Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i bidragsförskottslagen den 11 juni 19i3

1956-02-02 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1956:3, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i bidragsförskottslagen den 11 juni 19i3

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 3 år 1956

1

Nr 3

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag angående ändring i bidragsförskottslagen den

11 juni 19i3 (nr 382).

Genom en den 4 januari 1956 dagtecknad proposition, nr 20, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl.

Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden, föreslagit riksdagen att antaga följande

F örslag

till

Lag

angående ändring i bidragsförskottslagen den 11 juni 1943 (nr 382)

Härigenom förordnas, att 1—4 §§, 8 §, 11 § 1 och 3 mom., 12 § 1 och

2 mom. samt 19 § bidragsförskottslagen den 11 juni 19431 2 skola erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

1

Barn, vars fader enligt rättens beslut

eller skriftligt, av två personer

bevittnat avtal är pliktig att till fullgörande

av lagstadgad underhållsskyldighet

utgiva underhållsbidrag

till barnet, äger att, där fadern underlåter

att betala förfallet belopp,

i den utsträckning och under de villkor

som nedan sägs av allmänna

medel erhålla förskott å underhållsbidraget

(bidragsförskott).

(Föreslagen lydelse)

§•

Barn, vars fader eller moder enligt

rättens beslut eller skriftligt, av två

personer bevittnat avtal är pliktig

att till fullgörande av lagstadgad

underhållsskyldighet utgiva underhållsbidrag

till barnet, äger att, där

den underhållsskyldige underlåter

att betala förfallet belopp, i den utsträckning

och under de villkor som

nedan sägs av allmänna medel erhålla

förskott å underhållsbidraget

(bidragsförskott).

1 Senaste lydelse, se beträffande 8 § SFS 1953: 106 samt beträffande 11 § 3 mom. och 12 §

2 mom. SFS 1947:532.

1—Bihang till riksdagens protokoll 1956. 9 samt. 2 avd. Nr 3

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 3 år 1956

(Nuvarande lydelse)

Vad sålunda stadgats skall icke

äga tillämpning i fråga om barn,

vars moder sammanbor med barnets

fader, eller beträffande barn, som

bor tillsammans med sin fader.

2

Rätt till bidragsförskott tillkommer

endast barn, som är svensk

medborgare och stadigvarande vistas

här i riket; dock äger Konungen,

under förutsättning av ömsesidighet,

träffa överenskommelse med

främmande stat i fråga om tillämpning

av denna lag å dess undersåtar.

Bidragsförskott utgår----

3

Ansökning om bidragsförskott

prövas av barnavårdsnämnden i den

kommun, där barnets moder är mantalsskriven

vid den tidpunkt, då förskottet

sökes. Är modern död eller

icke mantalsskriven för året i fråga,

prövas ansökningen av barnavårdsnämnden

i den kommun, där modern

senast varit mantalsskriven.

Finnes icke mantalsskrivningsort

som ovan sagts, prövas ansökningen

av barnavårdsnämnden i den kommun,

där barnet stadigvarande vistas.

(Föreslagen lydelse)

Vid tillämpningen av denna lag

skall, i den mån Konungen förordnat

därom, med rättens beslut likställas

sådan utom riket tillkommen

handling, som i det land där den

upprättats kan läggas till grund för

indrivning av bidraget.

Bidragsförskott må ej utgå till

barn, vars föräldrar sammanbo, eller

till barn, som bor tillsammans med

den underhålls skyldige.

§•

Rätt till bidragsförskott tillkommer

endast barn, som är svensk

medborgare och stadigvarande vistas

här i riket. Konungen äger dock

träffa överenskommelse med främmande

stat i fråga om tillämpningen

av denna lag å dess undersåtar

ävensom förordna, att barn, som

icke någonstädes äger medborgarskap

eller, ehuru det äger medborgarskap,

är politisk flykting, skall

äga samma rätt till bidragsförskott

som svenskt barn.

-----sexton år.

§•

Ansökning om bidragsförskott prövas,

om förskottet avser underhållsbidrag

som barnets fader är skyldig

utgiva, av barnavårdsnämnden i den

kommun, där barnets moder är mantalsskriven

vid den tidpunkt, då förskottet

sökes, och, om förskottet avser

underhållsbidrag som modern är

skyldig utgiva, av barnavårdsnämnden

i den kommun, där fadern är

mantalsskriven vid nämnda tidpunkt.

