Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 19 juni 1942

1956-05-17 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1956:21, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 19 juni 1942

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 21 år 1956

1

Nr 21

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med

förslag till lag angående ändring i lagen den 19 juni

1942 (nr 429) om hyresreglering m. m., så ock om

fortsatt giltighet av samma lag m. m., dels ock i

ämnet väckta motioner.

Genom en den 6 april 1956 dagtecknad proposition, nr 168, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av tredje lagutskottet, har Kungl. Maj:t

under åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet och lagrådet förda

protokoll, föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag angående ändring i lagen den 19 juni 1942 (nr 429) om hyresreglering

m. m., så ock om fortsatt giltighet av samma lag;

2) lag angående ändring i lagen den 19 juni 1942 (nr 480) om kontroll av

upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. m., så ock om fortsatt giltighet

av samma lag;

3) lag med vissa bestämmelser om hyresrätt vid äktenskaps upplösning

in. m.;

4) lag med vissa bestämmelser, som skola iakttagas sedan hyresregleringen

upphört; samt

5) lag om rätt i vissa fall för hyresgäst till nytt hyresavtal.

Utöver propositionen har till utskottets behandling hänvisats

dels sju före propositionens avlämnande väckta motioner, nämligen

inom första kammaren,

nr 354 och 355 av herrar Norling och öhman samt

nr 458 av herr Ewerlöf m. fl.

samt inom andra kammaren nr 274 och 275 av herr Johansson i Stockholm

m. fl.,

nr 289 av herr von Friesen och

nr 596 av herr Hjalmarson m. fl.

dels ock fjorton i anledning av propositionen väckta motioner, nämligen

inom första kammaren,

nr 583 av herr Larsson, Nils Theodor, m. fl.,

nr 584 av herr Magnusson,

nr 585 av herrar Norling och Persson, Helmer,

nr 586 av herr Bergh, Ragnar,

nr 587 av herr Lindblom m. fl. och

nr 588 av herrar Lindblom och De Geer

samt inom andra kammaren,

1 Ilihang till riksdagens protokoll 1956. 9 samt. 3 avd. Nr 21

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 21 år 1956

nr 766 av herr Rubbestad m. fl.,

nr 767 av herr Engkvist m. fl.,

nr 768 av herr Gezelius m. fl.,

nr 769 av herr Johansson i Stockholm m. fl.,

nr 770 av fröken Wetterström,

nr 771 av herr Ståhl,

nr 772 av herr Ståhl m. fl., och

nr 773 av herr Carlsson i Stockholm m. fl.

Av motionerna är följande parvis likalydande, nämligen I: 354 och II: 275,

1:355 och 11:274, 1:458 och 11:596, 1:583 och 11:766, 1:584 och 11:770,

1:585 och II: 769, I: 586 och II: 768, I: 587 och II: 772 samt I: 588 och II: 771.

beträffande innehållet i propositionen och motionerna får utskottet, i den

mån redogörelse därför icke lämnas här nedan, hänvisa till dessa.

Propositionens huvudsakliga innehåll

En successiv avveckling av hyresregleringen föreslås skola påbörjas den

1 juli 1956. Genom beslut av Kungl. Maj:t skall sålunda hyresregleringslagen

och bostadsrättskontrollagen kunna bringas att upphöra i ort eller

del av ort, där läget på bostadsmarknaden icke kräver fortsatt hyresreglering.

Skulle avvecklingen föra med sig stora hyresstegringar, skall dock

hyresregleringen kunna återinföras. Vidare föreslås, att bestämmelserna i

hyresregleringslagen om hyreskontroll (men ej stadgandena om uppsägningsskydd)

skall upphöra att vara tillämpliga i fråga om lägenheter i hus,

för vilket utgått tertiär- eller egnahemslån, vilket slutligt beviljats efter den

30 juni 1956. Hyrorna för sådana lägenheter skall i fortsättningen bestämmas

i samband med lånets beviljande. Hyresregleringen skall dock gripa in,

om lånet uppsäges till betalning eller om lägenhet uthyres i andra hand. I

fråga om bostadsupplåtelse i hotell- eller pensionatrörelse föreslås slutligen

att hyresregleringslagen skall vara tillämplig endast för de minsta hotellens

och pensionatens del.

