Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa av Europarådets rådgivande församling år 195b vid dess sjätte ordinarie möte fattade beslut.

1955-04-28 · 19 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 19 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

UU 1955:4, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa av Europarådets rådgivande församling år 195b vid dess sjätte ordinarie möte fattade beslut.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Utrikesutskottets utlåtande nr 4 år 1955

1

Nr 4

Utrikesutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition

till riksdagen angående vissa av Europarådets

rådgivande församling år 195b vid dess sjätte ordinarie

möte fattade beslut.

Genom en den 25 mars 1955 dagtecknad, till utrikesutskottet hänvisad proposition,

nr 173, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen hilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden samma

dag, begärt riksdagens yttrande angående vissa av Europarådsförsamlingens

år 1954 vid dess sjätte ordinarie möte fattade beslut, nämligen

rekommendation (nr 58) angående upprättande av regler för inbördes

konsultationer mellan Europarådsländernas delegationer vid internationella

organisationer,

resolution (nr 45) angående upprättande av regler för inbördes konsultationer

mellan Europarådsländernas delegationer vid internationella organisationer,

rekommendation (nr 59) angående förenkling av tull- och gränsformaliteter

för motorfordon,

rekommendation (nr 61) angående OEEC:s särskilda rapport rörande

Strasbourgplanen,

rekommendation (nr 62) angående konvertibilitetsfrågans aktuella läge,

rekommendation (nr 63) angående Västeuropas ansträngningar i syfte

att befordra normala handelsförbindelser med öststaterna,

rekommendation (nr 64) angående Västeuropas ansträngningar i syfte

att befordra normala handelsförbindelser med öststaterna (tillägg),

rekommendation (nr 66) angående avslutandet av en europeisk utlämningskonvention,

rekommendation (nr 67) angående den europeiska jordbrukskonferensens

resolution rörande upprättandet av jordbruksmarknader,

rekommendation (nr 68) angående förbud mot förorening av havet genom

spillolja,

rekommendation (nr 69) angående hjälp åt medlemsstater vid inträffade

naturkatastrofer,

resolution (nr 61) angående förbindelserna mellan rådgivande församlingen

och medlemsstaternas parlament,

resolution (nr 63) angående den situation, som uppstått genom att Parisfördragen

frånfallits, och avsedd att angiva möjliga lösningar i dess

ställe,

resolution (nr f>6) med utlåtande om Parisavtalen,

1 Diliang till riksdagens protokoll 1955. 5 samt. 1 avd. Nr 4

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Utrikesutskottets utlåtande nr 4 år 1955

resolution (nr 67) angående förbindelserna mellan Europarådet och den

västeuropeiska unionen samt unionsförsamlingens organisation,

resolution (nr 68) angående Saars framtida status,

rekommendation (nr 71) angående omorganisation av Europarådets generalsekretariat.

Beträffande beslutens innehåll får utskottet hänvisa till såsom bilagor till

detta utlåtande fogade texter.

Departementschefen har beträffande vissa av besluten anfört följande.

Den tankegång, som utvecklas i rekommendationen nr 58 och resolutionen

nr 45 syntes skäligen verklighetsfrämmande. Ministerkommittén hade fördenskull

endast i mycket begränsad utsträckning tillmötesgått församlingens

önskemål.

Vad angår rekommendationerna n:ris 63 och 64 avseende handelsutbytet

mellan öst och väst, hade under debatten i församlingen den förstnämnda

kritiserats från svensk sida (blåboken om Europarådet s. 32). Av fyra i

voteringen deltagande svenska delegater röstade tre mot rekommendationen.

För egen del anslöte sig ministern till den framförda kritiken. Beträffande

den enhälligt antagna rekommendationen nr 64 vore huvudsyftet angående

vidgad öst—västhandel värt allt stöd från svensk sida. Avfattningen av rekommendationen

lämnade dock rum för kritik.

I rekommendationen nr 67 har församlingen bl. a. förordat vissa konstitutionella

nyheter i vad avser den i OEEC inramade jordbruksorganisationen.

Särskilt märkes förslaget om rätt för Europarådets församling att genom

utsedda ombud vara representerad vid jordbruksministerkommitténs

möten. Detta uppslag torde påkalla kritisk prövning från ministerkommitténs

sida, påpekar departementschefen.

Vad angår resolutionen nr 67 om gemensamt sekretariat för Europarådet

och den planerade västeuropeiska unionen hänvisar departementschefen

till de inlägg, som i ministerkommittén gjorts av svenska regeringens representant.

Denne underströk därvid det svenska kravet på en klar boskillnad

mellan organisationerna. Frågan har även under den senaste utrikesdebatten

i riksdagen berörts av utrikesministern, som erinrat om att från svensk sida

alltid hävdats, att Europarådet enligt sin stadga saknar behörighet att befatta

sig med försvarsfrågor och att Sverige fäster stor vikt vid denna begränsning

i rådets program. Ministerkommittén har tagit resolutionen ad

notam och kvarhåller den på dagordningen för fortsatt behandling.

Den allmänpolitiska resolutionen nr 63 angående den situation, som uppstått

genom att Parisfördragen angående den europeiska försvarsgemenskapen

frånfallits, har förlorat sin aktualitet. I resolutionen nr 66 har församlingen

i stället uttalat sig om de nya Parisfördragen och uttryckt sitt

gillande av dem. De svenska delegaterna i församlingen nedlade sina röster

vid voteringen. Svenska regeringen torde vid frågans behandling i ministerkommittén

enligt utrikesministerns uttalande böra avstå från deltagande

däri.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Utrikesutskottets utlåtande nr A år 1955

3

Åtskilliga av de övriga rekommendationerna har ännu icke slutbehandlats

av ministerkommittén.

Utskottet, som under ärendets föredragning inhämtat ytterligare upplysningar,

finner icke anledning att göra annat uttalande än att det ansluter

sig till den från svensk sida i ministerkommittén och av utrikesministern

i här förut återgivna anförande tillkännagivna ståndpunkten beträffande förhållandet

mellan Europarådet och Västeuropeiska unionen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t som sin

mening giva till känna vad utskottet anfört.

Stockholm den 28 april 1955.

På utrikesutskottets vägnar:

RICKARD SANDLER

Vid ärendets behandling ha närvarit:

från första kammaren: herrar Sandler, Gustaf Karlsson, Elmgren,

Lindblom, Birger Andersson och Georg Pettersson;

från andra kammaren: herrar Pettersson i Dahl, Fast, Olof Andersson

och Edberg.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Utrikesutskottets utlåtande nr 4 år 1955

Bilaga.

