältets definitiva utbyggnad avveckla Bromma flygfält och utnyttja

det härför nu ianspråktagna markområdet för bostads- och annan bebyggelse.

Med anledning av detta förslag tillsatte Kungl. Maj :t genom beslut

den 4 juni 1954 en förhandlingsdelegation med uppgift att företräda

staten vid ifrågavarande överläggningar och att inkomma med de förslag,

till vilka dessa kan föranleda.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1955

45

Det är icke möjligt att nu uttala något om vad dessa överläggningar kan

leda till, men det är uppenbart, att varje planering för Halmsjöfältets framtida

användning och utbyggnad blir beroende av förhandlingarnas utgång.

Jag har därför vid prövningen av luftfartsstyrelsens anslagsäskanden, i vad

gäller Halmsjöns flygplats, även beträffande nästa budgetår utgått ifrån, att

tills vidare endast sådana arbeten bör vidtagas, som kan utföras utan att pågående

utredningar och förhandlingar föregripes. Luftfartsstyrelsen är för

sin del av samma inställning och har för den skull i de skrivelser, som jag

här tidigare anmält, i vad gäller bananläggningarna vid Halmsjöns flygplats,

endast förutsatt, att redan pågående arbeten skall fullbordas, att den av

statsmakterna godkända men icke påbörjade anläggningen av en kulvert

in. in. skall utföras samt att vissa för den nuvarande rullbanans användning

som reservbana erforderliga terrasseringsarbeten och materielanskaffningar

skall få vidtagas. Jag har icke något att erinra mot detta program och tillstyrker

därför, att det godkännes.

Styrelsen hemställde år 1953 i sina äskanden för innevarande budgetår

om ett bemyndigande att uppföra vissa provisoriska stationsbyggnader med

tillhörande vatten-, avlopps- och elektriska ledningar vid Halmsjöns flygplats

till en sammanlagd kostnad av 800 000 kr. Förslaget siktade till att

flygplatsen i enlighet med planerna för den första byggnadsetappen skulle

kunna tagas i bruk såsom reservflygplats under budgetåret 1955/56. Såsom

framgick av 1954 års statsverksproposition, var jag då med hänsyn till pågående

överväganden rörande flygplatsens användning icke beredd att taga

ställning till förslaget utan förordade, att det skulle få ankomma på Kungl.

Maj :t att inom ramen för styrelsens förslag framdeles pröva, vilka byggnadsarbeten,

som tills vidare kunde anses erforderliga. Riksdagen hade icke

något att erinra däremot. Några byggnadsarbeten har dock hittills icke blivit

aktuella. Med hänsyn till att alltjämt ovisshet råder om fältets framtida

användning — närmast om fältet tills vidare skall disponeras endast som

reservlandningsplats för Bromma eller slutgiltigt utbyggas som den reguljära

flygplatsen för Stockholms behov — förordar jag, att det även under

nästkommande budgetår får ankomma på Kungl. Maj :t att taga ställning till

behovet av byggnadsarbeten vid Halmsjöns flygplats. Jag vill i detta sammanhang

slutligen erinra om att styrelsen i den skrivelse angående beräkningen

av underskottet på luftfartsfonden för budgetåret 1955/56, som jag

tidigare denna dag anmält, förordat, att flygplatsen icke skall tas i bruk

under nästa budgetår.

Sedan flera år har det varit uppenbart, att utvecklingen av flygtrafiken

på Gotland och de krav som den tekniska utvecklingen av den flygande materielen

ställer på flygplatsernas standard, ganska snart skulle göra en utbyggnad

av Visby flygplats nödvändig. Bl. a. har upprepade erinringar därom

gjorts från SAS’ sida. I samband med sina anslagsäskanden för innevarande

budgetår meddelade också luftfartsstyrelsen, att utredningar pågick

i samråd med flygvapnet om åtgärder för en utvidgning av flygplatsen. Styrelsen

bär i sina nu aktuella petita återkommit till frågan och hemställt om

ett bemyndigande att i samarbete med flygförvaltningen anlägga en permanentbelagd,

2 (HK) in lång rullbana med tillhörande taxibanor, stationsplattform

och stationsbyggnader.

Av flygtekniska skäl anser styrelsen, att rullbanan i huvudsak bör förläggas

omedelbart utanför och norr om den nuvarande fältytan. Den ytterligare

mark, som därigenom erfordras, kommer, i den mån staten icke redan

förfogar över den, alt ställas till förfogande av Visby stad enligt ett

mellan styrelsen och staden ingånget andra tilläggsavtal till det tidigare

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1955

markavtalet av år 1938. Upplåtelsen, som sker utan ersättning, skall gälla

tills vidare så länge och i den mån det upplåtna området erfordras för flygändamål.

Vissa smärre områden, som staden tidigare genom avtalet år 1938

och första tilläggsavtalet år 1947 ställt till förfogande, skall, när de kan frigöras,

återgå till staden. Kronans motprestation till staden enligt den nya

överenskommelsen består i att luftfartsstyrelsen under förbehåll av Kungl.

Maj :ts godkännande förbundit sig att i huvudsaklig överensstämmelse med

den översiktsplan och beskrivning, som finnes fogad till avtalet, så utbygga

Visby flygplats, att den blir försedd med en permanentbelagd bana om 2 000

m längd och 60 m bredd.

