Utlåtande i anledning av väckta motioner angående en utredning om svenska privatkapitalisters engagemang i andra länder.
1956-03-20 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
ABU 1956:16, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående en utredning om svenska privatkapitalisters engagemang i andra länder.
Dokumentets text
4
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 16 år 1956
Nr 16
Allmänna beredningsutskottets utlåtande i anledning av
väckta motioner angående en utredning om svenska
privatkapitalisters engagemang i andra länder.
I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna
1: 400 av herrar öhman och Norling och II: 470 av herr Hagberg
m. fl. hemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t begär en skyndsam
och grundlig utredning om svenska privatkapitalisters engagemang i
andra länder.
I motionen anföres, att många svenska industri- och andra företag har
stora ekonomiska intressen i utlandet. Det ligger nära till hands att antaga,
att svenska storkapitalister lockas att öva inflytande över svensk politik
för att främja sina egna intressen i utlandet. Det vore därför värdefullt
att få klarlagt hur stora de svenska kapitalisternas intressen i utlandet är.
Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från valutakontoret,
överståthållarämbetet (ÖÄ), Svenska bankföreningen, Sveriges allmänna
exportförening och Sveriges industriförbund.
Valutakontoret anför, att kontoret rid ett antal tillfällen under 1940- talet föreskrivit deklarationsskyldighet för tillgångar, som ägdes av i Sverige
bosatta personer. Den senaste mera omfattande deklarationen avsåg
fordringar gentemot utlandet per den 31 december 1943. Den svenska allmänhetens
tillgångar i utlandet uppgick då till 3 372 milj. kronor. Häri
ingick affärsbankernas innehav av utländska aktier och obligationer. Någon
möjlighet att nu med ledning av tillgängligt material framkonstruera
dagens läge föreligger icke. Härför skulle krävas nya fullständiga deklarationer.
Valutakontoret har för egen del intet behov av en sådan utredning.
En dylik skulle dessutom bli tids- och kostnadskrävande. Valutakontoret
kan med tillgängliga resurser icke åtaga sig ett sådant utredningsuppdrag.
ÖÄ framhåller, att de uppgifter, som skulle erfordras för den begärda
utredningen — även bortsett från de hinder, som sekretessbestämmelserna
kan lägga i vägen — icke torde kunna inhämtas enbart med anlitande
av deklarationsmaterialet. Särskilda åtgärder av svårberäknelig räckvidd
skulle erfordras. Ett utredningskrav, till synes betingat enbart av intresse
för information, kan icke anses till fyllest för igångsättande av en utredning
av föreslagen art och omfattning.
Bankföreningen framhåller, att den ojämförligt mest betydande delen
av svensk kapitalplacering i utlandet sker genom de större bolagens innehav
av aktier i utländska dotterföretag. Att få upplysning rörande omfattningen
av dessa engagemang möter, såsom framgår av motionerna, inga
svårigheter. Beträffande andra former av kapitalplacering utomlands hän
-
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 16 år 1956 5
visar föreningen till valutakontorets möjligheter till kontroll. Föreningen
avstyrker motionerna.
Exportföreningen, till vars yttrande Industriförbundet hänvisar, anför,
att erövring av utländska avsättningsmarknader icke skulle varit möjlig
utan betydande svenska investeringar i utlandet. De svenska företagens
ekonomiska intressen i utlandet undandrar sig ingalunda insyn, om man
bortser från vad som föranledes av helt normal och begränsad affärssekretess.
Företagens utländska engagemang redovisas i deras koncernbalanser,
varjämte en viss övervakning äger rum från valutakontorets sida. Föreningen
avstyrker motionerna.
Utskottet. Den av motionärerna föreslagna utredningen avstyrkes av
samtliga myndigheter och organisationer, som yttrat sig över motionerna.
Valutakontoret föreskrev år 1943 deklarationsskyldighet för i Sverige
bosatta personers fordringar gentemot utlandet per den 31 december 1943.
För att klarlägga det nuvarande läget i detta avseende skulle till att börja
med krävas, att nya, fullständiga deklarationer infordrades. Valutakontoret
har icke för avsikt att företaga dylika åtgärder och saknar för övrigt
nödiga resurser härför.
Motionärerna har i sitt yrkande bl. a. hemställt att utredningen skall
göras grundlig. Det synes tveksamt om en enbart på självdeklarationer
grundad utredning kan anses motsvara detta önskemål eller om ytterligare
åtgärder av nu icke bedömbar räckvidd skulle bli erforderliga härför.
Det förefaller i vart fall uppenbart, att en utredning beträffande de
i motionerna omnämnda förhållandena måste komma att draga avsevärda
kostnader. I motionerna har vidare icke antytts för vilket ändamål utredningen
skulle verkställas, bortsett från dess rent informativa syfte. Utskottet
anser sig med hänsyn till här anförda omständigheter icke kunna
förorda att den begärda utredningen kommer till stånd utan hemställer,
att de likalydande motionerna 1:400 och 11:470 icke må
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 20 mars 1956
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
PATRIK SVENSSON
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Jonsson, John Wiktor*, Andersson, Axel,
fru Wallentheim, herrar Jansson, Erik, Arrhén*, Holmqvist, Lundström,
Strandler, Sörlin*, fru Hamrin-Thorell och fru Nilsson; samt
från andra kammaren: herrar Svensson i Alingsås, Gustafsson i Bogla*,
tru Sjöstrand, fru Svedberg, herrar Bark, Hammar, Andersson i Ronneby*,
Braconier*, Nestrup, östrand, Stiernstedt och Ericsson i Näs.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.