Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 27 juli 195b

1956-04-24 · 24 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,8 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 23 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1956:26, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 27 juli 195b

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 26 år 1956

1

Nr 26

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag

till lag angående ändring i lagen den 27 juli 195b (nr

579) om nykterhetsvård, m. m.

Genom en den 23 mars 1956 dagtecknad proposition, nr 137, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj :t,

under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet förda

protokoll, föreslagit riksdagen att

dels, jämlikt § 87 regeringsformen, antaga vid propositionen fogade förslag

till

lag angående ändring i lagen den 27 juli 1954 (nr 579) om nykterhetsvård;

samt

lag om ändring i sinnessjuklagen den 19 september 1929 (nr 321),

dels ock antaga vid propositionen fogade förslag till

förordning angående ändrad lydelse av 2 och 10 §§ förordningen den 11

juni 1937 (nr 339) om mödrahjälp;

förordning angående ändring i förordningen den 14 maj 1954 (nr 250)

om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under vistelse å anstalt

m. in.; samt

förordning om ändring i folkbokföringsförordningen den 28 juni 1946

(nr 469).

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås med anledning av socialhjälpslagens tillkomst

ändringar i vissa lagar och författningar, som hänvisar eller eljest har anknytning

till fattigvårdslagen. Ändringar föreslås sålunda i lagen om nykterhetsvård,

sinnessjuklagen, förordningen om mödrahjälp, förordningen

om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under vistelse å anstalt

m. in., samt folkbokföringsförordningen.

Enligt förslaget anpassas nämnda lagar och författningar efter socialhjälpslagen.

I vissa av dem har också vidtagits jämkningar, som sammanhänger

med annan nyare lagstiftning. Ändringarna är i huvudsak av formell

natur.

Beträffande lagen om nykterhetsvård föreslås ändring även i annat hänseende.

Förslaget innebär härutinnan, att beslut, som innebär förordnande

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1956. 9 samt. 2 avd. Nr 26

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 26 år 1956

om övervakning eller meddelande av lydnadsföreskrift, skall gå i verkställighet

utan hinder av att beslutet icke äger laga kraft.

Ändringarna föreslås skola träda i kraft samtidigt med socialhjälpslagen

eller den 1 januari 1957.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 26 år 1956 3

De vid propositionen fogade författningsförslagen är av följande lydelse.

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 27 juli 1954 (nr 579) om nykterhetsvård

Härigenom förordnas, dels att 63 § lagen den 27 juli 1954 om nykterhetsvård

skall upphöra att gälla, dels att 3, 5 och 6 §§, 8 § 1 mom. samt 9, 15,

32, 36, 51, 61, 62 och 65 §§ samma lag skola erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan angives dels ock att i 4 § nämnda lag skall införas ett nytt moment,

betecknat 2 mom., av nedan angiven lydelse samt att hittillsvarande 2 och

3 mom. i samma paragraf skola erhålla närmast högre nummerbeteckning.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

3 §.

I varje------en länsnykterhetsnämnd.

Nykterhetsnämnderna skola-------av socialstyrelsen.

När i denna lag stadgas, att viss

åtgärd skall ankomma på eller anmälan

göras hos nykterhetsnämnden,

åsyftas därmed, såvida ej annat

utsäges, den kommunala nykterhetsnämnden

i den kommun, där den som

avses med åtgärden eller anmälan

har hemortsrätt eller eljest vistas.

När i denna lag stadgas, att viss

åtgärd skall ankomma på eller anmälan

göras hos nykterhetsnämnden,

åsyftas därmed, såvida ej annat

utsäges, den kommunala nykterhetsnämnden

i den kommun, där den

som avses med åtgärden eller anmälan

är mantalsskriven eller eljest

vistas.

2 mom. Kommunal nykterhetsnämnd

har därjämte

att förvalta till kommunens nykterhetsvård

anslagen eller eljest hörande

egendom, i den mån ej förvaltningen

därav uppdragits åt annan

nämnd eller åt särskild styrelse;

att själv eller genom ombud föra

kommunens talan i alla mål och

ärenden, som angå nylcterhetsvården;

samt

att jämväl i övrigt ombesörja de

angelägenheter avseende nykterhctsvården

inom kommunen, vilka äro

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 26 år 1956

(Nuvarande lydelse)

2 m o m. Utöver vad i 1 mom. sägs

åligger det länsnykterhetsnämnd att

hålla sig noggrant underrättad om

de kommunala nykterhetsnämndernas

verksamhet, att öva tillsyn över

att dessa fullgöra sina uppgifter samt

att lämna dem vägledning och bistånd.

Finner länsnykterhetsnämnd,--

Då länsnykterhetsnämnden---

3 mom. Angående nykterhetsnämnds

åligganden i övrigt är särskilt

stadgat.

(Föreslagen lydelse)

att hänföra till förvaltning och verkställighet.

3 m o m. Utöver vad i 1 mom. sägs

åligger det länsnykterhetsnämnd att

hålla sig noggrant underrättad om

de kommunala nykterhetsnämndernas

verksamhet, att öva tillsyn över

att dessa fullgöra sina uppgifter samt

att lämna dem vägledning och bistånd.

— länsnykterhetsnämnden föreskriver,

kommunal nykterhetsnämnd.

i mom. Angående nykterhetsnämnds

åligganden i övrigt är särskilt

stadgat.

5 §•

Kommunal nykterhetsnämnd skall

utgöras av särskilt tillsatt nämnd eller,

därest kommunens ringa folkmängd

eller liknande förhållande

gör sådan obehövlig, av kommunens

socialnämnd.

Kommunal nykterhetsnämnd skall

utgöras av särskilt tillsatt nämnd eller,

därest kommunens ringa folkmängd

eller liknande förhållande gör

sådan obehövlig, av kommunens fattigvårdsstgrelse.

Konungen äger------av länsnykterhetsnämnden.

Ledamöter i-----— av nämnden.

Vid val av suppleanter skall tilllika

bestämmas den ordning, i vilken

suppleanterna skola inkallas till

tjänstgöring.

I fråga om valbarhet till ledamot

eller suppleant, verkan av valbarhetens

upphörande och rätt till avsägelse,

mandattid och avgång, val av ordförande

och vice ordförande, ställe

och tid för sammanträde, suppleants

tjänstgöring och rätt att närvara vid

sammanträde, beslutförhet och jäv,

förfarandet vid fattande av beslut,

protokoll och reservation, tillkännagivande

varest och på vilka tider till

nämnden ställda framställningar

mottagas, skriftväxling, vård och för
-

Beträffande valbarhet, obehörighet,

rätt att avsäga sig uppdraget,

ledamots och suppleants tjänstgöringstid

och avgång, vissa prästers

rätt att deltaga i nämndens förhandlingar,

val av ordförande, vice ordförande

och kassaförvaltare, ordningen

för nämndens arbete, ordförandens

åligganden, ersättning åt ordförande

och ledamöter, medelsförvaltning,

avlämnande av utgifts- och

inkomstförslag, räkenskapers förande,

redovisning, granskning av nämn
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Andra lagutskottets utlåtande nr 26 år 1956

(Nuvarande lydelse)

dens räkenskaper och förvaltning

samt ledamots ansvarighet äger vad

i 10, 12—18 och 21 §§ i lagen om fattigvården

finnes stadgat rörande fattigvårdsstyrelse

motsvarande tilllämpning.