Såsom jag antytt i det föregående, har det visat sig möjligt att vid den nu

föreslagna utvidgningen av flygplatsen vid Visby samordna de civila och

militära behoven av flygplats på Gotland. Luftfartsstyrelsen och flygförvaltningen

har därför kommit överens om att gemensamt bekosta vissa delar

av de nya anläggningarna. Den beräknade kostnaden för rullbanan, taxibanor

och stationsplattform in. m., uppgående till ca 6,7 milj. kr., kommer

sålunda att fördelas med 55 procent på luftfartsstyrelsen och 45 procent

på flygförvaltningen. På styrelsen faller dessutom kostnaderna för krafttillförsel

och fältbelysning, ca 0,9 milj. kr., för montage av en ILS-anläggning,

0,1 milj. kr., samt för erforderliga stationsbyggnader. Beträffande de

senare pågår fortfarande utredningar, huruvida den nuvarande stationsbyggnaden

bör flyttas, varvid omfattande om- och tillbyggnadsarbeten blir

erforderliga, eller om en helt ny byggnad bör uppföras. I båda fallen kommer

kostnaderna att stiga till inemot 0,5 milj. kr.

Efter samråd med chefen för försvarsdepartementet tillstyrker jag det

förslag till utbyggnad av Visby flygfält, som luftfartsstyrelsen i samarbete

med flygförvaltningen nu utarbetat. Jag förordar vidare", att det tilläggsavtal

II till 1938 års markavtal, som styrelsen ingått med Visby stad, godkännes.

Därest riksdagen icke har något att erinra däremot, torde det få ankomma

på Kungl. Maj :t att inom ramen för nyssnämnda kostnadsbelopp

besluta om byggnadsprogrammets närmare utformning.

I skrivelse den 25 augusti 1954 har styrelsen äskat sammanlagt 145 000

kr. till vissa försvarsberedskapsändamål, som närmare preciseras i en till

skrivelser! fogad promemoria. Jag tillstyrker att beloppet anvisas. Med detta

avsedda investeringar bör omedelbart avskrivas och chefen för finansdepartementet

har därför tidigare denna dag förordat, att ett motsvarande avskrivningsanslag

anvisas på driftbudgeten.

Utskottet. Vid sina anslagsberäkningar för nästa budgetår har luftfartsstyrelsen

utgått från att nuvarande investeringsram av 8 milj. kronor bibehålies

i stort sett oförändrad. Departementschefen har emellertid ansett en

begränsning av luftfartsverkets investeringsutgifter till sammanlagt 7 milj.

kronor vara erforderlig. Av sistnämnda belopp hänför sig huvuddelen eller

4.7 milj. kronor till flvgfältsbyggen. För genomförande av detta program

ha äskats anslag å tillhopa drygt 6,7 milj. kronor.

De av departementschefen godkända arbetsplanerna omfatta bl. a. ett

nytt projekt, avseende utbyggnad av Visby flygplats. Den ytterligare mark

som därigenom erfordras kommer, i den mån staten icke redan förfogar däröver,

att utan ersättning ställas till förfogande av Visby stad enligt särskilt

avtal. Kostnaderna för själva anläggningsarbetena ha uppskattats till ca

6.7 milj. kronor; då det emellertid visat sig möjligt att i förevarande hän
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1955

47

seende samordna de civila och de militära behoven, avses endast 55 procent

av ifrågavarande kostnader skola falla på luftfartsstyrelsen. Därtill komma

ytterligare vissa utgifter å sammanlagt ca 1,5 milj. kronor, vilka styrelsen

ensam har att svara för. Departementschefen har förutsatt, att det får ankomma

på Kungl. Maj :t att inom ramen för nyssnämnda kostnadsbelopp

besluta om byggnadsprogrammets närmare utformning.

Av statsverkspropositionen framgår vidare, att den av 1952 års riksdag

begärda utredningen rörande användningen och den fortsatta utbyggnaden

av storflygplatsen vid Halmsjön alltjämt icke hunnit slutföras. Anledningen

härtill är närmast det nya läge som uppkommit genom nu pågående förhandlingar

med Stockholms stad om en eventuell avveckling av Bromma

flygplats. Något definitivt resultat härav har ännu icke nåtts. Departementschefen

har därför förutsatt, att vid halmsjöfältet tills vidare endast

sådana arbeten skola vidtagas som kunna utföras utan att ovannämnda utredningar

och förhandlingar föregripas. I enlighet härmed har departementschefen

vidare förordat, att det även under nästkommande budgetår

får ankomma på Kungl. Maj :t att taga ställning till behovet av byggnadsarbeten

vid Halmsjöns flygplats.

Såsom redan framgått av utskottets under punkten 1 redovisade ställningstagande

till Kungl. Maj :ts förslag till investeringsplan för kommunikationsverken,

har utskottet intet att erinra mot att luftfartsverkets investeringsutgifter

för nästa budgetår fastställas till ett belopp av högst 7 milj.

kronor. Vad departementschefen i förevarande sammanhang anfört och förordat

rörande verksamhetens inriktning och utformning inom nyss angivna

medelsförbrukningsram anser sig utskottet jämväl kunna godtaga. Under

hänvisning härtill hemställer utskottet,

att riksdagen må

I. bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna det mellan luftfartsstyrelsen

och Visby stad den 24 juni 1954 ingångna tillläggsavtalet

II till det mellan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

och Visby stad den 21 och 22 juni 1938 ingångna avtalet

rörande mark för flygplatsen vid Visby;

II. för budgetåret 1955/56 under luftfartsfonden anvisa

följande investeringsanslag, nämligen

1. Flygfällsbyggen ........................... 5 000 000 kr.

2. Teleutrustning m. in....................... 100 000 »

3. Belysningsanläggningar.................... 900 000 »

4. Fordon, maskiner och redskap.............. 450 000 »

5. Försvarsberedskap vid luftfartsverket ........ 145 000 »

6. Luftfartsverkets dispositionsanslag........... 150 000 »

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1955

Statens allmänna fastighetsfond

7:o) Nybyggnad för statens bilinspektion i Stockholm. Kungl. Maj:t har

(punkt 8, s. 129—131) föreslagit riksdagen att till Nybyggnad för statens

bilinspektion i Stockholm för budgetåret 1955/56 anvisa ett investeringsanslag

av 900 000 kronor.

