Utlåtande i anledning av väckt motion angående utredning av frågan om stöd i vissa fall till ensamstående förvärvsarbetande mödrar med barn under 16 år.
1956-03-06 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1956:13, Utlåtande i anledning av väckt motion angående utredning av frågan om stöd i vissa fall till ensamstående förvärvsarbetande mödrar med barn under 16 år.
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 13 år 1956
1
Nr 13
Utlåtande i anledning av väckt motion angående utredning av
frågan om stöd i vissa fall till ensamstående förvärvsarbetande
mödrar med barn under 16 år.
I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 355,
vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Nihlfors och fru Sjöstrand
hemställt »att riksdagen måtte hos Kungl. Maj :t hemställa om utredning av
frågan rörande lämpligaste sättet för stöd i vissa fall till ensamstående förvärvsarbetande
mödrar med barn under 16 år, då barnet vid sjukdom måste
vårdas av modern i hemmet, samt att Kungl. Maj :t framlägger för riksdagen
de förslag, vartill en sådan utredning kan föranleda».
Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sin hemställan,
får utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa
till motionen.
Motionen
Efter att i motionen ha lämnat vissa statistiska uppgifter om antalet ofullständiga
familjer med minderåriga barn erinrar motionärerna om en del av
de stödåtgärder till förmån för dessa familjer som samhället under senare
år vidtagit. Emellertid finner motionärerna det angeläget, att ytterligare
stödåtgärder vidtages i det fall då en ensamstående förvärvsarbetande moder
måste taga ledigt från sitt arbete för att i hemmet vårda ett sjukt barn.
Motionärerna anför härom bl. a.:
En situation, som visat sig vara oerhört svår att bemästra, är den som den
förvärvsarbetande ensamstående modern med småbarn placerade på dageller
famljedaghem kommer i, då barnet insjuknar och måste vårdas^ i det
egna hemmet. Samma besvärligheter uppstår, då skolbarn i yngre åldrar
måste vårdas hemma för sjukdom. Kan inte modern skaffa hemhjälp i all
hast eller hemsyster, där sådan finns, tvingas hon ofta ta ledigt från sitt
arbete med följd att hon, utöver alla andra för henne kanske till slut normala
bekymmer, även drar på sig ekonomiska förluster genom minskad ellei förlorad
arbetsinkomst.
I fortsättningen anför motionärerna, att den tanken från något håll framkastats,
att någon form av daghjälp skulle kunna erhållas från sjukkassa
under barnets sjukdom, om modern på grund därav tagit ledigt från sitt
förvärvsarbete med ekonomisk förlust som följd och under förutsättning att
läkare styrker nödvändigheten av moderns hemmavaro. Givetvis bör, anför
1 liihamj till riksdagens protokoll 1956. 9 samt. 2 avd. Nr 13
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 13 år 1953
motionärerna vidare, även i dylikt fall styrkas, att hemhjälp genom kommunens
försorg inte kunnat anskaffas.
Avslutningsvis uttalas i motionen, att vid en undersökning förmodligen
även andra vägar till en rimlig lösning av föreliggande problem kan visa sig
vara lika lämpliga eller bättre.
1954 års familjeutredning, m. m.
Kungl. Maj :t bemyndigade den 16 augusti 1954 statsrådet Ulla Lindström
att tillkalla en sakkunnig med uppdrag att göra en inventering av de familjepolitiska
åtgärderna. I direktiven till utredningen, vilken antog namnet 1954
års familjeutredning, erinrade statsrådet Lindström (anförande till statsrådsprotokollet
den 16 augusti 1954) om att något särskilt befolkningsinstitut
med uppgift att fortlöpande studera de befolkningspolitiska åtgärderna, deras
tillämpning i praktiken och deras konsekvenser för olika grupper i samhället
icke upprättats och uttalade, att ett sådant institut f. n. ej heller torde vara
erforderligt. Vidare anförde statsrådet Lindström bl. a.:
Däremot föreligger det onekligen goda skäl för att nu företaga en systematisk
inventering av hur de olika familjepolitiska åtgärderna har verkat
under en något längre epok, sådan som den senaste krigs- och efterkrigstiden,
av vad som till äventyrs saknas i deras utformning för att de skall göra
maximal nytta inom sin nuvarande ekonomiska ram och av vilka nya behov
som aktualiserats vid sidan av dem. En inventering och kartläggning av den
samhälleliga familjepolitikens former och yttringar är sålunda önskvärd.