Med nyss angivna begränsningar föreslås hyresregleringslagstiftningen

få sin giltighetstid förlängd med ett år. Tillika föreslås vissa materiella

ändringar i lagstiftningen. Bl. a. skall grundhyran kunna nedsättas, om

lägenhetens skick avsevärt försämrats eller om de hyresgäst tillkommande

förmånerna påtagligt inskränkts.

Avvecklingen av hyresregleringen ger upphov till särskilda problem. Sålunda

erfordras övergångsbestämmelser för att i olika hänseenden reglera

förhållandena under tiden närmast efter avvecklingen. Förslag till sådana

övergångsbestämmelser framlägges. I propositionen framhålles vidare, att

den allmänna hyreslagen i motsats till hyresregleringslagen icke bereder hyresgästen

ett tillfredsställande skydd i hans besittning till den förhyrda lä
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 21 år W56

3

genheten. För att råda bot mot denna brist, föreslås en lagstiftning om besittningsskydd

för hyresgäst, avsedd att träda i tillämpning på de orter, där

hyresregleringslagens bestämmelser om uppsägningsskydd icke gäller. Lagen

förutsättes skola gälla som ett provisorium för de närmaste åren. Avsikten

är att senare utarbeta definitiva bestämmelser i ämnet, vilka då bör

infogas i den allmänna hyreslagen. Enligt den föreslagna nya lagen får hyresgäst

i princip rätt till nytt hyresavtal, då den tidigare hyrestiden löper

ut. Principen måste dock vidkännas åtskilliga undantag. Hyresvillkoren

skall i första hand bestämmas genom överenskommelse mellan hyresvärd

och hyresgäst. Kan de ej enas, skall avtalet upptaga de villkor, som hyresvärden

fordrar. Begär han hyra, som avsevärt överstiger hyran för jämförliga

lägenheter i orten, eller annat villkor, som strider mot god sed i hyresförhållanden,

eller är hans krav eljest otillbörligt, skall dock avtalet i denna

del upptaga samma bestämmelse som det tidigare hyresavtalet. Tillämpningen

av den nya lagen föreslås skola ankomma på allmän domstol dock med

rätt för parterna att i stället vända sig till medlingsnämnd för hyrestvister.

Genom lagen den 19 juni 1942 (nr 429) om hyresreglering m. m. (hyresregleringslagen)

har stadgats begränsning av hyrans storlek för flertalet lägenheter,

möjlighet till tvångsförlängning av hyresavtal och reglering av

vissa andra hyresförhållanden. Som ett komplement härtill har genom lagen

den 19 juni 1942 (nr 430) om kontroll av upplåtelse och överlåtelse

av bostadsrätt m. m. (bostadsrättskontrollagen) införts reglering av lägenhetsförvärv,

som grundats på bostadsrätt och andra former av bostadskooperation.

Båda lagarna äger tillämpning i alla städer, köpingar och municipalsamhällen,

vilkas invånarantal vid 1942 års ingång uppgick till minst

2 000, samt dessutom, efter särskilda förordnanden av Kungl. Maj :t, i inemot

300 andra orter. Till hyresregleringslagen ansluter sig lagen den 28

maj 1948 (nr 245) med vissa bestämmelser om hyresrätt vid hemskillnad

eller äktenskapsskillnad m. in., som vid upplösning av äktenskap reglerar

förhållandet mellan makarna såvitt angår av dem hyrd bostadslägenhet.

De tre nu nämnda lagarna gäller till och med den 30 september 1956.

I sitt den 27 september 1955 dagtecknade slutbetänkande (SOU 1955:35)

har hyresregleringskommittén framlagt förslag om en successiv avveckling

av hyresregleringen. Förslaget förutsätter att hyresregleringslagstiftningen

i princip erhåller förlängd giltighetstid samtidigt som lagen bringas att

upphöra för vissa slag av lägenheter och möjlighet öppnas att sätta lagen

ur kraft för särskilda orter. Statens hyresråd har därefter i skrivelse den

16 januari 1956, i anslutning till avgivet yttrande över kommitténs förslag,

tillstyrkt att lagstiftningen i princip förlängcs till och med den 30 september

1957.

