Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i bidragsförskottslagen den 11 juni 19i3
1956-02-02 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1956:3, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i bidragsförskottslagen den 11 juni 19i3
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 3 år 1956
1
Nr 3
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag angående ändring i bidragsförskottslagen den
11 juni 19i3 (nr 382).
Genom en den 4 januari 1956 dagtecknad proposition, nr 20, vilken hänvisats
till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl.
Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden, föreslagit riksdagen att antaga följande
F örslag
till
Lag
angående ändring i bidragsförskottslagen den 11 juni 1943 (nr 382)
Härigenom förordnas, att 1—4 §§, 8 §, 11 § 1 och 3 mom., 12 § 1 och
2 mom. samt 19 § bidragsförskottslagen den 11 juni 19431 2 skola erhålla
ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Nuvarande lydelse)
1
Barn, vars fader enligt rättens beslut
eller skriftligt, av två personer
bevittnat avtal är pliktig att till fullgörande
av lagstadgad underhållsskyldighet
utgiva underhållsbidrag
till barnet, äger att, där fadern underlåter
att betala förfallet belopp,
i den utsträckning och under de villkor
som nedan sägs av allmänna
medel erhålla förskott å underhållsbidraget
(bidragsförskott).
(Föreslagen lydelse)
§•
Barn, vars fader eller moder enligt
rättens beslut eller skriftligt, av två
personer bevittnat avtal är pliktig
att till fullgörande av lagstadgad
underhållsskyldighet utgiva underhållsbidrag
till barnet, äger att, där
den underhållsskyldige underlåter
att betala förfallet belopp, i den utsträckning
och under de villkor som
nedan sägs av allmänna medel erhålla
förskott å underhållsbidraget
(bidragsförskott).
1 Senaste lydelse, se beträffande 8 § SFS 1953: 106 samt beträffande 11 § 3 mom. och 12 §
2 mom. SFS 1947:532.
1—Bihang till riksdagens protokoll 1956. 9 samt. 2 avd. Nr 3
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 3 år 1956
(Nuvarande lydelse)
Vad sålunda stadgats skall icke
äga tillämpning i fråga om barn,
vars moder sammanbor med barnets
fader, eller beträffande barn, som
bor tillsammans med sin fader.
2
Rätt till bidragsförskott tillkommer
endast barn, som är svensk
medborgare och stadigvarande vistas
här i riket; dock äger Konungen,
under förutsättning av ömsesidighet,
träffa överenskommelse med
främmande stat i fråga om tillämpning
av denna lag å dess undersåtar.
Bidragsförskott utgår----
3
Ansökning om bidragsförskott
prövas av barnavårdsnämnden i den
kommun, där barnets moder är mantalsskriven
vid den tidpunkt, då förskottet
sökes. Är modern död eller
icke mantalsskriven för året i fråga,
prövas ansökningen av barnavårdsnämnden
i den kommun, där modern
senast varit mantalsskriven.
Finnes icke mantalsskrivningsort
som ovan sagts, prövas ansökningen
av barnavårdsnämnden i den kommun,
där barnet stadigvarande vistas.
(Föreslagen lydelse)
Vid tillämpningen av denna lag
skall, i den mån Konungen förordnat
därom, med rättens beslut likställas
sådan utom riket tillkommen
handling, som i det land där den
upprättats kan läggas till grund för
indrivning av bidraget.
Bidragsförskott må ej utgå till
barn, vars föräldrar sammanbo, eller
till barn, som bor tillsammans med
den underhålls skyldige.
§•
Rätt till bidragsförskott tillkommer
endast barn, som är svensk
medborgare och stadigvarande vistas
här i riket. Konungen äger dock
träffa överenskommelse med främmande
stat i fråga om tillämpningen
av denna lag å dess undersåtar
ävensom förordna, att barn, som
icke någonstädes äger medborgarskap
eller, ehuru det äger medborgarskap,
är politisk flykting, skall
äga samma rätt till bidragsförskott
som svenskt barn.
-----sexton år.
§•
Ansökning om bidragsförskott prövas,
om förskottet avser underhållsbidrag
som barnets fader är skyldig
utgiva, av barnavårdsnämnden i den
kommun, där barnets moder är mantalsskriven
vid den tidpunkt, då förskottet
sökes, och, om förskottet avser
underhållsbidrag som modern är
skyldig utgiva, av barnavårdsnämnden
i den kommun, där fadern är
mantalsskriven vid nämnda tidpunkt.
