Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående viss ändring av 7 § lagen om förskottering av underhållsbidrag till barn. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 130 i första kammaren av herrar Pettersson och Elmgren samt nr 172 i andra kammaren av herr Bengtsson i Varberg.

1956-04-17 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1956:22, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående viss ändring av 7 § lagen om förskottering av underhållsbidrag till barn. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 130 i första kammaren av herrar Pettersson och Elmgren samt nr 172 i andra kammaren av herr Bengtsson i Varberg.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 22 är 1956

1

Nr 22

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående viss

ändring av 7 § lagen om förskottering av underhållsbidrag

till barn.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 130 i första kammaren av

herrar Pettersson och Elmgren samt nr 172 i andra kammaren av herr

Bengtsson i Varberg.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, att 7 § bidragsförskottslagen

ändras på sätt i motionerna anföres samt att vederbörande utskott

måtte utarbeta erforderlig ändring i lagtexten.

Till utveckling av yrkandet anföres i motionerna, att en bestämmelse

borde införas i bidragsförskottslagen, »att underhållsbidrag, som belöper

å tid före det bidraget fastställes, kan utgå till den del det belöper å tiden

högst ett år före fastställandet, ändock att det för budgetåret därigenom

beviljade bidragsförskottet konnne att överstiga 600 kronor». En dylik

retroaktiv ersättning påyrkas dock icke »i de fall där —--på grund

av moderns åtgöranden dröjsmål uppstår med fastställande av faderskapet

och underhållsbidrag åt barnet».

Till motivering för sitt ändringsförslag anför motionärerna bl. a., att

gällande utformning av 7 § bidragsförskottslagen i många fall kan »leda

till avsevärda förluster för barnamodern», beroende på att det kan taga

åtskillig tid innan underhållsbidraget till barnet blir fastställt och att bidragsförskott

ej annat än i viss begränsad utsträckning beviljas retroaktivt.

Beträffande den utveckling av skälen för sitt yrkande, som motionärerna

anfört, får utskottet hänvisa till motionen I: 130.

Över motionerna har utskottet i den ordning 46 § riksdagsordningen

föreskriver inhämtat yttrande av kungl. socialstyrelsen. Utskottet har

vidare berett Svenska landskommunernas förbund och Svenska stadsförbundet

tillfälle att yttra sig över motionerna.

Gällande bestämmelser

Enligt 1 § lagen den 11 juni 1943 om förskottering av underhållsbidrag

till barn (bidragsförskottslag) äger barn, vars fader enligt rättens beslut

587 56 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 9 saml. 2 avd. Nr 22

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 22 är 1956

eller skriftligt, av två personer bevittnat avtal är pliktig att till fullgörande

av lagstadgad underhållsskyldighet utgiva underhållsbidrag till barnet, att,

där fadern underlåter att betala förfallet belopp, i den utsträckning och

under de villkor, som sägs i lagen, av allmänna medel erhålla förskott å

underhållsbidraget (bidragsförskott). Bidragsförskott utgår enligt 2 § andra

stycket icke för längre tid än t. o. m. dagen före den då barnet fyller 16

år. Enligt 8 § utgår förskottet med det belopp barnets fader jämlikt rättens

beslut eller enligt avtal är skyldig att utgiva till barnets underhåll, dock

högst med 600 kronor för år räknat. Ansökning om bidragsförskott prövas

enligt 3 § av barnavårdsnämnden i den kommun där barnets moder är

mantalsskriven vid den tidpunkt då förskottet sökes. För lämnat bidragsförskott

inträder enligt 15 § den barnavårdsnämnd, som utgivit förskottet,

å vederbörande kommuns vägnar i barnets rätt till underhållsbidrag gentemot

den underhållsskyldige. Utgift för bidragsförskott bestrides enligt

20 §, i den män ersättning ej kunnat uttagas av den underhållsskyldige,

till 3U av statsverket och till ili av den kommun, vars barnavårdsnämnd

beviljat förskottet.

Bidragsförskott beviljas enligt 7 § för tiden fr. o. in. den månad, under

vilken förskottet sökts, samt, där den underhållsskyldige häftar i skuld

för tidigare förfallet bidrag, jämväl för tid, varå sådant bidrag belöper,

dock längst fr. o. m. andra månaden före den, under vilken förskottet

sökts, och utgår, där ej rätten till förskott skall upphöra tidigare, t. o. m.

utgången av det statliga budgetår, som löper vid förskottets beviljande.