Förslaget om avveckling av hyresregleringen aktualiserar frågan om ändringar

i den allmänna hyreslagstiftningen. De mest trängande av de hithörande

spörsmålen har upptagits i en inom justitiedepartementet utarbetad

promemoria om besittningsskydd för hyresgäst, dagtecknad den 28 november

1955 (SOU 1955: 46).

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr 21 år 1956

Läget på bostadsmarknaden

I propositionen redogöres för en undersökning rörande läget på bostadsmarknaden

som pågår inom bostadsstyrelsen. Härom hän-visas till propositionen

(s. 38).

Departementschefen

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anför bl. a. följande.

Lagstiftningen om hyresreglering tillkom och har upprätthållits för att

mildra verkningarna av den brist på bostäder och andra lägenheter, som

rått i vårt land alltsedan början av 1940-talet. Regleringen har alltså en klar

kristidskaraktär. Det ligger i sakens natur att en sådan lagstiftning icke

bör behållas i vidare omfattning eller under längre tid än som är nödvändigt.

Någon meningsskiljaktighet torde icke heller råda om att hyresregleringen

bör avvecklas så snart omständigheterna det medger.

När en avveckling skall göras, även om detta blott sker i begränsad utsträckning,

måste vissa lagtekniska problem vara lösta. Hyresregleringen är

nämligen så konstruerad, att den icke utan komplikationer kan övergå i en

oreglerad marknad. Sålunda ingriper regleringen på olika sätt i avtalsförhållandena,

och det är icke klart vilka avtalsbestämmelser som skulle bli tilllämpliga,

om regleringen utan vidare upphör. Det behövs därför övergångsbestämmelser,

i första hand rörande hyrans storlek och hyrestidens längd.

Under hyresregleringens giltighetstid har vidare den uppfattningen vuxit sig

stark i vida kretsar, att hyresgäst även under normala tider bör åtnjuta skydd

mot obefogade uppsägningar från hyresvärdens sida. Som jag kommer att

utveckla i det följande, bereder den allmänna hyreslagen icke hyresgästen

ett tillfredsställande skydd i hans besittning till den förhyrda lägenheten.

Hyresregleringen torde därför icke kunna avvecklas förrän en reform genomförts

på denna punkt.

I båda de nämnda frågorna föreligger numera utarbetade förslag. Hyresregleringskommittén

har sålunda i sitt slutbetänkande upptagit spörsmålet

om övergångsbestämmelser i anledning av hyresregleringens avveckling och

i den förut omtalade departementspromemorian har framlagts förslag till

en lagstiftning om besittningsskydd för hyresgäst. Förslagen har därefter

överarbetats inom justitiedepartementet och torde nu böra föranleda lagstiftning.

Jag återkommer i det följande till dessa frågor.

De lagtekniska hinder, som hittills mött mot en avveckling av hyresregleringen,

torde alltså nu kunna överkommas. Fråga är då, om och i vad mån

läget på bostadsmarknaden medger att regleringen häves. Av den i det

föregående återgivna preliminära redovisningen av läget på bostadsmarknaden

i början av innevarande år synes framgå att bostadsbristen icke

visat tendens att lätta. I flertalet större och medelstora orter föreligger alltjämt

ett betydande underskott på bostadslägenheter. Å andra sidan vore

det förhastat att draga den slutsatsen av materialet, att läget skulle omöj
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Tredje lagutskottets utlåtande nr 21 år 1956

liggöra en avveckling även i begränsad utsträckning. Det är med hänsyn

till vad som framkommit visser ligen uppenbart, att hyresregleringen icke

nu kan avvecklas i sin helhet. Men det bör vara möjligt att påbörja en

successiv avveckling av regleringen redan under innevarande år. I viss omfattning

torde den nämligen kunna undvaras, och det är som jag framhållit

angeläget att regleringen icke upprätthålles i vidare mån än som kan

anses påkallat. Det är också i och för sig lämpligt att gå fram i etapper,

när det gäller att avveckla en lagstiftning av så djupt ingripande betydelse

för samhällslivet som hyresregleringen. Under avvecklingens gång kommer

erfarenheter att vinnas, som bör kunna bli till nytta vid det fortsatta

arbetet.

