Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj:t begära en utredning angående höjning av bidragslörskottens och de särskilda barnbidragens maximigräns».

1956-04-19 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1956:23, Skrivelse till Kungl. Maj:t begära en utredning angående höjning av bidragslörskottens och de särskilda barnbidragens maximigräns».

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 23 år 1956

1

Nr 23

Utlåtande i anledning av väckta motioner om höjning av

bidragsförskottens och de särskilda barnbidragens

maximibelopp.

Andra lagutskottet liar till behandling i ett sammanhang förehaft fyra

inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nämligen

dels de likalydande motionerna nr 349 i första kammaren av fru Sjöström-Bengtsson

m.fl. samt nr 266 i andra kammaren av fru Johansson

i Skövde och fru Lewén-Eliasson,

dels ock motionen nr 602 i andra kammaren av fru Holmquist och

fru Löfqvist i vad motionen avser höjning av bidragsförskottens maximibelopp;

motionen har i övrigt tilldelats första lagutskottet och behandlats i

dess utlåtande nr 22.

I motionerna 1:349 och 11:266 har hemställts »att riksdagen måtte i

skrivelse till Kungl. Maj:t begära en utredning angående höjning av bidragslörskottens

och de särskilda barnbidragens maximigräns». I motionen anföres,

att en höjning av bidragsförskottens och de särskilda barnbidragens

maximigräns till en nivå, som åtminstone står i någorlunda rimlig proportion

till barnkostnaderna, synes motionärerna vara av den angelägenhetsgrad,

att den omedelbart bör upptagas till behandling.

I motionen II: 602 har, såvitt motionen behandlats av andra lagutskottet,

hemställts, »att riksdagen måtte besluta---att § 8 i lagen om bidrags
förskott

ändras dithän, att beloppet 900 kronor fastställes som högsta

belopp per år».

Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

får utskottet hänvisa till motionerna I: 349 och II: 602.

Gällande bestämmelser

Enligt 1 § lagen den 26 juli 1947 om särskilda barnbidrag till änkors och

invaliders m. fl. barn skall i fall som angives i lagen, utöver allmänt barnbidrag,

av allmänna medel utgivas särskilt barnbidrag till uppehälle och

uppfostran åt barn. Sådant särskilt barnbidrag utgår efter inkomstprövning

med högst 600 kronor för barn och år. Bidraget utgår enligt 4 § icke

för längre tid än I. o. in. den månad, under vilken barnet fyller 16 år.

1—092 60 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 9 sand. 2 avd. Nr 23

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra lagutskottets utlåtande nr 23 år 1956

Särskilt barnbidrag utgår till vissa i 5 och 6 §§ angivna kategorier av

barn.

Enligt 5 § utgår bidraget

1) för barn, vars föräldrar avlidit; samt

2) för barn, vars fader eller moder avlidit, såframt vårdnaden om barnet

överflyttats till särskilt förordnad förmyndare samt barnet ej stadigvarande

bor tillsammans med den efterlevande av föräldrarna.

Enligt 6 § utgår särskilt barnbidrag jämväl

1) för barn, vars fader avlidit;

2) för barn, vars fader åtnjuter ålderspension, invalidpension eller sjukbidrag

enligt lagen om folkpensionering;

3) för barn, vars moder åtnjuter sådan folkpension, då föräldrarna ej

sammanlever samt modern har vårdnaden om eller stadigvarande bor tillsammans

med barnet;

4) för barn, vars moder är gift med annan än barnets fader, då styvfadern

åtnjuter folkpension samt modern har vårdnaden om eller stadigvarande

bor tillsammans med barnet; samt

5) för barn utom äktenskapet, beträffande vilket faderskapet ej fastställts

och som fyllt tre år.

Kommun skall enligt 19 § för varje kalenderår bidraga till kostnaderna

för särskilda barnbidrag med viss andel, motsvarande 3/2o % för varje

fullt tiotal skatteören per invånare i kommunen, av kostnaden för dylika

bidrag, som under året utbetalats för barn, beträffande vilka pensionsnämnd

inom kommunen under året varit behörig pröva ansökning av det

slag, varom är fråga, dock högst hälften av nämnda kostnad.