Utan hinder av vad nu sagts må dock barnavårdsnämnd under juni månad

pröva ansökan om bidragsförskott jämväl för tiden t. o. m. utgången av

närmast följande budgetår.

Enligt beslut vid årets riksdag (prop. nr 20, andra lagutskottets uti.

nr 3 och rd. skr. nr 65) skall vissa ändringar genomföras i bidragsförskottslagen

fr. o. m. den 1 juli 1956. Dessa ändringar går i huvudsak ut

på att bidragsförskott skall kunna beviljas icke blott -—- såsom nu är fallet

-— då ett barns fader underlåter att fullgöra sin skyldighet att betala bidrag

till barnets underhåll utan även då ett barns moder brister i sin underhållsskyldighet

mot barnet. Ändringarna berör ej det i motionen framförda

förslaget om ändring i 7 §.

Historik

Institutet bidragsförskott infördes i vårt land efter beslut vid 193 7 års

riksdag genom lagen den 18 juni 1937 om förskottering av underhållsbidrag

till barn.

Förslag till sådan lag hade framlagts av 193A års barnpensioneringssakkunniga

i en utredning med förslag rörande förskottering av underhållsbidrag

till barn utom äktenskapet m. fl. (SOU 1936:47). Enligt 9 § i de

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 22 år 1956

3

sakkunnigas lagförslag beviljades bidragsförskott varje gång för ett år,

där ej rätten till förskott upphörde tidigare, samt utgick ej för längre tid

tillbaka än två månader före den månad, under vilken förskottet söktes.

I motiveringen till stadgandet om den sålunda till två månaders tid begränsade

retroaktiva ersättningen anförde de sakkunniga:

Då förskottet har till uppgift att avhjälpa ett aktuellt behov, borde det

principiellt sett icke beviljas för förfluten tid. För att emellertid moder

icke under alla förhållanden skall behöva omedelbart söka bidragsförskott,

då underhållsbidraget uteblir för en månad, med risk att annars förlora

rätten till bidragsförskott från denna tid, har möjlighet beretts att erhålla

förskott för en tid av två månader före den månad, under vilken förskottet

sökts.

De sakkunnigas förslag underställdes riksdagens prövning genom propositionen

nr 276 år 1937. I propositionen återgavs de sakkunnigas ovan

upptagna yttrande och lämnades en redogörelse för vad som i vissa över

de sakkunnigas förslag inhämtade remissyttranden anförts i ämnet. Under

remissbehandlingen hade invändningar gjorts mot att bidragsförskott skulle

kunna beviljas retroaktivt och föreslagits, att bidragsförskott skulle utgå

allenast fr. o. m. den månad, under vilken förskottet sökts. Härvid hade

anförts, att understöd från fattigvården kunde komma att dubbleras med

bidragsförskott. Föredragande departementschefen, statsrådet Möller, uttalade

emellertid i propositionen, att han i fråga om den tid, för vilken

bidragsförskott kunde beviljas retroaktivt, icke fann skäl att frångå de

sakkunnigas förslag, och det för riksdagen framlagda lagförslaget var, såvitt

nu är i fråga, likalydande med de sakkunnigas förslag.

Sammansatt stats- och andra lagutskott, som behandlade propositionen

i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 1, anförde icke någon erinran

mot vad de sakkunniga eller departementschefen uttalat, såvitt nu är i

fråga.

Nu gällande bidragsförskottslag antogs genom beslut vid 1943 års

riksdag.

Förslag till ändrad bidragsförskottslag hade framlagts år 1942 av socialvårdskommittén

i dess betänkande IV (SOU 1942: 29). Enligt kommitténs

förslag kunde förskott icke utgå för längre tid tillbaka än en månad — mot

två månader enligt 1937 års lag — före den månad, under vilken förskottet

söktes. Kommittén uttalade att den föreslagna tiden syntes fullt tillräcklig.

Anledningen till den förordade ändringen vore bl. a., att det stundom visat

sig ofördelaktigt ur indrivningssynpunkt, att modern dröjt över två månader

med sin ansökan och barnavårdsnämnden till följd därav ej fått

taga hand om indrivningen förrän tre månaders belopp redan förfallit till

betalning.