Rekommendation 58

angående upprättande av regler för inbördes konsultationer mellan Europarådsländernas

delegationer vid internationella organisationer

Församlingen,

som anser, att konsultationer mellan Europarådsländernas delegationer till

Förenta Nationerna, dess fackorgan samt administrativa sammanslutningar,

skulle bidraga till att skapa en närmare samhörighet mellan Europarådets

medlemsstater och främja dessas ideal samt de principer, som utgör grunden

för rådets stadga;

som anser, att sådana konsultationer mellan Europarådsländernas delegationer

endast kan öka de bidrag, som av Europarådets medlemsstater lämnas

till ifrågavarande internationella organisationers arbete genom att motsägelser

eller dubbelarbete i fråga om verksamheten vid sådana organisationer

och rådet undvikes;

som anser, att sådana konsultationer skulle ge de rådsmedlemmar, som

icke tillhör någon viss internationell organisation, tillfälle att tillkännage

sin uppfattning för de övriga rådsmedlemmarna genom ett multilateralt och

institutionellt system, varigenom de icke skulle behöva göra framställningar

hos vart och ett av de berörda sekretariaten;

rekommenderar ministerkommittén

att genom en statutorisk resolution fastställa nedan definierade system

för konsultationer:

(a) På initiativ av ordföranden eller dennes representant i en delegation

från någon av Europarådets medlemsstater till en internationell organisation,

må delegationer från rådets medlemsstater vid lämpliga tillfällen sammanträda

för att rådgöra om en fråga, som upptagits på ifrågavarande organisations

dagordning och som ligger inom Europarådets kompetens. I detta

syfte skall regeringarna i Europarådets medlemsstater utrusta sina delegationer

med erforderliga fullmakter, vilka skall bli en del av dessa delegationers

stående instruktioner.

(b) Närhelst verksamheten vid en viss internationell organisation synes

vara av intresse för rådet, skall generalsekreteraren till ministerkommitténs

ordförande inkomma med lämpligt förslag till sammankallande av ett

sådant möte genom förmedling av ordförandens hemlandsdelegation.

(c) Observatörer eller ad hoc-delegater från de av Europarådets medlemsstater,

som icke är medlemmar i den internationella organisation, vars

verksamhet föranlett sammankallande av möten, såsom sagts i föregående

punkt, skall inbjudas till sådana möten av den delegation, som begärt sammankallande

av mötet eller av den medlem av Europarådet, vars utrikesminister

är fungerande ordförande i ministerkommittén.

(d) Mötet må antingen inskränka sig till ett enkelt åsiktsutbyte eller,

med delegationernas enhälliga medgivande, antaga gemensamma konklusioner.

Regeringarna skall behålla full frihet att handla som synes dem

lämpligt i fråga om de konklusioner, som framlagts för dem.

(e) Den delegation, som sammankallar mötet, skall vara ansvarig för dettas

organisation och skall, om så befinnes lämpligt, med övriga delegationers

medgivande, upprätta en kortfattad rapport om mötet att framläggas

för ministerkommittén. Begäran må riktas till Europarådets generalsekreterare

om biträde för särskilda ändamål.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Utrikesutskottets utlåtande nr 4 år 1955

5

Resolution 45

angående upprättande av regler för inbördes konsultationer mellan Europarådsländernas

delegationer vid internationella organisationer

Församlingen,

som anser det nödvändigt, att mellan de europeiska delegationerna till internationella

organisationer utan dröjsmål sådana kontakter eller konsultationer

upprättas, som kan gynna förverkligandet av Europarådets mål, och

att för detta ändamål ett provisoriskt system skapas för konsultationer mellan

de medlemmar av europeiska delegationer, som genast kan nås av församlingen;
som

vad beträffar rekommendation 58 angående upprättande av regler för

inbördes konsultationer mellan europeiska delegationer vid internationella

organisationer,

1. önskar fästa uppmärksamheten hos dem av dess representanter, som

deltar i dessa internationella organisationers arbete, antingen som respektive

regeringars delegater, biträdande delegater eller experter, på önskvärdheten

av att, med sina regeringars samtycke och inom gränserna för sina

fullmakter, hålla inofficiella rådplägningar, i avvaktan på att ovan anförda

rekommendation blir antagen och satt i kraft;

2. uttrycker en önskan, att en summarisk rapport, vederbörligen godkänd,

skall om så befinnes lämpligt, av den medlem, som tagit initiativet till mötet,

överlämnas till församlingens sekretariat, som kan föreslå, att den upptages

på församlingens dagordning.

Rekommendation 59

angående förenkling av tull- och gränsformaliteter för motorfordon

Församlingen,

som tagit under förnyat övervägande den motion om förenkling av gränsformaliteterna

för resande, vilken framlagts av framlidne greve Jacini, dok.

98 (1951);

som önskar att i största möjliga utsträckning underlätta det internationella

turistutbytet mellan Europarådets medlemsstater;

som tagit kännedom om nordiska parlamentariska kommitténs för friare

samfärdsel betänkande angående förenkling av tull- och gränsformaliteter

för motorfordon samt om den verksamhet, som inom detta fält äger rum

under Förenta Nationernas ledning;

som anser att, såsom fallet är med de skandinaviska staterna, det skulle

vara möjligt att göra ytterligare framsteg mot upphävandet av onödiga formaliteter

mellan Europarådets medlemsstater och att sådana förbättringar

icke kan betraktas såsom ett dubbelarbete utan såsom ett steg i riktning

mot Förenta Nationernas mål;

som tagit hänsyn till utskottets för juridiska och administrativa frågor

rapport (dok. 204), vilken härjämte överlämnas till ministerkommittén, så

att denna rekommendation kan studeras i ljuset av denna rapport,

rekommenderar ministerkommittén att underkasta följande frågor en

snabb behandling och att utförliga uppgifter om de åtgärder, som kommittén

vidtagit för alt efterkomma denna rekommendation jämte ett första utlåtande

därom, skall inflyta i ministerkommitténs nästa rapport eller tillläggsrapport

till rådgivande församlingen;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Utrikesutskottets utlåtande nr 4 år 1955

DEL A

som tagit i betraktande att av Europarådets medlemsstater endast Belgien,

Frankrike, Grekland, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Sverige

hittills deponerat sina ratifikations- eller anslutningsinstrument till den

konvention rörande vägtrafik, vilken undertecknades i Geneve den 19 september

1949;

som särskilt uppmärksammat, att artikel 24 i denna konvention berättigar

förare, som innehar nationella körkort att utan ytterligare prövning

köra på alla avtalsslutande staters territorier, men att denna bestämmelse

kan underkastas vissa villkor,

rekommenderar ministerkommittén:

1. att de medlemmar av Europarådet, vilka undertecknat men icke ratificerat

den konvention rörande vägtrafik, som undertecknades i Geneve den

19 september 1949, nämligen Danmark, Norge och Storbritannien, utan vidare

dröjsmål skall deponera sina ratifikationsinstrument och att övriga

medlemsstater, vilka för närvarande icke är bundna av konventionen, nämligen

Irland, Island, Turkiet och Tyska Förbundsrepubliken, snarast skall ansluta

sig till densamma;