Några nya omfattande utredningar bör inte nu inledas. Familjeproblemen har
under de senaste åren studerats i olika sammanhang, varför en sammanställning
av resultat från olika institutioners, kommittéers och enskilda forskares
material torde kunna ge en god bild av läget. Olika förslag till åtgärder
av familjepolitisk karaktär har---framlagts under 1940- och 50-talen
och bör, i den män de inte har förverkligats, upptagas till en ny och med utgångspunkt
från nuläget kritisk bedömning utifrån synpunkten av huruvida
de är realiserbara eller inte i befintligt eller omarbetat skick.
Vid inventeringsarbetet borde, framhölls slutligen i direktiven, särskilt
uppmärksammas de ensamstående mödrarnas problem, när det gällde alla
i direktiven nämnda samhällsåtgärder för underlättande av barnens vård.
Familj eutredningen avlämnade i september 1955 ett betänkande, Samhället
och barnfamiljerna (SOU 1955: 29), vari även de ensamstående mödrarnas
problem upptagits till behandling i en rad olika avseenden. Utredningen
betonar, att de ofullständiga familjerna utgör en ur utredningens synpunkt
betydelsefull kategori; de ensamstående männen med barn lämnas emellertid
i utredningen i stort sett därhän, och undersökningen begränsas till
att avse de ensamstående mödrarnas ekonomiska och sociala läge.
Av de statistiska uppgifter, som familjeutredningen i sitt betänkande lämnar,
framgår bl. a., att år 1950 av landets totalt ca 974 000 familjer med
hemmavarande barn under 16 år inte mindre än 89 600 eller ca 9 % var
ofullständiga i den meningen, att en ogift, förut gift eller gift med maken
Andra lagutskottets utlåtande nr 13 år 1956
3
ej samboende person bodde tillsammans med hemmavarande barn under
16 år, inräknat styvbarn, adoptivbarn och fosterbarn. Av de ofullständiga
familjerna hade 78 900 eller ca 7/8 som familjelöreståndare en ensamstående
moder. De ensamstående fäderna med hemmavarande barn under 16
år var 10 700. Antalet barn under 16 år var år 1950 i hela riket 1 724 000
varav i de ofullständiga familjerna 136 100; härav kom 16 500 på ofullständig
familj med manlig och 119 600 på ofullständig familj med kvinnlig
familj eföreståndare.
I fråga om de former för barntillsyn som tillämpas av förvärvsarbetande
föräldrar är, framhåller familjeutredningen, kunskapen otillfredsställande.
Vissa uppgifter kunde dock hämtas ur den omfattande intervjuundersökning
bland förvärvsarbetande mödrar med barn under sju år, som Stockholms
stad gjorde år 1948 (Generalplan för Stockholms barnstugor 1952, s.
20). Denna undersökning visade, att barnen omhändertogs på följande sätt
(procentuell fördelning):
Barnet var i hemmet under tillsyn av hemhjälp, släkting eller annan
person ........................................................ 41
Barnet var borta hos släkting eller annan person.................... 23
Barnet var i daghem ............................................ 23
Barnet medföljde till arbetet, gick i skola, barnträdgård, vistades på
annan ort etc................................................... 13
Summa 100
Familjeutredningen framhåller, att hemhjälp och släktingar spelade den
största rollen; daghem förekom endast i en fjärdedel av fallen. Liknande
resultat framkommer, uttalar utredningen, i den vid tiden för utredningens
slutförande pågående s. k. »Normalbarnsundersökningen» i Stockholm att
döma av de intervjuer som utredningen varit i tillfälle att ta del av.