Jag vill alltså förorda att hyresregleringslagstiftningen — vilken förutom

hyresregleringslagen omfattar bostadsrättskontrollagen och lagen med vissa

bestämmelser om hyresrätt vid hemskillnad eller äktenskapsskillnad m. m.

— nu i princip förlänges för ytterligare ett år samt att därjämte sådana

lagändringar genomföres att en successiv avveckling av hyresregleringen

kan påbörjas.

Förslaget till lag med vissa bestämmelser om hyresrätt vid äktenskaps

upplösning m. m.

I lagen den 28 maj 1948 med vissa bestämmelser om hyresrätt vid hemskillnad

eller äktenskapsskillnad m. m. regleras den situationen att vid hemskillnad,

äktenskapsskillnad eller återgång av äktenskap tvist uppstår mellan

makarna om vem som skall få behålla bostadslägenhet, som förhyrts

för deras gemensamma bruk. I lagen stadgas, att hyresrätten till lägenheten

i sådant fall skall på makes begäran genom bodelning eller skifte tilläggas

endera av makarna. Detta gäller även om hyresrätten icke skulle utgöra

giftorättsgods eller samfälld egendom. Företräde skall tillkomma den make,

som med beaktande av samtliga omständigheter kan anses bäst behöva lägenheten.

Lagen avgör endast hur tvisten om lägenheten skall avgöras makarna

emellan. Huruvida den make, som fått hyresrätten sig tillagd, även skall

kunna inträda i rättsförhållandet gentemot hyresvärden, beror i princip av

dennes samtycke. Vägrar hyresvärden maken att övertaga lägenheten, kan

emellertid i ort, där hyresregleringslagen gäller, hyresnämnd med stöd av

8 a § tredje stycket i sistnämnda lag förordna att maken skall äga övertaga

lägenheten. Förutsättningen för att sådant förordnande skall få meddelas

är att hyresvärdens vägran finnes vara obillig. Är åter hyresregleringslagen

icke tillämplig — lagen den 28 maj 1948 gäller över hela riket, alltså icke

endast i de orter, som omfattas av hyresregleringen — har maken för närvarande

icke någon möjlighet att mot hyresvärdens vilja få övertaga en lägenhet,

som förhyrts av andre maken.

Lagen den 28 maj 1948 beröres icke av den avveckling av hyresregleringen,

som förordats i det föregående. Det kan ifrågasättas, om icke dess be
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Tredje lagutskottets utlåtande nr 21 år 1956

stämmelser har en uppgift att fylla även under normala förhållanden på

bostadsmarknaden. Den brist i bestämmelsernas effektivitet, som för närvarande

föreligger i den mån hyresregleringslagen icke tillika är tillämplig,

kommer att i betydande utsträckning undanröjas genom de stadganden som

föreslås i 2 § andra stycket lagen om rätt i vissa fall för hyresgäst till nytt

hyresavtal. Skall bestämmelserna förlänas permanent giltighet, torde de

emellertid böra inarbetas i annan lagstiftning, närmast kanske i giftermålsbalken.

Fråga härom torde få upptagas i annat sammanhang. I avbidan härpå

synes bestämmelsernas giltighetstid böra förlängas med ett år.

Hyresregleringskommittén har i sitt slutbetänkande föreslagit viss utvidgning

av lagens tillämplighetsområde. Såsom framgår av det redan anförda

gäller lagen vid hemskillnad, äktenskapsskillnad och återgång av äktenskap

men däremot icke i den situation som inträder, då äktenskap upplöses genom

ena makens död. Ej heller är 8 a § tredje stycket hyresregleringslagen

här tillämpligt. Kommittén förordar att lagen den 28 maj 1948 ävensom nyss

angivna stadgande i hyresregleringslagen ändras så, att de kommer att omfatta

även detta fall.