På förslag av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har byggnadsstyrelsen i

skrivelse den 31 augusti 1954 hemställt att för nästa budgetår måtte anvisas

900 000 kr. till en nybyggnad för statens bilinspektion i Stockholm.

Byggnadsstyrelsen, som anser behovet av utökade lokaler för bilinspektionen

synnerligen angeläget om inspektionen skall kunna tillfredsställande

bedriva sin verksamhet, erinrar om att vid olika tillfällen diskussioner förts

mellan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och byggnadsstyrelsen angående

möjligheten att söka förbättra inspektionens arbetsförhållanden inom ramen

för lokalbestånd och utrymme i det kvarter, där inspektionen nu är belägen.

På grund av den ringa tillgången på mark inom kvarteret och icke

minst med hänsyn till att bilinspektionens besiktningsverksamhet icke

lämpligen bör ligga inom stadens centrala delar, har emellertid några åtgärder

i sådant syfte icke ansetts böra vidtagas. De båda styrelserna har

därför kommit till den uppfattningen, att frågan ej kan lösas tillfredsställande

med mindre än att en nybyggnad uppföres för bilinspektionen.

Kostnaden för uppförandet av den föreslagna byggnaden exklusive kontrollutrustningen

o. d., har beräknats till 900 000 kronor.

Departementschefen biträder styrelsens förslag.

Utskottet, som intet har att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till Nybyggnad för statens bilinspektion

i Stockholm för budgetåret 1955/56 anvisa ett investeringsanslag

av 900 000 kronor.

8:o) Byggnadsarbeten för länsstyrelserna. Kungl. Maj:t har (punkt 10,

s. 132—138) föreslagit riksdagen att till Byggnadsarbeten för länsstyrelserna

för budgetåret 1955/56 anvisa ett investeringsanslag av 2 500 000 kronor.

1 skrivelse den 31 augusti 1954 har byggnadsstyrelsen för nästa budgetår

äskat 4 700 000 kr. till byggnadsarbeten för länsstyrelserna och har därvid

räknat med att nya byggnadsföretag skall påbörjas i Nyköping, Jönköping,

Kristianstad, Halmstad, Västerås, Gävle och Östersund.

Med hänsyn till att anslaget för nästa budgetår till förevarande ändamål

synes böra begränsas till 2,5 milj. kr. har byggnadsstyrelsen under hand

meddelat, vilka ändringar som blir nödvändiga i byggnadsprogrammet. De

företag som beräknas kunna igångsättas gäller länsstyrelserna i Nyköping,

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1955

49

Jönköping, Kristianstad och Halmstad. Beträffande dessa företag har i propositionen

(s. 132—135) lämnats vissa närmare upplysningar.

I sin förenämnda skrivelse och i en kompletterande promemoria av den

4 december 1954 har styrelsen även framlagt en i propositionen (s. 135 och

136) intagen investeringsplan för landsstatsbyggnaderna.

Departementschefen erinrar inledningsvis om att medelsförbrukningen

för byggnadsarbeten för länsstyrelserna under budgetåret 1953/54 uppgick

till sammanlagt ca 5,9 milj. kr., varav 4,0 milj. kr. bestreds från de olika

specialanslagen för ändamålet och 1,9 milj. kr. från anslaget till Merkostnader

för vissa byggnadsarbeten. Fr. o. in. innevarande budgetår täckes

samtliga kostnader för hithörande arbeten från det nyinrättade kollektivanslaget

till Byggnadsarbeten för länsstyrelserna. Den fastställda investeringsramen

möjliggör under budgetåret arbeten till en sammanlagd kostnad

av 7,5 milj. kr. För nästa budgetår har byggnadsstyrelsen räknat med

en ram av likaledes 7,5 milj. kr. och hemställt, att ytterligare 4,7 milj. kr.

skall anvisas.

Departementschefen anför vidare följande.

I samband med petita har styrelsen framlagt en plan för lösning av länsstyrelsernas

lokalfrågor. I den promemoria, som ligger till grund för denna

och som utarbetats av en särskilt tillkallad sakkunnig, lämnas en utförlig

redogörelse för lokalförhållandena i de olika residensstäderna, varjämte

vissa preliminära förslag avseende erforderliga nybyggnader m. m. framlägges.

Enligt promemorian behöver samtliga länsstyrelser nya eller förbättrade

lokaler. På åtskilliga platser måste behovet anses trängande, medan

på andra håll förhållandena är relativt drägliga och i några fall i stort

sett goda. Lösningen av lokalfrågorna anses i princip böra ske i ett sammanhang

på varje plats. Residensstäderna har efter byggnadsarbetenas angelägenhetsgrad

ordnats i fem grupper. Från angelägenhetsgraderingen har

emellertid länsstyrelsen i Stockholms län uteslutits, enär frågan om dess

lokalbehov ansetts böra upptagas i samband med de utredningar, som pågår

beträffande en lösning av lokalfrågorna för hela den statliga administrationen

i Stockholm.

