Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om anslag till ett register till arbetet Noraskogs arkiv.

1955-04-22 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1955:90, Utlåtande i anledning av väckta motioner om anslag till ett register till arbetet Noraskogs arkiv.

Dokumentets text

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1955

>''r 90

Utlåtande i anledning av väckta motioner om anslag till ett register

till arbetet Noraskogs arkiv.

(2:a avd.)

I tva likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Sundelin (I: 320) och den andra inom andra kammaren av herrar Berggren

och Nordqvist i Karlskoga (II: 322), har hemställts, att riksdagen måtte besluta

att till styrelsen för Noraskogs arkiv för budgetåret 1955/56 anvisa

ett anslag av 40 000 kronor för upprättande och tryckning av ett register

till det bygdehistoriska arbetet Noraskogs arkiv I—VI (1889—1928).

Till stöd för detta yrkande har anförts bland annat följande.

Johan Johansson i Noraskog var ledamot av riksdagens andra kammare

under åren 1870—1902, medlem av flera utskott, bland dem bevillnings-,

konstitutions- och bankoutskotten (tidvis i egenskap av vice ordförande),

medlem av talmanskonferensen och andra kammarens ålderspresident 1896

—1902. Han var vidare riksgäldsfullmäktig under åren 1884—1888 och 1892

-—1905 och redigerade de kända verken »Sakregister till Rikets ständers

protokoll med bihang 1809—66» och »Register till riksdagens protokoll med

bihang tiden 1867—99». Johansson avled den 2 februari 1905.

Vid sidan av sin politiska verksamhet utövade Johan Johansson ett flitigt

skriftställarskap såsom historiker, urkundsutgivare och hembygds- eller

som han själv kallade det bygdeforskare. Alster av hans penna i detta avseende

är till exempel »Försök till historisk beskrifning öfver Stadra och

Finnå bruk» (1872), »Om Noraskog, äldre och nyare anteckningar» (I—III,

1875—1887) och »Statens vinst af kyrkan inom Nerike genom reformationen»

(1896). Viktigast av Johan Johanssons bygdehistoriska författarskap

är dock det stora arbetet »Noraskogs arkiv» (1889—1928), vilket nu omfattar

6 band om cirka 3 350 trycksidor. Av detta utgav Johan Johansson själv

4 band och ett häfte; största delen av det övriga har utgivits av styrelsen

för Noraskogs arkiv, en institution som tillkommit genom bestämmelser

i ett testamente av Johan Johanssons efterlämnade, år 1914 avlidna maka.

Härigenom — och genom tidigare gåvor — donerade hon sin makes bibliotek,

handskrifter och manuskriptsamlingar till församlingen och kommunen

i hemorten.

Noraskogs arkiv betraktade Johan Johansson själv utan tvivel såsom sitt

huvudverk inom bygdeforskningens område. Att detta arbete är en värdefull

källa för historisk och bygdehistorisk forskning erkännes numera av

alla. Arbetet lider emellertid av en defekt, som i avsevärd grad minskar

dess användbarhet. Det saknar register. Tiden för upprättande av ett generalregister

till hela arbetet synes nu vara inne. Det nuvarande tillståndet,

vilket innebär att en värdefull historisk källa ligger föga utnyttjad på

grund av brist på tjänligt register, kan inte längre få fortbestå. Styrelsen för

Noraskogs arkiv har också insett detta och tagit initiativet till upprättande

och tryckning av ett register. En vädjan från styrelsen har utgått till de

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1955

3

närmast berörda ortskommunerna och resulterat i att betydande belopp tecknats

såsom bidrag till register under förutsättning att övriga behövliga medel

anskaffas på annat håll; närmast har man tänkt sig anslag av staten.

De kommunala anslagen uppgå till sammanlagt 11 500 kronor, varav 5 000

från Nora stad, 5 000 från kommunen Noraskog, 1 000 från Hällefors och 500

från Grythyttan.

Huru stort är då det belopp, som det gäller att ytterligare anskaffa? Excerperingen

av ort- och personnamnen beräknas draga en arbetskostnad av

cirka 10 000 kronor. Excerperingen för sakregistret torde förslagsvis kunna

uppskattas till ett belopp av 5 000 kronor eller hälften av vad excerperingen

av ort- och personnamn sammanlagt beräknats kosta. Därtill kommer så

utgifter för nödvändigt arbetsmaterial, excerperingslappar, förvaringslådor

in. m. samt medel till semesterersättning åt excerperingspersonalen. Sättes var

och en av dessa poster till 1 000 kronor, så är den sammanlagjda arbetskostnaden

uppe i 17 000 kronor. Det efter denna excerpering upprättade

registret torde kunna beräknas nå ett omfång av cirka 400 sidor eller 25

tryckark. Enligt en erhållen offert från Almqvist & Wiksell i Uppsala skulle

arkpriset kunna fixeras till 625 kronor eller 15 625 för hela registret. Denna

summa bör ökas med 10 procent för extra korrigeringskostnader, sammanlagt

således cirka 17 000 kronor. Härutöver erfordras medel för två stora

nödvändiga poster: dels för excerperingens planering och övervakning samt

manuskriptets färdigställande, dels för en synnerligen omsorgsfull korrekturläsning,

förbunden med vittgående kontroll av källorna. Det torde vara

sangviniskt att föreställa sig, att man kan pressa ned någondera av dessa

utgiftsposter väsentligen under 10 000 kronor.