(Föreslagen lydelse)

tecknande av handlingar hörande till

nämndens arkiv, utseende av kassaförvaltare

samt ledamots ansvar och

skadeståndsskyldighet skall vad i

32—42 §§ kommunallagen är stadgat

rörande kommunens styrelse äga

motsvarande tillämpning; dock att

det ej är erforderligt, att protokoll

upptager annat än förteckning å närvarande

ledamöter samt för varje

ärende beslutet och skälen därför.

I fråga

stadsfullmäktige meddelar.

6 §.

Om i särskild kommunal nykterhetsnämnd

icke finnes ledamot, som

är läkare, skall vederbörande tjänsteläkare

närvara vid nämndens sammanträden,

i den mån han icke hindras

av andra tjänsteåligganden. Han

skall därvid äga rätt att deltaga i

överläggningarna samt att få sin

mening antecknad till protokollet.

Om i kommunal nykterhetsnämnd

icke finnes ledamot, som är läkare,

skall vederbörande tjänsteläkare närvara

vid nämndens sammanträden,

i den mån han icke hindras av andra

tjänsteåligganden. Han skall därvid

äga rätt att deltaga i överläggningarna

samt att få sin mening antecknad

till protokollet.

I stad-------förste stadsläkaren.

8 §•

1 mom. I kommun, där nykterhetsnämnden

utgöres av fattigvårdsstyrelsen,

skall kommunen utse en av

styrelsens ledamöter att för den tid

han är vald till ledamot bereda och

vara föredragande i de ärenden, som

ankomma på nykterhetsnämnds

prövning.

1 mom. I kommun, där nykterhetsnämnden

utgöres av socialnämnden,

skall kommunen utse en av socialnämndens

ledamöter att för den

tid han är vald till ledamot bereda

och vara föredragande i de ärenden,

som ankomma på nykterhetsnämnds

prövning.

9 §•

Länsnykterhetsnämnden skall — — — —--en ledamot.

I län,------en ledamot.

För varje--— — — — en suppleant.

Ledamöter och suppleanter utses Ledamöter och suppleanter utses

bland inom länet bosatta svenska bland inom länet bosatta svenska

män och kvinnor, som fyllt tjugutre män och kvinnor, som fyllt tjugutre

år. Beträffande obehörighet och rätt år. Beträffande behörighet och rätt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 26 år 1956

(Nuvarande lydelse)

att avsäga sig uppdraget äger vad i

12 § 1 mom. i lagen om fattigvården

finnes stadgat rörande fattigvårdsstyrelse

motsvarande tillämpning.

Ledamöter och------den avgångne.

Närmare bestämmelser — — — —--av Konungen.

Angående bestridandet------särskilt stadgat

(Föreslagen lydelse)

till avsägelse äger vad i 32 § kommunallagen

finnes stadgat rörande kommunens

styrelse motsvarande tilllämpning.

15 §.

Den som------störande levnadssätt.

Samma lag —-----kringflackande liv.

Beslut om övervakning enligt denna

paragraf går i verkställighet utan

hinder därav, att det ej äger laga

kraft.

32 §.

Länsstyrelsens slutliga---—--av beslutet.

Har beslutet —---— — tillställas åklagaren.

Där nykterhetsnämnd ej är sökande,

skall underrättelse om beslutet

översändas till nykterhetsnämnden i

hemortskommunen samt, om annan

nykterhetsnämnd tagit befattning

med ärendet, till denna nämnd.

Där nykterhetsnämnd ej är sökande,

skall underrättelse om beslutet

översändas till nykterhetsnämnden i

den kommun, där den som avses med

beslutet år mantalsskriven, samt om

annan nykterhetsnämnd tagit befattning

med ärendet, till denna nämnd.

36 §.

I samband------motsvarande tillämpning.

I den — —----förfogandet däröver.

Då beslut---—--om lydnadsföreskrifter.

Den myndighet,----— — till desamma.

Har nykterhetsnämnd beslutat om

lydnadsföreskrift, går beslutet i

verkställighet utan hinder därav, att

det ej äger laga kraft.

51 §.

Där det------motsvarande tillämpning.

Vare sig------motsvarande tillämpning.

Anstaltens styrelse------styrelsen utfärdat.

Beslut, som avses i denna paragraf,

går i verkställighet utan hinder

därav, att det ej äger laga kraft.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Andra lagutskottets utlåtande nr 26 år 1956

(Nuvarande lydelse)

61 §.

Länsstyrelses beslut-----

Talan föres hos Konungen genom

besvär, vilka skola ingivas till länsstyrelsen.

Länsstyrelsen skall skyndsamt

infordra förklaring över besvären,

om anledning därtill ej uppenbarligen

saknas, samt, efter att

hava införskaffat den ytterligare utredning,

som kan vara erforderlig,

till inrikesdepartementet insända

samtliga målet rörande handlingar

tillika med eget utlåtande.

Klagan över --------

över annat---------

(Föreslagen lydelse)

inför länsstyrelsen.

Talan föres hos Konungen genom

besvär, vilka skola ingivas till länsstyrelsen.

Länsstyrelsen skall skyndsamt

infordra förklaring över besvären,

om anledning därtill ej uppenbarligen

saknas, samt, efter att hava

införskaffat den ytterligare utredning,

som kan vara erforderlig, till

socialdepartementet insända samtliga

målet rörande handlingar tillika

med eget utlåtande.

— viss tid.

- är sagt.

62

över beslut av socialstyrelsen må

den som beslutet rörer söka ändring

hos Konungen genom besvär, vilka

skola ingivas till inrikesdepartementet.

65

Myndigheter, som handlägga ärenden

enligt denna lag, böra samarbeta

med varandra. Inbördes samarbete

bör ock äga rum mellan sådana myndigheter

samt fattigvårdsstgrelser,

barnavårdsnämnder och andra myndigheter

ävensom vårdanstalter och

organisationer, vilka utöva social

hj älpverksamhet.

§•

Över beslut av socialstyrelsen må

den som beslutet rörer söka ändring

hos Konungen genom besvär, vilka

skola ingivas till socialdepartementet.

§•

Myndigheter, som handlägga ärenden

enligt denna lag, böra samarbeta

med varandra. Inbördes samarbete

bör ock äga rum mellan sådana myndigheter

samt socialnämnder, barnavårdsnämnder

och andra myndigheter

ävensom vårdanstalter och organisationer,

vilka utöva social hjälpverksamhet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari

1957.

