Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående vissa anslag ur kyrkofonden m. m.

1956-02-22 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1956:5, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående vissa anslag ur kyrkofonden m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 5 år 1956

1

Nr 5

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående

vissa anslag ur kyrkofonden m. m.

Genom en den 20 januari 1956 dagtecknad proposition nr 44, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av tredje lagutskottet, har Kungl.

Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden, föreslagit riksdagen att med bifall till under

särskilda punkter upptagna förslag

1. medgiva, att ur kyrkofonden må utgå bidrag till svenska kyrkans

sjömans vårdsstyrelse för avlönande av i dess tjänst i utlandet anställda

präster i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen under

förevarande punkt förordat;

2. godkänna, att kyrkofondsmedel må enligt Kungl. Maj:ts närmare

bestämmande användas som förskott i av stiftsnämnd bedriven plantskoleoch

fröanskaffnings verksamhet.

Beträffande propositionens innehåll får utskottet, i den mån redogörelse

därför icke lämnas här nedan, hänvisa till denna.

1. Anslag till särskild prästerlig verksamhet utom riket

Enligt 6 § andra stycket punkten 4 i kyrkofondslagen skall ur kyrkofonden

utgöras bland annat kostnad, som Konungen enligt av riksdagen

godkända grunder bestämmer för avlönande av i särskild prästerlig verksamhet

utom riket anställd präst, å vilken prästlönereglementet eller statens

allmänna avlöningsreglemente icke äger tillämpning.

Då prästlönereglementet äger tillämpning å kyrkoherdar i svenska församlingar

i utlandet, för vilka kyrkoordning blivit av Kungl. Maj:t fastställd,

är de i sjömansvårdsstyrelsens tjänst i utlandet anställda prästerna

den enda kategori, som i detta sammanhang är av intresse.

Enligt av Kungl. Maj:t den 6 juni 1952 (Prop. 1952:102 p. 3, L3U 1952:

16, Rskr 1952:193) och den 22 maj 1953 (Prop. 1953: 96 p. 3, Motion II

1953: 459, LSU 1953: 15, Rskr 1953: 181) utfärdade bestämmelser utgår

bidrag ur kyrkofonden för avlönande av elva i sjömansvårdsstyrelsens tjänst

i utlandet anställda präster. Avlöningsbidraget utgör alltsedan den 1 juli

1952 13 800 kronor för befattningshavare och år. För åtnjutande av avlöningsbidragen

gäller vissa särskilda villkor.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1966. 9 sarnl. 3 avd. Nr 6

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 5 år 1956

I skrivelse den 31 aug. 1955 har sjömansvårdsstyrelsen lämnat en redogörelse

för sin verksamhet utomlands budgetåret 1954/55 samt anmält sina

önskemål för budgetåret 1956/57. Styrelsen erinrar därvid om att den

löneökning å mellan 8 och 10 procent, som enligt beslut av 1955 års riksdag

från och med den 1 januari 1955 tillerkänts såväl statstjänstemännen som

det lönegradsplacerade territoriella prästerskapet, även kommit prästerna

i de svenska församlingarna i utlandet till del. Enär sjömansprästerna i icke

mindre grad än nämnda utlandspräster drabbats av levnadskostnadernas

ökning, finner styrelsen det skäligt, att även sjömansprästerna erhåller

motsvarande kompensation. Styrelsen föreslår sålunda, dels att lönebidragen

till de i det föregående angivna elva i styrelsens tjänst anställda prästmännen

från och med budgetåret 1956/57 höjes från 13 800 kronor till

15 000 kronor per befattningshavare och år (8,7 procents höjning), dels att

för tiden den 1 januari 1955—den 30 juni 1956 retroaktiva lönetillägg å

1 800 kronor får utgå till envar av dessa befattningshavare.

Departementschefen. Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet

Persson, anför: »Jag finner mig böra tillstyrka, att det nu utgående avlöningsbidraget

å 13 800 kronor från och med nästa budgetår höjes med

åtta procent till i avrundat tal 14 900 kronor för befattningshavare och år.

Vidare torde för tiden den 1 januari 1955—den 30 juni 1956 ur kyrkofonden

böra utgå lönetillägg, beräknat till 1 650 kronor för befattningshavare

och år, till envar av de präster, som under denna tid erhållit avlöningsbidrag

ur kyrkofonden.»

2. Förskott av kyrkofondsmedel till viss

plantskoleverksamhet m. m.