Promemorian har av byggnadsstyrelsen kompletterats med preliminära

skisser över erforderliga nybyggnader. I de fall styrelsen i sina petita hemställt

om bemyndiganden att påbörja ny- eller ombyggnader, har styrelsen

därjämte lagt fram förslagsritningar.

Till planen hör vidare eu sammanställning över kostnaderna för de föreslagna

byggnadsåtgärderna. Dessa har fördelats på två kategorier, allteftersom

de närmast motiveras av bristfälligheter i nuvarande lokaler eller

är organisatoriskt betingade. Kostnaderna för de redovisade byggnadsåtgärderna

utgör sammanlagt 58 milj. kr., varav 26 milj. kr. avser sådana arbeten,

som anses behövliga med hänsyn till nuvarande lokalers bristfällighet.

I sammanställningen upptages även sådan förhyrningar, vilka tills vidare

icke anses behöva ersättas med nybyggnader. Vidare har angivits de fall.

där markförvärv är aktuella med hänsyn till nu förutsatta utbyggnader och

önskemålet att erhålla en markreserv.

Beträffande planen i övrigt torde få hänvisas till handlingarna.

Byggnadsstyrelsen anför i sina petita, att den gruppindelning av residensstäderna,

som redovisats i promemorian, i huvudsak synes kunna tjäna som

Ilihang till riksdagens protokoll G samt. Nr 9

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1955

vägledning vid angelägenhetsgraderingen av de olika byggnadsprojekten.

Lokalförhållandena har emellertid i vissa fall ändrats sedan promemorian

utarbetades. På vissa platser har förhållandena förbättrats, enär nybyggnader

färdigställts eller tillfälliga förhyrningar gått att ordna. I andra fall

åter har läget försämrats. Styrelsen avser att bl. a. i detta avseende hålla

planen aktuell genom en fortgående översyn. Även andra omständigheter kan

komma att rubba den redovisade turordningen, såsom möjligheten att förvärva

mark och nödvändigheten att avvakta pågående stadsplaneutredningar.

Under förutsättning att länsstyrelsernas lokalfrågor kan lösas under en

tidsperiod av ca 10 år, uppskattar byggnadsstyrelsen det årliga medelsbehovet

till ca 7 å 8 milj. kr. Förutom de belopp, som redovisats i samband

med planen, har därvid inräknats kostnader för förbättring av lokalförhållandena

för länsstyrelsen i Stockholm. Vidare ingår i summorna en viss

marginal för tillgodoseende av de behov av utökade lokaler, som beräknas

bli en följd av länsstyrelsernas eventuellt fortsatta expansion.

Med hänvisning till planen har byggnadsstyrelsen hemställt om bemyndigande

att under nästa budgetår igångsätta sju byggnadsföretag. Av dessa

avser företagen i Nyköping, Gävle och Östersund fortsättningar av nu pågående

arbeten. Företagen i Jönköping, Halmstad och Västerås utgör nya,

större arbeten, för vilka den huvudsakliga medelsförbrukningen beräknas

falla på budgetåret 1956/57. I Kristianstad slutligen avser styrelsen att

bygga om en kasern för de lokala arbetsmarknadsorganens räkning. Kostnaderna

för dessa företag utgör sammanlagt ca 12,5 milj. kr., varav 4,5

milj. kr. beräknas falla på nästa budgetår och 8,0 milj. kr. på budgetåret

1956/57.

Den av styrelsen framlagda planen visar, alt länsstyrelsernas lokalförhållanden

på många håll är otillfredsställande. I vilken takt de kan förbättras

måste dock göras beroende av en avvägning med hänsyn till såväl

tillgängliga byggnadsresurser som övriga angelägna investeringsändamål.

På grund härav har jag icke ansett mig kunna tillstyrka, att för nästa budgetår

anvisas större anslag för ändamålet än 2,5 milj. kr. Detta innebär, att

sammanlagt 12,9 milj. kr. kommer att stå till förfogande för innevarande

och nästa års arbeten. Såsom framgår av den i det föregående redovisade

investeringsplanen kan av detta belopp 10,8 milj. kr. anses bundna till

tidigare beslutade företag. För nya företag återstår således 2,1 milj. kr.

Som jag tidigare anfört, har byggnadsstyrelsen under hand meddelat, att

sistnämnda belopp enligt styrelsens mening bör tagas i anspråk för byggnadsföretagen

i Nyköping, Jönköping, Kristianstad "och Halmstad. Jag förordar,

att styrelsens förslag beträffande dessa företag godkännes.

I skrivelse den 13 september 1954 har byggnadsstyrelsen bl. a. föreslagit,

att utgiftsramen för de i byggnadsprogrammet upptagna företagen måtte

ökas med 200 000 kr. för att bereda utrymme för de ökade kostnader, som

uppstått på grund av höjningen av den statliga arkitekttaxan fr. o. m. den

1 januari 1954. Med hänsyn till de marginaler, som torde föreligga i de av

styrelsen redovisade kostnadsberäkningarna, har jag emellertid "icke ansett

en sådan åtgärd påkallad.

