Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående utarbetande av förslag till en stadga om allmänna vattenoch avloppsledningar. Tredje lagutskottet har behandlat en inom riksdagens törsta kammare väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 9, av herr Hnss.

1956-04-17 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1956:13, Utlåtande i anledning av väckt motion angående utarbetande av förslag till en stadga om allmänna vattenoch avloppsledningar. Tredje lagutskottet har behandlat en inom riksdagens törsta kammare väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 9, av herr Hnss.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 13 år 1950

1

Nr 13

Utlåtande i anledning av väckt motion angående utarbetande av

förslag till en stadga om allmänna vatten- och avloppsledningar.

Tredje lagutskottet har behandlat en inom riksdagens törsta kammare

väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 9, av herr Hnss.

I motionen hemställes, »att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till

Kungl. Maj:t anhålla, att vattenvårdskommitténs uppgift måtte utvidgas

till att omfatta även uppdrag att framlägga förslag till en stadga om allmänna

vatten- och avloppsledningar eller att alternativt en särskild kommitté

måtte tillsättas med uppgift att utarbeta förslag i nu nämnt syfte».

Beträffande motiveringen får utskottet, i den mån redogörelse därför ej

lämnas här nedan, hänvisa till motionen.

I den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver har yttrande över motionen

inhämtats från vattenvårdskommittén.

Gällande bestämmelser

Lagen den 3 juni 1955 om allmänna vatten- och avloppsanläggningar är

avsedd att delvis ersätta och delvis komplettera de stadganden i detta ämne,

som vid lagens tillkomst fanns upptagna i bl. a. vattenlagen, byggnadslagen

och hälsovårdsstadgan. Den innehåller bestämmelser av innebörd att det

ankommer på kommunerna att ombesörja eller tillse, att allmän vattenoch

avloppsanläggning kommer till stånd för område, där vattenförsörjning

och avlopp till förekommande av sanitär olägenhet måste ordnas i

ett större sammanhang. Såsom allmän skall vatten- och avloppsanläggning

anses, om den omhänderhaves av kommunen eller — därest den omhänderhaves

av annan än kommun — länsstyrelsen efter prövning i viss ordning

förklarat anläggningen för allmän. Angående vatten- och avloppslednings

närmare utformning innehåller lagen ingen annan bestämmelse än att sådan

anläggning skall utföras med tillbörlig hänsyn till allmänna sanitära

intressen och i övrigt på det sätt dess ändamål kräver (4 g). Det stadgas

emellertid vidare att sådan anläggning, då den upplåtes till begagnande,

skall vara försedd med de anordningar, som erfordras för att den skall på

ett tillfredsställande siilt tjäna sitt ändamål; lagen nämner därvid bl. a.

reningsverk (7 §). Ytterligare föreskrives, att rörledningar, kranar och andra

anordningar som kopplats till vatten- och avloppsledningen skall hållas

i sådant skick att fara ej uppstår för driftsavbrott eller annan olägenhet vid

B i han g till riksdagens protokoll 1i)5li. !) sand. 3 avd. Nr 13

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 13 är 1956

anläggningens begagnande (11 §). Slutligen innehåller lagen också i 12 §

en föreskrift enligt vilken i avloppsledning ej må utsläppas ämne, som genom

frätning, slambildning eller dylikt kan skada anläggningen.

Vid sidan om de nu nämnda reglerna i 1955 års lag innehåller hälsovårdsstadgan

den 19 juni 1919 ett flertal bestämmelser för såväl stad som landsbyggd

rörande vattenförsörjning och avlopp. Bland dessa bestämmelser må

här nämnas 9 och 44 §§ (om vatten och is för hushållsbehov), 13 § 4 mom.

och 48 § 2 mom. (avlopp för vattenklosett) samt 22 § och 48 a § (om avloppsledning).

I sistnämnda båda författningsrum stadgas bl. a., att avloppsledning

skall vara så inrättad, att den ej kan medföra sanitära olägenheter.