År den av föräldrarna, vilkens

mantalsskrivningsort sålunda

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 3 år 1956

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

skall vara avgörande, död eller icke

mantalsskriven för året i fråga, prövas

ansökningen av barnavårdsnämnden

i den kommun, där han

eller hon senast varit mantalsskriven.

Finnes icke mantalsskrivningsort

som ovan sagts, prövas ansökningen

av barnavårdsnämnden i den

kommun, där barnet stadigvarande

vistas.

4

Ansökning om bidragsförskott göres

hos ordföranden i vederbörande

barnavårdsnämnd av barnets moder

eller, där särskilt förordnad förmyndare

finnes, av denne. Ansökning

må göras jämväl av barnavårdsman,

därest sådan förordnats för barnet.

Ansökning, som avfattas enligt

fastställt formulär, skall innehålla

nödiga upplysningar för utredande

av barnets rätt till bidragsförskott

ävensom en av sökanden på heder

och samvete avgiven förklaring, att

de lämnade upplysningarna äro med

sanningen överensstämmande. År sökanden

ur stånd att själv avgiva sådan

förklaring, skall riktigheten av

upplysningarna intygas av två trovärdiga,

med barnets och moderns

förhållanden förtrogna personer.

Vid ansökningen ------

Det åligger----— — forr

§•

Ansökning om bidragsförskott göres

hos ordföranden i vederbörande

barnavårdsnämnd av den av barnets

föräldrar, som har vårdnaden om

barnet, eller, där särskilt förordnad

förmyndare finnes, av denne. Ansökning

må göras jämväl av barnavårdsman,

därest sådan förordnats för

barnet.

Ansökning, som avfattas enligt

fastställt formulär, skall innehålla

nödiga upplysningar för utredande

av barnets rätt till bidragsförskott

ävensom en av sökanden på heder

och samvete avgiven förklaring, att

de lämnade upplysningarna äro med

sanningen överensstämmande. Är sökanden

ur stånd att själv avgiva sådan

förklaring, skall riktigheten av

upplysningarna intygas av två trovärdiga,

med förhållandena förtrogna

personer.

- för barnavårdsnämnden,

ulärets ifyllande.

8 §•

Bidragsförskott utgår med det be- Bidragsförskott utgår med det belopp

barnets fader jämlikt rättens lopp den underhållsskyldige jämlikt

beslut eller enligt avtal är skyldig rättens beslut eller enligt avtal är

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 3 år 1956

(Nuvarande lydelse)

att utgiva till barnets underhåll,

dock högst med 600 kronor för år

räknat.

11

1 mom. Beviljat bidragsförskott

utbetalas, där ej nedan annorlunda

stadgas, månadsvis till barnets moder

eller, där särskilt förordnad förmyndare

finnes, till denne; dock

äger barnavårdsnämnden, därest

barnet vistas hos annan än modern

eller förmyndaren, att, då särskilda

skäl därtill äro, förordna, att bidragsförskott

skall utbetalas till den,

hos vilken barnet vistas, eller till

annan lämplig person.

Belopp, som — —------

3 mom. Beviljat bidragsförskott,

som belöper å tid under vilken barn

är omhändertaget för skyddsuppfostran

eller samhällsvård eller på

allmän bekostnad vårdas å anstalt i

andra fall än förut i denna paragraf

avses, skall minst en gång varje kalenderhalvår

utbetalas till det kommunala

organ som svarar för vårdkostnaden.

Av vad sålunda utbetalas

må nämnda kostnad täckas. Uppkommer

överskott, skall detta redovisas

till barnets moder eller, där

särskilt förordnad förmyndare finnes,

till denne.

12

1 m o in. Sedan faderns skyldighet

att utgiva underhållsbidrag till

barnet upphört, skall beviljat bidragsförskott

ej vidare utgå. Har

dessförinnan förskott utbetalats för

tid efter det nämnda skyldighet upp
-

(Föreslagen lydelse)

pliktig att utgiva till barnets underhåll,

dock högst med 600 kronor för

år räknat.

§•

1 m o m. Beviljat bidragsförskott

utbetalas, där ej nedan annorlunda

stadgas, månadsvis till den av barnets

föräldrar, som har vårdnaden

om barnet, eller, där särskilt förordnad

förmyndare finnes, till denne;

dock äger barnavårdsnämnden, därest

barnet vistas hos annan, att, då

särskilda skäl därtill äro, förordna,

att bidragsförskott skall utbetalas

till den, hos vilken barnet vistas,

eller till annan lämplig person.