Tjänstgöringstiden för ledamötei

och suppleanter i särskild kommunal

ngkterhetsnämnd, vilka valts

med tillämpning av äldre bestämmelser,

skall upphöra med utgången av

år 1956. Nya val i enlighet med denna

lag skola äga rum i december

månad 1956 och avse tiden intill ut
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 26 år 1956

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

gången av året näst efter det, då allmänna

val av kommunens fullmäktige

första gången efter lagens

ikraftträdande ägt rum.

Tillsättes särskild nykterhetsnåmnd

i kommun, där sådan icke

finnes då denna lag träder i kraft,

skall val av ledamöter och suppleanter

i nämnden första gången förrättas

för tiden intill utgången av året

näst efter det, då allmänna val av

kommunens fullmäktige första gången

efter nämndens tillsättande ägt

rum.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 26 år 1956

9

Förslag

till

Lag

om ändring i sinnessjuklagen den 19 september 1929 (nr 321)

Härigenom förordnas, att 4 § 1., 6 §, 10 § 1., 15 §, 28 § 1., 33 § och 37 §

sinnessjuklagen1 den 19 september 1929 skola erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

4

1. Med sinnessjukhus förstås för

vård av sinnessjuka avsedd statsanstalt,

som enligt Konungens förordnande

skall vara sinnessjukhus, så

ock annan för dylik vård inrättad anstalt,

vilken blivit såsom sinnessjukhus

godkänd i den ordning Konungen

bestämmer. Sinnessjukhus må inrättas

såsom avdelning av fattigvårdsanstalt

eller av sjukvårdsanstalt, som

är avsedd jämväl för andra sjuka.

Den, som —-----eller on

(Föreslagen lydelse)

§•

1. Med sinnessjukhus förstås för

vård av sinnessjuka avsedd statsanstalt,

som enligt Konungens förordnande

skall vara sinnessjukhus, så

ock annan för dylik vård inrättad anstalt,

vilken blivit såsom sinnessjukhus

godkänd i den ordning Konungen

bestämmer. Sinnessjukhus må inrättas

såsom avdelning av hem, varom

stadgas i 18 § lagen om socialhjälp,

eller av sjukvårdsanstalt, som är avsedd

jämväl för andra sjuka.

6 §•

Vidtages icke av förmyndare, god

man, make eller annan åtgärd för

beredande av erforderlig vård åt sinnessjuk,

vare ordföranden i hälsovårdsnämnden

eller i fattigvårdsstyrelsen

i den ort, där den sjuke vistas,

eller polismyndigheten därstädes eller,

vad angår sinnessjuk, som är i

militärtjänst, vederbörande befälhavare

pliktig att föranstalta därom.

Bestämmelserna i första stycket

skola icke äga tillämpning i avseende

å sinnessjuk, som är intagen å

Vidtages icke av förmyndare, god

man, make eller annan åtgärd för

beredande av erforderlig vård åt sinnessjuk,

vare ordföranden i hälsovårdsnämnden

eller i socialnämnden

i den ort, där den sjuke vistas, eller

polismyndigheten därstädes eller, vad

angår sinnessjuk, som är i militärtjänst,

vederbörande befälhavare pliktig

att föranstalta därom.

Bestämmelserna i första stycket

skola icke äga tillämpning i avseende

å sinnessjuk, som är intagen i arbets
-

1 Senaste lydelse av 10 § 1. se SFS 1953: 67.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande nr 26 år 1956

(Nuvarande lydelse)

fattigvårdsanstalt utan rätt att lämna

anstalten eller å skyddshem, allmän

uppfostringsanstalt, alkoholistanstalt,

tvångsarbetsanstalt, anstalt,

som står under fångvårdsstyrelsens

inseende, militärhäkte eller häradseller

stadsfängelse. Beträffande sådan

sinnessjuk åligge skyldighet att

föranstalta om vård allenast den,

som enligt de rörande anstalten meddelade

föreskrifterna har att sörja

därför.

(Föreslagen lydelse)

hem, som avses i il § lagen om socialhjälp,

eller i skola tillhörande

barna- och ungdomsvården, allmän

vårdanstalt för alkoholmissbrukare,

tvångsarbetsanstalt, anstalt, som står

under fångvårdsstyrelsens inseende,

militärhäkte eller härads- eller stadsfängelse.

Beträffande sådan sinnessjuk

åligge skyldighet att föranstalta

om vård allenast den, som enligt de

rörande anstalten meddelade föreskrifterna

har att sörja därför.

10 §.

1. Då ansökan — — — sinnestillstånd (levnadsberättelse).

Vårdattest må utfärdas allenast av

legitimerad läkare eller av den, som

utan att vara legitimerad läkare innehar

befattning såsom provinsialläkare,

extra provinsialläkare, stadsläkare,

stadsdistriktsläkare, köpingsläkare

eller municipalläkare, eller

ock, efter medicinalstyrelsens särskilda

bemyndigande, av annan, som

av Konungen eller medicinalstyrelsen

förordnats att uppehålla läkarbefattning.

Vårdattest må ej meddelas

av läkare vid det sinnessjukhus,

varest intagning begäres; dock må

läkare vid sinnessjukhus, som drives

av landsting eller kommun, utfärda

vårdattest, då fråga är om förflyttning

till sjukhuset av någon,

som vårdas d fattigvårdsanstalt, där

läkaren omhänderlxar sjukvård, samt

annan läkare ej utan olägenhet eller

omgång kan anlitas. Vårdattest må ej

godkännas, därest den meddelats av

någon, som veterligen till den sjuke

står i den skyldskap eller i det svågerlag,

som enligt lag utgör jäv mot

domare.

Vårdattest må utfärdas allenast av

legitimerad läkare eller av den, som

utan att vara legitimerad läkare innehar

befattning såsom provinsialläkare,

extra provinsialläkare, stadsläkare,

stadsdistriktsläkare, köpingsläkare

eller municipalläkare, eller

ock, efter medicinalstyrelsens särskilda

bemyndigande, av annan, som

av Konungen eller medicinalstyrelsen

förordnats att uppehålla läkarbefattning.

Vårdattest må ej meddelas

av läkare vid det sinnessjukhus,

varest intagning begäres; dock må

läkare vid sinnessjukhus, som drives

av landsting eller kommun, utfärda

vårdattest, då fråga är om förflyttning

till sjukhuset av någon, som

vårdas i sådant hem eller arbetshem,

varom stadgas i 18 eller il § lagen

om socialhjälp, samt läkaren där

omhänderhar sjukvård och annan läkare

ej utan olägenhet eller omgång

kan anlitas. Vårdattest må ej godkännas,

därest den meddelats av någon,

som veterligen till den sjuke

står i den skyldskap eller i det svå
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Andra lagutskottets utlåtande nr 26 år 1956

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

gerlag, som enligt lag utgör jäv mot

domare.

