Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående en översyn av lagstiftningen om allmän sjukförsäkring, i vad motionerna avser läkemedel. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 5 i första kammaren av herr Geijer m. fl. samt nr 8 i andra kammaren av herr Gustafsson i Stockholm m. fl., i vad motionerna avser läkemedel.

1956-11-07 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1956:45, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående en översyn av lagstiftningen om allmän sjukförsäkring, i vad motionerna avser läkemedel. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 5 i första kammaren av herr Geijer m. fl. samt nr 8 i andra kammaren av herr Gustafsson i Stockholm m. fl., i vad motionerna avser läkemedel.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 45 år 1956

1

Nr 45

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående en översyn

av lagstiftningen om allmän sjukförsäkring, i vad motionerna

avser läkemedel.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nr 5 i första kammaren av herr Geijer

m. fl. samt nr 8 i andra kammaren av herr Gustafsson i Stockholm m. fl.,

i vad motionerna avser läkemedel.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts,

»att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t ville anhålla, att Kungl. Maj :t

verkställer en översyn av lagstiftningen om allmän sjukförsäkring och senare

för riksdagen framlägger de förslag till ändringar vartill denna översyn

kan föranleda».

I motionerna uttalas att sjukförsäkringen vore behäftad med vissa brister,

som det vore angeläget att snarast möjligt avhjälpa. Vissa exempel på de

påstådda bristerna anföres i motionerna. Såvitt avser läkemedel uttalar

motionärerna följande.

Läkemedel. Förmånen av läkemedelsrabatter kan säkerligen betraktas

som tillfredsställande i stor utsträckning. Men när det gäller olycksfallsoch

yrkesskadade personer innebär nuvarande regler en uppenbar försämring

mot tidigare lagstiftning, som gav helt fria läkemedel vid olycksfall

i arbete och yrkesskador, önskvärt är att få till stånd en förbättring för

dem som drabbas av olycksfall och yrkesskada. Säkerligen skulle rimliga

former för detta kunna genomföras utan att därför äventyra den samordning

av sjukdoms- och olycksfallsförsäkring, som är grundläggande för

hela den nuvarande lagstiftningen.

Över motionerna har utskottet i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver

inhämtat yttrande från kungl. medicinalstyrelsen och riksförsäkringsanstalten.

Redogörelse för yttrandena lämnas i det följande.

Gällande bestämmelser m. m.

Den lagstiftning som trädde i kraft den 1 januari 1955 — lagen den 8

januari 1947 om allmän sjukförsäkring, lagen den 14 maj 1954 om yrkesskadeförsäkring

och kungl. förordningen den 4 juni 1954 angående kostnadsfria

eller prisnedsatta läkemedel — innebar i fråga om ersättning för

läkemedelskostnader vid olycksfall i arbete eller yrkessjukdom vissa ny1

— Bihang till riksdagens protokoll 1956. 9 samt. 2 avd. Nr 45

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra lagutskottets utlåtande nr i5 år 1956

heter. Enligt läkemedelsförordningen tillhandahålles vissa läkemedel å

apotek kostnadsfritt eller till nedsatt pris. Helt kostnadsfria är vissa läkemedel

vid ett begränsat antal särskilt uppräknade sjukdomar. Av yrkesskadeförsäkringen

ersättes den läkemedelskostnad, som uppkommer efter

utnyttjandet av rabatteringen enligt ovannämnda förordning. Rabatteringen

enligt förordningen avser emellertid icke alla läkemedel. För icke

rabatterade läkemedel kan enligt yrkesskadeförsäkringslagen utgå full

ersättning om läkemedlen är erforderliga.

Att märka är att yrkesskadeförsäkringen inträder först sedan viss tid,

den s. k. samordningstiden — vanligen 90 dagar — gått till ända. Under

denna tid utgår vid yrkesskada sjukhjälp från allmän sjukkassa enligt

sjukförsäkringslagens bestämmelser på samma sätt som vid annan sjukdom.

Denna ordning medför i fråga om läkemedelskostnader att vid yrkesskada

— liksom vid annan sjukdom — ersättning under den tiden icke utgives

utöver vad som utgår enligt bestämmelserna i läkemedelsförordningen.

Enligt den före den 1 januari 1955 gällande lagstiftningen gällde att vid

olycksfall i arbete eller yrkessjukdom den skadade eller sjuke såsom

försäkringsförmån tillhandahölls erforderliga läkemedel under hela den

aktuella tiden.