En väsentlig uppgift för stiftsnämnderna är att ha inseende och vård

över de ecklesiastika skogarna inom stiften. Skogarna på allmänna kyrkohemman

och vissa andra fastigheter förvaltas direkt av stiftsnämnderna för

kyrkofondens räkning, och kostnaderna för denna förvaltning utgår enligt

6 § andra stycket 7) kyrkofondslagen ur fonden. De ecklesiastika löneboställena

förvaltas visserligen av pastoraten, som också uppbär avkastningen

och svarar för alla med skötseln förenade utgifter, men det åligger vederbörande

stiftsnämnd att ha inseende över förvaltningen bland annat med

avseende å skogsskötseln. Närmare bestämmelser härom meddelas i ecklesiastik

boställsordning. Enligt dessa bestämmelser ankommer det på stiftsnämnden

att fastställa hushållningsplan för skötseln av löneboställes skog.

För återväxt på område, där avverkning ägt rum eller skada å skogen

uppkommit, är pastoratet skyldigt att vidtaga de åtgärder, som stiftsnämnden

finner skäligt föreskriva. Har åtgärder som föreskrivits i hushåll
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Tredje lagutskottets utlåtande nr 5 år 1956

ningsplan eller eljest icke fullgjorts inom utsatt tid, kan stiftsnämnden hos

överexekutor begära, att vad pastoratet eftersatt skall verkställas genom

överexekutors försorg men på pastoratets bekostnad. För arbetenas utförande

erforderliga medel förskjutes i detta fall av kyrkofonden enligt särskild

föreskrift; vad sålunda förskjutits äger överexekutor omedelbart låta

uttaga hos pastoratet.

Till följd av särskilda förhållanden inom skogsvården har det vissa tider

rått brist på skogsplantor och skogsfrö. För att råda bot på denna brist

har stiftsnämndema i Uppsala, Skara, Lund och Göteborg sedan ett flertal

år tillbaka drivit egen plantskoleverksamhet och i viss utsträckning även

insamling av skogsfrö (kottar). Verksamheten, som haft till syfte att täcka

såväl de allmänna kyrkohemmanens som de ecklesiastika löneboställenas

behov av plantor och frö, har bedrivits med medel som förskotterats ur

kyrkofonden.

I underdånig skrivelse den 25 maj 1954 har nu stiftsnämnden i Uppsala

— med förmälan, att statskontoret under hand påpekat, att frågan om disposition

av kyrkofondsmedel för angivna ändamål ej underställts Kungl.

Maj:ts prövning — hemställt om bemyndigande att använda medel ur

kyrkofonden för plantskole- och fröanskaffningsverksamhet. Av stiftsnämndens

framställning inhämtas, bland annat, att när i slutet av 1930-talet

ett ökat behov av skogsplantor börjat göra sig gällande, hade detta ej

kunnat tillgodoses i önskad omfattning, varför stiftsnämnden för att icke

äventyra de ecklesiastika skogarnas föryngring den 23 januari 1940 beslutat

anordna och i egen regi driva planskoleverksamhet, samt att, då det

visat sig allt svårare att i marknaden erhålla barrträdsfrö av pålitligt god

härstamning, stiftsnämnden den 25 januari 1946 beslutat organisera och

driva kottinsamling i egen regi. Vidare framgår av stiftsnämndens framställning,

att rörelsen under de senaste åren lämnat visst överskott och

under normala driftförhållanden anses kunna vara självbärande.

Kammarkollegiet och statskontoret framhåller, att stiftsnämndema torde

vara oförhindrade att taga i anspråk kyrkofondsmedel för att bedriva plantskole-

och fröanskaffningsverksamhet avsedd för de under stiftsnämndernas

förvaltning stående fastigheterna. Enligt statskontorets mening kan däremot

medel för verksamheten i vad den gäller de ecklesiastika löneboställena

icke författningsenligt ställas till förfogande ur kyrkofonden. Statskontoret

uttalar, att medgivande för stiftsnämndema att, såvitt angår de

ecklesiastika löneboställena, anlita kyrkofondsmedel som förlagskapital

för dylik verksamhet synes förutsätta riksdagens medverkan.

Departementschefen: »Såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen

har flera stiftsnämnder sedan åtskilliga år tillbaka drivit plantskole- och

fröanskaffningsverksamhet för att täcka de ecklesiastika skogarnas behov

av skogsplantor och skogsfrö. I samtliga fall har verksamheten grundats

på medel som förskotterats ur kyrkofonden, detta trots att verksamheten

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr 5 år 1956

ända från början haft till syfte att tillgodose icke blott de av stiftsnämnderna

själva förvaltade skogarna utan också skogarna på de av pastoraten

förvaltade ecklesiastika löneboställena. För de plantor, som tillhandahållits

pastoraten, har dessa erlagt betalning, motsvarande stiftsnämndens

s j äl vkostnadspris.