15 §.

Betalning, som--—------den intagne.

Vad i---— — —---svara därför.

Angående kostnaden för vård av

sinnessjuk, som är medellös eller

omhändertagits jämlikt lagen om

samhällets barnavård, gälle vad

därom finnes särskilt stadgat; dock

må i fall, varom stadgas i andra stycket,

ersättning, som på grund av särskilt

åtagande utgivits, ej uttagas av

den intagne eller för honom försörjningspliktig.

Har i fall som avses i andra stycket

kommun utgivit socialhjälp till bestridande

av vårdkostnaden eller

jämlikt barnavårdslagen fått vidkännas

utgift för sagda kostnad, må ersättning

härför ej uttagas enligt 33—

36 §§ lagen om socialhjälp eller 68 §

barnavårds lagen.

28

1. Finnes av---------

Är någon---------

Vad ovan i detta moment stadgas

skall icke tillämpas i avseende å intagning

av den, som är intagen å anstalt,

varom i 6 § andra stycket förmäles,

och, vad angår å fattigvårdsanstalt

intagen, ej är berättigad att

lämna anstalten, utan skall därom

gälla vad i 33 och 48 §§ finnes föreskrivet.

Angående rätt — —------

33

Föreligga sådana omständigheter,

som i 28 § 1 mom. angivas, beträffande

någon, vilken är intagen å fattigvårdsanstalt

utan rätt att lämna

anstalten eller å skyddshem, allmän

uppfostringsanstalt, alkoholistanstalt

eller tvångsarbetsanstalt, må den,

som enligt de rörande anstalten meddelade

föreskrifterna har att sörja för

vård åt honom, föranstalta om hans

§•

- sin sinnessjukvård.

första punkten.

Vad ovan i detta moment stadgas

skall icke tillämpas i avseende å intagning

av den, som är intagen å anstalt,

varom i 6 § andra stycket förmäles,

utan skall därom gälla vad i

33 och 48 §§ finnes föreskrivet.

--i 32 §.

§•

Föreligga sådana omständigheter,

som i 28 § 1 mom. angivas, beträffande

någon, vilken är intagen i arbetshem,

som avses i 41 § lagen om

socialhjälp, eller i skola tillhörande

barna- och ungdomsvården, allmän

vårdanstalt för alkoholmissbrukare

eller tvångsarbetsanstalt, må den,

som enligt de rörande anstalten meddelade

föreskrifterna har att sörja

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande nr 26 år 1956

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

intagande för observation å sinnes- för vård åt honom, föranstalta om

sjukhus, som i 28 § 1 mom. sägs. hans intagande för observation å sinnessjukhus,

som i 28 § 1 mom. sägs.

Beträffande ansökan--—----hans sinnestillstånd.

I fråga —----- — å sökanden.

Har observationen--—--vederbörande anstalt.

37

Har någon, som jämlikt 28, 32 eller

33 § intagits å sinnessjukhus för

observation, vid observationen icke

befunnits vara i behov av vård å sådant

sjukhus, skall kostnaden för

vistelsen å sjukhuset under observationstiden

enligt föreskrifter, som

meddelas av Konungen, gäldas av

statsverket. I övrigt skola bestämmelserna

i 15 § första stycket i tilllämpliga

delar lända till efterrättelse

beträffande kostnaden för vistelse å

sinnessjukhus under observationstid,

och skall i fråga om sådan kostnad

vad i lagen om fattigvården och lagen

om samhällets barnavård är föreskrivet

om kostnad för vård å sinnessjukhus

äga motsvarande tilllämpning,

så vitt fråga är om den,

som är medellös eller omhändertagits

jämlikt sistnämnda lag.

§•

Har någon, som jämligt 28, 32 eller

33 § intagits å sinnessjukhus för

observation, vid observationen icke

befunnits vara i behov av vård å sådant

sjukhus, skall kostnaden för

vistelsen å sjukhuset under observationstiden

enligt föreskrifter, som

meddelas av Konungen, gäldas av

statsverket. I övrigt skola bestämmelserna

i 15 § första stycket i tilllämpliga

delar lända till efterrättelse

beträffande kostnaden för vistelse å

sinnessjukhus under observationstid.

Denna lag träder i kraft den 1 januari

1957.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 26 år 1956

13

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 2 och 10 §§ förordningen den 11 juni 1937 (nr 339)

om mödrahjälp

Härigenom förordnas, att 2 och 10 §§ förordningen den 11 juni 1937 om

mödrahjälp1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

2

Mödrahjälp lämnas-----

Hjälp enligt--— — — — dess

Mödrahjälp må icke lämnas till

kvinna, vilken är intagen d straffanstalt

eller därmed jämförlig anstalt,

å tvångsarbetsanstalt, alkoholistanstalt,

allmän uppfostringsanstalt eller

skyddshem, eller å anstalt för sinnesslöa,

fallandesjuka eller kroniskt

sjuka, och ej heller till kvinna, som

av fattigvården mottagits till stadigvarande

försörjning.

10

Socialstyrelsen har att med biträde

av statens fattigvårds- och barnavårdskonsulenter

utöva tillsyn över

tillämpningen av denna förordning

och med stöd av densamma meddelade

föreskrifter samt äger att i sådant

avseende till ledning för vederbörande

mödrahjälps- och barnavårdsnämnder

meddela nödiga råd

och anvisningar.

Klagan över------av 1

Över socialstyrelsens-----

(Föreslagen lydelse)

§•

— i landet.

födelse.

Mödrahjälp må icke lämnas till

kvinna, vilken är intagen i annat

barnhem än mödrahem eller i skola

tillhörande barna- och ungdomsvården

eller i fångvårds- eller tvångsarbetsanstalt.

§•

Socialstyrelsen har att med biträde

av statens socialvårdskonsulenter

utöva tillsyn över tillämpningen av

denna förordning och med stöd av

densamma meddelade föreskrifter

samt äger att i sådant avseende till

ledning för vederbörande mödrahjälps-

och barnavårdsnämnder meddela

nödiga råd och anvisningar.

eslutet.

— icke föras.

Denna förordning träder i kraft

den 1 januari 1957.

1 Senaste lydelse av 2 § se SFS 1950: 242 och av 10 § se SFS 1940:786.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Andra lagutskottets utlåtande nr 26 år 1956

Förslag

till

Förordning

angående ändring i förordningen den 14 maj 1954 (nr 250) om ersättning i anledning

av kroppsskada, ådragen under vistelse å anstalt m. m.;

Härigenom förordnas, att 1, 4, 5, 9 och 10 §§ förordningen den 14 maj

1954 om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under vistelse å

anstalt m. m. skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Drabbas någon som

a) är häktad eller intagen å fångvårds-

eller tvångsarbetsanstalt eller

vårdas å allmän eller statsunderstödd

enskild alkoholistanstalt eller

b) å fattigvårdsanstalt eller annat

arbetsställe fullgör arbete, som jämligt

71 § lagen om fattigvården eller

72 § barnavårdslagen anvisats honom,

under vistelsen å häktet, anstalten

eller arbetsstället i eller utom arbete

av skada till följd av olycksfall eller

inverkan, som avses i 6 § lagen om

yrkesskadeförsäkring, utgår ersättning

av statsmedel enligt vad nedan

sägs.