Bakgrunden till stadgandena i lagen den 28 maj 1948 ävensom det samtidigt

tillkomna tredje stycket i 8 a § hyresregleringslagen var (jfr prop.

212/1948 s. 31—43) att det yppats tvekan, huruvida hyresrätt kunde anses

ingå i giftorättsgemenskapen eller, om äldre giftermålsbalken var tillämplig,

i den samfällda egendomen och alltså vara av natur att böra medtagas

vid bodelning eller skifte. I fråga om äktenskap, varå reglerna i nya giftermålsbalken

var tillämpliga, tillkom också att det kunde ifrågasättas, huruvida

icke — även om hyresrätten ansågs ha karaktär av giftorättsgods —

hinder mötte mot att vid bodelning tillägga den make hyresrätten, som av

sociala och andra skäl var närmast därtill, om han icke själv träffat hyresavtalet.

Enligt 13 kap. 13 § giftermålsbalken gäller nämligen, att en var av

makarna är berättigad att vid bodelningen få på sin lott den till hans giftorättsgods

hörande egendom, som han själv önskar. Då det i regel är mannen,

som tecknat sig som hyresgäst i förhållande till hyresvärden, kom han

vid dessa förhållanden vid tvist om lägenheten merendels att intaga en starkare

ställning än hustrun. Detta ansågs som otillfredsställande. Ur social

synpunkt bedömdes det som angeläget, att bostaden efter skilsmässan skulle

få användas av den av makarna som bäst behövde den. Vidare borde den

make, som fått hyresrätten sig tillagd, ha möjlighet att övertaga lägenheten

även mot hyresvärdens vilja.

Dessa synpunkter, som alltså var vägledande vid tillkomsten av de nuvarande

bestämmelserna, gör sig gällande även i den situationen att äktenskapet

upplöses genom makes död och tvist uppstår mellan efterlevande

maken och den andres arvingar om rätten till lägenheten. Det är sålunda ej

heller här klart, om hyresrätten kan upptagas i bodelning eller skifte, och

•— även om så kan ske — möter samma svårigheter genom stadgandet i 13

kap. 13 § giftermålsbalken. Den rätt att bestämma vilket giftorättsgods som

skall falla på den egna lotten tillkommer nämligen efter makes död hans

s. 7 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 21 år 1956

7

arvingar. Det må också framhållas att, om giftorätt icke förekom mellan

makarna och den efterlevande icke är arvinge eller testamentstagare, han

saknar varje möjlighet att gentemot arvingarna framtvinga att hyresrätten

tillägges honom. Det har visat sig, att den rådande ordningen i särskilda

fall kan ge upphov till stötande resultat. I anslutning till kommitténs förslag,

som tillstyrkts av samtliga remissmyndigheter som yttrat sig i denna

del, torde därför böra stadgas att hyresrätten skall på den efterlevande makens

begäran tilläggas honom genom bodelning eller skifte, därest så med

beaktande av samtliga omständigheter kan anses skäligt. Tillika bör 8 a §

tredje stycket hyresregleringslagen ändras så att vad där sägs om bodelning

eller skifte i anledning av äktenskaps återgång, hemskillnad eller äktenskapsskillnad

även får gälla bodelning eller skifte i anledning av makes

död.

Det föreslagna tillägget till de nuvarande bestämmelserna i lagen den 28

maj 1948 föranleder, att lagens rubrik icke lämpligen kan behållas oförändrad.

Vid sådant förhållande synes det mest ändamålsenligt att, med upphävande

av lagen, antaga en ny lag i ämnet. Härvid synes det nuvarande andra

stycket kunna utgå såsom obehövligt.

Lagrådet

Lagrådet har lämnat förslaget till lag med vissa bestämmelser om hyresrätt

vid äktenskaps upplösning m. m. samt förslaget till ändring av 8 a §

hyresregleringslagen utan erinran.