Utskottet. Vid fjolårets riksdag beslöts, såsom departementschefen erinrat,

att kostnaderna för byggnadsarbeten för länsstyrelserna i fortsättningen

skulle bestridas från förevarande kollektivanslag. För de med anslaget avsedda

ändamålen fastställdes samtidigt en medelsförbrukningsram av 7.5

milj. kronor. För nästa budgetår har byggnadsstyrelsen räknat med oför
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1955

51

ändrade investeringsutgifter, vilket skulle nödvändiggöra en förstärkning

av anslaget med 4,7 milj. kronor. Vid sin prövning av frågan har departementschefen

emellertid icke kunnat tillstyrka högre anslagsbelopp än 2,5

milj. kronor, vilket innebär att investeringsutgifterna måste begränsas till

ett sammanlagt belopp av ca 5,4 milj. kronor. Fyra nya företag, avseende

vissa byggnadsarbeten i Nyköping, Jönköping, Kristianstad och Halmstad,

beräknas därvid kunna igångsättas under nästa budgetår.

Kungl. Maj :ts förslag har icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet

hemställer därför,

att riksdagen må till Byggnadsarbeten för länsstyrelserna

för budgetåret 1955/56 anvisa ett investeringsanslag av

2 500 000 kronor.

9:o) Anordnande av förvaltningslokaler. Kungl. Maj:t har (punkt 11, s.

138—140) föreslagit riksdagen att till Anordnande av förvaltningslokaler

för budgetåret 1955/56 anvisa ett investeringsanslag av 1 250 000 kronor.

Till Anordnande av förvaltningslokaler har för budgetåret 1954/5o anvisats

ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har hemställt att anslaget jämväl för nästa budgetår

anvisas med 1 000 000 kronor.

Styrelsen framhåller att hittills anvisade medel i huvudsak disponerats för

att tillgodose behovet av egentliga förvaltningslokaler. Det av styrelsen förvaltade

fastighetsbeståndet innefattar emellertid därutöver byggnader för

vitt skilda ändamål, såsom skolbyggnader av olika slag och vetenskapliga

institutioner. Även inom dylika fastigheter förekommer allt som oftast behov

av sådana ändrings- och ombyggnadsarbeten, som är av den storlek och art,

att kostnaderna icke kan eller lämpligen bör bestridas av underhållsmedel.

Kungl. Maj :t har också i några fall medgivit, att kostnaderna för vissa erforderliga

ändringsarbeten inom sådana byggnader fått täckas från nu ifrågavarande

anslag. Styrelsen säger sig vid sin anslagsberäkning utgå från att

anslaget jämväl framdeles må disponeras för dylika arbeten.

Styrelsen framhåller vidare att enligt gällande föreskrifter anslaget får

disponeras endast efter medgivande av Kungl. Maj :t i varje särskilt fall. Då

det är fråga om arbeten av relativt liten omfattning, skulle det innebära

en förenkling i det formella förfarandet, om styrelsen erhölle ett generellt

bemyndigande att inom vissa gränser själv disponera över anslagets

användning. Styrelsen hemställer därför om ett bemyndigande att intill

ett sammanlagt belopp av 500 000 kronor bestrida kostnaderna för sådana

med anslaget avsedda arbeten, som var för sig icke beräknas kosta mer än

75 000 kronor.

Departementschefen, som erinrar om att anslaget i princip är avsett att

tagas i anspråk vid mindre om- och tillbyggnader i sådana staten tillhöriga

fastigheter som närmast är avsedda för kontorsändamål, framhåller vidare

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1955

att i ett par fall, då det bl. a. gällt lokaler för konsthögskolan på Skeppsholmen

i Stockholm, det visat sig nödvändigt att avvika från denna regel. Liknande

fall förutses bli aktuella även i fortsättningen, varför det anses önskvärt,

att när särskilda skäl det påkallar, undantag kan ges från regeln. Departementschefen

är emellertid för närvarande icke beredd att tillstyrka ett så

vidsträckt användningsområde för anslaget, som byggnadsstyrelsen förordat.

Med hänsyn bl. a. till den tolkningsfråga rörande anslagets användning,

som därför alltjämt torde komma att föreligga, anses vidare, att anslagets

ianspråktagande även i fortsättningen från fall till fall bör prövas av Kungl.

Maj :t.

Slutligen meddelar departementschefen, som biträder styrelsens förslag

beträffande anslagsanvisning för nästa budgetår, att styrelsen under hand

utökat sitt äskande till 1 250 000 kronor under hänvisning till att vissa ytterligare

arbeten eventuellt bli erforderliga i samband med inrättandet av ett

sjöfartsverk.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Anordnande av förvaltningslokaler

för budgetåret 1955/56 anvisa ett investeringsanslag av

1 250 000 kronor.

10:o) Inköp av fastigheter för förvaltningsändamål. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 12, s. 140 och 141) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Inköp av fastigheter för förvaltningsändamål

för budgetåret 1955/56 anvisa ett investeringsanslag

av 500 000 kronor.

Fonden för låneunderstöd

11 :o) Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för 1954/55. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13, s. 142), som jämlikt grunderna för det

mellan svenska, danska och norska regeringarna träffade garantiavtalet innebär

oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Garanti till Aktiebolaget Aerotransport

för 1954-/55 för budgetåret 1955/56 anvisa ett investeringsanslag

av 2 200 000 kronor.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1955

53

Diverse kapitalfonder

Yäg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond

12 :o) Yäg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond. Kungl. Maj :t har

(punkt 14, s. 143—151) föreslagit riksdagen att under väg- och vattenbyggnadsverkets

förrådsfond för budgetåret 1955/56 anvisa investeringsanslag

å tillhopa 29 700 000 kronor.