Med skada-------— —

Till olycksfall, som avses i första

stycket, hänföres jämväl olycksfall

vid färd till eller från häktet, anstalten

eller arbetsstället, såframt färden

föranledes av och står i nära samband

med vistelsen därstädes. 4

4

Sjukpenning, som —- —-----

Drabbas någon som

a) är häktad eller intagen å fångvårds-

eller tvångsarbetsanstalt eller

vårdas å allmän eller statsunderstödd

enskild vårdanstalt för alkoholmissbrukare

eller

b) å arbetshem fullgör arbete, som

jämlikt il § lagen om socialhjälp

eller 72 § barnavårdslagen förelagts

honom,

under vistelsen å häktet, anstalten

eller arbetshemmet i eller utom arbete

av skada till följd av olycksfall

eller inverkan, som avses i 6 § lagen

om yrkesskadeförsäkring, utgår ersättning

av statsmedel enligt vad nedan

sägs.

— sitt ändamål.

Till olycksfall, som avses i första

stycket, hänföres jämväl olycksfall

vid färd till eller från häktet, anstalten

eller arbetshemmet, såframt färden

föranledes av och står i nära

samband med vistelsen därstädes.

§•

intagna tabellen.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Andra lagutskottets utlåtande nr 26 år 1956

(Nuvarande lydelse)

Vid bestämmande av den skadades

årliga arbetsförtjänst skall, med

iakttagande i övrigt av vad i 9 § lagen

om yrkesskadeförsäkring är

stadgat, skälig hänsyn tagas till årsinkomsten

av förvärvsarbete för en

arbetstagare med samma arbetsförmåga

som den skadade och i det yrke

denne hade, då han intogs å häktet

eller anstalten eller påbörjade förelagt

arbete, eller, om han vid nämnda

tidpunkt icke hade något yrke, till

motsvarande inkomst för en med honom

jämförlig arbetstagare å den

ort, där han senast arbetat eller haft

sin verksamhet eller huvudsakligen

uppehållit sig.

Överstiger den-------i

(Föreslagen lydelse)

Vid bestämmande av den skadades

årliga arbetsförtjänst skall, med

iakttagande i övrigt av vad i 9 §

lagen om yrkesskadeförsäkring är

stadgat, skälig hänsyn tagas till årsinkomsten

av förvärvsarbete för en

arbetstagare med samma arbetsförmåga

som den skadade och i det

yrke denne hade, då han intogs å

häktet, anstalten eller arbetshemmet,

eller, om han vid nämnda tidpunkt

icke hade något yrke, till motsvarande

inkomst för en med honom jämförlig

arbetstagare å den ort, där han

senast arbetat eller haft sin verksamhet

eller huvudsakligen uppehållit

sig.

beräkning.

5 §•

Sjukpenning eller livränta utgives

ej till den skadade för tid, under vilken

han hålles häktad eller är intagen

å anstalt, som avses i 1 § första

stycket a), eller å fattigvårdsanstalt

fullgör arbete, varom sågs i samma

stycke b). Om särskilda skäl äro därtill,

må dock så mycket av livränta,

som belöper å nämnda tid, eller del

därav i stället utgivas till den som,

för den händelse skadan lett till döden,

varit berättigad att erhålla livränta

i anledning av dödsfallet.

Sjukpenning eller livränta utgives

ej till den skadade för tid, under vilken

han hålles häktad eller är intagen

å anstalt eller arbetshem, som avses

i 1 §. Om särskilda skäl äro därtill,

må dock så mycket av livränta,

som belöper å nämnda tid, eller del

därav i stället utgivas till den som,

för den händelse skadan lett till döden,

varit berättigad att erhålla livränta

i anledning av dödsfallet.

Underrättelse om inträffad skada

skall ofördröj ligen lämnas till föreståndaren

för häktet eller anstalten

eller, där den skadade i fall, som avses

i 1 § första stycket b), annorstädes

än å anstalt utfört honom anvisat

arbete, till fattigvårdsstyrelsen eller

barnavårdsnämnden.

Underrättelse om inträffad skada

skall ofördröjligen lämnas till föreståndaren

för häktet, anstalten eller

arbetshemmet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Andra lagutskottets utlåtande nr 26 år 1956

(Nuvarande lydelse)

10

Föreståndare för häkte eller anstalt

ävensom fattigvårdsstgrelse eller

barnavårdsnämnd, som genom

underrättelse enligt 9 § eller eljest

erhållit kännedom om skada, som

medför eller skäligen kan antagas

medföra rätt till ersättning enligt

denna förordning, skall ofördröj ligen

anmäla skadan till riksförsäkringsanstalten.

(Föreslagen lydelse)

§•

Föreståndare för häkte, anstalt eller

arbetshem, vilken genom underrättelse

enligt 9 § eller eljest erhållit

kännedom om skada, som medför

eller skäligen kan antagas medföra

rätt till ersättning enligt denna förordning,

skall ofördröjligen anmäla

skadan till riksförsäkringsanstalten.

Denna förordning träder i kraft

den 1 januari 1957 men äger icke

tillämpning i fråga om skada, som

inträffat dessförinnan, och ej heller

i fråga om sådan i 6 § första stycket

b) eller c) eller tredje stycket lagen

om yrkesskadeförsäkring avsedd skada,

som yppats senare, därest den

skadade icke efter förordningens

ikraftträdande varit utsatt för inverkan

av den art, som orsakat skadan.

Äldre bestämmelser skola alltjämt

äga tillämpning å sådant ersättningsanspråk

på grund av olycksfall eller

sjukdom, som ej till följd av vad

i första stycket sägs skall bedömas

enligt förordningen i dess nya lydelse.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 26 år 1956

17

Förslag

till

Förordning

om ändring i folkbokföringsförordningen den 28 juni 1946 (nr 469)

Härigenom förordnas, att 65 §, 66 § 3 mom., 68 § 1 mom. och 74 § 1 mom.

folkbokföringsförordningen den 28 juni 19461 2 skola erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

65

Uti pastors beslut eller åtgärd i

ärende rörande tillämpning av vad

om rätt kyrkobokföringsort eller

kyrkobokföringsfastighet är stadgat,

så ock i fråga om vidtagen eller underlåten

mantalsskrivningsåtgärd må

envar, vars rätt därav beröres, ävensom

vederbörande kommun och fattigvårdssamhälle

söka ändring hos

länsstyrelsen i det län, till vilket den

församling hör, vars pastor meddelat

det överklagade beslutet, eller inom

vilket det mantalsskrivningsdistrikt

är beläget, för vilket den överklagade

mantalsskrivningsförrättningen ägt

rum. Ändring sökes genom besvär,

vilka skola hava till länsstyrelsen inkommit,

där de avse pastors beslut,

sist å trettionde dagen efter det klaganden

erhållit kännedom om beslutet

samt eljest före den 15 maj under

mantal såret; klagande dock obetaget

att jämväl efter förstnämnda

tid i besvär rörande mantalsskrivning

yrka ändring i pastors beslut,

som nyss sagts, där det äger samband

med mantalsskrivningsfrågan.

