Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om införande i hälsovårdsstadgan av viss föreskrift rörande yttertak till byggnad, som inrymmer boningsrum.

1956-02-29 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1956:7, Utlåtande i anledning av väckt motion om införande i hälsovårdsstadgan av viss föreskrift rörande yttertak till byggnad, som inrymmer boningsrum.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1956

1

Nr 7

Utlåtande i anledning av väckt motion om införande i hälsovårdsstadgan

av viss föreskrift rörande yttertak till byggnad,

som inrymmer boningsrum.

I en inom första kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 10,

vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Huss hemställt, »att riksdagen

måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om sådan ändring

av hälsovårdsstadgan, att det uttryckligen föreskrives, att yttertak till

byggnad, som inrymmer boningsrum, skall hava sådan täthet, att det icke

genomsläpper fuktighet».

En redogörelse för de skäl motionären anfört till stöd för sin hemställan

lämnas i det följande.

Gällande bestämmelser

De grundläggande bestämmelserna rörande den allmänna hälsovården

finns i hälsovårdsstadgan den 19 juni 1919 och de med stöd av stadgan utfärdade

lokala hälsovårdsordningarna. Regler i detta hänseende finns emellertid

även i en mångfald andra författningar. Hälsovårdsstadgan har särskilda

bestämmelser för stad (stadsplanelagt område) och särskilda för

landsbygd. I fråga om sanitära förhållanden finns i hälsovårdsstadgans 8 §

för städerna och 43 § för landsbygden bland annat dels allmänna föreskrifter

om byggnad, som inrymmer boningsrum, dels bestämmelser om boningsrum

och kök, avseende storlek, dagsbelysning, luftväxling, uppvärmning,

skydd mot fuktighet, olägenheter från grunden och olägenheter från

angränsande utrymmen, dels särskilda bestämmelser om biutrymmen och

bekvämligheter, bostadsvård, trångboddhet och samlingslokaler.

Enligt de allmänna föreskrifterna skall byggnad, som inrymmer boningsrum,

till alla sina delar vara så anordnad och inredd samt så underhållas

och skötas, att sanitär olägenhet icke uppstår för dem, som uppehåller sig

där. I fråga om skydd mot fuktighet i boningsrum stadgas allmänt att

boningsrum skall vara så anordnat, att det bereder erforderligt skydd mot

fuktighet. Vidare föreskrives att golv i boningsrum skall vara av lämpligt

material och att golvet genom sin beskaffenhet och sitt läge i förhållande

till markytan skall bereda erforderligt skydd mot olägenheter från grunden.

R i han g till riksdagens protokoll 1956. 9 samt. 2 avd. Nr 7

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1956

Motionen

I motionen uttalas, att det otvivelaktigt är en nackdel att kraven på de

för allmänt begagnande avsedda delarna av eu byggnad, vilka krav mången

gång har betydelse för den allmänna hälsovården, icke är mera bestämt formulerade.

Motionären anför vidare:

I särskilt ett avseende har det visat sig, att den mycket allmänt hållna

formuleringen hos det nu berörda första momentet av 8 och 43 §§ försvårar

uppfyllande av de krav, som i därefter följande delar av dessa paragrafer

ställs på boningsrummen. Andra momentets fjärde stycke inleds med ett

krav på att »boningsrum skall vara så anordnat, att det bereder erforderligt

skydd mot fuktighet». Härmed har avsetts, att golv, väggar och tak skall vara

fria från fuktighet. Men uppenbart är, att, särskilt när det gäller översta

våningen eller våningarna, innertaken icke kan hållas fria från fuktighet,

om yttertaket är så bristfälligt, att det regnar in på vinden.

En bestämmelse synes sålunda vara erforderlig, eventuellt i form av ett

andra stycke till första momentet, som preciserar kravet på täthet hos yttertaket.

Förslagsvis kunde bestämmelsen ha följande lydelse: »Yttertak till

byggnad, som inrymmer boningsrum, skall hava sådan täthet, att det icke

genomsläpper fuktighet.»

