Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående utredning av frågan om rätt för tjänstemän i offentlig tjänst att komma i åtnjutande av samma rättigheter som tillkommer andra löntagare.

1956-03-20 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1956:14, Utlåtande i anledning av väckt motion angående utredning av frågan om rätt för tjänstemän i offentlig tjänst att komma i åtnjutande av samma rättigheter som tillkommer andra löntagare.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr li År 1956

1

Nr 14

Allmänna beredningsutskottets utlåtande i anledning av

väckt motion angående utredning av frågan om rätt

för tjänstemän i offentlig tjänst att komma i åtnjutande

av samma rättigheter som tillkommer andra

löntagare.

I en inom andra kammaren väckt motion, II: 78, av herr Senander m. fl.,

vilken motion hänvisats till allmänna beredningsutskottet, hemställes, att

riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om

skyndsam utredning och förslag i syfte att tillerkänna tjänstemän i offentlig

tjänst och deras organisationer samma rättigheter som tillkommer

andra löntagare och deras organisationer, däri inbegripen rätten till arbetsnedläggelse,

jämte ökat inflytande vid avgörandet av frågor som berör

tjänstemännens angelägenheter i tjänsten.

I motionen framhålles, att privatanställda löntagare i allmänhet har lagligen

fastställd förhandlingsrätt och rätt att sluta kollektivavtal och, med

vissa inskränkningar, rätt att företaga stridsåtgärder, vilket icke är fallet

med tjänstemännen i statens tjänst. En statstjänsteman får icke utan tillstånd

inneha bisyssla. I befordringsärenden bestämmer myndigheten ensam.

Bestraffningar kan ådömas av myndigheterna, vilket kan medföra

att tjänsteman blir dubbelbestraffad. Statstjänstemannen är skyldig underkasta

sig förflyttning. I huvudsak gäller liknande villkor för de kommunalanställda

tjänstemännen.

Som motivering för de särskilda bestämmelserna för tjänstemän i offentlig

tjänst har anförts den »säkrare anställningen» samt de »särskilda förmåner»,

som är förbundna med tjänstemannaställningen. Dessa föimaner

skiljer sig dock icke numera nämnvärt från motsvarande förmåner för

andra tjänstemän.

Beträffande motiveringen i övrigt för motionärernas yrkande får utskottet

hänvisa till motionen.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionen från statens lönenämnd,

statskontoret, Landsorganisationen (LO), Tjänstemännens centralorganisation

(TCO), Sveriges akademikers centralorganisation (Saco) och Statstjänstemännens

riksförbund (SR).

Statens lönenämnd hänvisar till sitt yttrande år 1952 över förhandlingskommitténs

betänkande och understryker angelägenheten av att frågan om

statstjänstcmännens förhandlingsrätt snarast möjligt bringas till sin lösning.

Frågan om rätten att inneha bisysslor bör uppmärksammas vid den

438:1 56 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 11 samt. Nr 14

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr U år 1956

av riksdagen beslutade översynen av de statliga avlöningsförfattningarna.

Nämnden avstyrker motionen.

Statskontoret erinrar om att de författningar, som reglerar förhandlingsrättens

innebörd och omfattning för stats- och kommunaltjänstemän med

ämbetsansvar, utformats med beaktande av att tjänstemännens anställningsförhållanden

vore av helt annan karaktär än dem som gällde för

arbetstagare, underkastade lagen om förenings- och. förhandlingsrätt. Statskontoret

kan icke finna, att några omständigheter sedan inträffat, som

kan föranleda ett frångående av principerna. Statskontoret hänvisar vidare

till det ovannämnda kommittéförslaget, som överarbetats. I fråga om rätten

att inneha bisyrsslor uttalar sig ämbetsverket huvudsakligen i överensstämmelse

med vad lönenämnden anfört.

LO, som bifogar ett yttrande från kommunalarbetarförbundet, hänvisar

likaledes till den ovannämnda utredningens betänkande, som torde komma

att överses av en ny kommitté. I fråga om bisysslorna erinras om den av

riksdagen beslutade översynen av de statliga avlöningsförfattningarna. LO

anser, att hela det av förhandlingsrättskommittén behandlade problemkomplexet

snarast bör upptagas till förnyat övervägande.

TCO återger ett uttalande av sin kongress förra året, vilket uttalande

utmynnar i ett krav att åtgärder snarast vidtages för reglering av förhandlingsrättsbestämmelserna

för stats- och kommunaltjänstemän på huvudsaklig

grundval av 1948 års förhandlingsrättskommittés betänkande.

