Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående utredning av frågan om stöd i vissa fall till ensamstående förvärvsarbetande mödrar med barn under 16 år.

1956-03-06 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1956:13, Utlåtande i anledning av väckt motion angående utredning av frågan om stöd i vissa fall till ensamstående förvärvsarbetande mödrar med barn under 16 år.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 13 år 1956

1

Nr 13

Utlåtande i anledning av väckt motion angående utredning av

frågan om stöd i vissa fall till ensamstående förvärvsarbetande

mödrar med barn under 16 år.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 355,

vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Nihlfors och fru Sjöstrand

hemställt »att riksdagen måtte hos Kungl. Maj :t hemställa om utredning av

frågan rörande lämpligaste sättet för stöd i vissa fall till ensamstående förvärvsarbetande

mödrar med barn under 16 år, då barnet vid sjukdom måste

vårdas av modern i hemmet, samt att Kungl. Maj :t framlägger för riksdagen

de förslag, vartill en sådan utredning kan föranleda».

Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sin hemställan,

får utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa

till motionen.

Motionen

Efter att i motionen ha lämnat vissa statistiska uppgifter om antalet ofullständiga

familjer med minderåriga barn erinrar motionärerna om en del av

de stödåtgärder till förmån för dessa familjer som samhället under senare

år vidtagit. Emellertid finner motionärerna det angeläget, att ytterligare

stödåtgärder vidtages i det fall då en ensamstående förvärvsarbetande moder

måste taga ledigt från sitt arbete för att i hemmet vårda ett sjukt barn.

Motionärerna anför härom bl. a.:

En situation, som visat sig vara oerhört svår att bemästra, är den som den

förvärvsarbetande ensamstående modern med småbarn placerade på dageller

famljedaghem kommer i, då barnet insjuknar och måste vårdas^ i det

egna hemmet. Samma besvärligheter uppstår, då skolbarn i yngre åldrar

måste vårdas hemma för sjukdom. Kan inte modern skaffa hemhjälp i all

hast eller hemsyster, där sådan finns, tvingas hon ofta ta ledigt från sitt

arbete med följd att hon, utöver alla andra för henne kanske till slut normala

bekymmer, även drar på sig ekonomiska förluster genom minskad ellei förlorad

arbetsinkomst.

I fortsättningen anför motionärerna, att den tanken från något håll framkastats,

att någon form av daghjälp skulle kunna erhållas från sjukkassa

under barnets sjukdom, om modern på grund därav tagit ledigt från sitt

förvärvsarbete med ekonomisk förlust som följd och under förutsättning att

läkare styrker nödvändigheten av moderns hemmavaro. Givetvis bör, anför

1 liihamj till riksdagens protokoll 1956. 9 samt. 2 avd. Nr 13

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 13 år 1953

motionärerna vidare, även i dylikt fall styrkas, att hemhjälp genom kommunens

försorg inte kunnat anskaffas.

Avslutningsvis uttalas i motionen, att vid en undersökning förmodligen

även andra vägar till en rimlig lösning av föreliggande problem kan visa sig

vara lika lämpliga eller bättre.

1954 års familjeutredning, m. m.

Kungl. Maj :t bemyndigade den 16 augusti 1954 statsrådet Ulla Lindström

att tillkalla en sakkunnig med uppdrag att göra en inventering av de familjepolitiska

åtgärderna. I direktiven till utredningen, vilken antog namnet 1954

års familjeutredning, erinrade statsrådet Lindström (anförande till statsrådsprotokollet

den 16 augusti 1954) om att något särskilt befolkningsinstitut

med uppgift att fortlöpande studera de befolkningspolitiska åtgärderna, deras

tillämpning i praktiken och deras konsekvenser för olika grupper i samhället

icke upprättats och uttalade, att ett sådant institut f. n. ej heller torde vara

erforderligt. Vidare anförde statsrådet Lindström bl. a.:

Däremot föreligger det onekligen goda skäl för att nu företaga en systematisk

inventering av hur de olika familjepolitiska åtgärderna har verkat

under en något längre epok, sådan som den senaste krigs- och efterkrigstiden,

av vad som till äventyrs saknas i deras utformning för att de skall göra

maximal nytta inom sin nuvarande ekonomiska ram och av vilka nya behov

som aktualiserats vid sidan av dem. En inventering och kartläggning av den

samhälleliga familjepolitikens former och yttringar är sålunda önskvärd.

Några nya omfattande utredningar bör inte nu inledas. Familjeproblemen har

under de senaste åren studerats i olika sammanhang, varför en sammanställning

av resultat från olika institutioners, kommittéers och enskilda forskares

material torde kunna ge en god bild av läget. Olika förslag till åtgärder

av familjepolitisk karaktär har---framlagts under 1940- och 50-talen

och bör, i den män de inte har förverkligats, upptagas till en ny och med utgångspunkt

från nuläget kritisk bedömning utifrån synpunkten av huruvida

de är realiserbara eller inte i befintligt eller omarbetat skick.