Utskottet

De i anledning av hyresregleringskommitténs betänkande IV angående

hyresregleringens avveckling in. m. (SOU 1955:35) och departementspromemorian

om besittningsskydd för hyresgäst (SOU 1955:46) avgivna remissyttrandena

uttrycker en mycket splittrad opinion i dessa spörsmål.

Lagrådet har ingående kritiserat förslaget till lag om rätt i vissa fall för

hyresgäst till nytt hyresavtal. Vidare innefattar flera av de många olika

motionerna yrkanden om större eller mindre ändringar i de principer, som

ligger till grund för propositionens förslag. Utskottet har på grund härav

funnit, att frågorna om hyresregleringens avveckling regionalt och kategorimässigt

samt om nya besittningsskyddsregler för hyresgäster i orter,

där hyresregleringen avskaffas, kräver så ingående överväganden inom

riksdagen, att med hänsyn till den långt framskridna tiden beslut i dessa

frågor icke utan svårigheter kan hinna fattas inom loppet av vårsessionen.

Utskottet föreslår därför, att behandlingen av propositionen och motionerna

i dessa delar uppskjutes till höstriksdagen. Vidare har utskottet funnit

lämpligt att — med undantag som framgår av det följande — även

låta anstå med behandlingen av övriga i propositionen och motionerna framställda

förslag, enär de förutsätter mer eller mindre genomgripande änd
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Tredje lagutskottets utlåtande nr 21 år 1956

ringar i själva hyresregleringslagstiftningen eller ståndpunktstagande till

väsentliga principer däri.

Vad angår frågan om förlängning av hyresregleringslagstiftningen utgår

dess giltighet redan den 30 september innevarande år. Det är uppenbart

att läget på bostadsmarknaden alltjämt är sådant, att hyresregleringen —

oavsett den allmänna enighet, som råder om att den bör avvecklas så snart

omständigheterna medger, och de ändringar, som kan komma att beslutas

i anledning av den senare behandlingen av framförda förslag härom under

höstriksdagen — bör fortbestå under den tid, som förordas i propositionen,

eller till och med den 30 september 1957. Utskottet tillstyrker därför den

föreslagna förlängningen av dels hyresregleringslagen med en mindre ändring

däri, som nedan närmare angives, och dels bostadsrättskontrollagen.

I fråga om den till hyresregleringslagstiftningen anslutande lagen med

vissa bestämmelser om hyresrätt vid hemskillnad eller äktenskapsskillnad

m. in., har i propositionen föreslagits den utvidgningen av lagens tillämplighetsområde,

att make icke blott vid hemskillnad eller äktenskapsskillnad

utan även vid den andre makens död skall kunna vid bodelning eller

skifte på begäran efter skälighetsprövning med beaktande av samtliga

omständigheter tilläggas hyresrätten till bostad som makarna gemensamt

brukat.

Såsom departementschefen anfört kan den nu rådande ordningen ge upphov

till stötande resultat. Detta kan särskilt lätt inträffa i det fall när den

avlidne efterlämnat arvsberättigade släktingar eller universella testamentstagare

och den efterlevande maken icke är dödsbodelägare. Propositionen

grundar sig i denna del på ett förslag av hyresregleringskommittén, vilket

tillstyrkts av samtliga remissmyndigheter, som yttrat sig därom. Det föreslagna

utbytet av det nuvarande andra stycket samt ändring av lagens

rubrik till »lag med vissa bestämmelser om hyresrätt vid äktenskaps upplösning

m. m.» bör därför genomföras redan nu.

Ifrågavarande lag avgör emellertid endast hur tvisten om hyresrätten

skall avgöras makarna emellan. För att den efterlevande maken även gentemot

hyresvärden skall kunna göra anspråk på att inträda i rättsförhållandet

måste en ändring ske jämväl av 8 a § tredje stycket hyresregleringslagen,

så att hyresnämnd, där hyresvärdens vägran finnes vara obillig,

inom hyresreglerad ort kan förordna att maken skall äga övertaga lägenheten.

En sådan ändring i enlighet med vad i propositionen föreslagits

ingriper ej i grunderna för hyresregleringen, varför utskottet anser frågan

kunna utbrytas och nu avgöras i samband med förlängning av hyresregleringslagen.