2. att de medlemsstater, som ännu icke gjort så, ofördröj ligen och utan

reservation skall erkänna giltigheten av körkort, utfärdade av andra medlemsstater

till personer med huvudsaklig hemvist inom dessa staters territorium;
-

DEL B

som uppmärksammat, att den överenskommelse, som undertecknades i

Geneve den 16 juni 1949, innehållande bl. a. bestämmelser om provisorisk

tillämpning av förslaget till internationella tullkonventioner rörande turisttrafik

utarbetade av den ekonomiska europakommissionen, endast trätt i

kraft beträffande följande av Europarådets medlemsstater: Danmark,

Frankrike, Italien, Nederländerna, Norge, Storbritannien, Sverige och Tyska

Förbundsrepubliken;

som är av den uppfattningen, att denna rekommendation på intet sätt inverkar

på de huvudförslag, som framställes i sektion C nedan och vilka syftar

till en omedelbar modifikation av tullhandlingar i avvaktan på dessas

slutgiltiga avskaffande,

rekommenderar ministerkommittén, att de av Europarådets medlemmar,

vilka har undertecknat men icke ratificerat överenskommelsen av den 16

juni 1949 rörande provisorisk tillämpning av förslaget till internationella

konventioner rörande turisttrafik, nämligen Belgien och Luxemburg, skall

deponera sina ratifikationsinstrument och att övriga medlemsstater, vilka

ännu icke är bundna av överenskommelsen, skall ansluta sig snarast;

Del C

som har undersökt olika vägar för att uppnå ytterligare förenklingar och

särskilt studerat vissa tulldokument för närvarande i bruk i vissa medlemsstater,

såsom den fransk-italienska »diplyque» och den »laisser-passer»,

som utländska motorfordonsförare kan erhålla vid infärd till Frankrike,

Italien, Schweiz, Tyska Förbundsrepubliken och Österrike, vilka båda dokument

representerar lovvärda försök att underlätta gränsövergångar;

som uppmärksammat, att den nordiska interparlamentariska kommittén

s. 7 Kontrollera mot PDF

Utrikesutskottets utlåtande nr 4 år 1955

7

i sin rapport angående förenkling av gränsformaliteterna för motorfordon

rekommenderat fullständigt avskaffande av tulldokument vid tillfällig införsel

av privata motorfordon de nordiska staterna1 sinsemellan och att formaliteterna

vid gränserna mellan dessa länder skulle begränsas till stickprov

på motorfordons nationella registreringsbevis och/eller förarens nationella

körkort och att det första av dessa förslag redan kommit till tilllämpning

i Danmark;

som uppmärksammat, att samma procedur gäller för motortrafik mellan

Canada och Förenta Staterna;

som erinrar om att, vad beträffar de nordiska länderna, för närvarande

ingen finansiell säkerhet kräves vid tillfällig införsel av privata motorfordon

och att, utom i Danmark, där även detta krav frånfallits, besökande

motorfordonsförare från andra nordiska länder endast har att personligen

avlägga en skriftlig försäkran att ur landet återutföra sina fordon inom viss

tidsfrist eller att betala föreskrivna utförseltullar och avgifter,

rekommenderar ministerkommittén: ^ .

1. att Europarådets medlemsstater skall avstå från att fordra finansiell

garanti vid tillfällig införsel av privata motorfordon genom turister med

huvudsaklig hemvist i övriga medlemsstater;

2. att såsom slutligt mål för Europarådets medlemsstater, vilket bör uppnås

snarast möjligt, uppställa ett fullständigt avskaffande av tulldokument

vid tillfällig införsel av privata motorfordon genom turister från medlemsstaterna

samt en begränsning av gränsformaliteterna till stickprov på nationella

registreringsbevis för fordon och nationella körkort för förare, vilket

prov i den mån så är möjligt endast bör äga rum vid platsen för infärd till

en medlemsstat;

3. att de medlemsstater, vilka för närvarande icke ser sig i stånd att helt

avskaffa i föregående stycke omnämnda tulldokument, såsom en tillfällig

övergångsåtgärd i avvaktan på förverkligande av detta mål skall införa en

tillfällig europeisk införselhandling för besökande motorfordonsförare, med

huvudsaklig hemvist i en annan medlemsstat, liknande den tillfälliga nordiska

införselhandlingen, d. v. s. en handling, som icke fordrar finansiell

säkerhet, utfärdas utan avgift genom tullmyndigheter och motororganisationer

samt vid tullstationerna och gäller för en eller flera resor och under

minst tre månader, med möjlighet till förlängning upp till ett år (se beskrivning

av den nordiska tillfälliga införselhandlingen i §§ 53—59 av utskottets

för juridiska och administrativa frågor rapport) :

4. att, efter införandet av ett europeiskt tillfälligt införseldokument, all

kontroll, som genomföres vid återkomsten till det land, där eu motorförare

har sin huvudsakliga hemvist och som avser ett tillfälligt utfört motorfordon,

endast skall grunda sig på motorfordonets nationella registreringsbevis;
5.

att en konferens för diskussion av ovannämnda åtgärder sammankallas

snarast inom Europarådets ram och att, förutom Europarådets medlemmar

och en delegation från rådgivande församlingen, följande länder

skall inbjudas att deltaga, under förutsättning att de i förväg tillkännagivit,

att de är gynnsamt inställda till dessa rekommendationer: Finland, Jugoslavien,

Portugal, Schweiz, Spanien och Österrike;

1 I denna rekommendation avser ordet nordiska» Danmark, Finland, Norge och Sverige.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Utrikesutskottets utlåtande nr å år 1955

DEL D

som tagit hänsyn till den internationella plan för trafikförsäkring mot

skada å tredje man, vilken utarbetats under ledning av den ekonomiska

europakommissionen och som stöder sig på principen om internationellt erkännande

av nationella försäkringsbevis;

o som> i betraktande av att detta system numera tillämpas i alla Europarådets

medlemsstater utom Grekland, Island och Turkiet,

som, i betraktande av, dessutom, att införandet av obligatorisk försäkring

mot skador å tredje man i de av Europarådets medlemsstater, där en sådan

försäkring ännu icke erfordras skulle utgöra ytterligare ett viktigt steg

mot underlättande av turistresor med motorfordon mellan dessa länder.

rekommenderar ministerkommittén;

!• a*t Island, som är ett av de länder, där försäkring mot skador å tredje

man är obligatorisk, erkänner giltigheten av det internationella trafikförsäkringsbeviset

(grönt kort) och att regeringarna i Grekland och Turkiet

y.. ei-f°rderliga åtgärder för att tillåta trafikförsäkringsbolagen att till

törsäkringsinnehavare utfärda internationella trafikförsäkringsbevis för resor

utomlands;

2. att medlemsstater, i vilka försäkring mot skada å tredje man för närvarande

icke är obligatorisk, överväger möjligheterna att göra sådan försäkring

obligatorisk.