Yrkas i besvären såväl undanröjande

av vidtagen åtgärd som vidtagande

av annan åtgärd och äro olika

länsstyrelser behöriga i fråga om

(Föreslagen lydelse)

§•

Uti pastors beslut eller åtgärd i

ärende rörande tillämpning av vad

om rätt kyrkobokföringsort eller

kyrkobokföringsfastighet är stadgat,

så ock i fråga om vidtagen eller underlåten

mantalsskrivningsåtgärd må

envar, vars rätt därav beröres, ävensom

vederbörande kommun söka

ändring bos länsstyrelsen i det län,

till vilket den församling hör, vars

pastor meddelat det överklagade beslutet,

eller inom vilket det mantalsskrivningsdistrikt

är beläget, för vilket

den överklagade mantalsskrivningsförrättningen

ägt rum. Ändring

sökes genom besvär, vilka skola hava

till länsstyrelsen inkommit, där de

avse pastors beslut, sist å trettionde

dagen efter det klaganden erhållit

kännedom om beslutet samt eljest

före den 15 maj under mantalsåret;

klagande dock obetaget att jämväl

efter förstnämnda tid i besvär rörande

mantalsskrivning yrka ändring

i pastors beslut, som nyss sagts,

där det äger samband med mantalsskrivningsfrågan.

Yrkas i besvären

såväl undanröjande av vidtagen åtgärd

som vidtagande av annan åtgärd

och äro olika länsstyrelser behöriga

i fråga om vartdera yrkandet,

1 Senaste lydelse av 68 § 1 mom. och 74 § 1 mom. se SFS 1952:336.

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1956. 9 sand. 2 avd. Nr 26

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Andra lagutskottets utlåtande nr 26 år 1956

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

vartdera yrkandet, må besvären in- må besvären ingivas eller insändas

givas eller insändas till vilken som till vilken som helst av dem.

helst av dem.

Beslut om —-----särskilt överklagas.

Uti de------handlagt ärendet.

66

3 m o in. I underställningsmål skall

vad i 65 § stadgas ej äga tillämpning.

I sådant mål skall den, om vars

kyrkobokföring eller mantalsskrivning

är fråga, ävensom, om målet är

anhängigt hos länsstyrelse, vederbörande

kommun och fattigvårdssamhälle

genom länsstyrelsens eller

domkapitlets försorg beredas tillfälle

att inom viss av myndigheten föreskriven

tid dit inkomma med de påminnelser

parten aktar nödigt.

Hos länsstyrelse

§•

3 m o m. I underställningsmål skall

vad i 65 § stadgas ej äga tillämpning.

I sådant mål skall den, om vars kyrkobokföring

eller mantalsskrivning

är fråga, ävensom, om målet är anhängigt

hos länsstyrelse, vederbörande

kommun genom länsstyrelsens eller

domkapitlets försorg beredas tillfälle

att inom viss av myndigheten

föreskriven tid dit inkomma med de

påminnelser parten aktar nödigt.

skyndsamt avgöras.

68 §.

1 m o in. Talan mot--—- -— —- — av länsstyrelserna.

Länsstyrelses beslut---7----laga kraft.

Talan som hos länsstyrelse förts

av kommun eller fattigvårdssamhålle

må hos kammarrätten fullföljas av

den andra av dessa menigheter.

Kammarrätten skall------- kammarrätten inkommit.

Sedan besvär----- — — eget yttrande.

74 §.

1 mom. Av länsstyrelserna, domkapitlen

och kammarrätten meddelade

beslut i de i 65, 66, 67 och 68 §§

avsedda mål skola genom den myndighets

försorg, som meddelat beslutet,

skyndsamt delgivas envar person,

vars rätt därav beröres, ävensom

vederbörande kommun och fattigvårdssamhälle.

Bevis om delgivningen

bör vid anfordran tillhandahållas

vederbörande.

1 mom. Av länsstyrelserna, domkapitlen

och kammarrätten meddelade

beslut i de i 65, 66, 67 och 68 §§

avsedda mål skola genom den myndighets

försorg, som meddelat beslutet,

skyndsamt delgivas envar person,

vars rätt därav beröres, ävensom vederbörande

kommun. Bevis om delgivningen

bör vid anfordran tillhandahållas

vederbörande.

Denna förordning träder i kraft

den 1 januari 1957.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 26 år 1956

19

Inledning

Föredragande departementschefen, statsrådet Ericsson, anför, efter gemensam

beredning med cheferna för justitie-, finans- och inrikesdepartementen,

i propositionen inledningsvis följande.

»Lagen om socialhjälp1 träder i kraft den 1 januari 1957. Samtidigt upphör

lagen den 14 juni 1918 (nr 422) om fattigvården1 2 att gälla.

I övergångsbestämmelserna till Shjl föreskrives, att om i lag eller författning

förekommer hänvisning till eller om däri eljest avses föreskrift, som

ersatts genom bestämmelse i Shjl, den bestämmelsen i stället skall tillämpas.

Ett stort antal lagar och författningar, hörande till skilda departements

lagstiftningsområden, anknyter i terminologiskt hänseende till Fvl. Särskilt

vanligt förekommande är uttryck som fattigvård, fattigvårdssamhälle

och fattigvårdsstyrelse. Det är önskvärt, att dylika uttryck, som efter

Shjl:s antagande framstår som föråldrade, utmönstras ur lagstiftningen.

På grund av innehållet i nyssberörda övergångsbestämmelse är det emellertid

inte nödvändigt att så sker omedelbart. Med hänsyn härtill och då praktiska

skäl talar för att den formella översyn av olika lagar och författningar,

som är motiverad av Shjl, verkställes i samband med att ändring

av annan anledning göres i dem, anser jag, att man f. n. bör nöja sig med

att ändra sådana lagar och författningar, som av sakliga skäl behöver omarbetas

till följd av innehållet i Shjl. Det kan nämnas, att två lagar, nämligen

barnavårdslagen och lagen om socialregister, ändrats redan i samband

med tillkomsten av Shjl och att förslag framlagts till årets riksdag om vissa,

av socialhjälpslagen betingade ändringar i folkpensioneringslagen.»

Förslaget till lag angående ändring i lagen om nykterhetsvård

4 och 5 §§.