År den av föräldrarna, vilkens
mantalsskrivningsort sålunda
3
Andra lagutskottets utlåtande nr 3 år 1956
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
skall vara avgörande, död eller icke
mantalsskriven för året i fråga, prövas
ansökningen av barnavårdsnämnden
i den kommun, där han
eller hon senast varit mantalsskriven.
Finnes icke mantalsskrivningsort
som ovan sagts, prövas ansökningen
av barnavårdsnämnden i den
kommun, där barnet stadigvarande
vistas.
4
Ansökning om bidragsförskott göres
hos ordföranden i vederbörande
barnavårdsnämnd av barnets moder
eller, där särskilt förordnad förmyndare
finnes, av denne. Ansökning
må göras jämväl av barnavårdsman,
därest sådan förordnats för barnet.
Ansökning, som avfattas enligt
fastställt formulär, skall innehålla
nödiga upplysningar för utredande
av barnets rätt till bidragsförskott
ävensom en av sökanden på heder
och samvete avgiven förklaring, att
de lämnade upplysningarna äro med
sanningen överensstämmande. År sökanden
ur stånd att själv avgiva sådan
förklaring, skall riktigheten av
upplysningarna intygas av två trovärdiga,
med barnets och moderns
förhållanden förtrogna personer.
Vid ansökningen ------
Det åligger----— — forr
§•
Ansökning om bidragsförskott göres
hos ordföranden i vederbörande
barnavårdsnämnd av den av barnets
föräldrar, som har vårdnaden om
barnet, eller, där särskilt förordnad
förmyndare finnes, av denne. Ansökning
må göras jämväl av barnavårdsman,
därest sådan förordnats för
barnet.
Ansökning, som avfattas enligt
fastställt formulär, skall innehålla
nödiga upplysningar för utredande
av barnets rätt till bidragsförskott
ävensom en av sökanden på heder
och samvete avgiven förklaring, att
de lämnade upplysningarna äro med
sanningen överensstämmande. Är sökanden
ur stånd att själv avgiva sådan
förklaring, skall riktigheten av
upplysningarna intygas av två trovärdiga,
med förhållandena förtrogna
personer.
- för barnavårdsnämnden,
ulärets ifyllande.
8 §•
Bidragsförskott utgår med det be- Bidragsförskott utgår med det belopp
barnets fader jämlikt rättens lopp den underhållsskyldige jämlikt
beslut eller enligt avtal är skyldig rättens beslut eller enligt avtal är
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 3 år 1956
(Nuvarande lydelse)
att utgiva till barnets underhåll,
dock högst med 600 kronor för år
räknat.
11
1 mom. Beviljat bidragsförskott
utbetalas, där ej nedan annorlunda
stadgas, månadsvis till barnets moder
eller, där särskilt förordnad förmyndare
finnes, till denne; dock
äger barnavårdsnämnden, därest
barnet vistas hos annan än modern
eller förmyndaren, att, då särskilda
skäl därtill äro, förordna, att bidragsförskott
skall utbetalas till den,
hos vilken barnet vistas, eller till
annan lämplig person.
Belopp, som — —------
3 mom. Beviljat bidragsförskott,
som belöper å tid under vilken barn
är omhändertaget för skyddsuppfostran
eller samhällsvård eller på
allmän bekostnad vårdas å anstalt i
andra fall än förut i denna paragraf
avses, skall minst en gång varje kalenderhalvår
utbetalas till det kommunala
organ som svarar för vårdkostnaden.
Av vad sålunda utbetalas
må nämnda kostnad täckas. Uppkommer
överskott, skall detta redovisas
till barnets moder eller, där
särskilt förordnad förmyndare finnes,
till denne.
12
1 m o in. Sedan faderns skyldighet
att utgiva underhållsbidrag till
barnet upphört, skall beviljat bidragsförskott
ej vidare utgå. Har
dessförinnan förskott utbetalats för
tid efter det nämnda skyldighet upp
-
(Föreslagen lydelse)
pliktig att utgiva till barnets underhåll,
dock högst med 600 kronor för
år räknat.
§•
1 m o m. Beviljat bidragsförskott
utbetalas, där ej nedan annorlunda
stadgas, månadsvis till den av barnets
föräldrar, som har vårdnaden
om barnet, eller, där särskilt förordnad
förmyndare finnes, till denne;
dock äger barnavårdsnämnden, därest
barnet vistas hos annan, att, då
särskilda skäl därtill äro, förordna,
att bidragsförskott skall utbetalas
till den, hos vilken barnet vistas,
eller till annan lämplig person.