Då nu frågan om detta system aktualiserats genom en framställning från

stiftsnämnden i Uppsala, vill jag till en början understryka, att jag från

praktiska synpunkter finner det lämpligt, att en stiftsnämnd, på sätt som

i förevarande fall skett, ordnar försörjningen med skogsplantor centralt

för hela stiftet. Om de praktiska fördelarna av ett dylikt system synes

också kammarkollegiet och statskontoret vara ense. Det kan anmärkas,

att skogsvårdsstyrelserna enligt uppgift fortfarande har svårigheter att

tillgodose behovet av skogsplantor.

Vad härefter gäller sättet för finansiering av stiftsnämndernas plantskole-

och fröanskaffningsverksamhet torde det vara ostridigt, att nämnderna

enligt kyrkofondslagen äger anlita medel ur fonden för att täcka

kostnaderna för verksamheten till den del densamma tillgodoser de skogsfastigheter,

som står under nämndernas omedelbara förvaltning. Såsom

både kammarkollegiet och statskontoret framhållit ger bestämmelserna i

kyrkofondslagen däremot icke något stöd för en sådan disposition av fondens

medel, såvitt angår de ecklesiastika löneboställena. Det är emellertid

att märka, att det i detta fall icke är fråga om att belasta kyrkofonden

med utgifter utan endast om att anlita fondmedel till förskott, vilka normalt

kommer att återbetalas. Enligt vad jag under hand inhämtat uppgick

ifrågavarande förskott under budgetåret 1953/54 till sammanlagt

52 300 kronor för den av stiftsnämndema i Uppsala, Skara, Lund och Göteborg

idkade plantskoleverksamheten och till sammanlagt 11 600 kronor

för av stiftsnämndema i Uppsala och Skara bedriven fröanskaffning. Under

samma budgetår inbetalades i avräkning å förskott sammanlagt 49 700

respektive 13 200 kronor.

Kammarkollegiet och statskontoret har båda diskuterat den möjligheten

att i stället avkräva de av verksamheten berörda pastoraten erforderliga

förskottsmedel. Statskontoret har för sin del förordat denna utväg. Såsom

kammarkollegiet närmare utvecklat skulle emellertid ett dylikt system

medföra vissa svårigheter och ett omfattande administrativt besvär för

stiftsnämndema. Enligt min mening bör därför denna lösning icke komma

i fråga.

Jag finner i stället avgörande skäl tala för att den hittillsvarande ordningen

skall få bestå. Under förutsättning att verksamheten inriktas på

att, såvitt avser de ecklesiastika löneboställena, i princip vara självbärande,

bör enligt min mening hinder icke möta mot att kyrkofondsmedel

användes som förskott i verksamheten. Liksom statskontoret anser jag

emellertid frågan vara sådan att riksdagens godkännande bör inhämtas.»

s. 5 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 5 år 1956

5

Utskottet

Utskottet tillstyrker vad i propositionen föreslagits under punkten 1.

Vad beträffar det i punkten 2 föreslagna godkännandet av att kyrkofondsmedel

må användas som förskott i plantskole- och fröanskaffningsverksamhet,

som bedrives av stiftsnämnd, finner utskottet det vara angeläget

understryka, att den verksamhet av detta slag som hittills förekommit

fyllt en uppgift av stor betydelse för en rationell skötsel av de ecklesiastika

skogarna. I fråga om den del av verksamheten, som berör de ecklesiastika

löneboställena, erfordras emellertid riksdagens samtycke till förskott av

kyrkofondsmedel. Då verksamheten i denna del, såvitt nu kan bedömas,

kan förutsättas vara självbärande och risken för att kyrkofonden icke skall

återfå förskotterade medel därför är ringa samt det av praktiska skäl

knappast kan ifrågakomma att de av verksamheten berörda pastoraten

skulle avkrävas nödiga förskottsmedel, finner utskottet i likhet med departementschefen

avgörande skäl tala för att den hittillsvarande ordningen får

bestå. Kyrkofondsmedlen må emellertid, såsom i propositionen föreslagits,

endast i den ordning som närmare bestämmes av Kungl. Maj:t användas

som förskott i dylik verksamhet. Utskottet tillstyrker även under denna

punkt det i propositionen framlagda förslaget.

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition.

Stockholm den 22 februari 1956

På tredje lagutskottets vägnar:

HUGO OSVALD

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Osvald, Albert Hermansson,* Lindahl,

Grym, Herbert Hermansson, Ebbe Ohlsson, Krugel och Georg Carlsson;

från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Åhman, Nyberg,

Eriksson i Sandby,* Persson i Appuna, Andersson i Ryggestad, fru Boman

och herr Hansson i Skegrie.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.