--till betalning.

3 mom. Beviljat bidragsförskott,

som belöper å tid under vilken barn

är omhändertaget för skyddsuppfostran

eller samhällsvård eller på

allmän bekostnad vårdas å anstalt i

andra fall än förut i denna paragraf

avses, skall minst en gång varje kalenderhalvår

utbetalas till det kommunala

organ som svarar för vårdkostnaden.

Av vad sålunda utbetalas

må nämnda kostnad täckas. Uppkommer

överskott, skall detta redovisas

till den av barnets föräldrar,

som har vårdnaden om barnet, eller,

där särskilt förordnad förmyndare

finnes, till denne.

§•

1 in o m. Sedan skyldigheten att

utgiva underhållsbidrag till barnet

upphört, skall beviljat bidragsförskott

ej vidare utgå. Har dessförinnan

förskott utbetalats för tid efter

det nämnda skyldighet upphört, må

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 3 år 1956

5

(Nuvarande lydelse)

b ört, må sådant belopp icke återkrävas

från mottagaren.

2 m o in. Beviljat bidragsförskott

skall genom särskilt beslut indragas

a) om, där barnet är fött utom

äktenskap eller föräldrarnas äktenskap

upplösts genom äktenskapsskillnad,

föräldrarna sammanflytta;

b) om barnet får bostad tillsammans

med sin fader; eller

c) om barnet befinnes icke vidare

vara svensk medborgare eller stadigvarande

vistas här i riket samt bidragsförskottets

indragande icke med

hänsyn till omständigheterna prövas

oskäligt.

Beslut om

(Föreslagen lydelse)

sådant belopp icke återkrävas från

mottagaren.

2 mom. Beviljat bidragsförskott

skall genom särskilt beslut indragas

a) om, där barnet är fött utom

äktenskap eller föräldrarnas äktenskap

upplösts genom äktenskapsskillnad,

föräldrarna sammanflytta;

eller

b) om barnet får bostad tillsammans

med den underhållsskgldige.

Dår ej annat följer av överenskommelse

eller förordnande, som avses

i 2 §, skall beviljat bidragsförskott

ock indragas, om barnet befinnes

icke vidare vara svensk medborgare

eller stadigvarande vistas

här i riket samt bidragsförskottets

indragande icke med hänsyn till omständigheterna

prövas oskäligt.

- från mottagaren.

19

Barnavårdsnämnden bör bereda

modern eller annan, som äger föra

talan för barnet, tillfälle att i samband

med återkrävande av bidragsförskott

utkräva den del av oguldna

underhållsbidrag, som må överskjuta

bidragsförskottets belopp.

§•

Barnavårdsnämnden bör bereda

den, som äger föra talan för barnet,

tillfälle att i samband med återkrävande

av bidragsförskott utkräva

den del av oguldna underhållsbidrag,

som må överskjuta bidragsförskottets

belopp.

Denna lag träder i kraft den 1

juli 1956.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 3 år 1956

Propositionens innehåll

I propositionen föreslås, att bidragsförskott skall kunna beviljas icke

blott — såsom nu är fallet — då ett barns fader underlåter att fullgöra

sin skyldighet att betala bidrag till barnets underhåll utan även då ett

barns moder brister i sin underhållsskyldighet mot barnet.

Vidare föreslås vissa, av den nordiska konventionen om social trygghet

föranledda ändringar i bidragsförskottslagen.

Bidragsförskott då barnets moder brister i underhållsskyldighet

Genom bidragsförskottslagen den 11 juni 1943 (nr 382; ändr. 242/1946,

532/1947, 721/1948, 327/1952, 106/1953, 70/1954 och 359/1954) har det allmänna

åtagit sig att under vissa förutsättningar förskottera underhållsbidrag,

som barn under 16 år äger utfå av sin fader (1 §). Däremot har det

allmänna inte iklätt sig skyldighet att under motsvarande förutsättningar

utgiva förskott å underhållsbidrag, som barnets moder är pliktig att erlägga.

Bidragsförskott kan beviljas för såväl barn i som barn utom äktenskap.