--till betalning.
3 mom. Beviljat bidragsförskott,
som belöper å tid under vilken barn
är omhändertaget för skyddsuppfostran
eller samhällsvård eller på
allmän bekostnad vårdas å anstalt i
andra fall än förut i denna paragraf
avses, skall minst en gång varje kalenderhalvår
utbetalas till det kommunala
organ som svarar för vårdkostnaden.
Av vad sålunda utbetalas
må nämnda kostnad täckas. Uppkommer
överskott, skall detta redovisas
till den av barnets föräldrar,
som har vårdnaden om barnet, eller,
där särskilt förordnad förmyndare
finnes, till denne.
§•
1 in o m. Sedan skyldigheten att
utgiva underhållsbidrag till barnet
upphört, skall beviljat bidragsförskott
ej vidare utgå. Har dessförinnan
förskott utbetalats för tid efter
det nämnda skyldighet upphört, må
Andra lagutskottets utlåtande nr 3 år 1956
5
(Nuvarande lydelse)
b ört, må sådant belopp icke återkrävas
från mottagaren.
2 m o in. Beviljat bidragsförskott
skall genom särskilt beslut indragas
a) om, där barnet är fött utom
äktenskap eller föräldrarnas äktenskap
upplösts genom äktenskapsskillnad,
föräldrarna sammanflytta;
b) om barnet får bostad tillsammans
med sin fader; eller
c) om barnet befinnes icke vidare
vara svensk medborgare eller stadigvarande
vistas här i riket samt bidragsförskottets
indragande icke med
hänsyn till omständigheterna prövas
oskäligt.
Beslut om
(Föreslagen lydelse)
sådant belopp icke återkrävas från
mottagaren.
2 mom. Beviljat bidragsförskott
skall genom särskilt beslut indragas
a) om, där barnet är fött utom
äktenskap eller föräldrarnas äktenskap
upplösts genom äktenskapsskillnad,
föräldrarna sammanflytta;
eller
b) om barnet får bostad tillsammans
med den underhållsskgldige.
Dår ej annat följer av överenskommelse
eller förordnande, som avses
i 2 §, skall beviljat bidragsförskott
ock indragas, om barnet befinnes
icke vidare vara svensk medborgare
eller stadigvarande vistas
här i riket samt bidragsförskottets
indragande icke med hänsyn till omständigheterna
prövas oskäligt.
- från mottagaren.
19
Barnavårdsnämnden bör bereda
modern eller annan, som äger föra
talan för barnet, tillfälle att i samband
med återkrävande av bidragsförskott
utkräva den del av oguldna
underhållsbidrag, som må överskjuta
bidragsförskottets belopp.
§•
Barnavårdsnämnden bör bereda
den, som äger föra talan för barnet,
tillfälle att i samband med återkrävande
av bidragsförskott utkräva
den del av oguldna underhållsbidrag,
som må överskjuta bidragsförskottets
belopp.
Denna lag träder i kraft den 1
juli 1956.
6
Andra lagutskottets utlåtande nr 3 år 1956
Propositionens innehåll
I propositionen föreslås, att bidragsförskott skall kunna beviljas icke
blott — såsom nu är fallet — då ett barns fader underlåter att fullgöra
sin skyldighet att betala bidrag till barnets underhåll utan även då ett
barns moder brister i sin underhållsskyldighet mot barnet.
Vidare föreslås vissa, av den nordiska konventionen om social trygghet
föranledda ändringar i bidragsförskottslagen.
Bidragsförskott då barnets moder brister i underhållsskyldighet
Genom bidragsförskottslagen den 11 juni 1943 (nr 382; ändr. 242/1946,
532/1947, 721/1948, 327/1952, 106/1953, 70/1954 och 359/1954) har det allmänna
åtagit sig att under vissa förutsättningar förskottera underhållsbidrag,
som barn under 16 år äger utfå av sin fader (1 §). Däremot har det
allmänna inte iklätt sig skyldighet att under motsvarande förutsättningar
utgiva förskott å underhållsbidrag, som barnets moder är pliktig att erlägga.
Bidragsförskott kan beviljas för såväl barn i som barn utom äktenskap.
