Utlåtande i anledning av väckt motion om översyn av bestämmelserna angående minderårigas rätt att föra traktor.
1956-02-21 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1956:6, Utlåtande i anledning av väckt motion om översyn av bestämmelserna angående minderårigas rätt att föra traktor.
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 6 år 1956
1
Nr 6
Utlåtande i anledning av väckt motion om översyn av bestämmelserna
angående minderårigas rätt att föra traktor.
I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion,
nr 16, vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Gustafsson i Borås
hemställt »att riksdagen måtte, med anledning av olyckor som inträffa då
barn tjänstgör som traktorförare, i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om
översyn av bestämmelserna angående minderårigas rätt att föra traktor».
Beträffande de skäl, som motionären anfört till stöd för sitt yrkande,
får utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa
till motionen.
Gällande bestämmelser
Med traktor förstås i vägtrafikförordningen den 28 september 1951 motordrivet
fordon, som är inrättat huvudsakligen såsom dragfordon för annat
fordon eller för arbetsberedskap, och som är konstruerat för en hastighet
av högst 30 kilometer i timmen samt endast med svårighet kan ändras
till högre hastighet (1 § 2 mom.).
Med gummihjul försedd traktor får föras på väg endast av den, som
genom körkort, utfärdat av länsstyrelse, är berättigad att föra fordonet.
Dock må traktor tillfälligt föras kortare sträcka på väg vid färd till eller
från arbetsplats eller mellan en gårds ägor eller för liknande ändamål
(29 § 1 mom.). Annorstädes än på väg må traktor i avsaknad av särskilda
bestämmelser därom föras även av den som ej innehar körkort. Traktor
som ej är försedd med gummihjul må jämväl föras utan körkort.
Körkort utfärdas för bil, för motorcykel eller för traktor. Körkort för
bil berättigar även till förande av motorcykel och traktor. Körkort för
tnotorcykel gäller även för traktor (29 § 2 mom.).
Körkort må meddelas för bil endast den, som fyllt 18 år, och för motorcykel
eller för traktor endast den, som fyllt 16 år. Körkort för traktor må
dock, om särskilda skäl därtill är, även meddelas den, som fyllt 15 år.
Körkort för motorcykel gäller, om innehavaren icke fyllt 18 år, endast för
lätt motorcykel och traktor (29 § 3 inom.).
På fordon får icke gods lastas eller personer placeras så, att föraren
kommer alt sakna nödig sikt eller erforderliga möjligheter till manövreBihang
till riksdagens protokoll 1956. 9 saml. 2 avd. Nr 6
2 Andra lagutskottets utlåtande nr 6 år 1956
ring, eller så, att fara eljest uppstår för person eller egendom, eller så, att
trafiken onödigtvis hindras eller störes (52 § 1 inom.).
Fordon, som kopplats till motordrivet fordon, får icke användas för personbefordran
utan att vara av besiktningsman godkänt för sådant ändamål.
Vad sålunda sagts avser dock bl. a. icke fordon, som kopplats till
traktor för kortare färd till eller från arbetsplats eller mellan en gårds
ägor eller för liknande ändamål (57 § 4 mom.).
I motionen beröres vissa bestämmelser i arbetarskyddslagen den 3 januari
1949. I anledning härav lämnar utskottet nedan en redogörelse för
vissa bestämmelser i lagen.
Arbetarskyddslagen äger, med vissa inskränkningar, tillämpning å
varje rörelse, industriell eller icke, vari arbetstagare användes till arbete
för arbetsgivares räkning, ävensom å hus-, väg- eller vattenbyggnad, vattenavledning
eller annat dylikt särskilt arbetsföretag, vari arbetstagare
användes på sådant sätt (1 § första stycket). Från lagens tillämpning
undantages bl. a. arbete, som utföres av medlem av arbetsgivarens familj,
såframt arbetet är att hänföra till jordbruk eller någon dess binäring, vilken
icke bedrives såsom självständigt företag, eller till byggnadsarbete
för jordbruk eller sådan dess binäring, som nyss nämnts (3 §).
Om minderårigas användande i arbete gives i arbetarskyddslagen vissa
särskilda bestämmelser. Sålunda åligger det arbetsgivare bl. a. att särskilt
tillse, att minderårigs användande till arbete icke medför fara för olycksfall
(26 § första stycket). Finnes minderårigs användande till visst slag av
arbete medföra synnerlig fara t. ex. i avseende å olycksfall, må Konungen
föreskriva särskilda villkor för minderårigs användande till sådant arbete
eller förordna att minderårig ej må användas därtill (26 § andra stycket).