Rekommendation 61

angående OEEC:s särskilda rapport rörande Strasbourgplanen

Församlingen,

som den 25 september 1952 antagit rekommendation 26, känd under

namnet Strasbourgplanen;

som behandlat OEEC:s kommentar till denna plan;

som tagit kännedom om bifogade rapport från kommittén för ekonomiska

frågor;

som är av den uppfattningen, att ministerkommittén, vid överlämnandet

av rekommendation 26 till OEEC:s prövning, beslutat att förbehålla sig

varje avgörande i ärendet och att bibehålla frågan på sin dagordning;

som anser, att Europarådets och särskilt ministerkommitténs initiativrätt

i ekonomiska frågor kommer till klart uttryck i det arbetsprogram, som

nyligen framlagts för församlingen;

som anser, att såsom Strasbourgplanen understryker, den ekonomiska utvecklingen

i territorier, som är beroende av och har konstitutionella band

med Europarådets medlemsstater, i första hand bör inriktas på att höja befolkningens

levnadsstandard genom en väl avvägd utveckling av dessa länders

tillgångar;

0 som anser, att ett nära samarbete mellan å ena sidan medlemsstaterna och

a andra sidan regeringarna och folken i dessa transoceana territorier är

oundgängligt för att förbereda ett balanserat långtidsprograrn, inspirerat av

Strasbourgplanen, 1

rekommenderar ministerkommittén:

(a) att antaga principen, att den europeiska integrationspolitiken såsom

naturlig följd upptager samarbetet mellan moderländerna, de transoceana

territorier, som har konstitutionella band med dessa, och Europarådets övriga

medlemsstater, till fromma för dessas gemensamma välfärd;

s. 9 Kontrollera mot PDF

Utrikesutskottets utlåtande nr 4 år 1955

9

(b) att inbjuda makter med transoceana besittningar att, på grundval av

Strasbourgplanen, OEEC:s kommentarer till densamma samt bifogade rapport,

gemensamt undersöka inom vilka områden de skulle vara villiga att

acceptera andra europeiska länders deltagande.

(c) att en konferens sammankallas under Europarådets och OEEC:s gemensamma

ledning, mellan å ena sidan medlemsstaterna och å andra sidan

berörda transoceana territorier, för att behandla de problem, som en tilllämpning

av de i Strasbourgplanen ingående förslagen skulle framkalla.

Rekommendation 62

angående konvertibilitetsfrågans aktuella läge

Församlingen,

som beaktat den utveckling och de internationella överläggningar, som

nyligen ägt rum rörande konvertibiliteten.

1. framhåller starkt de principer, som nedlagts i dess resolution 29 av

maj 1953, och framförallt:

(a) att konvertibiliteten av valutor i intet fall får uppnås till priset av

handelsrestriktioner;

(b) att åtgärder i syfte att återinföra konvertibiliteten av någon europeisk

valuta skall antagas endast efter överläggningar med samtliga berörda parter;
(c)

att de första stegen för utvidgandet av handels- och betalningssystemet

skall företagas på ett sådant sätt, att de icke äventyrar europeisk integration;
2.

önskar lika starkt understryka vikten av att vid varje försök till konvertibilitet

uppmärksamheten fästes vid sysselsättningsnivån och levnadsstandarden

i samtliga berörda länder;

3. erinrar om sina rekommendationer 29 av maj 1952 och 46 av juni 1953

angående integration av Europarådet och OEEC, framhåller som sin uppfattning,

att när konvertibiliteten har uppnåtts ögonblicket torde visa sig

lämpligt att företaga en dylik institutionell förändring samt framför en

önskan att bliva tillfrågad i ärendet i en nära framtid.

Rekommendation 63

angående Västeuropas ansträngningar i syfte att befordra normala

handelsförbindelser med öststaterna

Församlingen,

som är fast besluten att icke sky några ansträngningar i syfte att främja

den fredliga samlevnaden mellan världens samtliga länder;

som anser, att utvecklingen av öst-västhandeln kan bidraga härtill;

som med tillfredsställelse tagit del av det arbete, som nedlagts inom den

ekonomiska kommissionen för Europa för att främja handelsförbindelserna

mellan öst och väst;

som beaktat COCOM:s verksamhet;

som önskar utvidga samarbetet mellan medlemsstaterna i syfte att främja

handeln med öst;

särskilt i syfte att tillse, att väst icke försättes i ett ogynnsamt läge vid

handelsförhandlingar med östs monopolföretag;

som erinrar om de synpunkter, som framhållits i interimsrapporten (dok.

258) rörande denna fråga;

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Utrikesutskottets utlåtande nr 4 år 1955

rekommenderar ministerkommittén:

1. att antaga följande principer:

(a) varuutbytet mellan öst och väst skall betraktas som en del av västs

allmänna politik gentemot östblocket;

(b) med hänsyn till den sovjetiska politikens karaktär måste hänsyn tagas

såväl till den politiska innebörden av sådan handel som till dess ekonomiska

fördelar;

(c) med förbehåll för ovannämnda synpunkter skall medlemsstaterna

främja och utveckla sådan handel;

(d) en sådan utveckling kan icke äga rum på ett för västmakterna tillfredsställande

sätt, därest de icke samordnar sin politik i detta avseende;

2. att utse experter med uppdrag att undersöka, hur en sådan samordning

lämpligen skall kunna ske, och i synnerhet med hänsyn till möjligheten

att skapa ett centralorgan för samordning av öst-västhandeln och till

vilket samtliga väststater, vare sig de är medlemmar i Europarådet eller icke,

skall kunna ansluta sig.

Rekommendation 64

angående Västeuropas ansträngningar i syfte att befordra normala handelsförbindelser

med öststaterna (tillägg)

1. Församlingen erkänner, att lättnader i restriktionerna beträffande östvästhandeln

kan medföra vissa begränsade lättnader för de underkuvade

länderna i Central- och Östeuropa, i den mån de kan minska dessa länders

befolknings nuvarande ekonomiska svårigheter, samt även till en viss

grad begränsa Sovjetunionens ansträngningar att leda dessa länders handel

från dess traditionella riktningar och fullborda integreringen av dess ekonomi

inom satellitblocket.

2. Den bekräftar, att ingen åtgärd eller godkännande av någon åtgärd av

Europarådet rörande utvecklingen av öst-västhandeln på något sätt förminskar,

strider emot eller berör rådets fortsatta anslutning till den uppfattning

som det nyligen givit uttryck åt i resolutionen 47, i vilken församlingen

ånyo bekräftar nödvändigheten av hela Europas enande och ser fram

emot den dag, då dessa länder åter skall bli en integrerande del av den

europeiska gemenskapen.

