Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer om en förutsättningslös utredning om införande av en obligatorisk dödsfallsförsäkring, vars administration bör handhavas av de allmänna sjukkassorna».

1956-11-27 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1956:57, Skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer om en förutsättningslös utredning om införande av en obligatorisk dödsfallsförsäkring, vars administration bör handhavas av de allmänna sjukkassorna».

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 57 dr 1956.

1

Nr 57

Utlåtande i anledning av väckta motioner om införande av en

obligatorisk dödsfalls försäkring.

Andra lagutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft fyra

inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nämligen

dels nr 342 i första kammaren av herr Karlsson, Göran, och herr Kristiansson

samt nr 282 i andra kammaren av herr Johanson i Västervik,

in. fl.,

dels ock nr 343 i första kammaren av herr Andersson, Gustaf, m. fl.

samt nr 261 i andra kammaren av herr Andersson i Ronneby m. fl.

I motionerna 1:342 och 11:282 föreslås »att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj:t hemställer om en förutsättningslös utredning om införande

av en obligatorisk dödsfallsförsäkring, vars administration bör handhavas

av de allmänna sjukkassorna».

I motionerna 1:343 och 11:261 yrkas »att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj:t anhåller om utredning i syfte att snarast möjligt realisera tidigare

framförda och alltjämt starkt befogade önskemål om ett i anknytning till

den allmänna sjukförsäkringen administrerat ekonomiskt dödsfallsskydd

omfattande hela svenska folket».

Beträffande de skäl motionärerna åberopat till stöd för sina yrkanden

får utskottet hänvisa till motionerna 11:282 och 1:343.

Över motionerna har utskottet i den ordning § 46 riksdagsordningen

föreskriver inhämtat yttrande från riksförsäkringsanstalten. Till utskottet

har därjämte inkommit en den 20 mars 1956 dagtecknad skrivelse från

Folksam. Redogörelse för innehållet i yttrandet och skrivelsen lämnas i

det följande.

Tidigare överväganden i ämnet

I flera utländska lagstiftningar ingår begravningshjälp såsom ett led i

sjukförsäkringen. I vårt land inrymmer den allmänna sjukförsäkringen

emellertid icke någon begravningshjälp. Bestämmelser om obligatorisk sådan

hjälp finns däremot i yrkesskadeförsäkringslagen med avseende å dödsfall

vid yrkesskada.

Frågan om införande i vårt land av en obligatorisk dödsfallsförsäkring har

tidigare varit föremål för överväganden i olika sammanhang. I 19h2 års för
Bihang

till rikdagens protokoll 1956. 9 samt. 2 avd. Nr 57

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 57 år 1956

säkringsutrednings år 1946 framlagda betänkande med förslag till lag om

försäkringsrörelse m. in., II (SOU 1946: 34) framfördes tanken på en obligatorisk

dödsfallsförsäkring, som närmast skulle avse att täcka begravningskostnaderna

men till sin storlek avvägas så, att den för de breda lagren

även kunde bli till viss hjälp att övervinna anpassningssvårigheterna

efter ett dödsfall inom familjen, framför allt då familjeförsörjaren fallit

ifrån.

I proposition nr 50 till 19^8 Ars riksdag med förslag till lag om försäkringsrörelse

m. m. uttalade föredragande departementschefen, statsrådet

Karin Kock, i anslutning till 1942 års försäkringsutrednings ovannämnda

förslag att tanken på tillskapande genom det allmännas förmedling av ett

ekonomiskt dödsfallsskydd omfattande hela svenska folket erbjöde stort

intresse samt att en sådan anordning otvivelaktigt skulle utgöra en värdefull

komplettering till den allmänna folkpensioneringen. Föredraganden

erinrade om att flera stora organisationer tagit initiativ till bildande av

lokala begravningsföreningar i syfte att förbilliga begravningskostnaderna,

samt framhöll, att den utveckling, som ägde rum på detta område, också

erbjöde stort intresse för frågan om en obligatorisk dödsfallsförsäkring.

I år 1949 avgivet principbetänkande rörande försäkringsväsendet (SOU

1949: 25) har 19''iä års försåkringsutredning även berört frågan om obligatorisk

dödsfallsförsäkring.