I skrivelse den 28 augusti 1954 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bl. a.

lämnat följande sammanställning över de investeringsanslag, som anvisats

för budgetåren 1952/53—1954/55. I sammanställningen redovisas även styrelsens

äskanden för budgetåret 1955/56.

1952 53

1953/54

1954/55

Äskanden

tusental kronor

1955/56

Garage- och förrådsbyggnader m. m. ...

4 400

5 000

6 000

6 600

Maskincentralförråd

Motorfordon och vägmaskiner m. m. .

19 000

31 000

25 500

25 000

Flytande materiel..................

700

2 600

2100

3 400

Grustag m. m........................

—

2 000

1 000

2 000

Effektförråd.........................

2 800

4 000

2 000

4 000

Väg- och vattenbyggnadsverkets dispo-

sitionsanslag.......................

1 500

1 500

—

—

Summa

28 400

46 100

36 600

41 000

Vid sidan av anslagsäskandena hemställer styrelsen om ett beställningsbemyndigande

för leveranser till maskincentralförrådet under budgetåret

1957/58 intill ett belopp av 18 milj. kr.

I nyssnämnda skrivelse uttalar styrelsen inledningsvis, att den vid sina

beräkningar av anslagsbehovet för budgetåret 1955/56 i princip utgått från

vad föredragande statsrådet anfört i 1952 års statsverksproposition (bil.

27, s. 141) rörande riktlinjerna för investeringarna i förrådsfonden från och

med budgetåret 1952/53. Med hänsyn till att de i riktlinjerna angivna anslagsbeloppen

hänförde sig till löne- och prisnivån 1951, har emellertid, liksom

för innevarande budgetår, i de äskade anslagen inkluderats pristillägg,

som täcker löne- och prisförändringarna fram till år 1954.

Ehuru behovet av en upprustning av verkets maskinpark, färjebestånd

samt garage, förråd och verkstäder är trängande, anser sig styrelsen icke

för nästa budgetår under nu rådande förhållanden böra räkna med en större

investeringsram för de ramreglerade anslagen än 35 milj. kr, d. v. s. samma

ram, som fastställts för innevarande budgetår. För att en ökning av ramen

upp till 10 % skall kunna ske under nästa budgetår, om så skulle befinnas

önskvärt, har emellertid styrelsen vid beräkningen av anslagen utgått från

en investeringsram om i runt tal 38 milj. kr.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde

få hänvisas till propositionen (s. 144—148).

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1955

Över styrelsens framställning har utlåtanden avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen

och statens handels- och industrikommission (s. 148).

Föredraganden erinrar inledningsvis om att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

i enlighet med tidigare uppdragna riktlinjer för investeringarna i förrådsfonden

och på grundval av de bemyndiganden som godkänts av 1953

och 1954 års riksdagar för nästa budgetår äskat sammanlagt 27,4 milj. kr.

med den fördelning på olika ändamål som framgår av en på s. 149 i propositionen

intagen sammanställning samt anför i omedelbar anslutning härtill

följande.

Förutom vad nu nämnts föreslår styrelsen, i vad gäller de rainreglerade

anslagsändamålen, att 400 000 kr. skall anvisas till ett nytt centralgarage i

Gävleborgs län, 5 800 000 kr. till nyanskaffning av motorfordon och väginaskiner

och 300 000 kr. till fortsatt ersättningsanskaffning av båtar och

mudderverk. Tillika med ett belopp om 1 milj. kr. för återhämtande av viss

eftersläpning i anslagsanvisningen, vartill jag återkommer i det följande,

uppgår därmed styrelsens totala äskanden för de ändamål, för vilka den

sammanlagda medelsförbrukningen de senaste åren varit maximerad till

ca 35 milj. kr.

Jag tillstyrker, att styrelsen lämnas förenämnda nya bemyndiganden om

sammanlagt 6,5 milj. kr.

Föredraganden förklarar sig vidare ha funnit en begränsning till 33 milj.

kr. av investeringsramen för förrådsfonden nödvändig. Ramen har härvid

liksom tidigare avsetts omfatta anslagen till Garage och förrådsbyggnader

m. in., Motorfordon och vägmaskiner, Flytande materiel samt dispositionsanslaget.

Medelsförbrukningens fördelning på olika anslag vid denna ram

framgår av en på s. 150 i propositionen intagen tabell. De med ledning av

den sålunda uppskattade medelsförbrukningen för nästa budgetår beräknade

anslagen uppgå till sammanlagt 29,7 milj. kr.

Föredraganden anför slutligen följande.

Jag har tidigare antytt, att styrelsen beträffande anslagen till Garageoch

förrådsbyggnader in. in. samt Flytande materiel föreslagit, att 300 000

resp. 700 000 kr. skall anvisas för återhämtande av den eftersläpning i anslagsanvisningen,

som uppstått därigenom att de för innevarande budgetår

äskade anslagen icke i sin helhet anvisats. Motivet för förslaget är, att styrelsen

ansett det önskvärt, att anslag anvisas år från år i överensstämmelse

med den förutsedda fördelning av medelsförbrukningen enligt de flerårsplaner

för investeringarna i förrådsfonden, som riksdagen godkänt. Med anledning

härav må erinras om att den differens, som uppstått under nu löpande

budgetår mellan äskade och anvisade anslag, betingas av att vid anslagsberäkningen

i 1954 års statsverksproposition hänsyn endast tagits till

å ena sidan den vid maximialternativet för investeringarna möjliga medelsförbrukningen

på resp. anslag och å andra sidan de uppskattade till budgetåret

ingående reservationerna på anslagen. Fn förutsättning vid anslagsberäkningen

var, att den investeringsram, som av olika skäl ansetts böra

fastställas, skulle bestämma den takt, i vilken de godkända investeringsplanerna

kunde realiseras, även om en viss, icke förutsedd, uttänjning av

planerna därigenom skulle komma att uppstå. Samma gäller för det kommande

budgetåret och jag anser mig därför icke kunna tillstyrka den uppräkning

av anslagen som styrelsen, av skäl som jag nu nämnt, föreslagit.