Bidragsförskott utgår med det belopp, som fadern enligt rättens beslut

eller avtal är skyldig att utgiva, dock med högst 600 kronor för år (8 §).

Genom förskottet blir fadern inte befriad från sin underhållsskyldighet

utan det allmänna har rätt att av honom återkräva det förskotterade beloppet

(15 §).

I två vid 1955 års riksdag väckta, likalydande motioner, I: 173 av fru

Carlqvist och II: 203 av fru Holmqvist, yrkades, »att riksdagen ville uttala,

att vad i § 1 i lag om förskottering av underhållsbidrag för barn sägs om

faders underhållsskyldighet även skall gälla moder». I anledning av motionerna

anhöll riksdagen i skrivelse den 22 april 1955 (nr 212) till Konungen,

efter hemställan av andra lagutskottet i dess utlåtande nr 26, »att Kungl.

Maj :t ville förelägga riksdagen förslag till lag om sådan utvidgning av området

för bidragsförskottslagen som i motionerna avses».

Föredraganden, statsrådet Ulla Lindström, anför i propositionen, efter

gemensam beredning av ärendet med cheferna för social- och finansdepartementen,

bl. a.:

»Det torde vara ganska sällsynt, att en moder ålägges eller åtager sig att

utgiva underhållsbidrag till sitt barn. Den av riksdagen begärda utvidgningen

av bidragsförskottslagens tillämpningsområde har därför inte någon

större räckvidd. De skäl, som anförts för att lagen ändras i förevarande

hänseende, synes emellertid bärande, och jag tillstyrker därför, att lagens

tillämpningsområde vidgas på sätt riksdagen avsett.»

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 3 år 1956

7

Av den nordiska konventionen om social trygghet föranledda

ändringar

Rätt till bidragsförskott tillkommer enligt bidragsförskottslagen endast

barn, som är svensk medborgare och stadigvarande vistas här i riket, men

Konungen äger under förutsättning av ömsesidighet träffa överenskommelse

med främmande stat om tillämpning av bidragsförskottslagen å dess

undersåtar (2 § 1 st.). I detta sammanhang må nämnas att —- om Konungen

jämlikt stadgande i lag eller särskild författning under förutsättning av

ömsesidighet äger förordna, att viss förmån skall tillkomma medborgare

i annat land — Konungen jämväl må förordna, att sådan förmån skall

tillkomma personer, som inte har medborgarskap någonstädes eller, ehuru

de äger medborgarskap, är politiska flyktingar. Bestämmelser härom återfinnes

i lagen den 17 juni 1938 angående rätt för Konungen att meddela

förordnande om vissa förmåner åt statslösa med flera (nr 322; ändr.

751/1954).

För att bidragsförskott skall beviljas kräves, att faderns underhållsskyldighet

blivit fastställd genom rättens beslut eller skriftligt av två personer

bevittnat avtal samt att fadern underlåter att betala förfallet belopp

(1 § 1 st. bidragsförskottslagen).

I proposition nr 17 till innevarande års riksdag har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att för ratifikation godkänna en den 15 september 1955

undertecknad konvention mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och

Norge om social trygghet. I konventionen föreskrives bl. a., att för medborgare

i ett av de fördragsslutande länderna skall i fråga om rätten till

bidragsförskott i ett annat av länderna gälla samma villkor och samma

regler som för landets egna medborgare. Med medborgare likställes härvid

statslösa personer, som senast varit medborgare i vederbörande fördragsslutande

land.

Andra lagutskottet har förut denna dag, i utlåtande nr 2, föreslagit riksdagen

att godkänna, att Sverige ratificerar ovannämnda konvention.

I nu förevarande proposition, nr 20, anför föredraganden bl. a. följande.

»Av de nordiska länderna har Finland och Norge inte någon motsvarighet

till vår lagstiftning om bidragsförskott. Den förpliktelse att utge bidragsförskott

till finska och norska barn, som enligt konventionen kommer att

åvila Sverige, grundar sig alltså på en ensidig utfästelse från svensk sida.