Sådana särskilda villkor som nyss sagts har föreskrivits i kungl. kungörelsen
den 6 maj 1949 om förbud att använda minderårig till vissa farliga
arbeten.Till arbete, som angives i en kungörelsen bifogad förteckning, må
arbetstagare under 18 år (minderårig) icke användas i vidare mån än som
är medgivet i förteckningen (1 §). Enligt punkt 16 i förteckningen får
minderårig ej användas till bl. a. förande av lokomotiv, truck, motorfordon
eller motorredskap. Förbudet gäller dock ej förande av truck, motorcykel,
traktor eller annat motorredskap, såframt den minderårige fyllt 16 år.
Bestämmelserna i kungörelsen är till följd av ovan omnämnda undantagsbestämmelse
i 3 § arbetarskyddslagen icke tillämpliga å arbete som
utföres av medlem av arbetsgivarens familj, såframt arbetet är att hänföra
till jordbruk etc.
Tillkomsten av bestämmelserna i vägtrafikförordningen
Enligt den före 1951 års vägtrafikförordning gällande motorfordonsförordningen
den 23 oktober 1936 krävdes icke körkort för förande av
Andra lagutskottets utlåtande nr 6 år 1956 3
traktor i annat fall än då till traktorn kopplats släpfordon, d. v. s. då
fråga var om traktortåg. Sådant fick föras på väg endast av den som
innehade körkort för bil (18 §). Körkort för tyngre motorcykel eller för
lättviktsmotorcykel berättigade således ej till förande av traktortåg på väg.
1945 års trafiksäkerhetskommitté förordade körkortstvång för samma
slag av fordon och fordonståg som enligt motorfordonsförordningen var
körkortspliktiga
1944 års trafikförfattningssakkunniga föreslog körkortsplikt för traktor
och motorredskap, dock allenast såvitt angick färd på väg. Körkort skulle
utfärdas för bil, för motorcykel eller för traktor och motorredskap. Körkort
för bil skulle gälla för alla slag av motordrivna fordon. Körkort för motorcykel
skulle även giva rätt att föra traktor och motorredskap. Om till
traktor eller motorredskap kopplats släpfordon, skulle fordonen (= traktortåg)
på väg få föras endast av den som innehade körkort för bil. Minimiåldern
för erhållande av körkort skulle vara 18 år beträffande bil och
16 år beträffande motorcykel samt traktor och motorredskap. Körkort
för motorcykel skulle dock, om föraren icke fyllt 18 år, gälla endast för
lätt motorcykel, traktor och motorredskap.
I propositionen nr 30 år 1951, varigenom riksdagens yttrande begärdes
över förslag till vägtrafikförordning, slopades kravet i motorfordonsförordningen
på innehav av bilkörkort för rätt att föra traktortåg. Vidare
upptogs icke i propositionen det av 1944 års trafikförfattningssakkunniga
föreslagna kravet på körkort för traktor och motorredskap.
I två i anledning av propositionen väckta likalydande motioner, 1: 302
och II: 401, föreslogs skyldighet för den som förde traktor på väg att inneha
körkort för bil.
I två andra, likaledes i anledning av propositionen väckta, likalydande
motioner, 1:319 och 11: 418, hemställdes att körkortsplikt måtte införas
för den som använde traktor för färd utanför brukningsenhet.
Andra lagutskottet, som behandlade propositionen och'' motionerna i
sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 30 år 1951, berörde till en början
frågan om gummihjulstraktorernas trafikfarlighet och anförde härutinnan
bl. a. följande.
De senaste årens utveckling har visat, att gummihjulstraktorerna öka
hastigt i antal samt i allt större omfattning utnyttjas för egentlig vägtrafik.
Vidare kan man iakttaga en fortgående ökning av dessa traktorers
konstruktiva hastighet. Slutligen pekar statistiken på en oavlåtlig stegring
av antalet olyckor i traktortrafik. Dessa omständigheter synas berättiga
till den slutsatsen, att man numera har att räkna med en betydligt ökad
typisk trafikfarlighet hos gummihjulstraktorerna. Det är all anledning
att förmoda, att — såvitt angår dessa traktorers antal, konstruktiva hastighet
och utnyttjande för egentlig vägtrafik — den nu inledda utvecklingen
kommer att fortsätta. Delta medför, att man även för framtiden kan
påräkna en ökning av gummihjulstraktorernas trafikfarlighet.