Sedermera har frågan blivit föremål för utredning av socialvårdskommittén,

som häröver avgivit betänkande XVIII angående begravningshjälpsförsäkring

(SOU 1951: 23). Sistnämnda betänkande utmynnar i ett förslag

till en obligatorisk och allmän begravningshjälpsförsäkring, som på visst

sätt skulle anknytas till den allmänna sjukförsäkringen.

Remissyttrande

Riksförsäkringsanstalten berör inledningsvis vissa i motionerna 1:343 och

II: 261 gjorda uttalanden angående indexreglering och premiekostnad samt

anför:

Med anledning av ett i sistnämnda motion gjort uttalande angaende indexreglerade

försäkringsbelopp vill anstalten framhålla, att socialvårdskommittén

i sitt betänkande icke förordat någon indexreglering (sid. 36). Beträffande

det i samma motion anförda exemplet på premiekostnaden hos

försäkringsbolag för en »ren» dödsfallsförsäkring pa 1.000 kr. försäkringssumma

torde beloppet 4:90 kr., som angivits såsom årspremie, i stället sannolikt

avse kostnaden för kvartal. Enligt underhandsuppgift från Thulebolagen

skulle en motsvarande försäkring utan avkortning av premiebetalningstiden

hos livförsäkringsbolagen betinga en årspremie å ungefär 19:20

kr.

I fortsättningen anför riksförsäkringsanstalten bl. a. följande

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 57 år W56

3

Sedan åtskilliga år pågå vissa strävanden, som sylta till ett förbilligande

av de egentliga begravnings- och eldbegängelsekostnaderna, t. ex. kostnader

för nyttjande av begravningsplats, krematorium in. m. Riksförsäkringsanstalten

förutsätter, att dessa strävanden komma alt fortgå och även intensifieras.

Oavsett de resultat, som därvid kunna ernås, uppkomma vid dödsfall

ofta betungande andra kostnader. Föreliggande behov av medel i samband

med dödsfall torde i regel icke i nöjaktig omfattning täckas genom

de anordningar av försäkrings- och annan karaktär, som för närvarande

finnas. Såvitt anstalten kan finna, torde därför en försäkring av typ, som

i motionerna avses, ha en funktion att fylla. Försäkringsbeloppen synas

böra avvägas så, att desamma icke endast täcka oundgängliga kostnader i

nära samband med dödsfallet utan dessutom förslå till viss ekonomisk

hjälp för övervinnande av sådana anpassningssvårigheter, som ett dödsfall

ofta medför för efterlevande, särskilt vid försörjares död. Försäkringens

administration torde på iämpligt sätt kunna anknytas till de allmänna sjukkassornas

verksamhet. Vidare bör särskilt uppmärksamhet ägnas åt att

tillse, att de ovannämnda strävandena för förbilligande av begravningsoch

eldbegängelsekostnaderna icke motverkas genom försäkringens införande.

Den av socialvårdskommiltén verkställda utredningen kan icke utan vidare

läggas till grund för en lagstiftning om försäkring av bär förevarande

slag. Enligt kommitténs uttalanden behövde vissa frågor rörande sammanträffande

av förmåner bli föremål för överväganden i särskild ordning

(sid. 33) samt frågorna om förmånernas storlek och fördelningen av kostnaderna

på avgifter och skatter ur vissa synpunkter ytterligare prövas, när

tidpunkten för försäkringens genomförande närmade sig (sid. 36 och 38).

Härtill kommer, att nya synpunkter numera torde kunna läggas på frågans

lösning i anslutning till att sjukförsäkringslagen i betydelsefulla avseenden

fått en annan utformning än den motsvarande lagstiftning, som förelåg, då

socialvårdskommiltén verkställde sin utredning.

Från ovan angivna utgångspunkter har Riksförsäkringsanstalten intet att

erinra mot att den i motionerna väckta frågan blir föremål för utredning.

Skrivelse från Folksam

Folksam uttalar i sin skrivelse att motionerna — bortsett från den allmänna

målsättningen -—- innehölle vissa icke invändningsfria uppgifter och

formuleringar beträffande det enskilda försäkringsväsendet. I förevarande

sammanhang ansåg sig Folksam dock icke böra ingå på detaljer härvidlag.