3. Församlingen föreslår, att ministerkommittén skall hålla utvecklingen

av öst-västhandeln under ständig och noggrann uppsikt och framförallt vidtaga

varje åtgärd, som må synas nödvändig och möjlig för att förhindra

denna handel från att direkt underlätta en ytterligare förstärkning av den

kommunistiska politiken i avseende på kollektivisering eller motsvarande

åtgärder, som står i strid med det slutliga återvändandet av dessa underkuvade

länder till ett fritt och demokratiskt liv, eller från att höja levnadsstandarden

för Sovjetunionens befolkning på bekostnad av befolkningen

i satellitländerna.

Rekommendation 66

angående avslutande av en europeisk utlämningskonvention

Församlingen,

som uppmärksammat det förslag, som framlagts inför församlingen av

hr J. G. Foster, Q. C., rörande avslutande av en europeisk utlämningskon
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Utrikesutskottets utlåtande nr 4 år 1955

11

vention i enlighet med samtliga medlemmars önskemål om en gemensam

åtgärd på det juridiska området, ett förslag, som den 30 november 1951, dok.

82 (1951), överlämnades till utskottet för juridiska och administrativa frågor;
som

anser det önskvärt, med hänsyn till de nära förbindelser, som utvecklas

mellan Europarådets medlemmar, att avsluta en europeisk utlämningskonvention

för att säkerställa bestraffningen av dem, som begått brott

inom en medlems av Europarådet jurisdiktionsområde och som tager sin

tillflykt till en annan medlemsstats territorium, och för att så långt som

möjligt förenkla utlämningsförfarandet;

som underrättats om att en kommitté av regeringsexperter sammanträtt i

Strasbourg i oktober 1953 »i syfte att undersöka möjligheten av att fastställa

vissa principer rörande utlämning, som skulle vara antagbara för

samtliga medlemmar av Europarådet, varvid frågan huruAdda dessa principer

skulle ingå i en multilateral konvention eller om de endast skulle

tjäna som grundval för en bilateral överenskommelse om utlämning skulle

tillsvidare få anstå»;

som i princip godkänt de artiklar, som bör ingå i en europeisk utlämningskonvention,

vars text återfinnes i utskottets för juridiska och administrativa

frågor rapport, som härmed överlämnas till ministerkommittén

(dok. 234),

rekommenderar ministerkommittén:

1. att expertkommittén för utlämningsfrågor erhåller i uppdrag att fortsätta

sitt arbete i syfte att avsluta en europeisk utlämningskonvention och

att i denna införa de artiklar,1 som närslutes denna rekommendation, vilka

utarbetats av utskottet för juridiska och administrativa frågor och godkänts

av församlingen;

2. att med hänsyn till den resolution rörande undertecknande av partiella

överenskommelser, som antogs av ministerkommittén vid dess nionde möte

i augusti 1951, detta arbete skall fortsättas, även om det därefter skulle

visa sig, att vissa medlemsstater icke är villiga ansluta sig till en sådan konvention;
3.

att, därest expertkommittén skulle anse det erforderligt att vidtaga betydelsefulla

ändringar av saklig natur i dessa artiklar, sådana föreslagna

ändringar skall diskuteras vid gemensamma möten mellan vederbörande

underkommitté a\r församlingens juridiska och administrativa utskott a ent

sidan och regeringarnas expertkommitté eller dess underkommitté å den

andra i syfte att uppnå en lösning, som är godtagbar för båda parterna;

4. att texten till den föreslagna europeiska konventionen skall överlämnas

till församlingen för yttrande, innan den slutgiltigt godkännes av ministerkommittén.

Rekommendation 67

angående den europeiska jordbrukskonferensens resolution rörande upprättandet

av jordbruksmarknader

Församlingen har beaktat den slutliga resolution, som avgavs av den europeiska

jordbrukskonferensen om upprättande av jordbruksmarknader, vilken

avhölls i Paris från den 6 till den 10 juli 1954.

Församlingen bekräftar, att den nuvarande utvecklingen på världsmark
-

1 Här ej bifogade.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Utrikesutskottets utlåtande nr i år 1955

naden gör det angeläget att upprätta en europeisk organisation, som kan

vara i stånd att genom gemensamma åtgärder lösa de produktions-, konsumtions-

och försäljningsproblem, som för närvarande möter vår kontinents

nationella jordbruksekonomi.

Den välkomnar det uttalande, som gjorts i nämnda konferens’ resolution,

att »länder, som inom de gränser, som fastställts av konferensen, önskar

sluta individuella överenskommelser rörande jordbruksprodukter och livsmedel

fritt bör kunna bestämma sina samarbetsmetoder», och anser, att den

gradvisa utvidgningen av sådana överenskommelser efter en tid skall leda

till det önskade målet.

Församlingen uppmärksammar även — och med stark tillfredsställelse —

att resolutionen icke begränsar sig till en from önskan, utan att beslut fattats

att utföra ett sammanhängande verksamhetsprogram och vidtaga åtgärder,

som baserats därpå samt att en ny organisation för närvarande håller

på att upprättas i form av en ministerkommitté för jordbruk och livsmedel

med en ställföreträdarekommitté, som till sitt förfogande skall erhålla

ett effektivt sekretariat med erforderlig sakkunskap;

anser det därför viktigt, att den nya organisationen för att framgångsrikt

kunna utföra de uppgifter, som förelagts den, skall åtnjuta de största förmåner

och besitta fulla befogenheter inom sitt kompetensområde;

framhåller behovet av att Europarådet upprätthåller nära förbindelser

med den föreslagna kommittén och sekretariatet och bekräftar det uttalande,

som avgivits av rådgivande församlingens representant vid konferensen,

vilket uttalande konferensen beaktade; och

rekommenderar ministerkommittén:

1. att snarast möjligt tillämpa europakonferensens resolution;

2. att tillämpa resolutionens förslag på ett så liberalt sätt som möjligt

och framför allt bemyndiga ministerkommittén för jordbruksfrågor att

inom ramen för OEEC och dess egen kompetens vidtaga alla åtgärder, som

nödvändiggöres av läget inom medlemsstaterna;

3. att giva ministerkommittén för jordbruksfrågor, ställföreträdarekommittén

och dess sekretariat en ställning, som motsvarar jordbrukets betydelse

inom Europas ekonomi;

4. att vidtaga alla erforderliga åtgärder för att en delegation, bestående

av representanter, utsedda av den rådgivande församlingen, i egenskap av

rådgivare skall kunna närvara vid möten med ministerkommittén för jordbruksfrågor

eller dess ställföreträdare.