Enligt 1 § lagen den 11 juni 1943 om förskottering av underhållsbidrag

till barn (bidragsförskottslag) äger barn, vars fader enligt rättens beslut

eller skriftligt, av två personer bevittnat avtal är pliktig att till fullgörande

av lagstadgad underhållsskyldighet utgiva underhållsbidrag till barnet, alt,

där fadern underlåter att betala förfallet belopp, i den utsträckning och

under de villkor, som sägs i lagen, av allmänna medel erhålla förskott å

underhållsbidraget (bidragsförskott). Bidragsförskott utgår enligt 2 § andra

stycket icke för längre tid än t. o. m. dagen före den då barnet fyller 16 år.

Enligt 8 § utgår förskottet med det belopp barnets fader jämlikt rättens

beslut eller enligt avtal är skyldig att utgiva till barnets underhåll, dock

högst med 600 kronor för år räknat. Ansökning om bidragsförskott prövas

enligt 3 § av barnavårdsnämnden i den kommun, där barnets moder är mantalsskriven

vid den tidpunkt, då förskottet sökes. För lämnat bidragsförskott

inträder enligt 15 § den barnavårdsnämnd, som utgivit förskottet, å

vederbörande kommuns vägnar i barnets rätt till underhållsbidrag gentemot

den underhållsskyldige. Utgift för bidragsförskott bestrides enligt

20 §, i den mån ersättning ej kunnat uttagas av den underhållsskyldige, till

3/i av statsverket och till 1/4 av den kommun, vars barnavårdsnämnd beviljat

förskottet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 23 år 1956

3

Enligt beslut vid årets riksdag (prop. nr 20, andra lagutskottets uti. nr

3 och rd. skr. nr 65) skall vissa ändringar genomföras i bidragsförskottslagen

fr. o. in. den 1 juli 1956. Dessa ändringar går i huvudsak ut på att

bidragsförskott skall kunna beviljas icke blott — såsom nu är fallet — då

ett barns fader underlåter att fullgöra sin skyldighet att betala bidrag till

barnets underhåll utan även då ett barns moder brister i sin underhållsskyldighet

mot barnet.

Historik

De särskilda barnbidragen infördes i vårt land liksom bidragsförskotten

genom beslut vid 193 7 års riksdag (prop. nr 276, sammansatt statsoch

andra lagutskotts uti. nr 1 och rd. skr. nr 421); barnbidragen hade

dock föregåtts av vissa pensionstillägg enligt folkpensioneringslagen. Barnbidragen

utgick enligt lagen den 18 juni 1937 om barnbidrag (beteckningen

särskilda barnbidrag infördes för dessa bidrag först år 1947 i samband

med lagstiftningen om allmänna barnbidrag) för vissa grupper av

barn, nämligen för barn, vars föräldrar eller, då barnet adopterats, vars

adoptant eller adoptivföräldrar avlidit, med 300 kronor i ortsgrupp 1, 360

kronor i ortsgrupp 2 och 420 kronor i ortsgrupp 3. För övriga bidragsberättigade

grupper av barn utgick barnbidraget med följande årliga belopp

i nedan angivna ortsgrupper:

Ortsgrupp 1 Ortsgrupp 2 Ortsgrupp 3

för ett barn .................................... 240 kr. 300 kr. 360 kr.

för två barn .................................... 420 » 525 » 630 »

för tre barn .................................... 600 » 750 » 900 »

och för varje barn däröver ytterligare ... 120 » 150 » 180 »

Beloppen av bidragsförskotten var enligt lagen den 18 juni 1937 om förskottering

av underhållsbidrag till barn liksom barnbidragen dyrortsgiupperade

och utgick med samma årliga belopp som för de grupper av barn

med barnbidrag, för vilka bidragsbeloppet angivits i uppställningen här

ovan.