Folksam anför vidare bl. a.:

Från del allmännas sida har vidtagits en rad av åtgärder för att mildra

de ekonomiska följderna av dödsfall. Samtidigt härmed har som bekant ett

stort antal medborgare genom att teckna försäkring i enskilda livförsäkringsföretag

skaffat sig ett omfattande och välbehövligt dödsfallsskydd,

även om beloppen till sin storlek varierar kraftigt i de enskilda fallen.

Ilur framgångsrika de svenska livförsäkringsföretagen är, varit eller kan

komma att bli i sina strävanden att förmedla enskild och kollektiv livför
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 57 är 1956

säkring, kommer det likväl alltid att finnas en betydande kategori av människor,

som det enskilda försäkringsväsendet icke når fram till. På grund

härav är det inte omotiverat att i samhällets regi skapa ett grundskydd genom

en obligatorisk begravningshjälpsförsäkring. Men även detta grundskydd

kan diskuteras ur behovssynpunkt för vissa kategorier av människor.

Alldeles särskilt gäller detta om försäkringsbeloppet för en dylik grundförsäkring

sättes högt. Det finns sålunda en stor grupp människor, som inte

har någon som är beroende av dem för sin försörjning. Hit hör åtskilliga

ungdomar med eget förvärvsarbete samt änkefruar eller änkemän utan barn

eller med vuxna barn.

Mot denna bakgrund vill Folksam för sin del tillstyrka, att en utredning

kommer till stånd i avsikt att skapa en allmän och obligatorisk begravningshjälps-

eller dödsfallsförsäkring med skäligt avvägda belopp. De belopp

som föreslogs av 1942 års försäkringsutredning och av socialvårdskommittén

torde numera få anses otillräckliga. Eftersom försäkringen skall

täcka begravningskostnaderna och vissa omedelbara utgifter i samband med

dödsfallet, torde ett belopp av 1 500 kronor kunna anses lämpligt. I tidigare

utredningar har man räknat med något lägre belopp för barn och i 1942

års försäkringsutredning även för personer över 67 års ålder. Ett lägre belopp

vid dödsfall före 16 års ålder torde motiveras av faktiska kostnadsskillnader,

medan det däremot är mera ovisst huruvida en differentiering

efter 67 års ålder kan motiveras på liknande sätt.

I likhet med folkpensioneringen och allmänna sjukförsäkringen bör denna

begravningshjälps- eller dödsfallsförsäkring omfatta hela svenska folket.

Avgiftsbetalningen bör samordnas med avgiften till den allmänna sjukförsäkringen.

Helst borde avgiften enligt Folksams uppfattning inarbetas i en

för alla vuxna gemensam socialförsäkringspremie.

En uppskattning av kostnaderna för en obligatorisk begravningshjälpseller

dödsfallsförsäkring har gjorts under förutsättning att avgifterna under

ett år skall täcka dödsfallsutbetalningarna under året. Kostnader för utbetalningar

och andra omkostnader har ej inräknats. Beräkningarna är baserade

på uppgifter för år 1953. Under den period som kan överblickas

torde enligt tillgängliga befolkningssiffror kostnaderna snarare stiga än

fall.

Dödsfallsbelopp kronor

Ålder

Alt. 1

Alt. 2

Alt. 3

—15 år ............................

1 000

1 000

1 500

16—66 år ............................

1 500

1 500

1 500

67— år ............................

1 000

1 500

1 500

Alt. 1

Alt. 2

Alt. 3

Totalkostnader per år, milj. kronor ....

80

103

104

Medelkostnad per år kronor per invånare

11

14

15

per inkomsttagare

21

27

28

Folksam framhåller i fortsättningen att det för personer med försörjningsplikt

givetvis kan föreligga behov av ett obligatoriskt dödsfallsskydd

utöver den i skrivelsen föreslagna begravningsförsäkringen. Ett dylikt dödsfallsskydd,

vilket borde anpassas till inkomst och antal efterlevande, hörde

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 57 år 1956

5

enligt Folksams mening till de frågor som borde beaktas vid den fortsatta

behandlingen av den allmänna pensionsförsäkringen.

Avslutningvis uttalar Folksam att dess försäkringsutredning, som vore

sammansatt av representanter för den fackliga och politiska arbetarrörelsen,

beslutat att tillstyrka de synpunkter och förslag, som framförts i skrivelsen.