Rekommendation 68

angående förbud mot förorening av havet genom spillolja

Församlingen,

som riktar uppmärksamheten på de problem, som uppkommit under efterkrigsåren

genom:

(a) transport av råolja till Europa med därav följande uttömning av spillolja

från tankfartyg;

(b) den ökade användningen av oljebränsle på handelsfartyg;

som med oro uppmärksammat, att uttömning av spillolja i havet medför

förstörelse av djurlivet och fiskplatserna och nedsmutsar kusterna och

stränderna hos de medlemsstater av Europarådet, som är belägna vid havet;

som tagit del av det arbete, som utförts av den internationella konferens

rörande havsvattnets förorenande genom olja, som ägde rum i London från

den 26 april till den 12 maj 1954; och

s. 13 Kontrollera mot PDF

Utrikesutskottets utlåtande nr 4 år 1955

13

som godkänt syftet med de åtta resolutioner, som antogs av denna konferens,

och den slutakt, som utfärdades vid avslutningen av dess förhandlingar;

o . .

som antager de av konferensen avgivna slutsatserna såsom de angivits

i resolution nr 1:

»Den enda fullt effektiva metoden att förhindra oljeförorening, som man

känner till, är att fullständigt undvika uttömning av beständiga oljor i havet,

och det finns, såsom ovan angivits, medel som möjliggör att till stor

del uppnå detta mål.

Ehuru konferensen har kommit till den slutsatsen, att det för närvarande

icke är möjligt att bestämma någon tidpunkt, från vilken uttömning

av beständiga oljor i havet skall helt och hållet upphöra, anser den dock,

att fullständigt undvikande av uttömning av sådana oljor — med vissa nödvändiga

undantag — bör iakttagas från tidigast möjliga tidpunkt. Konferensen

riktar en kraftig uppmaning till alla regeringar och andra berörda

organ att göra allt vad de kan för att skapa nödiga förutsättningar för

genomförandet av ett sådant förbud genom att tillse att erforderliga mottagningsanordningar

åvägabringas i de större hamnarna liksom att fartygen

förses med behövliga inrättningar. Konferensen är av den uppfattningen,

att en ny konferens bör hållas inom tre år med uppgift att på nytt

granska frågan i ljuset av vunna erfarenheter rörande verkningarna av de

av denna konferens anbefallda åtgärderna»,

1. föreslår, att ministerkommittén skall uppmana de regeringar, som

ännu icke undertecknat den i London den 12 maj 1954 ingångna internationella

konventionen rörande förbud mot förorening av havsvatten eller

endast gjort det under förbehåll för ratifikation eller godkännande, att vidtaga

sådant godkännande och i avvaktan på konventionens ikraftträdande

omedelbart vidtaga vissa åtgärder, som uppräknats i resolution nr 6, som

godkänts av konferensen och bifogats dess slutakt;

2. riktar representanternas uppmärksamhet på önskvärdheten av att de

underrättar sina respektive parlament om den mycket stora vikt, som vissa

av Europarådets medlemmar fäster vid denna fråga.

Rekommendation 69

angående hjälp åt medlemsstater vid inträffade naturkatastrofer

Församlingen,

som tagit del av aytikel 63 i ministerkommitténs särskilda budskap

(dok. 238);

som med stor oro finner, att de nyligen timade naturkatastroferna i Algeriet

gör det ännu mera nödvändigt, att Europarådet upprättar ett organ för

att samordna åtgärder, varför de europeiska staterna har gemensamt ansvar;

som även hänvisar till den resolution, som församlingen redan tidigare

antagit till förmån för jordbävningsoffren på de joniska öarna,

är överraskad att finna att detta meddelande synes ha lämnat ön Itaka,

som adopterats av rådet, utan avseende;

rekommenderar ministerkommittén:

1. att vidtaga alla ansträngningar för att vad beträffar Itaka fortsätta och

i vad avser Algeriet vidtaga erforderliga åtgärder för att lämna nödvändig

hjälp och bistånd;

2. att vidtaga åtgärder för att möjliggöra, alt hjälpåtgärdcr till varje

medlemsland i Europarådet, som ulsättes för naturkatastrofer, i fortsätt
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Utrikesutskottets utlåtande nr 4 år 1955

ningen skall organiseras metodiskt och vara avsedda att lämnas automatiskt;
3.

att säkerställa, att nödvändiga åtgärder utföres så fort som möjligt;

4. att utan dröjsmål erbjuda någon bestämd form för materiell hjälp till

ön Itaka, vars adoption rådgivande församlingen enhälligt beslutat;

5. att meddela församlingen varje åtgärd, som har vidtagits eller må komma

att vidtagas i detta ärende.

Resolution 61

angående förbindelserna mellan rådgivande församlingen och medlemsstaternas

parlament

Församlingen,

som önskar påskynda den gradvisa utvecklingen av närmare förbindelser

mellan medlemmar av Europarådet framförallt genom att stärka banden

mellan församlingen och medlemsstaternas parlament;

som är övertygad om att kontakten med parlamenten på alla stadier i dess

arbete och i dess beslut kan göra dess åtgärder verksamma.

1. uppmanar representanterna i församlingen att vidtaga erforderliga åtgärder

för att försäkra sig om en diskussion inom deras nationella parlament

av texter, som antagits av rådgivande församlingen;

2. uppmanar församlingens ordförande att regelbundet till de nationella

parlamenten överlämna texter, som antagits av församlingen (den tryckta

samlingen), samt att i en missivskrivelse kommentera betydelsen av de beslut,

som fattats, och samtidigt begära parlamentens stöd på vissa punkter;

3. instruerar församlingens sekreterare att redogöra för de tekniska och

ekonomiska förutsättningarna för att verkställa översättningar till språken

i de länder, dit texterna sändas, varigenom medlemmarna av de nationella

parlamenten skulle göras bekanta med församlingens arbete;

4. uppmanar representanterna att samarbeta med församlingens sekreterare

i syfte att överväga och genomföra lämpliga metoder för att förmå

de nationella parlamenten att stödja församlingens rekommendationer, varvid

generalsekretariatet instruerats att för detta ändamål lämna erforderlig

teknisk hjälp till representanterna.