På grund av vad ovan anförts får utskottet hemställa,

A. att riksdagen — med förklaring att riksdagen funnit

beslut under vårsessionen icke kunna fattas beträffande

hela det genom förevarande proposition, nr 168, framlagda

förslaget till lag angående ändring i lagen den 19 juni 1942

s. 9 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 21 år 1956

9

(nr 429) om hyresreglering m. in., så ock om fortsatt giltighet

av samma lag — måtte för sin del av propositionens

innehåll i denna del antaga följande förslag till

l) Lag

angående ändrad lydelse av 8 a § lagen den 19 juni 1942 (nr 429) om

hyresreglering m. m., så ock om fortsatt giltighet av samma lag

Härigenom förordnas, dels att 8 a § lagen den 19 juni 1942 om hyresreglering

m. m.1 2 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives, dels ock

att samma lag, vilken enligt lag den 4 mars 1955 (nr 87) gäller till och med

den 30 september 1956, skall äga fortsatt giltighet till och med den 30 september

1957.

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

8 a §.

Skall hyresförhållande — —---vara obillig.

Vill make-----i hyresrätten.

Har make genom bodelning eller

skifte i anledning av äktenskapets

återgång, hemskillnad eller äktenskapsskillnad

tillagts hyresrätten till

lägenhet, som av andra maken eller

av båda makarna är förhyrd till bostad

för gemensamt bruk, och vägrar

hyresvärden den förre att övertaga lägenheten,

äger hyresnämnden på

framställning förordna därom, såframt

hyresvärdens vägran finnes vara

obillig.

I fråga---—------

Framställning varom-----—-

Har make genom bodelning eller

skifte i anledning av äktenskapets

återgång, hemskillnad, äktenskapsskillnad

eller andra makens död tilllagts

hyresrätten till lägenhet, som av

andra maken eller av båda makarna

är förhyrd till bostad för gemensamt

bruk, och vägrar hyresvärden den förre

att övertaga lägenheten, äger hyresnämnden

på framställning förordna

därom, såframt hyresvärdens vägran

finnes vara obillig,

motsvarande tillämpning.

— nämnda tid.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1956.

Har hyresvärd, utan att hyresrätten är förverkad, före den 1 juli 1956

uppsagt hyresavtal till upphörande efter den 30 september 1956, må framställning

som i 7 § sägs göras senast den 14 juli 1956 eller, om hyresvärden

icke före den 1 i sistnämnda månad tydligt meddelat, att han ej önskar låta

hyresgästen kvarbo, inom fjorton dagar efter det hyresvärden lämnat hyresgästen

sådant meddelande.

Har hyresvärd före den 1 juli 1956 lämnat meddelande som i 8 a § femte

1 Senaste lydelse av 8 a § se SFS 1948: 243.

2 Biliang till riksdagens protokoll 1956. 9 samt. 3 avel. Nr 21.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Tredje lagutskottets utlåtande nr 21 år 1956

stycket sägs om att hyresförhållande skall upphöra efter den 30 september

1956, må framställning enligt samma paragraf göras senast den 14 juli

1956. Förordnande varom i nämnda paragraf tredje stycket sägs må, där

hyresrätten tillagts make genom bodelning eller skifte i anledning av andra

makens död, icke meddelas, om hyresförhållandet upphört före den 1 juli

1956.

B. att riksdagen — med förklaring att riksdagen funnit

beslut under vårsessionen icke kunna fattas beträffande

mera av det genom förevarande proposition, nr 168, framlagda

förslaget till lag angående ändring i lagen den 19 juni

1942 (nr 430) om kontroll av upplåtelse och överlåtelse av

bostadsrätt m. m., så ock om fortsatt giltighet av samma

lag, än såvitt förslaget avser lagens förlängning — måtte

för sin del antaga följande förslag till

2) L a g

angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942 (nr 430) om

kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. m.