Vid inventeringsarbetet borde, framhölls slutligen i direktiven, särskilt

uppmärksammas de ensamstående mödrarnas problem, när det gällde alla

i direktiven nämnda samhällsåtgärder för underlättande av barnens vård.

Familj eutredningen avlämnade i september 1955 ett betänkande, Samhället

och barnfamiljerna (SOU 1955: 29), vari även de ensamstående mödrarnas

problem upptagits till behandling i en rad olika avseenden. Utredningen

betonar, att de ofullständiga familjerna utgör en ur utredningens synpunkt

betydelsefull kategori; de ensamstående männen med barn lämnas emellertid

i utredningen i stort sett därhän, och undersökningen begränsas till

att avse de ensamstående mödrarnas ekonomiska och sociala läge.

Av de statistiska uppgifter, som familjeutredningen i sitt betänkande lämnar,

framgår bl. a., att år 1950 av landets totalt ca 974 000 familjer med

hemmavarande barn under 16 år inte mindre än 89 600 eller ca 9 % var

ofullständiga i den meningen, att en ogift, förut gift eller gift med maken

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 13 år 1956

3

ej samboende person bodde tillsammans med hemmavarande barn under

16 år, inräknat styvbarn, adoptivbarn och fosterbarn. Av de ofullständiga

familjerna hade 78 900 eller ca 7/8 som familjelöreståndare en ensamstående

moder. De ensamstående fäderna med hemmavarande barn under 16

år var 10 700. Antalet barn under 16 år var år 1950 i hela riket 1 724 000

varav i de ofullständiga familjerna 136 100; härav kom 16 500 på ofullständig

familj med manlig och 119 600 på ofullständig familj med kvinnlig

familj eföreståndare.

I fråga om de former för barntillsyn som tillämpas av förvärvsarbetande

föräldrar är, framhåller familjeutredningen, kunskapen otillfredsställande.

Vissa uppgifter kunde dock hämtas ur den omfattande intervjuundersökning

bland förvärvsarbetande mödrar med barn under sju år, som Stockholms

stad gjorde år 1948 (Generalplan för Stockholms barnstugor 1952, s.

20). Denna undersökning visade, att barnen omhändertogs på följande sätt

(procentuell fördelning):

Barnet var i hemmet under tillsyn av hemhjälp, släkting eller annan

person ........................................................ 41

Barnet var borta hos släkting eller annan person.................... 23

Barnet var i daghem ............................................ 23

Barnet medföljde till arbetet, gick i skola, barnträdgård, vistades på

annan ort etc................................................... 13

Summa 100

Familjeutredningen framhåller, att hemhjälp och släktingar spelade den

största rollen; daghem förekom endast i en fjärdedel av fallen. Liknande

resultat framkommer, uttalar utredningen, i den vid tiden för utredningens

slutförande pågående s. k. »Normalbarnsundersökningen» i Stockholm att

döma av de intervjuer som utredningen varit i tillfälle att ta del av.

Sedan 1943 ges visst statsbidrag till småbarnsinstitutioner (anstalter för

halvöppen baravård): daghem, förskolor och eftermiddaghem, drivna av

kommuner eller enskilda. Det sammanlagda platsantalet på sinåbarnsinstitutionerna

kan enligt familjeutredningen beräknas till ca 10 100 i daghem, 25 300

i lekskolor och 2 500 i eftermiddagshem. Av vissa kommuner bedriven familjedaghemsverksamhet

kunde dessutom beräknas ge ca 1 800 barn mera

stadigvarande vård. År 1955 beräknade man enligt utredningen att på vissa

håll ungefär 40 % av de barn som vistades på daghem var barn till ensamstående

mödrar.

Familjeutredningen förklarar sig ha kommit till den meningen att mycket

som redan är i gång på familjepolitikens område skulle kunna få befruktande

impulser till utveckling och nyorientering, om staten ville stödja

en social experimentverksamhet, och utredningen har därför skisserat ett

principutkast till en sådan verksamhet under ledning av sakkunniga från

olika områden.

Till klargörande av vilka slags verksamhetsgrenar försöksverksamheten

tänkes omfatta, lämnas i betänkandet eu sammanställning av sådana upp
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 13 år 1956

slag, som familj eu tredningen i olika sammanhang haft anledning att föra

fram eller som knyter an till frågor som utredningen berört. Av de uppslag

utredningen berört må här omnämnas endast följande, beträffande vilka utredningen

anför:

Familjedaghemsverksamhet (inkluderande yngre skolbarn) som inom ett

visst område ägnas speciell omvårdnad genom att en ledare för verksamheten

har intensiv kontakt med familjerna, ordnar kombination med förskoleverksamhet

och parklek, skaffar hemhjälp till familjedaghemsmödrar

vid sjukdom och för stor arbetsbörda etc.

Hemhjälpsförmedling som syftar till att tillhandahålla fullgod deltidsarbetande

arbetskraft som krishjälp till hemmen t. ex. då barn till förvärvsarbetande

mödrar blir sjuka. Organiseras i anknytning till hemvårdarinneverksamhet,

hemhjälp för gamla, arbetsförmedlingens ordinarie hemhjälpsförmedling

etc.