För tiden t. o. in. den månad, under vilken barnet fyllde två år, ökades

såväl barnbidraget som bidragsförskottet med ett årligt belopp av 60

kronor.

Såväl barnbidragen som bidragsförskotten var enligt 1937 års lagstiftning

inkomstprövade.

Den nu gällande bidragsförskottslagen tillkom vid 1943 års riksdag

(prop. nr 183, andra lagutskottets uti. nr 28 och rd. skr. nr 260). Beträffande

bidragsförskottens maximibelopp innebar den nya lagstiftningen

endast obetydliga jämkningar uppåt.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 23 år 1956

Då de allmänna barnbidragen beslutades vid 1 947 års riksdag fick de

tidigare barnbidragen, såsom ovan omnänts, beteckningen särskilda barnbidrag.

I den därvid antagna alltjämt gällande lagen den 26 juli 1947 om

särskilda barnbidrag till änkors och invaliders in. fl. barn (beträffande

dess antagande se prop. nr 288, sammansatt stats- och andra lagutskotts

uti. nr 5 och rd. skr. nr 499) slopades dyrortsgrupperingen och fastställdes

maximibeloppen för barn, som avses i 5 § (beträffande de olika kategorierna

av barn se under gällande bestämmelser ovan) till 420 kronor för

år samt för barn som avses i 6 § till 250 kronor för år. Det tidigare utgående

särskilda tillägget för barn under två år bortföll. Samtidigt med

antagande av 1947 års lag om särskilda barnbidrag genomfördes den

ändringen i bidragsförskottslagen, att maximibeloppet av förskottet gjordes

enhetligt och fastställdes till 250 kronor per barn och år. Beträffande

det särskilda barnbidraget bibehölls vid 1947 års lagstiftning inkomstprövningen;

beträffande bidragsförskottet slopades däremot denna prövning.

Vid 1952 års riksdag genomfördes en provisorisk förbättring av de

särskilda barnbidragen i det att dyrtidstillägg skulle utgå på dessa bidrag

(prop. nr 70, sammansatt stats- och andra lagutskotts uti. nr 1 och rd.

skr. nr 130). Del av riksdagen fattade beslutet om dyrtidstillägg avsåg

endast år 1952 och var att betrakta som ett provisorium. Tillägget konstruerades

med vissa fixa, fristående belopp, nämligen å särskilda barnbidrag

enligt 5 § i 1947 års lag ■— bidrag om högst 420 kronor om året — med 105

kronor samt å bidrag enligt 6 § i lagen — bidrag om högst 250 kronor om

året — med 70 kronor om året.

Samma år höjdes maximibeloppen av bidragsförskotten från 250 till

324 kronor per barn och år (prop. nr 230, sammansatt stats- och andra lagutskotts

uti. nr 3 och rd. skr. nr 391). Även denna höjning var att betrakta

som ett provisorium.

De nuvarande maximibeloppen för såväl de särskilda barnbidragen som

bidragsförskotten — 600 kronor per barn och år -— fastställdes genom beslut

vid 1953 års riksdag (prop. nr 36, sammansatt stats- och andra

lagutskotts uti. nr 5 och rd. skr. nr 89, såvitt avser särskilda barnbidrag,

samt prop. nr 14, sammansatt stats- och andra lagutskotts uti. nr 4 och rd.

skr. nr 88, såvitt avser bidragsförskott). Förslag till höjning av beloppen

hade framlagts av änkepensioneringskommittén i ett i november 1952

avgivet betänkande om stöd åt änkor och vissa andra ensamstående kvinnor

m. m. (SOU 1952:36). Änkepensioneringskommittén hade föreslagit

att maximibeloppen för de särskilda barnbidragen skulle höjas med 80

kronor eller till 500 resp. 330 kronor om året för de två bidragskategorierna.

Därjämte föreslogs indextillägg å de särskilda barnbidragen med 50 resp.