Förslag till ny bidragsförskottslag förelädes 1943 års riksdag genom

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 22 år 1956

proposition nr 183. Enligt den i propositionen lämnade redogörelsen för

remissbehandlingen av socialvårdskommitténs förslag hade barnavårdsnämnden

i Malmö anfört, att den befarade, att den inskränkta tiden för

retroaktivt bidrag skulle komma att medföra ett mycket stort antal bidragsförskottsärenden,

vilka rätteligen icke borde hänföras dit. I avsikt

att bevara rätten till retroaktivt bidrag ansökte, framhöll nämnden, vederbörande

om bidragsförskott redan då första underhållsbidraget utebleve,

trots att en viss oregelbundenhet i avseende å tiden för underhållsbidragets

erläggande redan tidigare förekommit. Med den kännedom barnavårdsnämnden

hade om svårigheterna att få ett bidragsförskottsärende att

upphöra som sådant ärende måste den föreslagna bestämmelsen enligt

nämndens uppfattning komma att medföra ett högst ökat antal bidragsförskottsärenden

med ty åtföljande arbete för barnavårdsnämnderna och

länsstyrelserna. Den gällande bestämmelsen borde därför bibehållas. Den

av socialvårdskommittén föreslagna begränsningen i retroaktiviteten avstyrktes

vidare av bl. a. barnavårdsnämnden i Stockholm, som anförde,

att begränsningen i många fall komme att lända sökanden till nackdel.

Till utveckling härav anförde nämnden bl. a., att det sedan faderskap

fastställts av domstol kunde dröja flera veckor, innan utskrift av beslutet

kunde erhållas och företes vid ansökan om bidragsförskott. Vidare åberopade

nämnden, att det, om modern sökte införsel för underhållsbidrag

och den underhållsskyldige slutat sin anställning, kunde draga ut på tiden

innan hon finge vetskap härom och om att hon hade möjlighet att få bidragsförskott.

Skulle bidragsförskott endast få utgå retroaktivt för en

månad ginge modern därvid miste om underhållsbidraget för denna tid.

Föredragande departementschefen, statsrådet Möller, anförde i propositionen,

att socialvårdskommitténs förslag att förskott icke skulle kunna

utgå för längre tid tillbaka än en månad före den, under vilken förskott

söktes, syntes hava upptagits huvudsakligen med hänsyn till vissa fördelar

ur indrivningssynpunkt, som skulle vara förenade därmed. Departementschefen

fann förslaget icke tillräckligt starkt motiverat. Fastmera

hade enligt departementschefens mening vägande skäl anförts för ett bibehållande

av gällande bestämmelser med tvåmånaderstid i stället för enmånadstid.

Härutinnan hänvisade departementschefen särskilt till vad som

anförts av barnavårdsnämnderna i Stockholm och Malmö.

Propositionen behandlades av andra lagutskottet i dess av riksdagen

godkända utlåtande nr 28. Utskottet anförde icke någon erinran mot propositionens

förslag såvitt nu är i fråga.

Remissyttranden

För Svenska stadsförbundet har yttrande å förbundets vägnar avgivits

av dess styrelse. Styrelsen anför, att ett genomförande av den i motionerna

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 22 år 1956

o

påyrkade ändringen av 7 § lagen om förskottering av underhållsbidrag till

barn möter vissa betänkligheter främst ur administrativ synpunkt, men

uttalar, att den dock vill tillstyrka åtgärder i motionernas syfte. Vägande

skäl kan enligt styrelsens mening anföras till förmån för detta syfte. Det

torde nämligen enligt styrelsen med fog kunna göras gällande, att den

olikställighet mellan ensamstående mödrar beträffande möjligheten att erhålla

bidragsförskott, som uppkommer därigenom att i vissa fall avtal om

underhållsbidrag fördröjts eller alls icke kunnat träffas, icke är sakligt

berättigad. I sitt yttrande uppehåller sig styrelsen i övrigt vid de betänkligheter

mot den föreslagna ändringen som styrelsen funnit möta. Styrelsen

anför härutinnan:

Emellertid kan man fråga sig om icke verkningarna av den i motionen

föreslagna översynen av 7 § i lagen om förskottsbetalning av underhållsbidrag

bli sådana att de — framför allt då fråga är om större retroaktiva

belopp — komma att strida mot lagens andemening, nämligen att bidragsförskottet

skall komma enbart barnet till godo. Öfta torde det i och för

sig vara befogat att även ett retroaktivt förskottsbelopp utbetalas helt eller

delvis till annan än modern, exempelvis om modern icke haft hand om

barnet under hela den tid beloppet avser. På grund av svårigheter att

långt i efterhand frambringa tillförlitligt utredningsmaterial som grund för

barnavårdsnämndernas ställningstagande i dessa frågor torde man dock få

räkna med utbetalningar som i realiteten icke överensstämma med lagens

syfte. Därtill kommer att undersökningar av detta slag måste medföra en

kraftig administrativ belastning, även det ett förhållande som talar mot

eu utvidgning av redan existerande möjligheter till retroaktiv utbetalning

av bidragsförskott. Det senast sagda gäller givetvis även vid tillämpning

för förfluten tid av bestämmelserna ill §, 2 och 3 mom.