4 Andra lagutskottets utlåtande nr 6 år 1956
Dessa förhållanden ha åberopats som ett viktigt skäl för att i propositionen
föreslagits registreringsplikt bl. a. för gummihjulstraktorer. Av
samma skäl har i propositionen upptagits, att sådana traktorer skola föras
in under automobilansvarighetslagen och trafikförsäkringslagen.
Utskottet anser denna skärpta reglering berättigad. Samma skäl som
påkalla denna synas emellertid tala för en skärpning också av kraven
på förare av gummihjulstraktor.
Vidare anförde utskottet, att man borde ha garanti från vissa angivna
synpunkter för att förare av gummihjulstraktor vore lämplig som förare
och ägde kännedom om vissa angivna förhållanden. En sådan garanti
torde enligt utskottet knappast kunna vinnas med mindre man införde
körkortstvång för förare av gummihjulstraktor. Den typiska trafikfarligheten
vore emellertid, uttalade utskottet vidare, givetvis mindre hos gummihjulstraktorer
än hos motorfordon med dessas höga konstruktiva hastighet.
Fordringarna för traktorkörkort kunde därför ställas lägre än för
bil- eller motorcykelkörkort.
I fråga om körkortsåldern uttalade utskottet, att denna i princip borde
bestämmas till 16 år. Vidare anförde utskottet bl. a. följande.
Emellertid skulle särskilt för jordbrukets vidkommande ej sällan väsentliga
fördelar vinnas, om möjlighet beredes att vinna behörighet som
traktorförare redan före 16-årsåldern. Så skulle det exempelvis för en
jordbrukare, som har svårt att skaffa vuxen arbetskraft, kunna vara av
stort värde, om hemmavarande barn finge börja med traktorkörslor redan
vid 15 års ålder. Om en regel, som öppnar sådan möjlighet, tillämpas restriktivt,
d. v. s. endast då särskilda skäl föreligga, torde ur trafiksäkerhetsynpunkt
knappast några bärande invändningar kunna resas däremot.
På grund härav torde böra föreskrivas, att om särskilda skäl därtill äro,
körkort för gummihjulstraktor må meddelas även den, som fyllt 15 år.
Hänsynen särskilt till jordbrukets behov torde emellertid, fortsatte utskottet,
kräva att från körkortsplikt undantoges tillfällig, kortare färd med
gummihjulstraktor till eller från arbetsplats eller mellan en gårds ägor
eller för liknande ändamål. För längre färd torde sådant undantag enligt
utskottet icke böra stadgas, även om färden vore av tillfällig art.
I fråga om band- eller järnhjulstraktorer eller motorredskap syntes enligt
utskottet körkortsplikt icke vara påkallad.
I den sedermera utfärdade 1951 års vägtrafikförordning fick bestämmelserna
den utformning som framgår av den ovan i detta utlåtande lämnade
redogörelsen för gällande bestämmelser.
Motionen
I motionen anföres, att det från många synpunkter icke är tillfredsställande,
att ansvaret för manövreringen av traktorer anförtros åt barn
i de första tonåren eller ännu yngre. Att manövrera en traktor ställer,
Andra lagutskottets utlåtande nr 6 år 1956 5
framhålles i motionen, ganska stora krav på föraren. Därtill komme en
betydande riskfaktor, särskilt som traktorn ofta framfördes i besvärlig
terräng, vilket merendels vore fallet då den användes i jordbruk. Körandet
av traktor till och från arbetsplatsen med barn som förare kunde icke vara
riktigt och måste vara ett riskmoment för övriga trafikanter. Olyckor som
inträffat gåve enligt motionen belägg för detta. Barn i 10—13-årsåldern
kunde näppeligen ha den mognad och besitta det omdöme som borde krävas
av en motorförare.
Många och vägande skäl kan emellertid, uttalas vidare i motionen, anföras
till förmån för att yngre arbetskraft i jordbruket får utnyttjas som
traktorförare. Knappheten på arbetskraft hade medfört att barn i 10 15-
årsåldern i allt större utsträckning utnyttjades, särskilt vid toppbelastningen
i skördetiden. Detta bleve i hög grad fallet vid familjejordbruken,
där ägaren inte själv helt kunde klara av arbetet och där det inte bure
sig att heltidsanställa arbetare. Alla i familjen måste därför hjälpa till.