30 kronor för varje hel mångfald av tio, varmed pensionspristalet över
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 23 år 1956

5

steg 100. Beträffande bidragsförskotten hade kommittén föreslagit alt

maximibeloppet skulle fastställas till 420 kronor om året.

I eu i oktober 1952 inom socialdepartementet upprättad promemoria

angående särskilda barnbidrag och andra hjälpformer för ensamstående

mödrar ifrågasattes, huruvida ej de särskilda barnbidragens maximibelopp

borde fastställas till 600 kronor om året. Ett månatligt högsta belopp

om 50 kronor ansågs ej vara tilltaget i överkant utan ansågs ligga i närheten

av — om också under — riksgenomsnittet för fattigvård och fosterlegor.

I ett stort antal fall torde enligt promemorian ej ens ett dylikt belopp

ge full försörjning. Å andra sidan borde bidraget ej sättas så högt

att det gynnade de ifrågavarande barnkategorierna framför barn i normala

självförsörjande familjer med låga inkomster.

Sedan socialstyrelsen berelts tillfälle att yttra sig över promemorian

hade styrelsen framhållit att en betydande del av de barn, som erhållit

bidragsförskott, för sin försörjning vore beroende av fortlöpande understöd

från fattigvården. Bidragsförskottets maximibelopp borde därför höjas.

En höjning till 600 kronor per barn och år borde enligt socialstyrelsens

mening anses såsom ett minimikrav.

I propositionen nr 36 till 1953 års riksdag anförde föredragande departementschefen,

statsrådet Sträng, i fråga om de särskilda barnbidragens

maximibelopp bl. a. följande:

Då jag vid avvägningen av det särskilda barnbidragets belopp utgått från

barnets behov har detta skett med den förutsättningen, att barnet ej erhåller

något understöd från den som har försörjningsplikt i förhållande

till barnet. Avseende har med andra ord icke fästs vid om barnet har

någon försörjare eller icke. Beloppet avser alltså såväl de föräldralösa

barnen som de övriga barnkategorier, som är bidragsberättigade. Emellertid

måste det förhållandet att de senare har båda eller den ena av föräldrarna

i livet, som kan draga försorg om barnet, böra verka reducerande

på barnbidragets storlek, enär behovet av understöd från det allmänna då

blir mindre. Denna inverkan bör dock enligt min mening icke komma till

uttryck däri att olika grundbelopp fastställes för föräldralösa och för andra

barn, utan endast i så måtto, att försörjarens förmåga att svara för försörjningen

inverkar minskande på bidraget i det speciella fallet. Försörjningsförmågan

synes därvid endast kunna mätas genom hänsynstagande

till den försörjningsskyldiges ekonomi. Barnbidraget bör med andra ord,

där försörjare finnes, vara inkomstprövat med hänsyn till försörjarens inkomst.

.lag föreslår alltså, åt! maximibeloppet lika för alla bidragsberättigade

barn fastställes till 600 kronor om året, och anser vidare att inkomstprövningen

av de särskilda barnbidragen bör bibehållas.

Det sammansatta stals- och andra lagutskottet anslöt sig i sitt av riksdagen

godkända utlåtande nr 5 till den ståndpunkt som departementschefen

intagit i frågan och uttalade, att eu avvägning av det gemensamma

maximibidraget till 600 kronor syntes lämplig, samt tillstyrkte propositionens

förslag.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 23 år 1956

I propositionen nr 1A till 1953 års riksdag framhöll föredragande departementschefen,

statsrådet Sträng, att han för egen del ansåg förhållandena

då vara sådana att eu omedelbar höjning av bidragsförskottens

maximibelopp vore nödvändig och alt höjningen icke borde ske efter eu

indexmässig framräkning med hänsyn till levnadsomkostnadernas utveckling

utan anpassas efter vad som kunde anses motsvara det verkliga behovet.