Sammanlagda kostnaderna för upprättande och tryckning (i 500 exemplar)

av ett ortnamns-, personnamns- och sakregister till Noraskogs arkiv

skulle således enligt ovanstående kalkyler kunna beräknas uppgå till 54 000

kronor. Därav finnas 11 500 kronor redan disponibla. Ett par tusen kronor

kan väntas inflyta genom försäljning av registret, då det blir färdigt; detta

belopp kan av styrelsen för Noraskogs arkiv förskotteras ur arkivfonden,

vilken för närvarande uppgår till 6 å 7 000 kronor. Det återstår då alt

skaffa cirka 40 000 kronor.

I den mån redogörelse här ovan icke lämnats för den i motionerna anförda

motiveringen hänvisas till motionen II: 322, vid vilken såsom Bilaga

fogats ett av riksarkivarien Ingvar Andersson i ärendet avgivet yttrande.

Riksarkivarien har däri framhållit, att ett register till »Noraskogs arkiv»

otvivelaktigt skulle fördubbla verkets användbarhet och vara till nytta såväl

för bygdens lokala forskning som för historisk forskning i allmänhet.

Utskottet har i vederbörlig ordning inhämtat yttranden över de ifrågavarande

motionerna av riksarkivet samt vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.

Riksarkivet har anfört huvudsakligen följande.

Riksarkivet betraktar frågan om anslag till nämnda register främst ur

den synpunkten, om det föreslagna registret på ett verksamt sätt kan befordra

forskningen. Med hänsyn till det stora material av både riks- och

lokalhistoriskt intresse, som kommit till användning i arbetet Noraskogs

arkiv men som på grund av dess uppläggning är svåröverskådligt och ofta

förbises, finner riksarkivet det otvivelaktigt, att det ifrågasatta registret

skulle bli till många forskares nytta. Riksarkivet har icke ansett sig böra

ingå på frågan om denna uppgifts angelägenhetsgrad i jämförelse med andra

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1955

tänkbara uppgifter av motsvarande slag. Enligt dess uppfattning föreligga

fullgoda skäl för anslag till ett register till arbetet Noraskogs arkiv.

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien har i enlighet med i ärendet

avgivet yttrande av akademiens historiska nämnd anfört följande.

Historiska nämnden ansluter sig till det av motionärerna framförda förslaget

såsom ett länge saknat, välkommet medel att praktiskt tillgängliggöra

det rika materialet i en av våra viktigaste och mest omfattande hembygdspublikationer.

Ett sådant register skulle utan tvivel beteckna en vinning

för flera olika grenar av vår historiska vetenskap och samtidigt kunna

påräkna tacksamhet i vidsträckta lokalhistoriskt intresserade kretsar. Nämnden

kan därför utan tvekan tillstyrka åtgärder i det syfte som i motionerna

avses. I förevarande fall har det synts nämnden obehövligt att ingå på någon

närmare avvägning av angelägenhetsgraden för nu avsedda ändamål i

förhållande till andra jämförliga vetenskapliga anslagsbehov.

Utskottet är ense med motionärerna och de i ärendet hörda myndigheterna

om värdet av att ett register till verket »Noraskogs arkiv» utarbetas, varigenom

det rika materialet i en av våra viktigaste och mest omfattande hembygdspublikationer

kan komma att praktiskt tillgängliggöras. Utskottet finner

det därför befogat att statligt stöd i någon form lämnas för ovannämnda

arbetes utförande. Det torde böra ankomma på Kungl. Maj :t att taga ifrågavarande

spörsmål under närmare omprövning. Utskottet vill för sin del ifrågasätta

om icke anslag ur lotterimedelsfonden kan i viss utsträckning ställas

till förfogande för berörda ändamål samtidigt som utskottet förutsätter, att

genom styrelsens för Noraskogs arkiv försorg undersökes huruvida icke understöd

kan påräknas även från annat håll.

På grund av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av motionerna 1:320 och

11:322, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet

anfört.

Stockholm den 22 april 1955

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson,

Ohlon, Iwar Anderson, Näsgård, Leander, fröken Andersson, herrar Näsström,

Pålsson, Sundelin, Gustaf Andersson, Einar Persson, Birger Andersson,

Thun och Jacobsson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg

i Skövde, Bergström, Ståhl, Lindholm, Eriksson i Sandby, Åkerström,

Hoppe, Staxäng, fröken Elmén, herrar Johansson i Mysinge, Hansson i

Skegrie, Andreasson och fröken Vinge.

550845. Stockholm 1955. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.