Resolution 63

angående den situation, som uppstått genom att Parisfördragen frånfallits,

och avsedd att angiva möjliga lösningar i dess ställe

DEL A

Församlingen,

som är besluten att fullgöra den rådgivande uppgift, som den erhållit, i

synnerhet i den nuvarande krisen för europeisk sammanhållning, som uppstått

genom att Parisfördragen frånfallits;

som konstaterar, att den omfattande debatt, som ägt rum i församlingen,

och de viktiga meddelanden, som lämnats av Belgiens och Frankrikes

utrikesministrar, har gjort det möjligt för församlingen att omedelbart före

Londonkonferensen fullgöra denna uppgift;

som uttalar sitt godkännande av de allmänna målen för europeisk politik,

som de sex signatärmakterna till Parisfördragen ånyo bekräftat vid Brysselkonferensen

nämligen:

s. 15 Kontrollera mot PDF

Utrikesutskottets utlåtande nr 4 år 1955

15

— att stärka det europeiska samarbetet i syfte att skydda Västeuropa mot

de krafter som hotar det;

— att undvika varje neutralisering av Tyskland;

— att bidraga till Tysklands enande och dess deltagande i det gemensamma

försvaret;

— att finna en form för västerns ekonomiska och politiska integration;

anser, att den europeiska försvarspolitiken bör vara grundad på följande

fyra principer:

(i) nödvändigheten av ett snabbt stärkande av Europas försvar;

(ii) förstärkning av atlantalliansen, som utgör grundvalen för den fria

världens säkerhet, och utveckling av NATO;

(iii) Förbundsrepubliken Tysklands deltagande på basis av fullständigt

lika rättigheter;

(iv) nödvändigheten av att utan avbrott fullfölja ansträngningarna att

åstadkomma Europas ekonomiska och politiska enande.

DEL B

1. Församlingen välkomnar sammankallandet av Londonkonferensen.

Den anser, att konferensen har som främsta mål att finna en ny formel,

vilken skall möjliggöra för de stater, som är närvarande vid konferensen att

deltaga i en europeisk organisation, som kan baseras på en ändring och utvidgning

av Brysselpakten, innebärande en fullständig likställighet i vad

avser de deltagande staternas skyldigheter och rättigheter och utgörande en

integrerande del av NATO.

Församlingen uttrycker en önskan, att denna organisation, vars grund

lägges vid konferensen, skall vidtaga åtgärder för deltagande av andra europeiska

stater, som icke är närvarande vid konferensen.

Församlingen anser, att varje nytt försvarssystem skall innebära:

— på det militära planet:

(i) en förstärkning av NATO genom avslutande av långfristiga överenskommelser

angående storleken av och kontrollen över de stridskrafter som

stationerats på Europas kontinent;

(ii) en utveckling av den administrativa och tekniska integrationen av

europeiska stridskrafter, som är stationerade på Europas kontinent, i synnerhet

vad beträffar underhållstjänsten;

(iii) åtgärder för upprättande av kontroll över tillverkningen av vapen i

Europa framförallt i strategiskt utsatta områden;

— på det politiska planet:

en form av europeiskt politiskt överinseende och demokratisk kontroll,

som är antagbar för samtliga europeiska stater, som förhandlar vid konferensen,

däri inbegripet Storbritannien.

2. Församlingen anser, att de förhandlingar, som skall äga rum i London,

icke skall utesluta återupptagande av de förhandlingar, som avbröts i Bryssel

den 22 augusti i syfte att nå en överenskommelse om en ny form för

integration av europeiska stridskrafter, antagbar för parlamenten i samtliga

signatärstater till Parisöverenskommelsen. Denna militära integration, vilken

icke skulle äventyra uppfyllandet, antingen samtidigt eller senare, av de

önskemål, som kommit till uttryck i Luxemburgresolutionen av den 10 september

1952, skall under alla förhållanden föreskriva en demokratisk kontroll,

som skall utövas av en parlamentarisk församling, vilken så snart

som möjligt skall väljas genom allmänna val. Detta nya system skulle möjliggöra

närmare förbindelser med Storbritannien och troligen anslutning av

andra europeiska stater.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Utrikesutskottets utlåtande nr 4 år 1955

3. Församlingen förbehåller sig rätten att under sitt nästa möte avgiva

ett nytt betänkande angående dessa problem som helhet och rörande de lösningar,

som kan föreslås den.

Resolution 66

med utlåtande om Parisavtalen

DEL A

Församlingen,

som granskat London- och Parisöverenskommelserna;

som med tillfredsställelse konstaterat, att regeringarna snabbt nått överenskommelse

om en lösning av det europeiska försvarsproblemet;

som välkomnar Storbritanniens aldrig tidigare givna åtagande, att brittiska

stridskrafter under detta århundrade, så länge som västeuropeiska

unionen önskar det, skall förbliva på Europas kontinent;

som anser, att avslutandet av dessa överenskommelser har förstärkt

atlantalliansen;

konstaterar, att Parisöverenskommelserna i stor utsträckning motsvarar

de fyra principer, som fastställts i del A i resolution 63, och de önskemål,

som framförts i del B av samma resolution;

understryker nödvändigheten av att dessa överenskommelser snart ratificeras;
uttrycker

uppfattningen, att Parisöverenskommelserna ger västmakterna

den sammanhållning, som är nödvändig för att genom förhandlingar med

Sovjetunionen söka uppnå en fredlig lösning av de europeiska säkerhetsproblemen,

och i första hand Tysklands återförening och ett statsfördrag

med Österrike;

uttrycker förhoppningen, att ett åsiktsutbyte omedelbart skall äga rum

på diplomatisk väg, så att förhandlingarna kan påbörjas så snart som möjligt

efter ratifikation av överenskommelserna, vilkas tillämpning icke bör

fördröjas.

DEL B

Församlingen,

som i resolution 67 uttryckt sin åsikt om organisationen av västeuropeiska

unionens församling och om förbindelserna mellan västeuropeiska unionen

och Europarådet,

uttrycker förhoppningen

(a) att västeuropeiska unionens råd skall bli satt i stånd att vidtaga erforderliga

åtgärder för att främja Europas enhet och uppmuntra dess gradvisa

integration;

(b) att mötet med den arbetsgrupp, som förutses i den av niomaktskonferensen

den 21 oktober 1954 antagna resolutionen rörande produktionen

och standardiseringen av vapen, skall resultera i en överenskommelse, som

står i överensstämmelse med de principer, som framlagts i denna resolution,

framför allt i vad avser en rationell organisation av produktionen och standardiseringen

av vapen;

(c) att den västeuropeiska unionens råd skall undersöka, huruvida rustningskontrollorganets

europeiska kontrollpersonal kan tillerkännas en av

regeringarna oberoende internationell status.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Utrikesutskottets utlåtande nr 4 år 1955

17

Resolution 67

angående förbindelserna mellan Europarådet och den västeuropeiska unionen

samt unionsförsamlingens organisation

Församlingen,

som hänvisar till protokoll nr 1 rörande ändring av och tillägg till Brysselpakten,

vilket undertecknats i Paris den 23 oktober 1954;

som tar i betraktande, att bortsett från de särskilda uppgifterna i samband

med rustningskontrollen västeuropiska unionens syfte är — såsom

fastställts i inledningen och i artikel VIII i den ändrade Brysselpakten — att

»främja Europas enhet och uppmuntra dess gradvisa integration», ett syfte,

som är i överensstämmelse med Europarådets såsom det fastställts i artikel

1 i stadgan;

som hänvisar till artikel IX i den ändrade Brysselpakten, som lyder:

»Västeuropeiska unionens råd skall till en församling bestående av Brysselpaktsmakternas

representanter i Europarådets rådgivande församling avlämna

en årlig redogörelse för sin verksamhet och i synnerhet för rustningskontrollen»

;

som anser, att det är av intresse för europeisk enhet att i största möjliga

utsträckning förena västeuropeiska unionens och Europarådets verksamhet,

och att upprätta förbindelser mellan västeuropeiska unionen och kol- och

stålunionen;

som erinrar om de principer, på vilka dess utlåtande nr 3 (1952) baserats,

rörande det bästa sättet att genomföra de förslag, som Storbritannien framförde

i maj 1952;

avgiver, under förutsättning att Parisfördragen av den 23 oktober 1954

ratificeras, följande utlåtande rörande organisationen av västeuropeiska

unionens församling och de förbindelser, som skall upprättas mellan västeuropeiska

unionen och Europarådet:

A. Organisationen av västeuropeiska unionens församling

I

De bestämmelser, som anger rådgivande församlingens befogenheter, organisation

och arbetsmetoder skall mutatis mutandis gälla för västeuropeiska

unionens församling utan föregripande av följande bestämmelser,

som härrör från den senare församlingens särskilda skyldigheter.

II

1. Västeuropeiska unionen skall sammanträda till ordinarie möten en

gång om året. Dess sammanträden skall såvitt möjligt äga rum omedelbart

före eller efter rådgivande församlingens sammanträden. Den kan sammanträda

till extra möten så ofta som det är nödvändigt.

2. Presidenten och vicepresidenterna i västeuropeiska unionens församling

skall väljas bland de medlemmar av rådgivande församlingens presidium,

som är representanter i västeuropeiska unionens församling.

3. De representanter i västeuropeiska unionens församling, som utsetts att

ingå i rådgivande församlingens utskott, skall även vara medlemmar av

förstnämnda församlings motsvarande utskott, som upprättats för att behandla

frågor, som faller inom båda församlingarnas behörighet.

4. Den årliga rapporten angående den av västeuropeiska unionens råd

2 llilwng till riksdagens protokoll 195.r>. 5 samt. 1 avd. Nr t

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Utrikesutskottets utlåtande nr 4 år 1955

bedrivna verksamheten skall överlämnas till unionens församling av ordföranden

eller någon annan medlem av rådet.

5. Rapporterna från västeuropeiska unionens råd och från den europeiske

kommissarien för Saar skall tillställas samtliga representanter i unionens

församling minst tre veckor före öppnandet av det ordinarie församlingsmöte,

vid vilket rapporterna skall framläggas.

6. För att möjliggöra för västeuropeiska unionens församling att besvara

dessa rapporter med full kännedom om förhållandena kan församlingens

utskott hemställa, att rådet bemyndigar västeuropeiska unionens höga

tjänstemän och talesmän för varje underordnat organ (däri inbegripna expertkommittéer),

som upprättats av rådet i enlighet med den nya artikeln

VIII (2) i den ändrade Brysselpakten, att framträda inför dem i enlighet

med de bestämmelser, som skall fastställas genom överenskommelse mellan

rådet och församlingen.

7. Förslag till årlig budget och administrativa utgifter för västeuropeiska

unionens församling skall av församlingens president överlämnas till rådet

för godkännande. Presidenten i unionens församling skall på församlingens

vägnar vara ansvarig för utbetalningar inom gränsen för de belopp som angivits

i ovannämnda budget, så snart denna godkänts.

8. Rådet skall överlämna västeuropeiska unionens årliga budget till

unionens församling för yttrande, innan den slutligen antages.

9. (a) Västeuropiske unionens församling skall utnämna sin sekreterare.

(b) Västeuropiska unionens församling och den rådgivande församlingen

skall betjänas av ett enda sekretariat. Därför bör rådgivande församlingens

sekreterare assisteras av unionsförsamlingens sekreterare, som skall ha rang

av biträdande sekreterare åt rådgivande församlingen.

11. Förbindelser, som skall upprättas mellan västeuropeiska unionen och

Europarådet

Överenskommelsen mellan Brysselpaktsorganisationens generalsekreterare

och Europarådets generalsekreterare skall fortsätta att reglera de ömsesidiga

förbindelserna mellan de två organisationerna, varvid är att märka, att de

bestämmelser i nämnda överenskommelse, som avser Brysselpaktsorganisationens

sociala och kulturella verksamhet, skall med samma rätt tillämpas

på alla västeuropeiska unionens framtida verksamhetsgrenar, som även faller

inom Europarådets behörighet.

C. Förbindelser, som skall upprättas mellan västeuropeiska unionen och

den europeiska kol- och stålunionen

Västeuropeiska unionens församling skall årligen lämna kol- och stålunionens

gemensamma församling en rapport över sin verksamhet.

All annan form av förbindelse mellan västeuropeiska unionen och koloch

stålunionen skall fastställas i en överenskommelse, som skall ingås

mellan de två organisationerna.

Resolution 68

angående Saars framtida status

Församlingen

tager med gillande kännedom om de den 23 oktober 1954 avslutade överenskommelserna,

vilka reglerar de huvudfrågor, som under många år skilt

Frankrike och Tyskland, däribland Saarfrågan;

s. 19 Kontrollera mot PDF

Utrikesutskottets utlåtande nr i år 1955

19

påpekar, att allmänna utskottet under loppet av de senaste två åren lämnat

ett betydande bidrag till förhandlingarnas lyckliga utgång, och uttrycker

sin tillfredsställelse med denna sida av Europarådets verksamhet;

uttrycker övertygelsen, att den nu föreslagna lösningen kommer att bidraga

till att främja den kommande utvecklingen mot europeisk enhet och

att borga för fri bestämmanderätt vid avslutandet av ett fredsfördrag;

konstaterar med tillfredsställelse, att de båda fördragsslutande regeringarna

förbliver i kontakt för att åvägabringa en snar tillämpning av denna

överenskommelse;

uttrycker förhoppningen, att Saars nya statut skall träda i kraft snarast

möjligt.

Rekommendation 71

angående omorganisation av Europarådets generalsekretariat

Församlingen, ... .

som uppmärksammat, att generalsekreteraren till ministerkommittén

överlämnat en plan för omorganisation av sekretariatet;

som konstaterar, att dessa förslag har avseende på tillämpningen av artikel

9 i resolutionen angående upprättande av västeuropeiska unionens församling,

föreslår, att ministerkommittén uppskjuter omorganisationen av Europarådets

sekretariat intill den tidpunkt, då ett beslut fattats om förslaget rörande

upprättande av ett enda sekretariat för västeuropeiska unionen och

rådgivande församlingen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1955:281 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ris proposition angående ratifikation av konsular konvention melUan Sverige och Frankrike. a1 i texten