Styrelsen anför vidare, att den önskar påpeka en konsekvens av den

påyrkade lagändringen, som icke ter sig tilltalande ur kommunal synpunkt,

samt anför:

— — — Jämlikt 3 § prövas ansökning om bidragsförskott av barnavårdsnämnden

i den kommun där barnets moder är mantalsskriven vid

den tidpunkt då förskottet sökes. Om en moder nyligen blivit mantalsskriven

på viss plats och där blivit tilldömd underhållsbidrag, som avser

exempelvis hela det föregående året, skall ansökan om bidragsförskott

prövas och förskottet utbetalas av barnavårdsnämnden där hon är mantalsskriven.

På grund av bestämmelserna i 20 § om fördelningen mellan

stat och kommun av kostnaden för bidragsförskotten blir den kommun i

vilken bidragsförskott utbetalas oskäligt drabbad av en utgift och pålagd

en skyldighet att vidtaga kravåtgärder, som sakligt sett borde åvila annan

kommun.

Avslutningsvis anför styrelsen, att den vill framhålla, att en ändring av

ifrågavarande lagrum bör ske så att även ett definitivt avtal om underhållsbidrag,

som avlöser ett preliminärt, kan ge upphov till en retroaktiv

tillämpning i förskottshänseende.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 22 år 1956

Styrelsen för Snenska landskommunernas förbund tar i yttrande å förbundets

vägnar visserligen ej uttryckligen ställning för eller emot yrkandet

i motionerna, men anför huvudsakligen skäl emot bifall till detsamma.

Styrelsen anför:

Förbundet har icke genom sin centralbyrå noterat några önskemål från

kommunernas sida om ändringar av de bestämmelser, som kritiserats i de

remitterade motionerna. Huru än tidsbestämning eller beloppsmaxiinum

i förevarande fall fastställes, torde uppstå vissa gränsfall, som icke ge helt

rimliga resultat. Viss återhållsamhet bör enligt styrelsens mening nu iakttagas

i fråga om ändringar i bidragsförskottslagen med hänsyn till det

förslag som allmänna statsbidragsutredningen i dagarna framlagt. Detta

förslag innebär bl. a., att det nuvarande statsbidraget till förskottering av

underhållsbidrag skall upphöra som självständigt statsbidrag. Detta kan

sägas innebära att hela kostnaden för bidragsförskotten skall bäras av

kommunerna. Då kommunerna icke längre bli bundna av statsbidragsvillkor,

blir det å andra sidan lättare att efter prövning i fall från fall ta

hänsyn till i motionerna påtalade förhållanden.

Socialstyrelsen, som i sitt yttrande berör, utöver yrkandet i motionerna,

också vissa konsekvenser av den gällande lagtextens utformning i 7 §, tillstyrker,

att en utredning verkställes angående ändring i de i yttrandet berörda

delarna av bidragsförskottslagen. Socialstyrelsen uttalar, att den

anser det rimligt, att möjligheten att erhålla bidragsförskott för tid före

den månad, under vilken bidraget blivit fastställt, utökas, samt anför:

Ju längre modern fått vänta, innan fastställelsen kommit till stånd,

desto större torde i allmänhet hennes behov vara av att utfå sina bidrag,

när de första gången förfaller till betalning. Att förskottera detta bidrag

till en ej alltför snäv gräns, torde knappast kunna sägas innebära något

avsteg från principen, att bidragsförskottet skall avhjälpa ett aktuellt behov.

När det gäller att avgöra, var gränsen för den retroaktiva ersättningen

skall dragas, torde enligt socialstyrelsen viss hänsyn böra tagas även till

barnavårdsnämndernas möjligheter att indriva det förskotterade bidraget.