Bidragsförskott utgår med det belopp, som fadern enligt rättens beslut
eller avtal är skyldig att utgiva, dock med högst 600 kronor för år (8 §).
Genom förskottet blir fadern inte befriad från sin underhållsskyldighet
utan det allmänna har rätt att av honom återkräva det förskotterade beloppet
(15 §).
I två vid 1955 års riksdag väckta, likalydande motioner, I: 173 av fru
Carlqvist och II: 203 av fru Holmqvist, yrkades, »att riksdagen ville uttala,
att vad i § 1 i lag om förskottering av underhållsbidrag för barn sägs om
faders underhållsskyldighet även skall gälla moder». I anledning av motionerna
anhöll riksdagen i skrivelse den 22 april 1955 (nr 212) till Konungen,
efter hemställan av andra lagutskottet i dess utlåtande nr 26, »att Kungl.
Maj :t ville förelägga riksdagen förslag till lag om sådan utvidgning av området
för bidragsförskottslagen som i motionerna avses».
Föredraganden, statsrådet Ulla Lindström, anför i propositionen, efter
gemensam beredning av ärendet med cheferna för social- och finansdepartementen,
bl. a.:
»Det torde vara ganska sällsynt, att en moder ålägges eller åtager sig att
utgiva underhållsbidrag till sitt barn. Den av riksdagen begärda utvidgningen
av bidragsförskottslagens tillämpningsområde har därför inte någon
större räckvidd. De skäl, som anförts för att lagen ändras i förevarande
hänseende, synes emellertid bärande, och jag tillstyrker därför, att lagens
tillämpningsområde vidgas på sätt riksdagen avsett.»
Andra lagutskottets utlåtande nr 3 år 1956
7
Av den nordiska konventionen om social trygghet föranledda
ändringar
Rätt till bidragsförskott tillkommer enligt bidragsförskottslagen endast
barn, som är svensk medborgare och stadigvarande vistas här i riket, men
Konungen äger under förutsättning av ömsesidighet träffa överenskommelse
med främmande stat om tillämpning av bidragsförskottslagen å dess
undersåtar (2 § 1 st.). I detta sammanhang må nämnas att —- om Konungen
jämlikt stadgande i lag eller särskild författning under förutsättning av
ömsesidighet äger förordna, att viss förmån skall tillkomma medborgare
i annat land — Konungen jämväl må förordna, att sådan förmån skall
tillkomma personer, som inte har medborgarskap någonstädes eller, ehuru
de äger medborgarskap, är politiska flyktingar. Bestämmelser härom återfinnes
i lagen den 17 juni 1938 angående rätt för Konungen att meddela
förordnande om vissa förmåner åt statslösa med flera (nr 322; ändr.
751/1954).
För att bidragsförskott skall beviljas kräves, att faderns underhållsskyldighet
blivit fastställd genom rättens beslut eller skriftligt av två personer
bevittnat avtal samt att fadern underlåter att betala förfallet belopp
(1 § 1 st. bidragsförskottslagen).
I proposition nr 17 till innevarande års riksdag har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att för ratifikation godkänna en den 15 september 1955
undertecknad konvention mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och
Norge om social trygghet. I konventionen föreskrives bl. a., att för medborgare
i ett av de fördragsslutande länderna skall i fråga om rätten till
bidragsförskott i ett annat av länderna gälla samma villkor och samma
regler som för landets egna medborgare. Med medborgare likställes härvid
statslösa personer, som senast varit medborgare i vederbörande fördragsslutande
land.
Andra lagutskottet har förut denna dag, i utlåtande nr 2, föreslagit riksdagen
att godkänna, att Sverige ratificerar ovannämnda konvention.
I nu förevarande proposition, nr 20, anför föredraganden bl. a. följande.
»Av de nordiska länderna har Finland och Norge inte någon motsvarighet
till vår lagstiftning om bidragsförskott. Den förpliktelse att utge bidragsförskott
till finska och norska barn, som enligt konventionen kommer att
åvila Sverige, grundar sig alltså på en ensidig utfästelse från svensk sida.