Föredragande departementschefen anför bl. a.:

»Av 5 § 1 st. lagen om nykterhetsvård framgår, att det i regel skall finnas

en särskild nykterhetsnämnd i varje kommun men att kommunens fattigvårdsstyrelse

under vissa förutsättningar kan fungera som nykterhetsnämnd.

Tillkomsten av Shjl ger enligt min mening inte anledning alt föreskriva

ovillkorlig skyldighet för kommun att tillsätta särskild nykterhetsnämnd.

Därest sådan nämnd anses obehövlig, bör socialnämnden vara nykterhetsnämnd.

Ordet »fattigvårdsstyrelse» i 5 § 1 sl. har därför utbytts mot ordet

» socialnämnd».

Enligt kommunallagen skall, om så begäres av erforderligt antal väljan
-

1 Denna lag benämnes i det följande Shjl.

* Denna lag benämnes i det följande Fvl.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Andra lagutskottets utlåtande nr 26 år 1956

de, den proportionella valmetoden tillämpas vid val av kommunens styrelse,

särskilda beredningar och nämnder för icke reglerad förvaltning. Detsamma

gäller enligt Shjl vid val av socialnämnd. Det kunde därför måhända ifrågasättas

att införa samma ordning vid val av särskild nykterhetsnämnd. Den

proportionella valmetoden är emellertid mindre ändamålsenlig om särskilda

kvalifikationer är föreskrivna för en eller flera av ledamöterna i den nämnd,

som skall väljas. Beträffande särskild nykterhetsnämnd gäller enligt 5 §

3 st., att såväl män som kvinnor skall vara representerade i nämnden och

att läkare såvitt möjligt bör vara ledamot av densamma. Då det inte synes

lämpligt att nu ändra sistnämnda regler, vilka nyligen varit föremål för

statsmakternas prövning, anser jag mig inte böra föreslå någon bestämmelse

om att det proportionella valsättet skall tillämpas vid val av särskild nykterhetsnämnd.

Vid tillkomsten av kommunallagen uttalades önskemål om att bestämmelserna

rörande bl. a. förvaltningsorganisationen för den specialreglerade kommunala

förvaltningen skulle anpassas efter reglerna i kommunallagen. Detta

önskemal har beaktats vid utformningen av Shjl, som i fråga om valbarhetsoch

avsägelsegrunder, mandattid och avgång samt inre organisation och

verksamhetsformer föreskriver, att kommunallagens regler om kommunens

styrelse skall äga motsvarande tillämpning å socialnämnden. Socialstyrelsen

har föreslagit att så skall bli fallet även beträffande särskild nykterhetsnämnd.

Det innebär bl. a., att den nuvarande metoden med successiv förnyelse

av nykterhetsnämnden överges och att samtliga ledamöter i stället

väljes på en gång. Länsstyrelsen i Norrbottens län och länsnykterhetsnämnden

därstädes har uttalat betänkligheter häremot och betonat angelägenheten

av att kontinuitet bevaras i nämnder av detta slag.

För egen del vill jag understryka vikten av att nämndens ledamöter är

förtrogna med nykterhetsvårdsarbetet och med det klientel, varmed de har

att taga befattning. I likhet med vad min företrädare i ämbetet uttalade vid

tillkomsten av Shjl anser jag emellertid, att det bör överlåtas åt kommunerna

själva att sörja för att erforderlig kontinuitet bevaras vid val av ledamöter

i nykterhetsnämnderna. Jag ansluter mig därför till vad socialstyrelsen föreslagit

i förevarande hänseende. Även i övrigt synes styrelsens förslag böra

godtagas. Jag vill dock fästa uppmärksamheten på att riksdagen — efter det

att styrelsen avgav sitt förslag — gjort ett tillägg till 4 § i det av Kungi.

Maj :t framlagda förslaget till lag om socialhjälp. Enligt detta tillägg är det

inte erforderligt att i socialnämndens protokoll upptaga annat än förteckning

å närvarande ledamöter samt beslutet och skälen därför. Som motivering

härtill anfördes från riksdagens sida, alt socialnämndens beslut vore

av ömtålig natur såsom avseende åtgärder och ingripanden, vilka direkt berörde

eller riktade sig mot enskilda personer, och att det kunde vara till

uppenbar skada, om vederbörande finge kännedom om ledamöternas per
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Andra lagutskottets utlåtande nr 26 år 1956

sonliga ställningstagande. Samma skäl kan givetvis anföras beträffande

nykterhetsnämnden och dess ledamöter. Lagen om nylcterhetsvård bör därför

i förevarande hänseende ha samma innehåll som Shjl.

På grund av det anförda förordar jag, att det nuvarande fjärde stycket i

5 § lagen om nylcterhetsvård er sättes med ett nytt stycke, som utformas i

full överensstämmelse med 4 § Shjl.

Slutligen må nämnas, att Shjl inte innehåller någon motsvarighet till

Fvl:s bestämmelser om rätt för vissa präster att deltaga i fattigvårdsstyrelsens

förhandlingar. I konsekvens härmed bör inte heller lagen om nykterhetsvård

innehålla sådana bestämmelser.»

6 §•

Föredragande departementschefen anför:

»Enligt denna paragraf skall i särskild kommunal nykterhetsnämnd, i vilken

icke finnes ledamot som är läkare, vederbörande tjänsteläkare närvara

vid nämndens sammanträden i den mån han icke hindras av andra tjänsteåligganden.

Föreskriften avser således icke fattigvårdsstyrelse, som utgör

nykterhetsnämnd. Anledningen härtill torde vara att enligt 13 § Fvl tjänsteläkaren

äger rätt att deltaga i fattigvårdsstyrelsens sammanträde. Shjl upptager

icke någon bestämmelse om rätt för tjänsteläkare att närvara vid

socialnämndens sammanträden. Då anledning torde saknas att i förevarande

hänseende ha olika regler beträffande särskild nykterhetsnämnd och

nykterhetsnämnd, som utgöres av socialnämnd, har ordet »särskild» uteslutits

ur lagtexten.»

15, 36 och 51 §§.

Enligt 1931 års alkoholistlag kunde beslut, som innebar förordnande om

övervakning, inte överklagas. Beslutet trädde alltså genast i verkställighet.

I konsekvens härmed räknades den längsta tiden för övervakning från dagen

för beslutet.

Genom lagen om nylcterhetsvård infördes besvärsrätt i fråga om nylcterhetsnämnds

beslut om övervakning enligt 15 § i lagen. Trots detta bibehölls

den tidigare regeln, att dagen för beslutet skulle bilda utgångspunkt för

övervakningens längd.

Föredragande departementschefen anför:

»Eftersom ingenting annat stadgas i lagen, torde man få utgå ifrån att

nykterhetsnämnds beslut om övervakning enligt 15 § inte kan verkställas

förrän det vunnit laga kraft. I detta avseende har alltså genom lagen om nylcterhetsvård

inträtt en betydelsefull ändring i förhållande till vad som gällt

tidigare.