Rörande de överväganden, som under förarbetena till lagstiftningen i

ämnet gjordes beträffande det genom förevarande motioner aktualiserade

spörsmålet om gottgörelse för läkemedelskostnader vid yrkesskada, må

här endast framhållas, att andra lagutskottet vid behandlingen vid 1954

års riksdag av propositionen med förslag till läkemedelsförordning bl. a.

hade att taga ställning till ett motionsvis framställt yrkande att arbetare

som skadats till följd av olycksfall i arbetet skulle erhålla kostnadsfria

läkemedel. I sitt utlåtande nr 37 år 195b över propositionen och, bland andra,

ovannämnda motion uttalade utskottet i denna fråga följande.

Enligt bestämmelserna om samordningen mellan sjuk- och yrkesskadeförsäkringarna

kommer yrkesskadade regelmässigt att under den s. k. samordningstiden

erhålla sjukhjälp enligt samma regler som gäller för sjuktörsäkrade

i allmänhet. Denna princip bör gälla även i fråga om läkemedel;

eljest finge man här tillbaka de gränsdragningssvårigheter mellan fall avyrkesskada

och vanliga sjukdomar, som samordningen är avsedd att eliminera.

Utskottet avstyrker därför bifall till motionen.

Riksdagen godkände utskottets utlåtande.

Remissyttranden

De av medicinalstyrelsen och riksförsäkringsanstalten avgivna remissyttrandena

avser förutom förevarande motioner även ett stort antal andra

motioner, i vad dessa avser frågor rörande läkemedel. En redogörelse för

de allmänna synpunkter i ämnet, som framförts i remissyttrandena, har

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr tö år 1956

lämnats i utskottets utlåtande nr 38 till innevarande års riksdag över vissa

motioner med förslag till ändringar i förordningen angående kostnadsfria

eller prisnedsatta läkemedel, m. m. Här må endast redogöras för innehållet

i remissyttrandena i vad dessa direkt berör de nu behandlade motionerna.

Medicinalstyrelsen erinrar om vad andra lagutskottet anfört i ovannämnda

utlåtande nr 37 till 1954 års riksdag rörande svårigheterna att

draga en klar gräns mellan fall av yrkesskada och vanliga sjukdomar. Styrelsen

uttalar att ifrågavarande motioner, i vad de avser frågor rörande

läkemedel, icke torde böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Riksförsäkringsanstalten framhåller i sitt remissyttrande att den i motionerna

föreslagna ordningen skulle medföra, att det redan under samordningstiden

skulle bli nödvändigt att avgöra, om behovet av läkemedel

vore föranlett av yrkesskada eller annan sjukdom. En sådan ordning skulle,

uttalar anstalten vidare, bryta mot samordningsidén. Anstalten erinrar

även om att efter samordningstidens utgång yrkesskadad är berättigad till

ersättning för erforderliga kostnader för läkemedel.

Utskottet

I förevarande motioner, vilka utmynnar i en hemställan om översyn av

lagstiftningen om allmän sjukförsäkring, anföres i fråga om det i detta utlåtande

behandlade spörsmålet om läkemedelsförmånen, att det vore önskvärt

att få till stånd en förbättring för dem, som drabbas av olycksfall och

yrkesskada. Detta borde enligt motionärerna kunna genomföras utan att den

för hela den nuvarande lagstiftningen grundläggande samordningen mellan

sjuk- och yrkesskadeförsäkringarna äventyrades.

Som riksförsäkringsanstalten i sitt yttrande över motionerna framhållit,

skulle den föreslagna ordningen medföra, att det redan under samordningstiden

bleve nödvändigt att avgöra om behovet av läkemedel vore föranlett av

yrkesskada eller annan sjukdom. De gränsdragningssvårigheter på detta

område, som samordningen är avsedd att eliminera, skulle alltså, när det

gäller läkemedel, åter bli aktuella.

På nu anförda skäl och då i fråga om läkemedel de verkningar av samordningen,

som framstår som ogynnsamma, torde vara mindre framträdande,

är det enligt utskottets mening icke motiverat att nu göra bestämmelserna

om ersättning för läkemedelskostnader till föremål för översyn i

de! av motionärerna angivna avseendet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr bo ur 1956

Utskottet hemställer därför,

att förevarande motioner, 1: 5 och II: 8, i vad de avser

läkemedel, icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 7 november 1956

På andra lagutskottets vägnar:

ELSA JOHANSSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Nils Elowsson, Axel E. Svensson,

Sunne*, fru Carlqvist, herrar Huss, Grönkvist, Nils Theodor Larsson och

Birke*;

från andra kammaren: fru Johansson i Norrköping, fru Västberg*,

herrar Carlsson i Bakeröd, Odhe*, fröken Höjer, herr Bengtsson i Varberg*

och fru Ewerlöf.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

IDUNS TNYCKEItG ESSELTE. STHLM SS

610285

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.