Sedan 1943 ges visst statsbidrag till småbarnsinstitutioner (anstalter för
halvöppen baravård): daghem, förskolor och eftermiddaghem, drivna av
kommuner eller enskilda. Det sammanlagda platsantalet på sinåbarnsinstitutionerna
kan enligt familjeutredningen beräknas till ca 10 100 i daghem, 25 300
i lekskolor och 2 500 i eftermiddagshem. Av vissa kommuner bedriven familjedaghemsverksamhet
kunde dessutom beräknas ge ca 1 800 barn mera
stadigvarande vård. År 1955 beräknade man enligt utredningen att på vissa
håll ungefär 40 % av de barn som vistades på daghem var barn till ensamstående
mödrar.
Familjeutredningen förklarar sig ha kommit till den meningen att mycket
som redan är i gång på familjepolitikens område skulle kunna få befruktande
impulser till utveckling och nyorientering, om staten ville stödja
en social experimentverksamhet, och utredningen har därför skisserat ett
principutkast till en sådan verksamhet under ledning av sakkunniga från
olika områden.
Till klargörande av vilka slags verksamhetsgrenar försöksverksamheten
tänkes omfatta, lämnas i betänkandet eu sammanställning av sådana upp
-
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 13 år 1956
slag, som familj eu tredningen i olika sammanhang haft anledning att föra
fram eller som knyter an till frågor som utredningen berört. Av de uppslag
utredningen berört må här omnämnas endast följande, beträffande vilka utredningen
anför:
Familjedaghemsverksamhet (inkluderande yngre skolbarn) som inom ett
visst område ägnas speciell omvårdnad genom att en ledare för verksamheten
har intensiv kontakt med familjerna, ordnar kombination med förskoleverksamhet
och parklek, skaffar hemhjälp till familjedaghemsmödrar
vid sjukdom och för stor arbetsbörda etc.
Hemhjälpsförmedling som syftar till att tillhandahålla fullgod deltidsarbetande
arbetskraft som krishjälp till hemmen t. ex. då barn till förvärvsarbetande
mödrar blir sjuka. Organiseras i anknytning till hemvårdarinneverksamhet,
hemhjälp för gamla, arbetsförmedlingens ordinarie hemhjälpsförmedling
etc.
Kungl. Maj :t har den 10 juni 1955 uppdragit åt socialstyrelsen att företa
en särskild statistisk undersökning av de ensamstående mödrarna. Med anledning
av detta uppdrag har styrelsen under hösten 1955 låtit intervjua ca
1 200 ensamstående mödrar i hela landet om deras ekonomiska förhållanden,
bostads- och vårdproblem m. in. Familjeutredningen uttalar beträffande
denna undersökning, att när resultatet av densamma föreligger, kommer
möjligheterna att skildra de ensamstående mödrarnas aktuella läge att
bli ojämförligt bättre än nu. I detta sammanhang nämner familjeutredningen,
att i Danmark, där intresset för hithörande problem varit mycket intensivt
under de senaste åren, genomförts statistiska undersökningar av de ensamstående
mödrarna på olika håll i landet. Dessa undersökningar har enligt
utredningen lett till att en rad förslag till stödåtgärder för de ensamstående
mödrarna framlagts.
Sedan remissyttranden inhämtats över familjeutredningens ovannämnda
betänkande har statsrådet Ulla Lindström enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande
den 2 mars 1956 tillkallat en beredning, som inom socialdepartementet
skall biträda vid fortsatt handläggning av frågan om samhällets stödåtgärder
för barnfamiljerna och spörsmål som hänger samman med dessa.
