Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om åtgärder i syfte att giva den 6 juni ställning < av svensk nationaldag med helgdags karaktär och kyrklig prägel.

1956-03-13 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1956:13, Utlåtande i anledning av väckt motion om åtgärder i syfte att giva den 6 juni ställning < av svensk nationaldag med helgdags karaktär och kyrklig prägel.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 1.1 år 19ö(i

7

Nr 13

Allmänna beredningsutskottets utlåtande i anledning av väckt

motion om åtgärder i syfte att giva den 6 juni ställning <

av svensk nationaldag med helgdags karaktär och kyrklig

prägel.

I en inom andra kammaren väckt motion 11:629 av herr Nilsson i Bästekille

och fru Boman, vilken motion hänvisats till allmänna beredningsutskottet,

hemställes, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa,

att åtgärder vidtages i syfte alt giva den 6 juni ställning av svensk

nationaldag med helgdags karaktär och kyrklig prägel.

I motionen framhålles, att Sverige icke har någon erkänd nationaldag.

En sådan skulle spela stor roll som enande symbol för svensk frihet och

självständighet. Den 6 juni har i fyrtio år firats som Svenska flaggans dag

och alltmer kommit att betraktas som nationell högtidsdag. Det är därför

lämpligt att som nationaldag fastställa den 6 juni och att ge denna dag helgdags

karaktär med kyrklig prägel.

Utskottet har inhämtat yttranden över motionen från domkapitlet i Uppsala

ärkestift, Svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges industriförbund,

Svenska landsorganisationen (LO), Sveriges lantbruksförbund, Tjänstemännens

centralorganisation (TCO) och Bestyrelsen för svenska flaggans dag.

Domkapitlet i Uppsala anser att fosterlandet i och för sig är ett värdigt

ämne för den kristna församlingens högtidsfirande men att frågan om ny

helgdag framstår som problematisk ur kyrkans synpunkt. Därest ny helgdag

inrättas, kan befaras att som villkor ställes, att helgdag som av ålder

ingått i kyrkoåret indrages. Om den föreslagna dagen infölle alltför nära

Kristi himmelsfärdsdag eller pingsthelgen eller kolliderade med den senare,

skulle avsevärda komplikationer uppkomma. Svårigheter ur arbetslivets

och skolväsendets synpunkter torde även tala mot förslaget.

Arbetsgivareföreningen, till vars yttrande Industriförbundet hänvisar, förklarar

sig ingenting ha emot att den 6 juni formellt erkännes som nationaldag

men motsätter sig att den ges karaktär av helgdag. Antalet helgdagar

är redan ovanligt stort i Sverige jämfört med andra länder i Västeuropa.

Ytterligare en helgdag skulle medföra produktionsinskränkning och olägenheterna

för näringslivet av en till visst datum fixerad helgdag är betydligt

större än vad som betingas av helgdagens produktionsbortfall. Då helgdagen

icke infaller på en lördag eller en måndag splittras arbetsveckan och

för många industrier medför ett extra stoppande och igångsättande av drif
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 13 dr 1956

ten betydande kostnader. Vissa förelag kunde finna det ekonomiskt mest

lämpligt att helt inställa driften under ytterligare någon eller några dagar.

Vid sådana företag, som har kontinuerlig drift, skulle de ökade kostnaderna

för helgdagsarbete få betydande ekonomiska följder. Skulle eu ny helgdag

införas, bör i vart fall totalantalet helgdagar icke ökas.

LO kan icke finna, att den 6 juni i vårt folks medvetande fått en sådan

ställning, att det vore motiverat att göra dagen till helgdag. Dessutom finns

det under första halvåret redan tillräckligt antal helgdagar. Ingen som helst

anledning finnes att ge en eventuell nationaldag kyrklig prägel.

Lantbruksförbundel har intet emot att den 6 juni ges ställning som nationaldag

men kan ej tillstyrka, att dagen göres till helgdag och därmed

arbetsfri. En minskning av den effektiva arbetstiden måste leda till minskad

totalproduktion och samtidig ökning av produktionskostnaderna. För jordbruksnäringens

del skulle en fridag den 6 juni medföra särskilda svårigheter.

Antalet helgdagar under våren och försommaren är dessutom alltjämt

förhållandevis stort, över huvud taget synes några åtgärder i anledning

av motionen icke påkallade.