Lättast ur fysisk prestationssynpunkt torde då, framhålles i motionen,
vara att köra traktor.
Sammanfattningsvis uttalas i motionen, att frånvaron av alla bestämmelser
i ämnet medfört så pass stora vådor, att en närmare granskning
vore nödvändig och väl motiverad. Barns användning för traktorkörning
vore en så allvarlig fråga, att skärpta föreskrifter i vägtrafikförordningen
för rätt för barn att framföra traktor syntes böra övervägas. Man kunde
härvid, anför motionären, givetvis diskutera frågan var åldern skulle
sättas. Under t. ex. fyllda 14 år syntes dock, anför motionären, inte ett
barn få vara för att sättas som förare på ett så krävande redskap som en
traktor. Vidare syntes det motionären vara obestridligt att den bestämmelsen
behövde införas, att den som för traktor och icke innehar körkort
icke under några förhållanden finge låta någon medfölja som passagerare.
Pågående utredning m.m.
1953 års trafiksäkerhetsutredning, tillkallad enligt Ivungl. Maj :ts bemyndigande
den 25 september 1953 för att utarbeta förslag till åtgärder
för åstadkommande av förbättrad trafiksäkerhet, är f. n. sj''sselsatt huvudsakligen
med frågor rörande möjligheten alt åstadkomma ett bättre urval
av motorfordonsförare. Utredningen beräknar, enligt uppgift i årets riksdagsberättelse,
kunna slutföra sitt arbete under år 1950.
Länsstyrelsen i Skaraborgs län har i skrivelse till Konungen den 29
november 1955 — med överlämnande av en av landsfiskalen i Kvänums
distrikt verkställd utredning med anledning av en olyckshändelse i samband
med framförande av traktor av minderårig jämte av länsstyrelsen
däröver infordrade yttranden — uttalat att införandet av skärpta föreskrifter
i vägtrafikförordningen för rätt för person under 15 år att fram
-
6
Andra lagutskottets utlåtande nr 6 år 1956
föra traktor synes böra övervägas samt hemställt att Kungl. Maj:t ville
låta utreda frågan.
Kungl. Maj :t har uppdragit åt statens trafiksäkerhetsråd att efter hörande
av 1953 års trafiksäkerhetsutredning avgiva utlåtande över länsstyrelsens
framställning. Framställningen är f. n. föremål för behandling av
trafik säkerhetsutredningen.
Utskottet
Frågan om skärpta föreskrifter beträffande minderårigas rätt att föra
traktor aktualiserades under fjolåret hos Kungl. Maj:t genom en skrivelse
från länsstyrelsen i Skaraborgs län med hemställan om utredning i ämnet.
Sedan Kungl. Maj :t givit statens trafiksäkerhetsråd i uppdrag att efter
hörande av 1953 års trafiksäkerhetsutredning inkomma med utlåtande
över skrivelsen, är frågan för närvarande föremål för övervägande i trafiksäkerhetsutredningen.
Denna, som tillkallats för att utarbeta förslag till
åtgärder för åstadkommande av förbättrad trafiksäkerhet, är i övrigt för
närvarande sysselsatt huvudsakligen med frågor rörande möjligheten att
åstadkomma ett bättre urval av motorfordonsförare.
Under hänvisning till det läge, vari frågan sålunda befinner sig, avstyrker
utskottet yrkandet i motionen om skrivelse till Kungl. Maj :t med
anhållan om översyn av bestämmelserna angående minderårigas rätt att
föra traktor.
Utskottet hemställer,
att förevar ande motion, II: 16, icke måtte föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Stockholm den 21 februari 1956
På andra lagutskottets vägnar:
ELSA JOHANSSON
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herrar Nils Elowsson, Axel E. Svensson,
Huss*, Mannerskantz*, Grönkvist, Göran Karlsson, Nils Theodor Larsson
och fru Hamrin-Thorell;
från andra kammaren: fru Johansson i Norrköping, herrar Nilsson i
Göteborg, Hagård, fru Sandström*, herrar Carlsson i Bakeröd*, Bengtsson
i Varberg, Fredriksson* och Königson.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
IDUNS TRYCKERI, ESSELTE, STHLM IS
603*09
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.