Utskottet
1954 års familjeutredning har i sitt i september i fjol avlämnade betänkande,
»Samhället och barnfamiljerna», ägnat de ensamstående mödrarnas
problem en särskild undersökning. Utredningen har gjort en inventering av
de olika åtgärder som vidtagits från samhällets sida för att stödja de ensamstående
mödrarna och den har också givit olika uppslag till en fortsatt
utbyggnad av samhällets stödåtgärder. Härvid har utredningen i enlighet
med sina direktiv särskilt beaktat samhällets åtgärder av olika slag när det
gäller att underlätta barnens vård. Även de speciella svårigheter som be
-
Andra lagutskottets utlåtande nr 13 år 1956
5
rörs i nu förevarande motion — nämligen de som uppkommer då barn
som är placerade på daghem av olika slag eller sköter sig själva efter skolans
slut blir sjuka och inte kan gå till daghemmet eller skolan utan måste
vårdas i hemmet — har uppmärksammats av utredningen. Denna har också
givit vissa uppslag till frågans lösning och har bl. a. diskuterat möjligheterna
att ordna en hemhjälpsförmedling för deltidsarbetande arbetskraft
som krishjälp till hemmen, t. ex. då barn till förvärvsarbetande mödrar blir
sjuka.
Det finns vidare anledning antaga att den pågående bearbetningen av
socialstyrelsens ovan i utlåtandet omnämnda intervjuundersökning skall ge
en värdefull belysning av förevarande spörsmål.
Över familjeutredningens betänkande har efter remiss ett stort antal myndigheter
och organisationer avgivit yttrande. Bearbetningen härav pågår nu
inom socialdepartementet. I enlighet med Kungl. Maj :ts bemyndigande den
2 mars 1956 har vidare tillkallats en särskild beredning med uppdrag att
inom socialdepartementet biträda vid fortsatt handläggning av frågan om
samhällets stödåtgärder för barnfamiljerna och därmed sammanhängande
spörsmål. På denna beredning ankommer att genomgå de familjepolitiska
frågor som aktualiserats av familj eutredningen och i de remissyttranden
som avgivits över utredningens betänkande. Beredningen skall därvid utföra
de kompletterande undersökningar, som kan bli erforderliga för att klarlägga
de ekonomiska, tekniska och administrativa verkningar, som är förknippade
med de familjepolitiska åtgärderna.
Utskottet vill slutligen erinra om att motsvarande problem som i motionen
berörts i vad avser de ensamstående förvärvsarbetande mödrarna kan uppkomma
även när det gäller andra grupper än dessa, såsom för de ensamstående
förvärvsarbetande fäderna och för förvärvsarbetande med hemmavarande
åldringar. Ett motsvarande inkomstbortfall kan över huvud taget
förekomma så snart någon icke förvärvsarbetande, som sammanbor med
en förvärvsarbetande, blir sjuk och måste vårdas i hemmet.
Som av vad utskottet ovan anfört framgår torde det delproblem som uppmärksammats
i motionen komma att upptagas till behandling i sitt större
sammanhang. Anledning torde saknas att göra den i motionen berörda frågan
till föremål för särskild utredning.
På grund av det anförda får utskottet hemställa,
att förevarande motion, II: 355, icke måtte föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Stockholm den 6 mars 1956
På andra lagutskottets vägnar:
ELSA JOHANSSON
6
Andra lagutskottets utlåtande nr 13 år 1956
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herrar Nils Elowsson, Axel E. Svensson, Sunne,
fru Carlqvist, fru Svenson*, herrar Huss*, Mannerskantz och Grönkvist;
samt
från andra kammaren: fru Johansson i Norrköping, herr Nilsson i
Göteborg, fru Västberg, herr Odhe, fröken Höjer, fru Ewerlöf, herrar Ericsson
i Näs* och Rimmerfors.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
560485
Stockholm 1956. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.