Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring i folkbokföringsförordningen. Tredje lagutskottet har behandlat en inom riksdagen väckt, till lagutskott hänvisad motion nr 181 i andra kammaren av herr Stdhl.

1956-04-17 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1956:14, Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring i folkbokföringsförordningen. Tredje lagutskottet har behandlat en inom riksdagen väckt, till lagutskott hänvisad motion nr 181 i andra kammaren av herr Stdhl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr t 4 dr 1956

1

Nr 14

Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring i folkbokföringsförordningen.

Tredje lagutskottet har behandlat en inom riksdagen väckt, till lagutskott

hänvisad motion nr 181 i andra kammaren av herr Stdhl.

I motionen föreslås, »att riksdagen i skrivelse till Kung. Maj:t måtte begära

sådan ändring av folkbokföringsförordningen att nyfödda barns samtliga

förnamn skall anmälas till pastorsämbete senast sex veckor efter barnets

födelse».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

över motionen har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver

inhämtats yttranden från statistiska centralbyrån och domkapitlet i

Uppsala.

Gällande bestämmelser

De viktigaste bestämmelserna om hithörande frågor återfinns i 16 och

17 §§ Kungl. Maj:ts folkbokföring sförordning den 28 juni 1946. Enligt dessa

författningsrum skall barns födelse och förnamn för barnet anmälas hos

pastor så snart ske kan och senast inom sex veckor efter dess födelse. Om

detta försummas finns vissa tvångsmedel. Anmälningsskyldigheten, som

principiellt åvilar barnets föräldrar, gäller ej förnamn, såvida barnet döpts

inom svenska kyrkan. Undantaget är motiverat av att, när dop förrättats

av präst i svenska kyrkan, dopförrättaren jämlikt 37 § 3 mom. kyrkobokf

örings kungörelsen den 30 december 1946 (nr 801) ofördröjligen skall underrätta

vederbörande kyrkobokförare om dopet (och därvid givet namn).

Förnamn, som efter vederbörlig anmälan blivit infört i födelse- och dopbok,

må ej ändras. Däremot kan ytterligare förnamn tilläggas, om namnet

ges vid dop, som förrättas eller bekräftas inom svenska kyrkan. Efter sådant

dop kan namn icke ändras, och ej heller må därefter tilläggas ytterligare

förnamn. Från dessa regler om hinder för senare ändring och tillägg

kan dock statistiska centralbyrån, om synnerliga skäl föreligger, medge undantag.

Vidare finns vissa regler i syfte att förhindra att förnamn, som uppenbarligen

kan väcka anstöt eller åtlöje, ges vid dop inom svenska kyrkan

eller efter dop inom annat trossamfund antecknas i kyrkoböckerna.

Enligt kungl. förordningen den 13 september 1864 (nr 55) angående ändring

av 3 kap. 2 § kyrkolagen jämte förklaring av 3 § samma kapitel skall

Di hang till riksdagens protokoll 11)56. !> sand. 3 avd. Nr 14.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr ii år 1956

även dop ske inom sex veckor efter barnets födelse, men någon påföljd, om

denna tid överskrides, ifrågakommer ej.

Ett barns födelse kan sålunda föranleda registreringsåtgärder vid tre tillfällen,

nämligen vid födelsen, vid namnanmälning och vid dop.

Länsbyrån för folkbokföringen (länsstyrelsen) skall underrättas både

om ett barns födelse och om namngivningen. Vid senare namngivning meddelas

länsbyrån efter hand som namnen blir införda i kyrkböckerna.

Underrättelse om barnets födelse — men ej om senare namngivning —

vidarebefordras till statistiska centralbyrån, som är riksbyrå för folkbokföringen.

Varje födelse skall dessutom för tillämpningen av lagen om barnbidrag

inom 14 dagar efter inskrivningen i födelseboken anmälas till barnavårdsnämnden

enligt 3 § Kungl. Maj:ts kungörelse den 25 augusti 1947 (nr

660) med vissa bestämmelser angående tillämpningen av lagen den 26 juli

1947 om allmänna barnbidrag. Däremot är det ej stadgat att barnvårdsnämnden

också skall underrättas om senare namngivning. Såväl då födelsen

anmälts som då sedermera namn givits, tillagts eller ändrats, skall varje

gång på länsbyrån präglas plåt med födelsenamnen samt distribueras avtryckskort

till två egna register samt till pastorsämbetets och den lokala

skattemyndighetens två skilda register.