Härigenom förordnas, att lagen den 19 juni 1942 om kontroll av upplåtelse

och överlåtelse av bostadsrätt m. in., vilken enligt lag den 4 mars

1955 (nr 88) gäller till och med den 30 september 1956, skall äga fortsatt

giltighet till och med den 30 september 1957.

C. att riksdagen måtte antaga följande genom propositionen

nr 168 framlagda förslag till

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

3) F ö r s 1 a g

till

Lag den 28 maj 1948 med vissa bestämmelser

om hyresrätt vid hemskillnad

eller äktenskapsskillnad m. m.

Hava makar eller en av dem förhyrt

lägenhet till bostad för gemensamt

bruk och går äktenskapet åter

eller dömes till hemskillnad eller äktenskapsskillnad

mellan dem, skall

på makes begäran hyresrätten till lä
-

Lag med vissa bestämmelser om hyresrätt

vid äktenskaps upplösning

m. m.

Härigenom förordnas som följer.

Hava makar eller en av dem förhyrt

lägenhet till bostad för gemensamt

bruk och går äktenskapet åter

eller dömes till hemskillnad eller äktenskapsskillnad

mellan dem, skall på

makes begäran hyresrätten till lägen
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 21 år 1956

11

genheten, ändå att den icke utgör giftorättsgods

eller samfälld egendom,

genom bodelning eller skifte tilläggas

endera av makarna. Företräde skall

härvid tillkomma den make som med

beaktande av samtliga omständigheter

kan anses bäst behöva lägenheten.

Angående rätt för make som hyresrätten

sålunda tillagts att i vissa fall

övertaga lägenheten, ehuru hyresvärden

icke samtyckt därtill, stadgas i

lagen om hyresreglering m. m.

Denna lag träder i kraft den 1 juni

1948 och gäller till och med den 30

september 1949A Har bodelning eller

skifte påkallats under lagens giltighetstid,

skall även därefter vad i lagen

stadgas äga tillämpning i avseende

å bodelningen eller skiftet.

Lagen skall icke äga tillämpning då

äktenskapet gått åter eller hemskillnad

eller äktenskapsskillnad vunnits

före lagens ikraftträdande.

Stockholm den 17 maj 1956

heten, ändå att den icke utgör giftorättsgods

eller samfälld egendom, genom

bodelning eller skifte tilläggas

endera av makarna. Företräde skall

härvid tillkomma den make som med

beaktande av samtliga omständigheter

kan anses bäst behöva lägenheten.

Upplöses äktenskapet genom makes

död, skall hyresrätten på den efterlevande

makens begäran genom

bodelning eller skifte tilläggas honom,

därest så med beaktande av samtliga

omständigheter kan anses skäligt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli

1956 och gäller till och med den 30

september 1957. Genom lagen upphåves

lagen den 28 maj 1948 (nr 245)

med vissa bestämmelser om hyresrätt

vid hemskillnad eller äktenskapsskillnad

m. m.

Har bodelning eller skifte påkallats

under lagens giltighetstid, skall även

därefter vad i lagen stadgas äga tilllämpning

i avseende å bodelningen

eller skiftet.

Bestämmelserna i första stycket av

lagen skola icke äga tillämpning då

äktenskapet gått åter eller hemskillnad

eller äktenskapsskillnad vunnits

före den 1 juni 1948. Vad i lagens

andra stycke stadgas skall icke gälla,

då äktenskapet upplösts före den 1

juli 1956.

På tredje lagutskottets vägnar:

ABEL ANDERSSON

1 Lagen har erhållit fortsatt giltighet, senast genom lag den 4 mars 1955 (nr 89) till och med

den 3tl september 1956.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Tredje lagutskottets utlåtande nr 21 år 1956

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Albert Hermansson, Lindahl, Axel

Jansson, Herbert Hermansson*, Ebbe Ohlsson, Kristiansson, Georg Carlsson

och Alexander son; samt

från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Johansson i Torp,

Levin, Andersson i Dunker, Nestrup, Carlsson i Stockholm, Bengtsson i

Halmstad och Östlund.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Stockholm 1956. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

560910

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1956:343 Skrivelse till Konungen i anledning av del s Kungl. May.ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 19 juni 1942 a1 i texten