Lokala bestämmelser rörande vattenförsörjning och avlopp förekommer

tämligen ofta, framför allt i städerna, och har i vissa fall form av hälsovårdsordningar

men i andra fall av kommunala stadgor, betecknade avloppsreglementen,

reglementen för vattenverk eller dylikt. Dessa lokala stadgor

innehåller ofta föreskrift om att avloppsledning för spillvatten icke

inom byggnad eller tomt får anläggas eller ändras utan att hälsovårdsnämnden

givit lov därtill. Stundom stadgas att arbete med anläggande och

reparation av avloppsledningar endast får utföras av den, som styrkt sig

äga erforderlig insikt och skicklighet och som särskilt antagits för ändamålet.

Vid reglementena brukar fogas detaljerade sanitetstekniska föreskrifter.

Innehållet i dessa föreskrifter varierar.

För alt åstadkomma ett förenhetligande av de kommunala föreskrifterna

på detta område har Svenska kommunaltekniska föreningen

upprättat normalförslag dels till reglemente för avloppsverk jämte reglemente

angående avloppsledning inom fastighet och föreskrifter angående

utförandet av avloppsledning inom fastighet in. in. (1945), dels ock till reglemente

för vattenverk jämte föreskrifter angående utförandet av vattenledning

inom fastighet in. in. (1945). Vidare har föreningen uppställt och

utgivit normer för beräkning av allmänna avloppsledningar och anvisningar

om ledningarnas utförande (1947).

Vissa bestämmelser om avlopp finns även i vuttenlugen den 28 juni 1918.

Av intresse i detta sammanhang är fräinst 8 kap. 3 §, som innehåller föreskrift

om hur kloakledning skall vara beskaffad, samt 24—27 §§ i samma

kap., vilka lagrum inrymmer stadganden om åtgärder till motverkande av

förorening genom kloakvalten.

Slutligen må nämnas, att viss tillsyn över vattenverken utövas enligt

förordningen den 19 juli 19M om kontroll av vattenledningsvatten. Sagda

förordning äger tillämpning i fråga om vatten, som inom stad genom allmän

vattenledning lillhandahålles till dryck, matlagning eller annan beredning

av livsmedel eller till rengöring av kärl eller redskap som användes

vid beredning eller förvaring av livsmedel. Länsstyrelsen äger förordna,

att förordningen skall tillämpas jämväl för landsbygdsområde. Länsstyrelse

s. 3 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 13 år 1956

3

må även förordna, att bestämmelserna i förordningen skall gälla även vatten

som tillhandahålles genom vattenledning anordnad för enskilt bruk. Bestämmelserna

i förordningen innebär, att vattnet med vissa närmare angivna

mellanrum, vilkas längd är olika i olika fall och med hänsyn till olika

omständigheter, skall undersökas ur såväl fysikalisk-kemisk som bakteriologisk

synpunkt samt att hälsovårdsnämnden, därest vattnet skulle befinnas

vara otjänligt för sitt ändamål eller dess användande medföra uppenbar

hälsofara, äger förordna om avstängning av tillförseln eller förbjuda att

vattnet utan föregående kokning användes för nyss nämnt ändamål.

Motionen

I motionen uttalas, att spörsmålet om de med allmänna vatten- och avloppsanläggningar

förenade sanitära frågorna i 1955 års lag tillgodosetts

på ett utomordentligt knapphändigt sätt, samt att motsvarande bestämmelser

i gällande hälsovårdsstadga är alltför allmänt hållna och oklara i

fråga om den konkreta innebörden. Motionären påpekar vidare, att i gator

vatten- och avloppsledningar sedan gammalt lagts i samma vertikalschakt,

vattenledningen överst och avloppsledningen någon meter därunder, samt

att vattenledningsrören på grund av bristfälligt utförda skarvar i avloppsledningarna

och otillfredsställande kvalitet hos själva avloppsrören utsätts

för föroreningsrisk, särskilt då vattenledningarna utsätts för rörbrott. I

sammanhanget hänvisas till vissa iakttagelser på detta område som gjorts

vid bakteriologiska undersökningar, vilka skulle visa, bl. a., att de nu gällande

bestämmelserna om kontroll av vattnet icke kan anses betryggande.