Mot införande av en sådan bestämmelse kan invändas, framhålles vidare

i motionen, att det torde vara möjligt för hälsovårdsnämnderna att ge ett

föreläggande om reparation av yttertak redan med den nuvarande lydelsen

av första momentet i berörda paragrafer. Hälsovårdsnämnden i Malmö hade

vid flera tillfällen gett förelägganden av denna innebörd, utan att dessa i

något fall överklagats. Nämnden hade emellertid haft det intrycket, att det

icke varit otänkbart, att ett överklagande åminstone i vissa fall kunnat medföra

upphävande av föreläggandet. Det vore nämligen inte uteslutet, att

inregning på vinden ansetts böra kunna visas ha medfört fuktskador i

underliggande våningar, innan man kunde tala om sanitär olägenhet för

hyresgästerna. Den nuvarande bestämmelsen skulle alltså kunna tolkas så,

att inregning finge tolereras, så länge dess verkan begränsades till fuktskador

på vinden, och endast berättiga till föreläggande, när fuktskadorna

trängt ner i våningarna. Motionären uttalar avslutningsvis att från förebyggande

hälsovårdssynpunkt en sådan tingens ordning givetvis icke är

acceptabel.

1948 års hälsovårdsstadgekommitté

För översyn av 1919 års hälsovårdsstadga och därmed sammanhängande

spörsmål har den 8 oktober 1948 efter Kungl. Maj :ts bemyndigande tillkallats

1948 års hälsovårdsstadgekommitté. Kommittén framlade år 1953

ett betänkande med förslag till hälsovårdsstadga m. m. (SOU 1953:31).

De av kommittén föreslagna bostadsbestämmelserna överensstämmer i de

delar som här är av intresse praktiskt taget med de nu gällande. I betän
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1956

kandet har det i motionen upptagna spörsmålet om införande i hälsovårdsstadgan

av bestämmelse rörande tätheten hos yttertak till byggnad, som

inrymmer boningsrum, icke särskilt behandlats. — Betänkandet har varit

föremål för remissbehandling.

Utskottet

I motionen föreslås att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla

om införande i hälsovårdsstadgan av föreskrift att yttertak till byggnad,

som inrymmer boningsrum, skall ha sådan täthet, att det icke genomsläpper

fuktighet.

Syftet med hälsovårdsstadgans bostadsbestämmelser är att garantera en

viss godtagbar sanitär minimistandard på bostäder. För tillämpning av

1919 års hälsovårdsstadga är begreppet sanitär olägenhet grundläggande;

förefintligheten härav anges ofta som en förutsättning för stadgans tilllämpning

eller ett ingripande från hälsovårdsnämnd.

Motionärens förslag aktualiserar de ur principiell synpunkt betydelsefulla

frågorna om bibehållande av kravet på sanitär olägenhet för ett ingripande

från hälsovårdsnämnd, om när sanitär olägenhet skall anses föreligga

och om hur en avgränsning i fråga om möjligheterna att i hälsovårdens

intresse ingripa på förevarande område bör ske. Ett ställningstagande

till dessa frågor skulle få betydelse långt över det i motionen

berörda fallet. Utskottet är icke berett att nu taga ställning till nämnda

spörsmål.

Som ovan i utlåtandet framhållits har det av 1948 års hälsovårdsstadgekommitté

avgivna betänkandet varit föremål för remissbehandling. Enligt

vad utskottet inhämtat avser man inom vederbörande departement att avvakta

att ytterligare utredningar berörande hälsovårdslagstiftningen slutföres,

innan man tager ställning till frågan om framläggande av förslag till

ny hälsovårdsstadga. Med hänsyn till den principiella räckvidden hos de

frågor, som aktualiserats genom motionen, och då hälsovårdsstadgans bostadsbestämmelser

inom en snar framtid torde komma att bli föremål för

övervägande i ett större sammanhang, kan utskottet icke tillstyrka förslaget

om ändring av gällande bestämmelser i enlighet med vad i motionen

föreslagits.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motion, I: 10, icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 29 februari 1956

På andra lagutskottets vägnar:

ELSA JOHANSSON

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 1 år 1956

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Nils Elowsson, Axel E. Svensson, Huss,

Mannerskantz, Grönkvist, Göran Karlsson, Nils Theodor Larsson* och fru

Hamrin-Thorell;

från andra kammaren: fru Johansson i Norrköping, herrar Nilsson i

Göteborg, Hagård, fru Sandström, herrar Carlsson i Bakeröd*, Bengtsson

i Varberg, Fredriksson och Königson.

* Ej närvarande vid ntl&tandets justering.

IDUNS TRYCKERI. ESSELTE, STHLM 5*

603884

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.