Visserligen funnes det ej någon statistik som belyste underhållsbidragens

storlek för inom- och utomäktenskapliga barn. Det torde dock

enligt departementschefen vara erforderligt med ett betydligt högre maximibelopp

för bidragsförskotten än det av änkepensioneringskommittén

föreslagna för att beloppet skulle kunna närmare ansluta sig till de underhållsbidrag

som dåmera fastställdes. För en mera avsevärd höjning talade

även storleken av barnkostnaderna och fosterlegorna. Departementschefen

förordade därför att maximibeloppet bestämdes till 600 kronor om året.

Det sammansatta stats- och andra lagutskottet erinrade i sitt av riksdagen

godkända utlåtande nr 4 om att fosterlegorna visserligen avsåge

att täcka all kostnad för barns fostran och vård medan bidragsförskottens

syfte vore att garantera endast den del i barnunderhållet som ålåge fadern.

Emellertid måste här enligt utskottet beaktas, att i fall där moderns försörjningsbörda

vore ingen eller mycket ringa den ekonomiska bördan för

barnen ålagts fadern. Följaktligen måste bidragsförskotten för att helt

kunna fylla sin uppgift även i de mest ömmande fallen till maximibeloppen

avvägas efter de totala barnkostnaderna. Utskottet fann med hänsyn

härtill den föreslagna uppräkningen av bidragsförskottens maximibelopp

till 600 kronor om året väl motiverat samt tillstyrkte propositionens

förslag.

1954 års familjeutrediiing in. m.

1 enlighet med Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 augusti 1954 tillkallade

statsrådet Ulla Lindström den 1 september samma år 195A års

familjeutredning för att verkställa en inventering av de familjepolitiska

åtgärderna in. in. Utredningen avgav i september 1955 ett betänkande,

»Samhället och barnfamiljerna» (SOU 1955:29), vari beröres bl. a. lagstiftningen

om de särskilda barnbidragen och om bidragsförskotten.

Över utredningens betänkande har avgivits remissyttranden av ett stort

antal myndigheter och organisationer.

För att inom socialdepartementet biträda vid fortsatt handläggning av

frågan om samhällets stödåtgärder för barnfamiljerna och därmed sammanhängande

spörsmål har enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande av den 2

mars 1956 sannna dag tillkallats en särskild beredning. Enligt de direktiv

för beredningen, som statsrådet Ulla Lindström efter gemensam beredning

med statsrådets övriga ledamöter anförde till statsrådsprotokollet nämnda

den 2 mars 1956, skall det ankomma på beredningen att genomgå de fa
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 23 år 1956

7

railjepolitiska spörsmål, som aktualiserats av familjeutredningen och i

de över utredningens betänkande avgivna remissyttrandena. Kostnaderna

för olika åtgärder skall beräknas. De administrativa problem som aktualiseras

skall klarläggas. Det skall dock inte ankomma på beredningen att

inbördes gradera olika åtgärder. Beredningens arbete bör enligt direktiven

bedrivas med skyndsamhet och resultaten redovisas i sådan tid, att

förslag på familjepolitikens område kan framläggas till 1957 års riksdag.

I den mån så visar sig lämpligt bör resultat av arbetet kunna framläggas

i etapper.

Kungl. Maj :t har vidare den 10 juni 1955 uppdragit åt socialstyrelsen

att företa en särskild statistisk undersökning rörande de ensamstående

mödrarna och deras särskilda problem. Med anledning härav har socialstyrelsen

under hösten 1955 låtit intervjua ca 1 200 ensamstående mödrar

i hela landet om deras ekonomiska förhållanden, bostads- och vårdproblem

m. m. Resultatet av intervjuerna bearbetas f. n. inom socialstyrelsen.

Utskottet

Möjligheterna till en intensifierad samhällelig insats på familjevårdens

område är f. n. föremål för ett livligt intresse. Sålunda har riksdagen i

år hos Kungl. Maj :t hemställt om förslag till 1957 års riksdag om en höjning

av de allmänna barnbidragen. Det är uppenbart att vid en utbyggnad

av familjevården särskild uppmärksamhet måste ägnas åt de grupper av

barn, som för sin försörjning är i första hand beroende av allenast den

ena av föräldrarna eller vars föräldrar avlidit. Dessa barn är i högre grad

än andra beroende av samhällelig hjälp. Här aktualiseras frågor såväl

om olika åtgärder för beredande av vård och tillsyn som också om direkt

ekonomisk hjälp. Lagstiftningen om de särskilda barnbidragen och om

bidragsförskotten kommer härvid givetvis i blickpunkten.