Det är emellertid att märka, att konventionen omspänner större delen av de

olika ländernas sociala välfärdsanordningar och att ömsesidighet föreligger

såtillvida, att varje land utfäst sig att utsträcka sin sociallagstiftning till att

omfatta de andra ländernas medborgare. Under sådana omständigheter har

det inte ansetts böra krävas, alt ömsesidiga utfästelser föreligger i fråga

om varje särskild förmån. Det krav på ömsesidighet, som uppställes i 2 §

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 3 år 1956

bidragsförskottslagen, har därför slopats i departementsförslaget. Genomföres

denna ändring i bidragsförskottslagen kan det ifrågasättas, huruvida

1938 års lag — som enligt ordalydelsen endast gäller i fall då Konungen

under förutsättning av ömsesidighet äger förordna att viss förmån skall

tillkomma medborgare i annat land ■— kan tillämpas för att tillerkänna

statslösa och därmed likställda barn rätt till bidragsförskott. 2 § bidragsförskottslagen

föreslås därför kompletterad med ett stadgande som ger

Konungen rätt att förordna, att barn, som inte har medborgarskap någonstädes

eller, ehuru det äger medborgarskap, är politisk flykting, skall äga

samma rätt till bidragsförskott som svenskt barn.

I konventionen föreskrives vidare, att handling, varå rätt till underhållsbidrag

grundas, skall, om den upprättats i ett av de fördragsslutande

länderna och i detta land kan ligga till grund för indrivning av bidraget,

anses utgöra giltigt underlag för bidragsförskott i de andra länderna. Om

handlingen inte utgör beslut av domstol eller offentlig myndighet, skall den

i enlighet med föreskrifter, som fastställes i särskild ordning, vara försedd

med bevis att den kan utgöra underlag för indrivning hos den bidragsskyldige

i det land, där den upprättats. Till följd av dessa bestämmelser i

konventionen kommer bidragsförskott att kunna beviljas här i riket t. ex.

för ett danskt barn, som enligt beslut av dansk domstol äger rätt till underhållsbidrag

av sin fader. Det är då rimligt, att ett danskt domstolsbeslut får

grunda rätt till bidragsförskott här i riket även i fall, då barnet är svenskt.

Överhuvudtaget bör tillses, att svenska barn får samma rätt att för erhållande

av bidragsförskott här i riket åberopa utomlands tillkomna handlingar,

som genom den nu förevarande konventionen tillerkänts eller genom

blivande konventioner kan komma att tillerkännas barn av främmande

nationalitet. Det torde få överlämnas åt Konungen att utfärda bestämmelser

i detta ämne.

På grund av vad som nu anförts har i 1 § 2 st. departementsförslaget upptagits

en fullmakt för Konungen att förordna, att vid lagens tillämpning

med rättens beslut — d. v. s. med beslut av svensk domstol — skall likställas

sådan utom riket tillkommen handling, som i det land där den upprättats

kan läggas till grund för indrivning av bidraget.»

Kostnader

Bidragsförskott beviljas och utbetalas av vederbörande barnavårdsnämnd,

som även har att indriva det förskotterade beloppet av fadern (17 § bidragsförskottslagen).

Kostnaden bestrides, i den mån ersättning ej kan uttagas

av fadern, till 3/4 av statsverket och till 1/, av den kommun, vars barnavårdsnämnd

beviljat förskottet (20 §). Statsverkets andel i kostnaden utbetalas

till kommunerna i efterskott per budgetår (21 §).

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Andra lagutskottets utlåtande nr 3 år 1956

Föredraganden anför:

»Den kostnadsökning, som föranledes av de föreslagna lagändringarna,

torde bli relativt obetydlig. Eftersom kommunerna erhålla gottgörelse av

staten i efterskott per budgetår, kommer ökningen ej att belasta statsbudgeten

under nästkommande budgetår.»

Utskottet

Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

och hemställer,

att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition, nr 20.

Stockholm den 2 februari 1956

På andra lagutskottets vägnar:

ELSA JOHANSSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Nils Elowsson, Axel E. Svensson,

Sunne, fru Carlqvist, fru Svenson, herrar Mannerskantz, Grönkvist och

Anders E. Johansson;

från andra kammaren: fru Johansson i Norrköping, herr Jacobsson

i Tobo, fru Västberg, herrar Carlsson i Bakeröd, Odhe, fröken Höjer, herr

Bengtsson i Varberg och fru Ewerlöf.

2 — Biliang till riksdagens protokoll 1956. 9 sand. 2 avd. Nr 3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1956:65 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds proposition med förslag till lag angående ändring i bidragsför skott slag en den 11 juni 1943 a1 i texten