Motionären påvisar den brist som ligger däri att bestämmelser saknas rörande

en tillfredsställande beskaffenhet hos avloppsrör och framhåller att

intet tvång föreligger för kommunerna att vid anskaffning av sådana rör

följa de normer för rörens beskaffenhet, som fastställts av Svenska kominunaltekniska

föreningen. Ej heller föreligger enligt motionären tillfredsställande

kontroll över inkopplingen i vatten- och avloppsnäten av diskoch

tvättmaskiner, som icke med säkerhet är så konstruerade, att det finns

garanti mot förorening av vattenledningsnätet genom återsugning till detta

nät av förorenat vatten. Motionären menar slutligen att de lokala föreskrifter

i form av kommunalt antagna stadgar eller reglementen som beröra

handhavandet av de med vatten- och avloppsväsendet förenade åtgärderna

inom kommunerna i viss utsträckning är bristfälliga, så till vida att ett av

Svenska kommunaltekniska föreningen fastställt normalreglemente i många

fall icke föranlett efterföljd.

Vattenvårdskommitténs yttrande

Motionen har föranlett följande yttrande av vattenvårdskommittén.

Till motivering för sitt förslag har motionären hl. a. anfört, att vattenlednings-

och avloppsrör ofta placeras i samma schakt, varigenom vid rör
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr 13 år 1956

brott eller andra skador på ledningarna risk för förorening av dricksvattnet

uppstår. Enligt vad vattenvårdskommittén inhämtat, förekommer sådan

föroreningsrisk i viss utsträckning. Av ekonomiska skäl synes det emellertid

i fråga om större delen av landet icke vara möjligt att föreskriva särskilda

schaktgravar för vattenlednings- och avloppsrör. Riskerna för sådan

förorening torde, såsom motionären antytt, få elimineras genom att man

ser till att fullgott material användes och att anläggningarna utföras på ett

riktigt sätt. Viss upplysning härom lämnas kommunerna av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

och av kommunaltekniska föreningen.

Såsom motionären anfört kan vidare inkoppling i vattenledningsnäten

av olämpligt konstruerade maskiner, t. ex. disk- och tvättmaskiner, åstadkomma

förorening i vattenledningsnäten. Även på detta område utövar kommunaltekniska

föreningen upplysningsverksamhet. Någon kontrollmärkning

av sådana maskiner förekommer dock icke.

Vissa missförhållanden förekomma sålunda på ifrågavarande område

och det är uppenbart, att mera effektiva motåtgärder vore önskvärda. Särskilt

har från kommunaltekniska föreningens sida framhållits betydelsen

av att en kontrollmärkning av rörmaterial och av maskiner, avsedda att inkopplas

i vattenledningssystem kunde anordnas.

Enligt vad kommittén erfarit pågår för närvarande underhandlingar om

att bilda en riksomfattande organisation för landets vattenverk. En sådan

organisation torde få betydligt större möjligheter än kommunaltekniska

föreningen, som är en ideell sammanslutning av kommunala tjänstemän,

att anordna tekniska provningsmöjligheter för material och maskiner av

olika slag, att verka för en förbättrad och enhetlig kommunal kontroll och

att över huvud taget sprida upplysning på området. Det kan också förutsättas,

att en sådan organisation kommer alt arbeta i samråd med väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens vatten- och avloppsbyrå liksom också med andra

berörda myndigheter.

Kommittén vill i detta sammanhang slutligen erinra om att förslag till

en ny hälsovårdsstadga torde komma att framläggas inom en nära framtid.

En del av de i motionen herörda spörsmålen torde böra behandlas i samband

därmed.

Eftersom hithörande frågor främst uro en kommunal angelägenhet och

då det förestående bildandet av ett vattenverksförbund kan väntas i olika

avseenden tillgodose motionens syften, kan enligt vattenvårdskommitténs

mening i vart fall för närvarande anstå med statliga åtgärder. Kommittén

vill dock samtidigt framhålla vikten av att närmast berörda statliga myndigheter

med uppmärksamhet följa utvecklingen och vidtaga de ytterligare

åtgärder, som framdeles kunna vara erforderliga.