En kartläggning av de hittillsvarande formerna för samhällets familje»

vårdande åtgärder i vårt land har genomförts av 1954 års familjeutredning

och redovisats i dess i september i fjol avlämnade betänkande »Samhället

och barnfamiljerna». Utredningen har visserligen ej haft i uppdrag att

framlägga direkta förslag till åtgärder. Emellertid har betänkandet remissbehandlats,

och därvid har framkommit eu rad förslag och önskemål. Här

föreligger således ett stort material, som kan väntas ge en god belysning

av de föreliggande behoven och bästa sättet att tillgodose dem. Remissyttrandena

bearbetas nu inom socialdepartementet. För att biträda med

detta omfattande arbete har tillkallats eu särskild beredning.

Även den intervjuundersökning av omkring 1 200 ensamstående mödrar

med barn, som socialstyrelsen nyligen på uppdrag av Kungl. Maj:t genomfört,

torde, när dess resultat inom kort föreligger, ge en värdefull belysning

av de olika hjälpbehoven.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 23 år 1956

Vid den fortgående bearbetningen av det material som införskaffats

genom nämnda intervjuundersökning och av familjeutredningen samt vid

remissbehandlingen av utredningens betänkande blir det en viktig uppgift

att göra en lämplig avvägning av vilka åtgärder som bör vidtagas inom

ramen för de resurser, som står till förfogande för samhällets familjevårdande

insatser.

Utskottet anser mot bakgrund av det anförda, att riksdagen icke nu

bör taga ställning till frågan, huruvida maximibeloppen för bidragsförskotten,

såsom yrkas i motionen II: 602, bör höjas från nuvarande 600 till

900 kronor per barn och år. Ej heller finner utskottet erforderligt, att en

särskild utredning tillsättes för att utreda frågan om en höjning av maximibeloppen

för bidragsförskotten och för de särskilda barnbidragen, såsom

yrkas i de likalydande motionerna 1:349 och 11:266. Däremot vill utskottet

tillstyrka, att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer, att motionerna

överlämnas till den förut omnämnda särskilda beredning, som har

att inom socialdepartementet biträda vid fortsatt handläggning av samhällets

stödåtgärder för barnfamiljerna och därmed sammanhängande

.spörsmål, att av beredningen beaktas vid dess fortsatta arbete i enlighet

med de direktiv beredningen härvid kan komma att erhålla.

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av förevarande motioner, nämligen
1.

II: 602, såvitt nu är i fråga, samt

2. I: 349 och II: 266,

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t

ville överlämna ifrågavarande motioner — motionen II: 602

endast såvitt nu är i fråga -— till den inom socialdepartementet

tillkallade särskilda beredning, som har att inom departementet

biträda vid fortsatt handläggning av samhällets

stödåtgärder för barnfamiljerna, att av beredningen beaktas

vid dess fortsatta arbete.

Stockholm den 19 april 1956

På andra lagutskottets vägnar:

ELSA JOHANSSON

Vid delta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Nils Eiowsson, Axel E. Svensson, fru

Carlqvist, herrar Huss, Mannerskantz, Grönkvist, fru Hamrin-Thorell* och

herr Alvar Andersson;

från andra kammaren: fru Johansson i Norrköping, herrar Jacobsson

i Tobo, Nilsson i Göteborg*, fru Västberg, herrar Hagård, Carlsson i Bakeröd,

fröken Höjer* och herr Johansson i Södertälje.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Sthlm 1956. K. L. Beckman Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1956:194 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående reglering av sockernäringen i riket m. m., såvitt propositionen hänvisats till jordbru a1 i texten