Frågans tidigare behandling

Orsaken till att vid folkbokföringsförordningens införande år 1946 gjordes

åtskillnad i fråga om rätten att vid dop inom och utom svenska kyrkan

tillägga nya namn var, att det vid dop inom svenska kyrkan kan kontrolleras

att namn ej ges, som är ägnat att väcka anstöt eller åtlöje.

I proposition år 1946 med förslag till folkbokföringsförordning (nr 255 s.

183—185) uttalade chefen för finansdepartementet, statsrådet Ernst Wigforss,

bl. a. att det med hänsyn till dissenterlagkommitténs pågående arbete

icke torde vara lämpligt att ingå i prövning av frågan huruvida dop, förrättat

inom främmande trossamfund, borde i förevarande hänseende likställas

med dop inom svenska kyrkan. — I ett interpellationssvar i andra

kammaren den 7 december 1948 beträffande detta spörsmål åberopade statsrådet

Wigforss även berörda uttalande i propositionen.

Dissenterlagkommittén ansåg i betänkande med förslag till religionsfrihetslag

m. m. (SOU 1949:20 s. 184—185), att förnamn icke borde få tilläggas

annat än i samband med dop, men att det ej funnes tillräckliga skäl att

göra skillnad mellan dop inom svenska kyrkan och dop i annan ordning.

I proposition år 1951 med förslag till religionsfrihetslag (nr 100 s. 128—

129) föreslogs, att avgörandet av förevarande fråga skulle uppskjutas i avbidan

på utredning av 1949 års folkbokföringssakkunniga. Dessa har år

1951 upphört med sin verksamhet, men arbetet fullföljes av en inom finansdepartementet

tillkallad sakkunnig.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 11 dr 3

Yttranden

Statistiska centralbyrån anför, att olägenheter särskilt vållas av dels att

aviseringen om barns födelse till olika myndigheter måste ske så tidigt, att

det ej ens är att begära, att föräldrarna i allmänhet då skall ha hunnit ge

barnet namn, och dels barnavårdsnämndernas besvär av att det ej är föreskrivet

att de skall underrättas om den senare skeende namngivningen.

Blott i mindre grad förorsakades olägenhet av det dubbelarbete som skedde

genom att namn finge tilläggas vid dop. Ämbetsverket anser det emellertid

önskvärt med åtgärder för att effektivisera allmänhetens anmälningsskyldighet

vid namngivning och framhåller, att i varje fall synes lagstiftningsåtgärder

ej böra vidtagas förrän efter omsorgsfull utredning. Centralbyrån

slutar sitt yttrande med att under hänvisning till den utredning, som pågår

i viss del av ämnet, förklara sig ej kunna omedelbart tillstyrka motionsyrkandet.

Med bifogande av ett särskilt yttrande av kyrkobokföringsinspektören

tillstyrker domkapitlet i Uppsala bifall till motionen.

Utskottet

Den genom motionen väckta frågan gäller närmast huruvida det efter

tillkomsten av 1951 års religionsfrihetslag är berättigat att göra skillnad

mellan barn, som döpes inom svenska kyrkan och i annat trosamfund, så

att endast de förra men ej de senare kan, sedan förnamn anmälts hos pastor,

tilläggas ytterligare namn vid dopet. För att åstadkomma likställighet

har motionären föreslagit, att nyfödda barns samtliga förnamn skall anmälas

till pastorsämbete senast sex veckor efter barnets födelse.

Åtskillnaden i dessa fall sammanhänger bl. a. med de olika regler som

gäller för att hindra, att ett barn gives namn som kan väcka anstöt eller

åtlöje.

Bestämmelser om hithörande frågor återfinns i huvudsak i folkbokföringsförordningen.

Inom finansdepartementet pågår emellertid en utredning av

vissa frågor rörande folkbokföringsväsendet, bl. a. sådana registreringsfrågor

som beröres av lösningen av förevarande spörsmål.

Utskottet, som i och för sig delar motionärens uppfattning om att det nuvarande

tillståndet efter relionsfrihelslagens tillkomst framstår som inkonsekvent,

anser sig dock med anledning av pågående utredning icke nu böra

taga slutlig ståndpunkt till hur förhållandet bör undanröjas.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motion 11:181 icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 17 april 1956

På tredje lagutskottets vägnar:

HUGO OSVALD

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr li dr 1956

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Osvald, Grym, Axel Jansson, Herbert

Hermansson, Ebbe Ohlsson, Krugel* och Georg Carlsson;

från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Åhinan, Johansson i

Torp, Levin, von Seth, Andersson i Dunker, Andersson i Ryggestad och Berggren.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering

Emil Kihlströms Tryckeri A.-B. Stockholm 1956

560448

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.