TCO anser de anställdas rekreaktionsmöjligheter under juni månad redan

väl tillgodosedda. Något behov av ytterligare helgdag i juni föreligger alltså

icke. Svenska flaggans dag bör kunna firas utan att dagen får helgdags karaktär

med de produktionsstörningar, som därav skulle följa.

Bestgrelsen för Svenska flaggans dag anser, att åtgärder bör vidtagas,

varigenom fastställes, att den 6 juni är Sveriges nationaldag, men till spörsmålet

om nationaldagen bör ha helgdags karaktär önskar hestyrelsen ej f. n.

taga ställning.

Utskottet. Frågan om fastställande av den 6 juni såsom svensk nationaldag

har tidigare varit underställd riksdagens prövning, senast genom en

motion som väcktes vid 1952 års riksdag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

angående vissa ändringar i helgdagsordningen. Andra lagutskottet

anförde i sitt utlåtande (nr 4) över motionen hl. a. att den 6 juni numera

torde firas som Svenska flaggans dag på flertalet större orter i landet och

att den i allt större utsträckning betraktades som en nationell samlingsdag.

Utskottet sade sig med tillfredsställelse hälsa en utveckling, som leder till

att den 6 juni allmänt betraktas som vår nationaldag men ansåg icke lämpligt

att medelst lagstiftningsåtgärder fastslå, att dagen skall vara nationaldag.

En lagstiftning borde i så fall i första hand gå ut på att likställa dagen

eller del därav med helgdag. Detta fann utskottet icke tillrådligt med hänsyn

till införandet av treveckorssemestern och den då förestående kalenderreformen.

Utskottets hemställan att motionen icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd bifölls av riksdagen.

I det övervägande flertalet yttranden över den nu föreliggande motionen

avstyrkes att den 6 juni göres till helgdag, huvudsakligen under hänvisning

s. 9 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 13 år 1956 9

till att det skulle medföra olägenheter för produktionen på olika områden.

Utskottet finner vad sålunda anförts utgöra tillräcklig grund för uppfattningen

att antalet helgdagar icke nu bör utökas. Vad gäller alternativet att

göra den 6 juni till helgdag med samtidig indragning av någon befintlig helgdag

vill utskottet endast hänvisa till den enligt utskottets mening välgrundade,

restriktiva inställning till dylika åtgärder som kom till uttryck i förarbetena

till 1952 års kalenderreform. Utskottet finner det vidare icke utan

mycket starka skäl böra få komma i fråga att så snart efter det en kalenderreform

genomförts ånyo igångsätta den omständliga procedur som en

sådan reform innebär. Utskottet anser icke att sådana skäl här föreligger.

Det torde vara obestridligt, att den 6 juni i vida kretsar av vårt folk betraktas

som svensk nationaldag, vilket framför allt torde sammanhänga

med att dagen firas som Svenska flaggans dag. I övrigt brukar som skäl

för att den ö juni bör väljas som nationaldag anföras, att Gustav Vasa blev

vald till konung och 1809 års regeringsform utfärdades den dagen. Utskottet

finner för egen del och med hänsyn till vad i remissyttrandena anförts

tveksamt, om tanken på en nationaldag kan anses ha en så fast förankring

i folkmedvetandet som bör vara förutsättning för att genom lagstiftning

införa en officiell nationaldag. Då utskottet icke ansett att den 6 juni bör

göras till helgdag och sålunda icke är berett att tillstyrka bifall till motionen,

har utskottet emellertid icke funnit sig ha anledning taga ståndpunkt i nu

berörda fråga.

Under åberopande av vad ovan anförts får utskottet hemställa,

att motionen 11:629 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 13 mars 1956

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

PATRIK SVENSSON

Närvarande:

från första kammaren: fru Wallentheim, herrar Nyström, Jansson,

Erik, Persson, Johan», Arrhén, Holmqvist, Wolgast, Lundström, Strandler,

fru Hamrin-Thorell och fru Nilsson;

från andra kammaren: herr Svensson i Alingsås, fru Svedberg, herrar

Bark, Hammar, Andersson i Ronneby, Braconier, Engkvist*, Nestrup,

östrand, Stiernstedt, fru Andrén och herr Börjesson*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herr Braconier.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 11 samt. Nr 11—13

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.