Kungl. Maj :t har den 10 juni 1955 uppdragit åt socialstyrelsen att företa

en särskild statistisk undersökning av de ensamstående mödrarna. Med anledning

av detta uppdrag har styrelsen under hösten 1955 låtit intervjua ca

1 200 ensamstående mödrar i hela landet om deras ekonomiska förhållanden,

bostads- och vårdproblem m. in. Familjeutredningen uttalar beträffande

denna undersökning, att när resultatet av densamma föreligger, kommer

möjligheterna att skildra de ensamstående mödrarnas aktuella läge att

bli ojämförligt bättre än nu. I detta sammanhang nämner familjeutredningen,

att i Danmark, där intresset för hithörande problem varit mycket intensivt

under de senaste åren, genomförts statistiska undersökningar av de ensamstående

mödrarna på olika håll i landet. Dessa undersökningar har enligt

utredningen lett till att en rad förslag till stödåtgärder för de ensamstående

mödrarna framlagts.

Sedan remissyttranden inhämtats över familjeutredningens ovannämnda

betänkande har statsrådet Ulla Lindström enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande

den 2 mars 1956 tillkallat en beredning, som inom socialdepartementet

skall biträda vid fortsatt handläggning av frågan om samhällets stödåtgärder

för barnfamiljerna och spörsmål som hänger samman med dessa.

Utskottet

1954 års familjeutredning har i sitt i september i fjol avlämnade betänkande,

»Samhället och barnfamiljerna», ägnat de ensamstående mödrarnas

problem en särskild undersökning. Utredningen har gjort en inventering av

de olika åtgärder som vidtagits från samhällets sida för att stödja de ensamstående

mödrarna och den har också givit olika uppslag till en fortsatt

utbyggnad av samhällets stödåtgärder. Härvid har utredningen i enlighet

med sina direktiv särskilt beaktat samhällets åtgärder av olika slag när det

gäller att underlätta barnens vård. Även de speciella svårigheter som be
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 13 år 1956

5

rörs i nu förevarande motion — nämligen de som uppkommer då barn

som är placerade på daghem av olika slag eller sköter sig själva efter skolans

slut blir sjuka och inte kan gå till daghemmet eller skolan utan måste

vårdas i hemmet — har uppmärksammats av utredningen. Denna har också

givit vissa uppslag till frågans lösning och har bl. a. diskuterat möjligheterna

att ordna en hemhjälpsförmedling för deltidsarbetande arbetskraft

som krishjälp till hemmen, t. ex. då barn till förvärvsarbetande mödrar blir

sjuka.

Det finns vidare anledning antaga att den pågående bearbetningen av

socialstyrelsens ovan i utlåtandet omnämnda intervjuundersökning skall ge

en värdefull belysning av förevarande spörsmål.

Över familjeutredningens betänkande har efter remiss ett stort antal myndigheter

och organisationer avgivit yttrande. Bearbetningen härav pågår nu

inom socialdepartementet. I enlighet med Kungl. Maj :ts bemyndigande den

2 mars 1956 har vidare tillkallats en särskild beredning med uppdrag att

inom socialdepartementet biträda vid fortsatt handläggning av frågan om

samhällets stödåtgärder för barnfamiljerna och därmed sammanhängande

spörsmål. På denna beredning ankommer att genomgå de familjepolitiska

frågor som aktualiserats av familj eutredningen och i de remissyttranden

som avgivits över utredningens betänkande. Beredningen skall därvid utföra

de kompletterande undersökningar, som kan bli erforderliga för att klarlägga

de ekonomiska, tekniska och administrativa verkningar, som är förknippade

med de familjepolitiska åtgärderna.

Utskottet vill slutligen erinra om att motsvarande problem som i motionen

berörts i vad avser de ensamstående förvärvsarbetande mödrarna kan uppkomma

även när det gäller andra grupper än dessa, såsom för de ensamstående

förvärvsarbetande fäderna och för förvärvsarbetande med hemmavarande

åldringar. Ett motsvarande inkomstbortfall kan över huvud taget

förekomma så snart någon icke förvärvsarbetande, som sammanbor med

en förvärvsarbetande, blir sjuk och måste vårdas i hemmet.

Som av vad utskottet ovan anfört framgår torde det delproblem som uppmärksammats

i motionen komma att upptagas till behandling i sitt större

sammanhang. Anledning torde saknas att göra den i motionen berörda frågan

till föremål för särskild utredning.

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

att förevarande motion, II: 355, icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 6 mars 1956

På andra lagutskottets vägnar:

ELSA JOHANSSON

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 13 år 1956

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Nils Elowsson, Axel E. Svensson, Sunne,

fru Carlqvist, fru Svenson*, herrar Huss*, Mannerskantz och Grönkvist;

samt

från andra kammaren: fru Johansson i Norrköping, herr Nilsson i

Göteborg, fru Västberg, herr Odhe, fröken Höjer, fru Ewerlöf, herrar Ericsson

i Näs* och Rimmerfors.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

560485

Stockholm 1956. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.