Investeringarna i grustag och effektförråd har hittills reglerats enbart genom

anslagsanvisningen. De syftar till en av beredskapsskiil motiverad upp
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1955

55

lagring av grus och klorkalcium, och totalkostnaden har med hänsyn till den

önskvärda omfattning av lagren uppskattats till 5 resp. 10 milj. kr. Härav

har t. o. in. innevarande budgetår anvisats 3 resp. 6 milj. kr. Styrelsen

har nu föreslagit, att resterande belopp skall anvisas för nästa budgetår.

Jag anser mig emellertid för närvarande icke kunna tillstyrka ytterligare

utgifter för här berörda ändamål.

Jag har icke något att erinra mot styrelsens hemställan om ett beställningsbemyndigande

om högst 18 milj. kr., gällande leveranser till maskincentralförrådet

under budgetåret 1957/58.

Utskottet. Enligt de i statsverkspropositionen framlagda beräkningarna

komma förrådsfondens investeringsutgifter under nästa budgetår att uppgå

till sammanlagt 33,0 milj. kronor. Nämnda belopp fördelar sig med 4,4 milj.

kronor på garage- och förrådsbyggnader, med 24,7 milj. kronor på motorfordon

och vägmaskiner, med 3,7 milj. kronor på flytande materiel samt med

0,2 milj. kronor på de med dispositionsanslaget avsedda ändamålen. I jämförelse

med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag innebär detta en begränsning

av medelsförbrukningen med 2 milj. kronor, vilken helt hänför

sig till anslaget till garage- och förrådsbyggnader. För genomförande av detta

program, som till utgångspunkt har vissa av 1952 års riksdag godkända riktlinjer

för hithörande investeringar, erfordras enligt föredragandens beräkningar

anslag å tillhopa 29,7 milj. kronor. Till skillnad från innevarande

budgetår ha särskilda medel icke ansetts böra anvisas för investeringar i

grustag och effektförråd.

I enlighet med vad utskottet under punkten 1 anfört tillstyrker utskottet

Kungl. Maj :ts förslag. Utskottet har heller intet att erinra mot att väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen bemyndigas ikläda sig betalningsansvar intill ett belopp

av 18 milj. kronor för materiel till maskincentralförrådet, avsedd att

levereras under budgetåret 1957/58.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1955/56 under väg- och

vattenbyggnadsverkets förrådsfond anvisa följande investe
-

ringsanslag, nämligen

1. Garage- och förrådsbyggnader m. m..... 4 300 000 kr.

2. Motorfordon och vägmaskiner m. m..... 22 000 000 »

3. Flytande materiel...................... 3 400 000 »

Uppskjutna frågor

13:o) Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande beträffande dels

Kungl. Maj :ts under punkten 4 framlagda förslag angående televerkets anslagsbehov,

i vad förslaget avser Rundradioanläggningar, dels ock Kungl.

Maj :ts under punkten 9 framlagda förslag angående anslag till Förvärv av

mark för radiohuset i Göteborg, vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 8 mars 1955

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1955

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson,

Ohlon, Iwar Anderson, Näsgård, Leander, fröken Andersson, herrar Pålsson,

Hesselbom, Sundelin, Einar Persson, Birger Andersson, Ragnar Persson,

Thun och Jacobsson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Bergström,

Andersson i Malmö, Ståhl, Lindholm, Rubbestad, Svensson i Ljungskile,

Åkerström, Staxäng, Jansson i Kalix, Wedén, Onsjö, Löfroth och Andreasson.

Reservationer

1) vid punkten 1 (Investeringsplan för kommunikationsverken in. in.).

a) av herrar Ohlon, Sundelin, Jacobsson, Ståhl, Svensson i Ljungskile,

Wedén och Löfroth, vilka ansett att det stycke i utskottets yttrande, som på

s. 12 börjar med »Samtidigt är» och på s. 13 slutar med »nämnda motioner»,

bort ha följande lydelse:

»Utskottet är för sin del väl medvetet om att förevarande spörsmål icke

kan bedömas utan hänsyn till den ekonomiska utvecklingen i övrigt. Uppenbart

är sålunda att rådande konjunkturläge påkallar återhållsamhet i

fråga om de allmänna investeringarna. Det av Kungl. Maj :t föreslagna totalbeloppet

för kommunikationsverkens ramreglerade investeringar torde dock

i någon mån kunna jämkas utan att för den skull allvarliga återverkningar

på den samhällsekonomiska balansen behöva uppstå. Det är framför allt

de med begränsningen av televerkets investeringsvolym sammanhängande

svårigheterna som enligt utskottets mening inge bekymmer. Även en relativt

sett ringa ökning av denna volym skulle innebära en lättnad. Utskottet

har därför funnit sig böra tillstyrka det i motionerna 1:282 och 11:347

framförda förslaget om en vidgning av den för televerket avsedda medelsförbrukningsramen

med 4,4 milj. kronor, varigenom möjligheter skulle

skapas för inkoppling av inemot 5 000 nya telefonapparater. I enlighet

härmed kommer utskottet att under vederbörande punkt i det följande yrka

bifall till nämnda motioner. Däremot är utskottet icke berett att tillstyrka

en så omfattande stegring av investeringsutgifterna under televerkets fond

som förutsatts i motionen II: 19. Enligt utskottets beräkningar skulle sålunda

totalramen för kommunikationsverkens investeringar komma att

uppgå till (931,0 -j- 4,4 =) 935,4 milj. kronor.»