TCO hyser alltjämt samma uppfattning och understryker angelägenheten

av att åtgärder snarast vidtages för att lösa dessa tjänstemäns förhandlingsrättsfråga.

Saco anför bl. a., att förutsättningar torde finnas för att den offentliga

arbetsgivaren och personalorganisationerna skall kunna arbeta sig fram

till en sedvana, vilken smidigare än någon lag, som nu kan stiftas, reglerar

parternas rättigheter och skyldigheter. Motionen avstyrkes bestämt.

SR hänvisar i sitt yttrande till det utlåtande förbundet avgivit över 1948

års förhandlingsrättskommittés betänkande, vilket utlåtande utmynnar i

att ytterligare erfarenheter av den förhandlingsordning, som blivit praxis,

bör avvaktas innan slutlig standpunkt i frågan om förhandlingsrätten tages

samt att ett centralt förhandlingsorgan inom civildepartementet inrättas

i huvudsak enligt de riktlinjer som kommittén föreslagit.

Utskottet. I den föreliggande motionen göres gällande att de offentliga

tjänstemännen och deras organisationer befinner sig i en undantagsställning

med hänsyn till rättssäkerhet och facklig rörelsefrihet. Enligt motionärernas

uppfattning bör en utredning tillsättas i syfte att bereda de offentlig

tjänstemännen möjligheter att på samma sätt som andra löntagare

hävda sina intressen i kampen för bättre avlönings- och arbetsvillkor. I

motionen anges vissa riktlinjer för en sådan utredning; i detta hänseende

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr år 1956 3

omnäinnes frågorna om förhandlings- och kollektivavtalsrätt, rätten till

stridsåtgärder, medinflytande i bestraffningsfrågor och vid befordringar

samt rätten till bisysslor.

Med hänsyn till beskaffenheten av de i den föreliggande motionen avhandlade

spörsmålen finner sig utskottet böra erinra om vissa pågående

eller planerade utredningar, vid vilka dessa spörsmål kan komina under

övervägande. Sålunda har beträffande förhandlingsrätten och därmed sammanhängande

spörsmål, såsom ock i motionen erinras, 1948 års förhandlingsrättskommitté

framlagt ett förslag. Detta har sedermera varit föremål

för en förberedande överarbetning från vissa principiella utgångspunkter,

och enligt vad utskottet inhämtat avses härmed sammanhängande

problemkomplex skola upptagas till ytterligare behandling. I detta hänseende

får utskottet även hänvisa till vad föredragande departementschefen

anfört angående dessa frågor i propositionen 1954: 61, vilka uttalanden

lämnades utan erinran av riksdagen. Utskottet vill även erinra om att den

betydelsefulla frågan om formerna för statsmakternas medverkan i förhandlingsarbetet

jämväl berör arbetsområdet för den pågående författnmgsutredningen.

Vad angår de i motionen berörda frågorna om tjänstemännens

medinflytande i bestraffningsfrågor och vid befordringar avser dessa olika

sidor av tjänstemännens rättsliga ställning som inte torde kunna komma

under bedömning annat än i ett större sammanhang. Beträffande slutligen

rätten att inneha bisysslor torde detta spörsmål komma under prövning

vid den förestående översynen av de statliga avlöningsförfattningarna;

frågan har för övrigt berörts även av riksdagens år 1955 församlade revisorer.

Av det anförda framgår att de i motionen framförda spörsmålen redan

är eller kan väntas bli föremål för uppmärksamhet i vederbörligt sammanhang.

Då utskottet vid sådant förhållande inte finner påkallat att tillstyrka

någon åtgärd i motionens syfte hemställer utskottet,

att motionen II: 78 icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 20 mars 1956

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

PATRIK SVENSSON

'' yid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit:

från första kammaren:herrar Jonsson, John Wiktor*, Andersson, Axel,

fru Wallentheim, herrar Jansson, Erik, Arrhén*, Holmqvist, Lundström,

Strandler, Sörlin*, fru Hamrin-Thorell och fru Nilsson; samt

från andra kammaren: herrar Svensson i Alingsås, Gustafsson i Bogla*,

fru Sjöstrand, fru Svedberg, herrar Bark, Hammar, Andersson i Ronneby*,

Braconier*, Nestrup, östrand, Stiernstedt och Ericsson i Näs.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.