Utskottet

Vattenvårdskommittén, som i samband med avgivandet av sitt yttrande

över motionen samrått med representanter för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

vatten- och avloppsbyrå samt Svenska kommunaltekniska föreningen,

vitsordar, att vissa missförhållanden förekommer på det av motionären

åsyftade området, och anser det uppenbart, att mera effektiva motåtgärder

vore önskvärda.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 13 år 1956

5

Vad först beträffar den omständigheten att vatten- och avloppsledningar

i gator vanligen nedlägges i samma vertikalschakt, så att därigenom vattenledningsrören

utsätts för en viss föroreningsrisk, synes det emellertid av

ekonomiska skäl icke vara möjligt att föreskriva särskilda schaktgravar

för vattenlednings- och avloppsrör. Anläggningar för vatten och avlopp i

de större sammanhang, varom här är fråga, kräver nämligen redan med nu

gällande ordning mycket betydande kostnader för kommunerna och fastighetsägarna,

och ett upptagande av dubbla schakt i den utsträckning som

motionären åsyftar skulle innebära sådana kostnadsökningar, att desamma

icke rimligen kunde åläggas kommunerna. Riskerna för förorening i förevarande

hänseende måste under sådana förhållanden i första hand elimineras

genom effektiv kontroll av anläggningarnas utförande och av det rörmaterial

som därvid kommer till användning.

Önskemålet om skärpning av kontrollen gäller även den av motionären

behandlade inkoppling i vattenledningsnäten av hushållsmaskiner av olika

slag, som under senare år skett i allt större utsträckning.

Såsom vattenvårdskommittén påpekat är hithörande frågor främst att

betrakta som en kommunal angelägenhet. Med hänsyn härtill och på grund

av de kostnadsöverväganden, som är förknippade med dessa angelägenheter,

anser utskottet det icke tillrådligt att införa tvingande föreskrifter av det

slag motionären åsyftar. Att, såsom motionären yrkar, hänvisa frågan för

utredning hos vattenvårdskommittén, vilken enligt sina direktiv har att

syssla med spörsmål om föroreningen av sjöar och vattendrag, anser utskottet

i vart fall icke lämpligt.

Den intensifierade kontroll, med vilken de olägenheter av sanitär art

som för närvarande föreligger på vissa håll i första hand bör mötas, kan

enligt utskottets mening åstadkommas genom kommunala organ. Sålunda

hör den uppsikt över materialets beskaffenhet i form av S-märkning av rör

och hushållsmaskiner, vilken Svenska kommunaltekniska föreningen åtagit

sig, av vederbörande kommuner anlitas i största möjliga utsträckning, och

utskottet vill i detta sammanhang understryka vikten av att föreningens

rådgivande verksamhet så långt möjligt utnyttjas av kommunerna. Det

torde jämväl ligga i de kommunala myndigheternas intresse att bringa de

lokala bestämmelser rörande vattenförsörjning och avlopp, som nu finns

i hälsovårdsordningar, stadgar eller reglementen i närmast möjliga överensstämmelse

med det av föreningen fastställda normalreglementet.

Kommunernas kontrollverksamhet torde för övrigt kunna avsevärt effektiviseras,

därest de av vattenvårdskommittén åsyftade förhandlingarna leder

till bildandet av en riksomfattande organisation för landets vattenverk med

uppgift att anordna tekniska provningsmöjligheter för material och maskiner

av olika slag, att verka för eu förbättrad och enhetlig kommunal kontroll

och att över huvud taget sprida upplysning på området.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Tredje lagutskottets utlåtande nr 13 år 1956

I avvaktan på utvecklingen bör således enligt utskottets mening för närvarande

anstå med statliga åtgärder.

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

att förevarandc motion 1:9 icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 17 april 1956

På tredje lagutskottets vägnar:

HUGO OSVALD

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Osvald, Grym, Axel Jansson, Herbert

Hermansson, Ebbe Ohlsson, Kriigel* och Georg Carlsson;

från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Allmän, Johansson

i Torp, Levin, von Seth*, Andersson i Dunker*, Andersson i Ryggestad och

Berggren.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Emil Kihlströms Tryckeri A.-B. Stockholm 1956

660432

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.