Det är emellertid att märka, att konventionen omspänner större delen av de
olika ländernas sociala välfärdsanordningar och att ömsesidighet föreligger
såtillvida, att varje land utfäst sig att utsträcka sin sociallagstiftning till att
omfatta de andra ländernas medborgare. Under sådana omständigheter har
det inte ansetts böra krävas, alt ömsesidiga utfästelser föreligger i fråga
om varje särskild förmån. Det krav på ömsesidighet, som uppställes i 2 §
8
Andra lagutskottets utlåtande nr 3 år 1956
bidragsförskottslagen, har därför slopats i departementsförslaget. Genomföres
denna ändring i bidragsförskottslagen kan det ifrågasättas, huruvida
1938 års lag — som enligt ordalydelsen endast gäller i fall då Konungen
under förutsättning av ömsesidighet äger förordna att viss förmån skall
tillkomma medborgare i annat land ■— kan tillämpas för att tillerkänna
statslösa och därmed likställda barn rätt till bidragsförskott. 2 § bidragsförskottslagen
föreslås därför kompletterad med ett stadgande som ger
Konungen rätt att förordna, att barn, som inte har medborgarskap någonstädes
eller, ehuru det äger medborgarskap, är politisk flykting, skall äga
samma rätt till bidragsförskott som svenskt barn.
I konventionen föreskrives vidare, att handling, varå rätt till underhållsbidrag
grundas, skall, om den upprättats i ett av de fördragsslutande
länderna och i detta land kan ligga till grund för indrivning av bidraget,
anses utgöra giltigt underlag för bidragsförskott i de andra länderna. Om
handlingen inte utgör beslut av domstol eller offentlig myndighet, skall den
i enlighet med föreskrifter, som fastställes i särskild ordning, vara försedd
med bevis att den kan utgöra underlag för indrivning hos den bidragsskyldige
i det land, där den upprättats. Till följd av dessa bestämmelser i
konventionen kommer bidragsförskott att kunna beviljas här i riket t. ex.
för ett danskt barn, som enligt beslut av dansk domstol äger rätt till underhållsbidrag
av sin fader. Det är då rimligt, att ett danskt domstolsbeslut får
grunda rätt till bidragsförskott här i riket även i fall, då barnet är svenskt.
Överhuvudtaget bör tillses, att svenska barn får samma rätt att för erhållande
av bidragsförskott här i riket åberopa utomlands tillkomna handlingar,
som genom den nu förevarande konventionen tillerkänts eller genom
blivande konventioner kan komma att tillerkännas barn av främmande
nationalitet. Det torde få överlämnas åt Konungen att utfärda bestämmelser
i detta ämne.
På grund av vad som nu anförts har i 1 § 2 st. departementsförslaget upptagits
en fullmakt för Konungen att förordna, att vid lagens tillämpning
med rättens beslut — d. v. s. med beslut av svensk domstol — skall likställas
sådan utom riket tillkommen handling, som i det land där den upprättats
kan läggas till grund för indrivning av bidraget.»
Kostnader
Bidragsförskott beviljas och utbetalas av vederbörande barnavårdsnämnd,
som även har att indriva det förskotterade beloppet av fadern (17 § bidragsförskottslagen).
Kostnaden bestrides, i den mån ersättning ej kan uttagas
av fadern, till 3/4 av statsverket och till 1/, av den kommun, vars barnavårdsnämnd
beviljat förskottet (20 §). Statsverkets andel i kostnaden utbetalas
till kommunerna i efterskott per budgetår (21 §).
9
Andra lagutskottets utlåtande nr 3 år 1956
Föredraganden anför:
»Den kostnadsökning, som föranledes av de föreslagna lagändringarna,
torde bli relativt obetydlig. Eftersom kommunerna erhålla gottgörelse av
staten i efterskott per budgetår, kommer ökningen ej att belasta statsbudgeten
under nästkommande budgetår.»
Utskottet
Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
och hemställer,
att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition, nr 20.
Stockholm den 2 februari 1956
På andra lagutskottets vägnar:
ELSA JOHANSSON
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herrar Nils Elowsson, Axel E. Svensson,
Sunne, fru Carlqvist, fru Svenson, herrar Mannerskantz, Grönkvist och
Anders E. Johansson;
från andra kammaren: fru Johansson i Norrköping, herr Jacobsson
i Tobo, fru Västberg, herrar Carlsson i Bakeröd, Odhe, fröken Höjer, herr
Bengtsson i Varberg och fru Ewerlöf.
2 — Biliang till riksdagens protokoll 1956. 9 sand. 2 avd. Nr 3
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1956:65 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds proposition med förslag till lag angående ändring i bidragsför skott slag en den 11 juni 1943 a1 i texten