I detta sammanhang anför styrelsen:

Enligt 6 § lagen om införsel i avlöning, pension eller livränta kan införsel

beviljas för bidrag, som förfallit till betalning högst ett år, innan

beslut om införsel meddelas. Detta innebär, att hela det underhållsbidrag,

som avser tiden före bidragets fastställande, kan göras till föremål för

införsel när som helst under det år, som följer på fastställandet. Ju större

detta bidrag är, det vill säga ju längre tid de! belöper på, desto mindre är

dock utsikterna, att hela beloppet skall kunna uttagas av barnafadern vid

sidan av det löpande månatliga bidraget. Denna omständighet bör dock

ej tillåtas inverka alltför återhållande, när det gäller att bestämma hur

stor del av det första till betalning förfallna underhållsbidraget, som skall

kunna förskotteras.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 22 är 1956

7

Sammanfattningsvis anför socialstyrelsen, att den ingenting har att invända

mot motionärernas förslag, att bidragsförskott skall kunna beviljas

för bidrag, som belöper på tiden högst ett år före den månad, under vilken

underhållsbidraget blivit fastställt. Att därvid som motionärerna synes

avse, anför styrelsen, göra undantag för fall, där dröjsmålet med faderskapets

och underhållsbidragets fastställande förorsakats av modern, torde

knappast låta sig göra.

Utskottet

Såsom i motionerna framhålles kan det dröja åtskillig tid, innan ett

faderskap fastställes eller ett underhållsbidrag eljest utdömes eller avtalas.

Enär bidragsförskott förutsätter ett fastställt underhållsbidrag, kan

barnet ej enligt bidragsförskottslagen få något förskott under den tid, som

kan komma att gå, innan underhållsbidraget fastställes. Ej heller utgår särskilt

barnbidrag till barn utom äktenskap, beträffande vilket faderskapet

ej blivit fastställt, förrän barnet fyllt tre år. Däremot utgår allmänt barnbidrag

även till nu nämnda kategorier av barn.

Det i motionerna framlagda förslaget innebär att barnet, efter det underhållsbidraget

blivit genom dom eller avtal fastställt, skall kunna få bidragsförskott

retroaktivt, för förfluten tid intill ett år före fastställandet.

Om vårdnadshavaren — i regel modern — ej ensam kan draga försorg

om barnet under tiden till dess underhållsbidraget fastställes, måste alltså

barnet för sagda tid även vid bifall till motionärernas förslag lita till andra

hjälpformer. De ekonomiska svårigheter, som kan uppkomma under tiden

innan underhållsbidraget fastställes, avhjälpes alltså ej genom en sådan

ändring i bidragsförskottslagen som påyrkas i motionerna.

Ett bifall till förslaget i motionerna skulle å andra sidan innebära att

barnet, efter det underhållsbidraget fastställts, av allmänna medel kunde

erhålla ej blott löpande underhåll utan också ett kapitaltillskott för förfluten

tid. Väl kan — om socialhjälp ej sökes för barnet — dess underhåll,

t.ex. i vad avser kläder, ha blivit eftersatt under tiden innan underhållsbidraget

fastställes, och ett behov utöver vad det löpande underhållsbidraget

eller bidragsförskottet täcker kan på dylikt sätt ha uppkommit. Emellertid

bör det i dylika fall ankomma på vårdnadshavaren att undvika att barnets

behov eftersättes genom att vårdnadshavaren söker socialhjälp för barnet.

Att samhället skulle ge sin hjälp först i efterskott strider ej blott mot

vad som måste anses vara det för barnet bästa utan också mot uttryckliga

uttalanden som vid införandet i vårt land av bidragsförskottsinstitutet gjordes

om de principer, som borde ligga till grund för detsamma. Bidragsförskottet

avser enligt dessa uttalanden att täcka clt aktuellt behov och bör

icke utgivas för förfluten tid. Enligt utskottets mening har icke förebragts

skäl att frångå nämnda principer.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 22 år 1956

Utskottet kan, såsom av det ovanstående torde framgå, ej tillstyrka förslaget

i motionerna om retroaktiv ersättning genom bidragsförskott.

Utskottet hemställer,

att förevarande motioner, I: 130 och II: 172, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 17 april 1956

På andra lagutskottets vägnar:

ELSA JOHANSSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Nils Elowsson, Axel E. Svensson, fru

Carlqvist, herrar Huss, Mannerskantz*, Grönkvist, fru Hamrin-Thorell* och

herr Alvar Andersson;

från andra kammaren: fru Johansson i Norrköping, herrar Jacobsson

i Tobo, Nilsson i Göteborg*, fru Västberg, herrar Hagård, Carlsson i

Bakeröd, fröken Höjer och herr Johansson i Södertälje.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Sthlra 193C. K. L. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.