b) av herr Karl Andersson

2) vid punkten 2 (Postverkets anslagsbehov) av fröken Andersson, herrar

Skoglund i Doverstorp och Staxäng

3) vid punkten 3 (Televerkets anslagsbehov)

a) av herrar Ohlon, Sundelin, Jacobsson, Ståhl, Svensson i Ljungskile,

Wedén och Löfroth, vilka ansett att under förutsättning av bifall till reservationen

under 1 a)

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1955 57

dels de två första styckena i utskottets yttrande på s. 21 bort ha följande

lydelse:

»I förhållande till telestyrelsens beräkningar innebär den av Kungl. Maj :t

föreslagna medelsförbrukningsramen för televerket under nästa budgetår en

begränsning av investeringsvolymen med närmare 72 milj. kronor. Med hänsyn

till omfattningen och karaktären av alltjämt eftersatta investeringsbehov

inom förevarande område måste självfallet ett beslut av denna innebörd

medföra besvärande konsekvenser i olika hänseenden. Av skäl som

närmare utvecklats under punkten 1 har utskottet också funnit sig böra tillstyrka

ett i motionerna I: 282 och II: 347 framställt förslag, att televerkets

investeringsutgifter för nästa budgetår maximeras till ett belopp av 243,4

milj. kronor, vilket med 4,4 milj. kronor överstiger den av Kungl. Maj :t

förutsatta medelsförbrukningsramen. Enligt utskottets mening bör nämnda

investeringssumma fördelas med 9,4 milj. kronor på telefonstationsbyggnader,

med 1,7 milj. kronor på förrådsbyggnader, med 215,4 milj. kronor på

telefon- och telegrafanläggningar, med 10,1 milj. kronor på rundradioanläggningar

samt med 6,8 milj. kronor på övriga hithörande ändamål.

I enlighet härmed tillstyrker utskottet det förslag som i ovannämnda

motioner framförts om ökad medelsanvisning med 4,4 milj. kronor under

anslaget till nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka mellanortsledningar.

Mot departementschefens anslagsberäkningar i övrigt har utskottet

icke funnit anledning till erinran. Härav följer att utskottet icke ansett

sig kunna biträda de yrkanden som framlagts i motionen II: 19.»

dels ock utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:

»II. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

och motionen II: 19, i vad den avser förevarande anslag, samt

med bifall till motionerna 1:282 och 11:347 till Nya abonnentanläggningar,

nätarbeten och blanka mellanortsledningar

för budgetåret 1955/56 under televerkets fond anvisa ett investeringsanslag

av 79 800 000 kr.;

b) av herr Karl Andersson

c) av herr Ohlon, fröken Andersson, herrar Ståhl, Staxäng och Wedén

4) vid punkten 4 (Statens järnvägars anslagsbehov)

a) av herr Ohlon, fröken Andersson, herrar Sundelin, Jacobsson, Skoglund

i Doverstorp, Ståhl, Svensson i Ljungskile, Staxäng, Wedén och Löfroth,

vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna 1:264

och II: 351 samt I: 265 och II: 357, förstnämnda båda motioner såvitt nu är

i fråga, och att därför

dels det avsnitt av utskottets yttrande på s. 30, som börjar med »Till förvärv»

och slutar med »till erinran», bort ersättas med text av följande lydelse:
»Till

förvärv av billinjer har Kungl. Maj :t för näsla budgetår äskat ett in5

Bihang till riksdagens protokoll 1955. G sand. Nr .9.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1955

vesteringsanslag av 2 milj. kronor. I motionerna 1:264 och 11:351 samt

I: 265 och II: 357 har yrkats avslag på denna Kungl. Maj:ts framställning.

De synpunkter som motionärerna därvid givit uttryck åt kan utskottet i

allt väsentligt ansluta sig till. Utskottet önskar särskilt fästa uppmärksamheten

på att Kungl. Maj :t ansett sig böra förorda en mycket betydande inskränkning

av kommunikationsverkens investeringsverksamhet för nästa

budgetår. I detta läge böra självfallet de medel som ställas till statens järnvägars

förfogande utnyttjas för att tillgodose de mest angelägna investeringsbehoven.

Enligt utskottets mening utgör statsförvärv av redan existerande

företag icke något sådant behov. Återhållsamhet i förevarande avseende

synes så mycket mera befogad som de allmänna principerna för den

statliga trafikpolitiken f. n. äro under omprövning genom en särskild kommitté.

De ändrade betingelser för den reguljära busstrafiken som uppstått

genom privatbilismens frammarsch tala även för att den statliga expansionen

på nu ifrågavarande område upphör.

Departementschefens anslagsberäkningar i övrigt har icke givit utskottet

anledning till erinran.»

dels ock utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:

»II. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 264

och II: 351 samt I: 265 och II: 357, förstnämnda båda motioner

såvitt nu är i fråga, avslå Kungl. Maj:ts förslag om

anslag till förvärv av billinjer;»

b) av herr Rubbestad.

Stockholm 1955. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

550472

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1955:136 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående vissa ändringar i hälsovårdsstadgan. a1 i texten