önskvärdheten av att övervakningsbeslut får verkställas utan hinder av

att klagan förts eller besvärstiden ännu icke gått till ända betonas starkt av

socialstyrelsen och de remissinstanser, som närmare ingått på spörsmålet.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Andra lagutskottets utlåtande nr 26 år 1956

Det torde också framstå såsom tämligen uppenbart, att i många fall av alkoholmissbruk

behovet av övervakning är så trängande, att ett uppskov härmed

skulle kunna äventyra hela resultatet av åtgärden.

Enligt 36 § lagen om nyktcrhetsvård kan i samband med beslut om villkorligt

anstånd med tvångsintagning i allmän vårdanstalt för alkoholmissbrukare,

jämte det förordnande om övervakning meddelas, tillika meddelas s. k.

lydnadsföreskrifter. Beslut av nykterhetsnämnd, som innebär meddelande

av dylika föreskrifter, får enligt 59 § överklagas. I samband med beviljande

av permission eller utskrivning från allmän vårdanstalt må anstaltsstyrelse

eller i vissa fall föreståndare förordna om övervakning eller meddela lydnadsföreskrifter.

Mot dylika beslut kan enligt 60 § talan föras.

Vad jag anfört om angelägenheten av att nykterhetsnämnds övervakningsbeslut

omedelbart går i verkställighet är självfallet i lika hög grad

tillämpligt på övervakningsbeslut, som meddelas av anstaltsstyrelse eller

föreståndare, liksom även på beslut, som innebär meddelande av lydnadsföreskrift,

vare sig den beslutande myndigheten är nykterhetsnämnd, anstaltsstyrelse

eller föreståndare.

Med hänsyn till det anförda finner jag mig böra i sak tillstyrka socialstyrelsens

förslag.

Vad angår avfattningen av de nya bestämmelserna har stadgandet om att

nykterhetsnämnds övervakningsbeslut får verkställas omedelbart i departementsförslaget

influtit som ett nytt sista stycke i 15 §. Motsvarande bestämmelser

i fråga om nykterhetsnämnds beslut, som innebär meddelande av

lydnadsföreskrifter, samt anstaltsstyrelses och anstaltsföreståndares beslut

har utformats som självständiga parallellstadganden och fått sin plats i nya

stycken i 36 respektive 51 §.»

Övergångsbestämmelser

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft samtidigt med Shjl eller

den 1 januari 1957.

Enligt övergångsbestämmelserna till Shjl skall val av ledamöter och

suppleanter i socialnämnd första gången äga rum i december 1956. Valet

skall avse tiden intill utgången av året näst efter det, då allmänna val av

kommunalfullmäktige första gången efter lagens ikraftträdande ägt rum,

d. v. s. intill utgången av år 1959.

Föredragande departementschefen anför:

»I det föregående har föreslagits, att reglerna om successiv förnyelse av särskild

nykterhetsnämnd skall upphävas. Med hänsyn härtill erfordras ett

övergångsstadgande, så att mandattiden för ledamöter och suppleanter, som

valts enligt nu gällande bestämmelser, bringas att upphöra vid en gemensam

tidpunkt. Eftersom särskild nykterhetsnämnd icke inrättats på samma gång

i alla kommuner, upphör mandattid för ledamöter och suppleanter i sådana

nämnder vid utgången av ett vart av åren 1956—1959. Det synes lämpligt att

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Andra lagutskottets utlåtande nr 26 år 1956

nykterhetsnämndens mandattid framdeles sammanfaller med socialnämndens.

Oaktat vissa betänkligheter kan anföras mot att i efterhand avkorta

mandattiden för valda ledamöter i en nämnd, som i motsats till fattigvårdsstyrelsen

skall bestå, finner jag mest ändamålsenligt, att övergångsbestämmelsen

får samma innehåll som motsvarande stadgande i Shjl. Jag föreslår

därför att nyval av alla ledamöter och suppleanter i de särskilda nykterhetsnämnderna

företages i december 1956, varvid mandattiden kommer att löpa

fr. o. m. den 1 januari 1957 t. o. in. den 31 december 1959. Sistnämnda månad

sker val för nästa fyraårsperiod.

Slutligen föreslås en regel för åstadkommande av att mandattiden för

särskild nykterlietsnämnd, som tillsättes efter lagändringarnas ikraftträdande,

kommer att sammanfalla med mandattiden för övriga nykterhetsnämnder

i riket.»

Förslaget till förordning angående ändrad lydelse av 2 och

10 §§ förordningen om mödrahjälp

2 §•

De förslagna ändringarna i 2 § tredje stycket innebär, att kretsen av dem,

som är undantagna från rätten till mödrahjälp, nu bestämmes på liknande

sätt som kretsen av dem, som är undantagna från rätten till grundpenning

enligt lagen om moderskapshjälp. Tredje stycket av denna paragraf har

därför utformats i anslutning till lydelsen av 5 § tredje stycket lagen om

moderskapshjälp.

Lagrådet

Lagrådets utlåtande har inhämtats över förslagen till

1) lag angående ändring i lagen den 27 juli 1954 (nr 579) om nykterhetsvård;

samt

2) lag om ändring i sinnessjuklagen den 19 september 1929 (nr 321).

Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran.

Utskottet

Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

och får alltså hemställa,

att riksdagen, med bifall till förevarande proposition, nr

137, måtte för sin del antaga de vid propositionen fogade

förslagen till

1) lag angående ändring i lagen den 27 juli 1954 (nr 579)

om nykterhetsvård;

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Andra lagutskottets utlåtande nr 26 år 1956

2) lag om ändring i sinnessjuklagen den 19 september

1929 (nr 321);

3) förordning angående ändrad lydelse av 2 och 10 §§

förordningen den 11 juni 1937 (nr 339) om inödrahjälp;

4) förordning angående ändring i förordningen den 14

maj 1954 (nr 250) om ersättning i anledning av kroppsskada,

ådragen under vistelse å anstalt m. m.; samt

5) förordning om ändring i folkbokföringsförordningen

den 28 juni 1946 (nr 469).

Stockholm den 24 april 1956

På andra lagutskottets vägnar:

ELSA JOHANSSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Nils Elowsson, Axel E. Svensson,

Sunne, fru Carlqvist, herrar Huss*, Grönkvist och Alvar Andersson;

från andra kammaren: fru Johansson i Norrköping, herr Jacobsson

i Tobo, fru Västberg*, herr Hagård, fröken Höjer*, fröken Sandell, herrar

Ericsson i Näs* och Johansson i Södertälje.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

IDUNS TRYCKERI, ESSELTE, STHLM 50

605229

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1956:220 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående restitution av skatt å bensin för vissa motordrivna fordon inom trädgårdsnäringen. a1 i texten