Utskottet

Uppenbarligen föreligger vid dödsfall allmänt ett behov av ekonomiskt

skydd, i första hand avseende de direkta begravningskostnaderna. Begravningshjälp

i olika former har därför tillskapats och förekommer i betydande

utsträckning i vårt land. Vid ett stort antal dödsfall utgår dock icke någon

begravningshjälp alls eller otillräcklig sådan hjälp. Mot bakgrunden härav

torde de nuvarande förhållandena i vårt land i förevarande hänseende få

anses vara ur social synpunkt mindre tillfredsställande. Enligt utskottets

mening är det därför en angelägen uppgift att åtgärder vidtages i syfte att

nå fram till en bättre ordning på detta område.

Vid lösande av frågan hur ett socialt tillfredsställande ekonomiskt skydd

vid dödsfall bör byggas upp bör man enligt utskottets mening taga till utgångspunkt

att detta bör ske genom någon form av försäkring. När det gäller

den närmare utformningen av en dylik försäkring möter olika problem,

bl. a. av administrativ natur. En tänkbar lösning är att, såsom motionärerna

föreslagit, anknyta begravningshjälpen till den allmänna sjukförsäkringen.

Härigenom skulle den fördelen vinnas, att försäkringens handhavande

kunde överlämnas till en redan befintlig organisation. Härvid uppkommer

dock viss komplikation med hänsyn bl. a. till att vissa grupper står helt

utanför sjukförsäkringen. Andra lösningar än den sålunda föreslagna bör

givetvis övervägas. Vid prövningen anmäler sig även andra spörsmål, såsom

försäkringens omfattning, begravningshjälpens storlek och dess finansiering.

En allmän försäkring för meddelande av begravningshjälp bör därför

enligt utskottets mening icke införas utan att föregås av en förutsättningslös

prövning av hela det frågekomplex, som sålunda skisserats.

Frågan om införandet i vårt land av någon form av allmän dödsfallsförsäkring

har tidigare varit föremål för överväganden i olika sammanhang.

Senast har socialvårdskommittén år 1951 avgivit ett betänkande med utredning

och förslag i ämnet. Såsom riksförsäkringsanstalten i remissyttrande

över förevarande motioner framhåller, kan denna utredning icke utan vidare

läggas till grund för en lagstiftning av här förevarande slag. Kommittén har

f. ö. själv uttalat, att vissa frågor rörande sammanträffande av förmåner

behövde bli föremål för överväganden i särskild ordning samt att frågorna

om förmånernas storlek och fördelningen av kostnaderna på avgifter och

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 57 år 1956

skatter ur vissa synpunkter borde ytterligare prövas, när tidpunkten för

försäkringens genomförande närmade sig. Även det förhållandet att sjukförsäkringslagen

i betydelsefulla avseenden givits en annan utformning än den

motsvarande lagstiftning, som förelåg, då socialvårdskommittén verkställde

förenämnda utredning, torde, såsom riksförsäkringsanstalten även antytt,

motivera en omprövning av de framlagda förslagen. Med hänsyn härtill

synes det utskottet lämpligt, att frågan om införande av en allmän försäkring

för begravningshjälp göres till föremål för förnyad utredning.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av förevarande motioner,

1. I: 342 och II: 282 samt

2. I: 343 och II: 261,

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa, att Kungi.

Maj :t ville föranstalta om en förutsättningslös utredning

angående införandet av en allmän dödsfallsförsäkring, samt

att Kungl. Maj :t ville för riksdagen framlägga de förslag,

vartill denna utredning kan föranleda.

Stockholm den 27 november 1956

På andra lagutskottets vägnar:

ELSA JOHANSSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Nils Elowsson, fru Svenson, herrar Huss*,

Grönkvist, Göran Karlsson*, fru Hamrin-Thorell och herr Birke*;

från andra kammaren: fru Johansson i Norrköping, herr Carlsson i

Bakeröd, fru Ewerlöf, fru Sjöstrand, herrar Johansson i Södertälje, Rimmerfors,

Fredriksson och fru Eriksson i Ängelholm.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1956:418 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om införande av en obligatorisk dödsfallsförsäkring. a1 i texten